Hur upphandlas HVB-hem och vilka avtalade HVB-enheter finns i Ekerö, Haninge och Sollentuna kommuner?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur upphandlas HVB-hem och vilka avtalade HVB-enheter finns i Ekerö, Haninge och Sollentuna kommuner?"

Transkript

1 Hur upphandlas HVB-hem och vilka avtalade HVB-enheter finns i Ekerö, Haninge och Sollentuna kommuner? En förstudie Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Jennie Westman Jan-Ivar Ivarsson

2

3 Innehåll Bakgrund... 1 HVB-hemmen... 1 Urvalsprocessen... 1 Datainsamlingen... 3 Förfrågningsunderlagen... 5 Olika typer av krav som ställs i förfrågningsunderlagen... 6 Upphandlingens syfte och kommunpresentation... 6 Avtalet/upphandlingen allmänt/prioriteringskriterier/viktning... 7 Uteslutningskrav, krav på bifogade handlingar... 8 Direkta krav på hur verksamheten bedrivs och är organiserad... 8 Mål, förhållningssätt och målgrupper... 8 Verksamhetsinnehåll, arbetssätt och metoder... 9 Organisation, ledning, personal och bemanning... 9 Kommunikation och samverkan... 9 Yttre förhållanden, aktiviteter och rutiner för olika situationer Kvalitetsarbete/verksamhetsutveckling/uppföljning Krav på dokumenterat goda behandlingsresultat Kommersiella villkor Några uppgifter om de ramavtalade HVB-enheterna Antal HVB-enheter i ramavtalen Inom/utom länet Priser Några slutsatser inför en mer omfattande undersökning Förfrågningsunderlagen Avtalade HVB-hem Bilagor: Förfrågningsunderlag med bilagor

4

5 BAKGRUND Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) är intresserade av hur upphandlingen av HVBhem (hem för vård eller boende) går till och vilka HVB-hem kommunerna i Stockholms län har slutit ramavtal med för eventuellt avrop av tjänster. I syfte att se vilka förutsättningar det finns att genomföra en större studie omfattande samtliga kommuner i länet har USK fått i uppdrag att genomföra en mindre förstudie i Ekerö, Haninge och Sollentuna kommun. För att testa tidsåtgång och möjligheter att få fram relevanta uppgifter och att strukturera dessa på ett intressant sätt har USK i förstudien: Åtagit sig att samla in kommunernas förfrågningsunderlag när det gäller upphandling av HVB-hem och att kommentera informationen/kraven i dessa och hur uppgifterna skulle kunna systematiseras. Åtagit sig att samla in information om vilka HVB-enheter de aktuella kommunerna slutit ramavtal med och testa vilka möjligheter det finns att beskriva dem i olika avseenden t ex när det gäller målgrupp, inriktning, pris mm. HVB-HEMMEN I det nationella HVB-registret som handhas av Socialstyrelsen finns drygt 900 HVB-enheter registrerade. Mångfalden är stor bland HBV-hemmen. De kan skilja sig i typ av målgrupp (barn/vuxna/familj, kvinnor/män eller både och), typ av verksamhet (akutinsatser, utredning, behandling, tvångsvård, skyddat boende) och verksamhetsinriktning (beteendeproblem bland unga, ensamkommande flyktingbarn, ungdomskriminalitet, alkoholmissbruk unga/vuxna, narkotikamissbruk unga/vuxna, ADHD, autism, Aspbergers, omsorgsbrist/familjekonflikter, sexuellt utnyttjade ungdomar, självskadebeteende, våldsutsatta barn/vuxna, mm). Även om de olika enheterna rubriceras som HVB-hem kan de således innehålla mycket skiftande verksamhet och innehåll. Det är därför också naturligt att de har olika priser på sina tjänster. URVALSPROCESSEN Det är få kommuner som har HVB-hem i egen regi. Heldygnsvård av detta slag upphandlas i stor utsträckning av enskilda utförare (privat regi). Ett problem är att veta vilka enheter man ska välja. Det är en komplicerad marknad som gäller för försäljning och köp av HVB-tjänster. När man köper sin tjänst vill man ha rätt inriktning som passar individens behov, bra kvalitet och ett bra pris. Det kan i detta sammanhang vara mycket svårt att skaffa sig hållbar information om både kvaliteten och prisvärdheten i den tjänst man vill köpa. Ett första steg i urvalsprocessen består i att det fordras tillstånd för att få bedriva HVBverksamhet. Detta sökes hos Socialstyrelsen. För att få tillstånd att driva HVB-hem ställer Socialstyrelsen en rad kvalitetskrav. Det gäller mål, metoder, förhållningssätt och teoretisk grund för verksamheten. Inskrivnings och utskrivningsrutiner, hur den enskildes behov av skolundervisning/utbildning, sysselsättning, hälso- sjukvård och tandvård ska tillgodoses. Den enskildes rätt till delaktighet, inflytande, integritet, sociala kontakter och aktiviteter ska kunna garanteras. 1

6 För att garantera de boende säkerhet och trygghet ställs krav på tillräcklig grundbemanning, rutiner för hantering av konflikter, övergrepp, hot och våld och avvikelse. Vid ansökan om tillstånd prövas också om utföraren uppfyller kraven på systematiskt kvalitetsarbete, utvärdering/utveckling av verksamheten, rutiner för klagomål. När det gäller personal efterfrågas utbildning, kompetens och tjänstgöringsgrad för föreståndare, biträdande föreståndare och all övrig personal. Här krävs också fortlöpande handledning och fortbildning av personalen. Kraven på dokumentation gäller journalföring, upprättande och uppföljning av individuella behandlingsplaner och säker förvaring av dokument. Byggnader och lokalanvändning redovisas på ritning för godkännande. En budgetberäkning med uppskattad beläggningsgrad, dygnsavgifter och driftskostnader ska också inlämnas för godkännande. Socialstyrelsen är numer också tillsynsmyndighet för HVB-hemmen. Årliga inspektioner (både annonserade och oannonserade) genomförs vid dessa. Grovt kan man säga att det är de ovan redovisade tillståndskraven och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2003:20) om hem för vård eller boende som ligger till grund för de inspektioner som genomförs publicerade Socialstyrelsen rapporter (se hemsida) från den första nationella tillsyn som genomförts med gemensamma bedömningsinstrument för alla landets HVB för barn och unga (363 stycken). 55 av 363 HVB ansågs helt uppfylla alla uppsatta kriterier. Även om bristerna i de flesta fall ansågs som mindre allvarliga så efterlystes förbättringsåtgärder för en stor majoritet av HVB-hemmen. De områden som främst behövde förbättras var Strategin när det gäller barnens säkerhet, rutiner för att förebygga övergrepp och mobbning av andra placerade barn, personal eller utomstående. Barnens delaktighet, rutiner för barnens deltagande i möten och utformning av sin egen behandling Dokumentation i journaler och av vårdplaner och hur vården fortskrider för att stärka rättssäkerheten och möjligheten till insyn och kunna följa vården och behandlingens effekter Ledningens och behandlingspersonalens utbildningsnivå behöver höjas Kvalitetssystem, uppföljning och utvärdering av behandlingsinsatser behöver förbättras Trots Socialstyrelsens tillståndsprövning och tillsynsverksamhet får man räkna med att kvaliteten i HVB-hemmen kan vara skiftande. Priserna för tjänsterna varierar som ovan nämnts också en hel del. I vilken mån detta bara avspeglar skillnader i tjänstens innehåll och kvalitet kan vara svårt att avgöra. Enligt Socialstyrelsens Öppna jämförelser (nov 2010) skilde sig kostnaderna per dygn för HVB placerade mellan våra här aktuella kommuner rätt ordentligt. För Ekerö uppges kostnaden till 3070 kr/dygn. Motsvarande siffra för Sollentuna är 3847 kr och för Haninge 5323 kr. Även om här kan finnas en hel del felkällor förknippade med dessa jämförelsetal väcker de naturligtvis frågor om varför kommunernas kostnader för HVBplaceringar är så olika. Ett sätt för kommunerna att få bättre grepp om kvalitet och pris på uppköpta HVB-hem kan vara att göra en upphandling och sluta ramavtal med ett antal enheter som kan avropas när behov föreligger. I upphandlingen kan man ställa egna kvalitetskrav på de enheter som man sluter avtal med. På detta sätt kan ett antal enheter sorteras fram (av de ca 900) som kommu- 2

7 nen har bättre kontroll på. Man kan också välja att prioritera de avtalade enheterna helt eller delvis efter pris för HVB-tjänsten och på det sättet få bättre kontroll över sina kostnader. Genom förfrågningsunderlaget och de krav som ställs där och reglerna för hur inkomna godkända anbud ska prioriteras och rangordnas kan man styra avgränsningen av vilka HVB-hem som kommer att användas av kommunen. Avgörande för urvalsprocessen är här förstås också hur många utförare som lämnar anbud och hur stort antal av dessa som kommunen anser sig ha behov att sluta avtal med. Ytterligare ett steg i urvalsprocessen efter att ramavtal slutits med ett begränsat antal HVBhem är hur avropen bland dessa sker i praktiken. I vilken utsträckning väljs HVB-hem efter prioriteringsordning enligt upphandlingens principbeslut och i vilken utsträckning styr andra faktorer. De individuella behoven hos den enskilde som ska placeras måste naturligtvis tas i beaktande så att placeringen sker i HVB med rätt inriktning. I vilken mån upphandlingens prioriteringar kommunicerats och nått ut till socialtjänstens personal spelar säkert också stor roll. Annars är det förmodligen lätt att upparbetade kontakter och tidigare använda enheter får företräde i val av placeringsenhet. I praktiken kan de högst prioriterade HVB-hemmen naturligtvis också sakna plats då placeringen är aktuell. DATAINSAMLINGEN Insamlingen av förfrågningsunderlag och uppgifter om vilka HVB-hem kommunerna slutit avtal med har skett under november och december månad. Även om vi blivit vänligt bemötta när vi efterfrågat de aktuella uppgifterna har insamlingen varit svårare än förväntat. Det kan delvis bero på att de aktuella upphandlingarna av HVB-tjänster skedde för 3-5 år sedan. HVB-hem för barn och ungdom har upphandlats för sig vid ett tillfälle medan upphandlingen av HVB-hem för vuxna skett separat vid annan tidpunkt. Ibland har samordnad upphandling skett med flera andra kommuner (gäller Ekerö) och då kan någon annan kommun haft ansvaret för själva upphandlingen. Att få tag på rätt person som kunnat ge information om upphandlingen och översända förfrågningsunderlag och andra adekvata dokument från denna har krävt tålamod och tagit tid. En sak som också komplicerar datainsamlingen är att upphandlingen oftast inte bara avsett HVB-tjänster utan ett bredare spektrum av sociala insatser och behandlingsinsatser. Det är endast Haninge som gjort specifika upphandlingar av HVB-tjänster, en för barn o ungdom och en för vuxna. I Ekerö och Sollentuna gäller upphandlingarna insatser för barn och unga mer allmänt, innefattande även öppenvård, familjehem olika former av stödboende. Detsamma gäller där för upphandlingen av HVB på vuxensidan, att den bara utgör en mindre del av de efterfrågade insatserna, där även öppenvård, olika former av ej tillståndspliktiga boenden och andra insatser för missbrukare och inom socialpsykiatri ingår. När det gäller förteckningar över de enheter kommunerna slutit avtal med är det också mycket skiftande vilket underlagsmaterial vi kunnat erhålla från de aktuella kommunerna. Haninge har sina avtalade HVB-enheter samlade i en databas, uppdelat på barn & unga och vuxna, som de hänvisar till. Här hittar man namn och kontaktinformation till de ramavtalade enheterna. I nästa steg kan man klicka sig in och se hela avtalet priser mm för var och en av enheterna. En tidsödande och omständlig procedur om man vill ha fram underlag för en statistisk beskrivning av upphandlade enheter. 3

8 Från Sollentuna har vi fått förteckningar över de avtalade enheterna i ett par excelark (barn & unga respektive vuxna) utan andra närmare uppgifter om dessa än adress, antal platser och dygnskostnad. Mer utförlig information och avtal med enheterna finns samlat i en pärm på socialkontoret. Ekerö har skickat över information om sina avtalade enheter med HVB-hem för barn o ungdom i excelark där enheterna grupperats i behandlande, akuta/utredningshem och familjehemsliknande. För varje enhet finns en hel del information i fritext som lämpar sig dåligt för statistiska sammanställningar. Ekerös förteckning över avtalade HVB-tjänster för vuxna har bara kunnat erhållas i pappersformat och blandade med andra insatser för vuxna missbrukare respektive personer med psykiska funktionshinder. Både när det gäller Sollentuna och Ekerö har det varit svårt att utifrån de erhållna underlagen se om de förtecknade enheterna verkligen utgjorts av tillståndspliktiga HVB-hem. Vid test har de inte alltid återfunnits i det nationella HVB-registret. Särskilt på vuxensidan är oklarheten påtaglig och kvarstår ibland även efter förnyad kontakt med kommunens representanter. Många former av HVB liknande boende för missbrukare och personer med psykiska funktionsnedsättningar finns uppenbarligen som inte klassas som tillståndspliktiga HVB-hem. En annan komplicerande omständighet är att i upphandlingen kan en större utförare (typ Attendo) ha lagt anbud på flera typer av insatser förutom HVB. Det kan då bli något av ett detektivarbete att i avtalet återfinna namn och uppgifter om HVB-hemmet så att det kan sökas i det nationella HVB-registret. De försök vi gjort att utifrån underlagen återfinna de avtalade HVB-hemmen i det nationella registret har varit litet nedslående. Ibland återfinns de inte under det namn som kommunerna förtecknat. Ibland misstämmer den info om enheten som upphandlande kommun anger med registeruppgifterna. I vissa fall saknas de uppgifter om typ av verksamhet, målgrupp, kön, verksamhetsinriktning, driftsform, platsantal och län i registret som vi eftersökt för den här förstudien. USK har också försökt men inte lyckats få tillgång till någon datafil ur det nationella HVB-registret, som skulle kunna underlätta ett smidigare inhämtande av data om de avtalade HVB-enheterna ur detta. Nu har vi varit hänvisade till att först spåra och sen göra individuella slagningar i registret för att erhålla uppgifter om varje enskilt HVB-hem, som skulle kunna ligga till underlag för att göra en statistisk beskrivning av dem ifråga om typ av verksamhet, målgrupp, inriktning mm. När antalet avtalade enheter uppgår till ett par hundra är detta ett orimligt tidskrävande förfarande i relation till de resultat, och kvaliteten i dessa, som kan erhållas. För en eventuellt utvidgad studie måste andra vägar hittas om man vill ta fram underlag för statistiska beskrivningar av kommunernas avtalade HVB-hem i olika avseenden. Den slutsatsen måste ses som ett viktigt resultat av förstudien. Med nuvarande förutsättningar skulle det tagit oförsvarligt lång tid och mycket resurser att spåra och med hjälp av det nationella registret ta fram en kartläggning av de avtalade HVBhemmen i försökskommunerna i alla de åtta avseenden som nämnts i offerten. Vi har i stället utifrån de uppgifter som kommunerna själva lämnat gjort en sammanställning av hur många de avtalade enheterna är, om målgruppen är barn och unga eller vuxna och om de ligger inom eller utom Stockholms län. Sammanställningen redovisas i ett senare avsnitt i denna rapport. 4

9 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGEN Vi har efter en del detektivarbete fått in sex förfrågningsunderlag för upphandling av HVBhem från de tre aktuella kommunerna. I Haninge avser de två upphandlingarna enbart HVBtjänster, dels för vuxna (2007) och dels för barn och ungdomar (2007). I Ekerö och Sollentuna innefattar upphandlingarna även en mängd andra sociala omsorgs- och behandlingsinsatser för barn och unga respektive för vuxna än just HVB-hem. Sollentuna och Haninge har skött sina upphandlingar själv medan Ekerö gjort samordnade upphandlingar tillsammans med andra kommuner. När det gäller upphandling av insatser för barn och ungdomar gjordes den tillsammans med Solna och Sundbyberg Samordnad upphandling av insatser för vuxna gjordes 2005 av Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Solna, Sundbyberg och Upplands Väsby. De insamlade förfrågningsunderlagen utgör ett digert och litet yvigt material. Oftast omfattar de sidor text vardera och kan vara disponerade på litet olika sätt och skifta i innehåll. Till detta kommer lika många sidor bilagor med formulär och frågor som anbudsgivarna ska fylla i. Det säger sig själv att ett material av det slaget och den omfattningen inte blir särskilt lättöverskådligt. Även om förfrågningsunderlagen skiljer sig åt i olika avseenden har de oftast en gemensam grundstruktur. I något inledande avsnitt (allmän orientering) beskrivs syftet med upphandlingen, vilka typer av tjänster man vill upphandla och ungefärligt omfång på dessa. Här kan också den upphandlande kommunen presenteras, kanske allmän kvalitetsfilosofi och om man har någon särskild vård/behandlingsinriktning i det sociala arbetet. Därpå följer en beskrivning av de regler som gäller för upphandlingen (upphandlingen). Där anges upphandlingsform och regler för hur anbudet ska se ut, vilka bilagor som ska bifogas, när det ska vara inne och hur inlämnade anbud kommer att behandlas och prövas och efter vilka kriterier de kommer att utvärderas/rangordnas. Efter det följer uppköparens kravspecifikation på de tjänster som skall upphandlas i ramavtalet. De kan bestå av en lång rad obligatoriska skall-krav och ytterligare bör-krav som utföraren ska uppfylla i sin verksamhet. Ser vi till de förfrågningsunderlag vi samlat in i vår förstudie så omfattar de sammantaget hundratals olika kravformuleringar. När upphandlingen omfattar ett bredare spektra av tjänster (alla slags sociala insatser för barn och unga) så kan kravspecifikationen vara uppdelad i flera avsnitt, en generell kravspecifikation (som gäller alla tjänster) och ett avsnitt med särskilda krav på specifika efterfrågade tjänster (heldygnsvård, öppenvårdstjänster o s v). På det här sättet kommunicerar köparen vilka kvaliteter som de tjänster ska uppfylla som kommer att upphandlas. En del av de efterfrågade skallkraven får anbudsgivaren helt enkelt intyga att han uppfyller. För andra krav krävs bifogade intyg, tillstånd, uppgivna referenser. I anbudsformuläret får utföraren också besvara en lång rad frågor som ska visa på vilket sätt skall-kraven i olika avseenden ( t ex beträffande arbetssätt, personal, kvalitetsarbete) uppfylls. I anbudsformuläret besvaras dessa frågor oftast i fritext. Ofta efterfrågas så konkreta och korta svar som möjligt på frågorna, för när anbuden inkommit måste köparen granska och utvärdera om svaret innebär att de aktuella skall-kraven uppfyllts eller ej. 5

10 Avslutningsvis brukar förfrågningsunderlaget innehålla ett avsnitt med kommersiella villkor. Här återfinns t ex köparens krav på vad uppgivna priser för tjänsten ska innefatta och regler för prisjusteringar under avtalstiden. Faktureringsvillkor, regler för att använda underentreprenör och överlåtelse av avtal till annan utförare. Konflikter, avtalsbrott, utförarens skyldighet att inneha försäkringar och att stå för eventuella skadestånd är andra saker som köparen kan ställa upp villkor för. Nedan kommer vi att gå vidare och titta litet mer i detalj på vilka upphandlingskrav de tre testkommunerna ställt i olika avseenden då de upphandlat sina HVB-hem. Det är inte fråga om någon fullständig redovisning av alla de skall-krav som ställts upp i olika former i de aktuella upphandlingarna. Snarare exemplifierar vi och kommenterar hur man skulle kunna systematisera en beskrivning av förfrågningsunderlagen. När vi ger exempel på vilka olika typer av krav som ställts i de här aktuella upphandlingarna kommer de i första hand från upphandlingen av HVB-insatser för barn och unga. OLIKA TYPER AV KRAV SOM STÄLLS I FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGEN När man försöker hitta en modell för att kategorisera de olika slag av krav som ställs i förfrågningsunderlagen kan det vara klokt att åtminstone delvis använda sig av samma struktur och disposition som förfrågningsunderlagen följer. Allmänt får man säga att ju bredare innehåll av tjänster som upphandlas desto mer allmänna måste kraven bli i förhållande till de tjänster som upphandlas. Upphandlas enbart HVB-hem är det lättare att göra kravspecifikationen mer precis för just denna tjänst. Är det bara den egna kommunen som formulerar kraven finns större möjligheter att ställa krav som gör att urvalet av upphandlade enheter överensstämmer bättre med kommunens egen vårdideologi och kvalitetskriterier (om sådana finns). Ekerö som gjort samordnad upphandling tillsammans med flera andra kommuner, både när det gäller insatser för barn och ungdomar och för vuxna (bl a HVB), har inte i någon av upphandlingarna själva tagit fram gällande kravspecifikationer eller deltagit i utvärderingen av inlämnade anbud. Dessa uppgifter har skötts av några av de andra kommunerna. Upphandlingens syfte och kommunpresentation Under den här rubriken ställs väl oftast inte några direkta krav. Men här presenteras ändå vad kommunen vill med upphandlingen och om de allmänt har någon vårdideologi / kvalitetsfilosofi som de vill att anbudsgivarna lever upp till. I de här aktuella förfrågningsunderlagen har Ekerö och Haninge bara kortfattat beskrivit syftet som att säkerställa kommunens behov av de efterfrågade tjänsterna och talar allmänt om att de vill ha en flexibel tillgång till tjänster med olika inriktning som kunderna/de placerade kan bli nöjda med. Sollentuna däremot anger mycket klart att socialtjänstens arbete med barn och ungdomar genomsyras av ett familje- och nätverksinriktat tänkande. Man eftersträvar korta placeringar och vill att de placerade ska tillbaka till sin hemmiljö och återförenas med sin familj. I linje med detta anges syftet med upphandlingen vara att etablera ett nära och utvecklande samarbete med ett mindre antal vårdgivare. Senare i kravspecifikationen avspeglar det sig också i uttalade krav om hur kontakten och samarbetet mellan socialtjänsten och utföraren ska se ut och krav på hur utförarens kontakter med familj och anhöriga ska se ut. Allra enklaste registreringen här är om någon mer uttalad vårdideologi från kommunens sida framförs eller ej i anbudsförfrågan. Man kan i nästa steg försöka klassificera i olika kategorier. 6

11 Avtalet/upphandlingen allmänt/prioriteringskriterier/viktning Under denna rubrik kan det vara intressant att jämföra de olika avtalen med hänsyn till hur lång giltighetstiden på avtalet är. I de här studerade upphandlingarna är avtalstiden 2-3 år med möjlighet till förlängning ytterligare 2-3 år efter avtalstidens utgång. Är det fråga om en samordnad gemensam upphandling av flera kommuner eller ej? Gäller upphandlingen enbart HVB-hem eller ett bredare spektra av sociala tjänster? Handlar det om HVB-hem för både barn/ungdom och vuxna eller enbart för en av dessa kategorier? Hur precist definieras de HVB-tjänster som anbunden ska gälla? Haninge som avgränsat sina upphandlingar till enbart tillståndspliktiga HVB-hem (för barn & ungdom respektive vuxna) specificerar 12 olika typer av HVB-hem/tjänster (A-L) för barn & unga och 6 olika typer av HVB-hem (A-F) som de vill ha separata anbud för. Totalt alltså en differentiering i 18 typer av HVB-hem som upphandlas. Hur ser bedömningsprocessen av anbud ut? Det vanliga är att man har en utsorterings- /kvalificeringsfas där de anbud/anbudsgivare som uppfyller de formella kraven och inkommit med efterfrågad dokumentation sorteras fram för fortsatt bedömning. Bortsortering kan här t ex ske för att anbudsgivaren varit dömd för brott i yrkesutövningen, ej betalat skatt mm. För kvalificering fordras också att alla efterfrågade handlingar bifogats (tillståndsbevis, företagspresentation, referenser, tillsynsrapport o s v) samt att de skall-krav och kommersiella villkor som angivits uppfylls och godkänns i anbudsformuläret. Anbuden granskas alltså först utifrån om de uppfyller de uppställda grundkraven. Oftast är det en grupp yrkeserfarna bedömare som får avgöra om svaren i anbudsformuläret ska anses vara tillräckligt övertygande för att skall-kraven i olika avseenden ska anses vara uppfyllda eller ej. Oftast handlar det i denna fas om ja eller nej. Men redan här kan en gradering ske. I Ekerö bedömdes t ex de inkomna anbudens kvalitet i en samlad bedömning efter 1.verksamhetens inriktning och arbetssätt 2.organisation och kompetensförsörjning 3.kvalitetsarbete. Bedömningen var viktad och gjordes på en femgradig poängskala. Endast anbud som erhållit ett poängvärde överstigande en viss minimigräns ansågs kvalificerade och fick delta i nästa fas anbudsutvärderingen. I utvärderingsfasen ska de anbudsgivare som sorterats ut och kvalificerat sig som godkända kandidater för avtal rangordnas. De högst rangordnade kommer först ifråga för avtalsskrivning och i ett senare skede sen oftast också för avrop av tjänster. I den här fasen förkommer kriterier och viktning av olika slag för hur rangordningen av de godkända enheterna ska ske. I Ekerös fall fanns en poängsättning av kvaliteten i olika avseenden inbyggd i kvalificeringsfasen. Alla som nått minimikravet på kvalitet rangordnades därefter helt och hållet efter offererat grundpris (från lägsta till högsta pris). Även i Sollentuna har man arbetat med minsta godtagbara kvalitet redan i kvalificeringsfasen. Här används den poängbedömda kvaliteten också för rangordning i utvärderingsfasen. Kvalitetspoängen, som bygger på bedömd strävan mot gemensamma arbetssätt, den enskildes delaktighet, andel fullföljda insatser, utvärdering/uppföljning och geografisk närhet, får väga 60% och priset 40% i den slutliga utvärderingen/rangordningen av anbuden. I Haninge sorterades en grupp kvalificerade/godkända anbudsgivare fram som uppfyllde alla formella krav, ansågs uppfylla skallkraven och skrivit under på de kommersiella villkoren. Dessa rangordnades därpå efter ett antal viktade utvärderingskriterier. För de flesta tjänsterna värderades priset till 50%, geografiskt avstånd till utföraren 20%, kommunikationer 10% och tillgänglighet till personal/möjlighet till kontakt 20%. För Haninge kommer alltså geografisk 7

12 belägenhet och tillgänglighet in som klara prioriteringskriterier för val av HVB-hem förutom pris och godkänd kvalitet. Uteslutningskrav, krav på bifogade handlingar Här finns en lång rad krav som ställs för att anbudsgivaren ska kvalificera sig som godkänd anbudsgivare. Det gäller t ex registrerings-/tillståndsbevis, bevis för inbetalda skatter, intyg om att företaget ej är på obestånd/föremål för konkurs, intyg från UPC eller motsvarande om godkänd kreditvärdighet. Anbudsgivarna kan också ombedjas bifoga företagspresentation, översiktlig organisationsbeskrivning/organisationsschema och handlingar som kvalitetsgarantier/kvalitetssäkringsdokument, utvärderingsdokumentation. Ett sätt att försöka få in hårddata om verksamheten, som inte bara bygger på anbudsgivarens egna subjektiva svar om hur kvaliteten i verksamheten är i olika avseenden, är att ställa krav på referenser och bifogade rapporter från utförd tillsyn. I det här sammanhanget brukar också formuleringar finnas med om att verksamheten ska bedrivas i enlighet med den lagstiftning och förordningar som gäller på området och att det är utförarens skyldighet att följa eventuella ändringar i lagstiftningen. Direkta krav på hur verksamheten bedrivs och är organiserad Det är genom den här sortens krav som upphandlande kommuner försöker få en extra kontroll över kvaliteten i anbudslämnarnas verksamhet och har möjlighet att betona kvaliteter som man är särskilt intresserad av. Huvuddelen av upphandlingskraven är av detta slag. Kraven kan vara mer eller mindre precist utformade. För en del krav åläggs anbudsgivaren en redovisning av hur de uppfylls genom besvarade frågor i anbudsansökan, för andra inte. Ett mycket generellt krav som kan ställas och verkar ställas vid uppköp av HVB-tjänster är att verksamheten ska bedrivas i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2003:20). På det sättet täcker köparen i princip in en lång rad krav om verksamhetens mål/metoder, personal, organisation, dokumentation, säkerhet mm (se sid 3). Det är ju också de kvaliteter som Socialstyrelsen siktar in sig på i sin tillsynsverksamhet. Kravet på bifogade tillsynsrapporter verkar vara vanligt. Många av de kvalitetskrav som ställs i SOSFS 2003:20 kan också återkomma i specifik form i kommunens egna kravspecifikation på olika områden. De ges därigenom en extra tyngd i upphandlingen. Om man ser på de mer precisa krav som kommunerna ställer på verksamhetens innehåll och organisation kan man försöka dela in dem i olika områden/huvudkategorier på nedanstående sätt (alternativa indelningar är naturligtvis också möjliga) Mål, förhållningssätt och målgrupper På det här området efterfrågas ofta att verksamheten ska ha klart definierade målgrupper. Man kan kräva att det finns tydliga fastlagda mål, ev efterfråga nedskrivna målformuleringar. Ibland kan anbudsgivaren avkrävas en redovisning av sin allmänna vårdideologi. När det gäller förhållningssätten är det populärt att kräva professionella förhållningssätt. Här kan också krav finnas på att verksamheten ska präglas av sådant som trygghet, kontinuitet, gott bemötande och respekt för den personliga integriteten. 8

13 Verksamhetsinnehåll, arbetssätt och metoder Under den här rubriken faller sådana krav som att vårdgivaren ska kunna redogöra för sin teoretiska grundsyn på behandlingen och de arbetssätt/metoder som tillämpas. Ofta får utföraren i anbudsformuläret beskriva sina utrednings-, behandlingsmetoder och arbetssätt. Ibland efterfrågas en tydlig metodik och struktur, klart tidsavgränsade insatser och med planmässigt arbete. Ofta vill man ha en beskrivning av de rutiner som gäller vid in- och utskrivning av boende. Vid inskrivning kan krav t ex ställas på att individuella behandlingsplaner upprättas i samarbete med socialtjänsten, här kan också ibland krav ställas om den placerades medverkan och godkännande av planen. - Att behandlingsplanen ska vara skriftlig, följas upp kontinuerligt och att resultaten fortlöpande kommuniceras till socialtjänsten. Krav kan finnas på rutiner för hur insatserna avslutas och att verksamheten arbetar med eftervård. Organisation, ledning, personal och bemanning Ett område där det verkar vanligt att en lång rad krav framförs är ledning och personal. Kraven kan uttryckas i form av att verksamheten ska ha en ändamålsenlig organisation med ett för uppdraget anpassat ledningssystem där ansvar och befogenheter är klart definierade. Det kan ställas krav på att ledningen ska ha tillräcklig erfarenhet och kompetens - en del fordrar adekvat högskoleutbildning hos den som förestår verksamheten. Andra fordrar att det ska finnas utsedd ersättare för högste ansvarige chef. Att det ska finnas utsedd ansvarig ledare/chef dygnet runt vid heldygnsvård. Att anbudsgivaren ska redovisa personalförhållandena i verksamheten på något sätt är nog i det närmaste obligatoriskt. Men kraven på hur detaljerad redovisningen ska vara kan skifta. Antal anställda uppdelat på kön brukar efterfrågas. Detsamma gäller yrkeskategorier, tjänstgöringsgrad, kompetens, utbildning, erfarenhet och anställningsår i verksamheten för var och en av personalen. Ibland ställs också krav på personalens språkkunskaper, förhandskontroll av nyanställda och introduktionsprogram för dessa. Hur bemanning och bemanningsplanen ser ut är en annan fråga som tas upp på detta område. Här kan finnas krav på tillräcklig personaltäthet och bemanning dagar, kvällar, nätter, lov och helger. Anbudsgivaren kan avkrävas en beredskapsplan för att klara bemanningen vid akuta situationer och händelser och vid sjukdom bland personalen. Bemanning dygnet runt kan krävas vid heldygnsvård. Kompetensutveckling, fortbildning och handledning för personalen är krav som nästan alltid verkar ställas och som anbudsgivaren får redogöra för i anbudsformuläret. Ibland kan kraven specificeras t ex till att all personal som arbetar med stöd- behandlingsarbete ska ha tillgång till regelbunden handledning. Kommunikation och samverkan Tidigare nämndes att Sollentuna redan i kommunpresentationen betonade att syftet med upphandlingen var att sluta avtal med ett mindre antal utförare som socialtjänsten kunde utveckla ett gott och nära samarbete med. Man betonade också nätverksarbetet runt de placerade som mycket viktigt. I Sollentunas kravspecifikationen avspeglar det sig i att man kräver att den individuella behandlingsplaneringen ska ske i nära samverkan mellan utföraren och socialtjänsten under medverkan av barnet/ungdomen och dess vårdnadshavare. Fortlöpande uppföljning av de placerades vård/behandling ska sen ske gemensamt av vårdgivare och socialtjänst och tillsammans med barn/ungdom och vårdnadshavare. Efter avslutad insats skall slut- 9

14 dokumentation överlämnas till socialsekreteraren och delges barnet/ungdomen och dess vårdnadshavare. Annars är det vanligt att ställa krav på att utföraren rent allmänt skall informera beställaren om väsentliga händelser och förändringar som rör företaget/verksamheten och om eventuella missförhållanden och avvikelser. Att de som är föremål för verksamheterna och deras anhöriga får tillräcklig information om verksamheten. En del beställare kräver rätt till tillträde till lokalerna där verksamheten bedrivs för ev besök och information på plats. Att anbudsgivaren garanterar att det finns en utsedd kontaktperson som är tillgänglig under kontorstid för köparen, att utföraren skall delta i olika samverkansgrupper tillsammans med socialtjänsten och andra. Andra krav kan gälla samverkan med andra vårdgivare, med skola, lokala nätverk, andra myndigheter/samhällsorgan eller samverkan och tillgång till specialistkompetenser av olika slag, t ex medicinsk och psykologisk expertis. Yttre förhållanden, aktiviteter och rutiner för olika situationer Geografiskt läge och resväg, restid från den egna kommunen till vård-/hvb-enheten är sådana faktorer som anbudsgivaren ofta ombeds beskriva och som vägs in i bedömningen av anbudet. När det gäller lokaler och själva boendet kan skall-kraven formuleras som att utföraren skall förfoga över för ändamålet lämpliga lokaler med bra boendestandard. Eller kanske som att, boende och lokaler skall hålla god standard och ge den enskilde en trivsam miljö under vistelsen. I de här aktuella förfrågningsunderlagen har vi inte sett några så konkreta lokalkrav som exempelvis att alla boende skall ha eget rum på HVB hemmet. Kosten/maten brukar också finnas med på något sätt på kravlistan. T ex krav på att kosten ska vara varierad och näringsriktig. Och/eller att specialkost (typ vegetarisk kost) ska kunna serveras om sådana behov finns. Ibland krävs dessutom att utföraren ska ordna så att de boende kan få sina behov av hälso- och sjukvård/tandvård tillgodosedda. Ett konkret krav som dyker upp i några av förfrågningsunderlagen är att varje boende ska ha en egen utsedd kontaktperson vid boendet att vända sig till. Andra skall-krav kan gälla tillgång till aktiviteter av olika slag. Utföraren kan få redogöra för hur man sörjer för att de placerade erbjuds meningsfulla fritidsaktiviteter och sysselsättning. Skolgång/undervisning är en aktivitet som är mycket central för barn och unga. Här kan skallkraven formuleras mer allmänt som att, verksamheten ska tillse att placerad ges möjlighet till fullgod skolgång. Eller också kan mer specifika krav ställas avseende t ex kursplaner, behörig lärarpersonal, specialpedagoger, samarbete med hemskolan o sv. Ett område som är föremål för rätt många specifika skall-krav är rutiner och handlingsplaner för speciella situationer och händelser. Här kan krav ställas på att rutinerna ska beskrivas eller att handlingar som används i verksamheten bifogas. Det kan gälla rutiner för hur förekomst av droger på HVB-hemmet hanteras. Eventuella regler för drogtestning. Besöksrutiner, rutiner för att förebygga och hantera mobbning, våld och hot, trakasserier. Rutiner för anmälan vid övergrepp. Utrymningsrutiner vid brand, tydlig handlingsplan och riktlinjer för åtgärder vid rymning/ avvikelser. I det här sammanhanget efterfrågas också tydliga rutiner för dokumentation. Att dokumentationen ska ske enligt gällande lagar och föreskrifter och att de placerade och deras anhöriga ska ges insyn i dokumentationen. I kraven kan köparen också betona att journaler och hand- 10

15 lingar ska förvaras på ett betryggande sätt och att kopior av dessa handlingar ska överlämnas till placerande kommun efter avslutad placering. Kvalitetsarbete/verksamhetsutveckling/uppföljning Ett område som det verkar nästan obligatoriskt att ha med i förfrågningsunderlagens kravspecifikationer är kvalitetsarbete/uppföljning/utveckling av verksamheten. Här hänvisas ofta allmänt till bestämmelser i Socialtjänstlagen om kvalitetskontroll och utvärdering (SoL 3 kap 3 ) och Socialstyrelsens allmänna råd. (SOSFS 2000:15). I de förfrågningsunderlag vi här studerat finns inga krav på mer etablerade former av kvalitetssäkringssystem typ ISO- eller TQM certifiering. Kraven på kvalitetsarbetet kan gälla att det finns tydligt dokumenterade mål (skriftligt formulerade) och en beskrivning av de viktigaste arbetsprocesserna i verksamheten. Dessutom efterfrågas ofta att utföraren på ett systematiskt sätt ska undersöka hur nöjda/missnöjda de placerade och andra intressenter är med verksamheten och redogöra för hur resultaten av dessa undersökningar används. På en annan nivå kan krav ställas på att utföraren har rutiner för individuell uppföljning dokumentation av genomförda behandlingsinsatser för var och en av de boende och vad detta lett till för resultat, utveckling för den enskilde. De oftast förekommande kraven på det här området verkar vara att utföraren skall bedriva någon form av systematiskt arbete med att förbättra/utveckla verksamheten för att erbjuda den enskilde god kvalitet. Samt att utföraren skall ha rutiner och metoder för att hantera klagomål och avvikelser. Krav på dokumenterat goda behandlingsresultat Ovan har vi sett hur det vimlar av krav på att de verksamheter som ska uppköpas har högt ställda mål, tydliga behandlingsmetoder och arbetssätt. Krav på att man arbetar intensivt med kvalitetsutveckling, att personalen har adekvat utbildning och får kontinuerlig kompetensutveckling. D v s en lång rad krav på verksamhetens utformning och resurser. Det är mot den bakgrunden intressant och litet märkligt att konstatera att det är sällsynt att krav ställs på själva resultaten av arbetsinsatserna och ansträngningarna. Skall-krav på dokumenterat lyckade behandlingsresultat lyser i stort sett med sin frånvaro i de förfrågningsunderlag vi här studerat. Bristen på skall-krav när det gäller resultaten av behandlingen hänger samman med att det inom det sociala behandlingsarbetet är mycket sällsynt med vetenskapligt dokumenterade utvärderingar av resultaten av gjorda insatser. I stora stycken saknas kunskaper om vilka behandlingsmetoder som är effektiva och ger de mest lyckade resultaten för olika målgrupper. Man brukar tala om detta som att det finns en brist på evidensbaserade behandlingsmetoder i det sociala arbetet. Om man oftast inte anser sig kunna kräva vetenskapligt dokumenterade goda behandlingsresultat av utföraren, kan man ändå försöka kontrollera för direkt negativa resultat och misslyckade behandlingar. I de här studerade förfrågningsunderlagen har vi sett exempel på att anbudsgivaren avkrävts uppgifter om andelen fullföljda behandlingar/insatser och andel avbrutna behandlingar/insatser. Att behandlingen ej fullt ut genomförts/avbrutits ses då som ett grovt mått på att den varit misslyckad.. De små möjligheterna att ställa krav på dokumenterat goda behandlingsresultat är naturligtvis ett stort problem när man ska upphandla den här typen av tjänster (HVB-hem mm). Det är ju egentligen goda behandlingsresultat man i första hand efterfrågar av utföraren, inte bara fina mål eller ett intensivt kvalitetsarbete. 11

16 Kommersiella villkor Vilka skall-krav som sorteras in under rubriken kommersiella villkor respektive under någon annan rubrik skiftar en del mellan förfrågningsunderlagen. Under denna rubrik återfinns, som tidigare nämnts, oftast sådant som priser och vad dessa ska innefatta, regler för prisjusteringar under avtalstiden. Faktureringsvillkor, regler för att använda underentreprenör och överlåtelse av avtal till annan utförare är andra omständigheter som avhandlas under kommersiella villkor. Liksom konflikter, avtalsbrott, utförarens skyldighet att inneha försäkringar och att stå för eventuella skadestånd. När det gäller priser för HVB-hem verkar strävan vara att efterfråga någon form av jämförbar grundprisnivå typ pris/vårddygn. Att det inte alltid är så enkelt som att jämföra priserna för utförarenheterna rakt av oavsett inriktning och målgrupper mm kan avspegla sig i att man efterfrågar pris för olika kategorier av HVB-hem/tjänster. Haninge efterfrågade t ex i sin upphandling priser för 12 skilda kategorier av HVB-hem/tjänster t ex längre tids vård för barn, längre tids vård för ungdomar år med avancerat missbruk och/eller kriminalitet, vård för ungdomar med sammansatt social och psykiatrisk problematik längre tids vård för ungdomar i övrigt o s v. I Ekerö anges en grundprisnivå med möjlighet till kommentarer och pris för eventuella tilläggstjänster, reducerade priser för utslussning, eftervård eller annat. Under ruriken kommersiella villkor kan också sådana skall-krav återfinnas som att köparen varje år skall förses med en verksamhetsberättelse/årsredovisning för verksamheten av utföraren. När det gäller kraven på försäkringar och försäkringsskydd kan skall-kraven vara mer eller mindre precisa. NÅGRA UPPGIFTER OM DE RAMAVTALADE HVB-ENHETERNA Det har redan framgått under avsnittet datainsamlingen (s. 3-4) att det varit långt ifrån problemfritt att få fram förteckningar över och uppgifter om kommunernas ramavtalade HVBhem. Det har också varit förenat med stora svårigheter att eftersöka de förtecknade enheterna i det nationella HVB-registret. Utifrån de förteckningar som kommunerna själva lämnat följer nedan en sammanställning av några uppgifter om de HVB-enheter som kommunerna för närvarande har ramavtal med. Listan är inte helt identisk med de ursprungligen upphandlade enheterna. Upphandlingen skedde för flera år sedan och en del förändringar kan ha skett sedan dess. För vissa enheter har avtalet förlängts när första avtalsperioden löpte ut, för andra inte. En svårighet som vi pekat på är att HVB-hem oftast inte upphandlas i en separat upphandling utan tillsammans med andra insatser för barn och unga respektive för vuxna. Det innebär att i de förteckningar vi försetts med ingår ej endast HVB-tjänster utan även andra likartade insatser. Det har gjort det svårt att separera tillståndspliktiga HVB-enheter från andra enheter i de förteckningar som tillhandahållits. Svårigheterna har varit störst när det gäller HVB-hem för vuxna. Vi har tagit hjälp av kommunerna för att försöka avgränsa vilka upphandlade enheter som är HVB-hem. Det har lyckats någorlunda, utom för vuxna i Ekerö, där det inte varit möjligt att separera ut HVB-hem från övriga liknande insatser. I nedanstående redovisningar saknas därför uppgifter om Ekerös HVB-hem för vuxna. 12

17 I de förteckningar vi fått från Ekerö (samordnad upphandling med flera andra kommuner av insatser för vuxna missbrukare och socialpsykiatri) ingår ett 50-tal boendeenheter (HVB-hem, vård- och sjukhem) för socialpsykiatrisk verksamhet och ungefär lika många ramavtalade boendeenheter (sluten vård behandling/utredning, omvårdnadsboende och stödboende) för vuxna missbrukare. Antal HVB-enheter i ramavtalen I nedanstående tabell och diagram framgår hur många HVB-hem de tre kommunerna slutit ramavtal med för barn och unga respektive för vuxna. Bland HVB-hemmen för barn och unga ingår även enheter med familjeinriktning. Antal ramavtalade HVB-enheter i kommunerna för barn o unga respektive vuxna Kommun Barn o unga Vuxna Summa Ekerö Sollentuna Haninge Antal Ekerö 38 Sollentuna Barn o unga Vuxna Haninge Alla tre kommunerna har slutit ramavtal med ett ganska stort antal utförare som de kan avropa HVB-tjänster från. Att Ekerö som är en liten kommun har ramavtal med lika många enheter som de två andra betydligt större kommunerna beror på att de gjort samordnade upphandlingar tillsammans med flera andra kommuner. Sollentuna kommun, som sagt sig vara intresserad av att sluta ramavtal med ett mindre antal HVB-hem att samarbeta nära med, har betydligt färre ramavtalade HVB-enheter för barn o unga än både Ekerö och Haninge. Det gäller emellertid inte för vuxna, där man har fler avtalade enheter än Haninge. 13

18 Inom/utom länet Av tabellen och figuren nedan framgår hur stor andel av de ramavtalade HVB-enheterna som finns inom och utom Stockholms län. Andel (%) ramavtalade HVB-enheter belägna inom respektive utom Stockholms län, per kommun Kommun Inom länet Utom länet Summa % Ekerö Sollentuna Haninge % 20% 40% 60% 80% 100% Ekerö Sollentuna Haninge Inom länet Utom länet Mellan ca en tredjedel till hälften av de ramavtalade enheterna är belägna inom Stockholms län. Det verkar alltså vara något vanligare att de HVB-hem som de tre undersökta kommunerna har ramavtal med ligger utom än inom Stockholms län. Detta trots att närhetsfaktorn och den geografiska tillgängligheten tillskrivs viss betydelse i anbudsförfrågan. Det är intressant att se att Haninge som tillmätte den geografiska tillgängligheten särskild vikt vid anbudsutvärderingen trots det är den av de tre kommunerna som har lägst andel ramavtalade HVBenheter i det egna länet. För Ekerös del ingår bara HVB-hem för barn och unga i redovisningen. Detta kan vara en förklaring till att de har en högre andel ramavtalade HVB-enheter inom länet än de andra kommunerna. När vi nedan ser på andel inom- och utomlänsenheter separat för HVB-hem för barn och unga respektive för vuxna är inomlänsandelen betydligt högre för barn och unga än för vuxna 14

19 Andel (%) ramavtalade HVB-enheter belägna inom respektive utom Stockholms län, per målgrupp Målgrupp Inom länet Utom länet Summa % Barn o unga Vuxna Totalt % 20% 40% 60% 80% 100% Barn o unga Vuxna Inom länet Utom länet Drygt hälften (53%) av de tre kommunernas ramavtalade HVB-enheter för barn och ungdom finns inom Stockholms län. Motsvarande siffra för de vuxnas HVB-enheter är 24% inom länet. Priser Att göra prisjämförelser för HVB-hemmen är inte lätt, om ens möjligt. Inriktningen på HVBhemmen och innehållet i tjänsterna kan variera kraftigt. De prisuppgifter vi fått av kommunerna är oftast angivna som en grundkostnad i pris/dygn. Till detta kan komma extra kostnader för speciella utredningar eller behandlingar. I Haninge har samma HVB ofta angett flera priser för olika typer av boende/tjänster. Litet grann blir det som att jämföra äpplen och päron med en osäker måttstock. Att de angivna priserna varierar en hel del är alltså knappast ägnat att förvåna. Det framgår också med önskvärd tydlighet av tabellen nedan där intervallet lägsta till högsta pris angetts för de ramavtalade HVB-hemmen i respektive kommun. Variationsvidd i angivet pris/dygn för barn o unga respektive vuxna Kommun Dyngnskostnad barn o unga Dygnskostnad vuxna Ekerö kr - Sollentuna kr kr Haninge kr kr I nästa tabell framgår medelpriset för alla de ramavtalade HVB-enheterna i de tre studerade kommunerna. 15

20 Medelpris för kommunens ramavtalade HVB-enheter (kr/dygn) Kommun Antal Medelpris Ekerö Sollentuna Haninge Summa Genomsnittligt skiljer sig priserna för de ramavtalade HVB-hemmen inte särskilt mycket mellan de studerade kommunerna. Ekerö har högsta genomsnittliga pris för sina enheter (2562 kr/dygn) medan Sollentuna ligger lägst (2127 kr/dygn). Att Ekerö i genomsnitt ligger något högre i pris beror på att vi där enbart redovisat HVB-hem för barn o unga. I nästa tabell, där vi ser på priserna för HVB-hem separat för barn o unga och vuxna, framgår att platserna för barn o unga kostar betydligt mer än för vuxna. Medelpris för kommunens ramavtalade HVB-enheter (kr/dygn) per målgrupp Kommun Barn o unga Vuxna Ekerö 2562 Sollentuna Haninge Summa Separerar vi barn o unga från de vuxna är det faktiskt Ekerö som har det lägsta genomsnittliga dygnspriset för barn o unga. Den genomsnittliga prisskillnaden mellan en plats för barn o unga och för vuxna är rejäl. Sett till alla de ramavtalade HVB-hemmen i de tre kommunerna skiljer det nästan 1000 kr i dygnskostnad kronor/dygn för barn jämfört med 1765 kronor för vuxna. Medelpris för kommunens ramavtalade HVB-enheter (kr/dygn), inom respektive utom Stockholms län Kommun Inom länet Utom länet Ekerö Sollentuna Haninge Summa Avslutningsvis har vi tittat på om de genomsnittliga dygnspriserna för HVB-platser skiljer sig åt mellan de ramavtalade HVB-hem som är belägna inom respektive utom Stockholms län. Av tabellen ovan framgår att någon sådan genomsnittlig skillnad i pris inte finns för de här undersökta kommunerna. NÅGRA SLUTSATSER INFÖR EN MER OMFATTANDE UNDERSÖKNING Det finns onekligen många intressanta aspekter att studera om man vill granska hur kommunernas upphandling av HVB-hem går till. Den förstudie som genomförts i tre av Stockholms läns kommuner av deras förfrågningsunderlag och ramavtalade utförare har gett en bättre förståelse av de möjligheter och svårigheter som föreligger inför en större undersökning. 16

21 Förfrågningsunderlagen Till att börja med har det inte varit någon helt enkel uppgift att samla in förfrågningsunderlagen. Det hänger bl a samman med att det kan vara flera år sedan upphandlingarna ägde rum. Upphandlingar som ligger närmare i tiden bör vara lättare att få information om. Vi har också kunnat konstatera att det material som insamlats, i form av förfrågningsunderlag med bilagor, snabbt blir mycket omfattande och lämpar sig dåligt för statistiska sammanställningar. Ovan har vi, utifrån de granskade förfrågningsunderlagen, tagit fram en struktur för inom vilka olika områden skall-krav framförs på utföraren. Det skulle vara ett mycket omfattande arbete att gå igenom alla länets kommuners förfrågningsunderlag för att klassificera och räkna samtliga skall-krav på olika områden. Det är något av ett forskningsarbete som krävs för att genomföra en sådan uppgift. Frågan är dessutom om en enkel kvantitativ sammanställning rakt av, av antalet skall-krav på olika områden är tillräckligt innehållsligt givande för att ge intressanta och användbara resultat. Vi anser att mer preciserade frågeställningar krävs om man vill studera förfrågningsunderlagens krav i en större studie. Vad är syftet? Vill man ha en allmän genomgång av förfrågningsunderlagen för att se vilka krav som brukar ställas/kan vara bra att ställa i samband med upphandling av HVB-hem? Ett problem vi stött på är då att upphandlingen ofta är mycket vidare än bara HVB-enheter. Kraven kanske också ska se rätt olika ut om det gäller upphandling av HVB-tjänster för vuxna jämfört med för barn och unga. I det här sammanhanget kan nämnas att SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) nyligen tagit fram en vägledning för upphandling och uppföljning av HVB-vård för barn och unga som kommer att presenteras i början av Kanske kan intresset gälla om vissa mer specifika konkreta krav ställs i förfrågningsunderlagen. Hur vanligt är det att krav ställs på högskoleutbildad föreståndare, personal dygnet runt, eget rum för de boende, tilldelad egen kontaktperson, ordnad skolgång, tillgång till hälso- och sjukvårdsinsatser, försäkringsskydd, verifierat goda behandlingsresultat o s v. Passar kommunerna på att kolla anbudsgivarna på de områden där Socialstyrelsen hittat brister hos HVB-hemmen vid sin tillsyn (säkerhet, delaktighet, dokumentation, personalens utbildningsnivå, uppföljning och utvärdering av behandlingsinsatser)? Ju konkretare krav man är intresserad av att checka av om de ställts, desto lättare bör det vara att konstatera om de finns med i de olika förfrågningsunderlagens kravspecifikationer eller ej. - Även om detta fortfarande kommer att kräva rätt stora arbetsinsatser. Om man betraktar upphandlingen som en urvalsprocess, där kommunen försöker öka kontrollen över vilka enheter som ska anlitas, finns det en lång rad andra aspekter förutom själva förfrågningsunderlagen att titta på. Har kommunerna någon tydlig övergripande linje (vårdideologi speciella kvalitetsönskemål) beträffande det sociala arbetet och de enheter man vill sluta avtal med? Märks det i kravspecifikationen? Vilka har varit med och tagit fram kravspecifikationerna i förfrågningsunderlagen? I vilken utsträckning är det administrativa upphandlare respektive befattningshavare med kunskap/erfarenhet från HVB-hem i praktiken som varit aktiva och utarbetat kommunens upphandlingskrav? Vilka har deltagit i utvärderingen av inkomna anbud? Hur många anbud kom in vid upphandlingen och hur många av anbudsgivarna slöts det ramavtal med? Hur kommuniceras och följs de prioriteringsregler som formulerats vid upphandlingen i praktiken vid avrop av HVB-tjänster? I vilken utsträckning lyckas 17

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information På länsstyrelsens webbplats finns Riktlinjer för länsstyrelsens

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER UPPHANDLING AV

ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER UPPHANDLING AV 1(7) ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(7) Innehållsförteckning Sid nr 1 ALLMÄN ORIENTERING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Upphandlingsförfarande

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL)

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information Bolag, stiftelser och andra privata aktörer som vill

Läs mer

3. Ansökan om LOV avtal Program för primärvården i Västmanland

3. Ansökan om LOV avtal Program för primärvården i Västmanland Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion 2015-10-21 Upphandlande organisation Västmanlands läns landsting Anette Öhrn DLL Upphandling Program för primärvården i Västmanland - LOV DU-UPP15-0189 Symbolförklaring:

Läs mer

Riktlinjer för tillsyn av enskild verksamhet

Riktlinjer för tillsyn av enskild verksamhet Riktlinjer för tillsyn av enskild verksamhet Innehåll Bakgrund 3 Syftet med tillsynen 3 Länsstyrelsens ansvar 3 Kommunens ansvar 4 Hur ofta ska kommunernas tillsyn ske? 4 Hur ska tillsyn bedrivas? 4 Vad

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden.

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Uppföljningsplan Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1 Uppdragsbeskrivning/avtal...

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Att ställa kvalitetskrav i vård och omsorg. thomas.hallgren@kommunakuten.se

Att ställa kvalitetskrav i vård och omsorg. thomas.hallgren@kommunakuten.se Att ställa kvalitetskrav i vård och omsorg thomas.hallgren@kommunakuten.se När utformas kvalitetskraven Det politiska förarbetet Det administrativa förarbetet Upphandlingsprocessen (förfrågningsunderlaget)

Läs mer

Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV

Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV Förfrågningsunderlag Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV Bilagor: a) Avtal m avtalsbilagor 1-4 b) Blankett Ansökan om tillstånd att utföra servicetjänster c) Blankett Intyg d) Blankett

Läs mer

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120614 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Kvalitetskrav för Familjerådgivning i Varbergs Kommun

Kvalitetskrav för Familjerådgivning i Varbergs Kommun Kvalitetskrav för Familjerådgivning i Varbergs Kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för familjerådgivning i Varbergs kommun är antagna av socialnämnden 2015-01-29 14. Dessa ersätter tidigare kvalitetskrav

Läs mer

Ansökan om godkännande för att delta i valfrihetssystem avseende daglig verksamhet enligt LSS personkrets 1 och 2

Ansökan om godkännande för att delta i valfrihetssystem avseende daglig verksamhet enligt LSS personkrets 1 och 2 1 (5) Omsorgskontoret 2009-09-15 Bilaga 1 Ansökan om godkännande för att delta i valfrihetssystem avseende daglig verksamhet enligt LSS personkrets 1 och 2 Frågorna i detta ansökningsformulär måste vara

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Upphandling av HVB- och familjehemsplacering

Upphandling av HVB- och familjehemsplacering www.pwc.se Revisionsrapport Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Upphandling av HVB- och familjehemsplacering Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Valfrihetssystem inom boendestöd. Boendestöd - Kapitel 2 Kravkatalog - Utförare

Valfrihetssystem inom boendestöd. Boendestöd - Kapitel 2 Kravkatalog - Utförare UPPDRAGSBESKRIVNING 1 (8) Dnr: 2014:115 Valfrihetssystem inom boendestöd Boendestöd - Kapitel 2 Kravkatalog - Utförare Socialtjänsten Sociala avdelningen Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax 451 81

Läs mer

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet, HVB, viss annan heldygnsvård samt öppen verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL)

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet, HVB, viss annan heldygnsvård samt öppen verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet, HVB, viss annan heldygnsvård samt öppen verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) Information Bolag, stiftelser och andra privata aktörer som vill driva

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Sammanfattning Vägledande råd och bestämmelser är ett komplement till

Läs mer

Redovisning av upphandling av heldygnsvård för barn och unga i jourfamilj, behandlingsfamilj

Redovisning av upphandling av heldygnsvård för barn och unga i jourfamilj, behandlingsfamilj SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-04 SN-2014/4310.183 1 (3) HANDLÄGGARE Maria Jonsson 08-535 378 47 Maria.Jonsson@huddinge.se Socialnämnden Redovisning

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2014-03-13 Dnr 8.4.2-568/2014 1(55) Avdelning mitt Anna Hugelius anna.hugelius@ivo.se Båktorp AB Tunaholm 1 611 95 Nyköping Ärendet Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol-

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

1 Ansökningsblankett

1 Ansökningsblankett 1 Ansökningsblankett 2 Ansökan om att bli godkänd leverantör av hemtjänst i Aneby kommun samt underlag för information om utförare på webben Undertecknad ansöker om godkännande av nedanstående företag

Läs mer

BESLUT. Ärendet Föranmäld tillsyn av HVB-hemmet Skogsro enligt 13 kap. 1 socialtjänstlagen

BESLUT. Ärendet Föranmäld tillsyn av HVB-hemmet Skogsro enligt 13 kap. 1 socialtjänstlagen T1_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Ingrid Bäcklund Pihlblad ingrid.backlund-pihlblad@socialstyrelsen.se 2012-03-12 Dnr 9.1-6190/2012 1(6) Skogsro AB Såggatan 3 920 70 Sorsele Huvudman Skogsro AB

Läs mer

Ansökan om godkännande som leverantör av hemtjänst i valfrihetssystem i Robertsfors kommun

Ansökan om godkännande som leverantör av hemtjänst i valfrihetssystem i Robertsfors kommun Skickas till Robertsfors kommun Socialförvaltningen Storgatan 13 915 81 Robertsfors Ansökan om godkännande som leverantör av hemtjänst i valfrihetssystem i Robertsfors kommun 1. Sökande företag Företagets

Läs mer

UPPHANDLING AV SKYLTNING AV OCH I ANSLUTNING TILL POLISIÄRA LOKALER (6 bilagor)

UPPHANDLING AV SKYLTNING AV OCH I ANSLUTNING TILL POLISIÄRA LOKALER (6 bilagor) Rikspolisstyrelsen Polisens verksamhetsstöd Affärsenheten Handläggare Datum Philip Rasch 2014-06-12 E-post philip.rasch@polisen.se Saknr och diarienummer 939-A138.031/2014 UPPHANDLING AV SKYLTNING AV OCH

Läs mer

FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG. Upphandling av etik- och miljöanalys samt rådgivning

FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG. Upphandling av etik- och miljöanalys samt rådgivning FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Upphandling av etik- och miljöanalys samt rådgivning Första AP-fonden (dnr 2006:40 001.LED ) Andra AP-fonden (dnr AP2 2006/0022) Tredje AP-fonden (dnr 2006/0153 ) Fjärde AP-fonden

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

ANBUDSINBJUDAN UPPHANDLING AV OBLIGATORISK SJUKVÅRDSFÖRSÄKRING FÖR ANSTÄLLDA HOS SJUNDE AP-FONDEN I SAMARBETE MED FÖRSÄKRINGSSTRATEGI SVERIGE AB

ANBUDSINBJUDAN UPPHANDLING AV OBLIGATORISK SJUKVÅRDSFÖRSÄKRING FÖR ANSTÄLLDA HOS SJUNDE AP-FONDEN I SAMARBETE MED FÖRSÄKRINGSSTRATEGI SVERIGE AB UPPHANDLING AV OBLIGATORISK SJUKVÅRDSFÖRSÄKRING FÖR ANSTÄLLDA HOS SJUNDE AP-FONDEN I SAMARBETE MED FÖRSÄKRINGSSTRATEGI SVERIGE AB 1 Innehållsförteckning Inbjudan... 3 Allmän orientering... 3 Upphandlande

Läs mer

Valfrihet med politiska våndor

Valfrihet med politiska våndor Valfrihet med politiska våndor Lagen om valfrihetssystem LOV Stefan Elg Allego AB www.allego.se De gemenskapsrättsliga principerna EGdirektiven Beslut 1 Beskriva vad Beskriva hur Beskriva när AVTAL Beslut

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Att utvärdera kvalitet

Att utvärdera kvalitet Att utvärdera kvalitet Att utvärdera mervärden objektivt, transparent och förutsebart tillsammans med sakkunniga: Så genomförde serviceförvaltningen, Stockholms stad, upphandlingen av vård och omsorgsboenden

Läs mer

1) Om EKN. 2) Bakgrund. Förfrågningsunderlag avseende upphandling av juridiska tjänster

1) Om EKN. 2) Bakgrund. Förfrågningsunderlag avseende upphandling av juridiska tjänster Datum/Date 2012-03-12 Beteckning/Reference 2012-80036 Handläggare/Attending to this matter Förfrågningsunderlag avseende upphandling av juridiska tjänster Exportkreditnämnden (EKN) inbjuder Er att lämna

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV 1(8) KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(8) Innehållsförteckning Sid nr 1 UPPDRAGSBESKRIVNING 3 1.1 Målgrupp 3 1.2 Syfte 3 1.3 Mål för sysselsättningen

Läs mer

Ansökan om att bli godkänd leverantör av hemtjänst i Sävsjö kommun samt underlag för information om utförare på webben

Ansökan om att bli godkänd leverantör av hemtjänst i Sävsjö kommun samt underlag för information om utförare på webben 1 (5) Ansökningsblankett Ansökan om att bli godkänd leverantör av hemtjänst i Sävsjö kommun samt underlag för information om utförare på webben Undertecknad ansöker om godkännande av nedanstående företag

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

5328 Hem för vård eller boende för barn och ungdomar, Gävle kommun

5328 Hem för vård eller boende för barn och ungdomar, Gävle kommun 1 (11) 5328 Hem för vård eller boende för barn och ungdomar, Gävle kommun I denna bilaga finns de krav som ställs i upphandlingen samt de uppgifter och redogörelser som efterfrågas. Svara i formuläret

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Huvudman Magelungen utveckling AB

Huvudman Magelungen utveckling AB T2_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Eva Stoor Karlberg eva.stoor-karlberg@socialstyrelsen.se 2012-04-16 Dnr 9.1-375/2012 1(6) Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 STOCKHOLM Huvudman Magelungen

Läs mer

Post- och telestyrelsen (PTS), Box 5398, 102 49 Stockholm.

Post- och telestyrelsen (PTS), Box 5398, 102 49 Stockholm. Upphandlingsrapport Datum Vår referens Sida 2009-02-18 Dnr: 09-190 1(10) Upphandlingsenheten Anna-Karin Hellsten anna-karin.hellsten@pts.se 1. Upphandling av tekniska konsulttjänster 1.1. Bakgrund PTS

Läs mer

1 FÖRUTSÄTTNINGAR Förutsättningarna för upphandlingen framgår nedan.

1 FÖRUTSÄTTNINGAR Förutsättningarna för upphandlingen framgår nedan. ANBUDSFÖRFRÅGAN Datum Rikspolisstyrelsen 2013-08-19 Polisens verksamhetsstöd Affärsenheten Upphandlingssektionen Diarienr (åberopas vid korresp) A054.552/2013 saknr 261 Upphandlande myndighet Rikspolisstyrelsen

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Fastställd av socialnämnden 2012-01-25 2(14) Innehållsförteckning sid Kvalitetsarbetet

Läs mer

Upphandling av teknisk konsult. Diarienr 09-190

Upphandling av teknisk konsult. Diarienr 09-190 Upphandling av teknisk konsult Diarienr 09-190 Innehåll 1 Om PTS... 3 2 Bakgrund och syfte... 3 3 Ekonomisk kapacitet och intyg... 3 3.1 Registreringsbevis... 3 3.2 Skattekontroll... 3 3.3 Sanningsförsäkran...

Läs mer

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12)

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12) Sid. 1 (12) Programområde eller övergripande: Omsorg om funktionshindrade, Socialpsykiatri Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: Verksamhet: Särskilt boende

Läs mer

Avropsförfrågan. Verksamhetsutvecklare

Avropsförfrågan. Verksamhetsutvecklare AVROPSFÖRFRÅGAN 1 (7) Avropsförfrågan Verksamhetsutvecklare Innehåll Avropsförfrågan... 2 Inledning... 2 Administrativa krav... 2 Information om anbudsgivare... 3 Konsulttjänsten... 3 Redovisning hur erbjuden

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Upphandlingsprocessen enligt LOU - lagen om offentlig upphandling, är enkel:

Upphandlingsprocessen enligt LOU - lagen om offentlig upphandling, är enkel: April 2014 Rapport: Kommunens upphandling stor möjlighet och/eller stort krångel? Bakgrund Företag i Samverkan har upphandling som ett av fem fokusområden. Syftet är att fler affärer ska hamna hos företagen

Läs mer

Avropsförfrågan E-tjänst för planering av inspektioner

Avropsförfrågan E-tjänst för planering av inspektioner Förfrågningsunderlag 2013-04-03 Upphandlande organisation Läkemedelsverket Upphandling Avrop E-tjänst för planering av inspektioner Conny Björk Diarienr 2.3-2013-027585 Sista anbudsdag: 2013-04-15 Symbolförklaring:

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer 201002 Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer Bakgrund Aktuell lagstiftning I Socialtjänstlagens 11kap. 5 framgår att handläggningen av ärenden som rör

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Bevis (3) för den formella prövningen. Egen beskrivning, utan formkrav. Egen beskrivning, utan formkrav. F-skattebevis. Registreringsbevis

Bevis (3) för den formella prövningen. Egen beskrivning, utan formkrav. Egen beskrivning, utan formkrav. F-skattebevis. Registreringsbevis KRAV PÅ ANBUD Uppgifter som anbudet skall innehålla (1) Formella grundkrav (2) Samt grunder för uteslutning Bevis (3) för den formella prövningen Kvalificeringskrav (4) Övriga kvalificeringskrav som ställs

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Vår referens Anbud ska vara inkommet senast Anbud ska vara bindande t o m. Robert Eriksson, 08-797 64 76 Se U3.2 Se U3.3

Vår referens Anbud ska vara inkommet senast Anbud ska vara bindande t o m. Robert Eriksson, 08-797 64 76 Se U3.2 Se U3.3 UPPHANDLINGSFÖRESKRIFTER 1 (6) Vår referens Anbud ska vara inkommet senast Anbud ska vara bindande t o m Robert Eriksson, 08-797 64 76 Se U3.2 Se U3.3 STOCKHOLM - ARLANDA AIRPORT Konsultuppdrag Bussdepå

Läs mer

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120814 AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation genomförs vid ett besök hos utförararen.

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Upphandling av arkitekttjänster. Diarienr 09-189

Upphandling av arkitekttjänster. Diarienr 09-189 Upphandling av arkitekttjänster Diarienr 09-189 Innehåll 1 Om PTS... 3 2 Bakgrund och syfte... 3 3 Ekonomisk kapacitet och intyg... 3 3.1 Registreringsbevis... 3 3.2 Skattekontroll... 3 3.3 Sanningsförsäkran...

Läs mer

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Upphandlingsfunktionen 2009-01-13 Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Trädde ikraft 2008-01-01 Disposition: Kap 1-14 Över tröskelvärdena (varor och tjänster: > 200 000 Euro) Kap 15 Under tröskelvärdena

Läs mer

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 1 (7) 1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 2015 2 (7) 1 Inledning Landstinget Västmanland införde från den 1 januari 2008 valfrihetssystem inom primärvården i enlighet med

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

Frågor och svar 1 Upphandling Utbildning med inriktning Serviceyrken

Frågor och svar 1 Upphandling Utbildning med inriktning Serviceyrken Sida: 1 av 3 Dnr: Af-2010/086751 Datum: 2010-04-23 Frågor och svar 1 Upphandling Utbildning med inriktning Serviceyrken Fråga 1 2010-04-14 Vilken indelning av arbetsmarknadsområden som är korrekt. Det

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS)

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS) 1 Ett kontrakt för livet 2009 Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Kommunen beträffande den vård som ges med stöd av lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och bedrivs

Läs mer

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 1 Inledning Socialstyrelsen gav 2006 ut föreskrifter om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SOL,

Läs mer

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategi för Credo Stiftelsen Credos strategi utgår från Stiftelsens överordnade värdegrund, vision och målsättning. Strategin styr och fördelar Stiftelsens

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm 1 Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet med personlig assistans enligt 9 2 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Information Bolag, stiftelser, föreningar

Läs mer

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling.

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. När du erhåller offentligt stöd på över 200 000 (omkring 1 600 000 kr) ska du enligt landsbygdsförordningen 2007:481 kap 5 9 följa principen om offentlig

Läs mer

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15 Vårdval tandvård Västernorrland Bilaga 2 Ansökan Allmän barn- och ungdomstandvård Version 2013-01-15 1 1. Uppgifter om sökande Detta dokument ska besvaras och undertecknas av sökande. Namn på sökande Organisationsnummer:

Läs mer

Avropsförfrågan. Systemutvecklare Word

Avropsförfrågan. Systemutvecklare Word AVROPSFÖRFRÅGAN 1 (7) Avropsförfrågan Systemutvecklare Word Innehåll Avropsförfrågan... 2 Inledning... 2 Administrativa krav... 2 Information om anbudsgivare... 3 Konsulttjänsten... 4 Redovisning hur erbjuden

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten Elisabeth Rubin MAS 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Kvarngatans gruppboende ligger

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Granskning av hemtjänst/lov 2014

Granskning av hemtjänst/lov 2014 Granskning av hemtjänst/lov 2014 Sammanställd av Margareta Sjögren, kvalitetsuppföljare/utredare Kvalitets- och utvecklingsenheten 2014-08-28 Bakgrund Lagen om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som ska

Läs mer

Kvalitetskriterier för boende för barn och ungdomar

Kvalitetskriterier för boende för barn och ungdomar Kvalitetskriterier för boende för barn och ungdomar Framtagen av arbetsgruppen socialtjänst och boende i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen i projektet. Med boende avses

Läs mer

Riktlinjer för utvärdering av anbud

Riktlinjer för utvärdering av anbud Riktlinjer för utvärdering av anbud - Standardmodell för Sundsvalls kommun I Lagen om offentlig upphandling finns två tilldelningsgrunder. Vilket som ska användas måste bestämmas innan förfrågningsunderlaget

Läs mer

2004-12-01. Härmed inbjuds Ni att lämna anbud enligt nedan angivna förutsättningar.

2004-12-01. Härmed inbjuds Ni att lämna anbud enligt nedan angivna förutsättningar. 2004-12-01 Dnr 0411-0798-STAB-23 Anbudsinbjudan avseende Arbetsgivarverkets upphandling av konsultstöd för grafisk formgivning Arbetsgivarverket har för avsikt att i enlighet med 6 kap. lagen (1992:1528)

Läs mer

Inbjudan till anbudsgivning Neuropsykiatriska utredningar

Inbjudan till anbudsgivning Neuropsykiatriska utredningar 1(6) Inbjudan till anbudsgivning Neuropsykiatriska utredningar Härmed inbjuds Ni att inkomma med anbud om Neuropsykiatriska utredningar. Bifogat förfrågningsunderlag innehåller samtliga förutsättningar

Läs mer

ANBUDSFORMULÄR Slåtter i skyddade områden 2014-2016

ANBUDSFORMULÄR Slåtter i skyddade områden 2014-2016 1(9) Bilaga 2 - ANBUDSFORMULÄR Datum Diarienummer 2013-12-20 512-7972-2013 ANBUDSFORMULÄR Slåtter i skyddade områden 2014-2016 Anbudsformuläret syfte är att tydliggöra för anbudsgivaren vilka uppgifter

Läs mer

Anbud avseende: Bygg & Mark För Käppalaförbundet. c._bilaga_1 Bygg_o_Mark.doc. Refnr: Fylls i av anbudsgivare

Anbud avseende: Bygg & Mark För Käppalaförbundet. c._bilaga_1 Bygg_o_Mark.doc. Refnr: Fylls i av anbudsgivare Anbud avseende: c._bilaga_1_ _Bygg_o_Mark.doc Bygg & Mark För Käppalaförbundet Refnr: Fylls i av anbudsgivare Anbudsgivare: Behörig avtalstecknare : Datum: Underskrift Namnförtydligande Anbudets giltighetstid

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Personligt ombud Sid 1 av 11 1 Information om ledningssystemet sid 3 Omfattning, uppdrag, processer, intressenter 2 Dokumentstyrning... sid 6 Styrande dokument

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

ANSÖKAN OM ATT UTFÖRA HEMTJÄNST I HUDDINGE KOMMUN

ANSÖKAN OM ATT UTFÖRA HEMTJÄNST I HUDDINGE KOMMUN ANSÖKAN OM ATT UTFÖRA I HUDDINGE KOMMUN Vänligen fyll i denna ansökningsblankett elektroniskt. Härmed intygas att vi tagit del av förfrågningsunderlaget för upphandling av hemtjänst genom kundval och bifogar

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn av HVB för barn och unga vid Skogsro HVB i Sorsele Kommun - oanmäld

BESLUT. Ärendet Tillsyn av HVB för barn och unga vid Skogsro HVB i Sorsele Kommun - oanmäld BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-06-16 Dnr 8.4.2-8944/2014-3 1(5) Avdelning nord Gudrun Kågström Lindberg Gudrun.Kagstrom-Lindberggivo.se Skogsro AB Såggatan 3 920 70 Sorsele Ärendet Tillsyn av

Läs mer