Räddningstjänst i siffror 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Räddningstjänst i siffror 2013"

Transkript

1 Räddningstjänst i siffror 2013

2

3 Räddningstjänst i siffror 2013

4 Räddningstjänst i siffror 2013 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Kontaktpersoner: Morgan Asp, Marie Lundqvist, Karoline Sjölander, Epost: Layout: Advant Produktionsbyrå AB Tryckeri: DanagårdLiTHO Publ.nr: MSB697 - juni 2014 ISBN:

5 Innehåll Förord... 7 Kommunal räddningstjänst Förändringar 2013 jämfört med tidigare år... 9 Bränder i skog och mark...10 Bränder i byggnader...11 Trafikolyckor Utsläpp av farligt ämne Drunkning och drunkningstillbud Självmord Större händelser under Konsekvenser för människa, egendom och miljö Förändringar inom räddningstjänsten...23 Första insatsperson, FIP...23 Kvinnor inom räddningstjänsten...25 Kommuner i samverkan Samhällets kostnader för bränder Trafikolyckan på Tranarpsbron Personskador i Sverige...37 Olycksfall Våld och självmord Människors sårbarhet...42 Datakällor och kvalitet Databas Räddningstjänstens insatser, MSB...47 Dödsbrandsdatabasen, MSB Dödsorsaksregistret, DOR, Socialstyrelsen Patientregistret, PAR, Socialstyrelsen... 50

6

7 Förord 7 Förord Denna rapport, Räddningstjänst i siffror, är avsedd att ge en översiktlig bild av området och innehåller beskrivande statistik på riks nivå om den svenska kommunala räddningstjänstens utformning och insatser. I årets rapport har vi provat att ändra upplägget jämfört med tidigare rapporter i serien. Genom förändrad layout, tematiska fördjupningar och en redovisning av några större eller särskilt komplicerade räddningsinsatser under 2013 har vi försökt öka läsvärdet. Rapporten innehåller även ett avsnitt om den samlade personskadebilden i Sverige, vilket bör kunna bidra till att relatera den kommunala räddningstjänstens livräddande insatser till ett större sammanhang. Statistik om den kommunala räddningstjänsten förvaltas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och finns att tillgå från 1998 och framåt. Detaljerade statistiktabeller och möjlighet att göra egna anpassade uttag hittas på samt i MSB:s statistikportal IDA, Statistiska sammanställningar på riksnivå i denna rapport ger tillsammans med statistik på kommunal nivå en grund för målstyrning utifrån intentionerna i lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO. Andra kompletterande källor kan exempelvis vara sjukvårdens skaderegistrering, Transportstyrelsens STRADA-register eller försäkringsbranschens skadestatistik. Utöver kommunal räddningstjänst förekommer även statlig räddningstjänst, som omfattar fjäll-, flyg- och sjöräddningstjänst, efterforskning av försvunna personer i andra fall (än fjäll-, flyg- och sjöräddning), miljöräddningstjänst till sjöss samt räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning. Uppgifter om den statliga räddningstjänstens insatser under 2013 har inte varit tillgängliga vid denna rapports utgivning, men kommer att redovisas i särskild ordning under hösten Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, maj 2014.

8 8 Räddningstjänst i siffror 2013

9 Kommunal räddningstjänst Insatser Andra uppdrag Räddningsinsatser Larm utan tillbud Automatlarm utan brand eller gasutsläpp, falsklarm och andra händelser som visat s ig vara helt ofarliga Övriga Sjukvårdslarm Drunkning Naturolyckor Utsläpp Övrigt Trafik Brand Larm utan tillbud Källa: Räddningstjänstens insatser, MSB. Kommunal räddningstjänst 2013 I det här kapitlet redovisas statistik om räddningsinsatser, som de kommunala räddningstjänsterna rapporterat till MSB. Under 2013 har drygt larm inkommit till räddningstjänsten. Av dessa räknas till insatser varav var räddningsinsatser och andra uppdrag. Utöver det tillkom insatser där räddningstjänsten åkt som förstärkning till annan kommunal räddningstjänst eller återkallats innan räddningstjänsten kommit fram till platsen. Förändringar 2013 jämfört med tidigare år Sett till antalet genomförda insatser de senaste tio åren är trenden svagt uppåtgående, även om variationer i antalet insatser år från år är små. Även om insatser till trafikolyckor minskade med sju procent jämfört med 2012 har insatser till trafikolyckor fördubblats under den senaste tioårsperioden. Detta beror inte på att antalet trafikolyckor ökat i samma utsträckning utan främst på ändrade larmrutiner som leder till att räddningstjänsten åker på fler larm av denna typ. Larm till andra uppdrag än räddningsinsatser har ökat i stor omfattning den senaste tioårsperioden. Under 2004 var antalet rapporterade andra uppdrag och motsvarande siffra 2013 var Ökningen förklaras till största delen av att allt fler landsting sluter avtal med räddningstjänsten, vilket har medfört att räddningstjänsten i större utsträckning larmas till sjukvårdsuppdrag.

10 10 Räddningstjänst i siffror procent av alla insatser till stormskador skedde under tre dagar Stormen Simone 28 oktober och Sven 5-6 december, orsakade vardera 260 insatser till stormskador. Största förändringen i antal insatser 2013 jämfört med 2012 Medelvärde Bränder i skog och mark Trafikolyckor Stormskador Källa: Räddningstjänstens insatser, MSB Förändring 2013 jämfört med 2012 De största förändringarna 2013 jämfört med 2012 kan hänföras till att 2013 som helhet var ett varmt och blåsigt år. Ett antal stormar Simone, Hilde, Sven och Ivar drabbade olika delar av landet under sista kvartalet. Insatser till stormskador ökade på grund av detta trefaldigt jämfört med Det varma vädret, inte minst under juli månad, medförde att insatser till bränder utomhus ökade med 24 procent jämfört med året innan. Merparten var bränder i skog och mark. Största bränderna i skog och mark 2013 Torvmossebrand i Flåssmyr, Örkelljunga, 90 hektar: Ett varmt rör från en arbetsmaskin lossnade och antände torv. Skogsbrand i Hällfors, Pajala, 80 hektar: En hyggesbränning som man hade tappat kontrollen över. Gräsbrand i Trollvik, Öckerö, 65 hektar: Någon hade anlagt en brand i en fallfärdig stuga som spred sig till omkring liggande gräsoch åkermark. Bränder i skog och mark Under 2013 genomfördes insatser till bränder i skog och mark. Störst andel, 34 procent, inträffade i samband med att människor eldade, oftast genom att någon tappat kontrollen över elden eller att elden inte släckts ordentligt. Vid nio procent av insatserna bedöms branden ha varit anlagd. Endast ett fåtal, fyra procent av händelserna, orsakades av blixtnedslag. Flest bränder inträffade i april, maj och juli månad. Generellt förekommer flest bränder i gräs- och åkermark under våren, mellan mars och maj månad. Gräsbränder har ett snabbare brandförlopp än bränder i skogsbeklädd mark. Stora ytor gräs eller åker kan brännas av på mycket kort tid med dramatiska förlopp. Däremot kan bränder i skog vara mer svårsläckta än bränder i gräs och åkermark. MSB tillhandahåller brandriskprognoser på 40% Produktiv skogsmark 35% Annan 30% trädbevuxen mark Gräs- och åkermark 25% (ej trädbevuxen mark) 20% 15% 10% 5% Andel insatser till bränder fördelat på marktyp och månad, % Jan Feb Mar Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Källa: Räddningstjänstens insatser, MSB.

11 Kommunal räddningstjänst Antal insatser till byggnadsbränder och bostadsbränder, Antal insatser till byggnadsbränder och bostadsbränder, Antal insatser till byggnadsbränder varav bostadsbränder Källa: Räddningstjänstens insatser, MSB. Bränder i byggnader Under 2013 genomfördes insatser till bränder i byggnader och ytterligare insatser till bränder som inträffade utomhus i nära anslutning till byggnader. Antalet insatser till bränder i byggnader minskade med 200 insatser jämfört med 2012 då räddningstjänsten rapporterade insatser till byggnadsbränder. Det genomsnittliga antalet insatser till bränder i byggnader under perioden var Omkring 60 procent av alla insatser till bränder i byggnader under 2013 genomfördes till bostäder. Ytterligare 20 procent skedde till allmänna byggnader, följt av industri och övriga byggnader som stod för tio procent vardera. 23% andel av byggnadsbränderna i storstäderna som bedöms vara anlagda. När det gäller orsaken till byggnadsbränder förekommer regionala skillnader. En jämförelse av data för perioden visar att anlagda bränder framförallt är ett problem för de tre storstäderna, större städer samt förortskommuner till dessa kommungrupper. Vid 23 procent av byggnadsbränderna i storstäder bedöms bränderna vara anlagda medan endast fyra procent av bränderna i glesbygdskommuner är anlagda. Bostadsbränder under fem år, Merparten av alla insatser till byggnadsbränder sker till bostäder. Fördelningen av bostadsbeståndet ser väldigt olika ut i landet. Exempelvis är 86 procent av alla bostäder i storstäder lägenheter i flerbostadshus, medan motsvarande siffra för glesbygdskommuner är 30 procent. I Statistiska Centralbyråns kalkylerade bostadsbestånd ingår flerbostadshus, villor och rad-, par- och kedjehus. En jämförelse av antalet insatser till bränder i bostäder för perioden visar på regionala skillnader, även då hänsyn tas till bostadsbeståndet. Glesbygdskommuner hade flest insatser till bränder i villor, rad-, par- och kedjehus, närmare 2,8 insatser per bostäder. Minst antal insatser hade storstäder.

12 12 Räddningstjänst i siffror 2013 Genomsnittligt antal insatser per bostäder, Genomsnittligt antal insatser per bostäder, Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Turism- och besöksnäringskommuner Kommuner i glesbefolkad region Kommuner i tätbefolkad region Pendlingskommuner Förortskommuner till större städer Större städer Förortskommuner till storstäderna Storstäder 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Villor, rad-, par- och kedjehus Flerbostadshus Källa: Räddningstjänstens insatser, MSB och Kalkylerat bostadsbestånd, SCB. När det gäller bränder i flerbostadshus hade varuproducerande- och pendlingskommuner flest insatser, cirka 1,25 per bostäder. Turism- och besöksnäringskommuner hade minst antal insatser. Det genomsnittliga antalet insatser till bostadsbränder i riket var under samma period 1,3 insatser per bostäder. 26% andel av bostadsbränderna i storstädernas förortskommuner som har okänd orsak. Orsaken till bostadsbränder varierar beroende på typ av bostad. I fler bostadshus är glömd spis vanligast, medan soteld dominerar vid insatser till bränder i villor, rad-, par- och kedjehus. Eftersom bostadsbeståndet varierar regionalt gäller detsamma för brandorsaker. Data för perioden visar att 39 procent av insatserna till bostadsbränder i glesbygdskommuner orsakas av soteld. Det är även den vanligaste brandorsaken vid bostadsbränder för alla kommungrupper utom storstäder, större städer och förortskommuner till storstäder. I dessa kommungrupper är den vanligaste orsaken glömd spis som står för en fjärdedel av bränderna. I gruppen förortskommuner till storstäder har en stor andel, 26 procent, av bränderna okänd brandorsak.

13 Kommunal räddningstjänst Även när det gäller utvecklade bostadsbränder per bostäder är det framförallt glesbygdskommuner som sticker ut med flest utvecklade bränder jämfört med andra kommungrupper. Här sker ungefär en insats till en utvecklad brand per bostäder. Utvecklad brand definieras som en brand som spridit sig utanför startföremålet, med undantag av soteldar där en spridning ska ha skett utanför skorstenen. Bränder i skolor Under 2013 ökade antalet insatser till bränder i skolor med någon procent jämfört med Sedan 2008 har bränder i skolor visat på en generellt nedåtgående trend. Det är främst antalet anlagda bränder som minskat. En möjlig förklaring till minskningen är att kommunerna i större utsträckning genomfört åtgärder för att förebygga anlagda bränder i skolor. Antal insatser Antal insatser till skolbränder, till skolbränder, Antal insatser till skolbränder varav anlagda bränder Källa: Räddningstjänstens insatser, MSB.

14 14 Räddningstjänst i siffror Antal trafikolyckor per månad, 2013 jämfört med 2012 Antal trafikolyckor per månad, 2013 jämfört med Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Källa: Räddningstjänstens insatser, MSB Trafikolyckor Under 2013 genomförde räddningstjänsten insatser till trafikolyckor varav 98 procent skedde till vägtrafikolyckor. Jämfört med 2012 var det en minskning med insatser. Den största minskningen skedde i december då antalet insatser minskade med 530. En bidragande orsak till minskningen var det milda vädret i södra Sverige. Enligt SMHI var det en av de fem varmaste decembermånaderna sedan Medelvärdet för antalet insatser till trafikolyckor för perioden var Åtgärder vid vägtrafikolyckor Vid hälften av insatserna säkrade räddningstjänsten skadeplatsen och vid 25 procent av insatserna utfördes trafikdirigering. Losstagning utfördes vid tolv procent av insatserna. Hälften utfördes manuellt med enklare verktyg och resterande med motordrivna verktyg.

15 Kommunal räddningstjänst Utsläpp av farligt ämne Under 2013 genomfördes insatser till utsläpp av farligt ämne. Det var en ökning med 150 insatser jämfört med Medelvärdet för perioden var insatser. Endast omkring 90 insatser, vilket motsvarar drygt tre procent, handlade om utsläpp från en farligt gods-last. I de allra flesta fall rör insatserna larm om läckage av begränsade mängder drivmedel eller olja från fordon. Diesel står för 25 procent av antalet utsläpp under de senaste fem åren. Hydraulolja och bensin står för 18 procent vardera, därefter kommer motorolja med sju procent, eldningsolja med sex procent, ammoniak med tre procent och naturgas med en procent. Inga andra ämnen står för mer än en procent av utsläppen. På grund av bristande kvalitet i rapporteringen redovisas inte utsläppta mängder här. Vanligast är att utsläpp sker i det fria, exempelvis på vägar och parkeringsplatser. 85 procent av dessa är mindre utsläpp av drivmedel eller olja från fordon. De flesta utsläppen i anslutning till byggnader sker vid bensinstationer. Även där är det mestadels drivmedel eller olja från fordon. Metall- och maskinindustrier är det industrislag där utsläpp är vanligast förekommande. Främst är det utsläpp av brandfarlig gas som förekommer. Drunkning och drunkningstillbud Under 2013 genomfördes 420 räddningsinsatser till larm om drunkning eller drunkningstillbud. Jämfört med 2012 var det en ökning med drygt 70 insatser. En förklaring till ökningen var att sommaren 2013 var varm. Hälften av insatserna inträffade under sommarmånaderna, varav de flesta vid veckosluten. De vanligaste skadeplatserna är sjö, damm, å eller älv. Under 2013 stod dessa miljöer tillsammans för 57 procent av insatserna. Ytterligare 16 procent av insatserna skedde till hamnområden, 15 procent till hav och sju procent till kanal. 23% Å eller älv 15% Hav 68% Diesel, hydraulolja, bensin bensin och motorolja och motorolja står för 68% står av för alla utsläpp. 68% av alla utsläpp 34% Sjö eller damm 5% Annan 16% Hamnområde 7% Kanal Flest drunkningar och tillbud sker vid en sjö eller damm. Källa: Räddningstjänstens insatser, MSB Andel insatser till drunkning och drunkningstillbud per månad, Andel 2013 insatser till drunkning och drunkningstillbud per månad, % 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Källa: Räddningstjänstens insatser, MSB.

16 16 Räddningstjänst i siffror 2013 Räddningstjänsten får ett larm om att en person hotar att hoppa från ett fönster. Det är en kvinna i 25-årsåldern som klänger sig ut från ett fönster på femte våningen. Periodvis ser det ut som om hon skall tappa taget och falla. Personal från räddningstjänsten försöker att få till en dialog med kvinnan från marken. Efterhand kommer personal in i trapphuset och in i lägenheten där dialogen med kvinnan fortsätter. Under tiden spärras vägtrafiken av framför huset och en språngkudde förbereds nedanför fönstret. Förhandlingarna med kvinnan fortsätter och efter en timme beslutar sig kvinnan för att komma ner från fönstret för att bli omhändertagen av ambulanspersonal. Källa: Räddningstjänstens insatser, MSB. Källor Räddningstjänstens insatser, MSB Kommungruppsindelning 2011, Sveriges Kommuner och Landsting, 2010 Bostadsbestånd, Statistiska Centralbyrån Befolkningsstatistik, Statistiska Centralbyrån Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet 2013, Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 Självmord Insatser som innebär att förhindra eller hantera fullbordade självmord har uppmärksammats i ökad omfattning och nya larmrutiner och samverkansformer tillämpas av allt fler kommunala räddningstjänster. Det finns idag ingen tillförlitlig statistik över hur många larm om självmord som räddningstjänsten hanterar årligen, då det inte finns någon särskild variabel för denna händelsetyp i det nuvarande insatsrapporteringssystemet. Däremot har händelsetypen självmord och försök till självmord inkluderats i förslaget till ny insatsrapport. Genom en textsökning i systemet för 2013 års insatser kan konstateras att det uppskattningsvis rörde sig om 800 larm. En del utav dessa handlade om insatser där personen aldrig påträffades. Merparten av larmen om försök till eller fullbordade självmord handlar om hopp från höga höjder som broar och byggnader, eller att personer ställer sig framför ett tåg. Ett mindre antal larm handlar om överdosering av tabletter eller andra toxiska preparat, eller om personer som hängt sig eller skurit sig svårt. Vid dessa typer av larm är räddningstjänsten ofta behjälplig med dörrforcering för att sjukvårdspersonal och polis ska få tillträde till den drabbades lägenhet. Den vanligaste typen av första hjälpen-åtgärder som räddningstjänsten utför är psykiskt stöd. Det görs både för den självmordsbenägne och för anhöriga till denne eller medmänniskor som befunnit sig på platsen. I vissa fall utförs även hjärt- och lungräddning, friläggning av luftvägar och syrgasbehandling.

17 Kommunal räddningstjänst DEC JAN 15 jan Masskrock i TRANARP Krocken omfattade 80 fordon. En person omkom och 40 personer skadades. NOV FEB 27 aug Dödsbrand i Norrtälje Tre personer omkom när ett behandlingshem brann. OKT SEP AUG JULI JUNI MARS APRIL MAJ 17 maj brand i Örekelljunga Omfattande insats i torv mosse, där totalt 90 hektar mark brändes av. 19 maj Social oro i Stockholms län Ungdomar satte 100 fordon i brand. Stenkastning mot polis och brandmän försvårade räddningsarbetet. Större händelser under 2013 Här redovisas några av de större händelser som inträffat under året och som inneburit stora eller särskilt komplicerade räddningsinsatser. 15 januari Olyckan på Tranarpsbron Den 15 januari 2013 vid elvatiden på förmiddagen inträffade en masskrock som omfattade cirka 80 fordon på Tranarpsbron. En person omkom i olyckan och drygt 40 personer skadades. Olyckan orsakades av halt väglag och dimma i kombination med att förarna inte anpassade avståndet efter rådande väglag. Den annorlunda skadeplatsen med helt separerade vägbanor innebar påfrestningar vid räddningsarbetet när det gällde evakuering av människor, samt förflyttning av räddningspersonal och utrustning. För vidare läsning se kapitlet om Olyckan på Tranarpsbron. 19 maj Social oro, Stockholms län Ungdomar satte minst 100 fordon i brand i Husby i Stockholm. Stenkastning och hot mot räddningstjänst och polis försvårade räddningsarbetet. Upploppen fortsatte under ytterligare fem nätter och oroligheter spred sig till andra delar av länet men även till Borlänge, Falun, Gävle, Linköping, Växjö, Västerås, Umeå och Örebro. Några av de största utmaningarna som räddningstjänsterna i Stockholms län återger var förmågan att skapa en överblick och göra prioriteringar, samt att skapa en god arbetsmiljö och göra riskbedömningar i samband med räddningsarbetet. Det var svårt att skapa en överblick och att göra prioriteringar i samband med räddningsarbetet vid upploppen i Stockholms län.

18 18 Räddningstjänst i siffror 2013 Brister i vattenförsörjning och personlig skyddsutrustning försvårade insatsen i Örkelljunga. Källor Upplevelser av brandförsvarens funktion och agerande under de sociala oroligheterna 2013, Storstockholms brandförsvar, 2013 Gert Lönnqvist, Fördjupad olycksundersökning: Brand vid torvfabrik, Ängelholms kommun, 2013 Elisabeth Samuelsson, Insatsuppföljning: Brand i behandlingshem, Uppsala brandförsvar, 2013 Trafikolycka Tranarpsbron : Olycksundersökning, MSB, maj Brand i en torvmosse, Örkelljunga En brand uppstod vid en torvfabrik som tillverkar torvmullprodukter och gödningsmedel. Orsaken till branden var att grenröret på en arbetsmaskin hade ramlat av och antänt torven. Den kraftiga vinden gjorde att branden var svårsläckt och fick en snabb spridning. Flygbränder spred sig flera hundra meter och antände vegetationen. Branden utlöste även kollisioner på den intilliggande E4:an då brandröken orsakade köbildningar på grund av den dåliga sikten. Totalt 90 hektar, varav 30 hektar produktionsyta, brändes ner. E4:an mellan Skånes-Fagerhult och Markaryd stängdes av i ett dygn och vägtrafiken omdirigerades till gamla E4:an. Totalt deltog 200 brandmän från 20 räddningstjänster och 200 man från militär och hemvärn i släckningsarbetet. Insatsen var mycket omfattande, dels på grund av rådande väderförhållanden med kraftiga vindar som bidrog till en snabb brandspridning, dels på grund av brister i vattenförsörjning och personlig skyddsutrustning. 27 augusti Dödsbrand på ett behandlingshem, Norrtälje Tre personer omkom i en brand på ett behandlingshem i Norrtälje. Vid midnatt den 27 augusti 2013 fick styrkan i Norrtälje larm om ett drunkningstillbud. Under utryckningen inkom ett automatiskt brandlarm från ett behandlingshem i Norrtälje. Kort därefter inkom ett 112-samtal från en privatperson som bekräftade att det brann på samma adress. Nu hade man fått in två larm med livräddande behov samtidigt. Storstockholms räddningscentral övervägde att omdirigera Norrtäljestyrkan som var påväg till den sjö där den nödställde befann sig, men beslutade att inte göra det. Ett yttre befäl från Norrtälje station var första resurs på plats vid det eldhärjade behandlingshemmet. När förstärkning från Rimbo anlände, 14 minuter efter det yttre befälet, gjordes tre försök till livräddande insatser. Branden var dock för kraftig och de livräddande försöken avslutades då riskerna bedömdes som alltför stora. Händelsen utreds av Haverikommissionen.

19 Kommunal räddningstjänst Konsekvenser för människa, egendom och miljö Under 2013 rapporterade räddningstjänsten om lindrigt skadade personer, svårt skadade och 580 döda. En samlad bild av hur många som dör eller skadas i Sverige ges i kapitlet Personskadebilden i Sverige. I insatsrapporten rapporteras inte skadekostnader. Möjligheten att beskriva egendomsskador vid räddningsinsatser är därför begränsad. När direkt information saknas, i det här fallet skadekostnader, är ett alternativ att använda sig av indirekta indikatorer. Exempel på sådana indikatorer för egendomsskador är brandspridning vid byggnadsbränder och avbränd yta vid bränder i skog och mark. I Sveriges kommuner och landstings och MSB:s gemensamma rapport Öppna jämförelser Trygghet och Säkerhet används utvecklade bränder i byggnader som ett mått på egendomsskada. Av insatser till byggnadsbränder var det som fick spridning utanför startföremålet, vilket alltså kan indikera en större egendomsskada. Vid skog och markbränder uppskattas den avbrända ytan av räddningsledaren eller motsvarande på plats. Ytan kan ge en indikation på hur stor skadan är. Under 2013 var den totala avbrända ytan hektar, varav 480 hektar produktiv skogsmark och hyggen, 316 hektar annan trädbevuxen mark, samt 715 hektar gräs och åkermark. Bränders omfattning 52% 48% Utvecklade byggnadsbränder Källa: Räddningstjänstens insatser, MSB. Begränsade bränder Försäkringsbolagens skadebelopp till följd av brand i miljoner kr, 2012 Försäkringsbolagens års penningvärde, skadebelopp till följd av brand i miljoner kr, 2012 års penningvärde, Källa: Översiktsstatistiken, Svensk Försäkring och Konsumentprisindex (KPI), Statistiska Centralbyrån. Bearbetad av MSB.

20 20 Räddningstjänst i siffror % Övrigt 69% Farligt ämne 10% Släckmedel För att få en uppskattning av totalkostnader kan statistik om skador hämtas från försäkringsföretagens branschorganisation, Svensk Försäkring. Branschorganisationen täcker över 90 procent av marknaden och gör varje år sammanställningar av försäkringsutbetalningar avseende egendomsskador, bland annat för bränder. Enligt deras sammanställning för 2012 uppgick kostnaderna för bränder för försäkringsbolagen till fem miljarder kronor. Uppgifter för 2013 var inte tillgängliga vid publiceringen av denna rapport. 8% Rök 2% Okänd Den vanligaste källan till miljö skador är farligt ämne. Källa: Räddningstjänstens insatser, MSB Källor Räddningstjänstens insatser, MSB Översiktsstatistik Brand, Hem-, villa-, fritids-, båt-, reseoch företagsförsäkring, årsvis, 1985-, Svensk Försäkring, 2013 Konsumentprisindex (KPI), Statistiska Centralbyrån Rening och destruktion av kontaminerat släckvatten, MSB, 2013 Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet 2013, Sveriges K ommuner och Landsting, 2013 Under 2013 rapporterades cirka 500 insatser där miljöskada inträffat och ytterligare 500 insatser där det fanns en överhängande risk för miljöskada. Den händelsetyp där flest skador på miljön rapporterades var utsläpp av farligt ämne. Därefter följer bränder utomhus, trafikolyckor och bränder i byggnader. De källor som orsakar miljöskador utgörs till 69 procent av farliga ämnen, därefter följer släckmedel och rök vid sammanlagt 18 procent av skadorna. Det släckvatten som inte förångas vid brandsläckning innehåller föroreningar. Dessa kommer dels från rökgaser som bildats vid förbränningen av mate rialet eller av ämnen som funnits på brandplatsen tidigare, dels genom tillsatser i släckvattnet av olika skumvätskor eller impregnerings medel. Det släckvatten som blir kvar efter branden infiltrerar marken eller kan genom ytavrinning nå områden som är miljökänsliga, exempelvis dricksvattentäkter. Hur stora mängder förorenat släckvatten som uppstår beror på typ av brand och på hur släckningsarbetet utförts.

21

22 22 Räddningstjänst i siffror 2013

23 Förändringar inom räddningstjänsten 23 Förändringar inom räddningstjänsten Från år 2000 har det totala antalet larm som räddningstjänsten får ökat från cirka om året till över om året. Samtidigt har antalet hel- och deltidsanställda brandmän och brandbefäl minskat från år 2000 till år Den ökade arbetsbördan tillsammans med ett ofta inte lika ökande ekonomiskt tillskott ställer högre krav på räddningstjänsten att vara effektiv och att utveckla nya taktiska och organisatoriska lösningar. Det här kapitlet fokuserar på första insatsperson, FIP, kvinnor inom räddningstjänsten samt kommunalförbund och andra samarbetsformer. Första insatsperson, FIP Tanken med första insatsperson, FIP, är att en person ska kunna komma till platsen tidigt för att om möjligt bryta eller frysa det negativa skadeförloppet och samtidigt kunna förmedla lägesbild och resursbehov till ledningscentral och efterkommande huvudstyrka. Huvudredskapet som används av FIP är ett mindre utryckningsfordon, normalt en specialutrustad skåpbil. Den person som har beredskap har med sig fordonet under hela sitt beredskapspass för att kunna åka till olycksplatsen direkt. Ny riskbild krävde ny taktik I början av 2000-talet tog Räddningsverket tillsammans med räddningstjänsterna i Jönköping och Vaggeryd fram det formella konceptet för FIP. Riskbilden visade att tre fjärdedelar av alla bränder i byggnader hade spridit sig till att som mest omfatta startföremålet. Vid dessa såg man goda möjligheter att begränsa skadorna genom att få en person tidigt på plats. FIP innebar att räddningstjänsten primärt optimerades för bränder i startföremål och startrum, eftersom bränderna där annars snabbt kunde utvecklas till bränder i hela brandceller. I augusti 2003 sattes FIP igång på prov på Norrahammars deltidsstation i Jönköpings kommun. Provperioden varade 18 månader och 2005 fortsatte projektet med att förstainsatspersoner utbildades inom hela Jönköpings län. Sedan dess har FIP spridit sig och används idag på uppskattningsvis 180 stationer över hela landet och antalet ökar hela tiden. Fördelen med att införa FIP är extra stor på deltidsstationer där anspänningstiden kan förlängas med fem minuter och deltidspersonalen kan därmed bo längre bort från brandstationen, något som gör det lättare att rekrytera ny deltidspersonal. Offensiva enheter Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp har två deltidsstationer och använder sig sedan 2011 av så kallade offensiva enheter utrustade Andel insatser med första Andel insatsperson, insatser med första insatsperson, 2006 och och % 10% 5% 0% Källa: Räddningstjänstens insatser, MSB. Det är en kylig tisdag i början av maj i Nävekvarn strax utanför Nyköping. I ett hyreshus har en kvinna tvättid och är på väg till den gemensamma tvättstugan för att hänga upp sin tvätt. När hon öppnar dörren möts hon av kraftig, stickande rök. Chockad stänger hon dörren och ringer 112. Fem minuter senare är en FIPbil från ortens räddningsvärn som så många andra gånger först framme på platsen. Bilen är utrustad med tryckluftsskum och brandmannen kan genast börja släcka. Utifrån lyckas han släcka och kyla ner brand gaserna och kan sedan fortsätta in i tvättstugan för att släcka branden i själva tvättmaskinen. När huvudstyrkan kommer fram några minuter senare hjälper de till med att ventilera tvättstugan och trapphuset. Tack vare en snabb insats kunde branden begränsas till tvättstugan. Källa: Räddningstjänstens insatser, MSB.

24 24 Räddningstjänst i siffror :40 Antal minuter och sekunder i snitt som FIP är före huvudstyrkan i Jönköping. med sjukvårds- och brandsläckningsmaterial. I ursprungskonceptet består en offensiv enhet av en fullt utrustad insatsbil med två brandmän. För Lomma-Staffanstorp passade det bättre att ha två bilar där en bil är en lite mindre styrkeledarbil med bland annat kommunikationsutrustning och den andra bilen är större och utrustad med skärsläckare, hjärtstartare och utrustning för vattenlivräddning. Två personer har alltid med sig fordonen under den tid de har beredskap, oavsett om de är hemma, på jobbet eller i affären. De åker direkt till olycksplatsen medan tre andra personer åker till stationen och hämtar ytterligare fordon och redskap som behövs. Sedan 2008 har den genomsnittliga responstiden minskat med nästan tre minuter. För att vidareutveckla konceptet ytterligare kommer Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp under 2014 att skaffa en bil till som kan åka direkt till platsen och bara låta två personer åka till stationen för att hämta större fordon och redskap. Utlarmning av väktare eller hemtjänst Inom Södertörns brandförsvarsförbund har flera kommuner avtal med väktare som utbildats och utrustats av räddningstjänsten. Väktarna larmas parallellt med räddningstjänsten och är nästan alltid först på plats och de gör ofta en avgörande insats. Redan första året beräknas Södertälje ha sparat över 100 miljoner kronor eftersom en skola kunde räddas tack vare en snabb insats från en väktare. Gå med i Facebookgruppen FIPnätverket i Sverige för att utbyta erfarenheter med andra intresserade. Källor Räddningstjänstens insatser, MSB Att beställa och utforma räddningsinsatser: med Jönköping som exempel, Räddningsverket, 2003 Kenneth Hermansson, Räddningstjänsten Jönköping, intervju Leif Jonsson, Räddningscentralen Stockholms län, intervju Roger Gustavsson, Räddningstjänsten Lomma- Staffanstorp, intervju Öppna jämförelser trygghet och säkerhet 2013, Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 Lotta Eriksson, Hallå där Nils-Erik Norin, Skydd & Säkerhet, nr 6/2013 I Salems kommun har räddningstjänsten utbildat hemtjänsten som åker på alla hjärtstoppslarm och kommer först på plats. Hemtjänsten har även fått brandsläckarutrustning och tanken är att de ska kunna larmas till brand i byggnad framöver efter erforderlig utbildning. Kopplat till detta har räddningstjänsten tillsammans med hemtjänsten identifierat riskboenden som ska utrustas med två detektorer. Om bara en detektor löser ut åker hemtjänsten, men om båda detektorerna löser ut åker både hemtjänsten och räddningstjänsten. På så sätt slipper räddningstjänsten bryta upp dörren och hemtjänsten kan öppna med nyckel. Dynamisk Resurshantering SOS Alarm arbetar med att införa Dynamisk Resurshantering, DRH, som ska innebära ett nytt arbetssätt och användning av ny GPS-fokuserad teknik. Tanken är att systemet känner av var resurserna befinner sig och att de resurser som är närmast och bäst lämpade för en händelse ska larmas ut. Istället för att larmet går till en station ska alltså larmet gå till en resurs. Arbetet med DRH startades under 2010 och först ut att använda systemet blev Räddningstjänsten Väst under Planen är att ansluta fler och fler resurser till systemet. Först ska de professionella involveras, vilket innefattar anställda vid räddningstjänsten och SOS Alarm. Nästa steg handlar om att få med de semiprofessionella, exempelvis väktare och andra som har vana av krishantering. Det sista steget innefattar frivilliga resurser, exempelvis privatpersoner, hemvärn, orienteringsklubbar, alla som kan hjärt- och lungräddning eller har gått släckutbildningar.

25 Förändringar inom räddningstjänsten 25 Andel kvinnor inom operativ räddningstjänst och!"#$%$"&'()""*+&)"*,&+-##")"./01-"/0&*23&4"04."4&5%%& Andel kvinnor inom operativ räddningstjänst och antagna antagna 6+4"#)".$"17+/8&*23& till brandingenjörs-!""#$!"%&' och SMO-utbildningar till brandingenjörs- och SMO-utbildningar % 40% 30% 20% 10% 0% Källa: Antagningsstatistik , Universitets- och högskolerådet och Antagningsstatistik , MSB. Brandingenjör Påbyggnadsutbildning SMO Deltidsanställda Heltidsanställda Kvinnor inom räddningstjänsten Samtidigt som det totala antalet operativt anställda inom räddningstjänsten minskar så ökar antalet kvinnor. Från 2005 har antalet operativt hel- och deltidsanställda inom räddningstjänsten minskat med cirka 600 personer, från till Under samma tid har antalet kvinnor ökat från 300 till 710, varav 170 är heltidsanställda och 540 är deltidsanställda. Högst andel kvinnor som arbetar operativt finns i Jämtlands län där 12,1 procent av de hel- och deltidsanställda är kvinnor, följt av Västerbottens län med 9,2 procent och Värmlands län med 8 procent. Lägst andel kvinnor finns i Skåne län med 2,7 procent, Jönköpings län med 2,9 procent och Stockholms län med 3,1 procent. För MSB:s tvååriga utbildning i skydd mot olyckor, SMO, har andelen antagna kvinnor ökat från 13 procent under 2008 till 19 procent under I snitt blir 18 kvinnor per år antagna till SMO-utbildningen. För de 3,5 år långa brandingenjörsutbildningarna vid Luleå tekniska universitet och Lunds tekniska högskola har andelen antagna kvinnor ökat från 28 procent 2008 till 31 procent under Det är något fler kvinnor som blir antagna till Luleå, 38 procent jämfört med Lund, 29 procent. I snitt blir 16 kvinnor per år antagna till brandingenjörsutbildningarna. För den ettåriga påbyggnadsutbildningen för brandingenjörer, som ger formell behörighet att arbeta som räddningsledare inom kommunal räddningstjänst blir i snitt åtta kvinnor per år blir antagna vilket motsvarar 35 procent. Källor Antagningsstatistik , Universitets- och högskolerådet Antagningsstatistik , MSB Årsuppföljning LSO , MSB

26 26 Räddningstjänst i siffror 2013 Kommuner i samverkan Kommunalförbund har funnits sedan cirka 1920 men företeelsen har fått ett uppsving på senare år. Sedan 2000 har antalet kommuner som ingår i kommunalförbund med gemensam räddningstjänst mer än fördubblats, och trenden går mot större och mer befolkningsrika kommunalförbund. KOMMUNALFÖRBUND 2014 JÄMFÖRT MED Antal kommunalförbund Antal kommuner Kommuner per förbund, medelvärde 3,5 4,1 Invånare per förbund, medelvärde Areal per förbund (km²), medelvärde Källa: Räddningstjänstens insatser, MSB, Befolkningsstatistik och Land- och vattenarealer, Statistiska Centralbyrån. Det vanligaste är att befolkningsrika kommuner och deras förorter organiserar sig i kommunalförbund. Stockholm, Göteborg, Malmö och nästan 85 procent av deras förortskommuner är organiserade i kommunalförbund. Av de 41 kommunerna i storstadsområdena är det enbart två kommuner i Västra Götaland och fem kommuner i Skåne län som inte är organiserade i kommunalförbund. Av dessa ingår fyra i civilrättsligt avtal med annan kommuns räddningstjänst. Minst vanligt är kommunalförbund bland glesbygdskommuner och kommuner i glesbefolkade regioner samt turism- och besöksnäringskommuner. Det är främst kommuner i norra Sverige som har valt att inte använda sig av kommunalförbund eller civilrättsliga avtal som samarbetsform. Totalt 30 procent av Sveriges yta täcks av kommuner som är med i kommunalförbund och ytterligare tio procent av ytan täcks av kommuner med civilrättsligt avtal. Av de tio till ytan största räddningstjänsterna är tre kommunalförbund. Befolkningsmässigt bor två tredjedelar av befolkningen i en kommun där räddningstjänsten organiseras som ett kommunalförbund och ytterligare tio procent i kommuner med civilrättsligt avtal. Alla de elva befolkningsrikaste räddningstjänsterna består av flera kommuner i organiserad form. Först på tolfte plats kommer en ensam kommuns räddningstjänst, och det är Helsingborg, som kommer att ingå i Räddningstjänsten Skåne Nordväst tillsammans med Örkelljunga och Ängelholm från 1 januari Den ökade frekvensen av kommunalförbund och samverkan genom civilrättsliga avtal kan härledas till förändrade lagkrav, effektivare resursanvändning och ekonomiska incitament.

27 Förändringar inom räddningstjänsten 27 Kommuner i kommunalförbund eller civilrättsligt avtal 2014 jämfört med 2000 r 2000 r Kommunalförbund Civilrättsliga avtal Källa: Räddningstjänstens insatser, MSB. Effektivitet och ekonomiska incitament En vanlig anledning till bildande av kommunalförbund är att spara pengar eller effektivisera resursanvändandet. Utredningar från Sveriges Kommuner och Landsting visar dock att verksamheten inte blir billigare, snarare tvärtom. Istället gör bildandet av kommunalförbund att det går att göra mer av de resurser som finns. Administrativa rutiner, juridisk rådgivning, teknisk support och utveckling som man tidigare har fått från sin kommun är man nu ensam ansvarig om att ordna, men kostnaden slås ut på fler kommuner. I en utvärdering från 2009 av det tidigare civilrättsliga avtalet mellan räddningstjänsterna i Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn och dåvarande förbundet Östra Norrbotten lyftes det fram att kostnadsminskningar märktes tydligast för de mindre stationerna i kommunerna. Kostnaderna för de större stationerna var relativt oförändrade men pengarna användes på ett effektivare sätt. Samordnade utbildningar resulterade i lägre kurskostnader vilket medförde besparingar och att fler personer kunde genomgå utbildningarna. Instruktörer kunde åka till regionen istället för att personal skulle skickas över hela landet till dåvarande Räddningsverkets skolor i södra Sverige. Dessutom skapades kontaktnät mellan personalen vilket ytterligare stärkte samarbetet. Gemensamma upphandlingar av inköp ledde även det till besparingar i form av lägre pris på kläder och materiel. Källor Räddningstjänstens insatser, MSB Befolkningsstatistik, Statistiska Centralbyrån Land- och vattenarealer, Statistiska Centralbyrån Helena Klasson, Räddningstjänstsamverkan i 5-kanten Uppföljning och utveckling, Luleå tekniska universitet, 2009 Eva Lagbo Bergqvist, Utredning om gemensam organisation för räddningstjänsten i Skåne Nordväst, Public Partner, 2011 Rebecca Stenberg m.fl, Effektivitet, säkerhet och pengar Att hantera skilda effektivitetsperspektiv i räddningstjänsten, Linköpings universitet, 2012 Kommunalförbund och gemensamma nämnder, Sveriges Kommuner och Landsting, 2007 Kommunal kompetens i utveckling, Sveriges offentliga utredningar (SOU 2007:072) Betänkande av Kommunala kompetensutredningen, 2007

28 28 Räddningstjänst i siffror 2013

29 Samhällets kostnader för bränder 29 Samhällets kostnader för bränder Bränder, såväl som andra olyckor, genererar kostnader före, under och efter själva händelsen. Genom att beskriva kostnader ges ytterligare en dimension till den samlade bilden av bränder och det brandförebyggande arbetet. Före branden leder risken för att den ska inträffa till att resurser satsas på förebyggande arbete. Detta kan vara inriktat såväl på att minska sannolikheten för att en brand ska inträffa som på att lindra konsekvenserna om den inträffar, till exempel information om brandrisker och installation av brandvarnare. De kostnader som uppstår under eller i anslutning till branden utgörs främst av så kallade direkta kostnader vilket innebär att resurser förbrukas, exempel på detta är kostnader för egendomsskador, räddningstjänstens utryckningar eller för sjukvård. Efter branden uppstår indirekta kostnader vilket innebär att resurser förloras eller inte uppstår. Exempel på detta är bortfall av produktion till följd av sjukfrånvaro, förtidspensionering eller förtida dödsfall. Dessutom uppstår kostnader för liv och hälsa (humankostnad/ humanvärde) till följd av förlust av liv eller den försämrade livskvalitet som de drabbade upplever på grund av exempelvis skador. Kostnader för inträffade bränder Samhällets kostnader för bränder som inträffade i Sverige 2005 har beräknats till 5,8 miljarder kronor, vilket motsvarar 6,5 miljarder kronor i 2013 års prisnivå. Skattningarna avser kostnaderna för de bränder som inträffade 2005, såväl de kostnader som uppstod i direkt anslutning till bränderna som framtida kostnader. Under antagandet att antalet bränder och deras konsekvenser är relativt stabila över tid kan man betrakta kostnaden som årlig. I beräkningarna ingår inte kostnader för liv och hälsa, det så kallade humanvärdet. Det innebär att endast den produktion som en människa bidrar med, i form av förvärvs- eller hemarbete, har tagits med. De direkta kostnaderna för egendomsskador, försäkringsadministration och slutenvård stod för 90 procent. De indirekta kostnaderna, i form av produktionsbortfall, stod för tio procent av den totala kostnaden. Fakta om samhällets kostnader för bränder och brandförebyggande åtgärder: 72% Egendomsskador Kostnaderna för inträffade bränder 2013 var 6,5 miljarder kr (uppräknat från 2005). Egendomsskador utgjorde 72 procent av de direkta kostnaderna. Kostnaden för att förebygga bränder 2013 var 19 miljarder kr (uppräknat från 2005). 57 procent utgörs av tekniskt brandskydd och resterande av organisatoriskt brandskydd. 2% Slutenvård 4% Övriga 10% Produktionsbortfall Fördelningen över de kostnadsslag som ingår i beräkningen. 12% Försäkringsadministration

30 30 Räddningstjänst i siffror 2013 Kostnader för att förebygga bränder Samhällets kostnader för att förebygga bränder under 2005 beräknas uppgå till knappt 17 miljarder kronor vilket motsvarar ungefär 19 miljarder kronor i 2013 års prisnivå. Förebyggande åtgärder definieras som samhällets avsiktliga åtgärder som vidtas i förväg för att minska sannolikheten för och konsekvensen av bränder. Det är större metodmässiga svårigheter med att skatta kostnaderna för det förebyggande arbetet än för de inträffade bränderna, inte minst på grund av att brandförebyggande kan vara ett av flera skäl till att genomföra vissa åtgärder. Detta innebär att beräkningarna är behäftade med större osäkerhet. 43 % Organisatoriskt brandskydd 17 % Aktivt tekniskt brandskydd Av den totala kostnaden för att förebygga bränder utgörs 57 procent av tekniskt brandskydd, vilket omfattar olika system eller funktioner i byggnader, transportmedel eller varor som har till uppgift att skydda personer eller egendom för skadeverkning genom brand. Tekniskt brandskydd kan vara aktivt, vilket omfattar skadebegränsande system eller funktioner som en sprinkleranläggning, eller passivt, vilket omfattar sådant som är en naturlig del av till exempel en byggnad men som samtidigt har en brandskyddande funktion, exempelvis extra isolering. Kostnaden för det aktiva brandskyddet står för 17 procent och det passiva brandskyddet står för 40 procent. Av kostnaden för att förebygga bränder utgörs 43 procent av organisatoriskt brandskydd, vilket omfattar utarbetande av rutiner, ansvarsfördelning, utbildning och kontroll med mera. Den största delen består av beredskap, kontroll och tillsyn. 40 % Passivt tekniskt brandskydd Fördelningen över de kostnadsslag som ingår i beräkningen. Precis som för inträffade bränder uppstår indirekta och direkta kostnader. Inom det organisatoriska brandskyddsarbetet uppstår stora indirekta kostnader till följd av att drabbade personer måste ta ledigt från jobbet för att närvara vid en brandskyddskontroll eller utbildning i brandskydd. Inom det tekniska brandskyddet uppstår höga direkta kostnader. Svårt att jämföra kostnader År 2005 var olyckskostnaden för bränder 5,8 miljarder kronor (det vill säga kostnaden av hanteringen och konsekvenserna av de bränder som inträffade detta år, exklusive värdet av liv och hälsa). Kostnaden för det brandförebyggande arbetet samma år uppskattas vara omkring tre gånger så hög. Det går dock inte att dra några slutsatser av denna jämförelse. Källor Samhällets kostnader för att förebygga bränder, MSB, 2014 Samhällets kostnader för olyckor, MSB, 2012 Samhället försöker skapa mer säkerhet genom att vidta förebyggande åtgärder. I den bästa av världar skulle man genomföra åtgärder tills människor inte längre löpte någon risk för att drabbas av skador och förluster. För varje förebyggande åtgärd eller aktivitet som genomförs måste samhället använda en del av sina resurser och fördelen av den ökade säkerheten måste vägas mot denna kostnad. Därför är det endast via enskilda åtgärders kostnader och nyttor som man kan göra en bedömning av det förebyggande arbetets lämplighet.

31

32 32 Räddningstjänst i siffror 2013

33 Trafikolyckan på Tranarpsbron 33 Trafikolyckan på Tranarpsbron Den 15 januari 2013 inträffade en större trafikolycka på E4 på Tranarpsbron i Skåne. En person omkom i olyckan och drygt 40 personer skadades. Sammantaget var nästan 80 fordon inblandade, varav flertalet var lastbilar. Broräckena höll men blev på vissa ställen kraftigt uttryckta. Stora resurser från räddningstjänst, polis och ambulans skickades till platsen. Flera andra aktörer som Trafikverket, väghållare och bilbärgare blev också inblandade i arbetet under och efter olyckan. Olyckan var en av de största trafikolyckor som skett i Sverige och räddningsinsatsen varade i cirka fem timmar. Vid olyckstillfället var det kraftig dimma med sikt på endast meter. Det var kallt med en temperatur på -17 C och extremt halt på bron. Bron över Rönne å är cirka 600 m lång och består av två separerade körbanor med sju meter emellan. Operativa räddningstjänstenheter från fem kommuner deltog i räddningsarbetet, Åstorp, Klippan, Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga. Första larm om trafikolycka på bron inkom klockan Två lastbilar hade krockat mitt på bron i norrgående körfält. Kort därefter startade en kedjereaktion av krockar i både södergående och norrgående körfält. Även räddningsfordon som anlände till platsen blev inblandade i olyckan. Tranarpsbron ligger mitt emellan Klippan och Åstorps kommuner. Utmaningar för insatspersonal på skadeplatsen Rådande väderförhållande med extrem kyla och halka samt dålig sikt gjorde det svårt att få en överblick av olyckan. Då de första enheterna kom till platsen inträffade fler kollisioner. Även insatspersonalen drabbades och flera skadades. I och med att olyckan inträffade på två separerade körbanor på bron var det omöjligt att flytta personal och utrustning mellan de två skadeplatserna. Framkomligheten för blåljusorganisationernas fordon till olycksplatsen var begränsad liksom tillgängligheten för personalen som arbetade på platsen. Medieintresset för olyckan var mycket stort och insatspersonalen fick även ägna tid åt att hantera media på skadeplatsen. Utmaningar för bakre ledning Bakre ledning stöder räddningsledningen på skadeplatsen med övergripande frågor. Olyckans omfattning gjorde det mycket svårt att dels få överblick över olycksplatsen, dels att bedöma behovet av räddningsresurser. De stora räddningsresurser som olyckan krävde påverkade också beredskapshållningen för andra larm. I samband med olyckan skadades tre personer inom räddningstjänstpersonalen och detta påverkade naturligtvis övrig räddningstjänstpersonal. Jag tycker att det dök upp konstiga frågor till räddningspersonalen, som till exempel om bilarna, när får jag flytta min bil? Men räddningspersonalen tog bara det som var primärt. Det var korrekt handlat av räddningspersonalen tycker jag.

34 34 Räddningstjänst i siffror 2013 Jag stod i mitten av olyckan och det tog ett tag innan räddningspersonalen var framme hos mig, men jag hörde att de var snabbt på plats längre bak. Alla inblandade i olyckan behövde tas om hand på olika sätt. Skadade fördes till sjukhus medan oskadade samlades i bussar och fördes till en gemensam samlingsplats. Vid den gemensamma samlingsplatsen fanns POSOM-grupper och ett kriscenter upprättades. Den bakre ledningen behövde ha kontakt med flera aktörer som inte fanns på själva olycksplatsen såsom Tjänsteman i beredskap, TIB, i Region Skåne, TIB på Länsstyrelsen i Skåne samt polisens länskommunikationscentral. I samband med olyckan inträffade ett dieselläckage vilket innebar att kontakter togs med kommunens miljöoch hälsoförvaltning. De drabbades perspektiv De drabbades perspektiv undersöktes genom en intervjustudie några månader efter olyckan. Det fanns både positiva och negativa kommentarer. De positiva kommentarerna handlade om att räddningspersonalen, under rådande omständigheter, skötte det hela bra och att omhändertagandet var mycket bra. De negativa kommentarerna handlade bland annat om väglaget, om det rådande vinterklimatet i Sverige och om informationsbrist. Det stora flertalet verkade förstå och acceptera att räddningsarbetet tog tid, eftersom det var en stor och omfattande olycka. Funderingar som har väckts bland respondenterna under intervjuernas gång är bland annat att det vore bra om man kan komma på en lösning på problemet med vatten och broar. Det är troligtvis inte sista gången en olycka sker på grund av kombinationen kyla och fukt från ett närliggande vattendrag. Andra erfarenheter från undersökningen är att flertalet av de tillfrågade tyckte att det var positivt att bli uppringda och att få prata med någon om det upplevda, och att någon följde upp vad som hände. De var trevliga och vänliga, men mer information behövdes. Jag tycker att det saknades information. Ett område där respondenterna hade mycket olika uppfattning var huruvida den information som gavs var tillräcklig eller inte. Flera respondenter svarade att det gavs bristfällig information samtidigt som flera svarade att de fick korrekt och bra information. Av respondenterna gjorde de flesta, 88 procent, inga insatser för att försöka varna andra trafikanter. En orsak till detta tycks vara att de var inklämda mellan olika fordon och därför inte hade någon möjlighet att agera.

Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag

Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag 2014 Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag Sida 3 av 39 INLEDNING... 5 SYFTE... 5 UPPLÄGG... 5 FELKÄLLOR... 5 INSATSSTATISTIK... 6 A. HELSINGBORGS BRANDFÖRSVAR... 6 Nivå 2 och 3 larm...

Läs mer

STATISTIK OCH ANALYS. Räddningstjänst i siffror

STATISTIK OCH ANALYS. Räddningstjänst i siffror STATISTIK OCH ANALYS Räddningstjänst i siffror 2012 MSB:s kontaktpersoner: Morgan Asp, 010-240 5389 Mikael Malmqvist, 010-240 5682 Publikationsnummer MSB560 - juni 2013 ISBN 978-91-7383-342-4 3 Förord

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 511.2014.01017 Sida 1(8) 2014-10-08 OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Brand i byggnad Utredare Magnus Östlund Medutredare --------------------------- Olycksdatum 2014-09-04 Utredningsdatum 2014-09-04

Läs mer

Hur används insatsstatistiken? Hur utvärderar ni enskilda insatser?

Hur används insatsstatistiken? Hur utvärderar ni enskilda insatser? Hur används insatsstatistiken? Analyser till politiker Trender i samhället, fungerar för stora organisationer Sporadiska analyser av trender för att få åtgärder vidtagna Verksamhetsberättelse Lokal analys

Läs mer

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum OLYCKSUTREDNING - 2 Datum 2013-10-01 Olycksutredare Melissa Millbourn Diarienummer 20130748 Brand i källare i flerbostadshus,, Olofström Upplysningar om branden Larmtid: Onsdag 2013-09-11, kl. 10:26 Adress:,

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation Räddningstjänsten Åre Kent Eriksson Organisationspresentation Kommunfakta Area åre kommun 7300 km2 Innevånare ca:10350 personer, 650 fler än lägstanivån 2001 Turistbäddar totalt i hela kommunen: 40 000

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Samhällets kostnader för att förebygga bränder. Resultat

Samhällets kostnader för att förebygga bränder. Resultat Samhällets kostnader för att förebygga bränder Resultat 2 MSB:s kontaktperson: Linda Ryen, 010-240 56 64 Publikationsnummer MSB698-juli 2014 ISBN: 978-91-7383-449-0 3 Förord Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

Räddningstjänsten- nyckeltal

Räddningstjänsten- nyckeltal Räddningstjänsten- nyckeltal Sammanfattning Eftersom Räddningstjänsten utreds som ett eget område under Samverkansutredningen, har vi bara ytligt berört nyckeltal för Räddningstjänsten vad gäller ekonomi

Läs mer

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? Fråga 1 (barn) Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och försöka att kväva elden. X. Ringa Räddningstjänsten. 2. Springa och hämta vatten och släcka branden. Fråga

Läs mer

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Insatsverksamheten Layout: Advant Produktionsbyrå AB Tryck: DanagårdLiTHO

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

Hur används insatsstatistiken?

Hur används insatsstatistiken? Hur används insatsstatistiken Hur används insatsstatistiken? Årlig statistik till politiker, årsredovisning och uppföljning handlingsprogram Brister t.ex utrustning, förseningar tas upp vid ledningsgruppsmöten

Läs mer

Gaslager Skallen Halmstads kommun

Gaslager Skallen Halmstads kommun Kommunens plan för räddningsinsatser på Gaslager Skallen Halmstads kommun Upprättad: 2008-11-20 Reviderad: 2013-01-11 Räddningstjänsten Kristinehedsvägen 2, 302 44 Halmstad Tel 035-16 00 00 Fax 035-16

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka Att drabbas av en olycka Vi som arbetar på räddningstjänsten möter ofta människor som varit med om olyckor. Därför vet vi att när man just har

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR Brandskyddsutbildning (BKA) Kursen vänder sig till företag, organisationer och föreningar som vill öka sitt brandskydd. Kursdeltagaren får en grundläggande utbildning i

Läs mer

Hantering av miljöskador i Sverige

Hantering av miljöskador i Sverige Hantering av miljöskador i Sverige Morgan Palmquist Försäkringsbranschens Restvärderäddning i Sverige AB +46(0)705-56 42 32 1. 2014-05-23 2. 2014-05-23 Disposition Inledning attityder, erfarenhet och bakgrund;

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Dnr 2010-0681-39. Södertörns Brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING

Dnr 2010-0681-39. Södertörns Brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING - 1 - BRANDUTREDNING Tidpunkt: Larm inkom till räddningstjänsten 2010-05-06 klockan 21:11 Objektsadress: Träffgatan 2-4, Haninge kommun Objektstyp: Byggnad i flera plan med affärer m.m. Startutrymme: Lager/tvättstuga

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan I GUDRUNS spår Ett självinstruerande material om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Utgiven av kommunerna, Brandskyddsföreningen och Länsstyrelsen i Halland Upphovsmän:

Läs mer

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Antagen av kommunstyrelsen i Tranås 2010-12-20, 196. SB Kommunens plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Farlig verksamhet Då Carpenter

Läs mer

Internt nr: 30-20. Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19 Jan Sjöstedt. Version: 1.5

Internt nr: 30-20. Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19 Jan Sjöstedt. Version: 1.5 1 Räddningstjänsten Väst Räddningstjänstens operativa förmåga Upprättad:2013-07-26 Jens Christiansson Reviderad: 2014-12-17 Jens Christiansson Internt nr: 30-20 Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Statistik och riskanalys 2014. Beslutad: 2014-02-14

Statistik och riskanalys 2014. Beslutad: 2014-02-14 Statistik och riskanalys 2014 Beslutad: 2014-02-14 Inledning Denna rapport är tillkommen efter kravet på riskanalys som underlag till handlingsprogrammen enligt lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor.

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska

Läs mer

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Läs mer

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING LSO-MÅLSTYRD LAGSTIFTNING skapat nya behov i tillsynen - Stort mått av uppföljning och utvärdering ÅRSUPPFÖLJNING LSO KOMMUNER OCH LST Kontroll av preciserade

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun Inledning Under slutet av januari till mitten av februari 010 fick medborgarpanelen i Gnosjö kommun svara på en enkät om krisberedskap. Inga alternativ

Läs mer

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler 1 Inledning Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här är några enkla

Läs mer

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 2 Innehållsförteckning: 1. Fakta...sid.3 2. Bakgrund

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET 6 {14) Sammanträdesdatum 2014-11-06 229 Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB Dnr 2014/1089 - lt INLEDNING Uppdatering av kommunens plan för räddningsinsats

Läs mer

Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda:

Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda: 1 av9 Bilaga 1. Avtal Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda: Mellan Gislaveds och Gnosjö kommuner avseende gemensam ledningsorganisation.

Läs mer

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem.

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. I GUDRUNS spår Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Per Pettersson Räddningschef Räddningstjänsten Östra Kronoberg Håkan Helgesson Stf Räddningschef

Läs mer

Ännu inte under delmålet 100. 107 människor drunknade 2008 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning 350 - 300 - 250 - 200 - 150 -

Ännu inte under delmålet 100. 107 människor drunknade 2008 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning 350 - 300 - 250 - 200 - 150 - Drunkningsolyckor Ännu inte under delmålet 100 107 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 107 personer omkommit i vattenoch isolyckor under. Det är fyra fler

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka DU HAR TRÄFFAT: JAG HAR TELEFONNUMMER: 018-727 30 70 Att drabbas av en olycka När du har varit med om en olycka kan det vara svårt att veta

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Intervjuundersökning efter trafikolyckan på Tranarpsbron

Intervjuundersökning efter trafikolyckan på Tranarpsbron Intervjuundersökning efter trafikolyckan på Tranarpsbron 2 MSB:s kontaktpersoner: Marianne Stålheim, 010-240 56 65 Ingela Stenbäck, 010-240 56 69 Publikationsnummer MSB582 Juli 2013 ISBN 978-91-7383-361-5

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

INFORMATION. Ny insatsrapport

INFORMATION. Ny insatsrapport INFORMATION 2014-0 4-01 Ny insatsrapport Den arbetsgrupp som arbetat med att utveckla insatsrapporten har nu kommit med ett förslag till ny insatsrapport. För att rapporten ska bli riktigt bra behövs nu

Läs mer

Rapport. Basmätning - Aktiv mot brand MSB 2014-09

Rapport. Basmätning - Aktiv mot brand MSB 2014-09 Rapport Basmätning - Aktiv mot brand MSB 14-9 Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten från 16 år. Totalt genomfördes 3 7 intervjuer i slumpmässigt telefonrekryterad webbpanel. Undersökningsperiod

Läs mer

Rapport Trafikolyckor vid Rydbo korsningen, väg 274 i Österåkerskommun

Rapport Trafikolyckor vid Rydbo korsningen, väg 274 i Österåkerskommun Rapport Trafikolyckor vid Rydbo korsningen, väg 274 i Österåkerskommun Vi skapar trygghet! 1 Datum 2011-02-24 Diarienr: 360-520/11 Innehållsförteckning Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Resultat... 3

Läs mer

Redovisning av projektet Brandsäkerhet hos äl d- re i Stockholms stad

Redovisning av projektet Brandsäkerhet hos äl d- re i Stockholms stad ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVECKLING OCH UTBIL DNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2013-01-08 Handläggare: Git Skog Telefon: +46 8-508 36 217 Till Äldrenämnden 19 februari 2013 Redovisning av projektet Brandsäkerhet

Läs mer

Viktig information till allmänheten

Viktig information till allmänheten Viktig information till allmänheten från Räddningstjänsten Västervik och OKQ8 AB RÄDDNINGSTJÄNSTEN Du som får denna information, bor eller vistas i närheten av en anläggning som innebär vissa risker för

Läs mer

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Om larmet går Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Almer Oil & Chemical Storage AB Statoil Fuel & Retail Sverige AB Boliden Mineral AB St1 Energy AB OK-Q8 AB Vopak Sweden

Läs mer

Brand på hotell Swania i Trollhättan

Brand på hotell Swania i Trollhättan Brand på hotell Swania i Trollhättan Bakgrund (LSO 3 kap, 10 ) Syftet (att lära) Uppdrag Ledningsperspektiv (beslutsfattande, samverkan) Taktik Kommunikation Risk Strategisk och normativ ledning Hotell

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

Dnr 2010-0346-39. Södertörns Brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING. Tidpunkt: Larm inkom till räddningstjänsten 2010-02-02 20:46

Dnr 2010-0346-39. Södertörns Brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING. Tidpunkt: Larm inkom till räddningstjänsten 2010-02-02 20:46 - 1 - BRANDUTREDNING Tidpunkt: Larm inkom till räddningstjänsten 2010-02-02 20:46 Objektsadress:, Nacka Objektstyp: Villa Startutrymme: Tvättstuga Startföremål: Värmepump Brandorsak: Troligtvis överhettning

Läs mer

Systematiskt Brandskyddsarbete BRF Ribe Version 1.0 2015-05-18. Systematiskt brandskyddsarbete BRF Ribe, Malmö

Systematiskt Brandskyddsarbete BRF Ribe Version 1.0 2015-05-18. Systematiskt brandskyddsarbete BRF Ribe, Malmö Systematiskt Brandskyddsarbete BRF Ribe Version 1.0 2015-05-18 Systematiskt brandskyddsarbete BRF Ribe, Malmö Inledning I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor anges att ägare eller nyttjanderättshavare

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

OLYCKSUNDERSÖKNING. Kalmar Brandkår

OLYCKSUNDERSÖKNING. Kalmar Brandkår Kalmar Brandkår OLYCKSUNDERSÖKNING Händelse: Brand i grisstall Datum: 2014-03-02 Larmtid 03:33 Adress: Glasholm, Halltorp Utförd av: Lennart Ericson, Karl-Johan Daleen Kalmar brandkår undersöker olyckor

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

1. Riskbild inom MRF:s verksamhetsområde

1. Riskbild inom MRF:s verksamhetsområde Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2012-2015 Handlingsprogram MRF 2012-2015 Upprättad av: Leif Staffansson, Jonas Höglund och Mats Bergmark. Innehållsförteckning 1. Riskbild inom MRF:s verksamhetsområde...

Läs mer

Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli 2012-januari 2014

Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli 2012-januari 2014 MSB-1.5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (6) UB USAM Irén Andersson 010-240 5303 iren.andersson@msb.se Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli

Läs mer

MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND

MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND UTREDNINGSRAPPORT OLYCKSUTREDNING - BRAND Undersökning enligt 3 kapitlet 10 lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Brand i badrum, Västerås, 2011-02-09, Datum 2011-02-10

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar och

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker

Läs mer

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar!

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar! VI KRÄVER FORTSATT DYGNET-RUNT-BEMANNING PÅ BRANDSTATIONEN I ÖSTHAMMAR! Bemanningen ska inte understiga den som finns nu: 1 styrkeledare + 1 brandman dygnet runt Bakgrund och motivering till kravet: Uppsala

Läs mer

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet Läs Skydd mot olyckor och arbeta med räddning och säkerhet Utbildningen Skydd mot olyckor Skydd mot olyckor är en tvåårig efter gymnasial utbildning som ger dig både de teoretiska kunskaper och de praktiska

Läs mer

Räddningstjänst i siffror Fakta om räddningstjänstens insatser 1996 2005

Räddningstjänst i siffror Fakta om räddningstjänstens insatser 1996 2005 NCO 2006:9 Räddningstjänst i siffror Fakta om räddningstjänstens insatser 1996 2005 lärande från olyckor Räddningstjänst i siffror 2006 Räddningsverket, Karlstad Utarbetad av Nationellt centrum för lärande

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete Program Lagstiftning kring systematiskt brandskyddsarbete Förstå vikten med Systematiskt BrandskyddsArbete Kort introduktion i SBA Vad förväntar sig räddningstjänsten vid

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER VID AB SANDVIK COROMANT, GIMOVERKEN

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER VID AB SANDVIK COROMANT, GIMOVERKEN UPPSALA BRANDFÖRSVAR. I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER VID AB SANDVIK COROMANT, GIMOVERKEN Plan enligt 3 kap 6 förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Antagen av räddningsnämnden

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin Snabba reaktioner vid risk för suicid Suicidpreventivt arbete i Jönköpings län Hälso- och sjukvård (2003-2014) Landstinget har FAKTA-dokument och vårdprogram - Kliniska riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Ansökningar om att starta eller utöka fristående skola inför läsåret 2015/16

Ansökningar om att starta eller utöka fristående skola inför läsåret 2015/16 1 (8) Ansökningar om att starta eller utöka fristående skola inför läsåret 2015/16 Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Räddningstjänsten Skåne Nordväst Kommuner i samverkan

Räddningstjänsten Skåne Nordväst Kommuner i samverkan 1 Upprättad: 080707/AC Reviderad: 080909 /JH Räddningstjänsten Skåne Nordväst Kommuner i samverkan (Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga.) Objekt:

Läs mer

Räddningstjänst i siffror 2002 Räddningsverket, Karlstad Utarbetad av Projekt Tvärsäkerhet Kontaktpersoner Colin McIntyre, 054-13 51 94 Jörgen

Räddningstjänst i siffror 2002 Räddningsverket, Karlstad Utarbetad av Projekt Tvärsäkerhet Kontaktpersoner Colin McIntyre, 054-13 51 94 Jörgen Räddningstjänst i siffror 2002 Räddningsverket, Karlstad Utarbetad av Projekt Tvärsäkerhet Kontaktpersoner Colin McIntyre, 054-13 51 94 Jörgen Nilsson, 054-13 51 09 Tryck Sjuhärads Tryckeri AB Utgivningsår

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

DOKUMENTINFORMATION. Handläggare: Bertil Nilsson Beställare: Bertil Nilsson Diarienummer: 1900.2012.05167. Händelse:

DOKUMENTINFORMATION. Handläggare: Bertil Nilsson Beställare: Bertil Nilsson Diarienummer: 1900.2012.05167. Händelse: DOKUMENTINFORMATION Ärende: Förundersökning Handläggare: Bertil Nilsson Beställare: Bertil Nilsson Diarienummer: 1900.2012.05167 Händelse: Branden/olyckan 2012-12-10, måndag, klockan. 14.37 Insatsrapport

Läs mer

Brandstatistik - Vad vet vi om anlagd brand

Brandstatistik - Vad vet vi om anlagd brand Brandstatistik - Vad vet vi om anlagd brand BF 26-71 Per Blomqvist, Henrik Johansson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Målsättning med projektet Kvantifiera omfattningen av anlagd brand Fördelningen

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet Skriftlig redogörelse av brandskyddet RÄDDNINGSTJÄNSTEN Postadress: 551 89 Jönköping, Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10 70 00 Telefax: 036-71 29 44 E-post: raddning@rtj.jonkoping.se www.jonkoping.se/rtj

Läs mer

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför Uppdraget Att ge förslag på en handlings-och åtgärdsplan för äldres säkerhet (fall, trafik, brand, drunkning, suicid, våld och andra brott) Ett regeringsuppdrag i samverkan mellan Socialstyrelsen, MSB,

Läs mer

FÖRÄNDRING AV AUTOMATISKA BRANDLARMSAVTAL

FÖRÄNDRING AV AUTOMATISKA BRANDLARMSAVTAL Handläggare: Ida Håkansson, Kalmar Brandkår 2009-04-03 FÖRÄNDRING AV AUTOMATISKA BRANDLARMSAVTAL Brandkåren i Kalmar har påbörjat arbetet med att skriva nya avtal gällande automatlarmen. Det syftar till

Läs mer

2009-02-04 1(5) BRANDSKYDDSDOKUMENT FÖR STENKUMLA BYGDEGÅRD. Ledorden vid brand är: Rädda, Larma, Släck.

2009-02-04 1(5) BRANDSKYDDSDOKUMENT FÖR STENKUMLA BYGDEGÅRD. Ledorden vid brand är: Rädda, Larma, Släck. 1(5) BRANDSKYDDSDOKUMENT FÖR STENKUMLA BYGDEGÅRD. 1. BRANDSKYDDSANSVARIG Brandskyddsansvarig för bygdegården är ordförande Erika Sandström. Utsedd av styrelsen att systematiskt jobba med brandskyddet är

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKADEFÖREBYGGANDE INSATSER OCH RÄDDNINGSTJÄNST 2012-2015

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKADEFÖREBYGGANDE INSATSER OCH RÄDDNINGSTJÄNST 2012-2015 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKADEFÖREBYGGANDE INSATSER OCH RÄDDNINGSTJÄNST 2012-2015 Innehåll 1 Inledning 1.1 Lagen 2 Den enskildes ansvar 3 Förebyggande mål 3.1 Förebyggande arbete 4 Riskbild 4.1 Räddningstjänstens

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

OLYCKSUNDERSÖKNING. Takbrand Drottninggatan, Mariestad

OLYCKSUNDERSÖKNING. Takbrand Drottninggatan, Mariestad RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Datum: 2011-09-19 Diarienr: E1179 OLYCKSUNDERSÖKNING Takbrand Drottninggatan, Mariestad Innformation om olyckan: SOS ärendenummer: 3053767 Eget larmnr: 201100871 Larmtid:

Läs mer

HANDLINGSPLAN AUTOMATISKA BRANDLARM

HANDLINGSPLAN AUTOMATISKA BRANDLARM HANDLINGSPLAN AUTOMATISKA BRANDLARM Framtida hantering av automatiska brandlarm anslutet till Luleå räddningstjänst Arbetsgrupp: Kalle Håkansson Ronnie Lindberg Torbjörn Landström Tomas Wikström Jon Kero

Läs mer

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Regeringsgatan 38 NK 100. 111 77 Stockholm. Tel: 08/762 90 00 www.hufvudstaden.se Förebyggande brandskydd En brand är bland det värsta som kan inträffa i en

Läs mer

LSO under tio år. En utvärdering av hur intentionerna med LSO infriats

LSO under tio år. En utvärdering av hur intentionerna med LSO infriats LSO under tio år En utvärdering av hur intentionerna med LSO infriats 2 Utvärderingar inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utförs med ett lärande och förbättrande syfte. Resultaten i

Läs mer

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA FÄRRE SKA SKADAS OCH DÖ Färre ska dö och skadas i olyckor och bränder Det arbetar Brandförsvaret ständigt för. De som drabbas av olyckor ska få snabb och effektiv hjälp och så

Läs mer

KRISPLAN HALLANDS LÄNSFÖRBUND AV 4H 2015 FÖR VIKTIGA TELEFONNUMMER. SOS Alarm

KRISPLAN HALLANDS LÄNSFÖRBUND AV 4H 2015 FÖR VIKTIGA TELEFONNUMMER. SOS Alarm KRISPLAN FÖR HALLANDS LÄNSFÖRBUND AV 4H 2015 VIKTIGA TELEFONNUMMER SOS Alarm Polis (icke brådskande) Giftinformationscentralen Sjukvårdsrådgivningen Halland BRIS (barnens hjälptelefon) BRIS (vuxnas telefon

Läs mer

2014-10-02. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun. Vilka tre saker krävs för en brand?

2014-10-02. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun. Vilka tre saker krävs för en brand? Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Bollebygd, Borås, Mark Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun Utbildningen handlar om att förhindra att brand

Läs mer

Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis

Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis Viktiga telefonnummer SOS Alarm, larma på telefonnummer 112 Uppgifter att delge SOS-alarm: Företagsadress: Arnljothallen Öneslingan

Läs mer

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänsten Syd når normalt samtliga Sevesoanläggningar i Malmö Stad inom 10 minuter. Räddningstjänsten är skyldig att vara förberedd

Läs mer

Samverkan vid hot om Suicid. Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne

Samverkan vid hot om Suicid. Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne Samverkan vid hot om Suicid Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne Bakgrund Suicid är att betrakta som ett stort folkhälsoproblem Vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna 15-44 år, näst

Läs mer

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Hur gröna är våra städer? Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström & Jerker Moström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden

Läs mer

Protokoll fört vid föreningsstämman för bostadsrättsföreningen Gruvan 2014-04-22

Protokoll fört vid föreningsstämman för bostadsrättsföreningen Gruvan 2014-04-22 Sid 1 (7) Protokoll fört vid föreningsstämman för bostadsrättsföreningen Gruvan 2014-04-22 1 Stämmans öppnande Lennart Hellberg öppnade stämman som i år hölls i styrelserummet i föreningens fastighet och

Läs mer

Citat ur några tidningsartiklar.

Citat ur några tidningsartiklar. Syftet Vi vill med denna konferens skapa en dialog för att vi tillsammans ska kunna förebygga samt hantera konsekvenserna vid en eventuell olycka eller sjukdomsutbrott. Citat ur några tidningsartiklar.

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer