Öring fångad vid provfiske i Stensjöån (station 330) Foto: Medins Biologi

Transkript

1 Öring fångad vid provfiske i Stensjöån (station 33) Foto: Medins Biologi VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 29

2 INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 2 REFERENSER.. 28 BILAGA 1. Kontrollprogram BILAGA 2. Metodik. 35 BILAGA 3. Uppgifter om lufttemperatur och nederbörd år BILAGA 4. Resultat från undersökning av vattenkemi år BILAGA 5. Uppgifter om vattenföring, ämnestransport och arealförlust år BILAGA 6. Statusklassning av vattenkemi BILAGA 7. Resultat från undersökning av metaller i vattenmossa år BILAGA 8. Resultat från undersökning av planktiska alger år BILAGA 9. Resultat från undersökning av bottenfauna år BILAGA 1. Resultat från provfiske år

3 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Textkommentar TEXTKOMMENTAR På uppdrag av Jönköpings kommun har ALcontrol AB i samarbete med Medins Biologi AB utfört 29 års undersökningar av vattenmiljön, inom ramen för den samordnade recipientkontrollen, i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län. Årets undersökningar omfattade vattenkemi, metaller i vattenmossa, växtplankton, bottenfauna (Strömsbergsdammen) och provfiske. Årets rapport finns i en komplett version med bilagor och en version utan bilagor. Dessutom finns en populärversion i vikt A3-format. Efter några inledande avsnitt om väderförhållanden, vattenföring, ämnestransporter och arealspecifika förluster, kommenteras resultaten delområdesvis. I Figur 7 (fosfor), Figur 8 (växtplankton), Figur 9 (siktdjup) och Figur 1 (syre) redovisas några vattenkvalitetsaspekter på färgkartor. Lufttemperatur och nederbörd 19-talets varmaste aprilmånad År 29 var det trettonde året i rad med årsmedeltemperatur över den normala (6,3 jämfört med 5,2 C för perioden ) vid SMHI:s meteorologiska station vid Jönköpings flygplats. Samtliga månader utom juni, oktober och december hade temperaturer över de normala. Särskilt stort var temperaturöverskottet i april, som var 19-talets varmaste aprilmånad. 7 % mindre årsnederbörd än vanligt År 29 var årsnederbörden något mindre än vanligt (7 %, 733 jämfört med 787 mm för perioden ) vid SMHI:s meteorologiska station i Jönköping). De minsta nederbördsmängderna kom i januari, april, augusti-september och december (Figur 1) medan övriga månader hade nederbördsmängder i nivå med eller över de normala. Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec min 19-tal max 19-tal Figur 1. Månadsnederbörd vid SMHI:s väderstation på Jönköpings flygplats (7446) år 29 samt normalvärden för perioden Streckade linjer visar min- och maxvärden under 19-talet. Vattenföring och ämnestransport Lägre vattenföring än normalt i hela området Att 29 var ett mindre nederbördsrikt år än normalt avspeglades även i vattenföringen. För året som helhet var denna lägre än vanligt i hela området. Störst var skillnaden i Lyckåsån, där 29 års medelvattenföring var 4 % lägre än medelvärdet för perioden , och även ett av de lägsta värdena under perioden. I Huskvarnaån vid utloppet i Vättern var årsmedelvattenföringen ca 3 % lägre än medelvärdet för perioden medan den i Tabergsån vid utloppet i Vättern var 16 % lägre än medelvärdet för perioden Även i dessa båda vattendrag tillhörde 29 års medelvattenföring periodens lägsta (se exemplet Huskvarnaån i Figur 2). 1

4 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Textkommentar TOC (ton/år) TOC Flöde (m 3 /s) 1 26 Flöde 28 Figur 2. Ämnestransport av organiskt material och årsmedelflöde i Huskvarnaån vid utloppet i Vättern (station 3) åren Lägre vattenföring än normalt under nästan hela året Generellt var vattenföringen lägre än normalt under flertalet av årets månader. Högre vattenföring än vanligt noterades i mars/april och/eller november. Ovanligt små transporter av både näringsämnen och organiskt material Den relativt låga vattenföringen bidrog till att 29 års transporter av både näringsämnen och syreförbrukande organiskt material (TOC) i flera fall var de lägsta eller bland de lägsta under perioden (se exempel i Figur 2). Högst kväveförluster i de vattendrag som påverkas mest av utsläpp från reningsverk Årstransporten av kväve respektive fosfor dividerad med avrinningsområdets yta ger den arealspecifika förlusten. I Nässjöån, där genomslaget från Nässjö reningsverk är kraftigt, uppmättes extremt hög kväveförlust (53 kg/ha, år) med mycket stor avvikelse från jämförvärdet. Även Tabergsån vid utloppet i Vättern samt Lillån, som påverkas av reningsverken i Jönköping respektive Bankeryd, hade höga kväveförluster (14 respektive 12 kg/ha, år) med stor avvikelse från jämförvärdet. De lägsta kväveförlusterna (låga förluster med ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet) uppmättes i Kierydsån och Knipån (<2 kg/ha, år). Övriga vattendrag hade måttligt höga kväveförluster med ingen/obetydlig eller tydlig avvikelse från jämförvärdet. Högst fosforförlust i Nässjöån I Nässjöån noterades även mycket höga fosforförluster (,42 kg/ha, år) med mycket stor avvikelse från jämförvärdet. I Kierydsån uppmättes mycket låga fosforförluster (,3 kg/ha, år) med ingen/obetydlig avvikelse från jämförvärdet. Övriga vattendrag hade låga eller måttligt höga förluster med oftast ingen/obetydlig eller tydlig avvikelse från jämförvärdet. I Lyckåsån och Lillån klassades emellertid avvikelsen som stor. Röttleåns avrinningsområde Jordbrukspåverkan gav höga näringsämneshalter i Röttleån Medelhalten av näringsämnet fosfor var måttligt hög i Kierydsån år 29. Halten var ungefär densamma nedströms i sjöarna Ören och Bunn (augusti), men bedömdes som låg i Ören. Röttleån hade hög medelhalt av fosfor till följd av påverkan från jordbruk och enskilda avlopp. Halterna av näringsämnet kväve var lägre i sjöarna Ören och Bunn (måttligt höga halter) jämfört med Kierydsån och Röttleån (höga halter). I Röttleån var drygt 6 % av totalkvävet nitrit- och nitratkväve. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) gav god status avseende kvalitetsfaktorn Näringsämnen i Kierydsån, Ören och Bunn och måttlig status i Röttleån. Minskande medelhalter av fosfor i Bunn och Röttleån I Bunn minskade fosformedelhalterna från huvudsakligen måttligt höga halter under 199-talet till oftast låga halter under 2- talet. År 29 var emellertid halten strax över gränsen till måttligt hög. I Röttleån minskade medelhalterna av fosfor svagt från extremt höga halter på 197-talet till 2

5 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Textkommentar därefter oftast mycket höga halter. Under de tre senaste åren har dock fosforhalten varit ännu lägre och bedömts som hög. Orsaker till minskningen kan bl.a. vara utbyggnad av reningsverk, minskad befolkningstäthet i glesbygd och förändrad inriktning på jordbruket. Lägsta uppmätta kvävehalterna någonsin i Röttleån och Kierydsån I Röttleån syns inte motsvarande minskning för kväve, som har varierat inom klassen mycket höga halter under en 35- årsperiod. År 29 noterades dock för första gången en hög medelhalt av kväve i Röttleån. Även i Kierydsån, där kvävehalten oftast klassats som hög, var 29 års medelhalt den lägsta i tidsserien med startår De ovanligt låga kvävehalterna har sannolikt en koppling till den låga vattenföringen genom att kvävetillförseln från jordbruksmark var liten. Låg klorofyllhalt och relativt stort siktdjup Klorofyllhalterna (mått på algmängd) var i augusti 29 låga i både Ören och Bunn. Detta står i överensstämmelse med de relativt låga fosforhalterna. Liten algmängd, svagt färgat och svagt grumligt vatten gav större siktdjup jämfört med övriga undersökta sjöar. Siktdjupet bedömdes som stort i Ören (6,2 m) och måttligt stort i Bunn (4,5 m). Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) gav hög status avseende kvalitetsfaktorerna Siktdjup och Klorofyll i alla sjöar förutom i Ören, där statusen för klorofyll bedömdes som god. Växtplankton påvisade näringsfattigdom i Ören och måttlig näringsrikedom i Bunn Växtplanktonundersökningen i augusti 29 visade på näringsfattiga förhållanden i Ören och måttligt näringsrika förhållanden i Bunn. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) var näringsstatusen god i båda sjöarna, men klassades enligt Medins expertbedömning ned till måttlig i Bunn. Risken för långvariga blomningar av potentiellt giftbildande blågrönalger bedömdes som liten för båda sjöarna. Orsaker till generellt ökande halter av organiskt material inte klarlagda Vid alla provplatser i delområdet finns tendenser till svagt ökande halter av organiskt material sedan 199-talet, som inte bara orsakats av ökande vattenföring. Samma fenomen är känt från stora delar av södra och mellersta Sverige, men forskarna är inte är helt överens om orsakerna. En teori är att klimatförändringar spelar in, t.ex. genom att ökande temperatur (främst vintertid) medför att nedbrytning av organiskt material i marken med påföljande utlakning av humusämnen till vattendragen, i högre grad är möjlig även vintertid. En annan teori kopplar utvecklingen till minskande försurning såtillvida att humusämnen som tidigare var bundna till sulfat i marken nu frigörs. Återkommande syrebrist i Bunn Syreförhållandena var tillfredsställande i Kierydsån, Röttleån och Ören år 29. I Bunn rådde dock syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd (,1-1, mg/l) mellan 12 och 2 meters djup vid provtagningen 2 augusti 29 (Figur 3). I Bunn har det varit syrebrist i bottenvattnet vid samtliga provtagningar under perioden Syre (mg/l) Djup (m) Temp ( C) Temp Syre Figur 3. Temperatur- och syreprofil i sjön Bunn (station 125) vid provtagning 2 augusti 29. 3

6 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Textkommentar Edeskvarnaåns avrinningsområde Jordbruk gav extremt hög fosforhalt i Lyckåsån och mycket hög i Landsjön I den jordbrukspåverkade Lyckåsån bedömdes medelhalten av fosfor som extremt hög (1 µg/l) och av kväve som mycket hög (1488 µg/l) år 29. Årets högsta fosforhalter uppmättes i augusti (24 µg/l) och oktober (13 µg/l), I Landsjön var fosforhalten mycket hög i både yt- och bottenvattnet vid provtagningen 2 augusti, varav drygt hälften var fosfatfosfor. Vid samma tillfälle var kvävehalten hög. Bedömt enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) var näringsstatusen dålig i både Lyckåsån och Landsjön. Tidsseriens lägsta kvävehalt i Lyckåsån I Lyckåsån ökade medelhalterna av kväve inom klassen mycket höga halter under perioden , men har under de tre senaste åren åter varit lägre, och 29 års halt var den lägsta i tidsserien med startår I Landsjön ökade av okänd orsak fosforhalterna i ytvattnet dramatiskt vid millennieskiftet till extremt höga halter från att ha varit mycket höga under 199- talet, men minskade sedan drastiskt mellan åren 22 och 23. Därefter har halterna varit lägre, men fortfarande inom klassen extremt höga halter, frånsett 29 då halten klassades som mycket hög. Kvävehalten minskade från hög till måttligt hög under 2-talet, men både 28 och 29 års halter (augusti) klassades åter som höga. De generellt relativt låga näringsämneshalterna år 29 har sannolikt en koppling till den låga vattenföringen genom att läckaget från omgivande jordbruksmark var mindre. Stor risk för blågrönalgblomning Landsjön hade den lägsta kvoten mellan näringsämnena kväve och fosfor (N/P-kvot 8) av alla undersökta sjöar i augusti 29. Detta bedöms som stort kväveunderskott, vilket påvisar stor risk för blomning av potentiellt giftiga blågrönalger. Klorofyllhalten (mått på algmängd) var måttligt hög och uppnådde inte god status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27). Expertbedömning av växtplankton gav otillfredsställande näringsstatus i Landsjön Undersökningen av växtplankton bekräftade näringsrika förhållanden i Landsjön i augusti 29. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) var näringsstatusen måttlig, men klassades enligt Medins expertbedömning ned till otillfredsställande status. Under senare år har mängden blågrönalger varit mindre än tidigare. Risken för långvarig blomning av potentiellt giftiga alger bedömdes ändå som tydlig p.g.a. sjöns näringsrikdom. Starkt grumligt vatten i Lyckåsån Vattnet i Lyckåsån bedömdes år 29 som starkt grumligt (medel: 8,9 FNU) till följd av erosion från jordbruksmark. Stor tillförsel av organiskt material (främst humusämnen) medförde även mycket hög halt av organiskt material (TOC: 18 mg/l) i december. Liksom vid många andra provplatser har TOC-halterna ökat mer än vattenföringen under 199- och 2-talet. Syrerikt tillstånd i Lyckåsån och Landsjön Lyckåsån hade tillfredsställande syreförhållanden vid samtliga provtagningar under år 29. Även Landsjön hade syrerikt bottenvatten vid provtagningen i augusti. Tidigare år har det dock vid flera tillfällen varit syrefattigt eller t.o.m. syrefritt i Landsjön. Vid dessa tillfällen har även fosforhalterna varit kraftigt förhöjda, vilket påvisar interngödning (utlösning av fosfat som annars är bundet till järn i sedimentet). Huskvarnaåns avrinningsområde Störst haltförhöjning av fosfor i Nässjöån, Ryssbysjön, Huluån och Lilla Nätaren Flertalet provplatser hade höga medelhalter av fosfor år 29. I Nässjöån, Ryssbysjön, Huluån och Lilla Nätaren var halterna mycket höga. Jämfört med referensvärdet 16 µg/l i Lanån var avvikelsen extremt stor 4

7 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Textkommentar i Ryssbysjön och mycket stor i Nässjöån, Huluån och Lilla Nätaren samt Lillån vid Huskvarna. De lägsta halterna (måttligt höga halter) uppmättes i Ällingabäcken, Fredriksdalaån, Lanån samt Huskvarnaån vid Ylens utlopp respektive Lekeryd. Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) gav måttlig näringstatus vid flertalet provplatser. Lillån vid Huskvarna hade otillfredsställande status medan statusen var dålig i Nässjöån, Ryssbysjön, Huluån samt Lilla Nätaren. Jordbrukspåverkan och fosforläckage De mycket höga fosforhalterna torde främst orsakas av jordbrukspåverkan. I Ryssbysjön och den strax nedströms belägna Huluån och sjön Lilla Nätaren bidrog sannolikt fosforläckage från sjösediment. Extremt hög kvävehalt i Nässjöån Flertalet provplatser hade höga medelhalter av kväve. I Ällingabäcken, Ryssbysjön, Huluån, Stensjöån, Lillån vid Huskvarna och Huskvarnaån vid utloppet i Vättern (station 3) var 29 års kvävehalter mycket höga medan det i Nässjöån uppmättes extremt hög medelhalt (1133 µg/l). Jämfört med referensvärdet 635 µg/l i Lanån klassades avvikelsen som extremt stor i Nässjöån. Vid övriga nämnda provplatser klassades avvikelsen som stor. Nässjöån kraftigt reningsverkspåverkad Haltförhöjningen av kväve i Nässjöån orsakades främst av utsläpp från Nässjö reningsverk. För år 29 redovisades utsläpp av 416 kg fosfor och 73 ton kväve, att jämföra med transporten i Nässjöån vid utloppet i Ryssbysjön som för år 29 beräknades till 92 kg fosfor och 116 ton kväve. Av siffrorna framgår att Nässjöån var kraftigt påverkad av reningsverket, men värdena är mindre än närmast föregående år. Ökande och minskande näringsämneshalter Vid flertalet provplatser i vattendrag finns tendenser till svagt ökande medelhalter av kväve under perioden Under samma period har fosforhalterna i flera fall minskat, särskilt i sjöarna. Vattenföringen uppvisar generellt ingen upp- eller nedåtgående tendens, varför de minskande fosforhalterna kan tolkas som minskade utsläpp från punktkällor, t.ex. reningsverk. Vid några provplatser i rinnande vatten har emellertid fosforhalterna ökat. Detta gäller Huskvarnaån vid Lekeryd, Ällingabäcken (Figur 4) och Fredriksdalaån. I Huskvarnaån vid Karlsfors och Stensjöbäcken var 29 års fosformedelhalter de högsta i tidsserierna med startår Ökande näringshalter i Ällingabäcken I Ällingabäcken ökade kvävemedelhalten kraftigt från hög till mycket hög halt mellan åren 1992 och 26, men därefter har halten huvudsakligen minskat (Figur 4). Samtidigt ökade fosforhalten från låg till måttligt hög (Figur 4). Ökningen var större än förväntat i relation till ökad vattenföring, varför orsaken måste ha varit en annan. Enligt kontrollprogrammet motiveras provpunkten av en deponi (Bodatippen). Minskad påverkan från Nässjö reningsverk i Nässjöån och Ryssbysjön I Nässjöån och den nedströms belägna Ryssbysjön minskade istället medelhalten av främst fosfor under perioden Minskningen beror sannolikt på minskad påverkan från Nässjö reningsverk, delvis p.g.a. högre vattenföring (utspädning), men även på minskade utsläpp (se mer under Projekt Ryssbysjön nedan). Fosfor (µg/l) Fosfor Kväve Kväve (µg/l) Figur 4. Medelhalter av fosfor och kväve i Ällingabäcken (station 378)

8 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Textkommentar Minskande algmängd i främst Ryssbysjön I augusti 29 klassades klorofyllhalterna (mått på algmängd) som höga i Lilla Nätaren och Ryssbysjön och måttligt höga i Stora Nätaren och Stensjön. Särskilt Lilla Nätaren och Ryssbysjön hade högre klorofyllhalter än övriga undersökta sjöar, vilket återspeglades i siktdjupet som bara var ca 1 m. I alla fyra sjöarna var 29 års klorofyllhalt relativt låg jämfört med tidigare år. Klorofyllstatusen klassades som god i Stensjön, men uppnådde inte god status i Ryssbysjön eller Lilla och Stora Nätaren. Växtplankton påvisade näringsrikt tillstånd i Ryssbysjön samt Lilla och Stora Nätaren Undersökningarna av växtplankton påvisade näringsrika förhållanden i Ryssbysjön samt Lilla och Stora Nätaren i augusti 29. Både enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) och Medins expertbedömning var näringsstatusen otillfredsställande i Lilla Nätaren samt måttlig i Stora Nätaren och Ryssbysjön. Risken för långvarig blomning av potentiellt giftiga alger bedömdes som mycket stor i dessa tre sjöar. Växtplanktonsamhället i Stensjön påvisade måttligt näringsrika förhållanden. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) var näringsstatusen god, men klassades enligt Medins expertbedömning ned till måttlig. Risken för långvarig blomning av blågrönalger bedömdes som tydlig. Generellt betydligt grumligt vatten Minst grumligt (måttligt grumligt) var vattnet vid referensstationen i Lanån, Fredriksdalaån, Huskvarnaån vid Ylens utlopp, Lekeryd respektive Karlsfors samt Stensjön. Vid flertalet övriga provplatser bedömdes vattnet som betydligt grumligt. Undantaget var Lilla Nätaren, där vattnet var starkt grumligt (13 FNU i augusti). Det generellt grumliga vattnet beror huvudsakligen på erosion från jordbruksmark, vilket bekräftas av att provplatserna med det grumligaste vattnet hade de högsta fosforhalterna. Till den starka grumlingen i Lilla Nätaren bidrog även riklig algproduktion samt i bottenvattnet troligen efterfällning av järn i provflaskan beroende på syrebrist. Störst humuspåverkan i samband med mycket nederbörd i slutet av året Flertalet provplatser hade höga eller mycket höga medelhalter av syreförbrukande organiskt material (TOC) år 29. De lägsta halterna noterades vid Runnerydssjöns utlopp samt i Lillån vid Huskvarna, som hade måttligt höga medelhalter. Halterna var generellt något högre längre uppströms i avrinningsområdet, vilket förklaras av större tillförsel av humus från skogs- och myrmark. Längre ned passerar vattnet stora sjöar där det organiska materialet kan sedimentera och nedbrytningen påbörjas. Halterna minskar även p.g.a. utspädning från mindre humösa vattendrag. De högsta halterna uppmättes oftast i slutet av året, då mest nederbörd föll, vilket gav stor ytavrinning med påföljande humustillförsel. Ökande TOC-halter kan vara en följd av klimatförändring eller minskad försurning Vid flertalet provplatser finns tendenser till ökande medelhalter av organiskt material (TOC), men 29 års halter var jämförelsevis låga. Utvecklingen kan delvis kopplas till nederbörd och avrinning. Mer nederbörd och därmed större avrinning ger större utlakning av humusämnen. TOChalterna har dock ofta varit högre än förväntat i relation till vattenföringen, vilket kan vara en följd av klimatförändringar och/eller minskad försurning (se sidan 3). God syretillgång förutom i Lilla Nätaren Under år 29 var syretillståndet tillfredsställande vid samtliga provplatser utom en. I Lilla Nätaren var det nästan syrefritt (,3 mg/l) i bottenvattnet på 8 meters djup vid provtagningen 2 augusti. Den främsta orsaken till den dåliga syretillgången var troligen stor tillförsel av organiskt material från omgivande mark samt stor algproduktion i sjön i kombination med en begränsad djuphåla. (Tillgänglig mängd syre under språngskiktet räcker inte till för nedbrytningen av det organiska materialet.) 6

9 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Textkommentar Ökande syrgashalter i Nässjöån och Ryssbysjön Vid flertalet provplatser i vattendrag har syretillståndet varit tillfredsställande under hela perioden Undantagen är Runnerydssjöns utlopp, Nässjöån och Lanån där det vissa år varit syrefattigt eller svagt syretillstånd. I Nässjöån ökade dock syrehalterna från syrefattigt till syrerikt tillstånd från mitten av 199-talet till mitten av 2-talet och 29 års halt var den högsta uppmätta. I Ryssbysjön, Lilla och Stora Nätaren samt Stensjön har det ofta varit dålig syretillgång i bottenvattnet under perioden I Ryssbysjön har det dock sedan år 24 varit god syretillgång vid sensommarprovtagningen. (Tidigare provtogs sjöarna även på vårvintern). Huvudsakligen låga, och dessutom minskande, metallhalter i vatten Uppmätta medelhalter av metaller i vatten var huvudsakligen låga eller t.o.m. mycket låga år 29. I Nässjöån uppmättes dock tillfälligt måttligt hög kopparhalt i februari. Flertalet tidsserier går mot minskande metallhalter under 2-talet, vilket åtminstone delvis kan kopplas till ökande vattenföring som medfört utspädning av utsläpp från punktkällor (dagvatten, bräddvatten, avloppsvatten). Måttligt höga halter av kobolt och kvicksilver i vattenmossa Också metallhalterna i vattenmossa var huvudsakligen låga år 29. Dock uppmättes måttligt höga halter av kobolt i både Lanån och Stensjöbäcken och i den sistnämnda även måttligt hög kvicksilverhalt. I Lanån uppmättes måttligt höga metallhalter även 25 (krom), 26 (kvicksilver och krom), 27 (krom och kvicksilver) och 28 (kvicksilver). Koppar har frekvent förekommit i måttligt höga halter sedan Eftersom stationen i Lanån är en referenspunkt, opåverkad av punktkällor, har de förhöjda metallhalterna troligen geologiska orsaker. I Stensjöbäcken noterades måttligt höga kobolthalter även under perioden Under 2-talet har måttligt höga halter även registrerats för koppar och krom. Förvånansvärt låg öringtäthet i Stensjöån Vid elprovfisket i Stensjöån (station 33) påträffades två arter: öring och bergsimpa. Antalet öringar har varierat mellan åren, men täthten har alltid varit relativt låg. Eftersom lokalen bedöms vara en mycket bra öringbiotop är det förvånande att öringtätheten inte är högre. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) var den ekologiska statusen god vid samtliga fisken (klassning gjord sedan 24). Dominans av ensomrig öring typiskt för vandrande bestånd I Lillån (station 315) påträffades endast öring i hög täthet. Lokalen bedöms vara en mycket lämplig uppväxtbiotop för öring. Dominans av ensomrig öring är typiskt för vandrande bestånd. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) var den ekologiska statusen god vid alla fisken. Projekt Ryssbysjön Under år 29 avslutades större delen av Projekt Ryssbysjön, ett samarbete mellan Nässjö kommun och Nässjö Affärsverk, som pågått under 27-29, med syfte att återställa den ekologiska balansen i den kraftigt övergödda sjön. Ett åtgärdsprogram med nedanstående fyra åtgärder har genomförts. 1. Reduktionsfiske av karpfisk, d.v.s. braxen, mört och sutare för att förbättra balansen mellan karpfisk och rovfisk (gös, gädda och abborre). Målet att ta bort ca 8 % av karpfisken har sannolikt nåtts för braxen. För mört bör fortsatt fiske genomföras vid leken. Planktonundersökningar pekar på förbättringar med minskning av blågröna alger och och ökning av Daphnia (hinnkräftor). 7

10 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Textkommentar 2. Insatser för att yttrerligare förbättra reningen vid Nässjö reningsverk. Målet att minska fosforutsläppet från ca 65 kg per år med ca 3 kg till 35-4 kg nåddes nästan år 29 då utsläppet var 423 kg. 3. Inventering av enskilda avlopp inom Fredriksdalasjöns avrinningsområde, vilket mynnar i Ryssbysjön. Målet är att inventera alla avloppsanläggningar och åtgärda de som inte håller godkänd standard. Detta beräknas minska fosforutsläppet till Ryssbysjön med ca 5 kg per år. Inventeringen har visat att ca 7 % av avloppen måste åtgärdas. Arbetet är påbörjat och flera av de sämsta anläggningarna har byggts om eller planeras att byggas om den närmaste tiden. 4. Återskapa Nässjöåns meandrande lopp. Ån, som rinner mellan Nässjö (med reningsverket) och Ryssbysjön, rätades ut på 193-talet för att få bättre betes- och slåttermark, vilket minskade åns renande effekt. Målet var att skapa en ny slingrande fåra parallellt med Nässjöån. Åfåran är grävd och i drift sedan ett år. Under 29 var fosforhalterna som medelvärde 4 % lägre efter denna passage. Tabergsåns avrinningsområde Mestadels måttligt höga fosforhalter Flertalet provplatser hade måttligt höga medelhalter av fosfor år 29. Munksjön hade hög halt med stor avvikelse från jämförvärdet 12 µg/l i Vederydssjöns utlopp. Näringsstatusen klassades som måttlig i Munksjön, hög i Vederydssjöns utlopp och god vid övriga provplatser. Mycket höga kvävehalter i Kallebäcken, Munksjön och Tabergsån före Vättern I Kallebäcken, Munksjön och Tabergsån vid utloppet i Vättern var 29 års kvävemedelhalter mycket höga. Samtliga övriga provplatser hade höga halter med undantag för Vederydssjöns utlopp och Rocksjön, där halterna var måttligt höga. Jämfört med referensvärdet 488 µg/l vid Vederydssjöns utlopp bedömdes avvikelsen som mycket stor i Kallebäcken, Munksjön och Tabergsån vid utloppet i Vättern. Haltförhöjningen i Munksjön och Tabergsån förklaras främst av utsläpp från Simsholmens reningsverk och i Kallebäcken av jordbrukspåverkan. Halterna av ammoniumkväve i Munksjön kan vara skadliga för fisk I april t.o.m. juni och augusti uppmättes ammoniumkvävehalter >15 µg/l i Munksjöns bottenvatten, vilket bedöms som mycket höga halter. Även i ytvattnet i maj uppmättes mycket hög halt. I oktober var halterna höga, vilket även gällde ytvattnet i april, juni, oktober och december. Vid halter över 2 µg/l anses ammonium vara giftigt för vanliga fiskarter som abborre och gädda. Halter över denna nivå förekommer i Munksjön. Ammonium är även kraftigt syreförbrukande och bidrar därför till syrebristen i Munksjön. Kvävehalten i Tabergsån nästan tredubblades efter att ha passerat Munksjön I Munksjön sker ett stort tillskott av kväve och fosfor från främst Simsholmens reningsverk och till mindre del Munksjö pappersbruk. År 29 ökade medelhalten av kväve med 175 % mellan inloppet i Munksjön (station 42) och utloppet i Vättern (station 4) medan fosforhalten minskade något. Reningsverket tillför Munksjön mer kväve än vad som transporteras med Tabergsån. Huvudsakligen minskande fosforhalter och ökande kvävehalter Under perioden minskade medelhalterna av fosfor, medan kvävehalterna ökade svagt, vid flertalet provplatser i rinnande vatten. I Rocksjön och Munksjön minskade fosforhalterna, i Rocksjön även kvävehalterna, i ytvattnet. Detsamma gällde bottenvattnet, frånsett ökande kvävehalter i Munksjön. Under samma period uppvisade vattenföringen i Tabergsån ingen trend alls, varför haltvariationerna troligen främst förklaras av varierande utsläppsmängder. 8

11 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Textkommentar Klorofyll (µg/l) Klorofyll Fosfor Fosfor (µg/l) Figur 5. Halter av klorofyll i augusti och årsmedelhalter av fosfor i Munksjön (station 45, ytvatten) Mindre fosfor gav mindre klorofyll Klorofyllhalten (mått på algmängd) var låg i Rocksjön och måttligt hög i Munksjön i augusti 29. Minskande klorofyllhalter kan kopplas till minskade fosforhalter (Figur 5). Under senare år har dock klorofyllhalterna varit lägre än förväntat i relation till fosforhalterna, troligen p.g.a. kalla och regniga somrar. Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) gav hög klorofyllstatus i båda sjöarna. Växtplankton påvisade god näringsstatus Undersökningarna av växtplankton påvisade näringsfattiga förhållanden i Rocksjön och måttligt näringsrika förhållanden i Munksjön. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) var näringsstatusen hög i Rocksjön och god i Munksjön. Enligt Medins expertbedömning klassades dock näringsstatusen ned till god i Rocksjön. Risken för långvarig blomning av giftiga blågrönalger klassades som ingen eller obetydlig i Rocksjön och liten i Munksjön. Något lägre näringsgrad år 29 jämfört med 26 i Strömsbergsdammen Bottenfaunaundersökning gjordes detta år endast i Strömsbergsdammen, som undersöks med anledning av ett lututsläpp år 23. Något högre värden 29 än 26 för medelantal taxa per prov och BQI samtidigt som O/C-index var något lägre, indikerade att graden av näringsämnespåverkan var något lägre vid den senaste undersökningen. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) var näringsstatusen god, men klassades enligt Medins expertbedömning ned till måttlig. Bottenfaunan i dammen påvisade ett mycket näringsrikt och måttligt syrerikt tillstånd. Minst grumligt i Rocksjön Minst grumligt (svagt grumligt) var vattnet i Rocksjön. Sandserydsån, Lillån och Tabergsån vid inloppet i Munksjön hade betydligt grumligt vatten medan vattnet vid övriga provplatser klassades som måttligt grumligt. Rocksjöns klara vatten beror på att sjön via pumpning tillförs vatten från Vättern, vilket även kan förklara att siktdjupet bedömdes som måttligt i Rocksjön och litet i Munksjön (augusti). Ökande grumlighet i bl.a. Munksjön och minskande i Rocksjön Under perioden ökade grumligheten vid några provplatser. Detta gällde särskilt Tabergsån vid inloppet i Munksjön, Vederydssjöns utlopp och Munksjön. Ökningen kan inte kopplas till ökande vattenföring utan har troligen andra orsaker. I Rocksjön minskade grumligheten i ytvattnet från måttligt till svagt grumligt vatten under perioden Parallellt uppvisade även fosforhalterna en huvudsakligen minskande tendens, eftersom fosfor ofta är partikelbunden. Från mycket låg halt av organiskt material i Rocksjön till mycket hög i Sandserydsån Påverkan av humusämnen från skogs- och myrmark gav högst medelhalter av syreförbrukande organiskt material (TOC) i de övre delarna av avrinningsområdet. Mycket hög halt uppmättes i Sandserydsån (21 mg/l) och hög halt i Vederydssjöns utlopp (14 mg/l). I Rocksjön uppmättes mycket låg halt medan övriga provplatser hade låga eller måttligt höga halter. 9

12 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Textkommentar Ökande TOC-halter kan vara en följd av klimatförändring eller minskad försurning För nästan alla provplatser syns en trend mot ökande medelhalter av organiskt material (TOC) under perioden Den låga vattenföringen medförde dock att 29 års halter ofta var jämförelsevis låga. De senaste årens TOC-halter har varit högre än förväntat relaterat till vattenföringen, vilket kan vara en följd av klimatförändringar och/eller minskad försurning (se sidan 3). Frekvent syrebrist i Rock- och Munksjön Vid provtagningen 2 augusti 29 rådde syrefattigt tillstånd på 12 meters djup i Rocksjön. Detsamma gällde på 8 meters djup i Munksjön. I Munksjön var det dessutom syrefritt eller nästan syrefritt på 1-2 meters djup. I Munksjön, som provtogs varje månad, var det även syrebrist på 12-2 meters djup i juni, 12-2 meters djup i juli och 1-2 meters djup i september. I båda sjöarna har det varit frekvent syrebrist under hela perioden medan syretillgången varit god vid provplatserna i rinnande vatten. Den dåliga syretillgången i främst Munksjön kan åtminstone delvis förklaras av stora utsläpp av syreförbrukande ämnen från Simsholmens reningsverk (ammonium och organiskt material) och Munksjö pappersbruk (organiskt material). En stor del av belastningen härrör från reningsverkets utsläpp av ammonium (8 % av syretäringen). Omvandling av ammonium till nitrat är starkt syrekrävande (1 kg ammonium kräver 4,6 kg syre). Surstötar har bara noterats i Sandserydsån Motstånskraften mot försurning (buffertkapaciteten mätt som alkalinitet) har vid samtliga provplatser utom en varit god eller mycket god under hela undersökningsperioden. I Sandserydsån har dock surstötar noterats i samband med höga flöden, men år 29 noterades inga låga värden. Kalkningsinsatser sker i de övre delarna av Tabergsåns avrinningsområde. Bra öringbiotop i Kallebäcken Vid 29 års provfiske i Kallebäcken påträffades öring och bergsimpa. Lokalen utgör en god öringbiotop för både ensomrig och äldre öring. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) har den ekologiska statusen varit god alla fisken. Lillåns och Domneåns avrinningsområden Stor haltökning av näringsämnen i Lillån I Lillån ökade medelhalterna av näringsämnet fosfor från låg halt (hög näringsstatus) vid referensstationen Toveryd (62, ny sedan 24) till mycket hög halt (dålig näringsstatus) vid utloppet i Vättern (6). Medelhalterna av kväve ökade inom klassen mycket höga halter. Avvikelsen bedömdes som extremt stor för fosfor och mycket stor för kväve. Mycket höga kvävehalter, varav drygt 9 % nitrat- +nitritkväve, samt mycket låga halter av organiskt material och låg temperatur, avslöjar att provplatsen vid Toveryd var frekvent grundvattenpåverkad. Detta gör den mindre lämplig som referens. Vid de båda provplatserna i Domneån (71, ny sedan 24, respektive 7) var fosfor- och kvävehalterna lägre (höga halter). Bankeryds reningsverk bidrog med 3-4 % av näringsämnestransporten i Lillån Haltökningen av näringsämnen nedströms i Lillån beror på inverkan från jordbruk och utsläpp från reningsverket i Bankeryd. Reningsverket bidrog år 29 med 27 % av fosfortransporten och 37 % av kvävetransporten med Lillån till Vättern. Generellt betydligt grumligt vatten I Lillån ökade grumligheten från måttligt grumligt vatten vid referensstationen Toveryd (62) till betydligt grumligt vid utloppet i Vättern (6). Även i Domneån (71) bedömdes vattnet som betydligt grumligt. Grumlingen orsakades sannolikt främst av erosion från åkermark. 1

13 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Textkommentar Humuspåverkan från myrmark gav hög halt av organiskt material i Domneån Medelhalten syreförbrukande organiskt material (TOC) ökade från mycket låg vid referensstationen Toveryd (62) till låg vid Lillåns utlopp i Vättern (6). Domneån med sitt myrrika avrinningsområde hade hög halt vid båda stationerna (71, 7). Att de höga halterna främst beror på tillförsel av humusämnen var särskilt tydligt vid station 7 där värdena för TOC och färg följde varandra väl under året (Figur 6). Tillfälligt måttligt höga halter av koppar och bly i Lillåns vatten I Lillån vid utloppet i Vättern (6) var medelhalterna av undersökta metaller i vatten huvudsakligen mycket låga eller låga år 29. I december noterades dock måttligt hög halt av koppar och bly. Under perioden var medelhalterna för samtliga undersökta metaller mycket låga eller låga med undantag för just koppar och bly, som vissa år varit måttligt höga. År 1998 var medelhalten av koppar t.o.m. hög. Medelhalterna av flera metaller uppvisar minskande tendens och för kobolt, krom och nickel var 29 års halt mätseriens lägsta. Låga metallhalter i vattenmossa i Lillån I vattenmossa utplacerad i Lillån uppströms Bankeryd (61) var samtliga undersökta metallhalter låga år 29. Mellan åren har som mest måttligt höga halter uppmätts av arsenik, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink. Åter positiv utveckling för öring i Lillån efter 28 års bakslag Vid elprovfiske i Lillån nedströms den numera utrivna Sjöåkradammen (6) visade antalet fångade öringar en positiv utveckling t.o.m. år 27, där framförallt flerårig öring ökade i antal. Vid 28 års fiske var emellertid den totala individtätheten låg och i nivå med resultaten från perioden innan dammen revs ut, vilket kopplades till dålig vattenkvalitet nedströms reningsverket i Bankeryd. Därför var det glädjande att 29 års resultat visade på en förbättrad föryngring av öring. Antalet ensomriga individer (+) var den högsta som noterats på lokalen. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) har den ekologiska statusen oftast varit god eller hög med undantag för 28 då statusen bedömdes som måttlig. TOC (mg/l) 3 25 Abs. f iltr.42 nm,6,5 Avrinningsområden inom Habo kommun J F M A M J J A S O N D TOC Abs.,4,3,2,1, Figur 6. Värden för halter av organiskt material (TOC) och absorbans (42 nm, filtrerad) i Domneån (station 7) vid 29 års provtagningar. Jordbruk gav förhöjda näringsämneshalter i Malmabäcken och Pirkåsabäcken Delområdets högsta fosformedelhalter uppmättes i Malmabäcken, som hade höga fosforhalter och mycket höga kvävehalter. Vid samma provplats var vattnet starkt grumligt (medelvärde: 13 FNU), vilket påvisar erosion från jordbruksmark. Även Pirkåsabäcken vid Furusjö hade höga kvävehalter. Bedömt enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) hade dessa båda provplatser även den sämsta näringsstatusen dålig respektive otillfredsställande. 11

14 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Textkommentar Extremt höga kvävehalter och förhöjd konduktivitet indikerade punktkälleutsläpp Allra högst var kvävehalterna i Fiskebäcken, där extremt höga halter uppmättes i både februari (99 µg/l), juni (16 µg/l) och oktober (21 µg/l). Nästan allt kväve förelåg som nitrit+nitratkväve. Samtidigt förhöjd konduktivitet indikerade genomslag från punktkälla vid dessa tillfällen. Ökande näringsämneshalter under 2- talet i Pirkåsabäcken och Hökesån I delområdet finns flera exempel på ökande näringsämneshalter under 2-talet, som dock avtagit under senare år. Pirkåsabäcken vid Furusjö (16) uppvisar ökande fosfor- och kvävehalter. Vid Habo (15) ökade främst fosforhalterna. Vid Furusjö ökade grumligheten parallellt, vilket antyder ökad jordbrukspåverkan. Även i Hökesån vid Habo (11) har fosfor- och kvävehalterna ökat. Fortsatt positiv effekt av utsläppsflytt I Hökesån vid utloppet i Vättern (1) fördubblades kvävehalterna under senare hälften av 199-talet från höga till mycket höga halter. Det var främst halten ammoniumkväve som ökade från <1 µg/l till maximalt 874 µg/l år 22. Vid halter över ca 2 µg/l kan ammonium vara giftigt för bl.a. öring. Under de fem senaste åren har dock kvävehalterna åter varit på samma nivå som tidigare p.g.a. att utsläppet från Habo reningsverk flyttats till en våtmark med avrinning till Vättern. Mycket humösa vatten Vid flertalet platser var medelhalterna av organiskt material (TOC) höga eller mycket höga och vattnet starkt färgat år 29. Något lägre värden uppmättes i Malmabäcken, Knipån och Svedån. Vattendragen har små avrinningsområden med mycket liten sjöprocent, varför förutsättningarna för självrening av det organiska materialet (främst humusämnen från omgivande mark) genom sedimentation och utspädning är små. God syretillgång trots hög humushalt Trots den stora tillförseln av syreförbrukande organiskt material hade samtliga provplatser tillfredsställande syreförhållanden under år 29. Den enda provplats som inte hade tillfredsställande syreförhållanden under var Malmabäcken, där syretillståndet bedömdes som syrefattigt 21 och svagt 26. Minskande metallhalter i Malmabäcken, men måttligt hög kopparhalt Med undantag för måttligt hög kopparhalt var 29 års medelhalter av metaller i vatten mycket låga eller låga i Malmabäcken. Under 2-talet har främst medelhalterna av koppar minskat (från höga till måttligt höga halter), men även flera andra metaller. Förutom koppar, har även zink och bly förekommit i måttligt höga halter. Minskande metallhalter kan bero på miljöåtgärder vid uppströms liggande ytbehandlingsföretag. Positiv utveckling av öringtätheten Vid lokal 12 (mynningen) och 15 (Kråkeryd) i Hökesån fångas främst ensomriga öringar. Detta är normalt för en reproduktionslokal med sjövandrande bestånd från Vättern. I Pirkåsabäcken vid Mostugan påträffas betydlig lägre tätheter av öring. Troligen når inte lekfisken upp till dessa delar av avrinningsområdet. Fångsterna vid de tre provfiskade lokalerna inom Hökesåns avrinningsområde visade att tätheten av öring var i nivå, med eller högre än, vad de senaste årens undersökningar visat. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) var den ekologiska statusen god vid alla tre lokalerna. Alcontrol AB, Karlstad Ann-Charlotte Norborg (projektledning) Sven Thunell (kvalitetsgranskning av rapport) 12

15 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Textkommentar Figur 7. Klassning av status avseende kvalitetsfaktorerna Näringsämnen i sjöar och Näringsämnen i vattendrag (27-29) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) vid provplatser i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län. För identifiering av provplatser se bilaga 2. Lantmäteriverket Gävle 211. Medgivande I 211/13. 13

16 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Textkommentar Figur 8. Klassning av näringsstatus utifrån växtplankton enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) och baserat på expertbedömningar vid provplatser i sjöar i avrinningsområden till Vättern inom Jönköpings län 29. För identifiering av provplatser se bilaga 2. Lantmäteriverket Gävle 211. Medgivande I 211/13. 14

17 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Textkommentar Figur 9. Klassning av status avseende kvalitetsfaktorn Siktdjup i sjöar (27-29) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) vid provplatser i sjöar i avrinningsområden till Vättern inom Jönköpings län. För identifiering av provplatser se bilaga 2. Lantmäteriverket Gävle 211. Medgivande I 211/13. 15

18 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Textkommentar Figur 1. Tillståndsbedömning för syre (årslägsta halt i bottenvatten) vid provplatser i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län år 29 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). För identifiering av provplatser se bilaga 2. Lantmäteriverket Gävle 211. Medgivande I 211/13. 16

19 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bakgrund BAKGRUND Uppdraget Den som bedriver miljöfarlig verksamhet är enligt 26 kapitlet, 19 och 22 i miljöbalken (SFS 1998:88) skyldig att utföra kontroll såväl av utsläpp (utsläppskontroll) som av utsläppens inverkan på miljön (recipientkontroll). Utsläpp till sjöar och vattendrag är en sådan form av miljöfarlig verksamhet som avses i skrivningen. Samordnad recipientkontroll (SRK) syftar till att belysa utsläppens inverkan på vattenmiljön i ett avrinningsområde. Förutom miljöbalken regleras svensk vattenförvaltning framförallt av vattenförvaltningsförordningen (förordning 24:66 om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön) och länsstyrelseinstruktionen (förordning 22:864). Företag och kommuner med utsläpp till vatten inom de avrinningsområden som berör Vätterns tillflöden inom Jönköpings län, bekostar löpande undersökningar inom den samordnade recipientkontrollen för att bedöma eventuell miljöpåverkan. Undersökningar har bedrivits sedan Uppdragsgivaren, Jönköpings kommun, som är huvudman, har gett ALcontrol AB i samarbete med Medins Biologi AB, uppdraget att utföra 29 års undersökningar inom ramen för det kontrollprogram som fastställdes av Länsstyrelsen i Jönköpings län den 16 januari 24 och reviderades bl.a. den 15 juni 27. Förutom fysikaliska-kemiska vattenundersökningar omfattar kontrollprogrammet även undersökningar av metaller i vattenmossa, metaller och miljögifter i fisk och sediment samt biologiska variabler (planktiska alger, bottenfauna och fisk). År 29 omfattade undersökningarna samtliga moment utom metaller och miljögifter i fisk samt sediment. Bottenfauna undersöktes bara i Strömsbergsdammen. Även resultat från annan regional och nationell miljöövervakning redovisas i rapporten, främst undersökningar i Vätternvårdsförbundets regi. I enlighet med gällande avtal är årets rapport en s.k. förenklad rapport. För perioden 22 t.o.m. 26 finns en fördjupad rapport med en utförlig utvärdering av de fem årens undersökningar. Nästa flerårsrapport torde omfatta perioden 27 t.o.m Följande personer har medverkat vid 29 års undersökningar: Marcus Andersson och Hans Friberg, ALcontrol AB (provtagning av vatten, vattenmossa och planktiska alger), Jan-Erik Svensson och Ingrid Hårding Medins Biologi AB (artbestämning och utvärdering av planktiska alger), Marcus Andersson, ALcontrol AB (provtagning av bottenfauna), Anders Boström, Medins Biologi AB (artbestämning och utvärdering av bottenfauna), Robert Rådén och Mikael Christensson, Medins Biologi AB (fältarbete provfiske), Robert Rådén, Medins Biologi AB (utvärdering av provfiske), Måns Lindell, Länsstyrelsen i Jönköpings län (uppgifter om vattenföring och resultat från undersökningar i Vätternvårdsförbundets regi, Maria Carlsson, Länsstyrelsen i Jönköpings län (bakgrundsdata för statusklassning), 17

20 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bakgrund Håkan Olofsson, ALcontrol Halmstad (framtagande av GIS-kartor), Ann-Charlotte Norborg, ALcontrol Karlstad (projektansvarig, utvärdering av vattenkemi och metaller i vattenmossa samt redovisning), Sven Thunell, ALcontrol Umeå (kvalitetsgranskning av rapport). Målsättning Naturvårdsverket har tidigare i Allmänna Råd 86:3 lagt upp riktlinjer för recipientkontrollen. Allmänna råd 86:3 har dock upphört att gälla när denna rapport skrivs. Några nya direktiv har ännu ej kommit ut och därför bör intentionerna i Allmänna råd behållas tills vidare. Målsättningen med recipientkontrollen (vattenundersökningarna) är enligt Naturvårdsverkets "Allmänna Råd" (86:3) att: åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde, relatera tillstånd och utvecklingstendenser med avseende på tillförda föroreningar och andra störningar i vattenmiljön till förväntad bakgrundshalt och bedömningsgrunder för miljökvalitet, belysa effekter i recipienten av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen, ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. Riksdagen har fastställt 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål och ca 7 nationella delmål. Miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Syftet är att klara av alla stora miljöproblem i Sverige inom en generation (år 22). Delmålen anger inriktningen av det konkreta miljöarbetet och siktar i regel mot år 21. Regeringens ambitioner med delmålen är bl.a. att de ska vara möjliga att följa upp och att de ska tjäna som underlag för regionalt och lokalt miljö- och målarbete. Utifrån de nationella delmålen tas sektorsmål, regionala och lokala mål fram. För sektorsmålen ansvarar centrala myndigheter, organisationer eller företag inom en viss samhällssektor, medan länsstyrelserna ansvarar för regionala mål och kommunerna för lokala mål. Länsstyrelserna ansvarar för den fortlöpande uppföljningen av målen på regional nivå. Med data för ett antal mått och indikatorer som underlag görs en utvärdering av varje delmål. Utvärderingen ska visa dels om utvecklingen går i rätt riktning mot delmålet, dels om delmålet kommer att nås inom utsatt tid. Följande nationella miljökvalitetsmål berör sjöar och vattendrag: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 18

21 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bakgrund Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Medlemsstaterna i EU har genom vattendirektivet (2/6/EG) enats om att förvalta sina vatten på ett likartat sätt. Alla vatten i Europa ska senast år 215 ha uppnått god ekologisk och kemisk status. De vatten som inte har godtagbar status ska åtgärdas och förvaltningsplaner och åtgärdsprogram ska tas fram. Vattenmyndigheterna tog i slutet av 29 fram en förvaltningsplan och ett åtgärdsprogram för vart och ett av sveriges fem vattendistrikt. Förvaltningsplanen redovisar de förhållanden och de miljökvalitetsnormer som ska gälla inom vattendistriktet. Åtgärdsprogrammet beskriver vilka åtgärder som behövs för att upprätthålla eller uppnå en viss miljökvalitetsnorm. Övervakning är en förutsättning för arbetet med åtgärdsprogram och för att följa upp om miljökvalitetsnormera uppfylls. Övervakningen ska ge en sammanhållen och heltäckande översikt av den ekologiska och kemiska statusen för ytvatten inom varje vattendistrikt. Övervakning kan ske i form av undersökande, kontrollerande respektive operativ övervakning, varav de två sistnämnda är de former som är mest jämförbara med nuvarande recipientkontroll. 19

22 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Område och föroreningskällor OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR Beskrivning av området Kontrollprogrammet omfattar samtliga viktigare tillflöden till Vättern, belägna inom Jönköpings län. Avrinningsområdena är huvudsakligen belägna inom Jönköpings kommun, men berör också Aneby kommun (Röttleåns och Huskvarnaåns övre lopp), Nässjö kommun (övre delen av Huskvarnaåns avrinningsområde) och Vaggeryds kommun (övre delen av Tabergsån). I kontrollprogrammet ingår även ett antal vattendrag inom Habo kommun, som sedan 1998 tillhör Jönköpings län (Domneån, Hökesån, Krikån, m.fl.). Områdets utsträckning samt punktkällornas ungefärliga läge framgår av kartan i Figur 11 och Figur 12. Redovisningen av undersökningsresultaten är uppdelad på sex delområden enligt följande: Röttleåns avrinningsområde Edeskvarnaåns avrinningsområde Huskvarnaåns avrinningsområde Tabergsåns avrinningsområde Lillåns och Domneåns avrinningsområden Vattendrag inom Habo kommun Föroreningskällor Inom delområdena sker utsläpp från kommunala reningsverk och industrier. Aktuella verksamheter samt deras ungefärliga läge framgår av Figur 11. I Bilaga 6 redovisas utsläppsmängder för år 29. De kommunala avloppsreningsverken släpper ut syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium), näringsämnen (fosfor och kväve) samt metaller. Från ytbehandlingsföretagen sker utsläpp av främst metaller. Cellulosaindustrin Munksjö Paper AB och SCA Hygiene Products AB (Munksjön) bidrar med syreförbrukande organiskt material, näringsämnen (fosfor och kväve), metaller och halogenerade organiska föreningar (AOX). Jönköpings flygplats (Sandserydsån) har visst utsläpp av syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium), kväve, metaller och lite olja. Några företag, som är verksamma inom avrinningsområdet, leder sitt spillvatten till kommunens reningsverk och har således inga egna utsläpp till recipient (sjö eller vattendrag) förutom eventuellt via dagvatten. Detta gäller bl.a. Proton Finishing Bankeryd (Bankeryds reningsverk), Jönköpings mejeri (Simsholmens reningsverk), Hult avfallsupplag (Huskvarna reningsverk) samt Nässjö kraftvärmeverk (Nässjö reningsverk). Inom området sker också betydande påverkan från jordbruk. Denna verksamhet bidrar främst med fosfor och kväve (växtnäringsämnen), organiskt material (ger syreförbrukning) och suspenderat material (ger grumlighet). Från fastigheter med bristfälliga enskilda avlopp kan utsläpp ske av främst fosfor och syretärande organiskt material. Påverkan sker även från skogsbruk. Skogsbruk bidrar till försurning. Dikningar och 2

23 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Område och föroreningskällor körskador ökar läckaget av organiska ämnen (humus) och näringsämnen. Avrinningsområdena är även påverkade av reglering för produktion av elkraft. Regleringen ger onaturliga vattenståndsvariationer, vilket påverkar livsbetingelserna för djur och växter. Indirekt påverkas även vattnets kemiska kvalitet, t.ex. genom att avloppsvatten koncentreras vid perioder med strypt vattenflöde. Det atmosfäriska nedfallet inverkar också på områdets vattenkvalitet. Främst sker detta genom nedfall av försurande och/eller övergödande svavel- och kväveföreningar. De övre delarna av Huskvarnaåns och Tabergsåns avrinningsområden samt bl.a. Hökesån inom delområdet Vattendrag inom Habo kommun är föremål för kalkningsinsatser. 21

24 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Område och föroreningskällor # HK7 HK6 # GRÄNNA Bunn Ören HK3 # d HK4 Domneån HK5 # #Y HK2 #Y HK1 LD4 #Y # LD3 #Y LD2 #Y LD1 BANKERYD Lillån Vättern Landsjön KAXHOLMEN Röttleån Ylen Kierydsån # R1 St Nätaren Sandserydsån Dunkehallaån $ T1 T3 T4 %a Ñ T2 # T5 #Y JÖNKÖPING H9 # HUSKVARNA r H8 H4 # Stensjön # H7 H3 # Hästsjön Tabergsån Lillån TENHULT H6 # < H5 FORSERUM Stensjöån Ryssbysjön Fredriksdalaån H2 # H1 ÿ NÄSSJÖ Vederydssjön Fredriksdalasjön Ñ Avfallshantering # Avloppsreningsverk d Deponi $ Flygplats %a Pappersbruk ÿ r < Tillverkning av elektrisk utrustning Tillverkning av gräsklippare Tillverkning av möbelstoppning #Y Ytbehandling Figur 11. Punktkällor i avrinningsområden som mynnar i Vättern inom Jönköpings län. För identifiering av punktkällorna se Bilaga 6. 22

25 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Område och föroreningskällor BRANDSTORP 2 # 16 # Gagnån Knipån 15 # Domneån Hornån 122 # # HABO Svedån FAGERHULT # # # Lillån # # # # # # BANKERYD 6 Vättern Landsjön # KAXHOLMEN # Röttleån # GRÄNNA Bunn Ören 1 35 # # # # 14 Kierydsån Ylen St Nätaren 62 Sandserydsån # # Dunkehallaån 45 # # # # Tabergsån # # # # 42 # JÖNKÖPING Lillån 415 # ## # 315 HUSKVARNA 3 # # # # Stensjön TENHULT FORSERUM Stensjöån # 355 # Ryssbysjön 38 Fredriksdalaån 356 # 36 # # # 378 # 37 ## 39 Hästsjön 365 NÄSSJÖ 374 Vederydssjön Fredriksdalasjön Figur 12. Provtagningsplatser i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län. För identifiering av punkterna se Bilaga 2. 23

26 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Område och föroreningskällor Röttleåns avrinningsområde Huskvarnaåns avrinningsområde Avrinningsområdet omfattar 23 km 2 och är beläget i norra länsdelen inom Jönköpings och Anebys kommuner. Röttleån har sitt källområde söder om sjön Ören och mynnar i Vättern cirka två kilometer söder om Gränna. Ån har även ett utlopp via en kraftverkstub från sjön Bunn, i vilken merparten av vattnet passerar. Sjön Ören är av riksintresse för naturvård p.g.a. sitt öringbestånd och Bunn är en viktig sjö för friluftslivet. Röttleåns dalgång utnyttjas till stor del som jordbruksmark. Till Kierydsån sker utsläpp från Vireda kommunala avloppsanläggning. Till detta kommer påverkan från enskilda avlopp, skogsbruk och nedfall från luften. Utsläppspunktens belägenhet framgår av Figur 11. Provtagningsplatser återfinns i Figur 12. Huskvarnaåns avrinningsområde, som omfattar 665 km 2, ligger inom Jönköpings och Nässjö kommuner. Huskvarnaån har sina källområden ca tio kilometer söder om Nässjö och mynnar i Vättern inom Huskvarna tätort. Landskapet präglas av skog och myr, men i de större dalgångarna samt kring sjön Ylen dominerar jordbruksmarken. Markanvändningens fördelning framgår av Figur 13. Befolkningen i området uppgår till 42 8 personer. Av dessa bor drygt 4 5 utanför tätort. Drygt 93 % av glesbygdsbefolkningen är ansluten till enskilda avlopp. övrigt 14% bete 5% tätort 3% vatten 8% skog 56% Edeskvarnaåns avrinningsområde Edeskvarnaåns avrinningsområde ligger helt inom Jönköpings kommun. Källområdet finns i skogs- och jordbruksmarker cirka sju kilometer nordost om Landsjön. Ån mynnar i Vättern cirka åtta kilometer norr om Huskvarna. Såväl Lyckåsån som Landsjön är föremål för påverkan från omkringliggande jordbruksmark. Till detta kommer påverkan från eventuella enskilda avlopp samt nedfall från luften. I området sker inga utsläpp från punktkällor. Avloppsvattnet från Skärstad och Kaxviken samt tvätteriet i Lyckås leds till reningsverket i Huskvarna. Provplatser framgår av Figur 12. åker 13% Figur 13. Markanvändning inom Huskvarnaåns avrinningsområde (SCB 23). Flera av de undersökta sjöarna och vattendragen är av riksintresse för naturvård (Ryssbysjön, Huluån, Stora Nätaren och Stensjön). Punktkällor med direkta utsläpp till sjö eller vattendrag är (ARV = avloppsreningsverk): Nässjö ARV (Nässjöån), Sunds ARV (Stora Nätaren), Lekeryds ARV (Huskvarnaån), 24

27 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Område och föroreningskällor FIAB Forserum (Stensjöån), Forserums ARV (Stensjöån), Öggestorps ARV (Stensjön), bete 2% tätort 7% vatten 2% skog 53% Huskvarna AB (Huskvarnaån) Huskvarna ARV (Huskvarnaån). övrigt 25% Avloppsreningsverken släpper ut syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium), näringsämnen (fosfor och kväve) samt en del metaller. För FIAB Forserum AB, som tillverkar möbelstoppning, redovisas små utsläpp av syreförbrukande organiska ämnen och zink. Huskvarna AB redovisar utsläpp av metaller. Till detta kommer påverkan från skogs- och jordbruk, enskilda avlopp samt nedfall från luften. Punktkällornas ungefärliga läge framgår av karta i Figur 11. Provtagningsplatser i området framgår av Figur 12. Tabergsåns avrinningsområde Tabergsåns avrinningsområde, som omfattar 212 km 2, ligger inom Jönköpings och Vaggeryds kommuner. Tabergsån rinner upp i de myrrika trakterna kring Vederydssjön söder om Månsarp. De största tillflödena är Sandserydsån och Lillån. Tabergsån mynnar i Vättern i Jönköpings tätort. Markslagsfördelningen framgår av Figur 14. Avrinningsområdet domineras av skog och myr. Andelen jordbruksmark (åkeroch betesmark) är 12 %. Andelen tätortsmark är förhållandevis stor (7 %) medan sjöprocenten är liten (2 %). Befolkningsmängden är 24 personer, varav 5 % bor i glesbygd. Merparten av glesbygdsbefolkningen är ansluten till enskilda avlopp. åker 1% Figur 14. Markanvändning inom Tabergsåns avrinningsområde (SCB 23). Punktkällor med direkta utsläpp till sjö eller vattendrag är (ARV = avloppsreningsverk): Jönköpings Flygplats (Sandserydsån), Albins Krom AB (Tabergsån), SCA Hygiene Products AB (Munksjön), Munksjö Paper AB (Munksjön), Simsholmens ARV (Munksjön). Från flygplatsen sker sannolikt utsläpp av syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium) samt kväve. Från ytbehandlingsverksamheten vid Albins Krom sker utsläpp av små mängder metaller. Verksamheten vid SCA Hygiene Products och Munksjö Paper genererar utsläpp av syreförbrukande organiskt material, kväve, fosfor, metaller och halogenerade organiska föreningar (AOX). Från Simsholmens avloppsreningsverk sker utsläpp av syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium), näringsämnen (kväve och fosfor) samt metaller. Utöver utsläpp från punktkällor tillkommer påverkan från skogs- och jordbruk, enskilda avlopp samt nedfall från luften. 25

28 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Område och föroreningskällor Punktkällornas ungefärliga läge framgår av kartan i Figur 11. Provtagningsplatser i området framgår av Figur 12. Lillåns och Domneåns avrinningsområden Lillåns avrinningsområde omfattar 35 km 2 och Domneåns 66 km 2. Områdena berör Jönköpings och Habo kommuner. Lillån rinner upp vid Dumme mosse, strax norr om Jönköpings flygplats, och mynnar i Vättern strax norr om Bankeryd. Även Domneån, som mynnar i Vättern nordväst om Bankeryd, har sitt källområde vid Dumme mosse. Domneån är meandrande och omges av trädbevuxna kärr och dalgången utfylls av mäktiga torvlager. Andelen sjö är 4 % och andelen skog 41 %. Punktkällor med direkta utsläpp till vattendrag är (ARV = avloppsreningsverk): Bankeryds ARV (Lillån) Westal AB (Domneån) Reningsverket i Bankeryd redovisar utsläpp av syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium), näringsämnen (fosfor och kväve) samt metaller. Från ytbehandlingsverksamheten vid Westal sker ett visst utsläpp av metaller. Till detta kommer tillförsel från jordbruks- och skogsmark, enskilda avlopp samt nedfall från luften. Punktkällornas ungefärliga läge framgår av kartan i Figur 11. Provtagningsplatser i området framgår av Figur 12. Avrinningsområden inom Habo kommun Från 1999 ingår ett antal mindre vattendrag inom Habo kommun (tillhörde tidigare Skaraborgs län) i undersökningen. Hökesåns avrinningsområde är relativt vittförgrenat och omfattar 69 km 2. Andelen sjö är 1 % och andelen skog 47 %. Hökesån är en av de större åarna kring Vättern som Vätterns sjölevande öringstammar utnyttjar som lek- och uppväxtområde. Pirkåsabäcken har sina källområden i Store Mossen och Spångamossen mellan Furusjö och Habo. Bäcken mynnar i Hökesån strax uppströms Habo. Fiskebäcken, Malmabäcken, Tumbäcken och Knipån (53 km 2 ) är mindre vattendrag som mynnar i Vättern i närheten av Habo. Hornån (3 km 2 ) mynnar i Vättern söder om Fagerhult, Gagnån (29 km 2 ) mynnar i Vättern i Fagerhult, Svedån mynnar i Vättern norr om Fagerhult och Krikån mynnar i Vättern vid Brandstorp. Punktkällor med utsläpp till vatten är (ARV = avloppsreningsverk): Ahlins i Habo AB (Fiskebäcken) Sibbabo deponi (infiltration, Pirkåsabäcken) Fagerhults ARV (Gagnån) Brandstorp ARV (Krikån) Från ytbehandlingsverksamheten vid Ahlins i Habo sker visst utsläpp av metaller. Avloppsreningsverken släpper ut syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium), näringsämnen (fosfor och kväve) samt metaller. Lakvattnet från Sibbabo deponi innehåller främst klorid, syreförbrukande organiskt material, kväve, metaller och olja. Lakvattnet infiltreras i mar- 26

29 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Område och föroreningskällor ken, varför någon direkt utsläppspunkt inte finns. Utöver utsläpp från punktkällor tillkommer påverkan från skogs- och jordbruk, enskilda avlopp samt nedfall från luften. Punktkällornas ungefärliga läge framgår av kartan i Figur 11. Provtagningsplatser i området framgår av Figur

30 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Referenser REFERENSER (Observera att vissa av referenserna härrör till rapportens bilagedel.) ALABASTER & LLOYD Water quality criteria for freshwater fish. Butterworth. ALCONTROL AB. 2. Vätterns tillflöden (Jönköpings län) ALCONTROL AB. 21. Vätterns tillflöden (Jönköpings län) ALCONTROL AB Vätterns tillflöden inom Jönköpings län 21, 22, 23, 24 respektive 25. ALCONTROL AB. 27. Vätterns tillflöden inom Jönköpings län ALCONTROL AB Vätterns tillflöden inom Jönköpings län 27 respektive 28. BOHLIN, T Kvantitativt elfiske efter lax och öring. Synpunkter och rekommendationer. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm, 4-84 (33 p.). DEGERMAN, E., FERNHOLM, B. & LINGDELL, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket Rapport DEGERMAN, E., SERS, B Elfiske. Fiskeriverkets information 1999:3. ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E Bottenfaunans användbarhet som phindikator. Naturvårdsverket, PM ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E. 1985a. Hur påverkar reningsverk med olika fällningskemikalier bottenfaunan? Naturvårdsverket, PM ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E. 1985b. Hur påverkar kalkdoserare bottenfaunan? Naturvårdsverket, PM ENGBLOM, E. & LINGDELL. P.-E Vilket skydd har de vattenlevande smådjuren i landets naturskyddsområden? Naturvårdsverket, PM ENGBLOM, E., LINGDELL. P.-E. & NILSSON, A.N Sveriges bäckbaggar (Coleoptera, Elmididae). Artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Entomologisk Tidskrift 111: ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E Översiktlig bedömning av försurnings-, förorenings- och naturvärdesstatus i några sjöar och vattendrag i Kristianstads län. Limnodata HB. Rapport till Länsstyrelsen i Kristianstads län. ERICSSON, U. m.fl. 2. Kommentar kring bedömning av bottenfauna med de nya bedömningsgrunderna. Medins Sjöoch Åbiologi AB, Mölnlycke. ERIKSSON, M.O.G., HENRIKSON, L. & OSCARSON, H.G Försurningseffekter på sötvattenmollusker i Älvsborgs län, Naturvårdsenheten 1981:2. FISKERIVERKET 29. Resultat från årets och tidigare elprovfisken. Data från Elfiskeregistret sammanställd av Berit Sers, Fiskeriverket

31 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Referenser GÄRDENFORS, U. (ed.) 25. Rödlistade arter i Sverige 25 The 25 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. HENRIKSON, B.I., HENRIKSON, L., NYMAN, H.G. & OSCARSON, H.G ph och predation. Populationsreglerande faktorer i försurade sjöar. Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet. Rapport till Fiskeristyrelsen. HÖRNSTRÖM, E Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytolanktonanalys. SNV PM HÖRNSTRÖM, E Trophic characterization of lakes by means of qualitative phytoplankton analysis. Limnologica 13: KM LAB SKARA Redogörelse för samordnad recipientkontroll i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län 1992, 1993, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999 respektive 2. KM LAB. 2. Angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse daterad LINDELL, M. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Personlig kommunikation. LINGDELL, P-E. 1997a. Försurnings-, förorenings- och naturvärdesstatus i Gagnån 1995 och Rödån Bedömningar utifrån bottenfaunans artsammansättning. Länsstyrelsen i Skaraborg 97/3. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN Tillstånd och påverkansgrad i länets sjöar och vattendrag. Meddelande nr 1997:48. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN. 23. Landsjön. Hot och framtid (författare: Maria Carlsson). Meddelande nr 23:36. MOOG, O. (ed.) Fauna aquatica Austriaca, Version Wasserwirtschaftskataster, Bundesministerium für Land- und Forstwirtschaft, Wien. NATURVÅRDSVERKET Bedömningsgrunder för svenska ytvatten. Statens Naturvårdsverks Publikationer 1969:1 NATURVÅRDSVERKET. 1986a. Recipientkontroll vatten. Allmänna Råd 86:3. NATURVÅRDSVERKET. 1986b. Recipientkontroll vatten. Del 1. Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport 318. NATURVÅRDSVERKET. 1986c. Recipientkontroll vatten. Del 2. Undersökningsmetoder för specialprogram. Rapport 319. NATURVÅRDVERKET Naturinventeringar av sjöar och vattendrag. Handbok. NATURVÅRDSVERKET Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Allmänna Råd 9:4. NATURVÅRDSVERKET. 1996a. System Aqua. Underlag för karaktärisering av sjöar och vattendrag. Rapport NATURVÅRDSVERKET. 1996b. Handbok för miljöövervakning. Sjöar och vattendrag. Bottenfauna. Utgåva Arbetsmaterial. NATURVÅRDSVERKET. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport

32 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Referenser NATURVÅRDSVERKET. 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska parametrar. Rapport 492. NATURVÅRDSVERKET. 1999c. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Biologiska parametrar. Rapport NATURVÅRDSVERKET. 24. Handboken för miljöövervakning. Undersökningstyp: Metaller i vattenmossa. Version 1.: NATURVÅRDSVERKET. 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1, december 27. Bilaga A. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. NATURVÅRDSVERKET. 21. Handboken för miljöövervakning. Undersökningstyp: Växtplankton i sjöar. Version 1.3: NATURVÅRDSVERKETS HEMSIDA OTTO, C. & SVENSSON, B.S Properties of acid brown waters in southern Sweden. ARCH. HYDROBI- OL. 99: PERSSON, G. & OLSSON, H Eutrofiering i svenska sjöar och vattendrag. Tillstånd, utvecklingsorsak och verkan. Naturvårdsverket, Rapport RADDUM, G.G. & FJELLHEIM, A Acidification and early warning organisms in freshwaters in western Norway. VERH. INTERNAT. VEREIN. LIM- NOL. 22: ROSENBERG, D. & RESH, V Freshwater biomonitoring and macroinvertebrates Routledge, Chapman & Hall, Inc. SCB. 23. Statistik för avrinningsområden 2. Statistiska meddelanden, MI 11 SM 31. Naturvårdsverket. SMHI METEOROLOGI Temperaturen och nederbörden i Sverige Referensnormaler. SMHI Meteorologi. Nr 81, SMHI SVENSKT VATTENARKIV Avrinningsområde i Sverige. Del 3. Vattendrag till Egentliga Östersjön och Öresund. SMHI Hydrologi. Nr 5, SMHI Väder och vatten. Nr Nr SVENSK STANDARD SS-EN 1524:- 26. Vattenundersökningar. Vägledning för bestämning av förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikroskopi (Utermöhlteknik). SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSI- TETS HEMSIDA UTERMÖHL, H Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplanktonmethodik. Mitteilungen Int. Ver. Limnol. 9:1-38. WIEDERHOLM, T. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Rapport WIEDERHOLM, T. (Ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport. Biologiska parametrar. Naturvårdsverket, Rapport

33 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 1 Kontrollprogram BILAGA 1 Kontrollprogram 31

34 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 1 Kontrollprogram Provplatser och analysomfång Undersökningarna följer Program för samordnad recipientkontroll i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län, fastställt av Länsstyrelsen i Jönköpings län den 16:e januari 24 och reviderat bl.a. den 15 juni 27. Undersökningsmoment och provtagningsfrekvens för de punkter inom programmet där ALcontrol ansvarar för undersökningarna, framgår av Tabell 1. Tabell 1. Undersökningsmoment och provtagningsfrekvens för de provpunkter inom kontrollprogrammet för Vätterns tillflöden inom Jönköpings län, där ALcontrol ansvarar för undersökningarna. Momenten redovisas efter tabellen ID Plats Moment - antal prov per år Röttleån 125 Bunn Ören Kierydsån 6 Edeskvarnaån 25 Landsjön Lyckåsån 6+ PO4 Huskvarnaån 35 Kåvasjön 1/3 1/6+ PCB 31 Huskvarnaån, uppstr. Kåvasjön Lillån, Huskvarna Huskvarnaån, Karlsfors 6+Al 325 Stensjön 1 1 1/3 1/6 33 Stensjöån, utlopp i Stensjön 6 1 1/ Huskvarnaån, Lekeryd 6 35 Huskvarnaån, Ylens utlopp Stora Nätaren 1 1 1/3 1/6 356 Lilla Nätaren Huluån 12 1/3 365 Ryssbysjön 1+ NH4 37 Nässjöån Runnerydssjöns utlopp 6 6+ NH4 378 Ällingabäcken 6 38 Fredriksdalaån, Äsperyd 6 39 Lanån, Hästsjöns utlopp. Referens 6 1 Tabergsån 45 Munksjön 12 +Hg+ NH4 1 1/3 1/3 1/6+ PCB 1 1/3 1/3 1/3 1/6+ PCB+ olja 415 Rocksjön 1 1 1/6 417 Strömsbergsdammen 1/3 1/6 42 Tabergsån, inlopp i Munksjön Lillån, inlopp Tabergsån Lillån, vid Råslätt 1/3 44 Tabergsån, Bårarp 6 1/3 45 Sandserydsån 6 1/3 46 Kallebäcken Tabergsån, Norrahammar 1 49 Vederydssjöns utlopp. Referens 6 32

35 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 1 Kontrollprogram Tabell 1 (forts.). Undersökningsmoment och provtagningsfrekvens för de provpunkter inom kontrollprogrammet för Vätterns tillflöden inom Jönköpings län, där ALcontrol ansvarar för undersökningarna. Momenten redovisas efter tabellen ID Plats Moment - antal prov/år Tillflöden på Vätterns västra sida 6 Lillån, utlopp i Vättern / Lillån, uppströms Bankeryd 1 62 Lillån, Toveryd. Referens 6 71 Domneån, inlopp hamnbassäng 6 81 Fiskebäcken, ovan järnvägen 6+ Al 9 Malmabäcken Hökesån, Habo 1/ Hökesån, Habo kyrkby 6 15 Pirkåsabäcken, Habo 6 1/ Pirkåsabäcken, Furusjö Knipån, bergtäkt uppstr. damm Gagnån, n.str. Fagerhults r.verk 1/3 2 Krikån, n.str. Brandstorps r.verk 6 Moment 1 = Fys.kem L1 Moment 5 = Växtplankton Moment 9 = Provfiske, rinnande Moment 2 = Fys.kem L2 Moment 6 = Bottenfauna, rinn. Moment 1 = Provfiske, sjö Moment 3 = Fys.kem L3 Moment 7 = Bottenfauna, prof. Moment 11 = PCB + metall i fisk Moment 4 = Vattenmossa Moment 8 = Bottenfauna, litoral Moment 12 = Sediment L1. Vattendrag L2. Sjöar L3. Metaller m.m. i vattendrag Temperatur Temperatur Aluminium ph Siktdjup (med, utan kikare) Aluminium efter jonbyte Alkalinitet ph Kadmium Konduktivitet Alkalinitet Krom Färg Konduktivitet Koppar TOC Färg Nickel Grumlighet TOC Bly Syrgashalt Grumlighet Zink Syrgasmättnad Syrgashalt Arsenik Totalfosfor Syrgasmättnad Kobolt Totalkväve Totalfosfor Kisel Nitrit-+nitratkväve Fosfatfosfor Kalcium Totalkväve Magnesium Sediment Nitrit-+nitratkväve Natrium Arsenik I ytvatten även: Kalium Kadmium kalcium, magnesium, Klorid Krom natrium, kalium, klorid, Sulfat Koppar sulfat, klorofyll Kvicksilver Kvicksilver Nickel PCB och metaller i fisk Vattenmossa Bly Bly Arsenik Zink Kadmium Kadmium Kobolt Krom Krom Torrsubstans, glödgningsförlust Koppar Koppar Totalt organiskt kol (TOC) Kobolt Järn Totalkväve Kvicksilver Kvicksilver Totalfosfor Nickel Nickel PAH (summa 6) Zink Bly Aluminium Zink PCB (sju kongener) Kobolt 33

36 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 1 Kontrollprogram 34

37 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik BILAGA 2 Metodik Lufttemperatur och nederbörd.. 36 Vattenföring.. 36 Ämnestransport och arealspecifik förlust. 36 Utsläpp från punktkällor Vattenkemi Metaller i vattenmossa. 49 Planktiska alger Bottenfauna...56 Provfiske

38 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik Lufttemperatur och nederbörd Uppgifter om medellufttemperatur och nederbördsmängd (månadsvärden) under år 29 vid den meteorologiska stationen på Jönköpings flygplats (7446) har hämtats från Väder och Vatten (SMHI, nr 2-12, 29 samt nr 1, 21). Uppgifterna redovisas i Bilaga 3. Vattenföring Uppgifter om vattenföringen under år 29 har för tio stationer erhållits genom beräkning enligt den s.k. S-HYPE-metoden (SMHI via Länsstyrelsen i Jönköpings län). Länsstyrelsen har även bistått med vattenföringen vid station 3 i Huskvarnaån vid utloppet i Vättern (mätningar av Jönköping Energi i Huskvarna kraftverk vid Carlfors). Tappningen vid Carlfors har korrigerats för tillkomsten av Lillån (*1,1) samt konstant utsläpp från Huskvarna reningsverk (+,2 m 3 /s). Vattenföringen i Tabergsån vid utloppet i Vättern (4) har beräknats genom arealvägning mot vattenföringen vid inloppet i Munksjön (42). Korrigering har gjorts för det vatten som tillförs från Rocksjön samt Simsholmens reningsverk. (Vattenföringen vid Tabergsåns utlopp i Vättern = vattenföringen vid Tabergsåns inflöde i Munksjön * 1,11 + 1,4 +,5 m 3 /s). Till vattenföringen i Nässjöån och Ryssbysjöns utlopp har adderats,14 m 3 /s från Nässjö reningsverk. Till vattenföringen i Lillån har adderats,3 m 3 /s från Bankeryds reningsverk. Månads- och årsmedelvärden för vattenföringen år 29 redovisas i Bilaga 5. Ämnestransport och arealspecifik förlust Transportberäkningar har gjorts för totalfosfor, totalkväve, nitrat-+nitritkväve, organiskt material (TOC), och i förekommande fall metaller, för de tillflöden där uppgifter om vattenföring funnits tillgängliga. För de månader då uppgifter om såväl analysresultat som vattenföring förelegat, har transporten beräknats som uppmätt halt (µg/l) multiplicerat med vattenföring (m 3 /s) multiplicerat med 2,628, vilket ger mängden i kg/månad (2,628 = omvandling från µg till kg och från sekunder till månad, en månad = 1/12 av året). För de månader som saknar analyserad halt har denna beräknats som medelvärdet för intilliggande månader. Transporterna har beräknats totalt för året samt för tvåmånadersperioder. Den arealspecifika förlusten har beräknats som den årligen transporterade mängden per hektar avrinningsområdesyta. Ämnestransporter och arealspecifika förluster för år 29 finns redovisade i Bilaga 5. Utsläpp från punktkällor Uppgifter om utsläppsmängder från punktkällor, härrörande från respektive kommuns eller företags miljörapport, har tidigare år tillhandahållits av Länsstyrelsen i Jönköpings län (Måns Lindell). Tyvärr finns inte längre den önskade uttagsmöjligheten (alla utsläpp till vatten inom ett visst avrinningsområde) i Länsstyrelsens nya datasystem för utsläppsdata från verksamheter. Dessa data utelämnades därför för detta år. 36

39 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik VATTENKEMI Provtagningsplatser Provtagningsplatsernas ungefärliga läge framgår av kartan i Figur 12. Exakt läge med koordinater återfinns i Tabell 2 nedan. Tabell 2. Provtagningsplatser för vattenkemi med positionsangivelser och provtagningsdjup i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län år 29 Benämning Lägesbeskrivning Djup (m) Koordinater Röttleån 1 Röttleåns utlopp (Vätternvårdsförbundet) Bunn,5 / Ören,5 / Kierydsån, före utloppet i Ören Edeskvarnaån 25 Landsjön,5 / Lyckåsån, före utloppet i Landsjön Huskvarnaån 3 Huskvarnaåns utlopp (Vätternvårdsförbundet) Huskvarnaån, uppströms Kåvasjön Lillån, Huskvarna Huskvarnaån, Karlsfors Stensjön,5 / Stensjöån, före utloppet i Stensjön Huskvarnaån, Lekeryd Huskvarnaån, Ylens utlopp Stora Nätaren,5 / Lilla Nätaren,5 / Huluån Ryssbysjön, Nässjöån Runnerydssjöns utlopp Ällingabäcken Fredriksdalaån, Äsperyd Lanån, Hästsjöns utlopp. Referens

40 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik Tabell 2 (forts.) Provtagningsplatser för vattenkemi med positionsangivelser och provtagningsdjup i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län år 29 Benämning Lägesbeskrivning Djup (m) Koordinater Tabergsån 4 Tabergsån, Munksjöns utlopp (Vätternvårdsförb.) Munksjön,5 / Rocksjön,5 / Tabergsån, inlopp i Munksjön Lillån, inlopp i Tabergsån Tabergsån, Bårarp Sandserydsån Kallebäcken Vederydssjöns utlopp. Referens Tillflöden på Vätterns västra sida 6 Lillån, utlopp i Vättern Lillån, Toveryd. Referens Domneån, utlopp i Vättern (nat. ref.vattendrag) Domneån, inlopp i hamnbassäng Fiskebäcken, ovan järnvägen Malmabäcken, bron vid Munkaskog Hökesån, utlopp i Vättern (Vätternvårdsförb.) Hökesån, Habo kyrkby. Referens Pirkåsabäcken, Habo Pirkåsabäcken, Furusjö Knipån, Träbron (Vätternvårdsförb.) Knipån, bergtäkt uppströms dammen Gagnån, utlopp i Vättern (Vätternvårdsförb.) Svedån, utlopp i Vättern (nat.ref.vattendrag) Krikån, nedströms Brandstorps reningsverk Provtagning Vid vattenprovtagning i sjöar och från broar användes en s.k. Ruttnerhämtare (Figur 15). Den är konstruerad så att den kan stängas på önskat djup med hjälp av en tyngd som löper på linan. Efter upptagning tappas vattnet på flaskor. I grunda vattendrag, eller där bro saknas, har istället en s.k. teleskophämtare använts. Vattenprovet kan med detta hjälpmedel tas i åfårans mitt eller en bit ut från stranden. I rinnande vatten har prov tagits på ca,5 meters djup sex gånger per år (jämn månad). Huluån (36) och Lillån (6) har dock provtagits tolv gånger per år (varje 38

41 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik Tabell 3. Metoder för fysikaliska och kemiska analyser i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län år 29. Om inget annat anges har analysen utförts vid ALcontrol i Karlstad Figur 15. Vattenprovtagare av Ruttnermodell. månad). Även provtagning vid provpunkter inom Vätternvårdsförbundets regi (1, 3, 4, 7, 1, 12, 165 och 175) har utförts tolv gånger per år. Provtagning i sjöar har utförts vid ytan (,5 m) samt ca,5 m över botten. Sjöprovtagningen utfördes den 2 augusti 29. I Munksjön har provtagning utförts varje månad. Syrgashalten och vattentemperaturen mättes i fält med en portabel syrgasmätare. Den är utrustad med en kabel, vilket gör att den också kan användas i sjöar för att upprätta syrgas- och temperaturprofiler. I sjöarna mättes även siktdjupet med hjälp av vattenkikare och en s.k. siktskiva; en rund vit skiva ( =25 cm) fäst på en graderad lina. Proven har transporterats och förvarats enligt gällande svensk standard för vattenundersökningar. Samtlig provtagningspersonal är utbildad och godkänd enligt Naturvårdsverkets föreskrift (SNFS 199:11, MS:29). Analys Temperatur, syrehalt och siktdjup har bestämts i fält. Övriga analyser har utförts på laboratorium. Analyser gjorda av ALcontrol, ackrediteringsnummer 16, har utförts enligt metoderna i följande tabell. Parameter Enhet Metod ph - SS Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO mod. Konduktivitet ms/m SS-EN Färg mg/l SS-EN ISO 7887, del 4 TOC 1) mg/l SS-EN 1484 Turbiditet FNU SS-EN ISO 727 Syrgas mg/l, % SS-EN Totalfosfor µg/l TrAAcs 8, ST93-PO4-P Fosfatfosfor µg/l TrAAcs 8, ST93-PO4-P Totalkväve µg/l TrAAcs 8, ST892-NO23/2 Kjeldahlkväve µg/l Beräkning Ammoniumkväve µg/l TrAAcs 8, J-1-88-B Nitrat-+nitritkväve µg/l TrAAcs 8, ST892-NO23/2 Klorofyll a 1) µg/l SS Kalcium, magnesium, natrium och kalium, kisel 1) mg/l SS-EN ISO Klorid och sulfat 1) mg/l SS-EN ISO 134-1:29 Kvicksilver 1) µg/l PS Analytical Merlin Metaller, övr. 2) µg/l ICP-SFMS Aluminium 1) µg/l SS-EN ISO :25 Aluminium, monomert µg/l SS mod. ITM Aluminium, labilt µg/l SS jonbytt 3) mod. ITM 1) Analyserat av ALcontrol Linköping 2) Analyserat av ALS Scandinavia, Luleå 3) Analyserat av ITM, Stockholm Samtliga fysikaliska och vattenkemiska resultat för år 29 redovisas i Bilaga 4. 39

42 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik Utvärdering och bedömningsgrunder Analysresultaten har utvärderats med hjälp av bedömningsgrunder för miljökvalitet (Sjöar och vattendrag, Naturvårdsverket 1999a). Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har gjorts i enlighet med en skrivelse från KM Lab (KM Lab 2). Naturvårdsverkets Rapport 4913 ligger även till grund för de bedömningsgränser som finns markerade i rapportens diagram. Då inget annat anges, avser bedömningen medelvärden för år 29. För ph-värden och alkalinitet avses medianvärden och för syre årslägsta halter. För sjöar ingår endast ytvattenprov i bedömningen, frånsett för syre där bottenprovet bedömts. Vid beräkning av kväve/fosfor-kvot har endast resultat från sommarprovtagningar (juni-september) använts. Vid beräkningar av årsmedelvärden har resultat understigande metodens rapporteringsgräns ingått med halva värdet. Ramdirektivet för vatten, som nu har införlivats i svensk lagstiftning, har målet att i princip alla vatten bl.a. ska ha en god ekologisk status år 215. För att bedöma miljökvaliteten i vattenförekomster ska vattenmyndigheten utgå från bedömningsskalor för s.k. kvalitetsfaktorer. Dessa skalor är uppdelade i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. I denna rapport bedömdes följande kvalitetsfaktorer: Näringsämnen, Klorofyll respektive Siktdjup i sjöar samt Näringsämnen i vattendrag. Bedömningen, som avser medelvärden för treårsperioden 27-29, gjordes enligt Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (bilaga A till Naturvårdsverkets handbok 27:4). I avsaknad av resultat från absorbansmätning, som inte ingår i kontrollprogrammet, användes istället färgtal vid beräkningarna. Eftersom även resultat för kalcium, magnesium och klorid i stort sett saknas, tillämpades den förenklade metoden vid statusklassning av Näringsämnen i vattendrag. I prover från de vattendrag som ingår i Vätternvårdsförbundets undersökningar kunde dock den vanliga metoden användas. Uppgifter om stationernas höjd över havet och sjöarnas medeldjup erhölls från Länsstyrelsen i Jönköpings län (Maria Carlsson). Eftersom flera provplatser ligger i områden med >1 % jordbruksmark gjordes korrigering för detta. För detta behövs uppgifter om andel jordbruksmark och referensvärde för totalfosfor, vilka erhölls från Länsstyrelsen i Jönköpings län (Maria Carlsson). Resultatet av statusklassningen för de olika kvalitetsfaktorerna redovisas i bilaga 6. Vattentemperatur ( C) Vattentemperaturen mäts alltid i fält. Den påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur, kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan skiktas i två vattenvolymer med olika fysikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. ph-värde Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är 1 4

43 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph-värde på 4,-4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt, vilket är en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar, t.ex. nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter m.m. Vid värden under ca 5, sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet i vattnet. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på ph (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala med tillägg av ALcontrol: >6,8 Nära neutralt 6,5 6,8 Svagt surt 6,2 6,5 Måttligt surt 5,6 6,2 Surt 5,6 Mycket surt Tillägg ALcontrol: 8-9 Högt ph >9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffrande kapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på alkalinitet (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala: >,2 Mycket god buffertkapacitet,1-,2 God buffertkapacitet,5-,1 Svag buffertkapacitet,2-,5 Mycket svag buffertkapacitet,2 Ingen/obetydlig buffertkap. Konduktivitet (ms/m, 25 C) Konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är: kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om markoch berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Konduktiviteten kan i en del fall även användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har större densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inskiktas på botten av sjöar och vattendrag. Färgtal (mg Pt/l) Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala (platinaklorid). Färgtalet är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på vattnets färgtal göras enligt följande: 41

44 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik Svagt färgat Ej eller obetydligt färgat 25-6 Måttligt färgat 6-1 Betydligt färgat >1 Starkt färgat Siktdjup (m) Siktdjup (m) ger information om vattnets färg och grumlighet. Det mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och med vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Därefter drar man upp den tills man åter kan se den och noterar djupet. Medelvärdet av dessa djup utgör siktdjupet. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på sjöars siktdjup göras enligt följande: 8 Mycket stort siktdjup 5-8 Stort siktdjup 2,5-5 Måttligt siktdjup 1,-2,5 Litet siktdjup <1, Mycket litet siktdjup Grumlighet (FNU) Grumligheten (turbiditeten) ger ett mått på vattnets innehåll av suspenderade partiklar, t.ex. plankton och mineralpartiklar. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på turbiditet göras enligt följande:,5 Ej eller obetydligt grumligt,5 1, Svagt grumligt 1, 2,5 Måttligt grumligt 2,5 7, Betydligt grumligt >7, Starkt grumligt TOC (mg/l) TOC (totalt organiskt kol) ger information om halten av organiska ämnen. TOChalten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 15 mg/l. Nedbrytningen av det organiska materialet kräver syre. TOC-halten ger därför även information om risken för låga syrgashalter. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på TOC-halt göras enligt följande: 4 Mycket låg halt 4-8 Låg halt 8-12 Måttligt hög halt Hög halt >16 Mycket hög halt Syrehalt (mg/l) Syrehalt anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen samt oxidation av ammonium. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt, efter kraftig algblomning eller vid tillförsel av syreförbrukande utsläpp (organiskt material, ammonium). Risken för syrebrist är störst under sensommaren, särskilt vid förekomst av skiktning (se rubriken Vattentemperatur) samt vid slutet av isvintrar. Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även 42

45 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik vid låg eller måttlig belastning av organiska ämnen (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiska ämnen och ammonium. Lägre syrehalter än 4 mg/l är ogynnsamt för många fiskarter. Forslevande bottenfaunaarter kan dock påverkas redan vid syrehalter mellan 5 och 6 mg/l. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på syrehalt (årslägsta värde) indelas enligt: >7 Syrerikt tillstånd 5-7 Måttligt syrerikt tillstånd 3-5 Svagt syretillstånd 1-3 Syrefattigt tillstånd 1 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Avvikelse från bedömningsnormer Klassningen av en skiktad sjö skall enligt bedömningsgrunderna göras på en station/provtagningsdjup som motsvarar minst 1 % av sjöns bottenyta. Provtagningarna i de nu akuella sjöarna görs i djuphålan. Klassningen är gjord utifrån dessa mätningar, oavsett vilken andel av sjöns bottenyta dessa motsvarar. Syremättnad (%) Syremättnad är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 2 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 1 %. Vattnets tillstånd med avseende på syre bedöms utifrån syrehalten (se rubriken Syrehalt ). Fosfor (µg/l) Totalfosfor anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Fosfatfosfor (PO 4 -P) är den oorganiska fraktionen av fosfor, som direkt kan tas upp av växterna. Partikulär fosfor är den fraktion av fosfor som är bunden till partiklar i vattnet (t.ex. humus, alger, lerpartiklar) och som därför kan filtreras bort. Tillstånd Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalfosforhalt (maj oktober) i sjöar bedömas enligt nedanstående skala. Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten. 12,5 Låga halter 12,5-25 Måttligt höga halter 25-5 Höga halter 5-1 Mycket höga halter >1 Extremt höga halter Avvikelse från bedömningsnormer Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer som för sjöar. Avvikelse Graden av avvikelse har bedömts för totalfosfor genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor 43

46 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen har gjorts enligt den indelning som i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder gäller för fosfor i sjöar: 1,5 Ingen/obetydlig avvikelse 1,5-2, Tydlig avvikelse 2, 3, Stor avvikelse 3, 6, Mycket stor avvikelse >6, Extrem avvikelse Kväve (µg/l) Totalkväve anger det totala kväveinnehållet i ett vatten. Kvävet kan föreligga dels organiskt bundet, dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödningen (eutrofieringen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve (NO 3 -N) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k. markläckage. Ammoniumkväve (NH 4 -N) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammoniumkväve omvandlas via nitrit (NO 2 -N) till nitrat (NO 3 -N) med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av 1 kg ammoniumkväve förbrukar 4,6 kg syre. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av phvärdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre ph-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster & Lloyd 1982). Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxartad fisk (t.ex. öring och lax),2 mg/l och för fisk i allmänhet (t.ex. abborre, gädda och gös) 2 mg/l. En del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (t.ex. ruda, mört, braxen) klarar dock högre halter. Tillstånd Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalkvävehalt (maj oktober) i sjöar bedömas enligt följande: 3 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter >5 Extremt höga halter Avvikelse från bedömningsnormer Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder saknas klassgränser för ammoniumkväve. Följande indelning har därför föreslagits av ALcontrol med utgångspunkt i Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (SNV 1969:1): 5 Mycket låga halter 5-2 Låga halter 2-5 Måttligt höga halter 5-15 Höga halter >15 Mycket höga halter 44

47 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik Avvikelse Graden av avvikelse för totalkväve i sjöar och vattendrag har bedömts genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen har gjorts enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) för fosfor i sjöar (se rubriken Fosfor ovan). Arealspecifik förlust av fosfor och kväve (kg/ha, år) Den arealspecifika förlusten i rinnande vatten, d.v.s. årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av kväve och fosfor från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av kväve och fosfor inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. Tillstånd Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (12 haltmätningar per år under tre år samt dygnsvattenföring) bedömas enligt nedanstående klassindelningar. Avvikelse från bedömningsnormer Transporterna av fosfor och kväve har beräknats på månadsbasis och avser 29. <1, Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker 1, 2, Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige 2, 4, Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall 4, 16, Höga kväveförluster Åker i slättbygd >16, Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombination med djurhållning <,4 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark,4,8 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark,8,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling,16,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk >,32 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark 45

48 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik Avvikelse Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan avvikelsen från jämförvärdet med avseende på arealspecifik förlust av kväve bedömas enligt följande: <2,5 Ingen/obetydlig avvikelse 2,5 5 Tydlig avvikelse 5 2 Stor avvikelse 2 6 Mycket stor avvikelse >6 Extrem avvikelse Avvikelsen från jämförvärdet för den arealspecifika förlusten av fosfor kan enligt samma källa bedömas enligt: <1,5 Ingen/obetydlig avvikelse 1,5 3 Tydlig avvikelse 3 6 Stor avvikelse 6 12 Mycket stor avvikelse >12 Extrem avvikelse Som jämförvärde har använts det högst erhållna värdet vid beräkning utifrån den specifika avrinningen (medelvärde 27-29) respektive procenten sjö i avrinningsområdet, i enlighet med formler i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Övriga formler har bedömts som mindre användbara för de aktuella, mycket humösa vattnen. Kväve/fosfor-kvot Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor (N/P-kvoten) beskriver den relativa betydelsen av dessa ämnen och visar potentialen för massutveckling av blågrönalger. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på kväve/fosfor-kvot (juni-september) i sjöar bedömas enligt följande: >3 Kväveöverskott 15 3 Kväve-fosforbalans 1 15 Måttligt kväveunderskott 5 1 Stort kväveunderskott <5 Extremt kväveunderskott Vid kväveöverskott (N/P-kvot >3) är risken för blomning av blågrönalger liten, men risken ökar med ökande kväveunderskott (N/P-kvot <3). Klorofyll (µg/l) Klorofyll a är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju mer näringsrik en sjö är. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) görs en klassindelning med avseende på klorofyll (µg/l, treårsmedelvärde för maj-oktober) med beteckningar från låga (<2 µg/l) till extremt höga (>25 µg/l) halter. ALcontrol har gjort en modifiering av skalan enligt följande: 2, Mycket låga halter 2,-5, Låga halter 5,-12, Måttligt höga halter 12,-25, Höga halter 25,-1 Mycket höga halter >1 Extremt höga halter Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) görs en klassindelning med avseende på klorofyll (µg/l, treårsmedelvärde för augusti) med beteckningar från låga (<2,5 µg/l) till extremt höga (>4 µg/l) halter. ALcontrol har gjort en modifiering av skalan enligt följande: 46

49 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik <2,5 Mycket låga halter 2,5 1 Låga halter 1 2 Måttligt höga halter 2 4 Höga halter >4 Mycket höga halter Avvikelse från bedömningsgrunder I föreliggande rapport har endast 29 års klorofyllhalter bedömts. Natrium, kalium, kalcium och magnesium Dessa är vanliga och ofarliga ämnen som förekommer naturligt i vatten. Förhöjda halter kan bero på t.ex. industriutsläpp. Aluminium Aluminium är ett vanligt förekommande ämne i jord, som kan lakas ut vid försurning och i löslig form föras ut i vattendragen. Aluminium, främst i form av s.k. labilt aluminium, verkar i höga koncentrationer som ett gift för vattenlevande organismer, däribland fisk. Bjärnborg (1987) anger att den toxiska (giftiga) halten för fisk ligger i intervallet 5-15 µg/l. För att få ett mått på den för vattenorganismer mest giftiga formen av aluminium får provet först passera en katjonbytare. På detta sätt erhålls tre olika fraktioner av löst aluminium: monomert aluminium: bestämning utan syrakonservering stabilt monomert aluminium: efter jonbyte labilt monomert aluminium: fast i jonbytaren (monomert minus labilt monomert) Tungmetaller (µg/l) Tungmetaller är metaller med densitet >5 g/cm 3. De finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador på både djur och växter. Några tungmetaller, t.ex. zink, krom och koppar, är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner och utsöndras mycket långsamt från levande organismer. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad tillgängliga för levande organismer. Metallerna kan förekomma lösta i vattnet i jonform eller som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar. Även tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Tillstånd Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på metallhalter i vatten (µg/l) indelas enligt nedanstående tabell. Skalan är relaterad till risken för biologiska effekter. Risken, som ökar från måttligt höga halter, är störst i klara, näringsfattiga och sura vatten. 47

50 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Arsenik,4, >75 Bly,2, >15 Kadmium,1,1,1,1,3,3 1,5 >1.5 Koppar,5, >45 Krom,3, >75 Nickel,7, >225 Zink >3 Mycket höga halter För aluminium, järn, kobolt, kvicksilver, mangan och vanadin saknas bedömningsgrunder. Avvikelse Vad gäller avvikelsen från jämförvärdet med avseende på metaller har följande indelning föreslagits av KM Lab (2) med utgångspunkt i bakgrundsdokument (Rapport 492, tabell 17) till Naturvårdsverkets bedömningsgrunder: <2 Ingen avvikelse 2 4 Liten avvikelse 4 1 Tydlig avvikelse 1 25 Stor avvikelse >25 Mycket stor avvikelse 48

51 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik METALLER I VATTENMOSSA Provtagningsplatser Undersökningen omfattade fyra lokaler i rinnande vatten. Exakta positionsangivelser med koordinater redovisas i Tabell 4 nedan. Provplatserna finns även markerade på kartan i Figur 12. Tabell 4. Provtagningsplatser för metaller i vattenmossa med positionsangivelser i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län år 29 Benämning Lägesbeskrivning Koordinater Huskvarnaån 33 Stensjöån, utlopp i Stensjön Lanån, Hästsjöns utlopp. Referens Tabergsån 48 Tabergsån, Norrahammar Tillflöden på Vätterns västra sida 61 Lillån, uppströms Bankeryd Provtagning Analys Provtagning och analys utfördes enligt Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (24). Vattenmossa (Fontinalis sp.), vilken insamlades från Rolfsån i norra Halland, bands ihop i knippen. På varje provtagningsplats placerades två knippen ut. Dessa var förankrade i botten med en lina knuten till en stenfylld nätkasse. Mossan har därigenom befunnit sig på ett konstant djup oberoende av vattenståndets variation. Efter exponering analyserades de färska skotten på mossan med avseende på metaller. Analyserna utfördes av ALcontrol i Linköping, ackrediteringsnummer 16, enligt metoderna i Tabell 5. Analysresultat för år 29 redovisas i Bilaga 7. Vid samtliga provplatser sattes mossan ut den 4 augusti och inhämtades den 8 september 29. I Tabergsån vid Norrahammar (48) saknades mossan vid hämtning. 49

52 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik Tabell 5. Analysmetoder för metaller i vattenmossa i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län år 29 Parameter Enhet Metod Torrsubst. Arsenik Bly Järn Kadmium Kobolt Koppar Krom Kvicksilver Nickel Zink % mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mgkg TS SS-EN 1288 SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO SS mod. SS-EN ISO SS-EN ISO Utvärdering och bedömningsgrunder Analysresultaten har utvärderats med hjälp av bedömningsgrunder för miljökvalitet (Sjöar och vattendrag, Naturvårdsverket 1999a). Många av de ur miljösynpunkt, intressanta metallerna förekommer i naturvatten i koncentrationsintervall mellan,1-1 µg/l (1µg=,1 mg). Vissa av dem kan påverka miljön redan i så låga halter som,1 µg/l. Detta ställer stora krav på provtagning och analys. I många fall kan det därför vara lämpligare att studera metallhalterna i organismer där de anrikas, t.ex. vattenmossa (Fontinalis). Vattenmossa svarar påfallande snabbt på metaller i vattnet. En jämviktshalt som ligger 1 1 gånger högre än i vattnet nås redan inom några dagar. Samtidigt har vattenmossan dock en viss förmåga att kvarhålla haltpåslag från t.ex. tidigare belastningstoppar. Vid ph-värden omkring 7 föreligger inom koncentrationsintervallet,5 1 µg/l i stort sett direkt proportionalitet mellan halter i mossa och vatten. Upptaget sjunker snabbt med minskande ph-värde. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet avseende metaller i vattenmossa (mg/kg torrsubstans) indelas enligt: Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Arsenik,5, >4 Bly >15 Kadmium,3,3 1, 1, 2,5 2,5 15 >15 Koppar >25 Krom 1,5 1,5 3,5 3, >5 Kvicksilver,4,4,1,1,3,3 1,5 >1.5 Kobolt >15 Nickel >15 Mycket höga halter Zink >25 5

53 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik ALLMÄNT OM BIOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR På senare tid har det blivit allt vanligare att använda biologiska undersökningar i miljökontrollen av vatten. Fördelen med studier av växt- och djursamhällen är att de kan visa både genomsnittliga förhållanden och extremvärden under en period före provtagningen. Detta skall jämföras med fysikaliska och kemiska undersökningar som endast ger en ögonblicksbild av tillståndet vid tidpunkten för provtagningen. Genom att analysera organismsamhällen och med kännedom om förekommande arters ekologiska krav, kan man utläsa förhållandena i miljön. Biologiska undersökningar är således ett viktigt komplement till vattenkemi. Syftet med en undersökning av ett vattenområde är ofta att kartlägga eventuell miljöpåverkan av ett utsläpp. Eftersom miljöpåverkan är likställt med effekter på biologiska system, är det naturligt att göra direktstudier av biologin. Antalet och artsammansättningen av vattenlevande organismer i naturliga samhällen är relaterade till vattenkvaliteten. Vid en förändring i vattenkvaliteten kan organismerna antingen anpassa sig till de nya förhållandena eller försvinna. I vissa fall ersätts de av andra arter. Härigenom får man såväl artmässiga som mängdmässiga förändringar. Genom att analysera organismsamhället är det därför möjligt att utvärdera tillståndet i vattnet. När man inte känner till exakt vilka ämnen som släppts ut, eller när det är orimligt dyrt att analysera dem, kan man göra en generell bedömning av miljöpåverkan via biologiska undersökningar. Blandningar av olika ämnen kan ge en större påverkan än ämnena vart och ett för sig (synergism). Det motsatta förhållandet, d.v.s. att ämnena tar ut varandras verkan (antagonism) kan också förekomma. Även omgivningsfaktorer, som vattenomsättning, temperatur och syrehalt m.m., kan påverka effekten av ett utsläpp i både positiv och negativ riktning. Nämnda förhållanden går som regel inte att studera genom kemiska och fysikaliska undersökningar, utan för detta krävs biologiska undersökningar. Dessa ger en integrerad bild av den sammanlagda påverkan som föreligger. I rinnande vatten kan vattenkemin variera mycket beroende på fluktuationer i belastning och flöde. I bland kan en påverkan som ger påtagliga miljöeffekter äga rum under en mycket kort tid (minuter, timmar). En sådan tillfällig händelse är ofta omöjlig att täcka in med ett normalt provtagningsprogram - det skulle kräva kontinuerliga provtagningar. Genom att studera växt- och djursamhällen som har exponeras för sådana tillfälliga händelser, kan man i efterhand fastställa den miljöpåverkan som skett. För att statistiskt säkerställa långsiktiga förändringar av miljön behövs undersökningsresultat från en längre tidsperiod. Tidsserierna bör omfatta årliga undersökningar i fem till tio år eller längre. Detta innebär att det också finns ett egenvärde i en undersökning, som underlag för studier av eventuella framtida förändringar. 51

54 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik PLANKTISKA ALGER Allmänt Planktiska (i vattenmassan svävande) alger är av stor betydelse för en sjös näringsväv genom att de producerar syre och organiskt material samt utgör en viktig födoresurs för mikrober, djurplankton, ciliater, bottenfauna och fisk. Merparten av algerna har fotosyntetiserande förmåga och har därför tidigare räknats till växtriket, vilket också avspeglas i termen växtplankton som tidigare användes synonymt med planktiska alger. Numer är algernas systematiska tillhörighet mycket omdiskuterad och det finns ingen helt accepterad indelning. Utifrån molekylärbiologiska undersökningar placeras algerna i tre olika phyla: prokaryoter (blågrönalger), protister (bl.a. guldalger, kiselalger, dinoflagellater och rekylalger) och växter (grönalger). Sammansättningen av de planktiska algerna varierar mellan olika typer av vatten. Viktiga faktorer är näringstillgång, humushalt och det övriga ekosystemets struktur, t.ex. vilka fiskarter och vilken mängd fisk som finns i sjön. När ovanstående faktorer förändras ger det snabbt förändringar i växtplanktonsamhällets sammansättning. Algsamhället förändras också under året. I början av växtsäsongen dominerar små snabbväxande arter medan stora långsamväxande arter dominerar under sensommaren. Vissa planktiska alger, främst inom gruppen blågrönalger, kan bilda toxin (gift) och ämnen som ger en otrevlig smak och doft. Massutveckling av sådana alger kan orsaka problem i dricksvattentäkter. Problemen förekommer främst i näringsrika sjöar med höga fosforhalter, men även mindre näringsrika sjöar kan drabbas (Persson & Olsson 1992). De planktiska (i vattenmassan svävande) algerna reagerar snabbt på kemiskfysikaliska förändringar i den omgivande vattenmiljön, vilket gör dem användbara inom miljöövervakningen. De används främst för att ge information om näringssituationen i sjöar. På senare tid har man även analyserat rester av kiselalger i sjösediment från olika djup för att få en uppfattning om hur sjöns ph-värde har förändrats över tiden. Figur 16. Översiktsbild av växtplanktonprov från Lilla Nätaren den 2 augusti 29. Cyanobakterier (blågrönalger) var mycket vanliga, t.ex. släktena Woronichinia, Microcystis och Anabaena. Foto: Medins Biologi AB. 52

55 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik Provtagningsplatser Provtagningsplatsernas läge framgår av Tabell 6 nedan. De redovisas även geografiskt på karta i Figur 12. Tabell 6. Provtagningsplatser för växtplankton med positionsangivelser i sjöar i tillrinningsområdet till södra delen av Vättern år 29 Benämning Lägesbeskrivning Koordinater Röttleån 125 Bunn Ören Edeskvarnaån 25 Landsjön Huskvarnaån 325 Stensjön Stora Nätaren Lilla Nätaren Ryssbysjön Tabergsån 45 Munksjön Rocksjön Provtagning Provtagning av växtplankton, som genomfördes den 2 augusti 29, skedde i enlighet med Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 21). Metoden överensstämmer med BIN PR6 (Naturvårdsverket 1986b). Vatten för kvantitativ analys av växtplankton insamlades med ett Rambergrör. Hela vattenpelaren i djupintervallet -6 m provtogs i samtliga sjöar utom Ryssbysjön, där provtagningsintervallet var -3 m (se lokalbeskrivningar i bilaga 8). Ur provet togs ett delprov för analys. Vid varje lokal togs dessutom ett håvprov genom vertikal håvning (Figur 17). Håvens masktäthet var 25 µm. Samtliga prov konserverades i Lugols lösning (jod/jodidlösning). Figur 17. Planktonhåv. 53

56 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik Analys Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton gjordes med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt s.k. Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958). Sedimenterad volym varierade mellan 3 och 1 ml. Beräkning av individtäthet och biovolym gjordes enligt SS-EN 1524:26 och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Dessutom skattades frekvensen av arter i det sedimenterade provet efter en femgradig skala för beräkning av trofiindex (Hörnström 1979, 1981, BIN PR163 i Naturvårdsverket 1986b). Analysresultaten bearbetades och utvärderades, dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27), dels genom en expertbedömning. Artlistor finns i Bilaga 8. Utvärdering och bedömningsgrunder Naturvårdsverkets bedömningsgrunder För klassificering av sjöar med hjälp av växtplankton har Sverige delats in i tre ekoregioner: 1) fjällen ovan trädgränsen, 2) Norrland och 3) södra Sverige. Vidare har Norrlands och södra Sveriges sjöar delats in i klara (motsvarande <3 mg Pt/l) respektive humösa sjöar (motsvarande >3 mg Pt/l). I denna växtplanktonundersökning antogs att Bunn, Ören, Landsjön och Rocksjön tillhör typen södra Sverige, klara sjöar och att övriga sjöar tillhör typen södra Sverige, humösa sjöar. Bedömning av status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) får bara ske på prov som är tagna under perioden juli till augusti. På grund av de planktiska algernas, ofta väderstyrda, mellanårsvariationer bör medelvärden från minst tre års provtagningar användas i en sammanvägd klassificering, när sådana data finns tillgängliga. Klassificeringen av sjöarna i den nu aktuella undersökningen utfördes på enbart 29 års data. Klassificering av näringsstatus För att klassificera lokalernas näringsstatus användes följande parametrar: Totalbiomassan av växtplankton Andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan Trofiskt planktonindex (TPI) TPI-värdet beräknas med hjälp av biomassan av olika oligotrofi- och eutrofiindikerande arter och dessa arters värde som indikatorer på en skala från -3 (bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (bästa eutrofiindikatorerna). Ett växtplanktonprovs TPIvärde kan således i teorin variera mellan -3 och 3. Ju fler näringskrävande växtplanktonarter som finns i provet, desto högre blir TPI-värdet. Enligt bedömningsgrunderna bör TPI inte användas på prov som innehåller fyra eller färre indikatorarter. I proven från samtliga sjöar i denna undersökning fanns fler indikatorarter. Ovanstående tre parametrar redovisas var och en för sig som värden, ekologisk kvalitetskvot och klass i den femgradiga klassningsskalan (hög, god, måttlig, otillfredsställande, dålig). Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen. De tre parametrarna ligger sedan till grund för beräkningen av sammanvägd näringsstatus, där statusklasserna omvandlas till numeriska värden genom ett viktningsförfarande, varefter ett medelvärde av de tre parametrarna kan beräknas (se Naturvårdsverket 27). Den numeriska skala som används för den sammanvägda statusklassningen visas i Tabell 7. 54

57 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik Tabell 7. Klasser för näringsstatus och deras indelning i numeriska värden vid växtplanktonanalyser enligt Naturvårdsverket (27) Status Numeriskt värde Hög 4-4,99 God 3-3,99 Måttlig 2-2,99 Otillfredsställande 1-1,99 Dålig -,99 I sjöar som domineras av Gonyostomum semen kan totalbiomassan ibland vara stor utan att det indikerar eutrofiering. Naturvårdsverket rekommenderar att sådana sjöar klassificeras enbart med hjälp av TPI eller genom en sammanvägning av TPI och andel cyanobakterier. Gonyostomum förekom i flera av de undersökta sjöarna, men inte i sådan mängd att statusklassificeringen påverkades. Surhetsklassning För bedömning av surhet/försurning användes en parameter: Artantal (antal taxa) av växtplankton Parametern kan inte skilja ut antropogent försurade sjöar från naturligt sura sjöar. Surhetsklassning med hjälp av växtplankton (Tabell 8) bör dessutom endast utföras vid misstanke om surhet/försurning, eftersom artantal är en svårtolkad parameter som är starkt beroende av analysansträngning. Eftersom sjöarna i denna undersökning ligger i en region med såväl antropogen belastning som naturligt sura vatten har Medins dock valt att göra en surhetsklassning av resultaten från växtplanktonundersökningen. Artantalet är dessutom en viktig stödparameter vid bedömningen av näringsbelastningen. En utförlig beskrivning av bedömningsgrunderna finns tillgänglig i rapportform (Naturvårdsverket 27) och på Naturvårdsverkets hemsida. Där redovisas klassgränserna för de ingående parametrarna från de olika sjötyperna och där beskrivs i detalj förfarandet vid beräkning av TPI och sammanvägd näringsstatus. Tabell 8. Surhetsklasser och de ungefärliga ph-intervall de motsvarar enligt Naturvårdsverket (27) Surhetsklass ph-intervall Nära neutralt 6-7 Surt 5,5-6 Mycket surt 5-5,5 Extremt surt < 5 Expertbedömning Vid Medins expertbedömning beaktades även följande parametrar: Hörnströms trofiindex (BIN PR163) Biomassan av Gonystomum semen Förekomst av potentiellt toxiska cyanobakterier Förekomst av indikatorarter enligt OEIsystemet Hörnströms trofiindex kan i teorin variera mellan 11 och 1. Ju högre värdet är desto vanligare är näringskrävande växtplanktonarter i provet. Indikatorarterna enligt OEI-systemet redovisas som O (oligotrofiindikatorer), E (eutrofiindikatorer) och I (indifferenta) i artlistorna. OEI-systemet har sitt ursprung i en definition av indikatorarter som gjorts vid Limnologiska institutionen, Lunds universitet, vilken ibland avviker från Naturvårdsverkets indelning enligt TPI-systemet. Även andra iakttagelser än ovanstående kan ha vägts in vid expertbedömningen, t.ex. förekomst av partiklar, bentiska alger och vissa djurplankton i provet, eller annan erfarenhet från det aktuella avrinningsområdet. Eftersom Naturvårdsverkets bedömningsgrunder nyligen trätt i kraft har Medins varit omsorgsfulla vid expertbedömningen och om bedömningen avviker från bedömningsgrundernas har ställningstagandet motiverats. 55

58 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik BOTTENFAUNA Allmänt Det har blivit vanligt med biologiska undersökningar, bl.a. i samband med effektkontroll av kalkningsverksamheten och i recipientkontrollen. Naturvårdsverket har publicerat bedömningsgrunder som underlättar och likformar tolkningen av undersökningsresultaten (Naturvårdsverket 1999 och 27). Nedan beskrivs dessa och hur Medins Biologi AB använder de olika indexen. Dessutom redovisas gränsvärden för ytterligare några index som används när resultaten bedöms. Biologiska undersökningar, som t.ex. bottenfaunaprovtagning, har många fördelar jämfört med enbart fysikalisk-kemiska mätningar. De viktigaste fördelarna är att man direkt undersöker de organismer man vill skydda och bevara samt att man får en integrerad bild av påverkan av flera olika faktorer under lång tid. Det är t.ex. mycket svårt att med punktvisa kemiska mätningar bestämma det lägsta ph-värdet, och därmed försurningsgraden, under året i ett vattendrag. Bottenfaunan fungerar som en bra indikator vid försurningsbedömningar eftersom känsliga arter kan dö efter bara några timmars påverkan. Viktigt är också att bottenfaunan inte bara är en indikator på miljöförändringar, utan i sig utgör ett naturvärde och ett viktigt inslag i den biologiska mångfalden. Bottenfaunan i våra sjöar och vattendrag utgörs till största delen av insekter, men även snäckor, musslor, iglar, fåborstmaskar och kräftdjur förekommer. De flesta insekter i bottenfaunan har ett vattenlevande larvstadium, som utgör större delen av livscykeln, samt ett kortare landlevande adult(vuxen-)stadium. Larvstadiet kan vara bara någon månad för vissa arter medan andra tillbringar flera år som larver innan de kläcks till vingade insekter. Några grupper av insekter har såväl larv- som adultstadium i vattnet. Artantal och artsammansättning varierar mycket, såväl inom ett vatten, som mellan olika vatten. Detta beror dels på biologiska faktorer som konkurrens och rovdjurens inverkan och dels på faktorer som inte har med biologiska förhållanden att göra, t.ex. lokalens struktur (bredd, djup, vattenhastighet, substrat m.m.) och vattenkvaliteten. Ju mer lugnflytande ett vattendrag är desto större blir likheten med en sjö, bl.a. genom att syreinnehållet minskar. Botten består då ofta av mjukbotten och i sådana miljöer förekommer t.ex. få eller inga bäcksländor. Vidare ökar normalt antalet arter, samtidigt som artsammansättningen förändras, från källan till mynningen i ett vattendrag. Ökat näringsinnehåll i vattnet och bredare vattendrag som ger fler biotoper ( miljöer ) är några orsaker till detta. Man får även förändringar i artsammansättningen om ett vatten torkar ut t.ex. under en torr sommar. Beroende på torrperiodens längd kommer kanske vissa arter att försvinna helt tills nykolonisation inträffar, medan arter med torktåliga stadier finns kvar vid periodens slut. Bottenfaunan har till stor del varit dåligt känd vad gäller arternas utbredning och vilka arter som är sällsynta eller hotade i svenska sjöar och vattendrag. Kunskapen är speciellt dålig om vilka arter som är hotade. I och med att kunskapsläget successivt ökat, genom undersökningar av den typ som redovisas här, har det blivit möjligt att göra bedömningar av bottenfaunans naturvärden. För att kunna använda bottenfaunan som föroreningsindikator krävs kunskaper bl.a. 56

59 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik om hur olika arter lever, i vilka miljöer de lever, deras livscykler, hur de påverkas av andra faktorer som inte har med miljöpåverkan att göra samt givetvis hur de reagerar på olika typer av föroreningar. När det gäller försurning så klarar vissa arter inte ett lågt ph-värde utan slås ut, medan andra ökar i antal. Att arter försvinner när ph sjunker behöver inte alltid bero på att de själva drabbas, utan orsaken kan t.ex. vara att ett viktigt inslag i födan försvinner. Olika arters föroreningskänslighet, främst med avseende på försurning och organisk belastning, finns dokumenterad i en rad arbeten. I denna rapport har uppgifter hämtats, förutom från Medins eget databasmaterial, främst från Engblom & Lingdell (1983, 1985a, 1985b, 1987 och 1994), Engblom m.fl. (199), Raddum & Fjellheim (1984), Otto & Svensson (1983), Eriksson m.fl. (1981), Henrikson m.fl. (1983), Rosenberg & Resh (1993), Degerman m.fl. (1994), Moog (1995) och Wiederholm (1999). Det är viktigt att påpeka att de bedömningar som görs framförallt gäller bottenfaunan på den yta som undersökts. Det innebär t.ex. att en annan sträcka i ett vattendrag skulle kunna få en annan bedömning än den undersökta. Provtagningsplatser År 29 provtogs bara en lokal 417. Strömsbergsdammen ( ). Provtagning Provtagningen utfördes den 14 oktober 29 av Marcus Andersson, ALcontrol Karlstad. Proverna togs i sjöns djupbottenzon (profundal) med en Ekmanhuggare (Figur 18) enligt svensk standard (SS 2819). Även anvisningarna i Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 1996b) följdes. På lokalen undersöktes en provyta om 1 x 1 m. I provytan togs fem prov. Proven sållades på plats genom ett såll med masktätheten,5 x,5 mm och konserverades i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 7 %. Figur 18. Ekmanhuggare. Analys På laboratoriet sorterades djuren ut och artbestämdes under stereolupp till en nivå där relevanta tillståndsbedömningar är möjliga. Artlista finns i Bilaga 9. Utvärdering och bedömningsgrunder Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Vid bedömningarna har Medins i första hand använt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 27). Även index från Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) har tagits med. I de nya bedömningsgrunderna används flera index för att med hjälp av bottenfaunan klassificera ett vattens ekologiska sta- 57

60 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik tus. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag. ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet i sjöar och vattendrag. DJ-index (Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. I sjöars profundaler används BQI (Benthic Quality Index) för att mäta näringspåverkan. I sin expertbedömning har Medins även tagit hänsyn till ett antal andra index och förekomsten av indikatorarter. Dessutom har de vägt in kända förhållanden på och kring lokalen samt egen erfarenhet från andra lokaler i regionen. I Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin m fl. 29) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan samt bedömningen av naturvärden. Expertbedömning Vid expertbedömningen klassades provpunktens påverkan med avseende på bottenfaunan enligt nedan. Påverkan av surhet (endast i rinnande vatten) klassades enligt: Nära neutralt Måttligt surt Surt Mycket surt Extremt surt (endast litoraler) Påverkan av eutrofiering klassades enligt: Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status Eventuell annan påverkan klassades enligt: God till hög status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status Bottenfaunans naturvärde (endast i rinnande vatten) bedömdes enligt: A. mycket höga naturvärden B. höga naturvärden C. naturvärden i övrigt Jämförelser med tidigare års bedömningar av sjöars näringstatus Vid tidigare undersökningar har Medins gjort bedömningen av näringsstatus i sjöar på basis av profundalfaunan på två olika sätt. Innan 25 bedömdes endast sjöns tillstånd med avseende på näringsämnesbelastning. Bedömningen byggde på klassningen av BQI och O/C-index enligt Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder (Wiederholm, 1999) samt på bottenfaunans sammansättning, och klassades enligt nedan: A. Näringsfattiga förhållanden B. Måttligt näringsrika förhållanden C. Näringsrika förhållanden Under 25 utvecklade Medins två nya profundalfauna-index: PTI för att bedöma näringstillståndet samt EEI för att bedöma påverkan av näringsämnen/organiskt material. Tillståndet klassades enligt ovan, medan påverkan klassades enligt nedan: A. Ingen eller obetydlig påverkan B. Betydlig påverkan C. Stark eller mycket stark påverkan Med Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverkets handbok 27:4) klassas sjöns status med avseende på eutrofiering med hjälp av BQI. Den gamla tillståndsklassningen före 25 är följdaktligen inte jämförbar med 58

61 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik den nya statusklassningen. Medins har emellertid valt att redovisa även gamla bedömningar när sådana finns, då dessa ger en god fingervisning om näringsförhållandena i sjön. Den påverkansbedömning som gjordes från och med slutet av 25 är mer att betrakta som en expertbedömning av ekologisk status, och är förhållandevis jämförbar med det nya klassningssystemet. Figur 19. Fåborstmaskar av familjen Tubificidae var dominerande i Strömsbergsdammen (station 417) vid undersökningen den 14 oktober

62 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik PROVFISKE Allmänt Fisk utgör en väsentlig del av sötvattnens ekosystem, varför det är viktigt att bedöma fisksamhällenas tillstånd och eventuella förändringar i dessa. Undersökningarna utgör underlag för återkommande studier av fiskfaunans utveckling. De kompletterar de undersökningar av bottenfauna och vattenkemi som också utförs i vattensystemet. Undersökningarnas huvudsakliga syfte och målsättning i rinnande vatten var att: inventera förekomsten av fiskarter, kvantifiera de olika fiskarternas beståndstäthet, uppskatta produktionen av årsungar av laxfisk. Detta ger bl.a. en möjlighet att studera förändringar över tiden av artsammansättning och beståndstäthet vid de undersökta lokalerna. Undersökningarna planerades, genomfördes och utvärderades med ambitionen att möjliggöra kvantitativa jämförelser med tidigare och kommande provfisken på samma lokaler. Huvudsyftet med undersökningarna är således att studera förändringar i fiskpopulationernas täthet (antal per ytenhet) och struktur (art- och längdfördelning) i tiden på utvalda, fasta lokaler. Provtagningsplatser Provtagningsplatsernas läge framgår av Tabell 9 nedan. De redovisas även geografiskt på karta i Figur 12. Tabell 9. Provtagningsplatser för fisk med positionsangivelser i rinnande vatten i tillrinningsområdet till södra delen av Vättern år 29 Benämning Lägesbeskrivning Provtyp Koordinater Huskvarnaån 315 Lillån, Kyrkogården nedre rinnande Stensjöån, Sofiero rinnande Tabergsån 46 Kallebäcken, Bäckalyckan biflöde Tabergsån rinnande Tillflöden på Vätterns västra sida 6 Lillån, nedströms f.d. Sjöåkradammen rinnande Hökesån, mynningen rinnande Hökesån, f.d. nedströms reningsverket rinnande Pirkåsabäcken, Mostugan rinnande

63 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik Provtagning Bedömningsgrunder Elfiskeundersökningarna utfördes den september 29 av Robert Rådén och Mikael Christensson, Medins Biologi AB. Elfiskena gjordes med s.k. successiv utfiskning i enlighet med Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Provfiske i rinnande vatten - kvantitativa undersökningar. Vid fisketillfället upprättades ett elfiskeprotokoll med lokalbeskrivningar, metodangivelser och primärdata. Dessa data kan erhållas från Elfiskeregistret. Fältprotokollen återfinns i Bilaga 1. Analys och utvärdering Vid utvärderingen av provfisket i rinnande vatten har tyngdpunkten lagts på öringförekomsten. Skälen till detta är flera: a) öringens yngelstadier är stationära, b) dess ekologi är väl dokumenterad, c) den är vanligt förekommande i rinnande vatten, d) den är en god indikator på försurningsrelaterade effekter, e) den omfattas av ett stort referensmaterial från tidigare elfiskeundersökningar, f) den är intressant för såväl sport- som yrkesfisket. Resultat från tidigare elfisken hämtades från tidigare rapporter från ALcontrol och från Sötvattenslaboratoriets elfiskeregister. Vid utvärderingen har även Naturvårdsverkets bedömningsgrunder använts. Sammanställning av resultat och bedömningar från provfisket återfinns i Bilaga 1. Utvärderingen har följt både Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från 1999 (Widerholm, 1999) samt de nya bedömningsgrunderna från 27. I samband med att de nya bedömningsgrunderna kom 27 togs ett nytt index i bruk. Indexet kallas VIX (VattendragsIndeX) och används för att klassa ett rinnande vattendrags generella ekologiska status med hjälp av fisk. Detta index räknas ut av Fiskeriverket och baseras på uppgifter och data som noteras vid standardiserade elfisken. VIX visar i första hand på effekter av: a) näringsämnespåverkan, b) påverkan av surhet samt c) morfologisk och hydromorfologisk påverkan. Indexet indikerar även diffusa negativa effekter inklusive försämrad habitatkvalitet på grund av vandringshinder och eller jordoch skogsbruk. VIX-värden för det aktuella provfisket samt värden baserade på uppgifter från tidigare provfisken redovisas i bilaga 1. I samma bilaga redovisas även en resultatsammanställning, bedömningar samt diagram som illustrerar beståndsutvecklingen på de enskilda lokalerna. Fisktätheterna har beräknats olika beroende på hur fångsten såg ut. Om möjligt har Zippin-metoden använts. I vissa fall är den skattade fisktätheten uträknad med hjälp av varje arts specifika fångstbarhet och i andra fall direkt kopplad till fångsten och den provfiskade lokalens storlek. Den sistnämnda metoden resulterar ofta i högre värden, då den inte väger in skillnaden i fångstbarhet mellan olika arter och inte heller yttre faktorer som väder- och vattenförhållanden. De värden på individtätheter 61

64 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik som redovisas i denna rapport är samma värden som anges i Elfiskeregistret. Resultat och uträknade index från tidigare utförda elfisken har hämtats från Fiskeriverkets elfiskedatabas (Fiskeriverket 29). Figur 2. Öring (Salmo trutta). Teckning: Wilhelm von Wright. 62

65 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 2 Metodik BILAGA 3 Uppgifter om lufttemperatur och nederbörd år 29 63

66 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 3 Lufttemperatur och nederbörd Jönköpings flygplats Månadsmedeltemperatur ( C) min 19-tal max 19-tal jan -1,9-3,7-11,2 3,1 feb -3,4-3,9-12,8 4, mars,7-1, -7,2 5,1 april 8,1 3,4,8 7, maj 1, 9,3 6,1 12,7 juni 12,8 13,6 1,3 16,5 juli 16,3 14,8 12,8 2,2 aug 15,5 14, 11,9 19, sep 11,8 1,1 7,4 14,2 okt 4,3 6,3 2,4 1,4 nov 4,6 1,4-2,3 5,6 dec -3,2-2,1-8,2 3,8 MEDEL 6,3 5,2 - - Månadsnederbörd (mm) min 19-tal max 19-tal jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec TOTALT

67 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 3 Lufttemperatur och nederbörd 29 Lufttemperatur ( C) 25 Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sep okt min 19-tal max 19-tal nov dec jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec min 19-tal max 19-tal Streckade linjer avser medelvärdet för perioden Medeltemperatur ( C) Årsnederbörd (mm)

68 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 3 Lufttemperatur och nederbörd 66

69 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi BILAGA 4 Resultat från undersökning av vattenkemi år 29 Rinnande vatten Grundparametrar.. 68 Större konstituenter och kisel Aluminium och tungmetaller Vätternvårdsförbundets undersökningar Nationella referensvattendrag Sjöar Grundparametrar.. 84 Större konstituenter och kvicksilver Temperatur- och syreprofiler 89 67

70 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi RINNANDE VATTEN Grundparametrar = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgr. (Rapport 4913) = Anmärkningsvärda resultat i klass 4 enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913) = Anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph och alkalinitet avser Medel median. Plats Datum Temp. ph Alk. Kond. Färg Turb. TOC Syre Syre PO 4 -P Tot.-P NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N Provnr C mekv/l ms/m mg/l FNU mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/ l Kierydsån , 7,6,96 16,9 8 2,8 9,8 11, ,2 7,7,57 11,7 9 1,9 1 1, , 7,9 1,2 19,6 45 1,8 6,3 9, ,2 8, 1,6 23,9 35 1,9 5,7 8, ,2 7,8 1,3 24,7 4 1,9 7,3 11, ,7 7,6,71 15,5 8 1, , Min 1, 7,6,57 11,7 35 1,8 5,7 8, Medel 7,4 7,8 1,1 18,7 62 2, 8,9 1, Max 16,2 8, 1,6 24,7 9 2, , Lyckåsån ,1 7,8 2,1 36,2 7 7,4 8,2 12, , 7,9,74 16,8 9 7, , ,3 8, 3,3 49,6 5 3, 7,2 1, ,4 8,1 4, 62, , ,9 8, 2,9 53,9 6 8, , , 7,8 1,2 26,2 7 8, , Min 1, 7,8,74 16,8 5 3, 7,2 8, Medel 7,3 8, 2,5 4,9 66 8, , Max 15,4 8,1 4, 62, , Lillån ,7 7,7 1,7 32,4 65 3,3 8,5 12, Huskvarna ,1 7,9,91 22,3 7 3,9 1 1, ,3 7,7 2,1 38, 4 1,8 7,4 9, ,3 8, 2,4 39, 5 5,2 9,2 8, ,3 7,8 1,7 33, , ,3 7,7 1, 22,9 65 3, , Min,7 7,7,91 22,3 4 1,8 7,4 8, Medel 7,3 7,8 1,7 31,4 6 5, , Max 17,3 8, 2,4 39, , Huskvarnaån ,1 7,,45 12,2 1 2, , Karlsfors ,8 7,3,33 1,2 9 3,1 12 1, ,2 7,1,44 11,9 7 2, 12 1, ,8 7,4,53 12,8 9 2,6 13 9, ,6 7,3,54 12,7 7 2, , ,8 7,2,35 1,9 9 2, 17 13, Min 1,1 7,,33 1,2 7 2, 11 9, Medel 7,6 7,3,45 11,8 85 2, , Max 16,8 7,4,54 12,8 1 3, , Stensjöån ,2 7,1,44 12,2 1 2,3 1 12, utlopp i Stensjön , 7,4,3 8,4 13 2, , ,4 7,6,74 15,5 8 2,1 8,4 9, ,7 7,7,69 15,4 14 3,2 15 8, ,3 7,3,46 11,2 2 3, , ,7 7,3,39 9,9 15 3, , Min,2 7,1,3 8,4 8 2,1 8,4 8, Medel 7,1 7,4,45 12, , , Max 16,7 7,7,74 15,5 2 3, ,

71 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi Plats Datum Temp. ph Alk. Kond. Färg Turb. TOC Syre Syre PO 4 -P Tot.-P NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N Provnr C mekv/l ms/m mg/l FNU mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/ l Huskvarnaån ,2 7,1,4 11,7 9 2, , Lekeryd ,1 7,4,35 1,3 9 1,8 11 1, ,7 7,5,62 14,2 8 2,2 11 9, ,7 7,4,62 13,7 1 3,7 13 8, , 7,4,67 15,1 8 2, , ,7 7,2,4 11,1 7 1, , Min 1,2 7,1,35 1,3 7 1,5 11 8, Medel 7,4 7,4,51 12,7 85 2, , Max 16,7 7,5,67 15,1 1 3, , Huskvarnaån ,4 7,,31 1,2 1 1, , Ylens utlopp ,2 7,3,33 9,2 9 1,4 11 1, ,8 7,4,32 9,8 9 1, , ,6 7,5,33 9,8 7 2,5 12 9, ,8 7,3,36 1,3 65 1, , ,4 7,2,33 1,1 6 1, , Min 1,4 7,,31 9,2 6 1,1 11 9, Medel 8, 7,3,33 9,9 79 1, , Max 17,6 7,5,36 1,3 1 2, , Huluån ,6 6,8,25 1,8 2 2, , ,5 6,6,24 1, , , ,8 6,5,25 1,5 15 2, 15 1, ,8 7,3,4 15,1 13 4, , ,3 7,2,34 14,7 1 2, , ,3 7,2,33 14, , ,6 7,1,39 15,7 12 3, 14 7, , 7,4,42 15,8 1 3,7 14 9, ,7 7,3,43 15,9 1 8,6 14 8, ,3 7,3,44 16,3 9 3, , ,9 7,3,38 15, 1 2, , , 7,1,29 13,1 15 2, , Min,6 6,5,24 1,5 9 2, 11 7, Medel 8,6 7,2,36 14, 127 4, , Max 18,6 7,4,44 16, , Nässjöån ,9 7,3 1,7 45, , , 7,5,75 29,9 15 4,6 11 1, ,1 7,3 1,2 42,6 9 3,8 9,4 11, ,8 7,4,77 33, 9 4, 1 8, , 7,3,97 29,5 1 3, , ,9 7,2,85 3,8 12 6, , Min,9 7,2,75 29,5 9 3,8 9,4 8, Medel 6,8 7,3,91 35, , , Max 14,1 7,5 1,7 45, , Runnerydssjön ,3 7,1 1,1 25,2 9 2, , utlopp ,6 7,9,83 27,1 9 3,9 7,3 1, ,8 7,7 1,1 26,4 55 2,5 8,4 11, ,8 7,8 1,1 22,1 4 2,1 7,2 8, ,7 7,6 1, 2,2 45 1,9 6,7 12, ,7 7,6,95 19,4 7 3, , Min,3 7,1,83 19,4 4 1,9 6,7 8, Medel 7,7 7,7 1,1 23,4 65 2,7 9,6 11, Max 16,8 7,9 1,1 27,1 9 3, , Ällingabäcken ,2 7,3 1,1 18,9 11 8, 9,6 12, ,8 7,5,49 11,9 25 1, , ,3 7,8 1,2 19,8 13 4,7 11 1, ,3 7,8 1,2 2,1 25 7,2 21 8, ,6 7,5,82 15,9 25 5, , ,9 7,4,76 14, , , Min,2 7,3,49 11,9 11 1,9 9,6 8, Medel 7,4 7,5 1, 16,9 23 5, , Max 16,3 7,8 1,2 2,1 25 8, 25 13, Fredriksdalaån , 6,8,26 8,2 15 2, , Äsperyd ,2 7,1,2 6,9 15 2,6 16 1, , 7,2,36 8,6 12 2,2 12 1, ,2 7,2,36 8,8 15 3, 15 8, ,9 7,1,31 8, , ,

72 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi Plats Datum Temp. ph Alk. Kond. Färg Turb. TOC Syre Syre PO 4 -P Tot.-P NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N Provnr C mekv/l ms/m mg/l FNU mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/ l Lanån ,5 7,,35 9,2 9, , Hästsjöns utlopp ,3 7,3,3 8, 9 1,1 12 1, ,4 7,2,37 8,6 65, , ,6 7,2,37 8,9 5 3,2 12 8, ,7 7,2,41 9,1 55 1, , ,5 7,2,36 8,6 5 1, , Min 1,5 7,,3 8, 5, , Medel 7,7 7,2,37 8,7 67 1, , Max 16,6 7,3,41 9,2 9 3, , Tabergsån ,6 7,4 1,1 21,5 11 4, , inl. i Munksjön ,1 7,6,67 15,9 12 7,8 11 1, , 7,8 1,3 23,8 55 1,9 4,6 1, ,8 7,7 1,2 21,4 9 3,4 7,8 8, ,4 7,6,86 23, 9 4,5 1 12, ,7 7,3,66 15,5 15 6, 19 13, Min,6 7,3,66 15,5 55 1,9 4,6 8, Medel 7,1 7,6,98 2,2 13 4, , Max 15,8 7,8 1,3 23,8 15 7, , Lillån , 7,6 1, 2,1 1 4, 7,6 11, inl. i Tabergsån ,3 7,8,63 15,1 11 5,3 1 1, ,9 7,9 1,3 22,2 5 1,9 5,4 1, , 7,9 1,1 2,3 8 3,3 8,5 8, ,3 7,6,79 16,9 9 4, , ,1 7,5,6 15,1 15 3, , Min 1, 7,5,6 15,1 5 1,9 5,4 8, Medel 7,3 7,7,9 18,3 97 3,8 9,9 1, Max 16, 7,9 1,3 22,2 15 5, , Tabergsån ,8 7,6,88 16,6 12 2,4 8,9 11, Bårarp ,5 7,7,51 11,6 12 2, , ,1 8, 1,2 19,9 55 1,3 4,6 11, ,7 7,8,92 16,4 9 2,7 1 8, ,2 7,6,65 13, 12 2, , ,3 7,4,47 12,6 15 2, , Min 1,8 7,4,47 11,6 55 1,3 4,6 8, Medel 7,6 7,7,77 15, 19 2, , Max 15,7 8, 1,2 19,9 15 2, , Sandserydsån ,6 6,4,3 8,9 3 4, 24 11, ,1 6,9,16 5,7 25 4, 16 1, ,7 7,3,44 9, ,8 16 9, ,1 7,1,36 8, , ,7 6,6,16 6, , , ,3 6,3,9 5, , 24 12, Min,6 6,3,9 5, , 16 8, Medel 7,1 6,8,23 7, ,8 21 1, Max 15,1 7,3,44 9, , Kallebäcken ,7 7,8 1,3 21,1 45 3,4 3,1 12, ,7 8,,92 17,9 7 3,3 6,6 1, ,7 8,1 1,5 22,8 15,73 1,6 1, < ,2 8, 1,5 23, 15 1,4 3, 8, , 7,9 1,2 2,2 4 1,8 5,2 12, < ,2 7,7,89 16,5 9 3, , < Min 1,2 7,7,89 16,5 15,73 1,6 8, <5-15 <1 15 Medel 7,3 8, 1,3 2,3 46 2,3 5,8 11, Max 15,2 8,1 1,5 23, 9 3, , Vederydssjön ,3 6,5,16 5, , , utlopp , 7,,21 5, ,5 1 1, , 7,2,24 6,1 11,9 14 9, , 7,3,28 6,2 11 1,2 1 8, , 7,3,3 6,5 13 1, , ,3 6,8,18 5, , , Min 1,3 6,5,16 5,4 11,9 1 8, Medel 7,4 7,1,23 5, , , Max 16, 7,3,3 6, , ,

73 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi Plats Datum Temp. ph Alk. Kond. Färg Turb. TOC Syre Syre PO 4 -P Tot.-P NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N Provnr C mekv/l ms/m mg/l FNU mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/ l Lillån ,1 7,7 1,2 32,3 35 3, 5, 13, utlopp i Vättern ,9 7,8 1,3 36, 35 2,3 5,2 13, ,7 7,5,98 25, ,5 12, ,7 8, 1, 29,4 5 2,7 6,7 11, ,2 7,6 1,1 31,3 45 2,6 5,6 1, , 7,7 1,2 35,5 3 1,3 5,3 1, ,8 7,7 1,2 3,4 45 1,2 7, 8, ,2 7,8 1,2 31,6 45 1,3 3,5 8, ,2 7,8 1,4 34, 45 3,2 6,6 8, ,3 7,8 1,4 32,5 55 2,9 6,8 11, ,3 7,7 1, 28,1 65 5,2 9,3 12, ,6 7,7 1,1 34,1 5 6, 8,5 13, Min 1,6 7,5 1, 25,5 3 1,2 3,5 8, Medel 8,5 7,7 1,2 31,7 48 3,9 6,5 11, Max 17,8 8, 1,4 36, ,3 13, Lillån ,8 7,7 1,2 23,8 15 1, 1,8 12, Toveryd , 7,9 1, 23,4 2 1,7 2,6 1, ,4 7,7 1,2 24,4 1,47 2, 1, ,2 7,8 1,3 25, 35,85 2,4 8, ,7 7,7 1,2 24,4 3,9 3,6 11, < ,4 7,8 1,3 25,1 3 1,6 3,7 13, < Min 1,4 7,7 1, 23,4 1,47 1,8 8, <1 14 Medel 7,4 7,8 1,2 24,4 23 1,1 2,7 11, Max 15,2 7,9 1,3 25,1 35 1,7 3,7 13, Domneån ,2 6,9,27 9,2 25 4, , ,6 7,4,42 12,5 9 2,8 7,6 1, ,8 7,4,97 2,5 45 2, 4,1 9, ,4 7,2,4 9, , 13 9, ,3 7,3,58 14,7 1 4,5 8,8 12, ,3 6,9,19 7, , , Min 1,3 6,9,2 7,6 45 2, 4,1 9, Medel 7,9 7,3,4 12, , , Max 16,4 7,4 1, 2,5 25 4, , Fiskebäcken ,3 7,3, ,4 9, 11, < ovan järnvägen ,2 7,6,48 2,5 9 1,7 1 11, ,2 7,7 1, ,75 3 1, ,5 7,7 1,3 34,5 14 2,4 16 8, ,2 7,5, , , < ,7 7,5,53 34,1 9 1, , Min 1,3 7,3,48 2,5 45,75 9, 8, <1 28 Medel 7,2 7,6,72 85,7 96 1, , Max 15,5 7,7 1, ,9 3 13, Malmabäcken ,1 7,8 1, 33,6 5 9,4 7,2 12, ,2 7,9,9 25,6 4 3,5 8,1 1, ,6 7,8 1, 2,6 45 2, 8, 9, ,7 7,4,82 15,5 5 1,7 6,8 9, ,2 7,3,63 15,6 45 4,7 5,9 1, ,6 7,8 1, 24, , Min 1,1 7,3,63 15,5 4 1,7 5,9 9, Medel 7,2 7,8,95 22, , 11, Max 14,7 7,9 1, 33, , Hökesån , 6,8,23 8,7 15 2, , Habo kyrkby ,2 6,9,16 6,7 15 2, , ,2 7,3,35 1,2 1 2,8 8,1 8, , 7,1,28 8,5 25 9,8 19 9, ,7 6,5,11 7, , , ,3 6,7,1 6, ,7 2 13, Min 1, 6,5,1 6,7 1 1,7 8,1 8, Medel 7,2 6,9,2 8, 175 3, , Max 16, 7,3,35 1, ,

74 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi Plats Datum Temp. ph Alk. Kond. Färg Turb. TOC Syre Syre PO 4 -P Tot.-P NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N Provnr C mekv/l ms/m mg/l FNU mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/ l Pirkåsabäcken ,9 6,9,47 14,9 13 5, , Habo ,7 7,3,28 1,7 2 3,5 16 1, ,3 7,4,61 16,8 1 3,5 7,2 9, ,3 7,3,62 16,2 2 7,4 16 8, , 7,,39 12, , 22 1, ,3 7,,35 11, , , Min,9 6,9,28 1,7 1 3,5 7,2 8, Medel 7,4 7,2,43 13,9 18 4,8 16 1, Max 15,3 7,4,62 16, , , Pirkåsabäcken ,8 6,7,73 13, 9 9,6 1 13, Furusjö ,8 7,,24 7, ,5 13 1, ,1 7,4,74 13,4 12 8,3 8,6 9, ,1 7,2,59 11, , ,7 6,7,24 7, , , ,6 6,9,3 8, , , Min,8 6,7,24 7,5 9 3,3 8,6 8, Medel 7,2 7,,45 1, ,8 14 1, Max 15,1 7,4,74 13, , Knipån ,2 7,2,22 8,6 11 1,8 9,8 12, bergtäkt ,3 7,,18 6,7 9 2,1 1 11, ,4 7,1,23 9, 7 3,2 7, 1, , 7,3,3 8,4 8 2,7 1 8, ,7 7,2,26 8,4 9 1,9 13 1, ,6 7,,18 7,2 9 1, , Min,6 7,,18 6,7 7 1,6 7, 8, Medel 7, 7,2,23 8,1 88 2, , Max 15, 7,3,3 9, 11 3, , Krikån ,2 6,9,13 6,2 9 1,2 6,5 12, Brandstorp , 7,1,17 6,4 1,65 9,3 1, ,8 6,9,16 7, 9,5 3, 9, ,2 7,,15 5,9 14 1,2 12 9, ,2 6,8,13 6,2 13, , ,9 6,8,19 11,4 11, , Min,9 6,8,13 5,9 9,5 3, 9, Medel 6,9 6,9,16 7,2 11,81 9,6 1, Max 14,2 7,1,19 11,4 14 1, ,

75 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi Större konstituenter och kisel Plats Datum Kalcium Magnesium Natrium Kalium Klorid Sulfat Si (ofiltr.) Provnr mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Huskvarnaån ,9 7,4 1,6 12 9,5 3, uppströms ,3 7,6 1, , Kåvasjön ,1 7,4 1, , ,2 7,2 1,6 11 9,8 2, , 12 3, , , 8,4 2, , Min 12 2,9 7,2 1,6 11 9,5 1,7 Medel 18 3,9 8,3 2, ,9 Max 28 6, 12 3, ,6 Nässjöån ,2 3 7, , ,1 21 4, , ,8 31 7, , ,7 25 5, , ,2 2 5, , ,9 2 5, , Min 17 3,9 2 4, ,7 Medel 21 4,5 25 6, ,3 Max 24 5,2 31 7, ,4 Runnerydssjöns , 21 2,5 31 8,3 4, utlopp ,6 27 2,9 43 7,5 3, ,8 26 2,4 39 7,5, ,6 18 2,1 26 5,7, ,4 15 2,1 21 6,3 1, ,1 14 2,2 19 7,5 2, Min 17 3,1 14 2,1 19 5,7,89 Medel 19 3,6 2 2,4 3 7,1 2,2 Max 21 4, 27 2,9 43 8,3 4,1 Tabergsån ,6 12 1, , inl. i Munksjön ,3 9,3 1, , ,1 12 1, , ,6 11 1, , ,7 19 1, , ,9 8,9 1, , Min 15 2,9 8,9 1, ,1 Medel 22 4, 12 1, ,5 Max 28 5,1 19 1, ,3 Lillån ,9 25 4, , utlopp i Vättern ,9 2 4, , ,2 23 4, , ,8 22 5, , ,3 19 4, , ,3 26 4, , Min 24 4,9 19 4, , Medel 29 5,7 23 4, , Max 31 6,3 26 5, ,2 Malmabäcken ,8 28 4, , ,9 18 4, , ,4 13 2, , ,9 9,6 2,4 12 8,9 1, ,9 8,2 3, , , 13 4, , Min 15 2,9 8,2 2,4 11 8,9,73 Medel 22 4,3 15 3, ,9 Max 28 5,8 28 4, ,9 73

76 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi Aluminium och tungmetaller Plats Datum Al tot. Al mon. Al stab.mon. Al lab.jonb. As Pb Hg Cd Co Cu Cr Ni Zn Provnr µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/ l Huskvarnaån <3,36,21 <5,6,13 1,2,25 1,1 2, uppströms <3,29,39 <5,11,15 2,3,31 1,6 2, Kåvasjön <3,36,94 <5,8,18 2,2,22 1, 2, <3 <3,4,31 <5 <,2,5 1,5,15 1,2 1, <3 4,25,53 5,5,7 2,9,53 1, 3, ,28,32 <5 <,2,1 2,1,2 1,2 2, Min 51 4 <3 <3,25,21 <5 <,2,5 1,2,15 1, 1, Medel ,32,45 <5,5,11 2,,28 1,2 2,4 Max ,4,94 5,11,18 2,9,53 1,6 3,6 Huskvarnaån Karlsfors < < <3 < <3 < Min 56 3 <3 < Medel < Max Nässjöån ,72,98 6,31 1,66 4,3,98 3, <3,42,35 <5,11,63 2,,51 2,4 6, <3 <3 <3,39,21 <5,4,89 1,7,29 2,3 5, <3 <3,34,2 <5,3,62 1,6,33 2, 4, <3,41,33 9,8,49 2,2,39 2,1 6, ,46,37 <5,4,76 2,,5 2,2 9, Min 62 <3 <3 <3,34,2 <5,3,49 1,6,29 2, 4,9 Medel <3,46,41 <5,1,84 2,3,5 2,3 8,3 Max ,72,98 9,31 1,66 4,3,98 3, 17 Runnerydssjöns <,5,36 <5,9,9 2,1,43 2, utlopp <3,43,28 <5,6,12 2,,36 3,3 9, <3 <3 <3,58,59 <5,3,12 1,8,19 2,5 3, <3 <3 <3,38,9 <5 <,2,3 1,5,11 1,7 1, <3 <3 <3,38,61 8,4,5 2,4,3 3, 4, ,45,67 <5 <,2,12 2,5,4 3, Min 24 <3 <3 <3,38,9 <5 <,2,3 1,5,11 1,7 1,7 Medel <3,41,44 <5,4,9 2,1,3 2,7 7,2 Max ,58,67 8,9,12 2,5,43 3,

77 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi Plats Datum Al tot. Al mon. Al stab.mon. Al lab.jonb. As Pb Hg Cd Co Cu Cr Ni Zn Provnr µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/ l Tabergsån <,2,24 <5,1,16,49,16,53 3, inl. i Munksjön <3,31,69 <5,18,3 2,3,45,86 7, <3 4,18,14 <5,5,11,86,18,47 9, <3 3,26,26 <5 <,2,12,77,23,59 2, <3,3,34 8,8,11 1,2,46,67 5, ,3,43 <5,5,28,9,3,8 4, Min 3 4 <3 <3,18,14 <5 <,2,11,49,16,47 2,4 Medel ,26,35 3,8,18 1,1,29,65 5,4 Max ,31,69 8,18,3 2,3,46,86 9,2 Lillån <3 7,34,6 <5,5,17 1,1,12 1,5 2, utlopp i Vättern <3,25,14 <5,6,19 1,8,18 1,7 2, <3 <3 <3,3,9 <5,8,21 2,8,1 2,3 5, <3 <3 <3,51,5 <5 <,2,11 2,3,1 1,8 4, <3 <3 <3,3,16 8,7,13 2,,15 1,3 3, <3 5,55 1,4 <5,3,58 4,5,8 2, Min 14 <3 <3 <3,25,5 <5 <,2,11 1,1,1 1,3 2,8 Medel 7 4 <3 3,38,32 <5,9,23 2,4,24 1,8 5,6 Max ,55 1,4 8,3,58 4,5,8 2,4 14 Fiskebäcken ovan järnvägen < < < Min < Medel < Max Malmabäcken <,6,25 <5,14,16 3,5,45 4, ,3,16 <5,13,8 4,3,39 5,1 8, <3 4,51,28 <5,9,13 3,,3 4,8 8, <3 <3 <3,54,21 <5 <,2,1 1,3,16 2,1 2, <3 <3 <3,25,26 11,5,8 2,6,36 2,1 4, ,5,63 <5,3,18 4,,5 5, Min 3 <3 <3 <3,25,16 <5 <,2,8 1,3,16 2,1 2,1 Medel ,4,3 <5,7,12 3,1,36 4, 11 Max ,54,63 11,14,18 4,3,5 5,

78 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi Vätternvårdsförbundets undersökningar = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgr. (Rapport 4913) = Anmärkningsvärda resultat i klass 4 enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913) = Anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph och alkalinitet avser Medel median. Observera att analyser utförts av Eurofins. Plats Datum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l Röttleån ,99 23, 1,5,433,43,79 1,9,458,535,26 Röttle ,4 14,4 8,11 28,7 1,7,486,522,69 1,53,521,677, ,3 13,9 8,1 23, 1,37,37,4,113 1,21,375,451, ,3 11,6 8,35 21,4 1,45,42,478,77 1,21,438,479, ,8 1,7 8,6 18,9 1,15,35,313,54 1,6,333,367, ,9 1,1 8,18 22,7 1,45,346,45,56 1,28,354,451, ,6 6,9 8,11 19,,948,23,252,38,99,313,339, ,2 9,7 8,2 18,4 1,2,28,339,56 1,3,292,339, ,6 1,6 8,4 18,3 1,2,28,331,54 1,4,292,367, ,5 12,8 8,3 18,7 1,4,35,335,59 1,1,354,339, ,2 12,2 8,8 28,4 1,65,477,435,97 1,31,646,58, ,9 13, 8,15 25,7 1,65,477,431,77 1,37,562,451,2 Min 29,4 6,9 7,99 18,3,95,23,252,38,99,292,339,16 Medel 29 8,8 11,4 8,7 22,2 1,39,367,389,69 1,15,412,442,22 Max 29 16,6 14,4 8,35 28,7 1,7,486,522,113 1,53,646,677,28 Plats Datum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Susp. Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Röttleån ,212,118 5, 2,9 5,3 9, Röttle ,122,95 4,5 12 2, 8, ,229,129 4,2 2,5 5, < ,195,154 2,2 2,3 2, ,152,85,84 4, 2, ,154,98 1,5 3, 3, ,137,86,9 3,1 5, 9, ,113,67 1,4 4,2 2,5 9, ,127,76 1,3 1,6 2, 9, < ,91,62 1,3 2,1 2, 9, ,192,131 5, 2,4 5, ,164,19 4,8 2,9 3, 9,4 Min 29 < ,91,62,84 1,6 2, 8, Medel ,157,11 2,7 3,6 3,5 9,8 Max ,229,154 5, 12 5,

79 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi Plats Datum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l Huskvarnaån ,4 13,,65,242,343,46,431,271,394,29 utlopp i Vättern ,1 14,1 7,59 13,1,699,239,383,49,531,292,48, ,1 12,5 7,55 19,,848,288,478,84,77,312,536, ,8 11,5 7,55 11,5,649,23,322,51,431,229,338, ,5 9, 7,64 18,8,749,272,565,79,69,313,621, ,5 8,9 7,68 17,5,749,272,478,74,595,396,58, ,5 6,6 7,77 15,7,599,239,4,46,657,271,395, ,4 7,5 7,59 19,2,749,313,565,125,743,312,564, , 9, 7,57 13,6,669,214,3,43,569,25,395, ,2 1,5 7,68 22,6 1,48,329,652,11,75,354,762, ,9 12,3 7,57 14,1,699,255,39,49,573,271,395, ,5 14, 7,63 11,7,599,23,318,49,475,25,339,18 Min 29 1,1 6,6 7,4 11,5,599,214,3,43,431,229,338,16 Medel 29 1, 1,5 7,59 15,8,726,26,426,67,584,292,477,21 Max 29 18,5 14,1 7,77 22,6 1,48,329,652,125,77,396,762,29 Plats Datum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Susp. Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Huskvarnaån ,264,211 3, 3,1 2,9 13 utlopp i Vättern ,253,215 3,2 1,4 2, ,333,192 3,7 6,5 7, ,29,225 3,3 2,9 3, ,238,17 2,4 1, 2, ,247,154 2,1 2,6 5, ,226,161 1,4 3,1 4, ,192,133 2, 6,9 1, ,187,137 1,4 1,8 1, ,15,11 2, 2,4 2, ,246,184 2,8 2,2 5, ,279,228 3,2 4,8 2,3 15 Min ,15,11 1,4 1, 1,7 11 Medel ,242,176 2,5 3,2 3,6 13 Max ,333,228 3,7 6,9 7,9 15 Plats Datum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/ l Huskvarnaån ,5 2,5 84 <,4,28 -,26,96,17,47,41 utlopp i Vättern ,4 2,6 85 <,4,27-1,3 4,7,22,36, ,9 5,2 23,13,31 -,34 1,1,3,36, ,3 2,2 11,1,26 -,27,99,19,39, ,8 4,4 5,13,35 -,25 1,3,2,43, , 3,5 48,9,25 -,23 1,3,17,36, ,6 2, 67,9,5 -,19 1,2,19,51, ,8 4, 79,6,36 -,28 1,4,29,51, ,3 1,7 4 <,4,22 -,17,97,11,43, ,8 4,4 52 <,4,23 -,16 1,6,19,43, ,5 3,4 12 <,4,29 -,33,83,21,42, ,2 1,6 87,4,17 -,27 1,,13,36,35 Min ,2 1,6 4,4,17 -,16,83,11,36,25 Medel ,6 3,1 88,6,29 -,34 1,4,2,42,39 Max , 5,2 23,13,5-1,3 4,7,3,51,53 77

80 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi Plats Datum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l Tabergsån ,42 18,3 1,,258,522,53,74,355,535,29 Munksjöns utlopp ,8 9,7 7,69 18,6,998,263,565,59,967,354,621, ,3 1, 7,64 21,5,998,263,69,59,918,333,592, ,5 9,3 7,73 21,8 1,1,28,696,82,944,354,666, ,7 9,6 7,83 23,7 1,48,28,652,79,996,417,75, ,9-7,85 23,2 1,48,288,69,74,995,396,592, ,4 7,1 7,96 21,2,798,26,431,49,876,375,58, ,1 8,2 7,83 18,1,998,272,522,69,865,375,48, , 8,7 7,81 23,7 1,198,255,565,79 1,48,396,677, ,6 8,4 7,75 22,6 1,198,288,565,77 1,35,375,762, ,8 1,5 7,57 18,9,898,247,435,61,779,333,58, ,8 1,3 7,66 15,3,798,222,426,56,699,313,423,25 Min 29 2,8 7,1 7,42 15,3,798,26,426,49,699,313,423,12 Medel 29 1, 9,2 7,74 2,6 1,7,26,55,66,931,365,589,19 Max 29 19,4 1,5 7,96 23,7 1,198,288,696,82 1,48,417,762,29 Plats Datum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Susp. Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Tabergsån ,259,29 3,1 1,2 2,3 1 Munksjöns utlopp ,219,156 3,1 1,7 3, 8, ,28,136 3,1,5 3,4 6, ,22,15 3,2 1, 2,4 8, ,153,87 2,4,5 2, 7, ,11,78 2,1,5 1,7 6, ,12,6 1,4,5 2,2 6, ,72,37 1,6 2,3 1,2 5, ,96,41 1,5 2, 1,3 5, ,116,59 1,8 2, 3,4 6, ,221,152 2,4,5 2,1 8, ,362,282 3, 1,6 3,1 13 Min ,72,37 1,4,5 1,2 5,5 Medel ,18,121 2,4 1,2 2,3 7,7 Max ,362,282 3,2 2,3 3,4 13 Plats Datum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/ l Tabergsån ,1 4,8 85,2,21 2,4,2,49,19,3,32 Munksjöns utlopp ,98 4,8 59,5,18 2,1,28,65,21,26, ,1 5,3 87,2,22 1,8,19,42,24,26, , 4,4 66,6,25 2,1,19,7,27,27, ,8 4,9 27,2,23 1,4,17,78,15,3, ,2 3,9 21,2,14 1,3,14,58,19,26, ,1 3,5 16,9,11 1,1,1,64,1,28, ,1 3,1 2,2,14 1,9,14,46,12,24, ,92 2,9 9,6,2,86 2,2,1,73,1,27, ,3 4,1 24,7,17 1,4,12,91,21,21, ,94 4,5 62,5,22 2,,19,42,2,29, ,1 7,2 98,5,31 3,7,23,79,23,36,39 Min ,92 2,9 1,2,9 1,1,1,73,1,21,94 Medel ,1 4,5 48,4,19 2,,17,58,18,28,22 Max ,8 7,2 98,9,31 3,7,28,91,27,36,39 78

81 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi Plats Datum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l Hökesån ,31 1,1,465,175,278,54,263,25,31,38 Habo ,6 14,4 7,5 9,88,499,198,291,49,371,25,367, ,5 13,8 7,39 9,84,43,158,256,79,326,179,31, ,7 11,7 7,41 9,31,479,181,287,56,285,198,39, ,7 9,5 7,53 12,8,599,222,34,59,497,25,339, ,3-7,31 8,94,424,148,261,33,234,28,31, ,7 7,1 7,57 11,7,439,156,248,36,413,28,339, , 9,6 7,74 13,6,798,263,396,74,625,25,423, ,3 1,3 7,58 12,2,599,222,335,59,465,25,395, ,2 12,7 7,42 1,4,549,189,283,59,315,28,339, ,3 12, 7,22 8,96,414,156,231,54,228,146,282, ,8 13,8 7,44 9,17,449,173,265,49,296,28,31,33 Min 29,6 7,1 7,22 8,94,414,148,231,33,228,146,282,26 Medel 29 7,7 11,5 7,43 1,6,512,187,286,55,321,217,336,36 Max 29 15, 14,4 7,74 13,6,798,263,396,79,625,25,423,41 Plats Datum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Susp. Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Hökesån ,359,273 5,5 3,3 4,2 12 Habo <3 14,37,237 6,1 1,7 4, ,515,321 5,2 8, ,455,338 5,6 3,5 5, ,354,191 4,2 5, 7, ,66,55 4,2 5,8 6, ,694,544 4,2 4, 7, ,46,327 5,8 1,6 4, ,632,483 5,6 3,9 5, ,466,376 5,2 2,3 5, ,564,444 4,7 3,3 5, ,427,348 5,2 2,6 3, 17 Min ,37,191 4,2 1,6 3, 11 Medel ,487,366 5,1 3,8 5,8 17 Max ,694,544 6,1 8,

82 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi Plats Datum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l Knipån ,22 7,78,385,117,217,39,182,269,245,27 Kvarnkulla ,5 14,3 7,26 8,3,369,115,213,36,222,188,282, ,8 13,8 7,34 8,14,374,123,2,56,253,167,234, , 11,3 7,27 6,54,334,99,213,41,181,125,226, ,9 1,9 7,38 8,29,334,123,226,38,241,172,282, ,1 1,1 7,38 7,96,334,17,231,36,23,163,282, ,6 7,2 7,49 8,8,279,82,17,28,266,144,237, , 9,8 7,57 8,98,439,14,252,41,316,25,282, ,7 1,6 7,49 8,4,399,123,252,38,283,14,282, ,7 12,6 7,44 8,2,424,123,29,38,263,16,251, ,9 12,4 7,39 8,36,414,132,191,43,252,163,248, ,4 14,2 7,33 6,65,354,99,196,36,25,125,228,19 Min 29,5 7,2 7,22 6,54,279,82,17,28,181,125,226,17 Medel 29 8,4 11,6 7,38 7,97,37,115,214,39,247,172,257,23 Max 29 16, 14,3 7,57 8,98,439,14,252,56,316,269,282,31 Plats Datum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Susp. Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Knipån ,32,253 4,6 3, 2,6 12 Kvarnkulla ,281,227 4,7 4,2 3, ,37,223 3,2 13 7, ,275,234 3,7 2,4 2, ,221,146 3,1 4,4 2,8 9, ,313,192 2,8 8, 7, ,35,272 2,2 6,9 5, ,39,151 3, < ,283,213 3,1 3,1 2, ,239,2 2,9 2,3 2, ,377,265 3, <5 12,32,261 3,5 1,8 1,7 14 Min ,221,146 2,2 1,8 1,7 9,4 Medel ,33,22 3,4 6,3 5,5 12 Max ,377,272 4,

83 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi Plats Datum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l Gagnån ,27 6,6,31,77,17,26,19,96,166,26 Kvarnliden ,7 14,1 7,3 6,3,269,79,17,28,236,154,161, ,3 13,6 7,22 5,58,254,74,161,26,197,23,152, ,2 12,3 7,29 5,52,329,79,178,31,21,145,133, ,5 11,2 7,31 6,98,34,91,2,33,274,148,166, ,7 1,8 7,27 5,43,324,72,157 <,25,18,88,147, ,2 8,1 7,44 6,4,279,63,13 <,25,253,88,144, ,8 9,9 7,51 7,,389,99,222,31,3,93,167, ,9 1,7 7,4 6,45,369,91,187,26,272,18,164, ,2 12,9 7,26 6,15,399,82,17,21,214,312,172, ,4 11,9 7,6 5,7,339,74,157 <,25,149,83,186, ,6 13,9 7,38 5,85,329,79,178,25,227,63,169,25 Min 29,7 8,1 7,6 5,43,254,63,13 <,25,149,23,133,21 Medel 29 7,4 11,8 7,3 6,9,325,8,173,24,221,117,16,28 Max 29 15,2 14,1 7,51 7,,399,99,222,33,3,312,186,32 Plats Datum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Susp. Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Gagnån ,283,244 5,1 1,2 1,7 9,7 Kvarnliden ,244,24 5,2 2,3 1,8 8, ,377,322 3,8 2,5 2, ,389,345 4,7 1,2 1, ,229,165 4,3 1,9 2, ,559,59 3,9 2,2 1, ,499,441 3,7 <1 2, ,285,24 5,1 1,3 2, ,42,359 5, 2, 2, ,441,393 4,5 2, 1, ,598,532 4,2 1,7 2, ,331,297 4,8 1, 1,4 13 Min ,229,165 3,7 <1 1,3 8,2 Medel ,388,338 4,5 1,7 1,9 14 Max ,598,532 5,2 2,5 2,

84 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi Nationella referensvattendrag = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgr. (Rapport 4913) = Anmärkningsvärda resultat i klass 4 enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913) = Anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph och alkalinitet avser Medel median. Samtliga analyser har utförts av SLU. Plats Datum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l Domneån ,3 13,3 6,63 6,72,296,122,212,27,161,17,211,6 utlopp i Vättern ,6 13,6 6,78 8,9,368,144,254,33,244,13,238, ,8 12,4 7,2 13,9,715,279,375,53,55,247,33, ,9 18,2,849,325,522,58,821,329,467, ,7 9, 6,92 9,38,429,172,273,37,359,161,261, ,6-7,8 8,88,386,168,259,37,376,153,259, ,2-6,92 2,3,978,379,545,57 1,97,33,493, ,7-7,1 7,23,371,14,233,26,38,66,198, ,9 7, 6,97 2,9 1,121,45,563,58 1,133,342,481, ,9 8,8 7, 22,8 1,82,431,586,64 1,218,363,554, ,9 12,2 6,89 9,41,419,173,27,41,325,146,261, ,6 13,3 6,76 7,6,322,132,219,3,178,12,218,5 Min 29 1,3 7, 6,63 6,72,296,122,212,26,161,66,198,5 Medel 29 8,3 11,2 6,92 12,7,611,239,359,43,368,24,331,83 Max 29 18,2 13,6 7,8 22,8 1,121,431,586,64 1,218,363,554,14 Plats Datum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Slam Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Domneån ,699,587 3, ,4 utlopp i Vättern ,713,57 4, , ,495,257 4, , ,255,172 5, , ,355,267 4, , ,423,327 3, , ,266,193 5, , ,556,471 3, , ,272,153 4, , ,187,129 5, , ,569,436 4, , ,659,549 3, ,5 Min ,187,129 3, ,2 Medel ,454,343 4, ,7 Max ,713,587 5, ,5 Plats Datum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/ l Domneån utlopp i Vättern Min Medel Max

85 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi Plats Datum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l Svedån ,1 13,3 6,91 5,21,26,78,164,24,169,116,138,6 Sved ,6 13,5 6,99 5,35,212,82,167,24,186,12,128, , 13,2 7,1 5,34,216,85,167,26,184,121,141, ,3 11,7 6,91 4,57,19,72,15,23,15,11,116, , 1,8 7,15 5,37,226,84,166,25,233,121,121, ,4-7,9 4,98,27,8,161,22,18,111,123, ,4-7,3 5,25,225,84,165,22,29,111,119, ,3-7,18 5,31,239,86,174,23,227,11,123, ,8 1,8 7,3 5,43,253,89,178,24,229,115,126, ,5 12,4 6,96 5,26,234,88,168,24,186,11,133, ,1 11,8 6,65 5,,22,8,16,24,119,15,136, ,7 13,3 6,86 5,15,218,81,163,23,175,111,136,6 Min 29 1,6 1,8 6,65 4,57,19,72,15,22,119,11,116,6 Medel 29 7,4 12,3 7, 5,19,221,82,165,24,185,113,128,7 Max 29 14,3 13,5 7,18 5,43,253,89,178,26,233,121,141,8 Plats Datum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Slam Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Svedån ,154,131 4, , Sved ,123,17 4, , ,174,151 4, , ,189,167 3, , ,95,65 4, , ,214,172 3, , ,194,15 4, , ,138,116 4, , ,158,129 4, , ,244,227 4, , ,388,326 4, , ,174,152 4, ,6 Min ,95,65 3, ,5 Medel ,187,158 4, ,5 Max ,388,326 4, ,3 Plats Datum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/ l Svedån , Sved , , , , , , , , , , , , Min , Medel , Max ,

86 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi SJÖAR Grundparametrar = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgr. (Rapport 4913) = Anmärkningsvärda resultat i klass 4 enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913) = Anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph och alkalinitet avser Medel median. Plats Datum Temp. Sikt m kik Sikt u kik Färg filtr Turb. Kond. ph Alk. Syre Syre C m m mg Pt/l FNU ms/m mekv/l mg/l % 125. Bunn ,5 4,5 4,2 2,75 13,8 7,7,7 8, m 125. Bunn , ,3 14,7 7,1,79,1,6 2 m 135. Ören ,9 6,2 6, 15,45 15,8 7,9,86 9, m 135. Ören , ,3 15,7 7,4,83 6, m 25. Landsjön ,3 2, 1,8 2 2,8 26,9 8,2 1,6 9, m 25. Landsjön , ,2 26,9 8, 1,6 7, m 325. Stensjön ,8 1,5 1,4 7 2,5 12,6 7,5,56 9, m 325. Stensjön , ,3 12,6 7,5,56 8, m 355. St Nätaren ,8 1,3 1,2 8 4,5 1,3 7,4,36 8, m 355. St Nätaren , ,8 12,3 7,3,61 6, m 356. L Nätaren , 1,1, ,2 7,6,4 1, m 356. L Nätaren , ,5 6,9,83,3 3,1 8 m 365. Ryssbysjön ,5 1,,8 9 6, 16,1 7,5,48 1, 19.5 m 365. Ryssbysjön , ,9 16,1 7,5,45 9, m 84

87 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi TOC NH4-N NO23-N Kjeld.-N Tot.-N PO4-P Tot.-P N/P- K-fyll Datum Plats Provnr mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot µg/l 8, - < < , Bunn m 7, < Bunn m 6,7 - < < , Ören m 6, < Ören m 6, - < Landsjön m 5,6 - < Landsjön m < Stensjön m < Stensjön m 13 - < < St Nätaren m St Nätaren m L Nätaren m L Nätaren m Ryssbysjön ,5 m Ryssbysjön m 85

88 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi Plats Datum Temp. Sikt m kik Sikt u kik Färg filtr Turb. Kond. ph Alk. Syre Syre C m m mg Pt/l FNU ms/m mekv/l mg/l % 45. Munksjön januari 29* m februari 29* mars 29* ,3 1,2,9 9 2,7 2,5 7,7,82 9, ,4 1,,8 5 1,6 23,1 7,5 1,1 9, ,2 2,4 2,1 4 1,2 22,8 7,5,93 1, ,7 1,6 1,3 45 1,8 2,3 7,6,93 8, ,5 2,3 2,2 35 1,5 21,9 7,5 1, 8, ,8 2,1 2, 2 1,9 24, 7,6,54 8, ,8 2,6 2,4 4 2, 24,1 7,5 1,1 7, ,7 2,2 2, 8 2, 17,3 7,6,72 8, ,8 1,9 1,7 11 3,7 15,6 7,3,68 11,6 85 Min 29 2,8 1,,8 2 1,2 15,6 7,3,54 7,9 67 Medel 29 11,6 1,9 1,7 57 2, 21,1 7,5,93 9,1 84 Max 29 17,7 2,6 2,4 11 3,7 24,1 7,7 1,1 11, Munksjön januari 29* m februari 29* mars 29* , ,6 22,1 7,7,85 9, , ,4 23,3 7,4 1,1 9, , ,5 6,9 1,2, , ,8 2,3 7,6,95, , ,5 27,8 7, 1,6 <,1 <, , , 24, 7,7,94 <,1 < , ,4 22,9 7,5 1, 8, , ,1 17,9 7,5,78 7, , ,5 15,5 7,3,67 1,8 78 Min 29 3, ,4 15,5 6,9,67,3 3, Medel 29 7, ,4 22,3 7,5,95 6,6 57 Max 29 1, ,8 7,7 1,6 1, Rocksjön ,3 3,9 3,6 1,65 15,5 7,7,62 9, m 415. Rocksjön , ,6 15,8 7,4,67 1, m * Prov kunde inte tas på grund av osäkra isförhållanden. 86

89 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi TOC NH4-N NO23-N Kjeld.-N Tot.-N PO4-P Tot.-P N/P- K-fyll Datum Plats Provnr mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot µg/l januari 29* 45. Munksjön februari 29*.5 m mars 29* - 7, < , , , < , < , < , < , < Min 29 7, Medel Max januari 29* 45. Munksjön februari 29* 2 m mars 29* - 8, < , < , < , < , < , < , < < < , < Min 29 8, Medel Max 29 2, < , Rocksjön m 2, Rocksjön m * Prov kunde inte tas på grund av osäkra isförhållanden. 87

90 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi Större konstituenter och kvicksilver Plats Datum Ca Mg Na K Cl SO4 Hg Provnr mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ng/l 125. Bunn ,2 5,9 1,4 9, m 135. Ören ,1 6,2 1,6 9, m 25. Landsjön ,4 9,5 3, m 325. Stensjön ,2 7,2 1,6 11 9, m 355. St Nätaren ,6 2,3 7, 1,6 11 6, m 356. L Nätaren ,5 9,3 1,9 16 6, m 365. Ryssbysjön ,1 13 2,6 23 6, m 45. Munksjön januari 29* m februari 29* mars 29* ,1 13 2, ,7 15 3, ,8 15 3, ,5 12 2, ,7 13 2, ,6 15 3, ,7 15 3, ,1 11 2, ,8 9,4 1, Min ,8 9,4 1, Medel ,4 13 2, Max ,8 15 3, Munksjön januari 29* m februari 29* mars 29* < < < < < < < < Min <5 Medel <5 Max Rocksjön ,7 8,4 1, m * Prov kunde inte tas på grund av osäkra isförhållanden. 88

91 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi Temperatur- och syreprofiler = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgr. (Rapport 4913) = Anmärkningsvärda resultat i klass 4 enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913) = Anmärkningsvärda resultat i övrigt Bunn, Djup Temp. Syre Syre m C mg/l %,5 18,5 8, ,2 8, ,9 8, ,8 8, ,3 6, ,1 1, ,9 1, 8, 14 8,2,2 1,1 16 7,8,1,8 18 7,3,1,6 2 7,3,1,6 Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 25 Djup (m) Syre 135. Ören, Djup Temp. Syre Syre m C mg/l %,5 17,9 9, ,9 9, ,9 9, ,9 9, ,9 9, ,8 9, ,3 5, ,4 5, ,9 6, ,2 6, ,9 6, ,7 6,4 54 Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 4 Djup (m) Syre 89

92 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi 25. Landsjön, Djup Temp. Syre Syre m C mg/l %,5 18,4 9, ,3 9, ,2 8, ,8 8, ,8 7, Syre (mg/l) Temp ( C) 8 1 Djup (m) Temp Syre 325. Stensjön, Djup Temp. Syre Syre m C mg/l %,5 17,8 9, ,8 9, ,8 9, , 8, , 8, Syre (mg/l) Temp ( C) 1 12 Djup (m) Temp Syre 355. St. Nätaren, Djup Temp. Syre Syre m C mg/l %,5 17,8 8, ,8 9, ,8 9, ,8 8, ,6 8, ,5 8, ,4 7, ,1 7, ,8 6, Syre (mg/l) Temp ( C) 2 Djup (m) Temp Syre 9

93 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi 356. L. Nätaren, Djup Temp. Syre Syre m C mg/l %,5 19, 1, ,9 1, ,8 1, , 7, ,8,3 3, Syre (mg/l) Temp ( C) 8 1 Djup (m) Temp Syre 365. Ryssbysjön, Djup Temp. Syre Syre m C mg/l %,5 18,5 1, 19 1,5 18,5 9, ,5 9, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 415. Rocksjön, Djup Temp. Syre Syre m C mg/l %,5 17,3 9, ,3 9, ,9 9, ,3 9, ,9 8, ,6 4, ,4 1, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 91

94 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi 45. Munksjön, Djup Temp. Syre Syre m C mg/l %,5 8,3 9, , 9, ,1 9, ,3 9, ,3 9, ,1 9, ,9 9, ,9 9, ,8 9, ,8 9, ,8 9,4 79 Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 25 Djup (m) Syre 45. Munksjön, Djup Temp. Syre Syre m C mg/l %,5 11,4 9, ,2 9, ,4 9, ,8 9, ,9 9, ,4 9, ,1 9, , 9, ,8 9, ,4 9, ,2 9, 84 Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 25 Djup (m) Syre 45. Munksjön, Djup Temp. Syre Syre m C mg/l %,5 14,2 1, ,2 1, ,2 1, ,3 1, ,1 8, ,6 4, ,3, ,5, ,1, ,8, ,8, ,8,3 3 Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 25 Djup (m) Syre 92

95 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi 45. Munksjön, Djup Temp. Syre Syre m C mg/l %,5 17,7 8, ,4 7, ,8 7, ,6 7, ,1 5, , 4, ,7 1, ,8 1, ,9 1, ,5, ,3, ,3,7 6 Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 25 Djup (m) Syre 45. Munksjön, Djup Temp. Syre Syre m C mg/l %,5 17,5 8, ,5 8, ,4 8, ,8 6, ,5 1, ,5,3 2, ,9,1 1, ,3,1 1, 16 8,4,1 1* 18 7,9,1 1* 19 7,7,1 1* Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 25 Djup (m) Syre 45. Munksjön, Djup Temp. Syre Syre m C mg/l %,5 16,8 8, ,8 8, ,7 8, , 5, ,4 3, ,1 1, ,9,5 6, 14 11,,1 2,1 16 8,,1 1* 18 6,9,1 1* 19 6,9,1 1* 2 6,9,1 1* Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 25 Djup (m) Syre * Värden under rapporteringsgränsen. 93

96 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 4 Resultat Vattenkemi 45. Munksjön, Djup Temp. Syre Syre m C mg/l %,5 8,8 7, ,8 7, ,8 7, ,7 7, ,8 7, ,7 7, ,7 7, ,7 7, ,7 7, ,7 7, ,4 8, , 8,4 8 Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 25 Djup (m) Syre 45. Munksjön, Djup Temp. Syre Syre m C mg/l %,5 6,7 8, ,7 8, ,7 8, ,6 8, ,5 7, ,4 7, ,2 7, ,2 7, ,1 7, , 7, , 7,7 68 Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 25 Djup (m) Syre 45. Munksjön, Djup Temp. Syre Syre m C mg/l %,5 2,8 11, ,8 11, ,7 11, ,8 11, ,9 11, , 11, , 1, ,9 1, , 1, , 1, , 1, , 1,8 78 Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 25 Djup (m) Syre 94

97 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring och ämnestransport BILAGA 5 Uppgifter om vattenföring, ämnestransporter och arealspecifika förluster år 29 Vattenföring Ämnestransport Arealspecifik förlust

98 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring och ämnestransport Vattenföring (m 3 /s) Röttleåns avrinningsområde 14. Kierydsån, inlopp i Ören jan,369 feb,297 mars,5 april,33 maj,131 juni,74 juli,52 aug,4 sep,46 okt,143 nov,41 dec,346 medel,228 Edeskvarnaåns avrinningsområde 22. Lyckåsån, inlopp i Landsjön jan,22 feb,248 mars,461 april,112 maj,55 juni,38 juli,38 aug,27 sep,32 okt,114 nov,414 dec,23 medel,166 Beräknad av SMHI med S-HYPE. Beräknad av SMHI med S-HYPE. Huskvarnaåns avrinningsområde 37. Nässjöån, 365. Ryssbysjöns 33. Stensjöån, 3. Huskvarnaån, inlopp i Ryssbysjön utlopp inlopp i Stensjön utlopp i Vättern jan,414 1,69 1,2 7,19 feb,366 1,2,677 1,94 mars,559 1,34 1,7 5,81 april,385 1,69 1,1 1,3 maj,246,796,43 2,49 juni,227,556,279 1,3 juli,252,488,269 1,93 aug,19,39,186 2,92 sep,232,422,256 1,49 okt,441,772,681 2,37 nov,693 1,92 1,75 8,8 dec,529 2,37 1,42 8,85 medel,378 1,14,762 4,55 Vattenföringen i Nässjöån (37), Ryssbysjöns utlopp (365) och Stensjöån (33) beräknad av SMHI med S-HYPE. Till vattenföringen i Nässjöån och Ryssbysjöns utlopp har adderats,14 m 3 /s för tillskott från Nässjö reningsverk. Vattenföringen i Huskvarnaån (3) är mätt vid Carlfors av Huskvarna kraftverk. Tappningen vid Carlfors har korrigerats för tillkomsten av Lillån (*1,1) samt konstant utsläpp från Huskvarna reningsverk (+,2 m 3 /s). 96

99 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring och ämnestransport Tabergsåns avrinningsområde 43. Lillån, 42. Tabergsån, 4. Tabergsån, inlopp i Tabergsån inlopp i Munksjön utlopp i Vättern jan,81 2,52 4,7 feb,697 2,2 4,14 mars 1,1 3,12 5,36 april,585 1,86 3,96 maj,355 1,5 3,6 juni,272,75 2,73 juli,255,689 2,66 aug,18,489 2,44 sep,198,582 2,55 okt,636 2,7 4,2 nov 1,37 4,67 7,9 dec 1,5 3,62 5,92 medel,626 1,95 4,7 Vattenföringen i Lillån (43) och Tabergsån vid inloppet i Munksjön (42) är beräknade av SMHI med S-HYPE. Vattenföringen i Tabergsån vid utloppet i Vättern (4) har beräknats med ut-gångspunkt i vattenföringen vid inloppet i Munksjön (42). Korrigering har gjorts för tillkommande areal (*1,11) samt det vatten som tillförs direkt till Munksjön via Rocksjön samt från Simsholmens reningsverk (+ 1,4 +,5 m 3 /s). Lillåns och Domneåns avr.omr. 6. Lillån, utlopp i Vättern Vattendrag inom Habo kommun Hökesån, utlopp i Vättern Knipån, utlopp i Vättern jan,391 feb,376 mars,448 april,284 maj,21 juni,171 juli,16 aug,129 sep,127 okt,221 nov,384 dec,394 medel,275 jan,84,654 feb,656,493 mars,815,648 april,595,474 maj,48,272 juni,33,179 juli,267,149 aug,217,124 sep,195,115 okt,361,286 nov,729,645 dec,854,782 medel,517,42 Beräknad av SMHI med S-HYPE. Till vattenföringen har adderats,3 m 3 /s för tillskott från Bankeryds reningsverk. Beräknade av SMHI med S-HYPE. 97

100 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring och ämnestransport Ämnestransporter Röttleåns avrinningsområde 14. Kierydsån, inlopp i Ören (37 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P 21,2 37,7 8,57 3,57 4,85 23,7 1,269 Tot-N ,92 NO23-N ,1 TOC ,9 Vattenföring,333,415,13,461,948,378,228 Edeskvarnaåns avrinningsområde 22. Lyckåsån, inlopp i Landsjön (31 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P 61,5 77, 14,3 31,9 54, ,126 Tot-N ,74 NO23-N ,8 58, ,87 TOC ,5 Vattenföring,234,286,466,325,729,322,166 Huskvarnaåns avrinningsområde 37. Nässjöån, inlopp i Ryssbysjön (22 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P ,9 64,5 8, ,417 Tot-N ,6 NO23-N ,1 TOC ,8 Al , ,898 Cd,537,42,724,382,126,165,136,618 Cr 1,76 1,61,432,37,671 1,51 6,35,289 Cu 7,72 6,65 2,21 1,89 3,7 6,61 28,8,131 Ni 5,71 6,39 2,89 2,42 3,68 6,98 28,1,128 Pb 1,7 1,33,36,236,543 1,15 5,27,24 Zn 3,6 24,2 7,14 5,86 11,1 26,7 16,48 As 1,32 1,26,495,411,73 1,43 5,62,256 Co 2,83 2,35 1,2,89,95 2,2 1,1,459 Vattenföring,39,472,237,221,336,611,378 98

101 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring och ämnestransport 33. Stensjöån, inlopp i Stensjön (78 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P 81, ,6 24,2 47, ,12 Tot-N ,71 NO23-N ,6 TOC ,2 Vattenföring,849 1,9,354,227,468 1,59, Huskvarnaån, utlopp i Vättern (662 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P ,76 Tot-N ,74 NO23-N ,65 TOC ,3 Al ,226 Cd,48,469,116,916,23,135,88,133 Cr 11,5 12,5 2,42 3,11 1,66 13,3 44,5,672 Cu 35,5 64,2 18,6 21,9 16,3 59,7 216,327 Ni 42,1 43,6 12,9 16,8 13,7 4,9 17,257 Pb 6,66 11,8 3,14 5,29 2,29 1,1 39,3,593 Zn 6, ,7 4,8 34, ,641 As 1,7 16,1 4,4 6,49 4,36 17,3 58,9,89 Co 4,33 9,72 1,89 3,19 1,61 7,48 28,2,426 Vattenföring 4,56 8,5 1,89 2,42 1,93 8,46 4,55 Tabergsåns avrinningsområde 43. Lillån, inlopp i Tabergsån (78 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P 62,2 99,4 29,9 25,3 54, ,523 Tot-N ,24 NO23-N ,28 TOC ,5 Vattenföring,749,844,314,218,417 1,21,626 99

102 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring och ämnestransport 42. Tabergsån, inlopp i Munksjön (22 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P ,2 54, ,731 Tot-N ,78 NO23-N ,44 TOC , Al ,433 Cd,139,22,415,672,55,127,568,258 Cr 2,31 4,69 1,22,667 3,3 7,52 19,4,884 Cu 8,2 22,6 6,5 2,46 8,4 21,4 68,8,313 Ni 7,32 9,88 2,76 1,72 4,61 16,6 42,9,195 Pb 3,73 7,17 1,42,696 2,31 8,81 24,1,11 Zn 47, 82,8 41,1 13,6 36, 96,3 317,144 As 1,96 3,19 1,3,732 2,6 6,54 15,5,75 Co 2,8 3,35,782,362,775 5,6 12,4,563 Vattenföring 2,27 2,49,899,589 1,33 4,14 1,95 4. Tabergsån, utlopp i Vättern (245 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P ,128 Tot-N , NO23-N ,19 TOC ,1 Al ,295 Cd,791,96,35,759,97,171,538,219 Cr 5,52 4,65 2,37 1,6 1,99 7,11 23,3,949 Cu 24,3 25,9 23,1 14,8 2,5 34,6 143,584 Ni 13,1 13,2 1,4 7,43 1,5 2,1 74,8,35 Pb 4,55 5,7 2,86 1,67 2,45 8,92 26,1,17 Zn ,5 44,4 64, ,247 As 6,54 6,47 4,28 3,5 4,12 11, 35,9,147 Co 4,63 6,19 2,57 1,47 2,99 7,3 25,2,13 Vattenföring 4,42 4,66 2,9 2,55 3,37 6,5 4,7 1

103 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring och ämnestransport Lillåns och Domneåns avrinningsområden 6. Lillån, utlopp i Vättern (35 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P 87, ,3 45,3 92, ,157 Tot-N ,6 NO23-N ,22 TOC ,9 Al ,7 15,1 61, ,24 Cd,132,11,747,224,54,25,597,171 Cr,381,311,122,761,129 1,31 2,33,665 Cu 2,73 3,5 2,53 1,86 1,88 7,94 2,,571 Ni 3,23 3,15 2,14 1,48 1,27 4,35 15,6,446 Pb,214,222,14,465,128 2,24 2,95,843 Zn 6,72 5,45 4,98 3,81 3,47 23,4 47,8,137 As,655,534,287,344,39,999 3,13,894 Co,364,354,25,15,115,959 2,1,61 Vattenföring,384,366,191,145,174,389,275 Vattendrag inom Habo kommun Hökesån, utlopp i Vättern (69 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P 7, ,2 43,4 39,2 86,7 423,613 Tot-N ,3 NO23-N ,49 TOC ,1 Vattenföring,73,75,356,242,278,792,517 Knipån, utlopp i Vättern (53 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P 54, ,7 18,4 16,1 7,4 292,55 Tot-N ,65 NO23-N ,827 TOC ,5 Vattenföring,573,561,225,137,2,714,42 11

104 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring och ämnestransport 14. Kierydsån, inlopp i Ören (Röttleåns avrinningsområde) Fosfor (ton/år),5 Flöde (m 3 /s),5 Fosfor (ton/år),5 Flöde (m 3 /s),5,4,4,4,4,3,3,3,3,2,2,2,2,1,1,1,1,,,, Fosfor Flöde Fosfor Flöde TOC (ton/år) Flöde (m 3 /s),5,4,3,2,1, TOC Flöde 12

105 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring och ämnestransport 22. Lyckåsån, inlopp i Landsjön (Edeskvarnaåns avrinningsområde) Fosfor (ton/år) 2,5 Flöde (m 3 /s),5 Kväve (ton/år) 5 Flöde (m 3 /s),5 2,,4 4,4 1,5,3 3,3 1,,2 2,2,5,1 1,1,,, Fosfor Flöde Kväve Flöde TOC (ton/år) Flöde (m 3 /s),5,4,3,2,1, TOC Flöde 13

106 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring och ämnestransport 3. Huskvarnaån, utlopp i Vättern (Huskvarnaåns avrinningsområde) Fosfor (ton/år) 12 Flöde (m 3 /s) 1 Kväve (ton/år) 8 Flöde (m 3 /s) Fosfor Flöde Kväve Flöde TOC (ton/år) Flöde (m 3 /s) TOC Flöde 14

107 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring och ämnestransport 4. Tabergsån, utlopp i Vättern (Tabergsåns avrinningsområde) Fosfor (ton/år) Flöde (m 3 /s) Fosfor Flöde Kväve (ton/år) Flöde (m 3 /s) Kväve Flöde TOC (ton/år) Flöde (m 3 /s) TOC Flöde 15

108 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring och ämnestransport 6. Lillån, utlopp i Vättern (Lillåns och Domneåns avrinningsområden) Fosfor (ton/år) 2,5 Flöde (m 3 /s),5 Kväve (ton/år) 7 Flöde (m 3 /s),5 2, 1,5,4, ,4,3 1,,5,2, ,2,1,,, Fosfor Flöde Kväve Flöde TOC (ton/år) Flöde (m 3 /s),5,4,3,2,1, TOC Flöde 16

109 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring och ämnestransport Arealspecifika förluster = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgr. (Rapport 4913) = Resultat i klass 4 enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913) Kväve Tillstånd Klass Avvikelse Klass kg/(ha, år) 14. Kierydsån, utlopp i Ören 1,92 2. Låga förluster 1,9 1. Ingen/obetydlig 22. Lyckåsån, utlopp i Landsjön 2,74 3. Måttligt höga förluster 2,7 2. Tydlig 37. Nässjöån, inlopp i Ryssbysjön* 52,6 5X. Extremt höga förluster Mycket stor 33. Stensjöån, utlopp i Stensjön* 3,71 3. Måttligt höga förluster 3,4 2. Tydlig 3. Huskvarnaån, utlopp i Vättern* 2,74 3. Måttligt höga förluster 2,6 2. Tydlig 43. Lillån, utlopp i Tabergsån 2,24 3. Måttligt höga förluster 2,1 1. Ingen/obetydlig 42. Tabergsån, inlopp i Munksjön 2,78 3. Måttligt höga förluster 2,6 2. Tydlig 4. Tabergsån, utlopp i Vättern* 14, 4. Höga förluster Stor 6. Lillån, utlopp i Vättern* 11,6 4. Höga förluster Stor 1. Hökesån, utlopp i Vättern 2,3 3. Måttligt höga förluster 2,2 1. Ingen/obetydlig 12. Knipån, utlopp i Vättern 1,65 2. Låga förluster 1,4 1. Ingen/obetydlig Fosfor Tillstånd Klass Avvikelse Klass kg/(ha, år) 14. Kierydsån, utlopp i Ören,27 1. Mycket låga förluster,8 1. Ingen/obetydlig 22. Lyckåsån, utlopp i Landsjön, Måttligt höga förluster 3,8 3. Stor 37. Nässjöån, inlopp i Ryssbysjön*, Mycket höga förluster 7,5 4. Mycket stor 33. Stensjöån, utlopp i Stensjön*,12 3. Måttligt höga förluster 2,9 2. Tydlig 3. Huskvarnaån, utlopp i Vättern*,71 2. Låga förluster 1,8 2. Tydlig 43. Lillån, utlopp i Tabergsån,52 2. Låga förluster 1,4 1. Ingen/obetydlig 42. Tabergsån, inlopp i Munksjön,73 2. Låga förluster 1,8 2. Tydlig 4. Tabergsån, utlopp i Vättern*, Måttligt höga förluster 2,3 2. Tydlig 6. Lillån, utlopp i Vättern*, Måttligt höga förluster 4,5 3. Stor Hökesån, utlopp i Vättern,61 2. Låga förluster 1,8 2. Tydlig Knipån, utlopp i Vättern,55 2. Låga förluster 1, 1. Ingen/obetydlig * Den arealspecifika förlusten inkluderar utsläpp från kommunala avloppsreningsverk. 17

110 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring och ämnestransport Översiktsdiagram Streckad linje anger gränsen mellan låga och måttligt höga förluster. Över tunn, heldragen linje är förlusterna höga, över mellantjock, heldragen linje är förlusterna mycket höga och över den tjockaste, heldragna linjen är förlusterna extremt höga. Arealspecifik förlust av kväve (kg/ha, år) 6 5 Faktiskt värde 28 Beräknat jämförvärde Kierydsån, utl. Ören Lyckåsån, utl. Landsjön Nässjöån, inl. Ryssbysjön Stensjöån, utl. Stensjön Huskvarnaån, utl. Vättern Lillån, utl. Tabergsån Tabergsån, inl. Munksjön Tabergsån, utl. Vättern Lillån, utl. Vättern Hökesån, utl. Vättern Knipån, utl. Vättern Arealspecifik förlust av fosfor (kg/ha, år),5,4 Faktiskt värde 28 Beräknat jämförvärde,3,2,1, Kierydsån, utl. Ören Lyckåsån, utl. Landsjön Nässjöån, inl. Ryssbysjön Stensjöån, utl. Stensjön Huskvarnaån, utl. Vättern Lillån, utl. Tabergsån Tabergsån, inl. Munksjön Tabergsån, utl. Vättern Lillån, utl. Vättern Hökesån, utl. Vättern Knipån, utl. Vättern 18

111 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 6 Statusklassning av vattenkemi BILAGA 6 Statusklassning av vattenkemi

112 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 7 Resultat Metaller i Vattenmossa Vattendrag Näringsämnen 1 Röttleån Röttle* Måttlig 14 Kierydsån* God 22 Lyckåsån* Dålig 3 Huskvarnaån utlopp Vättern God 315 Lillån Huskvarna* Otillfredsställande 32 Huskvarnaån Karlsfors* Måttlig 33 Stensjöån* Måttlig 34 Huskvarnaån Lekeryd* Måttlig 35 Huskvarnaån Ylens utlopp* Måttlig 36 Huluån* Dålig 37 Nässjöån Dålig 374 Runnerydssjöns utlopp Måttlig 378 Ällingabäcken God 38 Fredriksdalaån* Måttlig 39 Lanån Hästsjöns utlopp God 4 Munksjöns utlopp God 42 Tabergsån inlopp Munksjön God 43 Lillån inlopp Tabergsån* God 44 Tabergsån Bårarp* God 45 Sandserydsån God 46 Kallebäcken God 49 Vederydssjöns utlopp Hög 6 Lillån utlopp Vättern* Dålig 62 Lillån Toveryd* Hög 7 Domneån utlopp Vättern* God 71 Domneån* God 81 Fiskebäcken** God 9 Malmabäcken** Dålig 1 Hökesån Habo* God 11 Hökesån Habo* Måttlig 15 Pirkåsabäcken Habo Måttlig 16 Pirkåsabäcken Furusjö Otillfredsställande 12 Knipån Kvarnkulla* God 122 Knipån bergtäkt* God 165 Gagnån Kvarnliden God 175 Svedån Sved Hög 2 Krikån Brandstorp God * Korrigering för >1 % jordbruksmark i avrinningsområdet gjordes. ** Troligen >1 % jordbruksmark, men uppgifter om referensvärde för jordbruksmark och andelen jordbruksmark i området erhölls inte från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Sjö Näringsämnen Klorofyll Siktdjup 125 Bunn God Hög Hög 135 Ören God God Hög 25 Landsjön Dålig Uppnår ej god God 325 Stensjön Måttlig God Måttlig 356 L Nätaren Dålig Uppnår ej god Måttlig 355 St Nätaren Måttlig Uppnår ej god Måttlig 365 Ryssbysjön Dålig Uppnår ej god Dålig 45 Munksjön Måttlig Hög God 415 Rocksjön God Hög Hög 11

113 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 7 Resultat Metaller i Vattenmossa BILAGA 7 Resultat från undersökning av metaller i vattenmossa år

114 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 7 Resultat Metaller i Vattenmossa = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgr. (Rapport 4913) = Resultat i klass 4 enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913) Plats Utsättning Upptagning Fe Cu Zn Cd Pb Hg Cr Ni Co As Provnr mg/kg TS Stensjöån ,37 3,7,13 2,6 4,9 14 1, utlopp i Stensjön 33 Lanån ,41 5,2,7 2,8 6,4 16 2, Hästsjöns utlopp 39 Tabergsån Norrahammar 48 Mossan saknades vid inhämtningen Lillån ,32 3,9,1 3, 8,3 1 2, uppstr. Bankeryd 61 Översiktsdiagram Streckad linje anger gränsen mellan låg och måttligt hög halt. För järn saknas bedömningsgrunder. Järn (mg/kg TS) 1 Koppar (mg/kg TS) Mossan saknades vid hämtning Stensjöån 39. Lanån 48. Tabergsån 61. Lillån 33. Stensjöån 39. Lanån Mossan saknades vid hämtning 48. Tabergsån 61. Lillån 112

115 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 7 Resultat Metaller i Vattenmossa Zink (mg/kg TS) 8 Kadmium (mg/kg TS), Mossan saknades vid hämtning,4,3,2,1, Mossan saknades vid hämtning 33. Stensjöån 39. Lanån 48. Tabergsån 61. Lillån 33. Stensjöån 39. Lanån 48. Tabergsån 61. Lillån Bly (mg/kg TS) 6 Kvicksilver (mg/kg TS), Mossan saknades vid hämtning,1,5, 33. Stensjöån 39. Lanån 48. Tabergsån 61. Lillån 33. Stensjöån 39. Lanån Mossan saknades vid hämtning 48. Tabergsån 61. Lillån Krom (mg/kg TS) 4 Nickel (mg/kg TS) Mossan saknades vid hämtning Stensjöån 39. Lanån 48. Tabergsån 61. Lillån 33. Stensjöån 39. Lanån Mossan saknades vid hämtning 48. Tabergsån 61. Lillån 113

116 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 7 Resultat Metaller i Vattenmossa Kobolt (mg/kg TS) 2 Arsenik (mg/kg TS) Mossan saknades vid hämtning Stensjöån 39. Lanån 48. Tabergsån 61. Lillån 33. Stensjöån 39. Lanån Mossan saknades vid hämtning 48. Tabergsån 61. Lillån 114

117 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger BILAGA 8 Resultat från undersökning av planktiska alger år 29 (Medins Biologi AB) Övergripande resultat Resultatsammanställning per lokal Artlistor.. 13 Lokalbeskrivningar

118 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger Övergripande resultat Röttleåns avrinningsområde Växtplanktonundersökningen 29 visade på måttligt näringsrika förhållanden och mycket liten totalbiomassa i Bunn och på näringsfattiga förhållanden och liten totalbiomassa i Ören. I Bunn dominerades biomassan av pansarflagellater och kiselalger medan pansarflagellater och guldalger var vanligast i Ören (Figur 21). En sammanvägd bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) ger god näringsstatus i Ören och Bunn (Tabell 1). I Medins expertbedömning nedklassades Bunn till måttlig näringsstatus. Motivet är den frekventa förekomsten av näringsindikerande arter, vilket medförde relativt höga värden på TPI och Hörnströms trofiindex. Biomassa mg/l 29,6,5,4,3,2,1, Bunn Ören Övriga Gonyostomum semen Grönalger Kiselalger Guldalger Pansarflagellater Rekylalger Cyanobakterier Figur 21. Biomassan av växtplankton fördelad på olika alggrupper i sjöarna 125 Bunn och 135 Ören i Röttleåns avrinningsområde den 2 augusti 29. Edeskvarnaåns avrinningsområde Sammantaget visade 29 års växtplanktonundersökning på näringsrika till måttligt näringsrika förhållanden i Landsjön. Den totala algbiomassan var måttligt stor liksom andelen cyanobakterier (blågrönalger, (Figur 22). Pansarflagellater, framförallt Peridinopsis polonicum, dominerade påtagligt, men även den trådformiga cyanobakterien Aphanizomenon var vanlig. Båda dessa taxa är näringstoleranta. Överhuvudtaget var artrikedomen stor bland eutrofiindikatorerna. En sammanvägd bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) ger måttlig näringsstatus i Landsjön (Tabell 1). I Medins expertbedömning nedklassades näringsstatusen till otillfredsställande. Motivet är den stora övervikten av näringsindikerande arter. Biomassa mg/l Landsjön Övriga Gonyostomum semen Grönalger Kiselalger Guldalger Pansarflagellater Rekylalger Cyanobakterier Figur 22. Biomassan av växtplankton fördelad på olika alggrupper i 25 Landsjön i Edeskvarnaåns avrinningsområde den 2 augusti

119 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger Huskvarnaåns avrinningsområde Sammantaget visade 29 års växtplanktonundersökning på måttligt näringsrika förhållanden med dominans av kiselalger i Stensjön (Figur 23). Den totala algbiomassan var måttligt stor. I Stora Nätaren rådde måttligt näringsrika till näringsrika förhållanden med dominans av kiselalger (Figur 23). I Lilla Nätaren och Ryssbysjön rådde näringsrika förhållanden och totalbiomassan var stor. I Lilla Nätaren dominerade cyanobakterier (blågrönalger, Figur 23) påtagligt medan rekylager och kiselalger var vanligast i Ryssbysjön (Figur 23). Utpräglade algblomningar påvisades inte i någon sjö, men i Lilla Nätaren var mängden cyanobakterier stor (Figur 23). Risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska arter bedömdes som mycket stor i Lilla Nätaren och Ryssbysjön, stor i Stora Nätaren och tydlig i Stensjön. I Stora Nätaren var mängden Gonyostomum så stor att den kan vara besvärsbildande genom att t.ex. orsaka klåda hos badande (Figur 23). Biomassa mg/l Stensjön St. Nätaren L. Nätaren Ryssbysjön Övriga Gonyostomum semen Grönalger Kiselalger Guldalger Pansarflagellater Rekylalger 29 Cyanobakterier Figur 23. Biomassan av växtplankton fördelad på olika alggrupper i sjöarna i Huskvarnaåns avrinningsområde den 2 augusti 29. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 27) råder otillfredsställande näringsstatus i Lilla Nätaren, måttlig näringsstatus i Stora Nätaren och Ryssbysjön samt god näringsstatus i Stenjön (Tabell 1). Enligt Medins egen expertbedömning var näringsstatusen dock måttlig även i Stensjön. I samtliga sjöar påträffades många eutrofiindikerande arter. Tabergsåns avrinningsområde Undersökningen år 29 visade på måttligt näringsrika till näringsfattiga förhållanden i Munksjön och näringsfattigdom i Rocksjön. Munksjön hade en mycket liten och Rocksjön en liten totalbiomassa. Rekylalger dominerade i båda sjöarna (Figur 24). Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 27) var näringsstatusen god i Munksjön och hög i Rocksjön (Tabell 1). I Medins egen bedömning klassades statusen ner till måttlig respektive god. Motivet är övervikt av eutrofiindikatorer. Munksjön är dock en svårklassificerad sjö, delvis beroende på artfattigdom. Vid en surhetsklassning fick Munksjön därför sur status, men Medins bedömer att sjön inte är försurad utan att artfattigdomen har andra orsaker. Biomassa mg/l 29 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Munksjön Rocksjön Övriga Gonyostomum semen Grönalger Kiselalger Guldalger Pansarflagellater Rekylalger Cyanobakterier Figur 24. Biomassan av växtplankton fördelad på olika alggrupper i sjöarna 45 Munksjön och 415 Rocksjön i Tabergsåns avrinningsområde den 2 augusti

120 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger Tabell 1. Statusklassning med avseende på växtplankton i sjöar i tillrinningsområdet till södra delen av Vättern vid provtagningen den 2 augusti 29. Bunn Ören Landsjön Stensjön St Nätaren 2 aug 29 2 aug 29 2 aug 29 2 aug 29 2 aug 29 Naturvårdsverket Sammanvägd näringsstatus God God Måttlig God Måttlig Surhetsklassning Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Expertbedömning Näringsstatus Måttlig God Otillfredsställande Måttlig Måttlig Surhetsklassning Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt L Nätaren Ryssbysjön Munksjön Rocksjön 2 aug 29 2 aug 29 2 aug 29 2 aug 29 Naturvårdsverket Sammanvägd näringsstatus Otillfredsställande Måttlig God Hög Surhetsklassning Nära neutralt Nära neutralt Surt Nära neutralt Expertbedömning Näringsstatus Otillfredsställande Måttlig Måttlig God Surhetsklassning Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt 118

121 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger Förklaring av begrepp i växtplanktonbilagan Naturvårdsverkets kriterier (27). För att klassificera surhet/försurning används parametern antal arter. För att klassificera näringsstatus används: 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa tre parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. TPI (trofiskt planktonindex). Indexet beräknas med hjälp av: 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortalet för växtplanktonarter enligt TPI-systemet redovisas i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) för ca 35 oligtrofi- och ca 6 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Kvoten bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde, som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Värdet varierar mellan (sämst) och 1 (bäst). Expertbedömning. Vid expertbedömningen tar Medins hänsyn till Naturvårdsverkets kriterier, andra kriterier som kan vara relevanta (t.ex. Hörnströms trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. Naturvårdsverkets kriterier (1999). I de gamla bedömningsgrunderna dokumenterades bl.a. totalbiomassan av växtplankton, mängden cyanobakterier, antal potentiellt toxinbildande släkten av cyanobakterier och mängden Gonyostomum. Med hjälp av de uppmätta värdena görs, för varje parameter, dels en bedömning av avvikelse från ett jämförvärde för den aktuella sjötypen, dels en bedömning av tillståndet. Hörnströms trofiindex. Index som beräknas med hjälp av olika indikatorarters frekvens i provet (på en skala 1-5) och deras indikatorvärde (på en skala 11 1). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (mest näringsfattig sjöarna) och 1 (mest näringsrika sjöarna). Förkortningar och begrepp i växtplanktonartlistorna Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (se ovan). EG = ekologisk grupp enligt OEI-systemet. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, d.v.s. har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1-5, där 5 är det högsta. Används dessutom vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström. Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm/l). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten. Biomassa. Anges i enheten mg l -1 (1 mg l -1 motsvarar en biovolym på 1 mm 3 l -1 ). 119

122 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 125. Bunn, djuphålan Datum: S. Sverige klara sjöar, 3 mg Pt/l Koordinat: /14236 Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status/bedömning 72 1, Nära neutralt 3,42 God,38 1, Hög 19,,85 God 2,21,9 Otillfredsställande Nära neutralt Måttlig Avvikelse,38 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa,7 Liten Mycket liten biomassa 3 Ingen eller obetydlig Måttligt antal, Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 45,7 Måttligt högt index Växtplanktonsammansättning, aug 29 Arter med indikatortal, aug 29 Kiselalger Ögonalger Grönalger Cyano-ba kterier Rekylalger Antal arter 1 5 Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1,2, 3 (3 är starkast) Pansarflagellater Guldalger Tidigare utveckling År ,5 Tillstånd C C C C C B/C C C C C C C C C C C C C 1, Totalt (aug) A = Mycket näringsfattigt Cyanobakterier (aug) B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt,5 D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt, Biomassa (mg/l) Kommentar: Växtplanktonsamhället i Bunn kännetecknades av en mycket liten totalbiomassa och liten andel cyanobakterier. Pansarflagellater, bl a Ceratium hirundinella, och kiselalger dominerade. Eutrofiindikerande arter var relativt vanliga, t ex Anabaena, Fragilaria crotonensis och olika ögonalger medan oligotrofiindikatorer var sällsyntare. Därför var TPI-värdet högt och Hörnströms trofiindex måttligt högt. Gonyostomum påträffades inte. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrundernas metod ger god näringsstatus och enligt de gamla bedömningsgrunderna visade växtplanktonsamhället inga eller obetydliga avvikelser från jämförvärden. Det är dock ovanligt att en sjö med så liten växtplanktonbiomassa och liten mängd cyanobakterier har så högt TPI-värde. Bunn är därför svårbedömd och på grund av den stora övervikten av eutrofiindikatorer har vi, liksom i 28 års undersökning, i vår egen bedömning valt att nedklassa näringsstatusen till måttlig. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera är Bunn måttligt näringsrik (C) men nära ett näringsfattigt tillstånd (B). Artantalet var normalt. Mängden cyanobakterier var något större än de närmast föregående åren. Risken för långvariga blomningar av toxiska cyanobakterier bedöms därför som liten, men inte obefintlig. 12

123 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 135. Ören, djuphålan Datum: S. Sverige klara sjöar, 3 mg Pt/l Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status/bedömning 48,96 Nära neutralt 3,86 God,52,77 Hög 6,55,98 Hög 1,36,12 Måttlig Nära neutralt God Avvikelse,52 Liten Liten biomassa,3 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 3 Ingen eller obetydlig Måttligt antal, Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 36,3 Måttligt högt index Växtplanktonsammansättning, aug 29 Arter med indikatortal, aug 29 Pansarflagellater Guldalger Kiselalger Grönalger Konjugater Cyanobakterier Rekylalger Antal arter Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1,2, 3 (3 är starkast) Tidigare utveckling År , Tillstånd C B/C C B/C B/C C B B B B B C B B B B B B Biomassa (mg/l) 1,5 1,,5, Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar: Växtplanktonsamhället i Ören kännetecknades av en liten totalbiomassa och liten andel cyanobakterier. Vid provtagningen 29 var det pansarflagellater och guldalger som dominerade biomassan. Den viktigaste arterna var Dinobryon sociale. Eutrofiindikerande arter var relativt vanliga (t ex Anabaena och Aulacoseira granulata) jämfört med oligotrofiindikerande arter. Både TPI-värde och Hörnströms trofiindex var därför måttligt höga. Gonyostomum påträffades inte. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrundernas metod ger god näringsstatus och enligt de gamla bedömningsgrunderna visade flertalet av växtplanktonsamhället egenskaper små eller obetydliga avvikelser från jämförvärden. Det är dock ovanligt att en sjö med så liten växtplanktonbiomassa har så högt TPI-värde och Ören är därför i viss mån svårbedömd. Vi ansluter oss dock till bedömningsgrundernas utfall och, liksom vid undersökningen 28, klassificerar vi näringsstatusen som god. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera råder ett näringsfattigt tillstånd (B). Artantalet var normalt. Risken för långvariga blomningar av toxiska cyanobakterier bedöms som liten, men inte obefintlig eftersom flera potentiellt blommande släkten noterades. 121

124 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 25. Landsjön, djuphålan Datum: S. Sverige klara sjöar, 3 mg Pt/l Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status/bedömning 45,9 Nära neutralt 2,42 Måttlig 3,24,12 Måttlig 26,64,77 Måttlig 2,47,9 Otillfredsställande Nära neutralt Otillfredsställande Avvikelse 3,24 Mycket stor Måttligt stor biomassa,86 Mycket stor Liten biomassa 2 Ingen eller obetydlig Inga eller få, Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 58,3 Högt index Växtplanktonsammansättning, aug 29 Arter med indikatortal, aug 29 Kiselalger Ögonalger Grönalger Cyanobakterier 6 Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1,2, 3 (3 är starkast) Rekylalger Pansarflagellater Antal arter Tidigare utveckling År Tillstånd D E D D D E D C/D E D D D D D D D D D 15, A = Mycket näringsfattigt 1, B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt 5, D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Biomassa (mg/l), Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) Kommentar: Växtplanktonsamhället i Landsjön kännetecknades av en måttligt stor totalbiomassa med måttlig andel cyanobakterier. Pansarflagellater, fr a Peridinopsis polonicum, dominerade påtagligt men även cyanobakterier av släktet Aphanizomenon var vanliga. Eutrofiindikatorer var avsevärt vanligare än oligotrofiindikatorer varför TPI-värde och Hörnströms trofiindex var högt. Gonyostomum påträffades inte. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrundernas metod gav måttlig näringsstatus vid provagningen 29 vilket är en försämring jämfört med 28. Landsjön kännetecknas av stor variation i växtplanktonbiomassa mellan åren vilket försvårar bedömningen men eftersom eutrofiindikatorerna övervägde så påtagligt har vi i vår egen bedömning valt att klassificera näringsstatusen under 29 som otillfredsställande. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera är Landsjön näringsrik (D) men relativt nära ett måttligt näringsrikt tillstånd. Artantalet var normalt. På grund av det näringsrika tillståndet bedöms risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier som tydlig. 122

125 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 325. Stensjön, djuphålan Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 64255/ Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status/bedömning 54 1, Nära neutralt 3,45 God 2,42,17 God 8,26,99 Hög 1,44,17 Måttlig Nära neutralt Måttlig Avvikelse 2,42 Stor Måttligt stor biomassa,2 Stor Mycket liten biomassa 3 Ingen eller obetydlig Måttligt antal, Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 41,9 Måttligt högt index Växtplanktonsammansättning, aug 29 Arter med indikatortal, aug 29 Guldalger Kiselalger Ögonalger Grönalger Konjuga-t er Pansarflagellater Cyanobakterier Rekylalger Antal arter Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1,2, 3 (3 är starkast) Tidigare utveckling År Tillstånd C/D C/D C/D C/D C C/D D D D D C C C C C C C C 4, Biomassa (mg/l) 3, 2, 1,, A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) Kommentar: Växtplanktonsamhället i Stensjön kännetecknades av en måttligt stor totalbiomassa men med liten andel cyanobakterier. Kiselalger och i viss mån rekylalger av släktet Cryptomonas dominerade. Många arter av eutrofiindikatorer påträffades bland cyanobakterier, kisel- och ögonalgerna men även vissa oligotrofiindikatorerna, fr a Chrysococcus och Aulacoseira cf alpigena, hade ganska hög biomassa. TPI-värdet var dock relativt högt och Hörnströms trofiindex måttligt högt. Gonyostomum påträffades inte. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrundernas metod ger god näringsstatus men enligt de gamla bedömningsgrunderna visade några av växtplanktonsamhället egenskaper stora avvikelser från jämförvärden. Den stora variationen mellan de enskilda parametrarna gör dock Stensjön svårbedömd men på grund av den höga biomassan av vissa eutrofiindikatorer har vi i vår egen bedömning valt att klassificera ned näringsstatusen till måttlig. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera är Stensjön måttligt näringsrik (C). Artantalet var normalt. Risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier bedöms som tydlig. 123

126 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 355. St Nätaren, djuphålan Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status/bedömning 53 1, Nära neutralt 2,49 Måttlig 4,36,9 Måttlig 26,24,79 God 1,98,14 Måttlig Nära neutralt Måttlig Avvikelse 4,36 Mycket stor Stor biomassa 1,15 Mycket stor Måttligt stor biomassa 4 Tydlig Måttligt antal,41 Liten Liten biomassa 57,3 Högt index Växtplanktonsammansättning, aug 29 Arter med indikatortal, aug 29 Ögonalge r Grönalger Konjugater G. semen Cyanobakterier 6 Oligotrofiindikatorer -3,-2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1,2, 3 (3 är starkast) Pansarflagellater Guldalger Kiselalger Rekylalge r Antal arter Tidigare utveckling År , Tillstånd D D D D D D D D C/D D D D D D D D D D Biomassa (mg/l) 6, 4, 2,, Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar: Växtplanktonsamhället i Stora Nätaren kännetecknades av en stor totalbiomassa och måttligt stor biomassa av cyanobakterier. Kiselalgen Aulacoseira granulata och cyanobakterien Wornichnia naegeliana var de biomassemässigt viktigaste arterna. Både TPI-värdet och Hörnströms trofiindex var högt eftersom de eutrofiindikerande arterna var avsevärt vanligare än oligotrofiindikatorerna. Mängden Gonyostomum var lten. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrundernas metod ger måttlig näringsstatus och enligt de gamla bedömningsgrunderna visade flertalet egenskaper tydliga till mycket stora avvikelser från jämförvärden. I vår egen bedömning ansluter vi oss till de nya bedömningsgrundernas utfall och klassificera näringsstatusen i Stora Nätaren som måttlig men den ligger nära otillfredsställande status. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera är Stora Nätaren en näringsrik sjö (D). Artantalet var normalt. Risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier bedöms som mycket stor. 124

127 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 356. L Nätaren, djuphålan Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 6465/ Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status/bedömning 56 1, Nära neutralt 1,58 Otillfredsställande 7,6,6 Otillfredsställande 68,19,34 Otillfredsställande 2,16,14 Otillfredsställande Nära neutralt Otillfredsställande Avvikelse 7,6 Mycket stor Stor biomassa 4,82 Mycket stor Stor biomassa 4 Tydlig Måttligt antal,1 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 64,8 Högt index Växtplanktonsammansättning, aug 29 Arter med indikatortal, aug 29 Guldalger Kiselalger Ögonalger Grönalger Konjugater G. semen 1 Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1,2, 3 (3 är starkast) Cyanobakterier Rekylalger Antal arter Tidigare utveckling År , Tillstånd D E - D D D D D D D Biomassa (mg/l) 2, 15, 1, 5,, Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) Inga data , A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar: Växtplanktonsamhället i Lilla Nätaren kännetecknades av en stor totalbiomassa och en stor biomassa av cyanobakterier. Växtplanktonsamhället dominerades påtagligt av cyanobakterier, speciellt Woronichinia naegeliana och Aphanizomenon. Både TPI-värdet och Hörnströms trofiindex var högt eftersom eutrofiindikatorerna var avsevärt vanligare än oligotrofiindikatorerna. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrundernas metod ger otillfredsställande näringsstatus, en försämring jämfört med 28 då näringsstatusen klassificerades som måttlig. Enligt de gamla bedömningsgrunderna visade växtplanktonsamhällets egenskaper tydliga till mycket stora avvikelser från jämförvärden, förutom mängden Gonyostomum som var mycket liten. I vår egen bedömning ansluter vi oss till bedömningsgrundernas utfall och klassificerar Lilla Nätarens näringsstatus som otillfredsställande. Artantalet var normalt. Risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier bedöms som mycket stor. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera är Lilla Nätaren en näringsrik sjö (D). Lilla Nätaren var 29 den sämsta sjön i undersökningsprogrammet och förhållandena hade försämrats jämfört med de närmast föregående åren. 125

128 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 365. Ryssbysjön, djuphålan Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: /14236 Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status/bedömning 54 1, Nära neutralt 2,59 Måttlig 4,55,9 Måttlig 19,58,86 God 2,11,14 Otillfredsställande Nära neutralt Måttlig Avvikelse 4,55 Mycket stor Stor biomassa,89 Mycket stor Liten biomassa 4 Tydlig Måttligt antal,1 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 58,1 Högt index Växtplanktonsammansättning, aug 29 Arter med indikatortal, aug 29 Tidigare utveckling År , Tillstånd E E E E E E D E E E E D D D D D D D Biomassa (mg/l) 4, 3, 2, 1,, Kiselalger Ögonalger Grönalger Rekylalger Guldalger Pansarflagellater Konjugater G. semen Övriga Cyanobakterier Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) Kommentar: Växtplanktonsamhället i Ryssbysjön kännetecknades av en stor totalbiomassa men en relativt liten biomassa av cyanobakterier. Kiselalger av släktet Aulacoseira och rekylalger av släktet Cryptomonas, samt cyanobakterien Woronichinia naegeliana dominerade. Både TPI-värde och Hörnströms trofiindex var höga eftersom eutrofiindikatorerna var avsevärt vanligare än oligotrofiindikatorerna. Totalt påträffades 15 av TPI-systemets eutrofiindikatorer men endast en oligotrofiindikator. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrunderna ger måttlig näringsstatus och vi ansluter oss i vår egen bedömning till den klassificeringen men Ryssbysjön är mycket nära otillfredsställande status. Enligt de gamla bedömningsgrunderna visade växtplanktonsamhällets egenskaper tydliga till mycket stora avvikelser från jämförvärden, förutom mängden Gonyostomum som var mycket liten. Artantalet var normalt. Risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier bedöms som mycket stor. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera är Ryssbysjön en näringsrik sjö (D). Antal arter Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1,2, 3 (3 är starkast) A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt 126

129 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 45. Munksjön, djuphålan Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: /14249 Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status/bedömning 38,84 Surt 3,2 God 3,29,12 Måttlig,15 1, Hög 1,95,15 Måttlig Nära neutralt God Avvikelse 3,29 Mycket stor Måttligt stor biomassa,5 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 2 Ingen eller obetydlig Inga eller få, Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 33,1 Lågt index Växtplanktonsammansättning, aug 29 Arter med indikatortal, aug 29 Rekylalger Pansarflagellater Guldalger Kiselalger Grönalger Konjugater Cyanobakterier Antal arter Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1,2, 3 (3 är starkast) Tidigare utveckling År , Tillstånd D/E D/E D D E D D D E D D D C C C C C C Biomassa (mg/l) 1, 5,, Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar: Växtplanktonsamhället i Munksjön kännetecknades av en måttligt stor totalbiomassa men en mycket liten biomassa av cyanobakterier. Rekylager av släktet Cryptomonas dominerade stort men även kiselalgen Tabellaria flocculosa var asterionelloides var relativt vanlig. Eutrofiindikerande arter var få men förekom i relativt större biomassor än de än färre oligotrofiindikatorerna. TPI-värdet var måttligt högt men Hörnströms trofiindex var lågt. Gonyostomum påträffades inte. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrundernas metod ger god näringsstatus, en försämring jämfört med 28 då statusen blev hög. I vår egen bedömning klassificerar vi också näringsstatusen som god men Munksjön är mycket svårbedömd och under 29 nära gränsen till måttlig status. Enligt de gamla bedömningsgrunderna visade totalbiomassan mycket stor avvikelse och övriga egenskaper inga eller obetydliga avvikelser. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera är Munksjön måttligt näringsrik (C). Artantalet var lågt men artsammansättningen indikerar inte att sjön är sur. Vi klassificerar därför surhetsstatusen som nära neutral. Risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier bedöms som liten men den avsevärt högre totalbiomassan under 29 jämfört med de närmast föregående åren, indikerar en instabil näringssituation. 127

130 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 415. Rocksjön, djuphålan Datum: S. Sverige klara sjöar, 3 mg Pt/l Koordinat: /14412 Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status/bedömning 47,94 Nära neutralt 4,29 Hög,43,92 Hög 1,3 1, Hög,48,17 God Nära neutralt God Avvikelse,43 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa, Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 2 Ingen eller obetydlig Inga eller få, Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 36,1 Måttligt högt index Växtplanktonsammansättning, aug 29 Arter med indikatortal, aug 29 Guldalger Kiselalger Grönalger Cyanobakterier 6 Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1,2, 3 (3 är starkast) Rekylalger Pansarflagellater Antal arter Tidigare utveckling År ,5 Tillstånd C C C C B/C B/C B/C D C D B C C C B C B B Biomassa (mg/l) 2, 1,5 1,,5, Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar: Växtplanktonsamhället i Rocksjön kännetecknades av en mycket liten totalbiomassa och en mycket liten biomassa av cyanobakterier. Rekylager av släktet Cryptomonas dominerade kraftigt. Eutrofiindikerande arter förekom (t ex Aulacoseira granulata och Pediastrum) men även oligotrofiindikatorerna (framför allt olika arter av guldalger) var vanliga. TPI-värdet var därför relativt lågt. Hörnströms trofiindex var dock måttligt högt. Gonyostomum påträffades inte. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrundernas metod ger hög näringsstatus. Enligt de gamla bedömningsgrunderna visade växtplanktonsamhällets egenskaper inga eller obetydliga avvikelser från jämförvärden. I vår egen bedömning noterar vi att några goda eutrofiindikatorer förekom. Vi har därför valt att nedklassificera näringsstatusen till god. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera är Rocksjön en näringsfattig sjö (B). Artantalet var normalt. Risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier bedöms som ingen eller obetydlig. 128

131 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 415. Rocksjön, djuphålan Datum: S. Sverige klara sjöar, 3 mg Pt/l Koordinat: /14412 Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status/bedömning 47,94 Nära neutralt 4,29 Hög,43,92 Hög 1,3 1, Hög,48,17 God Nära neutralt God Avvikelse,43 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa, Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 2 Ingen eller obetydlig Inga eller få, Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 36,1 Måttligt högt index Växtplanktonsammansättning, aug 29 Arter med indikatortal, aug 29 Guldalger Kiselalger Grönalger Cyanobakterier 6 Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1,2, 3 (3 är starkast) Rekylalger Pansarflagellater Antal arter Tidigare utveckling År ,5 Tillstånd C C C C B/C B/C B/C D C D B C C C B C B B Biomassa (mg/l) 2, 1,5 1,,5, Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar: Växtplanktonsamhället i Rocksjön kännetecknades av en mycket liten totalbiomassa och en mycket liten biomassa av cyanobakterier. Rekylager av släktet Cryptomonas dominerade kraftigt. Eutrofiindikerande arter förekom (t ex Aulacoseira granulata och Pediastrum) men även oligotrofiindikatorerna (framför allt olika arter av guldalger) var vanliga. TPI-värdet var därför relativt lågt. Hörnströms trofiindex var dock måttligt högt. Gonyostomum påträffades inte. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrundernas metod ger hög näringsstatus. Enligt de gamla bedömningsgrunderna visade växtplanktonsamhällets egenskaper inga eller obetydliga avvikelser från jämförvärden. I vår egen bedömning noterar vi att några goda eutrofiindikatorer förekom. Vi har därför valt att nedklassificera näringsstatusen till god. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera är Rocksjön en näringsfattig sjö (B). Artantalet var normalt. Risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier bedöms som ingen eller obetydlig. 129

132 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 125. Bunn, djuphålan Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 1524:26 + NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI 1 Aphanothece sp. - NÄGELI 1 Chroococcus sp. (5-1 µm) - NÄGELI 1 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH 3 E 2 3,3 Radiocystis geminata - (SKUJA) I 1 Woronichinia sp. - ELENKIN E 1 Oscillatoriales Pseudoanabena limnetica - (LEMMERMANN) KOMÁREK 2 E 2 563,1 Nostocales Anabaena sp. nystan (exkl. lemmermannii) - BORY 2 I 3 313,46 Anabaena sp. rak - BORY 2 I ,22 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I 2 Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 2 3,8,2 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 3,8,7 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK I 3 1,2,69 Gymnodinium sp. - KOFOID & SWEZY I 3 1,,22 Gymnodinium sp. (liten, <1 µm) - KOFOID & SWEZY -3 I 2 3,8,1 Peridinales, obestämd 2 Peridinium umbonatum - STEIN 2 3,8,6 Peridinium sp. - EHRENBERG I 2,7,31 Peridiniopsis polonicum - (WOLOSHYN SKA) BOURRELLY E 2,6,9 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 1 1,9,2 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 1 1,9,4 Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST -2 O 1 1,9,2 Dinobryon divergens - IMHOF I 2 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 1 Dinobryon sp. - EHRENBERG I 1 Epipyxis sp. - EHRENBERG 1 Mallomonas caudata - IWANOFF I 1 1,9,4 Mallomonas sp. (1-2µm) - PERTY I 1 Pseudopedinella sp./pedinella sp. 1 Uroglena sp. - EHRENBERG I 1 Chrysophyseae, obestämda monader (5-1 µm) 2 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 7,5,1 Asterionella formosa - HASSALL I 2 11,8 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2 7,5,7 Aulacoseira sp. (5-1 µm bred) - THWAITES I 2 11,1 Centriska kiselalger (<1 µm) I 4 189,24 Centriska kiselalger (1-2 µm) I 2 15,11 Fragilaria berolinensis - (LEMMERMANN) LANGE-BERTALOT 3 E 2 3,8,4 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 4 73,19 Fragilaria cf. ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT 2 3 2,4,4 Pennales obestämda (3-5 µm) I 1 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 4 96,24 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON I 2 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena sp. - EHRENBERG 3 E 1 1,9,9 Trachelomonas sp. (1-15 µm) - EHRENBERG 3 E 2 5,6,2 Trachelomonas sp. (15-2 µm) - EHRENBERG 3 E 2 5,6,1 13

133 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 125 Bunn (forts.) 125. Bunn, djuphålan Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 1524:26 + NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Ankyra judayi - (G. M. SMITH) FOTT I 1 Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2,6,3 Coelastrum sp. - NÄGELI 3 I 1 3,7 Dictyosphaerium sp. - NÄGELI I 1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I 1 Nephrocytium sp. - NÄGELI I 1 Oocystis sp. - NÄGELI I 1 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1,1,1 Pediastrum duplex var. gracillimum - W. & G.S. WEST * 3 E 1,1,2 Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD * 2 O 1 1,9,1 Pediastrum tetras - (EHRENBERG) RALFS * 2 E 1 1,9,1 Quadrigula sp. - PRINTZ O 1 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 Schroederia sp. - LEMMERMANN 1 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 1 Ulotrichales Elakatothrix sp. - WILLE I 1 Övrigt Chlorophyceae, obestämda klotformiga 1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 3 1,7,2 Staurastrum sp. - MEYEN I 1 Staurodesmus sp. - TEILING I 1 ÖVRIGA Goniochloris sp. - GEITLER 1 Pseudostaurastrum sp. - CHODAT I 1 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 2 Övriga, oidentifierad monad (5-1 µm) 2 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 131

134 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 135. Ören, djuphålan Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 1524:26 + NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Snowella sp. - ELINKIN I 1 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 1 Chroococcales, obestämd kolonibildande art 3 Nostocales Anabaena flos-aquae/lemmermannii - P. RICHTER 1 I 2 86,12 Aphanizomenon sp. - MORREN I ,22 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I 4 144,15 Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 2 7,5,3 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 13,19 Cryptomonas sp. (3-4 µm) - EHRENBERG I 2 3,8,15 Rhodomonas cf. lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 3 34,5 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK I 3 1,4,57 Gymnodinium sp. (liten, <1 µm) - KOFOID & SWEZY -3 I 2 5,6,2 Gymnodinium sp. (stor) - KOFOID & SWEZY I 3 3,3,82 Peridinium umbonatum - STEIN 2 5,6,6 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 1 1,9,2 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 3 94,18 Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST -2 O 1 1,9,4 Dinobryon divergens - IMHOF I 3 139,39 Dinobryon sociale - EHRENBERG I 4 638,129 Dinobryon sp. - EHRENBERG I 1 1,9,3 Epipyxis sp. - EHRENBERG 1 Mallomonas caudata - IWANOFF I 1 Mallomonas tonsurata - PASCHER & RUTTNER -1 I 1 1,9,1 Mallomonas sp. (1-2µm) - PERTY I 1 Pseudopedinella sp./pedinella sp. 1 Uroglena sp. - EHRENBERG I 2 53,5 Chrysophyseae, obestämda monader (5-1 µm) 2 3,8,7 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 5,6,6 Asterionella formosa - HASSALL I 2 5,6,4 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2 7,5,41 Aulacoseira sp. (5-1 µm bred) - THWAITES I 2 3,8,3 Centriska kiselalger (<1 µm) I 2 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 2 7,1,2 Fragilaria sp. (inklusive Synedra sp.) - LYNGBYE I 2 Pennales obestämda (3-5 µm) I 1 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 3 45,14 Tabellaria flocculosa - (ROTH) KÜTZING I 1 1,9,8 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Botryococcus sp. - KÜTZING * I 1 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 1 Micractinium pusillum - FRESENIUS 2 E 1 23,1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 3 21,2 Nephrocytium sp. - NÄGELI I 1 Oocystis sp. - NÄGELI I 1 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 Ulotrichales Elakatothrix sp. - WILLE I 1 132

135 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 135 Ören (forts.) 135. Ören, djuphålan Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 1524:26 + NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 3,8,1 ÖVRIGA Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 2 Övriga, oidentifierad monad (5-1 µm) 2 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 133

136 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 25. Landsjön, djuphålan Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 1524:26 + NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Chroococcales, obestämd kolonibildande art 3 Oscillatoriales Pseudoanabena limnetica - (LEMMERMANN) KOMÁREK 2 E ,34 Romeria sp. - KOCZWARA E 2 Nostocales Anabaena spp. böjd - BORY I 1 14,5 Anabaena sp. nystan (exkl. lemmermannii) - BORY 2 I 1 27,1 Aphanizomenon issatschenkoi - (USAC) PROSK. LAVR. 3 E ,138 Aphanizomenon sp. - MORREN I ,684 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I 4 866,64 Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 4 266,155 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 37,77 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK I 1,3,16 Gymnodinium sp. - KOFOID & SWEZY I 1 Peridinales, obestämd 1 Peridiniopsis polonicum - (WOLOSHYN SKA) BOURRELLY E ,632 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Pseudopedinella sp./pedinella sp. 1 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2 149,91 Aulacoseira granulata var. angustissima - (O. MÜLLER) SIMONSEN 3 E 2 5,6 Aulacoseira sp. (5-1 µm bred) - THWAITES I 2 5,44 Centriska kiselalger (<1 µm) I 2 Fragilaria berolinensis - (LEMMERMANN) LANGE-BERTALOT 3 E 2 5,24 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 4 532,8 Pennales obestämda (3-5 µm) I 2 Pennales obestämda (5-1 µm) I 3 155,127 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas sp. (15-2 µm) - EHRENBERG 3 E 1 6,2,2 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Chlamydomonas-typ - EHRENBERG I 1 Pteromonas sp. SELIGO E 2 43,8 Chlorococcales Ankyra sp. - FOTT I 2 Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2,7,18 Lagerheimia sp. - CHODAT 2 E 4 285,8 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 2 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I 1 Oocystis sp. - NÄGELI I 1 Pediastrum simplex - SCHMIDLE * E 2,7,3 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 Ulotrichales Elakatothrix sp. - WILLE I 1 Övrigt Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga 1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium sp. - NITSCH I 1 Staurastrum sp. - MEYEN I 1 134

137 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 25 Landsjön (forts.) 25. Landsjön, djuphålan Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 1524:26 + NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l ÖVRIGA Gyromitus cordiformis - SKUJA 1 Pseudostaurastrum sp. - CHODAT I 1 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 2 Övriga, oidentifierad monad (5-1 µm) 2 Övriga, oidentifierad 1 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 135

138 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 325. Stensjön, djuphålan Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 1524:26 + NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI 1 Aphanothece sp. - NÄGELI 1 Chroococcus sp. (5-1 µm) - NÄGELI 2 Cyanonephron styloides - HICHEL E 1 Snowella sp. - ELINKIN I 1 Oscillatoriales Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK 1 333,7 Nostocales Anabaena sp. nystan (exkl. lemmermannii) - BORY 2 I 3 619,41 Anabaena sp. rak - BORY 2 I ,152 Aphanizomenon sp. - MORREN I 1 125,1 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I 4 514,37 Cryptomonas sp. (<1 µm) - EHRENBERG I 1 Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 149,86 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 4 248,433 Cryptomonas sp. (3-4 µm) - EHRENBERG I 2 19,54 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 Rhodomonas cf. lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 3 192,24 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (stor) - KOFOID & SWEZY I 1,3,9 Peridinales, obestämd 1 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 4 291,114 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 1 Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST -2 O 2 12,2 Dinobryon divergens - IMHOF I 2 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 2 Kephyrion sp. - PASCHER -3 I 1 6,2,3 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 2 25,2 Mallomonas sp. (1-2µm) - PERTY I 1 Pseudopedinella sp./pedinella sp ,283 Synura sp. - EHRENBERG I 1 Uroglena sp. - EHRENBERG I 2 Chrysophyseae, obestämda monader (5-1 µm) 2 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 6,2,16 Asterionella formosa - HASSALL I 2 25,9 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O 3 124,36 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 3 124,589 Aulacoseira sp. (5-1 µm bred) - THWAITES I 3 155,117 Centriska kiselalger (1-2 µm) I 2 5,44 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 3 27,7 Fragilaria cf. ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT ,7 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I 2 25,17 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 3 124,36 Tabellaria flocculosa - (ROTH) KÜTZING I 1 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON I 4 115,136 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Phacus tortus - (LEMMERMANN) SKVORTZOV 3 E 1,2,3 Trachelomonas sp. (1-15 µm) - EHRENBERG 3 E 1 6,2,16 Trachelomonas sp. (15-2 µm) - EHRENBERG 3 E 1 6,2,5 136

139 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 325 Stensjön (forts.) 325. Stensjön, djuphålan Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 1524:26 + NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Ankyra sp. - FOTT I 2 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 Oocystis sp. - NÄGELI I 1 Pediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI * 3 E 1 6,43 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 Övrigt Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga 1 99,35 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 19,3 ÖVRIGA Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 2 Övriga, oidentifierad monad (5-1 µm) 2 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 137

140 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 355. St Nätaren, djuphålan Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 1524:26 + NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI 1 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH 3 E 2 333,45 Microcystis sp. - KÜTZING E 1 1,7 Snowella sp. - ELINKIN I 2 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,689 Woronichinia sp. - ELENKIN E 2 Oscillatoriales Romeria sp. - KOCZWARA E 1 Nostocales Anabaena sp. nystan (exkl. lemmermannii) - BORY 2 I 3 433,41 Anabaena sp. spiral - BORY 3 I 1 33,7 Anabaena sp. rak - BORY 2 I 3 1,35 Aphanizomenon sp. - MORREN I ,321 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I 4 57,34 Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 13,71 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 3 99,21 Cryptomonas sp. (3-4 µm) - EHRENBERG I 2 19,59 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 Rhodomonas cf. lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 3 136,23 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium furcoides - (LEVANDER) LANGHANS 2 I 2,7,19 Gymnodinium sp. - KOFOID & SWEZY I 2,7,19 Peridinales, obestämd 1 Peridiniopsis polonicum - (WOLOSHYN SKA) BOURRELLY E 1,3,6 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 3 8,18 Dinobryon divergens - IMHOF I 2 Dinobryon sociale - EHRENBERG I 1 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 2 19,1 Mallomonas sp. (1-2µm) - PERTY I 2 25,11 Mallomonas sp. (2-3µm) - PERTY I 2 19,3 Pseudopedinella sp./pedinella sp. 3 74,49 Synura sp. - EHRENBERG I 1 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 6,5 Asterionella formosa - HASSALL I 2 25,14 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E ,135 Aulacoseira sp. (5-1 µm bred) - THWAITES I 2 28,23 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 2 62,15 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 2 25,18 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Phacus tortus - (LEMMERMANN) SKVORTZOV 3 E 1,3,15 Trachelomonas sp. (15-2 µm) - EHRENBERG 3 E 1 6,2,2 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Botryococcus sp. - KÜTZING * I 1,3,7 Dictyosphaerium sp. - NÄGELI I 1 21,2 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I 1 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1,3,2 Övrigt Chlorophyceae, obestämda klotformiga 2 Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga 1 138

141 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 355 Stora Nätaren (forts.) 355. St Nätaren, djuphålan Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 1524:26 + NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 19,2 Closterium sp. - NITSCH I 1 Cosmarium sp. - CORDA O 1 Staurastrum setigerum - CLEVE O 1 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 4 15,41 ÖVRIGA Gyromitus cordiformis - SKUJA 1 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 2 Övriga, oidentifierad monad (5-1 µm) 2 Övriga, oidentifierad 2 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 139

142 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 356. L Nätaren, djuphålan Lokalkoordinater: 6465 / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 1524:26 + NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanothece sp. - NÄGELI 1 Chroococcus sp. (5-1 µm) - NÄGELI 2 Microcystis botrys - TEIL. 3 E 2 267,17 Microcystis viridis - (A. BRAUN) LEMMERMANN 3 E 2 133,12 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH 3 E 3 967,69 Microcystis sp. - KÜTZING E 2 233,22 Microcystis sp. (annan) - KÜTZING E 2 167,3 Snowella sp. - ELINKIN I 1 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,281 Oscillatoriales Romeria sp. - KOCZWARA E 1 Nostocales Anabaena mendotae - TRELEASE 2 E 3 6,2 Anabaena sp. nystan (exkl. lemmermannii) - BORY 2 I 2 467,81 Anabaena sp. rak - BORY 2 I 2 25,9 Aphanizomenon sp. - MORREN I ,33 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I 4 891,72 Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 4 316,199 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 4 483,931 Cryptomonas sp. (3-4 µm) - EHRENBERG I 2 12,4 Cryptomonas sp. (>4 µm) - EHRENBERG 2 I 1 6,2,35 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 Rhodomonas cf. lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 3 99,12 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. - KOFOID & SWEZY I 1 Peridinales, obestämd 1 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Dinobryon bavaricum - IMHOF O 1 Mallomonas tonsurata - PASCHER & RUTTNER -1 I 2 25,11 Mallomonas spp. (2-3µm) - PERTY I 2 31,59 Pseudopedinella sp./pedinella sp. 1 Chrysophyseae, obestämda monader (5-1 µm) 2 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 Asterionella formosa - HASSALL I 2 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 4 62,565 Aulacoseira sp. (5-1 µm bred) - THWAITES I 2 Centriska kiselalger (2-3 µm) I 2 12,83 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 3 147,35 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 1 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas spp. (1-15 µm) - EHRENBERG 3 E 2 37,62 Trachelomonas spp. (15-2 µm) - EHRENBERG 3 E 2 12,55 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Pandorina morum - (O. F. MÜLLER) BORY E 1 99,22 Chlorococcales Ankyra sp. - FOTT I 1 Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2 1,7,3 Dictyosphaerium sp. - NÄGELI I 1 198,13 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ 2 I 1 6,2,1 Oocystis sp. - NÄGELI I 2 Pediastrum duplex var. gracillimum - W. & G.S. WEST * 3 E 2,7,3 Pediastrum tetras - (EHRENBERG) RALFS * 2 E 1,3,2 Scenedesmus cf. acuminatus - (LAGERHEIM) CHODAT 3 E 1 25,1 Scenedesmus cf. denticulatus - LAGERHEIM E 1 Selenastrum bibraianum - REINSH E 1 14

143 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 356 Lilla Nätaren (forts.) 356. L Nätaren, djuphålan Lokalkoordinater: 6465 / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 1524:26 + NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 1,7,2 Staurastrum sp. - MEYEN I 1 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 1,3,6 ÖVRIGA Gyromitus cordiformis - SKUJA 1 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 2 Övriga, oidentifierad monad (5-1 µm) 2 Övriga, oidentifierad 2 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 141

144 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 365. Ryssbysjön, djuphålan Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -3 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 1524:26 + NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Chroococcus sp. (5-1 µm) - NÄGELI 1 Microcystis spp. - KÜTZING 3 E ,13 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,727 Oscillatoriales Romeria sp. - KOCZWARA E 1 Nostocales Anabaena mendotae - TRELEASE 2 E 2 117,4 Anabaena sp. nystan (exkl. lemmermannii) - BORY 2 I 1 1,13 Anabaena sp. rak - BORY 2 I 2 229,1 Aphanizomenon sp. - MORREN I 2 325,34 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I 4 631,64 Cryptomonas sp. (<1 µm) - EHRENBERG I 1 Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 241,142 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 4 452,794 Cryptomonas sp. (3-4 µm) - EHRENBERG I 3 142,589 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. - KOFOID & SWEZY I 2 25,44 Gymnodinium sp. (stor) - KOFOID & SWEZY I 1 Peridinales, obestämd 2 37,67 Peridiniopsis penardifomii - (LINDEMANN) BOURRELLY 2 12,36 Peridiniopsis polonicum - (WOLOSHYN SKA) BOURRELLY E 2 1,,2 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Mallomonas sp. (1-2µm) - PERTY I 4 384,121 Pseudopedinella sp./pedinella sp. 1 Chrysophyseae, obestämda monader (5-1 µm) 2 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 4 1 1,189 Aulacoseira sp. (5-1 µm bred) - THWAITES I 3 773,337 Centriska kiselalger (<1 µm) I 1 Centriska kiselalger (1-2 µm) I 1 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 2 19,5 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 2 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas sp. (1-15 µm) - EHRENBERG 3 E 1 6,2,5 Trachelomonas spp. (15-2 µm) - EHRENBERG 3 E 2 25,6 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Ankyra sp. - FOTT I 1 Coelastrum sp. - NÄGELI 3 I 2 11,1 Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ 2 I 2 56,5 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I 1 Pediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI * 3 E 2 2,3,2 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1,3,3 Pediastrum duplex var. gracillimum - W. & G.S. WEST * 3 E 1,3,1 Scenedesmus cf. denticulatus - LAGERHEIM E 1 Scenedesmus spinosi-gruppen - MEYEN 2 E 1 25,1 Scenedesmus spp. - MEYEN E 2 Schroederia sp. - LEMMERMANN 1 Selenastrum bibraianum - REINSH E 1 Övrigt Chlorophyceae, obestämda klotformiga 2 Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga 3 177,12 142

145 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 365 Ryssbysjön (forts.) 365. Ryssbysjön, djuphålan Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -3 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 1524:26 + NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 1,,2 Closterium sp. - NITSCH I 3 7,7,2 Staurastrum anatinum - COOKE & WILLS O 1 Staurastrum longipes - (NORDSTEDT) TEILING O 1 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 1,3,6 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,9 Gyromitus cordiformis - SKUJA 1 Pseudostaurastrum sp. - CHODAT I 1 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 2 Övriga, oidentifierad monad (5-1 µm) 2 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 143

146 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 45. Munksjön, djuphålan Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 1524:26 + NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Nostocales Anabaena spp. böjd - BORY I 1 4,,3 Aphanizomenon sp. - MORREN I 1 2,2 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I 4 585,61 Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 2 27,22 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 4 653,942 Cryptomonas sp. (3-4 µm) - EHRENBERG I ,31 Cryptomonas sp. (>4 µm) - EHRENBERG 2 I 2 2,149 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 27,3 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Peridinales, obestämd 1 6,8,16 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST -2 O 2 14,1 Dinobryon divergens - IMHOF I 2 61,17 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 1 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 2 14,2 Pseudopedinella sp./pedinella sp. 1 Synura sp. - EHRENBERG I 1 Chrysophyseae, obestämda monader (2-5 µm) 2 2,3 Chrysophyseae, obestämda monader (5-1 µm) 4 36,22 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Asterionella formosa - HASSALL I 3 41,34 Centriska kiselalger (1-2 µm) I 1 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 3 127,89 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I 1 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 3 51,16 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON I 4 125,279 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Ankyra judayi - (G. M. SMITH) FOTT I 1 Ankyra sp. - FOTT I 1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 61,4 Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ 2 I 3 82,16 Oocystis sp. - NÄGELI I 1 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 Ulotrichales Elakatothrix genevensis - (REVERDIN) HINDÁK I 1 Övrigt Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga 2 218,16 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 3,3,1 Closterium sp. - NITSCH I 1,3,2 Staurastrum pseudopelagicum - W. & G. S. WEST O 1 Staurastrum sp. - MEYEN I 3 5,7,19 ÖVRIGA Chrysochromulina sp. - LACKEY 1 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 1 Övriga, oidentifierad monad (5-1 µm) 1 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 144

147 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 415. Rocksjön, djuphålan Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 1524:26 + NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Oscillatoriales Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK 1 25,1 Nostocales Anabaena sp. nystan (exkl. lemmermannii) - BORY 2 I 2 68,4 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I 4 13,8 Cryptomonas sp. (<1 µm) - EHRENBERG I 2 Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 2,1 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 4 134,249 Cryptomonas sp. (3-4 µm) - EHRENBERG I 2 9,28 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 Rhodomonas cf. lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 4 81,8 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK I 2,3,18 Gymnodinium sp. (liten, <1 µm) - KOFOID & SWEZY -3 I 1 1,8,4 Gymnodinium sp. (stor) - KOFOID & SWEZY I 2 Peridinales, obestämd 2 Peridinium umbonatum var. umbonatum (inconspicuum) - LEMMERMANN -1 O 1 1,8,3 Peridinium sp. - EHRENBERG I 2 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 1 1,8,4 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 1 Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST -2 O 2 3,7,4 Dinobryon divergens - IMHOF I 4 28,55 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 1 Mallomonas sp. (1-2µm) - PERTY I 1 Pseudopedinella sp./pedinella sp. 1 Uroglena sp. - EHRENBERG I 2 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Asterionella formosa - HASSALL I 4 29,2 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2,8,4 Aulacoseira sp. (1-15 µm bred) - THWAITES I 2,4,1 Centriska kiselalger (<1 µm) I 1 Centriska kiselalger (1-2 µm) I 1 1,8,2 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 2 2,,5 Fragilaria cf. ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT 2 2,3,2 Pennales obestämda (3-5 µm) I 1 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I 2 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 1 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON I 3 1,19 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Chlamydomonas-typ - EHRENBERG I 1 Chlorococcales Korshikoviella sp. - SILVA 2 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 Pediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI * 3 E 1,1,1 Quadrigula sp. - PRINTZ O 1 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 Ulotrichales Elakatothrix sp. - WILLE I 1 Övrigt Chlorophyceae, obestämda klotformiga 1 Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga 1 145

148 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 415 Rocksjön (forts.) 415. Rocksjön, djuphålan Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 1524:26 + NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2,6,1 Staurodesmus sp. - TEILING I 1 ÖVRIGA Övriga, oidentifierad monad (5-1 µm) 2 Övriga, oidentifierad monad (1-2 µm) 2 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 146

149 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 125. Bunn, djuphålan Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: Bunn Kommun: Jönköping Lokalnummer: 125 Top. karta: 7E NV Lokalnamn: djuphålan Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: M. Andersson/H. Friberg Datum: Organisation: Alcontrol Tid på dygnet: 13.3 Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter,5 m 5 m 1m 15m Djup provplatsen (m): 2 Vattentemperatur ( C): 18,5 18,2 17,9 17,8 Grumlighet: - Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: - Språngskiktets läge: 1 m Trofinivå: - Siktdjup med vattenkikare: 4,5 m Väderlek: Klart Vattenkemi (j/n): J Märkning av lokal: Bunn Kvalitativ metod BIN PR 61 Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Konserveringsmetod : lugol Kvantitativ metod SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt Ören, djuphålan Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: Ören Kommun: Jönköping Lokalnummer: 135 Top. karta: 7E NO Lokalnamn: djuphålan Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: M. Andersson/H. Friberg Datum: Organisation: Alcontrol Tid på dygnet: 14:15 Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter,5 m 5 m 1m 15m Djup provplatsen (m): 35 Vattentemperatur ( C): 17,9 17,9 17,9 17,9 Grumlighet: - Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: - Språngskiktets läge: 12 m Trofinivå: - Siktdjup med vattenkikare: 6,2 m Väderlek: klart Vattenkemi (j/n): J Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 61 Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Konserveringsmetod : lugol Kvantitativ metod SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 147

150 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 25. Landsjön, djuphålan Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: Landsjön Kommun: Jönköpings Lokalnummer: 25 Top. karta: 7E SV Lokalnamn: djuphålan Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: M. Andersson/H. Friberg Datum: Organisation: Alcontrol Tid på dygnet: 12:3 Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter,5 m 5 m 1m 15m Djup provplatsen (m): 1 Vattentemperatur ( C): 18,4 18,3 18,2 17,8 Grumlighet: - Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: - Språngskiktets läge: - m Trofinivå: - Siktdjup med vattenkikare: 2 m Väderlek: klart Vattenkemi (j/n): J Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 61 Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Konserveringsmetod : lugol Kvantitativ metod SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt Stensjön, djuphålan Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: Stensjön Kommun: Jönköping Lokalnummer: 325 Top. karta: 7E SV Lokalnamn: djuphålan Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: M. Andersson/H. Friberg Datum: Organisation: Alcontrol Tid på dygnet: 18: Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter,5 m 5 m 1m 15m Djup provplatsen (m): 9 Vattentemperatur ( C): 17,9 17, 8 17,8 17,3 Grumlighet: - Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: - Språngskiktets läge: - m Trofinivå: - Siktdjup med vattenkikare: 1,5 m Väderlek: klart Vattenkemi (j/n): J Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 61 Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Konserveringsmetod : lugol Kvantitativ metod SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 148

151 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 355. St Nätaren, djuphålan Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: St Nätaren Kommun: Jönköping Lokalnummer: 355 Top. karta: 7E SO Lokalnamn: djuphålan Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: M. Andersson/H. Friberg Datum: Organisation: Alcontrol Tid på dygnet: 15:4 Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter,5 m 5 m 1m 15m Djup provplatsen (m): 18 Vattentemperatur ( C): 17,8 17,8 17,8 17,8 Grumlighet: - Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: - Språngskiktets läge: 12 m Trofinivå: - Siktdjup med vattenkikare: 1,3 m Väderlek: klart Vattenkemi (j/n): J Märkning av lokal: Kvalitativ metod BIN PR 61 Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Konserveringsmetod : lugol Kvantitativ metod SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt L Nätaren, djuphålan Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: L Nätaren Kommun: Jönköping Lokalnummer: 356 Top. karta: 7E SO Lokalnamn: djuphålan Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: 6465 / Provtagningsuppgifter Provtagare: M. Andersson/H. Friberg Datum: Organisation: Alcontrol Tid på dygnet: 16:15 Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter,5 m 5 m 1m 15m Djup provplatsen (m): 9 Vattentemperatur ( C): 19 18,9 1 8,8 17 Grumlighet: - Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: - Språngskiktets läge: 7 m Trofinivå: - Siktdjup med vattenkikare: 1,1 m Väderlek: klart Vattenkemi (j/n): J Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 61 Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Konserveringsmetod : lugol Kvantitativ metod SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 149

152 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 365. Ryssbysjön, djuphålan Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: Ryssbysjön Kommun: Jönköping Lokalnummer: 365 Top. karta: 6E NO Lokalnamn: djuphålan Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: M. Andersson/H. Friberg Datum: Organisation: Alcontrol Tid på dygnet: 17: Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter,5 m 5 m 1m 15m Djup provplatsen (m): 3 Vattentemperatur ( C): 18,5 18, Grumlighet: - Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: - Språngskiktets läge: - m Trofinivå: - Siktdjup med vattenkikare: 1 m Väderlek: klart Vattenkemi (j/n): J Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 61 Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -3 Konserveringsmetod : lugol Kvantitativ metod SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt Munksjön, djuphålan Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: Munksjön Kommun: Jönköping Lokalnummer: 45 Top. karta: 7E SV Lokalnamn: djuphålan Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: M. Andersson/H. Friberg Datum: Organisation: Alcontrol Tid på dygnet: 19:3 Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter,5 m 5 m 1m 15m Djup provplatsen (m): 2 Vattentemperatur ( C): 17,5 17,5 17,4 16,8 Grumlighet: - Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: - Språngskiktets läge: 8 m Trofinivå: - Siktdjup med vattenkikare: 2,3 m Väderlek: klart Vattenkemi (j/n): J Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 61 Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Konserveringsmetod : lugol Kvantitativ metod SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 15

153 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 415. Rocksjön, djuphålan Vattenområdesuppgifter Län: 6 Jönköping Sjö/vattendrag: Rocksjön Kommun: Jönköping Lokalnummer: 415 Top. karta: 7E SV Lokalnamn: djuphålan Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: M. Andersson/H. Friberg Datum: Organisation: Alcontrol Tid på dygnet: 19. Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter,5 m 5 m 1m 15m Djup provplatsen (m): 13 Vattentemperatur ( C): 17,3 17,3 16,9 14,3 Grumlighet: - Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: - Språngskiktets läge: 6 m Trofinivå: - Siktdjup med vattenkikare: 3,9 m Väderlek: klart Vattenkemi (j/n): J Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 61 Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Konserveringsmetod : lugol Kvantitativ metod SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 151

154 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 8 Resultat Planktiska alger 152

155 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 9 Resultat Bottenfauna BILAGA 9 Resultat från undersökning av bottenfauna år 29 (Anders Boström, Medins Biologi AB) Resultatsammanställning per lokal Artlista. 158 Lokalbeskrivning

156 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 9 Resultat Bottenfauna Förklaring till resultatsammanställning Lokaluppgifter I förekommande fall lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn, provtagningsdatum, flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister, koordinater enligt RT9 (Rikets nät). Provtagningsuppgifter Provtagningsmetodik, antal delprover, provyta i kvadratmeter samt provytans djup i meter. Ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 27:4), klassningar enligt den 5-gradiga skalan: 1. Hög 2. God 3. Måttlig 4. Otillfredsställande 5. Dålig BQI: Benthic Quality Index ett kvalitetsindex baserat på förekomst av nyckelarter eller -grupper med varierande tolerans för olika närings- och syrehalter. Höga värden anger att arter som fordrar rent vatten och höga syrgashalter dominerar. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar, gränsvärden enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999) samt i vissa fall Medins eget databasmaterial, klassningar enligt den 5-gradiga skalan: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Medelantal taxa/prov: medelantalet arter och/eller grupper per delprov. Individtäthet (ant/m 2 ): totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. O/C-index: förhållandet mellan antalet maskar (Oligochaeta) och sedimentlevande fjädermygglarver (Chironomidae). Höga värden visar på en dominans av maskar, ofta orsakad av hög näringsämnesbelastning och därmed låga syrgashalter. Expertbedömning av tillstånd och påverkan Medins slutgiltiga bedömning av tillstånd och påverkansgrad m.a.p. näringsämnesbelastning, syrehalt och i förekommande fall övriga föroreningar. Bedömningen bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning samt på Medins erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. 154

157 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 9 Resultat Bottenfauna Tillståndet m.a.p. syre respektive näring bedöms enligt den 3-gradiga skalan: A. Näringsfattiga / Syrerika eller mycket näringsfattiga/syrerika förhållanden B. Måttligt näringsfattiga / Syrerika förhållanden C. Näringsrika / Syrefattiga eller mycket näringsrika/syrefattiga förhållanden Status m.a.p. eutrofiering eller annan påverkan bedöms enligt den 5-gradiga skalan: 1. Hög 2. God 3. Måttlig 4. Otillfredsställande 5. Dålig Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 155

158 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 9 Resultat Bottenfauna 417. Strömbergsdammen Datum: Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: 64424/ Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ):,248 Antal prov: 5 Provdjup (m): 2,4 Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status BQI Expertbedömning 1,6,6 God Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Måttlig Hög Mycket näringsrikt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 14 högt O/C-index: 31,2 mycket högt Medelantal taxa/prov: 1,6 Diversitetsindex: 3,23 mycket högt Individtäthet (antal/m 2 ): mycket hög Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (9-framåt) Syretillstånd 6 Näringsrika eller mycket näringsrika förhållanden Måttligt syrerikt 9 Måttlig status Måttligt syrerikt Medelantal taxa/prov Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Något högre värden 29 än 26 för medelantal taxa/prov och BQI samtidigt som O/C-index var något lägre indikerade att graden av påverkan av näringsämnen (eutrofiering ) var något lägre vid den senaste undersökningen än vid den första. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (BQI-värdet) klassades statusen med avseende på eutrofiering som god. Expertbedömningen avvek från denna klassificering. Detta beror på att expertbedömningen har grundat sig på flera ytterligare index och parametrar samt bottenfaunans sammansättning. Bland annat var individförekomsten av näringsgynnade fåborstmaskar och fjädermyggor mycket stor. 156

159 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 9 Resultat Bottenfauna Förklaring till artlista Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,248 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras syrekänslighet, föroreningskänslighet och funktionella tillhörighet. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Mätosäkerhet för individtäthet = 1 %. Syrekänslighet (Sy): taxas känslighet är okänd, 1 taxa är tåligt mot låga syrehalter, 2 taxa är måttligt känsligt, 3 taxa är mycket känsligt. Funktionell grupp (Fg): ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Känslighet för organisk belastning (Eg): kunskap saknas för bedömning, 1 taxa påträffas i vatten med mycket hög påverkan, hög påverkan, måttligt hög påverkan, liten påverkan, heltt utan påverkan. Raritetskategori (Rk): RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Missgynnad (Near Threatened) DD Kuskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel 157

160 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 9 Resultat Bottenfauna 417. Strömsbergsdammen x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Aulodrilus pluriseta - (Piguet, 196) ,8 11,4 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,2,1 Limnodrilus sp ,6 13,1 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 191) ,6 6, Tubificidae (med hårborst) ,8 18,7 Tubificidae (utan hårborst) , 7,9 HIRUDINEA, iglar Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,4,1 DIPTERA, tvåvingar Anatopynia plumipes - (Fries, 1823) ,6,2 Ceratopogonidae 1 1,4,1 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) ,2,1 Chironomus sp. (anthracinus-typ) ,6 7,5 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,8 9,6 Procladius sp ,8 17,6 Tanypus sp , 3,2 Tanytarsus sp ,4 2,2 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2 2,1 Sphaerium sp ,2,1 SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 14 BQI 1,6 PTI 1, Medelantal taxa/prov 1,6 O/C-index 31,2 KEG 2 Antal ind./kvm Diversitetsindex 3,23 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 158

161 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 9 Resultat Bottenfauna Lokalbeskrivning 417. Strömsbergsdammen RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 67 Motalaström Top. Karta: 7E SV Län: 6 Jönköping Lokalkoordinater: / Kommun: Jönköping Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Marcus Andersson Provyta (m 2 ):,248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 2,4 m Grumlighet: grumligt Ytvattentemperatur:,3 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: - m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: - Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Nästan mitt i dammen. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 159

162 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 9 Resultat Bottenfauna 16

163 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 1 Resultat Provfiske BILAGA 1 Resultat från provfiske år 29 (Robert Rådén, Medins Biologi AB) Övergripande resultat Resultatsammanställning/lokalbeskrivning per lokal

164 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 1 Resultat Provfiske Övergripande resultat Generellt gäller för fiskbestånd att de kan uppvisa relativt stora variationer med avseende på tätheter och artförekomster. Dessa variationer kan ha en mängd orsaker som t.ex. varierande födotillgång, klimat, hydromorfologiska förändringar och yttre störningar i form av utsläpp. Det krävs ofta mycket långa tidserier för att eventuella mönster och avvikelser skall kunna ses. Likväl kan plötsliga förändringar i relativt korta tidserier indikera att något inträffat. Ett bra exempel på detta är 28 års resultat från lokal 6 i Lillån, nedströms f.d. Sjöåkradammen, där den positiva utvecklingen med ökande täthet av öring de senaste åren plötsligt bröts. Ett trendbrott som med stor sannolikhet kunde härledas till utsläpp vid det uppströms liggande reningsverket i Bankeryd. Huskvarnaåns avrinningsområde I Huskvarnaåns avrinningsområde provfiskades två lokaler: 315 Lillån (Kyrkogården nedre) och 33 Stensjöån (Sofiero). Det var det åttonde året som lokal 315 i Lillån provfiskades. Sedan 24 har fångsterna av öring legat på en relativt jämn och hög nivå. Vid årets provfiske noterades den hittills högsta tätheten av ensomriga öringar (99,4 individer per 1 m 2 ). Denna positiva ökning indikerar att överlevnaden för yngel kläckta våren 29 varit ovanligt god. Även vid lokal 33 i Stensjöån innebar årets fångst av ensomriga öringar en toppnotering. Här var dock tätheten mera måttlig (7 årsungar per 1m 2 ). Lokal 33 i Stensjöån har fiskats årligen sedan Vid i princip samtliga dessa provfisken har den beräknade tätheten av öring varit relativt låg. Dessa resultat är något anmärkningsvärda, då lokalen bedöms vara mycket väl lämpad som öringbiotop. Det faktum att öring dominerar fångsterna vid de båda lokalerna belägna i Huskvarnaåns avrinningsområde är det viktigaste skälet till att VIX klassar deras ekologiska status som god. Tabergsåns avrinningsområde I Tabergsåns avrinningsområde provfiskades en lokal: 46 Kallebäcken (Bäckalyckan). Denna lokal har provfiskats åtta gånger. Sedan år 23 fiskas den årligen. Vid samtliga provtillfällen har de dominerande arterna varit öring och bergsimpa. Årets undersökning var inget undantag. Lokalen är välskuggad och strömsträckan varierad, egenskaper som bidrar till att göra den till en god öringbiotop. Inför årets provfiske hade röjningsarbeten utförts i elfiskelokalens närområde. Dessa arbeten hade till viss del förändrat lokalen, främst genom att en mindre del blivit något grundare, och att avverkning minskat skuggningen, vilket i sin tur medfört en ökad tillväxt av alger. Sammantaget bedömdes ingreppen dock vara så pass begränsade att årets och kommande års provfiskeresultat bör vara fullt jämförbara med tidigare års. VIX har varierat mycket lite under åren och lokalens allmänna ekologiska status har hela tiden klassats som god. Denna klassning kvarstod även vid 29 års elfiske. Lillåns avrinningsområde I Lillåns avrinningsområde provfiskades en lokal: 6 Lillån (nedströms f.d. Sjöåkradammen). 162

165 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 1 Resultat Provfiske Tidigare fanns en damm uppströms elfiskelokalen. Dammen är numera riven, vilket gör att årets provfiske framförallt är jämförbart med undersökningarna efter år 25. Biotopvårdande åtgärder utfördes på lokalen efter 26 års provfiske. Dessa förändringar ökade antalet tänkbara ståndplatser för öring. Samtidigt bidrar den uppväxande strandvegetationen med allt mer skugga. Den sammantagna effekten av dessa förändringar har varit tydlig. Vid un27 års dersökning påträffades de högsta öringtätheterna sedan I ljuset av de senaste årens positiva utveckling var 28 års provfiskeresultat nedslående. Den beräknade individtätheten av öring var i nivå med resultaten från perioden innan dammen revs ut. Med stor sannolikhet kunde denna tillbakagång kopplas till att vattenkvaliteten nedströms reningsverket i Bankeryd tidvis var dålig under 28. Det var därför glädjande att 29 års resultat visade på en förbättrad rekrytering av öring. Antalet ensomriga individer (+) var den högsta som har noterats på lokalen. En positiv utveckling som var relativt väntat, då de senaste årens förändringar av lokalen gjort den allt mer lämpad för denna storleksklass av öring. Att fångsterna helt dominerats av öring är det viktigaste skälet till att VIX sedan år 25 klassat lokalens ekologiska status som god till hög (undantaget år 28, då de låga tätheterna av öring bidrog till klassningen måttlig status). Årets resultat innebar ingen förändring. Lokalen bedömdes ha god ekologisk status med avseende på fiskfaunan. Hökesåns avrinningsområde I Hökesåns avrinningsområde provfiskades tre lokaler: 12 Hökesån (mynningen), 15 Hökesån (Kråkeryd) och 15 Pirkåsabäcken (Mostugan). Vid lokal 12 och 15 i Hökesån fångas främst ensomriga öringar (+), vilket är normalt för en reproduktionslokal med sjövandrande bestånd från Vättern.. I Pirkåsabäcken påträffas betydlig lägre tätheter av öring. Troligen når inte lekfisken upp till dessa delar av avrinningsområdet. Fångsterna vid de tre provfiskade lokalerna inom Hökesåns avrinningsområde år 29 visade att tätheten av öring var i nivå med, eller högre än, vad de senaste årens undersökningar visat. Dominansen av öring på lokalerna bidrog till att samtliga lokaler bedömdes ha en god ekologisk status. Därmed avvek inte årets klassning från tidigare års. Noterbart är att utsläppet från Habo reningsverk numera sker nedströms elfiskelokal 15. Detta är orsaken till att lokalens namn har ändrats. Den nya benämningen "Kråkeryd" syftar på det närliggande bostadsområdet. 163

166 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 1 Resultat Provfiske 315. Lillån. Kyrkogården nedre Datum: Höjd över havet: 12 m Lokalenär belägen på en plats där Lillån meandrar genom ett område med lövskog. Inför 29 års provfiske hade en viss avverkning skett i åns närområde med ett ökat ljusinsläpp som följd. Lokalen är dock fortsatt relativt välskuggad. Bottensubstratet domineras av grus och mindre sten. Sammantaget bedöms lokalen utgöra en mycket lämplig uppväxtbiotop för öring. Vattenföringen och vädret var gynnsamma för elprovfiske. Lokalinformation / fältnoteringar X-koordinat: Y-koordinat: 1498 Län: 6. Jönköpings län Kommun: Jönköping Syfte: - Organisation: Medins Biologi AB Provtagare: R. Rådén, M. Christensson Metod: Kvantitativ Antal utfiskningar: 3 Vattendragets bredd (m): Avfiskad bredd (m): Lokalens längd (m): Max djup (m): Medeldjup (m): Vattentemperatur ( C): Lufttemperatur ( C): Grumlighet: Vattenfärg: ,5,2 1,7 13,1 Klart Klart VIX (VattendragsIndeX) 1,,8,6,4,2 P-värden för delindex *Lithofila arter är beroende av sten/grusbottnar för sin lek. VIX-värde:,74 Statusklassning: God status, Täthet av öring och lax/ 1 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter* Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion VIX historik 1,8,6,4,2 VIX Gräns till god status År Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 164

167 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 1 Resultat Provfiske 315. Lillån. Kyrkogården nedre Fångsresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/1m 2 intervall ÖRING , - 99, ÖRING > , - 28, Summa: 128 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/1m 2 Kommentar ÖRING ,3 799,1 Intolerant lithofil laxfisk Summa: 799,1 Längdfördelning Antal ÖRING Längder (mm) Beståndsutveckling * Data saknas/inget provfiske utfört. Antal/1 m * 89* 9* 91* 92* 93* 94* 95* 96 97* 98* 99* * 1* 2* 3* Sammanfattning Öring >+ Öring + Sedan provfisket 24 har förekomsten av öring varit relativt oförändrad. Variationen i tidserien kan betraktas som normal mellanårsvariation. Att ensomriga individer (+) dominerar fångsterna är typiskt för ett vandrande bestånd. Den rikliga förekomsten av öring är också den viktigaste orsaken till att lokalens fiskbestånd enligt VIX indikerar god ekologisk status. År Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 165

168 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 1 Resultat Provfiske 33. Stensjöån. Sofiero Datum: Höjd över havet: 22 m Lokalen Sofiero i Stensjöån utgör en fin och varierad lokal med mycket skugga och skydd. Den innehåller ståndplatser passande både ensomriga och fleråriga öringar. Lokalens botten domineras av mindre block och stenar. Den omgivande vegetationen skapar skuggade områden. Vid provfisketillfället var vattenföringen och vädret mycket gynnsamma för elfiske. Lokalinformation / fältnoteringar X-koordinat: 6415 Y-koordinat: Län: 6. Jönköpings län Kommun: Jönköping Syfte: RECKONTR Organisation: Medins Biologi AB Provtagare: R.Rådén/M.Christensson Metod: Kvantitativ Antal utfiskningar: 3 Vattendragets bredd (m): Avfiskad bredd (m): Lokalens längd (m): Max djup (m): Medeldjup (m): Vattentemperatur ( C): Lufttemperatur ( C): Grumlighet: Vattenfärg: ,4,2 1,8 13,1 Klart Färgat VIX (VattendragsIndeX) 1,,8,6,4,2 P-värden för delindex *Lithofila arter är beroende av sten/grusbottnar för sin lek. VIX-värde:,7 Statusklassning: God status, Täthet av öring och lax/ 1 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter* Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion VIX historik 1,8 VIX Gräns till god status,6,4, År Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 166

169 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 1 Resultat Provfiske 33. Stensjöån. Sofiero Fångsresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/1m 2 intervall ÖRING ,4 5,5 7, 1,5,546,794,96 ÖRING > ,,1 4,2,937,996 1 BERGSIMPA ,9 37,9 15, 1,5,295,53,65 Summa: 26 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/1m 2 Kommentar ÖRING ,8 229,4 BERGSIMPA 32 9, ,6 44,6 Intolerant lithofil laxfisk Intolerant lithofil Summa: 377,1 Längdfördelning Antal ÖRING Längder (mm) Beståndsutveckling * Data saknas/inget provfiske utfört. Antal/1 m 2 4 Öring >+ Öring * 86* 87* 88* 89* 9* 91* 92* 93* 94* 95* 96* 97* 98* År Sammanfattning Att de funna tätheterna av öring inte är högre är något förvånande då lokalen bedöms utgöra en mycket lämplig öringbiotop. Fångsten av öring har varierat en del under åren. Att ett öringbestånd varierar i täthet mellan åren är dock normalt. Den aktuella elfiskelokalen blir även relativt svårfiskad vid ökande vattenföring, vilket en del år kan resultera i att tätheterna underskattas något. Att sträckans fiskbestånd domineras av öring och bergsimpor harresulterat i att VIX sedan 24 klassat lokalens ekologiska status som god. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 167

170 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 1 Resultat Provfiske 46. Kallebäcken. Bäckalyckan Datum: Höjd över havet: 145 m Lokalen utgör en fin, varierad och välskuggad biotop väl lämpad för mindre öringar. Vid högre flöden finns även ett flertal ståndplatser som passar större öringar. Vid årets provfiske var väder och vattenföring gynnsamma för elfiske. Lokalinformation / fältnoteringar X-koordinat: 641 Y-koordinat: Län: 6. Jönköpings län Kommun: Jönköping Syfte: RECKONTR Organisation: Medins Biologi AB Provtagare: R.Rådén/M.Christensson Metod: Kvantitativ Antal utfiskningar: 3 Vattendragets bredd (m): Avfiskad bredd (m): Lokalens längd (m): Max djup (m): Medeldjup (m): Vattentemperatur ( C): Lufttemperatur ( C): Grumlighet: Vattenfärg: 2,5 2,5 41,7, Klart Klart VIX (VattendragsIndeX) 1,,8,6,4,2 P-värden för delindex *Lithofila arter är beroende av sten/grusbottnar för sin lek. VIX-värde:,64 Statusklassning: God status, Täthet av öring och lax/ 1 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter* Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion VIX historik 1,8,6,4,2 VIX Gräns till god status År Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 168

171 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 1 Resultat Provfiske 46. Kallebäcken. Bäckalyckan Fångsresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/1m 2 intervall ÖRING ,6 7,1 15, 6,9,626,86,948 ÖRING > ,9 3,8 46,7 3,7,661,885,961 BERGSIMPA ,7 26,9 16,3 26,2,263,456,599 Summa: 168 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/1m 2 Kommentar ÖRING 34 29,5 18,3 BERGSIMPA 25 89,1 7,6 1543, 29,6 Intolerant lithofil laxfisk Intolerant lithofil Summa: 1572,5 Längdfördelning Antal ÖRING Längder (mm) Beståndsutveckling * Data saknas/inget provfiske utfört. Antal/1 m 2 2 Öring >+ Öring * 94* 95* 96* 97* 98* 99* * 1* 2* År Sammanfattning Liksom vid tidigare fisken påträffades rikligt med öring. Fångsten visar att lokalen är en viktig biotop för både en-och flersomriga öringar. Inför 29 års provfiske hade en viss avverkning av bäckens strandvegetation skett. Arbetena kring vattendraget medförde att material, främst grus deponerades i ån och till viss del förändrad lokalens utseende. Sammantaget bedömdes dock förändringen var måttlig och att årets och framtida fisken kommer vara jämförbara med tidigare resultat. Att lokalen i år var mindre beskuggad syntes även i form av en ökande mängd påväxtalger. Sedan 23 har lokalens fiskfauna enligt VIX indikerat god ekologisk status. Årets resultat var inget undantag. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 169

172 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 1 Resultat Provfiske 6. Lillån. Ned.fd.Sjöåkradamm Datum: Höjd över havet: 95 m Tidigare fanns en damm, Sjöåkradammen, uppströms elfiskelokalen. Införprovfisket år 24 revs dammen ut. Efter detta har biotopförbättrande åtgärder utförts och lokalen är nuen fint strömmande och välskuggad åsträcka. Sammantaget bedöms lokalen vara väl lämpad för både en-och flersomriga öringar. Vid årets provfiske var väder och vattenföring mycket gynnsamma för elfiske. Lokalinformation / fältnoteringar X-koordinat: Y-koordinat: 1465 Län: 6. Jönköpings län Kommun: Jönköping Syfte: RECKONTR Organisation: Medins Biologi AB Provtagare: R.Rådén/M.Christensson Metod: Kvantitativ Antal utfiskningar: 3 Vattendragets bredd (m): Avfiskad bredd (m): Lokalens längd (m): Max djup (m): Medeldjup (m): Vattentemperatur ( C): Lufttemperatur ( C): Grumlighet: Vattenfärg: ,5,3 15,1 19 Grumligt Klart VIX (VattendragsIndeX) 1,,8,6,4,2 P-värden för delindex *Lithofila arter är beroende av sten/grusbottnar för sin lek. VIX-värde:,69 Statusklassning: God status, Täthet av öring och lax/ 1 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter* Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion VIX historik 1,8,6,4,2 VIX Gräns till god status År Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 17

173 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 1 Resultat Provfiske 6. Lillån. Ned.fd.Sjöåkradamm Fångsresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/1m 2 intervall ÖRING ,8 13, 21,5 13,4,386,622,768 ÖRING > ,4 1,5 21, 1,5,738,931,982 NEJONÖGA 1 1,, 1, Summa: 44 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/1m 2 Kommentar ÖRING ,1 13,6 NEJONÖGA ,9 19,6 Intolerant lithofil laxfisk Intolerant lithofil Summa: 1761,4 Längdfördelning Antal 1 ÖRING Längder (mm) Beståndsutveckling * Data saknas/inget provfiske utfört. Antal/1 m * 89* 9 91* 92* 93* 94* 95* 96* 97* 98* 99* 1* 2* Sammanfattning Öring >+ Öring + Åren efter rivningenav Sjöåkradammen syntes en tydlig ökning av öringförekomsten. Fångsten dominerades av större flersomriga öringar. Bakslaget år 28 kan med stor sannolikhet kopplas till att vattenkvalitén nedströms reningsverket i Bankeryd tidvis var dålig under 28. Sedan år 24 har lokalen gradvis förändrats, vattnets lopp är något annorlunda och strandvegetationen rikligare. Förändringarnahar medfört att sträckan nu bedöms vara lämplig även för mindre öringar, något som fångsten 29 speglar. Attfångsterna helt domineras av öring är det viktigaste skälet till att VIX sedan 25 klassat lokalens ekologiska status som god till hög (28 undantaget då de låga tätheterna av öring bidrog till klassningenmåttlig status). Noterbart är att en mycket tydlig avloppslukt noteras från åvattnet något som även noterats vid flera tidigare provfisken på lokalen. År Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 171

174 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 1 Resultat Provfiske 12. Hökesån. Mynningen Datum: Höjd över havet: 9 m Lokalenär belägen ett par hundra meter uppströms Hökesåns mynning i Vättern. Bottensubstratet domineras av mindre stenar och grus och den rikliga strandvegetationen bidrar till att lokalen är välskuggad. Det måttliga vattendjupet är den viktigaste orsaken till att lokalen främst bedöms vara lämplig för uppväxande ensomriga (+) öringar. För denna åldersklass är lokalen mycket väl lämpad. Vid årets provfiske var väder och vattenföring mycket gynnsamma för elprovfiske. Lokalinformation / fältnoteringar X-koordinat: Y-koordinat: 1425 Län: 6. Jönköpings län Kommun: Habo Syfte: RECKONTR Organisation: Medins Biologi AB Provtagare: R. Rådén, M. Christensson Metod: Kvantitativ Antal utfiskningar: 3 Vattendragets bredd (m): Avfiskad bredd (m): Lokalens längd (m): Max djup (m): Medeldjup (m): Vattentemperatur ( C): Lufttemperatur ( C): Grumlighet: Vattenfärg: ,4,2 1,7 13,1 Klart Färgat VIX (VattendragsIndeX) 1,,8,6,4,2 P-värden för delindex *Lithofila arter är beroende av sten/grusbottnar för sin lek. VIX-värde:,66 Statusklassning: God status, Täthet av öring och lax/ 1 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter* Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion VIX historik 1 VIX Gräns till god status,8,6,4, År Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 172

175 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 1 Resultat Provfiske 12. Hökesån. Mynningen Fångsresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/1m 2 intervall ÖRING ,3 6,2 6,1 2,2,685,9,969 ÖRING > ,5 1,8 1,8,6,738,931,982 BERGSIMPA ,8 4,1 11,9 1,5,621,856,946 LAKE 7 1 8,1,7 2,9,2,8 1, 1, NEJONÖGA 3 3,, 1,1, 1, 1, 1, Summa: 87 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/1m 2 Kommentar ÖRING ,9 62,3 365,2 BERGSIMPA ,5 7,7 55,3 LAKE ,4 2,4 5, NEJONÖGA ,7 19,7 21,3 Intolerant lithofil laxfisk Intolerant lithofil Lithofil Intolerant lithofil Summa: 446,8 Längdfördelning Antal ÖRING Längder (mm) Beståndsutveckling * Data saknas/inget provfiske utfört. Antal/1 m * Sammanfattning Öring >+ Öring + Attfångsterna domineras av ensomriga öringar är typiskt för sträckor med vandrande öringbestånd. Fångsten visade att överlevnaden för öringar kläckta under våren 29 varit god. Det fångades för lokalen ovanligt stora och små öringungar (+) vilket indikerar att vattenföringen varit gynnsam och att även mindre, konkurrenssvagare individer kunnat överleva. Provfiskeresultaten har sedan 1987 visat på god till hög ekologisk status. Noterbart är att det 29 låg ett stort träd direkt nedströms lokalen. Trädet hade en kraftigt dämmande effekt och att det i framtiden kan komma att utgöra ett visst vandringshinder kan inte uteslutas. År Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 173

176 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 1 Resultat Provfiske 15. Hökesån. Kråkeryd Datum: Höjd över havet: 144 m Den provfiskade sträckan är väl skuggad och bottensubstratet domineras av sten och grus. Sammantaget utgör den provfiskade sträckan en mycket lämplig miljö för öring. Det ringa vattendjupet är troligen den främsta orsaken till att fångsterna domineras av ensomriga öringar (+). Vid provfisketillfället var väder och vattenföring lämpliga för elprovfiske. Lokalinformation / fältnoteringar X-koordinat: Y-koordinat: Län: 6. Jönköpings län Kommun: Habo Syfte: RECKONTR Organisation: Medins Biologi AB Provtagare: R.Rådén/M.Christensson Metod: Kvantitativ Antal utfiskningar: 3 Vattendragets bredd (m): Avfiskad bredd (m): Lokalens längd (m): Max djup (m): Medeldjup (m): Vattentemperatur ( C): Lufttemperatur ( C): Grumlighet: Vattenfärg: ,4,2 11,9 19,5 Klart Kraftigt färgat VIX (VattendragsIndeX) 1,,8,6,4,2 P-värden för delindex *Lithofila arter är beroende av sten/grusbottnar för sin lek. VIX-värde:,71 Statusklassning: God status, Täthet av öring och lax/ 1 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter* Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion VIX historik 1,8 VIX Gräns till god status,6,4, År Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 174

177 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 1 Resultat Provfiske 15. Hökesån. Kråkeryd Fångsresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/1m 2 intervall ÖRING ,9 9,5 53,8 3,7,6,84,936 ÖRING > ,7 3,5 23,9 1,3,696,98,972 NEJONÖGA 1 1,, Summa: 78 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/1m 2 Kommentar ÖRING 4 33,7 346,6 NEJONÖGA ,8 12,8 437,8 5, Intolerant lithofil laxfisk Intolerant lithofil Summa: 442,8 Längdfördelning Antal 1 ÖRING Längder (mm) Beståndsutveckling Antal/1 m 2 2 Öring >+ Öring År Sammanfattning Provfiskeresultaten har sedan mitten av 199-talet visat att lokalen är en viktig biotop för främst uppväxande öring. Fångsten av öring har varierat en hel del. Att en öringpopulations individtäthet varierar relativt kraftigt är dock vanligt och tidserien bedöms i huvudsak spegla ett mönster av naturlig mellanårsvariation. Ett undantag är det extremt låga värdet 27 då höga flöden i juni-juli orsakade utsläpp av avloppsvatten uppströms lokalen. Glädjande nog visar de två senaste årens resultat att öringpopulationen hämtat sig väl. Den oftast rikliga förekomsten öring har varit huvudorsaken till att VIX klassat lokalens ekologiska status som god vid samtliga provtillfällen sedan år 1987 (undantaget 1993 och 1997 då statusen var måttlig). Utsläppen från Habo reningsverk sker numera nedströms elfiskelokalen. Detta är orsaken till att lokalens namn "nedströms reningsverket" har ändrats. Den nya benämningen "Kråkeryd" syftar på det närliggande bostadsområdet. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 175

178 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 1 Resultat Provfiske 15. Pirkåsabäcken. Mostuga Datum: Höjd över havet: 25 m Lokalen har karaktären av en liten välskuggad skogsbäck. Vattenhastigheten är svagt strömmande och det finns mycket död ved i vattendraget. Bottensubstratet domineras av sand med inslag av mindre stenar. Sammantaget bedöms lokalen vara måttligt lämpad för öring. Vid provfiske tillfället var väder och vattenföring lämpliga för elprovfiske. Lokalinformation / fältnoteringar X-koordinat: Y-koordinat: Län: 6. Jönköpings län Kommun: Habo Syfte: RECKONTR Organisation: Medins Biologi AB Provtagare: R.Rådén/M.Christensson Metod: Kvantitativ Antal utfiskningar: 3 Vattendragets bredd (m): Avfiskad bredd (m): Lokalens längd (m): Max djup (m): Medeldjup (m): Vattentemperatur ( C): Lufttemperatur ( C): Grumlighet: Vattenfärg: 2,5 2,5 42,35,25 12,3 13,1 Klart Färgat VIX (VattendragsIndeX) 1,,8,6,4,2 P-värden för delindex *Lithofila arter är beroende av sten/grusbottnar för sin lek. VIX-värde:,57 Statusklassning: God status, Täthet av öring och lax/ 1 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter* Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion VIX historik 1,8 VIX Gräns till god status,6,4, År Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 176

179 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 29 ALcontrol Bilaga 1 Resultat Provfiske 15. Pirkåsabäcken. Mostuga Fångsresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/1m 2 intervall ÖRING + 9 9,, 8, ÖRING > ,,2 8,6,2,897,989,999 Summa: 17 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/1m 2 Kommentar ÖRING ,9 177,8 Intolerant lithofil laxfisk Summa: 177,8 Längdfördelning Antal 1 ÖRING Längder (mm) Beståndsutveckling * Data saknas/inget provfiske utfört. Antal/1 m 2 4 Öring >+ Öring * 1* 2* 3* År Sammanfattning Årets fångst visade påmåttliga tätheter av öring. Resultaten avvek i huvudsak inte från de fem föregående årens. Att fisksamhället helt domineras av öring är orsaken till att VIX sedan år 24 klassat lokalens status som god. Förekomst av laxfiskar påverkar ett stort antal av de ingående delindexen positivt och bidrar till en hög klassning. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 177

180 ALcontrol är Sveriges största laboratoriekedja för miljö- och livsmedelsanalyser med drygt 35 medarbetare och ca 22 msek i omsättning. Verksamheten bedrivs med fyra laboratorier, samtliga ackrediterade av SWEDAC. ALcontrol Laboratories är Europas ledande analysföretag med högkvalificerade laboratorier i England, Irland, Holland, Frankrike och Sverige. HÄR FINNS ALCONTROL I SVERIGE Umeå Sundsvall Söderhamn Västerås Uppsala Karlstad Stockholm Örebro Södertälje Uddevalla Linköping Jönköping Växjö Halmstad Malmö ALcontrol AB Box KARLSTAD Besöksadress: Bromsgatan 4A Hemsida: