Genetisk information i försäkringssammanhang

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Genetisk information i försäkringssammanhang"

Transkript

1 Genetisk information i försäkringssammanhang En uppföljning av tillämpningen av lagen (2006:351) om genetisk integritet som infördes den 1 januari 2007

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Uppföljning och utvärdering. Det innebär att den innehåller uppföljningar och utvärderingar av reformer, lagstiftning och/eller verksamheter som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den innehåller analys av insamlade data och i förekommande fall forskning som man kan dra generella slutsatser av och som kan användas för att förändra eller utveckla verksamheten. Kraven på vetenskaplighet tillgodoses genom att vetenskaplig expertis medverkar. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. ISBN Artikelnr Publicerad juni

3 Förord Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att följa upp hur försäkringsbolagen tillämpar de bestämmelser om genetisk information i försäkringssammanhang som genom lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. infördes den 1 januari Socialstyrelsen ska efter hörande av Finansinspektionen särskilt redovisa om antalet försäkringstagare som nekas försäkring har ändrats, hur stor andel av personförsäkringarna som omfattas av undantagsbestämmelserna i 2 kap. 2 lagen om genetisk integritet m.m., samt vilken genetisk information som begärs in av försäkringsbolagen i dessa sammanhang. Rapporten har utarbetats av en projektgrupp bestående av Katrin Ekström, Pål Resare och Pieter Langlet på Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Socialstyrelsen. Isabella Gripe har genomfört telefonintervjuer. Projektets styrgrupp har bestått av Olivia Wigzell, Göran Mellbring och Bo Lindblom, Socialstyrelsen. Lars-Erik Holm Generaldirektör 3

4 Innehåll Förord 3 Innehåll 4 Sammanfattning 6 Inledning 8 Uppdraget 8 Bakgrund 8 Syftet med undersökningen har varit att 9 Genetik och genetisk information 10 Genetisk undersökning 10 Genetiska test - genetiska självtest 11 Genetisk information genetisk integritet 11 Genetisk information medicinsk information 12 Genetisk information och försäkringsbolag 13 Individuella personförsäkringar 15 Livförsäkring 15 Sjukförsäkring 15 Olycksfallsförsäkring 15 Prisbasbelopp 15 Riskbedömningar 16 Hälsodeklaration 16 Metod och genomförande 17 Sekretess i utredningen 17 Avgränsningar och urval 17 Enkät till riskbedömare 18 Svarsfrekvens och bortfall 19 Kompletterande telefonintervjuer 20 Resultat 21 Individuellt tecknade personförsäkringar år 2006 och Nekade individuella personförsäkringar med högre försäkringsbelopp 22 Försäkringsbolagens informationskällor 23 Informationskällor om att genetisk undersökning har utförts 24 Riskbedömares yrkeskompetens i sjukvårdsfrågor 28 Beloppsgränser prisbasbelopp 29 Beloppsgränser för inhämtande av familjehistorik 29 4

5 Beloppsgränser för inhämtande av läkarutlåtande 29 Beloppsgränser för inhämtande av genetisk information 30 Sjukdomsanlag som beaktas vid riskbedömningar 30 Rutiner och riktlinjer efter den 1 januari Tystnadspolicy på försäkringsbolagen 32 Genetiska självtest 32 Diskussion och slutsatser 34 Bilagor 38 5

6 Sammanfattning Staten och Sveriges Försäkringsförbund har haft ett avtal från den 1 juli1999 till utgången av år Avtalet reglerade bland annat försäkringsbolagens möjligheter att efterfråga viss genetisk information (om Huntingtons sjukdom ) i samband med att en kund tecknar en individuell personförsäkring. Detta avtal upphörde att gälla när den nya lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. trädde i kraft den 1 januari De nya bestämmelserna gör det möjligt för försäkringsbolagen att efterfråga all genetisk information inför tecknande av individuella personförsäkringar i de fall försäkringsbeloppet överstiger 30 prisbasbelopp vid engångsutbetalning respektive 4 prisbasbelopp per år vid periodisk ersättning. Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att följa upp hur försäkringsbolagen tillämpar de nya bestämmelserna avseende antal personförsäkringar och andel nekade försäkringar på grund av genetisk information. Socialstyrelsen har också haft i uppdrag att kartlägga vilken information som försäkringsbolagen begär in i dessa sammanhang. Underlaget till utredningen består av en enkät till försäkringsbolag i Sverige som tecknar individuella personförsäkringar. Enkätsvaren avsåg individuella personförsäkringar som försäkringsbolagen tecknat under år 2006 och år Underlaget består även av kompletterande intervjuer med riskbedömare på försäkringsbolag. Ett stort bortfall i enkätundersökningen i kombination med ett skevt urval gör att Socialstyrelsen inte kan dra generella slutsatser om försäkringsbolagens hantering av individuella personförsäkringar. Utredningen kan ses som ett diskussionsunderlag när det gäller genetisk information och individuella riskbedömda personförsäkringar. Vid tecknande av en individuell personförsäkring krävs, i de flesta fall, att kunden fyller i och undertecknar en hälsodeklaration. I och med undertecknandet av hälsodeklarationen ger kunden försäkringsbolaget en generell fullmakt vilket gör att kundens hälsodata kan inhämtas. Den generella fullmakten är varken tidsbegränsad eller begränsad avseende vårdgivare. I enkäten uppgav försäkringsbolagen att de får information om kundens hälsa framför allt genom inhämtande av patientjournaler, läkarutlåtanden och hälsodeklarationer. De flesta försäkringsbolag som besvarat enkäten har flera informationskällor när de riskbedömer de kunder som vill teckna individuella personförsäkringar. Om kunden vill teckna en individuell personförsäkring där försäkringsbeloppet överstiger 30 prisbasbelopp vid engångsersättning eller överstiger 4 prisbasbelopp per år vid periodisk ersättning har försäkringsbolagen rätt att förutom journaler och annan hälsoinformation även inhämta genetisk information, om en sådan utredning har gjorts. Socialstyrelsen bad försäkringsbolagens riskbedömare att med egna ord beskriva definitioner på medicinsk information och genetisk information 6

7 samt skillnaden mellan dessa. Definitionerna varierar starkt mellan riskbedömare på försäkringsbolagen. Definitionen av begreppet genetisk undersökning i lagen om genetisk integritet innebär att de undersökningar som avses ska vara utförda inom hälsooch sjukvården eller i medicinsk forskning i anslutning till denna. Undersökningar som kan ge upplysning om en människas arvsmassa kan dock numera göras genom s.k. självtest eller på laboratorier som ligger utanför hälso- och sjukvården och som inte kan hänföras till medicinsk forskning. Dessa undersökningar faller därmed utanför lagen om genetisk integritet. Patientjournaler, genetisk information och andra hälsouppgifter om kunderna bevaras av försäkringsbolagen ofta på obestämd tid även efter det att individen har avlidit. Uppgifterna bevaras även om försäkringsansökan avslås eller om den sökande återkallar sin ansökan. Utredningens slutsatser: 1. Socialstyrelsen anser det angeläget att definitionen av genetisk undersökning snarast vidgas till att även omfatta självtest av arvsmassan och sådana undersökningar och tester av denna som utförs utanför hälso- och sjukvården. 2. Socialstyrelsen anser inte att det är rimligt att försäkringsbolagen ska behålla genetisk information och andra patientuppgifter från hälso- och sjukvården om försäkringsansökan avslås eller om den sökande återkallar sin ansökan. Inte heller är det rimligt att så integritetskänsliga uppgifter som genetisk information och hälsouppgifter ska sparas hos ett försäkringsbolag efter det att ett försäkringsavtal har upphört att gälla. Bevarandetiden bör enligt Socialstyrelsens uppfattning inte överstiga den allmänna preskriptionstiden (10 år) sedan ett försäkringsavtal upphört att gälla. När det gäller icke beviljade försäkringar bör dock tidsfristen vara relativt kort. Datainspektionen har i en rapport 2006:2 föreslagit sex månaders bevarandetid. Socialstyrelsen anser att kompletterande bestämmelser om lagring och gallring bör övervägas. 3. Att använda generella fullmakter bidrar enligt Socialstyrelsens uppfattning till att försäkringsbolagen regelmässigt bereder sig tillgång till mer information än vad de har rätt till och att olika slags medicinsk information i praktiken inte kan särskiljas. Socialstyrelsen anser att de fullmakter som försäkringsbolagen använder för att få tillgång till information bör avgränsas i lag eller förordning till att endast omfatta den information som man har rätt att efterfråga enligt lagen. 7

8 Inledning Uppdraget Regeringen har i Socialstyrelsens regleringsbrev för år 2007 gett Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp hur försäkringsbolagen tillämpar de bestämmelser om genetisk information i försäkringssammanhang som genom lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. infördes den 1 januari Socialstyrelsen ska efter hörande av Finansinspektionen särskilt redovisa om antalet försäkringstagare som nekas försäkring har ändrats och hur stor andel av personförsäkringarna som omfattas av undantagsbestämmelserna i 2 kap 2 lagen om genetisk integritet m.m. Socialstyrelsen ska även redovisa vilken genetisk information som begärs in av försäkringsbolagen i dessa sammanhang. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni Bakgrund Individuella personförsäkringar bygger på frivillig anslutning och tillhandahålls av privata försäkringsbolag. Merparten av de i Sverige verksamma försäkringsbolag som marknadsför liv- eller sjukförsäkringar är medlemmar i Sveriges Försäkringsförbund. Sveriges Försäkringsförbund är en paraplyorganisation för försäkringsbolag med verksamhet i Sverige. Staten och Sveriges Försäkringsförbund tecknade ett avtal som gällde från och med den 1juli 1999 till utgången av år Avtalet reglerade, bland annat, försäkringsbolagens möjligheter att efterfråga viss genetisk information i samband med att de tecknade individuella personförsäkringar. Avtalet gav försäkringsbolagen, under vissa förutsättningar, rätt att efterfråga om genetisk undersökning hade utförts och i förekommande fall resultatet av denna. Rätten att efterfråga genetisk information gällde vid tecknandet av personförsäkringar med ett försäkringsbelopp som vid sjukdom, dödsfall eller efterlevandepension utbetalas med ett engångsbelopp som översteg 15 basbelopp. Det gällde också vid periodisk ersättning vid sjukdom, dödsfall eller efterlevandepension och som översteg 1 basbelopp per år. Basbelopp, ändrades senare till prisbasbelopp, enligt lagen om allmän försäkring (1962:381). Prisbasbeloppet räknas årligen fram på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget. I Försäkringsförbundets vägledning till avtalet står att den avser riskbedömning av symptomfria personer där genetisk undersökning eller familjehistoria visat risk för att Huntingtons sjukdom kan bryta ut senare under livet. Huntingtons sjukdom är en ärftlig sjukdom där alla anlagsbärare insjuknar. I den första sjukdomsfasen förändras personen psykiskt. Den andra fasen påverkar samordningen av rörelserna och i den tredje fasen har den drabbade svårigheter att gå och äta. Sjukdomen leder till en förtidig död. Försäkringsförbundet följde GAIC:s (The Genetics and Insurance Committee) beslut i 8

9 Storbritanniens att endast Huntingtons sjukdom skulle vara grund till att använda genetisk information i riskbedömningar. Avtalet från den 1 juli 1999, mellan staten och Sveriges Försäkringsförbund, upphörde att gälla genom att lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. trädde i kraft den 1 januari Då öppnades möjligheten att efterfråga och använda genetisk information när det gäller alla sjukdomar vid individuellt tecknande av personförsäkringar för personer över 18 år då försäkringsbeloppet överstiger 30 prisbasbelopp vid engångsutbetalning eller 4 prisbasbelopp per år vid periodisk utbetalning. Lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. 2 kap. 1, 2 2 kap. genetisk undersökning och information samt genterapi Förbud mot att använda genetisk undersökning och information 1 Ingen får utan stöd i lag ställa som villkor för ett avtal att den andra parten skall genomgå en genetisk undersökning eller lämna genetisk information om sig själv. Ingen får utan stöd i lag i samband med ett avtal efterforska eller använda genetisk information om den andre. Ingen får olovligen bereda sig tillgång till genetisk information om någon annan. Första stycket och andra stycket första meningen gäller inte på familjerättens område. 2 Användning av genetisk information på försäkringsområdet I fråga om riskbedömd personförsäkring får utan hinder av vad som sägs i 1 andra stycket första meningen ett försäkringsbolag efterforska eller använda genetisk information i samband med ingående, ändring eller förnyelse av avtal, om 1. den försäkrade har fyllt 18 år och det försäkringsbelopp som vid försäkringsfall skall utfalla som ett engångsbelopp överstiger 30 prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller 2. den försäkrade har fyllt 18 år och det försäkringsbelopp som vid försäkringsfall skall utfalla som en periodisk ersättning överstiger fyra prisbasbelopp per år. Syftet med undersökningen har varit att beräkna hur stor andel av personförsäkringar som omfattas av undantagsbestämmelserna i 2 kap. 2 lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. redovisa om antalet försäkringstagare som har nekats försäkring av försäkringsgivare har förändrats sedan 2 kap. 2 (2006:351) lagen om genetisk integritet mm. kartlägga vilken information som begärs in av försäkringsbolagen i dessa sammanhang 9

10 Genetik och genetisk information Genetik, eller ärftlighetslära, är en vetenskap inom biologin som studerar hur individuella egenskaper nedärvs, hur arvsmassan är uppbyggd och fungerar, hur förändringar av generna och arvsanlagen uppstår samt sambandet mellan arvsmassa och biologisk variation. Genteknik är tekniska tillämpningar med ett antal olika tekniker som används för att undersöka gener. Genetisk undersökning Genetisk undersökning inom hälso- och sjukvården och inom medicinsk forskning syftar till att ge information om en individs arvsmassa. Detta görs med en eller flera analysmetoder med molekylärgenetisk, mikrobiologisk, immunologisk eller cytogenetisk teknik. Genetisk undersökning kan även ge vägledning och information om den testade personens biologiska släktingar. I 1 kap. 5 lagen om genetisk integritet m.m. definieras genetisk undersökning enligt nedan. En undersökning inom hälso- och sjukvården eller medicinsk forskning som syftar till att ge upplysning om en människas arvsmassa genom molekylärgenetisk, mikrobiologisk, immunologisk, biokemisk, cytogenetisk eller därmed jämförlig analysmetod eller genom inhämtande av upplysningar om hans eller hennes biologiska släktingar. Av författningskommentaren till 1 kap. 5 definitioner, framgår att lagens bestämmelser om genetisk undersökning endast gäller undersökningar som har utförts inom hälso- och sjukvården eller inom medicinsk forskning. Genetiska undersökningar som inte utförs av hälso- och sjukvården definieras inte som genetisk undersökning. En s.k. presymptomatisk genetisk undersökning görs med avsikten att fastställa om en person har ett dominant ärftligt sjukdomsanlag som kommer att leda till sjukdom senare i livet. Undersökningen kan således dels ge svar på om personen har sjukdomsanlag, dels med stor säkerhet ge svar på om denne kommer att få den aktuella sjukdomen. Testet ger inte svar på när den bryter ut eller hur allvarlig sjukdomen kan komma att bli. En s.k. prediktiv genetisk undersökning görs i syftet att granska friska människors arvsanlag för att beräkna sannolikheten att de kan komma att drabbas av en multifaktoriell sjukdom senare i livet. En multifaktoriell sjukdom kan bero på såväl inverkan från flera gener som miljöfaktorer. En genetisk undersökning kan även göras för att påvisa eller utesluta att en person bär anlag, s.k. anlagsbärardiagnostik, för en ärftlig sjukdom som visar sig först i senare generationer. 10

11 Genetiska test - genetiska självtest Utöver de gentest som hälso- och sjukvården utför, erbjuds kommersiella självtest på Internet. Sannolikheten är stor att denna typ av kommersiella och icke kontrollerade försäljning kommer att öka. Kvalitet, resultat och tolkning av kommersiella test har varit föremål för diskussioner. Utvecklingen har lett till att undersökningar som kan ge upplysning om en människas arvsmassa kan göras exempelvis på laboratorier som ligger utanför hälso- och sjukvården och som inte heller kan hänföras till medicinsk forskning. Även om det kan finnas skäl att så småningom utforma regler också för användningen av sådana undersökningar, är syftet med den nya lagen att ställa upp ett skydd mot att använda genetiska undersökningar som skulle kunna äventyra människors tillit till hälso- och sjukvården och till medicinsk forskning. I hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) finns bestämmelser som definierar de åtgärder som faller under begreppet hälso- och sjukvård. Den medicinska forskningen är sådan information som innefattar genetisk information från människor och som har hälso- och sjukvårdsändamål, oavsett inom vilket vetenskapsområde forskningen utförs. I lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. 2 kap.1 behandlas förbud mot att utan stöd i lag ställa genetisk undersökning eller information som villkor för ett avtal. Vidare behandlas dels förbud mot att i samband med ett avtal efterforska eller använda genetisk information om den andre, dels förbud mot att olovligen bereda sig tillgång till genetisk information om någon annan. Slutligen anges vilka former av genterapi som inte är tillåtna. Som har understrukits i kommentaren till 1 kap. 5 i lagen om genetisk integritet m.m. är lagen begränsad till genetiska undersökningar och information om sådana, som utförs inom hälso- och sjukvården och medicinsk forskning. De förbud mot viss användning av genetisk undersökning och genetisk information som ges i 2 kap 1 (i lagen om genetisk integritet mm.) gäller sålunda inte genetiska undersökningar som utförs utanför hälso- och sjukvården eller medicinsk forskning eller annan information som baserar sig på genetiska undersökningar. Genetisk information genetisk integritet I 1 kap. 5 lagen om genetisk integritet m.m. definieras genetisk information enligt nedan. Information om resultatet av en genetisk undersökning, dock inte till den del informationen endast innefattar upplysning om den undersöktes aktuella hälsotillstånd. Med genetisk information avses information om resultatet, helt eller delvis, av en genetisk undersökning. En upplysning om att någon bär anlag för en genetiskt betingad sjukdom utgör normalt en sådan information. När det däremot gäller en uppgift om att någon har drabbats av sjukdom grundad på symptom eller på diagnos ger patientsekretessen ett tillräckligt integritets- 11

12 skydd, även om man från denna uppgift skulle kunna dra en omedelbar och exakt slutsats i fråga om den enskildes genetiska förhållanden. Om informationen, som framkommer genom ett genetiskt test, endast omfattar upplysning om den undersöktes aktuella hälsotillstånd definieras det således som medicinsk information. Genetisk information medicinsk information Bakomliggande orsak till vård, uppgift om diagnos, åtgärder etc. ska föras in i journalen. Patientjournallagen PjL (1985:562) reglerar vad som ska föras in i journaler vid undersökning, vård och behandling i hälso- och sjukvården. Om information från patientjournal, läkarutlåtande eller annan upplysning endast omfattar upplysning om den undersöktes aktuella hälsotillstånd definieras det inte som genetisk information. För personer som har genomgått en genetisk undersökning i sjukvården kan patientjournalen innehålla information om sjukdomsrisker och diagnoser. Den genetiska informationen kan feltolkas eller komma att uppfattas som medicinsk information när den formuleras som en prognos eller diagnos i den medicinska journalen. Det kan således finnas risk att genetisk information sammanblandas med medicinsk information. Riskbedömare förväntas kunna avgöra vilken information som är att betrakta som medicinsk och vilken som är genetisk i patientjournaler och annan hälsodata. I de ärenden försäkringsbolagen inte får inhämta genetisk information, enligt lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. 2 kap. 1, måste riskbedömare kunna skilja genetisk information från medicinsk information i den hälsoinformation som inhämtas, se exemplen nedan. Upplysning om att en försäkringstagare har insjuknat i en sjukdom, som är genetiskt betingad, är medicinsk information. Upplysning om att en försäkringstagare har anlag att i framtiden kunna utveckla en genetiskt betingad sjukdom är att betrakta som genetisk information. Upplysning om att en försäkringstagare är bärare av anlag för en genetiskt betingad sjukdom som kommer att utvecklas under dennes livstid är också att betrakta som genetisk information. Riskbedömare på försäkringsbolagen har ett stort ansvar och en svår bedömningssituation i de försäkringsärenden då genetisk information inte får beaktas. I de fall då försäkringsbolagen inte får ta hänsyn till genetisk information ska försäkringsbolaget negligera sådana uppgifter. Vid de tre olika tänkbara situationerna ovan måste riskbedömaren och skaderegleraren vid försäkringsbolagen göra rätt bedömning av vilken sorts information som finns. Dessutom ska de göra en, enligt lagen, korrekt bedömning av om de får ta hänsyn till informationen, vid ersättning för dödsfall, sjukdom eller skada. En presumtiv försäkringstagare som genomgått en genetisk undersökning och som vill teckna en försäkring med ett högre försäkringsbelopp kan, av försäkringsbolaget, nekas denna försäkring, om den genetiska informationen gör att personen bedöms löpa högre risk att som anlagsbärare utveckla en 12

13 sjukdom. Med högre försäkringsbelopp avses engångsbelopp som överstiger 30 prisbasbelopp eller 4 prisbasbelopp per år vid periodisk utbetalning. Sveriges Försäkringsförbund rekommenderar sina medlemmar att upplysa kunden, som nekas riskbedömd försäkring, om att det finns möjlighet att teckna försäkring utan att behöva lämna genetisk information, dock med lägre försäkringsbelopp. Med lägre försäkringsbelopp avses engångsbelopp lägre än 30 prisbasbelopp eller 4 prisbasbelopp per år vid periodisk utbetalning. Denna rekommendation kan bli aktuell då en person har sökt försäkring till högre belopp än de i lagstiftningen angivna gränserna och hälsoprövningen har visat att kunden, som var symptomfri vid ansökan, tidigare har genomgått en genetisk undersökning som påvisat anlag för sjukdom. Med dagens teknik kan ett blod- eller salivprov visa att en symptomfri person kan vara bärare av anlag till en genetisk sjukdom. I och med att ett genetiskt test har utförts, oavsett resultat, så ges försäkringsbolaget möjlighet att få tillgång till denna information om individen vill teckna en individuell personförsäkring med ett högre försäkringsbelopp, dvs. engångsbelopp som överstiger 30 prisbasbelopp eller 4 prisbasbelopp per år vid periodisk utbetalning. Försäkringsbolaget får dock inte vid lägre försäkringsbelopp ta hänsyn till den genetiska informationen i patientjournalen, läkarutlåtandet eller andra handlingar, utan endast den medicinska informationen. Försäkringsbolagen får vid lägre försäkringsbelopp endast ta hänsyn till den försäkringssökandes aktuella hälsotillstånd vilket är att betrakta som medicinsk information. Riskbedömare på försäkringsbolagen måste således kunna tolka och värdera uppgifter i patientjournaler, läkarutlåtanden, information från Försäkringskassan etc. men även kunna skilja på medicinsk och genetisk information. Därutöver krävs juridisk kompetens eller kunskap om när de får beakta den genetiska informationen. Riskbedömaren avgör, på grundval av den information som samlats in, hur stor premien (kostnaden för kunden) ska vara och hur stor försäkringsersättning som kan betalas ut vid ett försäkringsfall. Individer som löper högre risk att drabbas av sjukdom eller att dö i förtid får som regel betala mer i premie än dem som har en lägre risk. Såväl ersättningsnivå som storlek på premien beräknas i varje enskilt ärende efter en riskanalys. Försäkringsbolagens riskbedömare vill därför ha så god information om kundens hälsotillstånd som möjligt för att kunna göra en korrekt bedömning av risker och därmed storlek på såväl premier som försäkringsbelopp. Genetisk information och försäkringsbolag Generellt råder det förbud för försäkringsbolag att använda genetisk information, enligt lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. Ingen får utan stöd i lag ställa som villkor för ett avtal att den andra parten ska genomgå en genetisk undersökning eller lämna genetisk information om sig själv. Ingen får utan stöd i lag i samband med ett avtal efterforska eller använda genetisk information om den andre. Ingen får olovligen bereda sig tillgång till genetisk information om någon annan enligt lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. 2 kap. 2. Det är endast om försäkringsbeloppen är högre, dvs. överstiger 30 prisbasbelopp vid engångsutbetalning eller 4 prisbasbelopp per år vid periodisk utbetalning, och genetiskt test har utförts före teck- 13

14 nandet av försäkringen, som försäkringsbolagen får begära in genetisk information få. I lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. 2 kap. 2 står att i fråga om riskbedömd personförsäkring får, utan hinder av vad som sägs i 1 andra stycket första meningen, ett försäkringsbolag efterforska eller använda genetisk information i samband med att det ingår, ändrar eller förnyar ett avtal, om något av följande gäller: Den försäkrade har fyllt 18 år och det försäkringsbelopp som vid försäkringsfall ska utfalla som ett engångsbelopp överstiger 30 prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Den försäkrade har fyllt 18 år och det försäkringsbelopp som vid försäkringsfall ska utfalla som en periodisk ersättning överstiger 4 prisbasbelopp per år. 14

15 Individuella personförsäkringar En individuellt tecknad försäkring är en frivillig förbindelse och kan delas upp i skadeförsäkring och personförsäkring. Till skadeförsäkring hör bland annat hem-, båt-, rese- och motorfordonsförsäkring. Även ansvars-, trafik-, patient- och läkemedelsförsäkring sorterar under termen skadeförsäkring. I dessa fall krävs ingen hälsodeklaration vid tecknandet av försäkringen. Däremot gör försäkringsbolaget en medicinsk skadebedömning, av den försäkrade, vid personskada efter t.ex. en trafikolycka. Med personförsäkring avses liv-, sjuk-, samt olycksfallsförsäkring. Sjukoch olycksfallsförsäkring kan vara kombinerad. Personförsäkringar kan tecknas individuellt men också kollektivt via tjänsteavtal, fackförening eller annan typ av gruppförsäkring. I denna rapport avser personförsäkring en individuellt tecknad försäkring. Livförsäkring Dödsfallsförsäkring och livsfallsförsäkring går under begreppet livförsäkring. Vid dödsfall, innan den försäkrade uppnått den i avtalet bestämda åldern, får den eller de efterlevande (förmånstagaren) ett ekonomiskt skydd genom en försäkringssumma. Vid livsfallsförsäkring utbetalas försäkringssumman till den försäkrade om denne uppnår den i avtalet bestämda åldern. Sjukförsäkring För att kompensera inkomstbortfall vid sjukdom som ger nedsatt arbetsförmåga kan individer teckna en sjukförsäkring. Försäkringen betalas vanligen ut månadsvis. Olycksfallsförsäkring Olycksfallsförsäkring betalas ut som ett engångsbelopp vid olycksfall som ger den försäkrade bestående invaliditet. Viss övrig ersättning kan också ges för kostnader för läkarbesök, rehabilitering etc. Ersättning till förmånstagare kan betalas vid dödsfall som orsakats av en olycksfallsskada. Prisbasbelopp De försäkringar som betalas ut beräknas utifrån ett prisbasbelopp. Prisbasbelopp är enligt lagen om allmän försäkring (1962:381) ett belopp som räknas fram utifrån ändringarna i det allmänna prisläget och fastställs för ett helt kalenderår och är baserat på utvecklingen av konsumentprisindex. Prisbasbeloppet år 2008 är kronor. 15

16 Riskbedömningar Försäkringsbolagen är vinstdrivande företag som måste kunna göra riskbedömningar för bl.a. sjukdom och sannolik livslängd. Informationsbalans är grunden för försäkringsbolagen, dvs. den hälsoinformation som försäkringstagaren har om sin hälsa ska även försäkringsgivaren känna till. Försäkringstagaren har därför upplysningsplikt gentemot försäkringsgivaren. Försäkringsbolagen gör riskbedömningen med regeln att personer med högre risk att drabbas av sjukdom eller för tidig död får betala en högre premie än dem som har lägre risk. All medicinsk information som försäkringsbolagen kan få tillgång till om kunden ökar deras säkerhet att göra korrekta riskbedömningar. Även genetisk information vägs in i riskanalysen i samband med att individer tecknar individuella personförsäkringar med högre försäkringsbelopp. Resultat från genetiska test kan leda till att individen som söker försäkring hamnar i s.k. försäkringsnöd dvs. att individen nekas den aktuella försäkringen. Alternativt kan premien, på grund av förhöjd risk, komma att bli så hög så att individen väljer att inte teckna försäkringen av ekonomiska eller andra skäl. Hälsodeklaration En hälsodeklaration ska, som regel, fyllas i av den presumtive kunden som vill teckna en individuell personförsäkring. Hälsodeklarationen ligger till grund för riskbedömaren när denne avgör om kunden ska få teckna en viss försäkring, dess premie samt ersättningsnivå. Försäkringsbolagen kräver, med något undantag, att kunden bifogar en hälsodeklaration vid tecknandet av en individuell personförsäkring. Den ifyllda och undertecknade hälsodeklarationen innebär att kunden ger försäkringsbolaget en generell fullmakt som gör det möjligt att inhämta hälsodata om denne. En generell fullmakt innebär att en huvudman (fullmaktsgivare) ger fullmaktshavaren behörighet att vidta vissa åtgärder (rättshandlingar) för huvudmannens räkning. Den generella fullmakten är vare sig tidsbegränsad eller begränsad avseende vårdgivare. Om uppgifterna i hälsodeklarationen gör att riskbedömaren på försäkringsbolaget behöver kompletterande upplysningar så inhämtas patientjournaler, läkarutlåtanden och information från Försäkringskassan. Informationen som har försäkringsbolaget har inhämtat om kunden genom journaler, läkarutlåtanden, Försäkringskassan etc. kan försäkringsbolaget behålla även då kunden sagt upp försäkringen eller slutat att betala den. 16

17 Metod och genomförande Sekretess i utredningen Socialstyrelsen kunde genomföra uppdraget under förutsättning att försäkringsbolagen lämnade nödvändiga uppgifter. För att kunna garantera försäkringsbolagen att enkätuppgifter och datasammanställningar, som är att betrakta som affärshemligheter, inte yppas, har utredningen fått till stånd en ändring i sekretessförordningen, se bilaga 2. Sekretess för uppgifterna har införts genom ett tillägg i uppräkningen under 3 sekretessförordningen. Bestämmelsen har ändrats på så sätt att Socialstyrelsens undersökning anges i punkt 15. Genom ändringen har Socialstyrelsens undersökning rörande lagen om genetisk integritet kommit att omfattas av den s.k. statistiksekretessen. Ändringen av 3 sekretessförordningen lyder: Sekretess gäller, i den utsträckning som anges i denna paragraf, i följande av myndighet utförda undersökningar, för uppgifter som avser en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. Föreskrifterna i 9 kap. 4 första stycket tredje meningen och andra stycket sekretesslagen (1980:100) gäller, om inte en längre gående begränsning i sekretessen anges i det följande. Avgränsningar och urval Sveriges Försäkringsförbund är ett gemensamt organ för försäkringsbolag som driver försäkringsarbete i Sverige. Förbundet ska ta tillvara medlemsbolagens intressen och deras möjligheter att verka i Sverige och utomlands. Under år 2007 fanns det cirka 400 försäkringsbolag i Sverige. Av dessa var 41 försäkringskoncerner medlemmar i Sveriges Försäkringsförbund. Enligt Sveriges Försäkringsförbund svarade dessa 41 försäkringskoncerner för drygt 90 procent av den svenska försäkringsmarknaden. Koncernerna består ofta av flera försäkringsbolag med olika inriktningar. Finansinspektionen och Socialstyrelsen bedömde att de 41 försäkringskoncernerna i Sveriges Försäkringsförbund omfattade en tillräckligt stor andel av samtliga försäkringsbolag i Sverige. De försäkringsbolag som planerades att ingå i undersökningen var svenska livförsäkringsbolag, inklusive fondförsäkringsbolag, samt de riskskadeförsäkringsbolag som har Finansinspektionens tillstånd. Såväl Socialstyrelsen som Finansinspektionen bedömde att följande kategorier av försäkringsbolag inte vara relevanta i undersökningen. Captiveskadeförsäkringsbolag, som uteslutande försäkrar eller återförsäkrar risker inom en koncern, kommun eller liknande. Riskerna kan avse exempelvis brand, avbrott och olika slags ansvar. Försäkringsbolaget 17

18 ägs vanligen av koncernen, kommunen etc. och är i den meningen infångat (captive). Större lokala och mindre lokala skadeförsäkringsbolag, eftersom de dels utgör en mycket liten del av marknaden, dels normalt inte arbetar med individuell riskprövning. Utländska livförsäkringsbolags filialer, agenturer eller gränsöverskridande verksamhet, vilka har en mycket liten marknadsandel. Utländska skadeförsäkringsbolags filialer, agenturer eller gränsöverskridande verksamhet pga. svårigheter att se vilka som är aktiva på den svenska marknaden. (Denna grupp växer i betydelse men Finansinspektionen bedömde att gruppen inte står för mer än högst ett par procent av marknaden där individuell riskprövning i personförsäkring kan förekomma). Rena återförsäkringsbolag, eftersom de normalt inte bedöms arbeta med individuell riskprövning i personförsäkring. Återförsäkring innebär att ett bolag överför en del av den försäkrade risken till ett annat bolag, ofta stora globala återförsäkringsbolag. Finansinspektionen, som är försäkringsbolagens tillsynsmyndighet, gjorde urvalet och tog fram adressuppgifter till försäkringsbolag som var verksamma under år 2006 och Trots att ovanstående kategorier av försäkringsbolag inte skulle delta i undersökningen, inkluderas sådana i Finansinspektionens urval. I urvalet ingick pga. detta misstag 35 försäkringsbolag som inte skulle vara med, s.k. överteckning. Av dessa 35 försäkringsbolag tecknade 21 inte individuella personförsäkringar, 2 var stängda för nyteckning under den aktuella perioden, 2 försäkringsbolag redovisade gemensamt antal försäkringar, 7 tecknade enbart sakförsäkringar och 3 var rena återförsäkringsbolag. Detta gjorde att av de 73 försäkringsbolag som ingick i Finansinspektionens urval var det endast 38 försäkringsbolag som skulle ingå i undersökningen. Enkät till riskbedömare Underlaget till denna rapport är en enkät till försäkringsbolag, som under år 2007 var medlemmar i Sveriges Försäkringsförbund och tecknade liv- och personförsäkringar. Enkäten, se bilaga 1, skickades per post, till regelansvariga alternativt verkställande direktörer i försäkringsbolag som tecknade individuella liv- och sjukförsäkringar samt olycksfallsförsäkringar i Sverige. Socialstyrelsen skickade enkäten till de aktuella försäkringsbolagen under december Analysenheten på Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning granskade och bearbetade enkäterna. Frågorna i enkäten avsåg hela kalenderåret 2007, fr.o.m. 1 januari t.o.m. 31 december. För att kunna göra en bedömning av eventuella förändringar efter den nya lagparagrafens införande den 1 januari 2007 innehöll enkäten även frågor som avsåg försäkringar, av den aktuella typen, som tecknades under år

19 Svarsfrekvens och bortfall Det har varit svårt att få in enkätsvar från försäkringsbolagen, detta trots sekretess i utredningen. När svarstiden hade gått ut, drygt en månad efter utskicket hade fyra (4) enkäter inkommit. Socialstyrelsen skickade därför brev till samtliga försäkringsbolag, med förtydligande om sekretessförordningen och betydelsen av att besvara enkäten. Ytterligare två brev skickades med några veckors mellanrum med påminnelse om vikten av försäkringsbolagens medverkan i undersökningen. Telefonkontakt med försäkringsbolag som inte hade besvarat enkäten togs kontinuerligt för att höja svarsfrekvensen. Sveriges Försäkringsförbund har under datainsamlingsperioden skickat e-post till försäkringsbolagen och även haft telefonkontakt med uppmaning till försäkringsbolagen att besvara enkäten och snarast skicka in denna till Socialstyrelsen. Eftersom svarsfrekvensen fortsatt var låg förlängdes datainsamlingsperioden med en månad och kom därmed att omfatta ca två månader från utskicket den 13 december 2007 till den 20 februari Att ytterligare förlänga svarsperioden ansågs inte kunna påverka svarsfrekvensen nämnvärt. Socialstyrelsen skickade ut 73 enkäter till regelansvarig eller direkt till verkställande direktören i de försäkringsbolag som då bedömdes vara aktörer på den svenska marknaden avseende individuella personförsäkringar. Ett försäkringsbolag meddelade att de har 24 lokala kontor som är självständiga bolag i en gemensam koncern. Dessa 24 lokala kontor fick då var sin enkät sig tillsänd i efterhand. Totalt skickade Socialstyrelsen ut 97 enkäter till försäkringsbolag att besvara. Enkätsvaren från de 24 lokala kontoren om antalet tecknade personförsäkringar (frågorna 1 5 i enkäten, se bilaga 1) räknades samman och fördes över till huvudbolagets enkät. Övriga svar från de lokala kontoren fördes också över till en enkät som var gemensam med huvudbolaget. Antalet enkäter som besvarats och inkommit till Socialstyrelsen under insamlingsperioden var 53 stycken varav 24 avsåg svar från lokala kontor. Därmed kunde Socialstyrelsen använda 29 enkäter för bearbetning och analys. Av de 38 försäkringsbolag i Finansinspektionens urval som skulle ingå i undersökningen (se avsnittet avgränsning och urval) inkom 29 enkäter som kunde bearbetas och analyseras. Detta gör att bortfallet i undersökningen var 24 procent. En (1) ifylld enkät inkom 19 dagar efter den förlängda svarsperiodens slutdatum. Databearbetningarna pågick vid denna tidpunkt vilket medförde att svaren i den senkomna enkäten inte beaktades utan räknades som bortfall. En överteckning har skett vilket ger farhågor om att urvalet även har en underteckning av okänd storlek. Överteckning innebär att försäkringsbolag i urvalet som egentligen inte hör till populationen, har fått enkäten. Underteckning innebär att försäkringsbolag som tillhör populationen inte har ingått i urvalet och därmed inte heller fått enkäten. Med hänsyn till bortfallets storlek i kombination med den kraftiga överteckningen i urvalet kan Socialstyrelsen inte dra slutsatser för en övergripande beskrivning av försäkringsbolagens agerande i Sverige när det gäller individuella personförsäkringar, oavsett prisbasbelopp. Däremot ger undersökningen i övrigt underlag för diskussion om försäkringsbolag och individuella riskbedömda personförsäkringar. 19

20 Kompletterande telefonintervjuer För att ytterligare belysa uppdragets frågeställningar om riskbedömningar genomförde Socialstyrelsen kompletterande telefonintervjuer med riskbedömare. Syftet var att fördjupa kunskapen om journalhantering, genetisk bedömning, inhämtande av familjehistorik, tystnadspolicy etc. Sveriges Försäkringsförbund ombads att välja ut riskbedömare i två försäkringsbolag och två återförsäkringsbolag. Eftersom det var svårt att få kontakt med ett av de utvalda försäkringsbolagen valde Socialstyrelsen ett annat försäkringsbolag som också hade besvarat enkäten för en kompletterande intervju med riskbedömare. Därmed genomfördes intervjuer på två försäkringsbolag och två återförsäkringsbolag. Sammanlagt genomförde Socialstyrelsen telefonintervjuer med fem personer på fyra olika bolag. 20

21 Resultat Resultatredovisningen baseras på en enkät som har besvarats av regelansvariga och riskbedömare på de försäkringsbolag som tecknar individuella riskbedömda personförsäkringar, se bilaga 1. Socialstyrelsen har genomfört kompletterande intervjuer har utförts med riskbedömare. Redovisningen görs på aggregerad nivå med anledning av bestämmelsen i 3 sekretessförordningen (1980:657), som i sin tur hänvisar till 9 kap. 4 första stycket tredje meningen och andra stycket sekretesslagen (1980:100) som utredningen skyddas av. I diagram och tabell där svaren redovisas per försäkringsbolag har varje bolag tilldelats en siffra i stället för bolagets namn. Försäkringsbolagen presenteras slumpmässigt. Tillämpningen av bestämmelserna om genetisk information i försäkringssammanhang, som genom lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. infördes den 1 januari 2007, beskrivs utifrån den praxis som kan ha utvecklats på försäkringsbolagen under år Individuellt tecknade personförsäkringar år 2006 och 2007 Hos de försäkringsbolag som deltog i utredningen tecknades sammanlagt under 2006 drygt år 2006 och år 2007 närmare individuella personförsäkringar. Fler personer har år 2007 således tecknat personförsäkring på individuell basis än året innan. Huruvida ökningen är en normal variation eller en försäljningstrend ger inte undersökningen svar på. Antalet individuellt tecknade personförsäkringar varierar starkt mellan försäkringsbolagen, se figur 1 nedan. Femton av försäkringsbolagen som deltog i studien ökade antalet individuellt tecknade personförsäkringar, tio minskade och fyra uppgav samma antal individuellt tecknade personförsäkringar under de båda åren. De två försäkringsbolag som tecknade lägst antal personförsäkringar var försäkringsbolag nr 28 som inte tecknade någon individuell personförsäkring år 2006 men 23 stycken år 2007 och försäkringsbolag nr 4 som tecknade 28 individuella personförsäkringar år 2006 och 14 stycken år

22 Antal tecknade personförsäkringar uppdelat på försäkringsbolag 1-29 Figur1 Antal tecknade individuella personförsäkringar under år 2006 samt år 2007 fördelat på försäkringsbolag 1-29 Andelen individuella personförsäkringar med det högre försäkringsbeloppet som omfattas av bestämmelserna i 2 kap. 2 lagen om genetisk integritet m.m., som tecknades under 2006 i de 29 försäkringsbolagen var mindre än 10 procent. Motsvarande andel under 2007 var mindre än 7 procent. Det går dock inte pga. brister i materialets generaliserbarhet att uttala sig om en eventuell förändring i antalet individuellt tecknade personförsäkringar, som omfattas av bestämmelserna ovan. Beräkningarna gäller endast de försäkringsbolag som besvarade Socialstyrelsens enkät. Åtta av försäkringsbolagen har angett att de under år 2007 har ökat antalet tecknade individuella personförsäkringar, med högre försäkringsbelopp, enligt 2 kap. 2 lagen om genetisk integritet. Elva försäkringsbolag uppgav att de har tecknat färre individuella riskbedömda personförsäkringar enligt 2 kap. 2 lagen om genetisk integritet m.m. Ett försäkringsbolag hade endast tecknat en (1) sådan försäkring. Nekade individuella personförsäkringar med högre försäkringsbelopp I enkäten uppgav försäkringsbolagen att sammanlagt personer har nekats individuell personförsäkring (individuell försäkring där försäkringsbeloppet överstiger 30 prisbasbelopp vid ett engångsbelopp eller överstiger 4 prisbasbelopp per år vid en periodisk ersättning) år Det var tre personer som nekades att teckna individuell personförsäkring på grund av genetisk information, som försäkringsbolaget hade fått kännedom om. I de 29 försäkringsbolag som har besvarat enkäten nekades totalt personer år 2007 att teckna en individuell personförsäkring (individuell försäkring där försäkringsbeloppet överstiger 30 prisbasbelopp vid ett engångsbelopp eller överstiger 4 prisbasbelopp per år vid en periodisk ersättning). 22

23 Två av dessa personer nekades på grund av genetisk information som försäkringsbolaget hade fått kännedom om. I de 29 försäkringsbolag som besvarat enkäten nekades således drygt 500 fler personer, att teckna individuell personförsäkring under år 2007 än året innan. De flesta nekanden hade gjorts på andra grunder än genetisk information enligt försäkringsbolagen. Orsaker till att försäkringsbolagen nekar individer att teckna individuella personförsäkringar kan vara information från exempelvis patientjournaler, hälsodeklarationer och uppgifter från Försäkringskassan. Det kan även vara bedömningar som försäkringsbolagen gör utifrån individens ekonomiska situation. Försäkringsbolagens informationskällor När en kund vill teckna en individuell personförsäkring inhämtar försäkringsbolagen som regel hälsoinformation om denne. Som underlag för sina riskbedömningar vill försäkringsbolagen ha tillgång till samma information som kunden har om dennes hälsa och sjukdomstillstånd, s.k. informationsbalans. Den generella fullmakt som kunden ger försäkringsbolaget genom att underteckna hälsodeklarationen gör det möjligt för företaget att efterfråga hälsodata från journaler, läkare och Försäkringskassan om kunden. De bedömningsunderlag som försäkringsbolagen oftast inhämtar är hälsodeklaration och patientjournal. Detta uppgav 28 av de 29 försäkringsbolag som har besvarat enkäten. Andra informationskällor som försäkringsbolagen efterfrågar är läkarutlåtande 19, kundens familjehistorik 12 och genetisk information 13 försäkringsbolag. När riskbedömaren begär ut en patientjournal för att få medicinsk information om en kund skickas en kopia av journalen eller delar av den till försäkringsbolaget. För riskbedömaren är det viktigt att journalerna är fullständiga och kompletta. Fyra av försäkringsbolagen anser att journalhandlingar ofta är ofullständiga och slarvigt ifyllda. Laboratorielistor och remissvar saknas ofta. Knapphändiga journalanteckningar samt anteckningar skrivna för hand gör det svårt att tyda skriver ett företag. Andra skriver att de kan se att remissvar saknas. För de flesta försäkringsbolag som har besvarat enkäten är granskning av patientjournaler bara ett av flera sätt att få kännedom om kundens hälsostatus. Detta bekräftades i intervjuerna där det framkom att en kombination av informationskällor används. Den primära informationskällan för försäkringsbolagen som besvarade enkäten är den hälsodeklaration som kunden fyller i vid ansökan om att teckna en individuell personförsäkring. Detta gällde för både försäkringsbolagen och återförsäkringsbolagen som deltog i intervjuundersökningen. Utöver informationen från hälsodeklarationen förekommer det, enligt intervjupersonerna, att den som vill teckna en försäkring anmodas att genomgå en läkarundersökning. Intervjupersonerna på försäkringsbolagen och på ett av återförsäkringsbolagen uppgav att även läkarutlåtandet är en vanlig informationskälla. Det som främst avgör om kunden ombeds genomgå en läkarundersökning för läkarutlåtande är försäkringens prisbasbelopp. Ett försäkringsbolag uppger att kunden får med sig ytterligare en hälsodeklaration att fylla i vid läkarbesöket. När ett läkarutlåtande inhämtas görs det som 23

24 en komplettering till hälsodeklarationen för att få uppdaterad information om kundens nuvarande hälsa, enligt en av intervjupersonerna på ett återförsäkringsbolag. Utöver hälsodeklaration och läkarutlåtande är det vanligt att inhämta journaler enligt de intervjuade. Upplysningarna i hälsodeklarationen avgör om journaler ska begäras in. När riskbedömaren studerar journalen är denne i första hand intresserad av det hälsoproblem som kunden har upplyst om i hälsodeklarationen. Samtliga intervjupersoner säger dock att allt som står i en journal är av intresse eftersom det är viktigt att få en komplett hälsoinformation när man ska göra en riskbedömning inför tecknandet av en personförsäkring. Intervjupersonerna poängterade att helhetsbilden är viktig för att kunna göra en rättvis riskbedömning. Eftersom företagen är intresserade av allt som står i journalerna ses det inte som ett problem att dessa kan innehålla överskottsinformation. Överskottsinformation är den information som kan finnas i en journal, utöver det som rör det specifika hälsoproblem, som journalen inhämtades för. Intervjupersonen menar snarare att det är bra för kunden att företaget får in så mycket information som möjligt eftersom det då är lättare att göra en korrekt riskbedömning. Det upplevs inte vara något problem för riskbedömarna att få in journaler, men ibland kan det ta tid. En av de intervjuade sade att journalerna ibland kan vara kapade (redigerade) när bolaget får dem, vilket är vanligast när journalerna rör känslig information som exempelvis en psykiatrisk diagnos. Två av de intervjuade sade att de inhämtar familjehistorik genom en fråga i hälsodeklarationen. På ett av försäkringsbolagen som efterfrågar familjehistorik i hälsodeklarationen uppgav den intervjuade att detta endast efterfrågas när kunden vill teckna en individuell personförsäkring som överstiger 30 prisbasbelopp vid en engångsutbetalning och 4 prisbasbelopp per år vid en periodisk utbetalning. På ett annat försäkringsbolag finns inga riktlinjer för inhämtande av familjehistorik och det upplevs som komplicerat att bedöma familjehistorik. Ingen nekas att teckna försäkring på grund av familjehistorik, däremot kan det ha betydelse för premien, enligt intervjupersonen. En intervjuperson säger sig först inte veta hur familjehistorik kan inhämtas. Under intervjun framkommer dock att familjehistorik rent hypotetiskt skulle kunna finnas i barnjournaler där föräldrarna exempelvis uppger om de har någon allergi eller om de har haft hudproblem. Familjehistorik kan också förekomma i narkosjournaler, enligt den intervjuade. Informationskällor om att genetisk undersökning har utförts Sedan lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. trädde i kraft den 1 januari 2007 kunde försäkringsbolagen börja efterfråga och använda genetisk information avseende alla sjukdomar när de tecknade individuella personförsäkringar som överstiger 30 prisbasbelopp vid en engångsutbetalning eller 4 prisbasbelopp per år vid en periodisk utbetalning. 24

Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen

Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen Sveriges Försäkringsförbund (Förbundet)

Läs mer

Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen

Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen CIRKULÄR A 01/2009 Till Trafikförsäkringsföreningens medlemmar Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen Sveriges Försäkringsförbund (Förbundet) är en branschorganisation

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om genetisk integritet m.m.; SFS 2006:351 Utkom från trycket den 31 maj 2006 utfärdad den 18 maj 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Förköpsinformation för Sjukförsäkring

Förköpsinformation för Sjukförsäkring Förköpsinformation för Sjukförsäkring På följande sidor beskrivs viktig information om sjukförsäkring. För en fullständig beskrivning av rättigheter och skyldigheter, se Allmänna villkor för sjukförsäkring.

Läs mer

Ikano Koncept Privat. - Förköpsinformation. Försäkringarna. För fullständig information, se försäkringsvillkoren. 3. Sjuk- och arbetslöshetsförsäkring

Ikano Koncept Privat. - Förköpsinformation. Försäkringarna. För fullständig information, se försäkringsvillkoren. 3. Sjuk- och arbetslöshetsförsäkring Ikano Koncept Privat - Förköpsinformation För fullständig information, se försäkringsvillkoren. Försäkringsgivare är Ikano Livförsäkring AB org nr 556104-6783, för Sjuk- och arbetslöshetsförsäkring Ikano

Läs mer

Försäkringstekniska riktlinjer. Förenade Liv Gruppförsäkring AB

Försäkringstekniska riktlinjer. Förenade Liv Gruppförsäkring AB Försäkringstekniska riktlinjer Förenade Liv Gruppförsäkring AB Bolag: Förenade Liv Gruppförsäkring AB Beslutad av: Styrelsen Förenade Liv Fastställd: 2014-03-06 Ersätter tidigare version fastställd den:

Läs mer

GRUPPFÖRSÄKRING TECKNINGS- OCH HÄLSOPRÖVNINGSREGLER 2014:2. Euro Accident Health & Care Insurance AB

GRUPPFÖRSÄKRING TECKNINGS- OCH HÄLSOPRÖVNINGSREGLER 2014:2. Euro Accident Health & Care Insurance AB TECKNINGS- OCH HÄLSOPRÖVNINGSREGLER 2014:2 Euro Accident Health & Care Insurance AB GRUPPFÖRSÄKRING TECKNINGS- och HÄLSOPRÖVNINGSREGLER 2014:2 1 GRUPPFÖRSÄKRING... 3 1.1 Generella teckningsregler... 3

Läs mer

Fortsättningsförsäkring för tidigare medlem i Unionen

Fortsättningsförsäkring för tidigare medlem i Unionen Fortsättningsförsäkring för tidigare medlem i Unionen Gäller från 1 januari 2014 forenadeliv.se/unionen Fortsätt med din försäkring Fortsättningsförsäkringen är för dig som inte längre kan vara gruppförsäkrad,

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2012/13:RFR6 Civilutskottet. Riksdagens uppföljning kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2012/13:RFR6 Civilutskottet. Riksdagens uppföljning kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar Sammanfattning av uppföljningsrapport 2012/13:RFR6 Civilutskottet Riksdagens uppföljning kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar Sammanfattning av forskningsrapport 2012/13:RFR6 3 Förord

Läs mer

Euro Accident Health & Care Insurance AB GRUPPFÖRSÄKRING TECKNINGS- OCH HÄLSOPRÖVNINGSREGLER 2013:1

Euro Accident Health & Care Insurance AB GRUPPFÖRSÄKRING TECKNINGS- OCH HÄLSOPRÖVNINGSREGLER 2013:1 TECKNINGS- OCH HÄLSOPRÖVNINGSREGLER 2013:1 Euro Accident Health & Care Insurance AB GRUPPFÖRSÄKRING GRUPPFÖRSÄKRING TECKNINGS- och HÄLSOPRÖVNINGSREGLER 2013:1 1 GRUPPFÖRSÄKRING... 3 1.1 Generella teckningsregler...

Läs mer

Seniorförsäkring Fortsatt trygghet i livet

Seniorförsäkring Fortsatt trygghet i livet Seniorförsäkring Fortsatt trygghet i livet gäller från 1 januari 2015 Avtal 8082 En förmånlig fortsättning för dig som blir senior up forenadeliv.se Skicka in bifogad anmälan redan idag! Fortsätt framåt

Läs mer

Omfattande skydd till bra pris

Omfattande skydd till bra pris Liv & Hälsa Du är säkert noga med att se över försäkringarna för dina fordon och ditt boende. Men hur är det med det personliga skyddet? De försäkringar som du och dina närstående har genom samhället har

Läs mer

Ersättning vid olycksfall och invaliditet

Ersättning vid olycksfall och invaliditet Studentolycksfallsförsäkring Ersättning vid olycksfall och invaliditet Försäkringen gäller dygnet runt vid olycksfall och ersätter invaliditet, kostnader, sjukhusvistelse och kristerapi. Vår Studentolycksfallsförsäkring

Läs mer

Varför så många frågor?

Varför så många frågor? Sid 1 av 10 Varför så många frågor? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en hälsodeklaration? Din försäkring bygger på att flera

Läs mer

Försäkringstekniska riktlinjer för KPA Livförsäkringsaktiebolag

Försäkringstekniska riktlinjer för KPA Livförsäkringsaktiebolag Försäkringstekniska riktlinjer för KPA Livförsäkringsaktiebolag Beslutade av styrelsen den 13 maj 2014 Gäller från och med 1 juni 2014 KPA LIVFÖRSÄKRING AB (PUBL), 106 85 STOCKHOLM BESÖKSADRESS ÖSTGÖTAGATAN

Läs mer

Liv & Hälsa FÖRSÄKRING

Liv & Hälsa FÖRSÄKRING FÖRSÄKRING Liv & Hälsa Du är säkert noga med att se över försäkringarna för dina fordon och ditt boende. Men hur är det med det personliga skyddet? De försäkringar som du och dina närstående har genom

Läs mer

Bliwas riskförsäkringar i AI Plan

Bliwas riskförsäkringar i AI Plan FÖRKÖPSINFORMATION GÄLLER FRÅN 1 JANUARI 2014 Bliwas riskförsäkringar i AI Plan SJUKDOM Förköpsinformationen återger det huvudsakliga innehållet i försäkringsvillkoren för Bliwas riskförsäkringspaket för

Läs mer

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15 Vårdval tandvård Västernorrland Bilaga 2 Ansökan Allmän barn- och ungdomstandvård Version 2013-01-15 1 1. Uppgifter om sökande Detta dokument ska besvaras och undertecknas av sökande. Namn på sökande Organisationsnummer:

Läs mer

Omfattande skydd till bra pris

Omfattande skydd till bra pris Liv & Hälsa Du är säkert noga med att se över försäkringarna för dina fordon och ditt boende. Men hur är det med det personliga skyddet? De försäkringar som du och dina närstående har genom samhället har

Läs mer

Liv och Hälsa. För dig och din familj

Liv och Hälsa. För dig och din familj Liv och Hälsa För dig och din familj Du är säkert noga med att se över försäkringarna för dina fordon och ditt boende. Men hur är det med det personliga skyddet? De försäkringar som du och dina närstående

Läs mer

16. Försäkringstekniska riktlinjer

16. Försäkringstekniska riktlinjer 16. Försäkringstekniska riktlinjer FÖR ALLMÄNNA ÄNKE- OCH PUPILLKASSAN I SVERIGE Beslutade av styrelsen den 16 april 2015 Gäller från den 1 maj 2015 Innehållsförteckning I Direkt meddelad livförsäkring

Läs mer

Mekonomen BilLivetförsäkring. Villkorssammanfattning Personförsäkring Liv och Hälsa

Mekonomen BilLivetförsäkring. Villkorssammanfattning Personförsäkring Liv och Hälsa Villkorssammanfattning Personförsäkring Liv och Hälsa Mekonomen BilLivetförsäkring Våra populära Bas- och innehåller Liv-, Sjuk- och Olycksfallsförsäkring som ger dig och din familj en ekonomisk trygghet.

Läs mer

Liv och Hälsa. För dig och din familj

Liv och Hälsa. För dig och din familj Liv och Hälsa För dig och din familj Du är säkert noga med att se över försäkringarna för dina fordon och ditt boende. Men hur är det med det personliga skyddet? De försäkringar som du och dina närstående

Läs mer

Advokatfirman Wikner Box 1279 791 12 Falun Tel 023-70 54 40 Fax: 023-395 48 Hemsida www.advokatwikner.se

Advokatfirman Wikner Box 1279 791 12 Falun Tel 023-70 54 40 Fax: 023-395 48 Hemsida www.advokatwikner.se Andra försäkringar Helt vid sidan av ersättningsmöjligheterna från Läkemedelsförsäkringen, staten, GSK eller Patientförsäkringen kan barnen vara täckta av privata försäkringar som kan lämna ersättning

Läs mer

Omfattande skydd till bra pris

Omfattande skydd till bra pris Liv & Hälsa Du är säkert noga med att se över försäkringarna för dina fordon och ditt boende. Men hur är det med det personliga skyddet? De försäkringar som du och dina närstående har genom samhället har

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:30) om svenska livförsäkringsföretags

Läs mer

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 3944/1998 1998-03-26 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 januari 1998 beretts tillfälle att avge yttrande över Försäkringsgarantiutredningens

Läs mer

Din information TJÄNSTEGRUPPLIVFÖRSÄKRING BAO Gäller från 1 januari 2015

Din information TJÄNSTEGRUPPLIVFÖRSÄKRING BAO Gäller från 1 januari 2015 BLIWA LIVFÖRSÄKRING, ÖMSESIDIGT BOX 5125, 102 43 STOCKHOLM Organisationsnummer 502006-6329 Din information TJÄNSTEGRUPPLIVFÖRSÄKRING BAO Gäller från 1 januari 2015 1. Allmänt om försäkringen Denna förköpsinformation

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige; SFS Utkom från trycket den utfärdad den 8 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Hälsodeklaration Sjuk- och Olycksfall barn

Hälsodeklaration Sjuk- och Olycksfall barn Sida 1/7 Hälsodeklaration Hälsodeklaration Sjuk- och Olycksfall barn Sjuk- och Olycksfallsförsäkring barn kan sökas för barn som är 0-15 år. Om försäkringen söks som direkt fortsättning från en motsvarande

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa?

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Sida 1/10 Hälsodeklaration barn Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en

Läs mer

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg RIKTLINJER, REVIDERADE 1(7) Barn- och utbildningsförvaltningen Datum Dnr 2010/666 609 Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg Enligt 25 kap. 2 skollagen (2010:800) ska kommunen sträva efter

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Seniorförsäkring Fortsatt trygghet i livet

Seniorförsäkring Fortsatt trygghet i livet Seniorförsäkring Fortsatt trygghet i livet gäller från 1 januari 2015 Avtal 8082 En förmånlig fortsättning för dig som blir senior mp forenadeliv.se Fortsätt framåt i livet! Att fylla senior betyder förstås

Läs mer

gruppförsäkring Ger anställda vid företag och medlemmar i förbund ett omfattande försäkringsskydd för en tryggare tillvaro

gruppförsäkring Ger anställda vid företag och medlemmar i förbund ett omfattande försäkringsskydd för en tryggare tillvaro gruppförsäkring Ger anställda vid företag och medlemmar i förbund ett omfattande försäkringsskydd för en tryggare tillvaro Ifs gruppförsäkring erbjuder en förmånlig försäkring till flera Principen med

Läs mer

Överenskommelse om Avgiftsbefrielseförsäkring för KAP-KL och AKAP-KL

Överenskommelse om Avgiftsbefrielseförsäkring för KAP-KL och AKAP-KL Förhandlingsprotokoll 2013-12-17 Överenskommelse om Avgiftsbefrielseförsäkring för KAP-KL och AKAP-KL Parter Arbetsgivarsidan Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta Arbetstagarsidan

Läs mer

Sjukvå. om din trygghet.

Sjukvå. om din trygghet. Sjukvå r Direkt d plus personförsäkringar om din trygghet. Över 100 år av omtanke Där vi kommer ifrån måste man bry sig lite mer För drygt hundra år sedan var det en grupp läkare som bestämde sig för att

Läs mer

gruppförsäkring Ger dig som anställd ett omfattande försäkringsskydd för en tryggare tillvaro.

gruppförsäkring Ger dig som anställd ett omfattande försäkringsskydd för en tryggare tillvaro. gruppförsäkring Ger dig som anställd ett omfattande försäkringsskydd för en tryggare tillvaro. Ifs gruppförsäkring erbjuder en förmånlig försäkring till flera Principen med Ifs gruppförsäkring är att flera

Läs mer

FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING. Finansinspektionens allmänna råd angående god försäkringsmäklarsed;

FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING. Finansinspektionens allmänna råd angående god försäkringsmäklarsed; FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING Finansinspektionens allmänna råd angående god försäkringsmäklarsed; beslutade den 23 november 1995 Inledning Dessa allmänna råd omfattar regler

Läs mer

Sjukskyddsförsäkring Om du blir långvarigt sjukskriven

Sjukskyddsförsäkring Om du blir långvarigt sjukskriven Sjukskyddsförsäkring Om du blir långvarigt sjukskriven Vid långvarig sjukdom kan din ekonomi påverkas avsevärt. Det inkomstbortfall som en längre tids sjukdom medför blir ofta en ekonomisk påfrestning

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

OMIFALL Gravid- och barnförsäkring Bra att veta!

OMIFALL Gravid- och barnförsäkring Bra att veta! OMIFALL Gravid- och barnförsäkring Bra att veta! Information till IKEA:s kunder i samarbete med IKEA Svenska Försäljnings AB Hej, Från och med 1 oktober 2014 kommer du att kunna köpa OMIFALL Gravid- och

Läs mer

Villkorssammanfattning Personförsäkring Liv och Hälsa

Villkorssammanfattning Personförsäkring Liv och Hälsa Villkorssammanfattning Personförsäkring Liv och Hälsa Du är säkert noga med att se över försäkringarna för dina fordon och ditt boende. Men hur är det med det personliga skyddet? De försäkringar som du

Läs mer

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa?

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Sid 1 av 10 Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en hälsodeklaration? Din

Läs mer

REKOMMENDATION. Informationsgivning i samband med flytt av pensionsförsäkrings värde

REKOMMENDATION. Informationsgivning i samband med flytt av pensionsförsäkrings värde 2015-06-10 REKOMMENDATION Informationsgivning i samband med flytt av pensionsförsäkrings värde Svensk Försäkring Box 24043 104 50 Stockholm Karlavägen 108 Tel 08-522 785 00 www.svenskforsakring.se Inledning

Läs mer

Livförsäkring Ekonomiskt stöd för din familj vid dödsfall

Livförsäkring Ekonomiskt stöd för din familj vid dödsfall Även för din partner! Du kan medförsäkra din registrerade partner, make/maka eller sambo till samma erbjudande. Livförsäkring Ekonomiskt stöd för din familj vid dödsfall Om du avlider kan en livförsäkring

Läs mer

Barn- & ungdomsförsäkring

Barn- & ungdomsförsäkring Barn- & ungdomsförsäkring 1.1.2015 Barn- & ungdomsförsäkring Alandias barn- och ungdomsförsäkring är en fortlöpande försäkring som förnyas årligen om den inte skriftligen sägs upp. Försäkringen träder

Läs mer

Premie exemplen för NewLife per år

Premie exemplen för NewLife per år NewLifeförsäkring Trygghet för barnet Med en livförsäkring säkerställer du dina kärastes levnadsstandard och exempelvis återbetalningen av lån i händelse av ett överraskande dödsfall. En livförsäkring

Läs mer

och vägleder dig till ett anpassat försäkringsskydd

och vägleder dig till ett anpassat försäkringsskydd E t t an passat försäk ringss k ydd personförsäkringar och vägleder dig till ett anpassat försäkringsskydd Corbis/Scanpix Över 100 år av omtanke Där vi kommer ifrån måste man bry sig lite mer För drygt

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

En försäkring för olika händelser i livet

En försäkring för olika händelser i livet MEDLEMSFÖRSÄKRING FÖR DIG I BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND AVTAL 40802 En försäkring för olika händelser i livet gäller från 1 januari 2012 Teckna försäkringar på Snabb hjälp när den behövs som mest Ingen kan

Läs mer

Tjänstegrupplivförsäkring SvN/PTK

Tjänstegrupplivförsäkring SvN/PTK FÖRKÖPSINFORMATION GÄLLER FRÅN 1 JANUARI 2014 Tjänstegrupplivförsäkring SvN/PTK ENLIGT KOLLEKTIVAVTAL MELLAN SVENSKT NÄRINGSLIV SAMT FÖRHANDLINGS- OCH SAMVERKANSRÅDET PTK DÖDSFALL Tjänstegrupplivförsäkringen

Läs mer

Seniorförsäkring Fortsatt trygghet i livet

Seniorförsäkring Fortsatt trygghet i livet Seniorförsäkring Fortsatt trygghet i livet gäller från 1 januari 2015 Avtal 8082 En förmånlig fortsättning för dig som blir senior UP forenadeliv.se Skicka in bifogad anmälan redan idag! Fortsätt framåt

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Barn På Gån. en raviditetsförsäkrin från Skandia

Barn På Gån. en raviditetsförsäkrin från Skandia Barn På Gån en raviditetsförsäkrin från Skandia 2 Extra try het för di som väntar barn Att bli förälder är livets största under. Magen växer och barnet gör sig påmint på olika sätt, känslorna växlar mellan

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Stockholm november 2009 Namn Adress Postadress

Stockholm november 2009 Namn Adress Postadress Stockholm november 2009 Namn Adress Postadress Information till dig som har en pensionsförsäkring eller tjänstepensionsförsäkring i Livförsäkringsaktiebolaget SalusAnsvar Avvecklingen av Livförsäkringsaktiebolaget

Läs mer

Medlemsförsäkring för dig i SULF

Medlemsförsäkring för dig i SULF Medlemsförsäkring för dig i SULF gäller från 1 januari 2011 Teckna försäkringar på Snabb hjälp när den behövs som mest Ingen kan förutse hur livet ska bli. Om du skulle råka ut för något kan du behöva

Läs mer

Utkast till REKOMMENDATION

Utkast till REKOMMENDATION Bilaga 1 Utkast till REKOMMENDATION Informationsgivning i samband med flytt av pensionsförsäkrings värde Denna rekommendation antogs av Svensk Försäkrings styrelse den 2014-xx-xx xx och träder i kraft

Läs mer

Tabellkod Tabellens namn Uppgiftslämnarkategorier. Redogörelse över beräkningen av livförsäkringsbolags försäkringstekniska ansvarsskuld

Tabellkod Tabellens namn Uppgiftslämnarkategorier. Redogörelse över beräkningen av livförsäkringsbolags försäkringstekniska ansvarsskuld Anvisning 1 (5) Senaste ändringen 31.12.2014 VE Ansvarsskuld Genom VE-rapporteringen insamlas årliga uppgifter om liv- och skadeförsäkringsbolagens ansvarsskuld. I tabellerna utreds ansvarsskulden per

Läs mer

LIV & HÄLSA. Våra populära Bas- och Pluspaket innehåller Liv-, Sjukoch Olycksfallsförsäkring som ger dig och din familj en

LIV & HÄLSA. Våra populära Bas- och Pluspaket innehåller Liv-, Sjukoch Olycksfallsförsäkring som ger dig och din familj en LIV & HÄLSA Du är säkert noga med att se över försäkringarna för dina fordon och ditt boende. Men hur är det med det personliga skyddet? De försäkringar som du och dina närstående har genom samhället har

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Försäkrings AB Avanza Pension Försäkringstekniska riktlinjer

Försäkrings AB Avanza Pension Försäkringstekniska riktlinjer Försäkrings AB Avanza Pension Försäkringstekniska riktlinjer Gällande fr. o m 2011-05-02 1 Innehållsförteckning Försäkringstekniska riktlinjer... 3 1 Övergripande... 3 1.2 Omfattning... 3 1.3 Försäkringstekniskt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

Trygghet för hela familjen

Trygghet för hela familjen GRUPPFÖRSÄKRING Trygghet för hela familjen Movestics gruppförsäkring kan ge dig och dina efterlevande skydd vid bland annat olycksfall, sjukdom och dödsfall. Vi erbjuder försäkring till både dig, din partner

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

TGL enligt lydelse per den 1 oktober 2012 TGL. Tjänstegrupplivsförsäkring FAO - FTF. FAO - Jusek, Civilekonomernas Riksförbund och Sveriges Ingenjörer

TGL enligt lydelse per den 1 oktober 2012 TGL. Tjänstegrupplivsförsäkring FAO - FTF. FAO - Jusek, Civilekonomernas Riksförbund och Sveriges Ingenjörer TGL enligt lydelse per den 1 oktober 2012 TGL Tjänstegrupplivsförsäkring FAO - FTF FAO - Jusek, Civilekonomernas Riksförbund och Sveriges Ingenjörer Avtal om tjänstegrupplivförsäkring (TGL) för tjänstemän

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB VILLKOR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING N30:2 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET Innehåll sid Kollektiv Olycksfallsförsäkring 1 Vem försäkringen gäller för 3 2 När försäkringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713); SFS 2005:1121 Utkom från trycket den 20 december 2005 utfärdad den 8 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Genteknik och personförsäkring

Genteknik och personförsäkring JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Therese Ortner Genteknik och personförsäkring Examensarbete 20 poäng Handledare: Eva Lindell-Franz Ämnesområde: Försäkringsrätt Termin: HT 2001 Innehåll SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Försäkringstagare Försäkringstagare är den fysiska eller juridiska person som anges i försäkringsbeviset.

Försäkringstagare Försäkringstagare är den fysiska eller juridiska person som anges i försäkringsbeviset. OMFATTNINGSBESTÄMMELSER SPORTUTRUSTNING SPSE2011:1 Försäkringens omfattning Försäkringen ersätter det belopp (självrisken) med vilket försäkringstagarens hemförsäkringsbolag eller resebolag minskat skadeersättningen

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor; SFS 2003:827 Utkom från trycket den 2 december 2003 Omtryck utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datum Diarienr 2010-05-21 1319-2009 Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Torggatan 1 431 35 Mölndal Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Försäkringsverksamhet 2013

Försäkringsverksamhet 2013 Finansiering och försäkring 2014 Försäkringsverksamhet Värdet av försäkringsbolagens placeringar var 114,5 miljarder o i slutet av år I slutet av år uppgick balansvärdet av placeringsverksamheten inom

Läs mer

En försäkring för olika händelser i livet

En försäkring för olika händelser i livet medlemsförsäkring för dig i st En försäkring för olika händelser i livet Gäller från 1 juli 2013 Förmåner för dig som medlem! forenadeliv.se/st i samarbete med Snabb hjälp när den behövs som mest Ingen

Läs mer

REKOMMENDATION 17. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION 17. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser REKOMMENDATION 17 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser December 2007 RKR 17 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser Innehåll Denna rekommendation anger hur pensionsförpliktelser

Läs mer

Förköpsinformation. 1. Allmänt om försäkringarna

Förköpsinformation. 1. Allmänt om försäkringarna BLIWA LIVFÖRSÄKRING, ÖMSESIDIGT BOX 5125, 102 43 STOCKHOLM Organisationsnummer 502006-6329 Förköpsinformation BLIWAS RISKFÖRSÄKRINGAR T:1 EFTERLEVANDEPENSION OCH PREMIEBEFRIELSEFÖRSÄKRING Gäller från 1

Läs mer

KPA Traditionell Försäkring

KPA Traditionell Försäkring Premiebestämd tjänstepensionsförsäkring med eller utan återbetalningsskydd KPA Traditionell Försäkring produktinformation vem är försäkringsgivare? Försäkringsgivare är KPA Pensionsförsäkring AB (publ),

Läs mer

Det här är en kortfattad beskrivning av försäkringen. Fullständig information hittar du i försäkringsvillkoren.

Det här är en kortfattad beskrivning av försäkringen. Fullständig information hittar du i försäkringsvillkoren. Båtolycksfall Det här är en kortfattad beskrivning av försäkringen. Fullständig information hittar du i försäkringsvillkoren. Varför behöver du båtolycksfall? De flesta är olycksfallsförsäkrade under tiden

Läs mer

Efternamn, förnamn make/registrerad partner/sambo = medförsäkrad (MF) Försäkringsbelopp. Månadslön

Efternamn, förnamn make/registrerad partner/sambo = medförsäkrad (MF) Försäkringsbelopp. Månadslön Ansökan Gruppförsäkring 2014 Avtal: 16, Svenska Journalistförbundet =gruppmedlem dvs. medlem hos Svenska Journalistförbundet. =Make/registrerad partner/sambo till gruppmedlem. Efternamn, förnamn anställd/medlem

Läs mer

Livförsäkringsmatematik II

Livförsäkringsmatematik II Produkter Erik Alm Hannover Life Re Sweden Disclaimer Denna presentation är avsedd enbart som ett allmänt diskussionsunderlag. Den kan inte användas som underlag för beslut. Avsikten är att den information

Läs mer

Försäkringsverksamhet 2012

Försäkringsverksamhet 2012 Finansiering och försäkring 2013 Försäkringsverksamhet Värdet av försäkringsbolagens placeringar var 108,5 miljarder o i slutet av år Föremålen för placeringsverksamheten inom försäkringsverksamhet är

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag 21 Pensionssparavdrag Pensionssparavdrag 407 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får göras (2 ) för premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för inbetalningar på pensionsspararens

Läs mer

Försäkringsförmedlaren

Försäkringsförmedlaren Sida 1 av 6 Försäkringsförmedlaren - din partner på försäkringsmarknaden Sida 2 av 6 Vad är en försäkringsförmedlare? Med försäkringsförmedling avses att yrkesmässigt: lägga fram och förslå försäkringsavtal

Läs mer

Skolorna visar brister i att hantera personuppgifter

Skolorna visar brister i att hantera personuppgifter Skolorna visar brister i att hantera personuppgifter www.datainspektionen.se Checklista för skolor Personuppgiftslagen (PuL) innehåller en rad bestämmelser som är viktiga att känna till för skolor som

Läs mer

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL)

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) Kommunledningsförvaltningen STYRDOKUMENT Godkänd/ansvarig 1(5) Beteckning Riktlinjer behandling personuppgifter Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) 1.

Läs mer

Bliwas riskförsäkringar

Bliwas riskförsäkringar FÖRKÖPSINFORMATION GÄLLER FRÅN 1 JANUARI 2015 Bliwas riskförsäkringar FÖR SVENSK HANDEL FÖRSÄKRINGAR DÖDSFALL SJUKDOM Förköpsinformationen återger det huvudsakliga innehållet i försäkringsvillkoren för

Läs mer

Kollektivavtal om tjänstegrupplivförsäkring, TGL-P, för aktiebolag i postkoncernen inom bransch Kommunikation.

Kollektivavtal om tjänstegrupplivförsäkring, TGL-P, för aktiebolag i postkoncernen inom bransch Kommunikation. Tjänstegruppliv Kollektivavtal om tjänstegrupplivförsäkring, TGL-P, för aktiebolag i postkoncernen inom bransch Kommunikation. Dessa avtalsvillkor gäller för ITP-P avdelning 2. För att ta del av bestämmelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:1537 Utkom från trycket den 29 december 2006 utfärdad den 20 december 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer