Tyas Regionala utbildningsråd. Referat. Samverkan för utbildning och rekrytering. från sundsvall och mottala. Juni Referat 1
|
|
- Erik Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 från sundsvall och mottala Referat Tyas Regionala utbildningsråd Samverkan för utbildning och rekrytering Juni 2012 Referat 1
2 Sundsvall väljer väg Sundsvall står i valet och kvalet. Transportutbildningen ansågs kosta för mycket och var på väg att läggas ned. Efter branschens aktiva medverkan vände barn- och utbildningsnämnden hösten Genom utvidgat samarbete med näringslivet kan transportutbildningen bli en god affär. Här flankeras yrkeslärare Peter Lundberg av Mikaela Hoflin (tv) och Wayni Samare, två tjejer på transportutbildningen i Sundsvall med lastbilsdrömmar. De går båda i årskurs 3. Mikaela vill arbeta med anläggningstransporter i nedre Norrland medan Waynis dröm är att det ska bli möjligt för henne att köra lastbil i Eritrea. Man kan tro att de inte kommer att bli utan jobb när de är klara med utbildningen, för utöver branschens allmänna behov att rekrytera på grund av kommande pensionsavgångar är transportkonjunkturen på uppgång i Norrland, bland annat med en gruvnäring som vädrar morgonluft. Det är redan mycket transporter i Sundsvall med omnejd. Elever kommer från Ånge, Nordanstig och Härnösand 2 Referat för utbildningen. Längre norrifrån har man redan börjat rekrytera förare. Det är inte så många elever som rekryteras direkt norrut, säger Peter Lundberg, men det lockar dem som arbetat några år, och då uppstår ju tomrum här. Vandrande pengapåsar I den här situationen fick jag order att lägga ner transportutbildningen, säger rektorn vid Västermalmsgymnasiet Per Lindstrand. Han berättar om transportutbildningen som funnits i alla år i Sundsvall på olika adresser. Den nuvarande lokaliseringen är sedan drygt 10 år i Birsta, strax norr om stan. Lokalen är förhållandevis dyr. Men på den tiden tittade man inte på pengar på samma sätt som idag när eleven har blivit en vandrande pengapåse, säger Per Lindstrand. Nu har man från kommunens sida sagt att vi ska bedriva verksamheten med våra egna intäkter, och det går ju inte ihop. Därför fick vi order i augusti 2010 att lägga ner en inriktning inom fordonsprogrammet för att komma i kostymen. Valet stod mellan Karosseri och Transport. Lindstrand hamnade i ett svårt val, för hur han än gjorde skulle det bli fel. Till slut valde han att lägga ner karosseriutbildningen. Det blev ett himla liv, men jag var tvungen för jag hade röda siffror. Branschen grep in Problemen för transportutbildningen var inte borta för det. Fortfarande var
3 det en utmaning att få utbildningen både kostnadseffektiv och långsiktigt hållbar. Det är till exempel inte tänkbart att skolan skulle kunna köpa nya bilar och maskiner vilket så småningom kommer att behövas. Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till utbildningsnämnden blev inför gymnasieutbudet att transportutbildningen skulle läggas ned. Då reagerade transportbranschen. I september 2010 skrev företrädare för ett lokalt åkeri, skogsindustrin och TYA:s regionala utbildningsråd till utbildningsnämnden att man vill ha transportutbildningen kvar. Utbildningsplatserna behövs för åkerierna har svårt att hitta välutbildad personal. Sundsvall är stort nog för att bära en transportutbildning vilket väsentligt mindre kommuner redan gör. Transportutbildningen i Sundsvall är seriös och har gott rykte. Att knappt en tredjedel av eleverna är flickor och att flera har invandrarbakgrund ligger i linje med branschens strävan att modernisera bilden av transportyrkena. Man pekade på att det går att hitta alternativ till ett traditionellt upplägg av transportutbildningen, nämligen genom TYA:s modell för arbetsplatslärande. Stort steg I utbildningsnämnden blev man intresserad och beslöt att tillsammans med transportbranschen gå vidare mot en sådan lösning. Att införa TYA:s modell med upp till 30 procent av transportutbildningen förlagd som arbetsplatslärande är en stor sak, konstaterar Per Lindstrand. Det är meningen att vi i Gy11 ska knyta skolan närmare företagen, men man måste vara medveten om att man Per Lindstrand, rektor vid Västermalmsgymnasiet. också på gott och ont får den kultur som råder i näringslivet. I dagens transportutbildning arbetar man redan med arbetsplatslärande och i de avtal som tecknas med företag finns bland annat frågor om språk och jargong, kultur och attityder, värderingar och säkerhetstänk med. Vår roll är att fostra goda samhällsmedborgare, säger Per Lindstrand, det är en bit som man inte får rationalisera bort. Vi måste också till exempel kunna vara säkra på att det finns utbildningsplatser även om ett företag skulle komma på obestånd. Vi får inte sätta oss i knäet på åkerierna, utan det är viktigt att betona att det är utbildning det handlar om. Det är min uppgift att säkerställa att verksamheten bedrivs utifrån skolans styrdokument. Det ligger en poäng i att de gemensamma gymnasieämnena fortfarande ska vara kvar i skolans lokaler nere i stan. Närmare verkligheten Den åkare som skrev under brevet till barn- och utbildningsnämnden är beredd att härbärgera transportutbildningen därefter. Där finns en plan som är lämplig att öva på. Den används av åkeriet bara kvällar och nätter. Där finns också lämpliga samlingslokaler för utbildning i karaktärsämnen som företaget kan använda för andra ändamål när inte skolan är där. Yrkesläraren Peter Lundberg ser inga nackdelar med att den yrkesmässiga utbildningen bedrivs där. Tvärt om är det en fördel med nära band till verkligheten och att det finns en garanti för att vi även på sikt får utbilda på moderna bilar och maskiner. Men det är viktigt att vi kan erbjuda eleverna en bredd i utbildningen så att man får pröva på olika transporter och inte bara hur det är på ett företag. Bo Bjarnhagen, TYAs regionala projektledare. God affär Dagens relativt dyra utbildningslokaler för karaktärsämnen inklusive övningsplan hyrs fram till 2014, så det finns en viss tid att spela på. Efter att utbildningsnämnden hösten 2010 uttryckt sitt intresse av att titta närmare på en modell med utvidgat arbetsplatslärande fick TYA:s regionala projektledare Bo Bjarnhagen i uppgift att kartlägga vilka alternativ som transportutbildningen stod inför och vilka konsekvenser för utbildningen som olika val skulle få. Ett problem som han genast stötte på gäller redovisningen. Det går inte att se alla intäkter som transportutbildningen för med sig och heller inte att skilja utgifter från kostnader. Sammantaget får detta transportutbildningen att framstå som dyrare än vad den här. Visst är utbildningen kostsam, säger han, men den är en god affär. Elever går direkt från skola till jobb, och vilken utbildning kan skryta med det? Jag tycker att kommunen borde se till sitt samhällsansvar och inte bara titta i skolbudgeten. När alternativen analyserats framstod det mest radikala alternativet, där skolan hyr in sig hos en åkare för karaktärsämnens och i övrigt samverkar med flera åkerier om körträning med mera som det mest ekonomiskt fördelaktiga. Gymnasiechef Marianne Staaf-Gälldin lade förslaget till barn- och utbildningsnämnden att lägga ner transportutbildningen. Nu är hon glad för att samarbetet med transportbranschen för att bevara transportutbildningen kommit igång. Vi var tvungna att göra något. Det finns många aktörer på den marknad som skolan blivit och man slåss om de minskande årskullarna till gymnasieskolan. Transportutbildningen är en av de dyrare, men genom den utredning som gjorts kan vi se att det finns stora rationaliseringsmöjligheter. Risk för långbänk Flera frågor behöver besvaras, såsom hur företag som deltar i utbildningen >>> Referat 3
4 Överlevde Marianne Staaf-Gälldin, Gymnasiechef >>> ska ersättas, hur sårbarheten när utbildning förläggs till privata företag som kan hamna på obestånd kan undvikas och hur man motverkar trenden bland ungdomar att hellre söka sig till studieförberedande program som ger högskolebehörighet. Men en förutsättning för att vi ska komma vidare med utredningen är att vi vet om, och i så fall hur vi ska göra en upphandling eller om vi kan gå direkt och handla tjänster av den åkare som vi vet har intresse för att samverka nära med skolan. Inga Bengtsson, ekonomichef vid kommunens barn och ungdomsförvaltning, funderar som bäst på hur arbetsplatslärandet ska upphandlas. Samtidigt konstaterar Marianne Staaf-Gälldin att det var en entreprenör, en före detta transportelev, som kom med idén och han med flera åkerier bakom ryggen är intresserad av att medverka i utbildningen. Risken är att entreprenören tappar engagemanget om utredningen drar ut för långt på tiden och inget händer. Det vore tråkigt för jag ser att vi med en nära samverkan kring transportutbildningen skulle stärka företagsklimatet, vilket är en politisk ambition att göra här i Sundsvall. Inte minst ur ett genusperspektiv vore det också värdefullt att ha kvar en utbildning som leder till arbete. Det är många unga kvinnor som lämnar Västernorrland för att få jobb. Kan vi få fler flickor att intressera sig för transportutbildningen, och där vet jag att vi är på god väg, öppnar sig också en bredare arbetsmarknad för kvinnor. n hotet I Motala var transportutbildningen hotad på grund av den åtdragning av svångremmen som sjunkande elevantal medför. Högt söktryck kombinerat med goda möjligheter att få jobb gjorde att den fick vara kvar. Transportutbildningen i Motala startade från scratch som arbetsplatslärande enligt TYA:s modell, vilket innebär att nära samarbete med lokala åkeriföretag. Även i Motala har kommunens svångrem dragits åt som en följd av den demografiska utvecklingen med minskande elevkullar i gymnasieåldern. I höstas kom beskedet att programmet riskerades att läggas ner om det inte kunde rymmas inom de ekonomiska ramar som räknas fram med antalet inskrivna elever som utgångspunkt. De resurser som skolan hade råd till medgav 6,5 lärartjänster. Men på grund av elever med särskilda behov och andra omständigheter behöver skolan anställa 7,5 lärare. Vi har inga särskilda pengar att köpa externa tjänster för, konstaterare rektor Bo-Stefan Olsson. Den externa förarprövningen kostar pengar och vi betalar ersättning till de företag som medverkar i utbildningen. Dessa kostnader menade kommunekonomerna motsvarar de lärarresurser vi har utöver vad vi drar in på eleverna. Vad f-n gör man då? Att lägga ner transportprogrammet skulle vara som att skjuta sig i foten, säger han. Vi har ju ett enormt söktryck. Så jag tog Mats i handen och gick till vårt lokala programråd och frågade om åkerierna var beredda att medverka i utbildningen utan att få ersättning från skolan. Vad som då hände var att transportbranschen tillskrev förvaltningschefen och utbildningsnämndens ordförande. Man beskrev transportutbildningens betydelse för arbetsmarknaden i regionen eftersom den ger arbete i regionen och att utbildningen är effektiv och kostnadsmässigt ligger under riksgenomsnittet. Resultatet av kontakterna blev att både utbildningen som sådan och ersättningen till medverkande företag nu är kvar. Det är helt rimligt att vi betalar företagen ersättning för att de utbildar våra elever, säger Bo-Stefan Olsson. I och med att vi lägger ut utbildningen slipper vi en stor kostnad som vi annars skulle haft för bilar med mera. De förare som är handledare kostar mer för sina arbetsgivare i och med att de får handledarersättning. Det är också företagen som betalar utbildningen för sina handledare. APL-samordnaren Mats Johansson konstaterar att det också stärker skolans roll som avtalspart att man betalar för hjälpen med utbildning och inte får den gratis. Då blir det lättare att ställa krav på företag som bedriver utbildning. Utbildar även för högskola Efter införandet av Gy11 har det märkts en tendens bland ungdomar som söker till gymnasieskolan att välja bort yrkesprogram till förmån för studieförberedande program där man får hög- 4 Referat
5 skolebehörighet utan att göra särskilda tillval. Det blev också i Motala en dip i söktrycket, men den har man nu tagit igen genom att satsa på information, dels vid en stor årlig gymnasiemässa, dels vid information i grundskolorna. Vi har utbildat elevambassadörer som sprider budskapet att man på fordonsprogrammet inte är utestängd från högre utbildning, säger Bo-Stefan Olsson, utan att vi i skolan erbjuder kurser för det. Vi har också märkt en oro på grund av ungdomsarbetslösheten bland föräldrar. Vi har tagit tag i den och marknadsför transportutbildningen med att utbildningen ger jobb och att den inte behöver vara en återvändsgränd. Blivande handledare? Från skolans sida har man också informerat om att transportutbildningen är en bra väg ut på arbetsmarknaden för kvinnor och nu har man fler tjejer än tidigare i årskurs 1. Vi brukar tala om för åkarna att tjejer är bra för åkeriets ekonomi, säger Mats Johansson. De sliter mindre på fordonen och kör inte sönder saker lika ofta som killar. En av tjejerna på transportutbildningen är Jessica Augustsson. Efter sina egna erfarenheter av arbetsplatslärande vid MLT Malméns Logistik & Transport i Skänninge kan hon gott tänka sig att själv handleda elever när hon blivit varm i kläderna som yrkesförare, förhoppningsvis i en bil med släp. En fördel med att vara tjej är att man får lite hjälp med de tunga sakerna. Det behöver man ofta inte be om. Och när man kommer ut till kunderna med varor brukar många bli positivt chockade när de ser att det är ej tjej som kör. Personliga kontakter A & O I Motala har man erfarenhet av hur utbildningen kan påverkas om ett större åkeriföretag där det pågår arbetsplatslärande går i konkurs. Problemet som uppstod gick att lösa då Mats Johansson genom personliga kontakter över sommaren kunde mobilisera de fem handledare som annars skulle saknas. Försäkringen för att kunna leva upp till utbildningsgarantin ligger alltså i att skolan har goda personliga kontakter i åkerinäringen upparbetade. Mats Johansson är hela tiden på jakt efter nya intresserade företag på orten, helst med någorlunda volym. Alla företag som vi har kontakter med kan inte ha elever hela tiden så ibland faller några ifrån. Men min erfarenhet, säger Mats Johansson, är att om vi tappar ett företag får vi under tiden in två nya. Även när det gäller att säkerställa att det fungerar socialt och råder rätt värderingsklimat i förarhytten är de personliga kontakterna A & O. Mats Johansson förklarar att han noga följer de loggböcker som eleverna har med sig till och från APL-veckorna. Både före och efter varje vecka talar han med eleverna och handledarna. Jag har också haft en undervisningsfri dag då jag har åkt med handledarna under deras arbetspass för att kunna föra en dialog. De ska inte behöva tveka att ringa mig om de får problem. Utbildar tillsammans Det lokala programrådet är en viktig bro mellan skola och arbetsliv, konstaterar Bo-Stefan Olsson. Det gäller att vi får förståelse för varandra, inte minst i frågan om vad som är skolans uppgift och företagens roll. Det är ofta åkeriägarna som sitter i programrådet, och det är bra, för då kan vi också ta beslut i frågor som har med kostnader att göra. Det blir möjligt att ge och ta. Programrådet som sådant är ett uttryck för att vi utbildar tillsammans, säger Mats Johansson. Man kan inte från ett åkeriföretag komma och säga att vi ger en kass utbildning för vi skapar den tillsammans. I så fall får vi från skolans sida ställa motfrågan: Jaha, ni är ju med och bestämmer och vad tycker ni att vi ska ändra på..? n Bo-Stefan Olsson, APL-samordnare, Jessica Augustsson, elev och Mats Johansson, representant för det lokala programrådet Referat 5
6 6 Referat
7 Nära Arbetslivet Enligt reglerna för Gy11 ska skolan verka i nära kontakt med arbetslivet: Nationell nivå: För varje program i gymnasieskolan finns ett nationellt programråd. I programrådet för Fordons- och transportprogrammet deltar personer med förankring inom bland annat TYA, Transport, BA, BUA och Transportstyrelsen. Programrådet är ett forum där för information och samråd där branschen och Skolverket möts för att finputsa programmet så att det fungerar väl. Läs mer på Lokal/regional nivå: För varje yrkesprogram ska det finnas ett programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv. I programrådet ska man bland annat behandla rekrytering till och dimensionering av utbildningen, utbildningens inriktning, samråda om den lokala arbetsmarknadens behov av särskilda utgångar (yrken), kvalitetsfrågor, tillgången till praktikplatser och försäkringsfrågor med mera. Läs mer på Individuell nivå: Eleverna på yrkesprogram ska under minst 15 veckor ha sitt lärande förlagt till arbetsplatser. Då ska de få tillfälle utveckla yrkeskunskaper i verkliga miljöer, lära sig yrkets språk och kultur och börja bygga på sin yrkesidentitet. För varje elev i arbetsplatsförlagt lärande ska det finnas en överenskommelse, mellan eleven, företaget och skolan. Läs mer på eller APL enligt tyas modell HJÄLP FÖR LEDAMÖTER Ur ett samhällsperspektiv är arbetsplatsförlagt lärande (APL), enligt TYAs väl beprövade modell, en god affär: Rullande För att hålla Sverige rullande behövs fler välutbildade yrkesförare. TYA:s APL-modell möjliggör att fler kan utbildas. Eleverna får jobb vilket innebär god samhällsekonomi. Säkert Att komma direkt från skolan till ensamarbete blir för många elever ett för stort steg. Föraren förväntas kunna utföra transporterna miljöriktigt, kvalitetsmedvetet och effektivt. APL har givit eleverna övningskörning / mängdträning under trygga former på ett kostnadseffektivt sätt. Eleverna har med TYAs modell fått en utbildning som gör dem säkra. Inom TYA tar man fram en handbok för branschens programrådsledamöter. Den ska bland annat ge insikt om ledamöternas roller. Läs mer på Referat 7
8 Z W X AC Y BD TYAs regionala utbildningsråd TYA har åtta regionala utbildningsråd. Rådens främstauppgifter är att stärka och förbättra. rekryteringen av välutbildade transportarbetare till TYA-anslutna företag samverkan mellan skola, företag och arbetsförmedling fortbildnings- och utvecklingsinsatser för anställda förare Text: Silfvers Textverk Bild: Ryno Quantz, Bosse Silferberg Form: Jens Sjunnesson Upplaga: 1:1, ex S O N M U T D E F H G K C AB I TYA har regionala projektledare som är transportbranschens kontaktpersoner när det gäller yrkesutbildning och arbetsplatsförlagt lärande, APL, i regionerna. Projektledarna arbetar för en eller flera rådsregioner. För mer information om TYAs regionala utbildningsråd, se under U T B I L D - NING 8 Referat TYA Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd Ett samarbetsorgan för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom transportbranschen TYA, Box 1826, Solna telefon: telefax: e-post: info@tya.se hemsida: ansvarig utgivare: Bill Rehn mer information om TYAs regionala utbildningsråd, se: eller kontakta projektledare Robert Dierks, , robert.dierks@tya.se
FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER
EN ARBETSKRAFTSBAROMETER FRÅN TYA, TRANSPORTFACKENS YRKES- OCH ARBETSMILJÖNÄMND AUGUSTI 215 FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER EN ARBETSKRAFTSBAROMETER FRÅN TYA, TRANSPORTFACKENS
Läs merHISTORISK EFTERFRÅGAN PÅ LASTBILSFÖRARE!
EN ARBETSKRAFTSBAROMETER FRÅN TYA, TRANSPORTFACKENS YRKES- OCH ARBETSMILJÖNÄMND AUGUSTI 217 HISTORISK EFTERFRÅGAN PÅ LASTBILSFÖRARE! EN UNDERSÖKNING OM REKRYTERINGSLÄGET OCH ANDRA FRÅGOR SOM BERÖR TRANSPORTBRANSCHEN
Läs merREKRYTERING AV LAST- BILSFÖRARE 2014
REKRYTERING AV LAST- BILSFÖRARE 2014 Nästan hälften av företagen har rekryterat Den positiva trenden håller i sig. Under det senaste året har 45 procent av företagen rekryterat lastbilsförare. Andelen
Läs merKOMPETENSBEHOV. TYAs Trendindikator. En undersökning. frågor som berör åkeriföretagen
En enkätundersökning från TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd Augusti 219 TYAs Trendindikator KOMPETENSBEHOV En undersökning om rekryteringsbehovet och andra frågor som berör åkeriföretagen
Läs merInger sätter fart på Skåne. Arbetsförmedlingens branschråd smörjer transportnäringen. Inger Bengtson-Ehinger, Länsarbetsnämnden
referat nr.0 nr.7 Från TYAs rådskonferens i Malmö 22-23 november Rubrik 2007 Månad 2008 Utgiven i januari 2008 Inger sätter fart på Skåne Arbetsförmedlingens branschråd smörjer transportnäringen Om än
Läs merreferat nr.8 Jag trodde jag kunde mycket
referat nr.8 nr.0 Från TYAs rådskonferens i Sunne Rubrik 13-14 november 2008 Månad 2008 Utgiven i december 2008 Jag trodde jag kunde mycket Jessica Nyberg har rätta påbråt. Pappa har eget skogsbilsåkeri.
Läs merframtidstro och rekryteringsbehov
TYAs arbetskraftsbarometer 2010 september framtidstro och rekryteringsbehov Det finns åter framtidstro bland Sveriges åkerier och den uppåtgående trenden att rekrytera håller i sig. TYAs Arbetskraftsbarometer
Läs merInget behov av gymnasial lärlingsutbildning inom yrkesförarområdet
Inget behov av gymnasial lärlingsutbildning inom yrkesförarområdet Ett mindre antal gymnasieskolor har startat försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning med målsättning att utbilda yrkesförare
Läs merHälften av transportföretagen
TYAs RAPPORT: REKRYTERING AV LAST- BILSFÖRARE 212 Hälften av transportföretagen har svårt att rekrytera Varje utbildningsplats är viktig för branschen Enligt en enkät bland åkeriföretag som utförts av
Läs merNio procent av de nyanställda är kvinnor
TYAs RAPPORT: REKRYTERING AV LAST- BILSFÖRARE 2013 Nio procent av de nyanställda är kvinnor Varje utbildningsplats är viktig för branschen Denna rapport kompletterar TYAs Arbetskraftsbarometer juni 2013.
Läs merVÄLUTBILDADE FLYGMEKANIKER OCH -TEKNIKER ÄR EFTERFRÅGADE!
EN ARBETSKRAFTSBAROMETER FRÅN TYA, TRANSPORTFACKENS YRKES- OCH ARBETSMILJÖNÄMND DECEMBER 2016 VÄLUTBILDADE FLYGMEKANIKER OCH -TEKNIKER ÄR EFTERFRÅGADE! BEHOVET AV UTBILDADE FLYG- OCH HELIKOPTERMEKANIKER
Läs merHANDBOKEN OM TRANSPORTBRANSCHEN
VAL- HANDBOKEN OM TRANSPORTBRANSCHEN TILL STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE SAMT ARBETSFÖRMEDLARE Inför grundskole- och gymnasieelevers samt arbetssökandes studie- och yrkesval. Alla är beroende av transporter.
Läs merKOMPETENSBEHOV. TYAs Trendindikator. En undersökning om rekryteringsbehovet och andra. frågor som berör åkeriföretagen
En enkätundersökning från TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd Augusti 218 TYAs Trendindikator KOMPETENSBEHOV En undersökning om rekryteringsbehovet och andra frågor som berör åkeriföretagen
Läs merTyas Regionala utbildningsråd. Referat. Samverkan för utbildning och rekrytering. Från lokalt programråd och regional rådskonferens.
Från lokalt programråd och regional rådskonferens. Referat Tyas Regionala utbildningsråd Samverkan för utbildning och rekrytering Mars 2012 Jobb, det är inget att stå och vänta på APL är inte bara ett
Läs merFör mervärde i transportbranschen. Strategisk plattform. mål och vision
För mervärde i transportbranschen Strategisk plattform mål och vision Mål Genom samverkan skapa ökad säkerhet och attraktiva arbetsplatser Visionen Vision Metoder Arbetsmiljö Utbildning Tillgodose branschens
Läs merTRYGG ARBETSMARKNAD FÖR DÄCKMONTÖRER/ DÄCK- OCH HJUL- MEKANIKER
EN ARBETSKRAFTSBAROMETER FRÅN TYA, TRANSPORTFACKENS YRKES- OCH ARBETSMILJÖNÄMND JANUARI 2018 TRYGG ARBETSMARKNAD FÖR DÄCKMONTÖRER/ DÄCK- OCH HJUL- MEKANIKER EN UNDERSÖKNING OM REKRYTERINGSLÄGET OCH ARBETSMARKNAD
Läs merREKRYTERING AV LAST- BILSFÖRARE 2010/2011
REKRYTERING AV LAST- BILSFÖRARE 2010/2011 Information om arbetsmarknad utbildning 10 000 lastbilsförare har nyrekryterats det senaste året Allt fler transportföretag anställer! Under det senaste året har
Läs merTYA-CERTIFIERAD APL-HANDLEDARE. Ett företag kan utbilda en handledare i arbetsplatslärande. APL-handledare ska ha gått följande kurser.
DETTA BLADS BETECKNING > INFO3 I N F O R M AT I O N F R Å N T YA A P R I L 2 0 0 8 Bill Rehn, vd på TYA, delar ut TYA:s APL-certifikat till Elaine Brun och Johan Peterson på Arosfrakt. Vi möter ett enormt
Läs merEtt företag kan utbilda en handledare i arbetsplatslärande. C e r t i fi k a t. APL-handledare ska ha gått följande kurser.
DETTA BLADS BETECKNING > INFO3 information från tya maj 2009 Vi möter ett enormt positivt intresse från alla håll för APL-konceptet, säger Bill Rehn, vd på TYA. APL-kurser för handledare och instruktörer
Läs merTYA skolornas bästa vän. Högbo Bruk 11 april 2019
TYA skolornas bästa vän Högbo Bruk 11 april 2019 TYA Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd Åsa Backman/Lasse Holm Projektledare Mission: Få fler att bli förare Få fler utbildningsplatser Jämställdhet
Läs merVälkommen till Lärlingsprogrammet
Välkommen till Motala I Motala bor drygt 42 000 personer. Motala ligger i den västra delen av Östergötland. Här finns sedan länge ett expansivt näringsliv som till stor del utgörs av tillverkningsindustri.
Läs merPROGRAMRÅDSGUIDEN. Elbranschens Centrala Yrkesnämnd 2010 03 02
PROGRAMRÅDSGUIDEN ett hjälpmedel till dig i programrådet när du, och vi gemensamt, ska bevaka våra intressen i elteknikbranschen Elbranschens Centrala Yrkesnämnd 2010 03 02 Som ledamot i våra programråd
Läs merREFERAT #5 JANUARI 2007
REFERAT #5 JANUARI 2007 REKRYTERING I FOKUS Hur ska den arbetskraft som transportbranschen ropar efter lockas fram? Frågan stod i centrum när TYAs årliga konferens för de regionala utbildningsråden ägde
Läs merSamverkan skola och arbetsliv
Skolverket Samverkan skola och arbetsliv Vad säger gymnasieförordningen om apl? Arbetsplatsförlagt lärande, utdrag ur 4 kap. 12 Gymnasieförordningen (2010:2039) 12 Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma
Läs merREFERAT #3 KONFERENS I GÖTEBORG, NOVEMBER 2005
REFERAT #3 KONFERENS I GÖTEBORG, NOVEMBER 2005 Ulf Zetterstedt från BA har en vision om att Sverige ska ligga i topp när det gäller yrkesutbildning för den europeiska transportsektorn. SVENSK TRANSPORT-
Läs merGymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011
Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande Gymnasieskola 2011 Gymnasial lärlingsutbildning Två vägar mot samma yrkesexamen. Gymnasial lärlingsutbildning är en utbildning inom ett yrkesprogram
Läs merElteknikbranschen i gymnasieskolan. Arbeta i programråd
Elektriska Installatörsorganisationen Elteknikbranschen i gymnasieskolan Arbeta i programråd Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 5
Läs merFordons- och transportprogrammet (FT)
Fordons- och transportprogrammet (FT) Fordons- och transportprogrammet (FT) ska utveckla elevernas kunskaper om tekniken i olika fordon eller förmåga att hantera transporter. Efter examen från programmet
Läs merREFERAT #4 APRIL 2006
APRIL 2006 REFERAT #4 ARBETSPLATSLÄRANDE I ARBETSMARKNADS- UTBILDNING Efter första upphandlingsomgången med lastbilsförarutbildning enligt konceptet APL 30% är Christer Holm vid länsarbetsnämnden i Örebro
Läs merStudie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna
Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning av arbetslivsanknytning på yrkesprogram
Beslut Vännäs kommun vannas.konnmunavannas.se Rektor vid Liljaskolan Jan-erik.eriksson@vannas.se Beslut efter kvalitetsgranskning av arbetslivsanknytning på yrkesprogram vid hantverksprogrammet inriktning
Läs merREFERAT #1 KONFERENS I STOCKHOLM, DECEMBER 2004. inriktas mot hur man ska efterleva det kommande. EU-direktivet som i hög grad är inriktat
REFERAT TYAs VD Bill Rehn talade bland annat om vikten av att branschen är ett föredöme när det gäller trafiksäkerhet. VI ÄR PÅ RÄTT VÄG Både behovet av hög trafiksäkerhet och åkerinäringens behov av arbetskraft
Läs merplattan i mattan... YKB - utbildningen du behöver NU: Varför så bråttom? Vad gäller saken? Vad händer annars?
hög tid for ykb YKB - utbildningen du behöver NU: plattan i mattan... Senast den 10 september 2016 ska alla yrkesförare i Sverige ha utbildats och fått sina Yrkeskompetensbevis (YKB). Enligt svensk lag
Läs merKvalitetschecklista APL. Arbetsplatsförlagt lärande. TYA-modellen
Kvalitetschecklista Arbetsplatsförlagt lärande APL TYA-modellen TYA-modellen för arbetsplatsförlagt lärande, APL, har nu funnits en tid. Modellen bidrar till en kostnadseffektiv utbildning av god kvalitet.
Läs merPÅVERKA TRANSPORTUTBILDNINGEN I DITT LÄN!
PÅVERKA TRANSPORTUTBILDNINGEN I DITT LÄN! PROGRAM- OCH KURSRÅD 1 PROGRAMRÅD OCH KURSRÅD ETT GEMENSAMT ANSVAR! GYMNASIET: PROGRAMRÅD För varje yrkesutbildning i gymnasieskolan ska det finnas ett programråd
Läs merFordons- och transportprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Fordons- och transportprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i
Läs merSamverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel Här presenteras ett fiktivt exempel med syfte att inspirera till samverkan inom gymnasieskolan med studie-
Läs merRemissvar - Handelscollege, motion väckt av Emil Högberg (S)
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-07-08 GN-2013/163.704 1 (4) HANDLÄGGARE Steen Hodin, Ann-Britt 08-53536082 Ann-Britt.Steen-Hodin@huddinge.se Gymnasienämnden Remissvar - Handelscollege, motion väckt
Läs merElteknikbranschen i gymnasieskolan. Arbeta i programråd
Elektriska Installatörsorganisationen Elteknikbranschen i gymnasieskolan Arbeta i programråd Tips och idéer från Elektriska Installatörsorganisationen EIO 2015-02-23 Elektriska Installatörsorganisationen
Läs merProgram på Gymnasiet
Program på Gymnasiet Finansieringen av gymnasieprogram Det är viktigt att förstå hur utbildningen på våra gymnasieprogram finansieras. Idag finns en program-peng för varje elev. Beroende på hur många elever
Läs merVerksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av arbetslivsanknytning på yrkesprogram
Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av arbetslivsanknytning på yrkesprogram vid hantverksprogrammet, inriktning florist, på Praktiska Södertälje 1 (10) Innehåll Bakgrund och frågeställningar Resultat Fakta
Läs merutifrån huvudmannens perspektiv
Arbetsplatsförlagda lärandet utifrån huvudmannens perspektiv Anette Levin, Skolverket Göteborg 2015-04-17 Från apu till apl Regeringens proposition 2008/09:199 Regeringen anser att yrkesutbildning handlar
Läs merSkola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv
Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt
Läs merGymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket
Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket Rätt förutsättningar och rätt förväntningar Utgångspunkt i Gy 2011 Exempel på problematik, diskussioner
Läs merProgramrådshandboken
TYA 2014 ART.NR: 32 092-H 1 500 ex, 2014.10 BILDINFO.SE ÅTTA.45 TRYCKERI AB SKO LA ÅD AMR R G YRKES Programrådshandboken PRO D 1 l e Handbok för ledamöter LIV Programrådshandboken Gymnasieskolornas lokala
Läs merHotell- och turismprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Hotell- och turismprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i sin
Läs merBranschrekommenderad skola - Fastighet
Instruktion Branschrekommenderad skola - Fastighet Gymnasieskolans VVS- och fastighetsprogram inriktning Fastighet INLEDNING Branschrekommenderad skola är ett sätt för Fastighetsbranschen att se till att
Läs merVerksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av arbetslivsanknytning på yrkesprogram
Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av arbetslivsanknytning på yrkesprogram vid restaurang- och livsmedelsprogrammet, inriktning kök och servering, på Björknäsgymnasiet i Bodens kommun 1 (11) Innehåll Bakgrund
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merFörslag avseende handels- och administrationsprogrammet Förslag till försöksförordning med handelsinriktning på ekonomiprogrammet
Förslag avseende handels- och administrationsprogrammet Förslag till försöksförordning med handelsinriktning på ekonomiprogrammet Observera att presentationen bygger på de förslag som Skolverket har redovisat
Läs merLärande på arbetsplats Nya förutsättningar för gymnasieskolan
Lärande på arbetsplats Nya förutsättningar för gymnasieskolan Styrkedjan för GY2011 från läroplan skollag gymnasieförordning examensmål ämnesplaner, Ny skollag 1 juli 2011, Ny gymnasieförordning för GY2011,
Läs merTYA:s Arbetskraftsbarometer
TYA:s Arbetskraftsbarometer Juni 2011 Kund TYA Mottagare Robert Dierks Version Klass Antal sidor 1-5 Datum Statisticons ProjektID 2011-05-30 TYA_4026 Ämne : TYAs Arbetskraftbarometer 2011 juni Författare
Läs merArbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13
FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett
Läs merBranschrekommenderad skola - Fastighet
Instruktion Branschrekommenderad skola - Fastighet Gymnasieskolans VVS- och fastighetsprogram inriktning Fastighet INLEDNING Branschrekommenderad skola är ett sätt för Fastighetsbranschen att se till att
Läs merRevidering av riktlinjer för utbildningsråd
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-19 GN-2015/18.603 1 (3) HANDLÄGGARE Kullenberg, Indra Indra.Kullenberg@huddinge.se Gymnasienämnden Revidering av riktlinjer för utbildningsråd
Läs merVård- och omsorgscollege i Halland
En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland
Läs merAnvisning för Programråd inom sektor barn och utbildning. Beslutad av barn och utbildningsnämnden 2 juni 2015, 49. Dnr BUN2015.
Anvisning för Programråd inom sektor barn och utbildning Beslutad av barn och utbildningsnämnden 2 juni 2015, 49. Dnr BUN2015.0137 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Rådens uppgifter... 3 2.1 Representation och
Läs merGymnasieskolan och småföretagen
Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad
Läs merEUROPEISKA SOCIALFONDEN Vi förändrar arbetsmarknaden
EUROPEISKA SOCIALFONDEN Vi förändrar arbetsmarknaden Europeiska Socialfonden (ESF) ett verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa Ca 13 miljarder sek under åren 2014-2020 till lokala, regionala
Läs merFöretagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning
Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs
Läs merÖsteränggymnasiet. Innehållsförteckning
Innehållsförteckning Österänggymnasiet Vad innebär APL? 2 Att vara handledare 5 Några tips till handledaren 7 Checklista för din elev 8 Programplan 9 Programråd 10 Närvarorapport 11 Elevens reflektion
Läs merArbetsplatsförlagt lärande
Arbetsplatsförlagt lärande Anette Levin Undervisningsråd, Skolverket Göteborg 2015-04-17 Syfte Aptitretare för att synliggöra utvecklingsmöjligheter för ökad kvalité i arbetsplatsförlagt lärande Mål Känna
Läs merRestaurang- och livsmedelsprogrammet VIRGINSKA
Restaurang- och livsmedelsprogrammet VIRGINSKA Restaurang- och livsmedelsbranschen växer hela tiden och efterfrågan på utbildad arbetskraft ökar. Är du intresserad av nya trender inom mat & dryck? Har
Läs merSkolforum Yrkesförarutbildning!
Skolforum Yrkesförarutbildning! Ej körkortsutbildning! Skolforum Fordons- och transportprogrammet inriktning transport Yrkesförarutbildning inom kommunal vuxenutbildning Skolforum Ny regering Yrkesprograms
Läs merHej. Niklas heter jag, och detta är min oberoendeförklaring från Scientologikyrkan.
Hej Niklas heter jag, och detta är min oberoendeförklaring från Scientologikyrkan. Jag vill först säga att det är över 12 år sedan jag lämnade kyrkan. Vissa detaljer minns jag inte exakt, men då nämner
Läs merVälja yrke. Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr /2015
Utbildningsförvaltningen Gymnasieavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-19 Handläggare Mats Öblad Telefon: 08-508 33 493 Åsa Eckhardt Telefon: 08-508 33 921 Till Utbildningsnämnden 2016-02-04
Läs merKartläggning av samverkan och samverkansbehov på introduktionsprogrammet (IM) mellan GYSAM:s kommuner
Kartläggning av samverkan och samverkansbehov på introduktionsprogrammet (IM) mellan GYSAM:s kommuner Falun Borlänge-regionen AB Forskargatan 3 781 70 BORLÄNGE Sweden info@fbregionen.se Tel +46 243 24
Läs merVI SKAPAR MERVÄRDE FÖR TRANSPORT- BRANSCHEN
VI SKAPAR MERVÄRDE FÖR TRANSPORT- BRANSCHEN 100 000 MÄNNISKOR SOM SER TILL ATT DET RULLAR, FLYTER OCH FLYGER Transportbranschen har en livsviktig funktion för att samhället ska fungera. Flygplanslastare,
Läs merGRUND-US Ingrid Persson bordläggs till hösten. VO-C i nya Region Uppsala. - bordläggs till hösten. Se bilaga Minnesanteckningar Worldskills
Onsdag den 30/5 2017 Närvarande: Satu Molander, Anders Bergström, Mariana Helmefors, Sara Friman, Anna Palm, Caroline Persson, Elisabeth Adriansson Sandberg, Camilla Svanqvist, Karina Bodin Föregående
Läs mer1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm
1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande Välja yrke (SOU 2015:97) Västra Götalandsregionens
Läs merBÄTTRE KOMPETENSFÖRSÖRJNING UTBILDNING FÖR FRAMTIDEN FLER SÖKANDEN. Attraktiv utbildning
Motorbranschcollege BÄTTRE KOMPETENSFÖRSÖRJNING UTBILDNING FÖR FRAMTIDEN FLER SÖKANDEN Attraktiv utbildning MOTORBRANSCHEN Ändrat yrkesinnehåll och stort rekryteringsbehov Motorbranschen kännetecknas av
Läs merStudie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015
Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Sunne kommun . Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledningen genom vägledningssamtal individuellt och
Läs merVÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE
På väg mot VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård
Läs merEn handbok för företaget
En handbok för företaget Inledning Den här handboken vänder sig till er på företaget som är inblandade i PRAO-verksamheten. Det kommer nästan dagligen rapporter om den brist på arbetskraft som näringslivet
Läs mer3 februari Innehåll. Kort om VO-College. Utvecklingsresan. Eventuellt ESF-projekt. Frågor, synpunkter och medskick
3 februari 2017 Innehåll Kort om VO-College Utvecklingsresan Eventuellt ESF-projekt Frågor, synpunkter och medskick Vård-och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund
Läs merDÄRFÖR SKA VI UTBILDA YRKES- FÖRARE
REFERAT #2 KONFERENS I VETLANDA, APRIL 2005 Rolf Nerman (till vänster), TYAs regionala projektledare och Jan Hjortsberg, ordförande i ett av TYAs regionala råd, bjöd in till informationsmöte för skol-
Läs merBygg- och anläggningsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Bygg- och anläggningsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i
Läs merPlan för studie- och yrkesvägledning på Åkrahäll ht2018-vt2022 ett uppdrag för hela skolan
Rev Nybro vt19 Plan för studie- och yrkesvägledning på Åkrahäll ht2018-vt2022 ett uppdrag för hela skolan Studie- och yrkesvägledning för framtiden, framtidstro och valkompetens Vad är studie- och yrkesvägledning?
Läs merTYA:s rapport Rekrytering av. lastbilsförare 2012
TYA:s rapport Rekrytering av lastbilsförare 2012 Rapport 4 Kund TYA Mottagare Robert Dierks Version Klass Antal sidor 1-5 Datum Statisticons ProjektID 2012-07-02 TYA_4352 Ämne Uppgifter från TYA:s arbetskraftsbarometer
Läs merLotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum
Lotta Naglitsch, Skolverket Föreståndare Lärlingscentrum Lärlingscentrum Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att inrätta ett lärlingscentrum. Målet är fler gymnasiala lärlingar och ökad kvalitet i
Läs merFokus Yrkesutbildning VO
Fokus Yrkesutbildning VO Genomförandeprojekt i den nationella utlysningen "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning 2017-09-01 2019-02-28 Mer information finns på: www.vo-college.se/esf Fokus
Läs merProgramråd. Inledning. LULEÅ KOMMUN APL RUTINER Dok: 4 Luleå Gymnasieskola
Programråd Inledning I detta dokument ges information om programrådens betydelse för kvalitén i yrkesprogrammen och en aktivitetsplan samt checklista för att utveckla kvalité i det lokala programrådet.
Läs merFrån socialbidrag till arbete
Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en
Läs merArbetsplatsförlagt lärande
Arbetsplatsförlagt lärande Elev 2016-08-16 Innehåll Information... 1 Elevens ansvar... 2 Handledarens ansvar... 3 Skolans ansvar... 4 Arbetsmiljö... 5 Lärande och bedömning... 6 Information 1 Nu ska du
Läs merATT STARTA ETT NYTT LÄRLINGSPROGRAM
Varför vill man starta? Önskemål från bransch eller företag? Vilka jobbmöjligheter finns? Elever Föräldrar Politiken eller förvaltning Annan orsak Göra en omvärldsanalys Vilka andra aktörer finns det?
Läs merLÄRLING EN LYCKAD FRAMTIDA REKRYTERING?
LÄRLING EN LYCKAD FRAMTIDA REKRYTERING? LÄRLING I GYMNASIET ELLER PÅ VUXENUTBILDNING När du tar emot en elev från gymnasieskolan eller vuxenutbildningen på arbetsplatsen stödjer du elevens yrkesutveckling
Läs mermotorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Toppskola i skärholmen Hallå på arbetsplatsen
motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Lack-silver i VM Hallå på arbetsplatsen Bp Toppskola i skärholmen Bra skola En stolt trio som fått fart på STFG: rektor Lars Dowert, företagaren Totte Malmkvist
Läs merYA FÖRENAR ARBETE OCH LÄRANDE
YA FÖRENAR ARBETE OCH LÄRANDE Yrkesintroduktionsanställning (YA): För unga, nyanlända och långtidsarbetslösa. Arbetsplatslärande under handledning. Individ- och arbetsplatsanpassad kompetens. Ger ekonomiskt
Läs merYA FÖRENAR ARBETE OCH LÄRANDE
YA FÖRENAR ARBETE OCH LÄRANDE Yrkesintroduktionsanställning (YA): För unga, nyanlända och långtidsarbetslösa. Arbetsplatslärande under handledning. Individ- och arbetsplatsanpassad kompetens. Ger ekonomiskt
Läs merSmå enkla metoder gör stora skillnader för miljön
Små enkla metoder gör stora skillnader för miljön TYA-skolan edriving TYA erbjuder tre sammanhängande miljökurser med syfte att lära ut hur man bör köra för att minska negativ miljöpåverkan. I ett första
Läs merFörslag till förordning (2019:XX) om försöksverksamhet med en inriktning mot handelsområdet på ekonomiprogrammet inom gymnasieskolan
Förslag till förordning (2019:XX) om försöksverksamhet med en inriktning mot handelsområdet på ekonomiprogrammet inom gymnasieskolan Allmänna bestämmelser 1 Denna förordning innehåller bestämmelser om
Läs merSVERIGE 2016. Ökat rekryteringsbehov och mycket goda möjligheter till jobb. Trots det minskar antalet elever på
SVERIGE 2016 Ökat rekryteringsbehov och mycket goda möjligheter till jobb. Trots det minskar antalet elever på gymnasiets fordons- och transportprogram. En rapport framtagen av Motorbranschens yrkesnämnder,
Läs merKonsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om försöksverksamhet med en handelsinriktning på ekonomiprogrammet inom gymnasieskolan
Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om försöksverksamhet med en handelsinriktning på ekonomiprogrammet inom gymnasieskolan Sammanfattning Förslaget innebär att huvudmän ska kunna ansöka
Läs merSkola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet
Skola-arbetsliv foto:leif Johansson, bildarkivet.se Handlingskraft Nyskapande Stolthet Handlingsplan skola-arbetsliv Inledning I läroplanerna samt i flera dokument på nationell nivå betonas vikten av att
Läs merBÄTTRE KOMPETENSFÖRSÖRJNING UTBILDNING FÖR FRAMTIDEN FLER SÖKANDEN. Attraktiv utbildning
Motorbranschcollege BÄTTRE KOMPETENSFÖRSÖRJNING UTBILDNING FÖR FRAMTIDEN FLER SÖKANDEN Attraktiv utbildning MOTORBRANSCHEN Ändrat yrkesinnehåll och stort rekryteringsbehov Motorbranschen kännetecknas
Läs merAnvisningar för lokala programråd
Anvisningar för lokala programråd Antagna av Direktionen 2017-12-07 56 2 (5) Inledning 2 Lokala programråd för yrkesprogram 2 Högskoleråd 3 Lokalt programråd för introduktionsprogrammet 4 Lokalt programråd
Läs merGuide och fakta om Fastighetsbranschens utbildningar
Guide och fakta om Fastighetsbranschens utbildningar 6 råd till branschen 1. Kontakta gymnasieskolor i din kommun/region för att se om de ger VVS- och Fastighetsprogrammet. Erbjud platser för APL, prao
Läs merTransport & Fordonsgymnasiet Hjulutrustningsteknik Däck & Hjulmekaniker
Transport & Fordonsgymnasiet Hjulutrustningsteknik Däck & Hjulmekaniker Arbetsflödet i en däckverkstad Hjulutrustningsteknik - nytt tillval på fordons- och transportprogrammet Hjulutrustningsteknik finns
Läs merPositionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad
180928 justerat efter beslut i styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad Introduktion Regionsamverkan
Läs merTYA-CERTIFIERAD APL-HANDLEDARE
DETTA BLADS BETECKNING > INFO3 I N F O R M AT I O N F R Å N T YA S E P T E M B E R 2 0 0 5 Bill Rehn, vd på TYA, delar ut TYA:s APL-certifikat till Elaine Brun och Johan Peterson på Arosfrakt. Vi möter
Läs mer