medlemstidning för sjövärnskårenposten Iskallt uppdrag På kurs i Danmark Sjövärnskåren i unikt samarbete Gasledning eller inte gasledning?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "medlemstidning för sjövärnskårenposten Iskallt uppdrag På kurs i Danmark Sjövärnskåren i unikt samarbete Gasledning eller inte gasledning?"

Transkript

1 Sjövärns nr12007 medlemstidning för sjövärnskårenposten Iskallt uppdrag På kurs i Danmark Sjövärnskåren i unikt samarbete Gasledning eller inte gasledning?

2 innehåll Notiser Ledare Iskallt uppdrag Västernorrlandskåren assisterade HMS Visby under vinterprov. Hallå Fredrik Baum! Fredrik Baum, press- och informationsofficer vid IKS 07 intervjuas. På kurs i Danmark Sex sjövärnare åkte iväg till danska marinehjemmeværnets skola på kurs i fartygsigenkänning. En svensk Force Commander Brigadgeneral Karl Engelbrektson är chef för Nordic Battlegroup, den multinationella EU-snabbinsatsstyrkan. Gasledning eller inte gasledning? Chefredaktören är kritisk till den planerade gasledningen i Östersjön. Strategiska planen Sjövärnskårens strategiska plan är helt reviderad och ska antas vid förbundsstämman. Ekonomiska bekymmer för Sjövärnskåren Generalsekreteraren redogör för den ekonomiska situationen. Nya riktlinjer för HLR Nya riktlinjer för Hjärt- och lungräddning har kommit. Ny styrelse och kårstab i Stockholms Sjövärnskår Stockholms Sjövärnskår har valt ny styrelse och utsett kårstab. Notiser & kansliinformation Generalsekreteraren har näst sista ordet Sjövärnskåren i unikt samarbete Sjövärnskåren och Flygvapenfrivilliga har enats om utökat samarbete. Omslagsbilden Västernorrlands Sjövärnskårs bastransportbåt SVK 701 Elon bogserar korvetten HMS Visby under vintertester på norrlandskusten. Foto: Fredrik Ringblom notiser Nationell krishanteringsfunktion i Regeringskansliet Christina Salomonson har fått uppdraget att utreda och lämna ett förslag till en nationell krishanteringsfunktion i Regeringskansliet. Christina Salomonson är generaldirektör vid Kustbevakningen och har tidigare bland annat varit generaldirektör vid Räddningsverket och enhetschef i Försvarsdepartementet. Sjövärnspostens läsare blev bekanta med Christina när hon porträtterades i nr 3/2006. Huvuduppgiften för den nationella krishanteringsfunktionen skall vara att i en krissituation tillgodose behovet av samordning avseende regeringens åtgärder och de centrala myndigheternas åtgärder. Utredaren ska lämna förslag till de uppgifter och roller krishanteringsfunktionen ska ha, såväl under kris som under normala förhållanden. Christina Salomonson ska också överväga hur funktionen ska kunna fungera som en stödresurs för centrala myndigheter. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober Sjövärnsposten önskar Christina Salomonson lycka till! Ny försvarsberedning tillsatt - Under ledning av utrikesutskottets ordförande Göran Lennmarker kommer Försvarsberedningen att analysera de strategiska trenderna i vår omvärld. Arbetet kommer bland annat att ge fortsatt vägledning för utvecklingen av det flexibla insatsförsvaret. Det säger förvarsminister Mikael Odenberg, som i dag meddelar sammansättningen av den nya Försvarsberedningen. Närmast skall Försvarsberedningen, med utgångspunkt i en samlad syn på säkerhet, analysera viktigare förändringar i den internationella utvecklingen såväl globalt som för relevanta regioner. Försvarsberedningens sammansättning: Göran Lennmarker, riksdagsledamot (m) ordförande, Staffan Danielsson, riksdagsledamot (c), Håkan Juholt, riksdagsledamot (s), Else-Marie Lindgren, riksdagsledamot (kd), Annika Nordgren Christensen, f.d. riksdagsledamot (mp), Gunilla Wahlén, riksdagsledamot (v), Allan Widman, riksdagsledamot (fp). Som huvudsekreterare förordnas departementsrådet Jan Hyllander. forts från s.3 inför nytt budgetår). Det blev alltså ytterligare ett möte och nu med dem som vi brukar prata pengar med i Högkvarteret. Detta möte var också ett möte i positiv anda och vi kom fram till en lösning för innevarande år innebärande att ungdomsutbildningen finansieras och genomförs som tidigare samt att vi klarar kanslipersonalen året ut. För nästa år finns mindre hopp om en liknande lösning om inte politikerna tänker om eller modellen för pengarna till frivilligorganisationerna inte fördelas på ett bättre sätt (till våra ungdomars fördel). Så mycket arbete för att försöka återställa något som egentligen beror på ett förbiseende. All den tiden kunde Högkvarteret och Sjövärnskåren använt till att utveckla vår verksamhet istället och mina semesterdagar kunde jag ha använt till något mer konstruktivt. Det blev förvisso en acceptabel lösning för innevarande år, men ska det behöva vara så här? Överallt får vi höra hur bra vår ungdomsutbildning är och att det är viktigt att ta till vara frivilligkrafterna, men när det gäller pengarna så verkar det vara försynen som styr! Någon har sagt till mig att om nu politikerna har dragit ner på de direkta pengarna till frivilligförsvaret så är det deras vilja att vi ska minska. Jag tror inte det är så, men det är här jag måste ha alla medlemmars hjälp. Nu kommer tjatet igen: Fråga era politiker om det är det som beskrivs ovan som de vill? Om det är så, be dem då att vara tydliga och tala om det. Om det inte är så, se till att departementstjänstemännen skriver rätt i papperna så att politikernas vilja framgår genom t ex medelstilldelningen. Vi har all anledning att återkomma till denna ödesmättade fråga som är helt avgörande för vår existens. Nu när det snart är förbundsstämma igen så är det ett givet tillfälle att diskutera och sätta sig in i problematiken. Det blir huvudtemat på stämman men förutom det så är stämman till för att vi självklart ska träffas och umgås och prata om allt bra som görs i vår verksamhet och som vi faktiskt beröms för och kan vara stolta över. JOHN FRITSCH förbundsordförande Sjövärnsposten 2007 nr 1

3 ledare FOTO:GÖRAN PEDERSÉN Pengar är inte allt, men... Vintern får väl anses som en lugnare tid för oss sjövärnare, trodde jag! Vad är det då som har hänt? Jo, det gäller vår välrenommerade ungdomsverksamhet. Äntligen skulle vi nu få ungdomsutbildningen som uppdrag från Försvarsmakten. Nu kan jag nästan höra hur någon tänker har vi inte haft det hela tiden? Jo på sätt och vis, men det har betalats av pengar som politikerna har gett till frivilligorganisationerna via Försvarsmakten för att vi bl.a. ska klara av vår administration, styrelsemöten, Sjövärnsposten och ungdomsutbildningen mm. Vi bestämmer själva över dessa pengar. Minskar vi administrationen så får vi mer pengar till ungdomsutbildningen. Nu när vi i år har fått ungdomsutbildningen som uppdrag, så har vi också fått riktade medel för ungdomsverksamheten. Men det innebär också att Försvarsmakten bestämmer vad vi ska utföra. Det är så vi vill ha det! Men när vi fick se hur man fördelat pengarna, förstod vi att det någonstans inneburit ett rejält feltänk. Vi fem organisationer som fått i uppdrag att bedriva ungdomsutbildning var överens om att vi måste göra en uppvaktning hos politikerna för att försöka ställa allt till rätta. Jag skrev om det i förra numrets ledare, men resultatet nämnde jag inte eftersom jag inte visste hur det skulle gå. Trots att mötet kändes positivt, blev resultatet negativt. Min tolkning är att politikerna såg det som ett misstag att pengarna hamnat fel och att det skulle vara en ganska enkel sak att rätta till. Tyvärr var det troligen någon i de bakre leden som inte ville eller kunde förstå hur det låg till. Vi har ju tidigare hört från departementet att frivilligförsvarsorganisationerna fortfarande är kvar i invasionsförsvarstänket och att frivilligförsvaret måste minska bara för att försvaret har minskat (utan någon annan analys)? Tre dagar innan det nya verksamhetsåret fick vi vårt statliga stöd (se särskild artikel). Jag har skrivit det förr och jag skriver det igen. Statens budgetprocess är under all kritik. Med tre dagars varsel ska vi i princip säga upp personal och bedriva en halverad ungdomsutbildning. Och detta när ungdomarna redan planerat för kommande sommar. Bedrövligt! Om det är politikernas uppfattning att vi ska minska så mycket att vår existens inte längre är relevant, så lägger vi ner Sjövärnskåren! Men vi fem organisationer var ändå besjälade av tanken att det nog inte var så illa, utan att beslutsfattarna förmodligen inte varit medvetna om hur illa det har slagit. Vi bestämde oss därför för att uppvakta ÖB personligen i samband med en gemensam lunch på Folk och försvarskonferensen i Sälen. Kort om det mötet kan sägas att det var mycket positivt och konstruktivt. ÖB förstod vår situation och vår tolkning var att det hade begåtts ett misstag. Vi följde upp med en skrivelse till Försvarsmakten som skulle ligga till grund för ett senare möte med försvarsledningen. Det blev alltså ett nytt möte med högsta ledningen som bl a resulterade i en omdialog (dialogen är det möte som vi har med Högkvarterets frivilligavdelning forts s. 2 Sjövärnsposten Medlemstidning för Sjövärnskåren utgiven av Sjövärnskårernas Riksförbund Ansvarig utgivare John Fritsch Redaktion chefredaktör Daisy Balkin Rung generalsekreterare Johan Fischerström bild- & layout Göran Pedersén bild- & layout Johan Iacobi kårernas lokalredaktörer Redaktionens adress Box 5435, Stockholm Prenumeration & adressändring Catharina Harling Ekonomi Erik Falkenberg PlusGiro: Sjövärnsposten ges ut med fyra nummer per år. Prenumerationspris: 80 kr/år. Endast ledaren ger uttryck för Sjövärnskårens officiella ståndpunkt. För signerade artiklar svarar respektive författare. För ej beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material så att det ansluter till tidningens stil, innehåll och omfång. Insända bilder återsänds på begäran. Tryckeri VTT grafiska AB, Vimmerby Trycks på 115g Silverblade Art. Manusstopp för nästa nummer av Sjövärnsposten är den 10 maj. Sjövärnsposten 2007 nr 1

4 Iskallt uppdrag I höstas fick Västernorrlands Sjövärnskår förfrågan om assistans med isbrytande bogserbåt kunde tillhandahållas vid HMS Härnösands systemprov i is och kyla under två veckor i februari. TEXT: MATS ANDERSSON FOTO: FREDRIK RINGBLOM Assistans önskades med isbrytning vid bunkerkajen i Marinhamnen i Härnösand, vid förtöjningar och losskastningar samt som följebåt vid gång i obruten ränna och som förbåt vid gång i bruten ränna. Denna möjlighet för Västernorrlands Sjövärnskår att få delta i intressant och utmanande provverksamhet med möjlighet att få visa upp delar av kårens fartygspark inklusive personal gick inte att tacka nej till. Och med stor respekt för kung Bores nyckfullhet, vad beträffar kyla och istjocklek antog vi utmaningen. Inte svårt att få frivilligpersonal Före detta bastransportbåt Elon, SVK 701 som under sommaren genomgått godkänd sexårsöversyn samt bottenmålats på Dockstavarvet med tvåkomponentsfärg var klar för uppdraget och frivillig personal för arbete i två veckor anmälde sig omgående. Söndagen den 4: e februari påbörjade vi uppdraget med isbrytning i hamnområdet, rensning av is vid bunkerkajen där HMS Härnösand så småningom skulle förtöja. Vi bröt även ränna ut till fritt vatten, cirka en distansminut, varefter Ångermanälven tog vid med tunnare is. Västliga vindar innebar att vi, efter cirka fyra timmars idogt brytande, hade en nästan helt isfri hamnbassäng. Ett fördelaktigt läge eftersom det var 15 grader kallt och isen omedelbart började lägga igen. På måndagen fick vi tyvärr meddelande om att HMS Härnösand råkat ut för ett haveri och valt att återvända till Karlskrona för kontroller. Vi akterförtöjde då SVK 701 på utsidan piren med stäven snett ut från kajen för att ligga i bra slagläge om fartyget skulle anlända senare i veckan och avvaktade vidare besked. 17 minusgrader och fartygsbyte Lördagen som följde var det dags igen. HMS Visby var i närområdet. Ett fartygsbyte hade ägt rum och HMS Visby bemannad med HMS Härnösands besättning befann sig i närheten av Vänta Litet Grunds fyr. Det var kallt, minus 17 grader. Efter att ha röjt is vid bunkerkajen i Marinhamnen bröts ränna ut till havs och spänningen att möta fartyget ökade. Så kom hon då där, några distansminu- Sjövärnsposten 2007 nr 1

5 ter utanför Härnöklubbs fyr. En märklig, något science fiction-liknande syn. Ingen besättning synlig, inga luckor, inga pollare. Efter kontakt via VHF blev vi beordrade att komma upp och hämta personal på hennes styrbordssida. En lucka öppnades och personal blev synlig. Embarkering av personal från Försvarets Materielverk och KVAB till SVK 701 gick utan problem. Luckan stängdes och vi fick kurs och fart varefter vi agerade följebåt och därvid möjliggjorde dokumentation av fartyget under gång, utifrån sett, under olika förhållanden. Hårt arbete och mycket inspiration Under fem dagar utförde vi assistanser vid tilläggningar och losskastningar, isbrytningar, transporter av personal till och från fartyget till havs, agerade följebåt/plattform för olika dokumentationer och iakttagelser samt vid vissa tillfällen gång i isränna förom fartyget. Kallt och ibland på gränsen till vad SVK 701 kunde prestera men mycket inspirerande för fortsatt arbete att hålla kårens skepp i förstklassigt skick. Ett enda haveri förorsakat av hårda vibrationer vid isbrytning förorsakade ett brott på ett tryckrör i backslaget vilket innebar utebliven drift och stopp i rännan. En snabb tillfällig reparation av en duktig chief innebar ett mycket kort stopp i verksamheten. Ett stort tack till HMS Härnösands besättning, med fartygschef örlogskapten Frank Jonsson och NO kapten Johan Eklöv i spetsen, för trevligt umgänge, utmärkt visning av fartyget, middag, lunchlådor och kaffekorgar, men framför allt för att vi fick medverka. Ett uppskattat inslag var också att kommendör 1.gr Olov Andersson (leveranskontrollant) och fartygschefen Visby tog sig tid att följa med ombord i SVK 701 på en sväng i isen och att kort besiktiga fartyget under gång. Ett tack också till Kustbevakningens dykarteam som även besiktigade SVK 701 i samband med besiktning av HMS Visbys undervattensskrov efter utförda prov. SVK701 var helt utan anmärkning på skrov, färg, anoder och propeller. Vi ser redan fram emot HMS Härnösands första besök i hemstaden. Hallå Fredrik Baum! TEXT: DAISY BALKIN RUNG Du är snart på väg ner till Cypern för att delta i korvetten HMS Sundsvalls mission utanför Libanons kust. Berätta! Vi ska avlösa HMS Gävle som åker hem i mitten av april. De påbörjade sitt uppdrag i oktober 2006 och allt har fungerat mycket bra. Det har visat sig att våra korvetter har en uthållighet som håller mycket hög klass. Besättningen är också väldigt nöjd. Att uppdraget förlängs har regeringen beslutat och nu är vi på väg. Du har ingått i IKS (Internationella Korvettstyrkan) men ni har ju aldrig varit ute på något riktigt uppdrag. Hur känns det? Förväntningarna är stora och det säger hela besättningen. Det är detta som vi är tränade för och nu blir det verklighet. Min befattning då har varit chef för vaktsoldaterna. Nu är jag pressoch informationsofficer och det är oerhört stimulerande. Speciellt eftersom intresset är väldigt stort från både medier och allmänheten. Jag kommer att skildra den operativa verksamheten både ombord och från staben i Limasol på Cypern. Det är en historisk insats ni är på väg till, inte enbart för att ni ska ut på FN-tjänst i Medelhavet utan också för att ni har Sveriges första kvinnliga fartygschef! Det stämmer. Örlogskapten Ewa Skoog Haslum är Sveriges första kvinnliga fartygschef i skarp internationell verksamhet. Själva tycker vi inte det är så märkvärdigt, men omgivningen har uppmärksammat detta och skrivit en del om det. Hon är en bra chef. Hur stor är besättningen? Den är på 41 personer och till det kommer en stab på 27 man. Fredrik, det låter spännande. Men vad säger din familj om att du ska vara hemifrån i nästan ett halvår? Mina två barn tycker väl att det är lite häftigt med en pappa som kör båt. Eftersom vi är därnere över sommaren så kommer min familj ner och hälsar på. Du har en bakgrund i Sjövärnskåren. Vad har du gjort? Jag är medlem i Nordvästra Skånes Sjövärnskår och för några år sedan var jag ordförande. Vi har fler sjövärnare ombord. Ska jag hälsa dem? Självklart och önska alla lycka till från Sjövärnsposten! Det ska jag göra. Jag hör av mig under uppdragets gång. Sjövärnsposten 2007 nr 1

6 Hösten 2004 genomfördes en regional kurs i fartygsigenkänning på Fredriksberg utanför Ystad under ledning av två instruktörer, John Nielsen och Jesper Dandanell, från det danska Marinehjemmeværnet. Några av eleverna från den kursen har sedan dess deltagit i den danska distansutbildningen i fjernkending för att vidmakthålla sina kunskaper. TEXT & FOTO: GÖRAN PEDERSÈN I slutet av 2006 fick vi till vår stora glädje en inbjudan till att delta i marinehjemmeværnsskolans kurshelg, något som tidigare bara erbjudits enstaka anställda sjöbevakningsledare som t ex vår egen fartygsigenkänningsguru Conny Thunlund. En gråmulen fredagseftermiddag i januari drog så sex förväntansfulla elever västerut över broarna till den fagra danska ön Fyn, där marinehjemmeværnsskolan i Slipshavn ligger. Fredrik Baum fick hastigt hoppa av eftersom han behövdes på Muskö under helgen för förberedelser inför HMS Sundsvalls mission till Medelhavet och han ersattes av Conny. När vi kom fram fick vi våra rum och installerade oss och sedan bar det iväg till filmsalen som är belägen i det gamla stationshuset för kvällens undervisning. Instruktörerna Jesper och Kim Guldborg Hansen, den senare från Søværnet (danska flottan), gick igenom lite nyheter och kursupplägget innan vi bröt för ostmacka och en grön. Lite samvaro i mässen och sedan i bingen för en god natts sömn. Lördagen började vi med genomgång av alla de fartygsklasser som står på träningslistan. Nu förtiden, efter murens fall så är det uteslutande örlogsfartyg som är aktuella. Vän av ordning kan ju undra varför våra vänner i väster framhärdar med denna urgamla metod när det finns radar och AIS-transponder? Jo, man räknar med att i ett skarpt läge så är det ingen som vill sända ut några elektroniska signaler utan man smyger på varandra in till optiskt upptäcktsavstånd. Detta är någonting som vi i Sverige tyvärr glömt bort. Under IKS 06 fick Fredrik Baum hålla en snabbkurs för utkikarna som inte visste vad de tittade på. Här har vi ett område där Sjövärnskåren skulle kunna göra en insats. Efter en intensiv förmiddag var det dags för frokost, dvs lunch. Dansk kosthållning är lite annorlunda, med friterade spättafiléer, varm leverpastej och andra godsaker så kan man vara säker på att få med hela kolesterolcirkeln i en måltid. Tillsammans med ölautomaten så skulle det kunna få folkhälsoinstitutets generaldirektör, den så lämpligt kristnade Gunnar Ågren, att gå i flatspinn. Efter måltiden var det dags igen, med ännu fler fartygsbilder i ett intensivt tempo. Ingen tid för någon matkoma här inte, det gällde att fokusera för att förbereda sig inför dagens klimax, märkesprovet. Så var det då dags, hög puls, svettdroppar och intensiv koncentration. Djävulska siluettbilder och något lättare foton. Puh, glad att det var över och en känsla av att det gick sådär. Så iväg till kvällsmaten. Så efter kvällsskaffningen var det dags för resultatet som överträffade mina vildaste förhoppningar. Det delades ut sex märken bland de trettiotalet deltagarna På kurs i Danmark - de drogo i västerled Sjövärnsposten 2007 nr 1

7 De svenska deltagarna från vänster: Conny Thunlund, SÖ Skånes SVK, Lennart Olsson, Öresunds SVK, Olof Sydmark, SÖ Skånes SVK, Bengt Persson, SÖ Skånes SVK, Per Ahlqvist, Göteborgs SVK och Göran Pedersén, NV Skånes SVK. och hälften gick till oss svenskar, ett brons, ett silver och det enda guldmärket. Lite snopet dock att vi var en pinne från att förvandla silvret till ytterligare ett guld. Med tanke på att ytterligare två svenskar var tio poäng eller mindre ifrån var sitt brons kan vi vara jättenöjda och stolta över vår insats. Kvällen avslutades med gemytlig samvaro i mässen. Söndagen ägnades åt flygplan och eftersnack innan lunch och hemfärd efter en mycket givande helg. Vi skulle vilja rikta ett stort tack till våra instruktörer och till marinehjemmeværnsskolan för att vi fick komma med. Glädjande nog fick vi ett par veckor senare beskedet att vi är välkomna tillbaka nästa år. Slipshavn - ett historiskt nedslag Slipshavn, som föga glamoröst betyder sumpig hamn, har en lång och brokig historia. Platsen omnämns för första gången 1446 i Nyborgs stadsprivelegier och 1577 nämns en fartygsbrygga att förtöja vid. Slipshavn erbjöd nämligen en bra vinterhamn ifrån vilken det gick snabbt och ganska enkelt att komma ut i Stora Bält. Erik av Pommern införde 1420 Öresundstullen och i samband med detta blev det förbjudet att, utom i nödfall då vädret så påbjöd, segla genom Stora Bält. Dåtidens medborgare var inte mer förtjusta över att betala skatt än dagens så en hel del försökte segla genom bältet i alla fall för att undgå tull. Detta ledde till slut till att man i nådens år 1560 införde Strömtullen (Bälttullen) och senast 1571 hade man förlagt ett bevakningsskepp i Slipshavn. Svenskerkrigen Det kan inte sägas med säkerhet när man först uppdagade det militära värdet av platsen, men den första gången platsen nämns i samband med den danska örlogsflottan är under kriget mot Sverige Örlogskaptenen Peter Bredahl fick i uppgift att med sin lilla eskader patrullera Lilla Bält och när förhållandena blev för svåra söka vinterhamn i Slipshavn. I slutet av januari 1658 gick svenskarna över det tillfrusna Lilla Bält och den 30:e kapitulerade Nyborg utan att göra motstånd. Peter Bredahl lyckades dock att hugga sig ut genom isen och undkomma svenskarna med sina fartyg. Efter krigets slut återupptogs verksamheten med ett bevakningsskepp för övervakning av Stora Bält. Efter det stora nordiska krigets slut 1720 inföll en 80-årig period av fred som faktiskt till dags dato ännu är den längsta som Danmark upplevt i modern tid. Det gick som det ofta går, flottan och övriga krigsmakten förföll med föråldrad utrustning, nedlagda förband samt manskap och officerare dåligt tränade och utan stridserfarenhet. Slagen vid Köpenhamn Under skiftet sjutton- och artonhundratalet pågick Napoleonkrigen för fullt och England blockerade all handel med Frankrike, till förtret för Ryssland och de skandinaviska länderna som ingick ett förbund för att häva blockaden. England sände en flotta under befäl av Sir Hyde Parker för att kväsa förbundet. Amiral Parker, som just hade påbörjat sitt sjätte decennium hade olyckligtvis tankarna Sjövärnsposten 2007 nr 1 7

8 mer på sin nyblivna artonåriga brud än på uppdraget och det föll på hans ställföreträdare, den inte alldeles okände Horatio Nelson, att genomföra angreppet på den danska flottan. Det var här som Nelson ignorerade Sir Parkers order om reträtt genom att sätta kikaren till sitt blinda öga och frankt deklarera att han inte såg någon flaggsignal. Den danska flottan kapitulerade till slut, ensam som den var. Ryssarna var infrusna och den svenska flottan han inte fram i tid, inte något av våra stoltaste ögonblick. Danmarks status upplevdes av engelsmännen fortsatt som vacklande och när danskarna 1807 förberedde sig att försvara sig mot Frankrike, fann man det för gott att sända en flottstyrka för att se till att den danska örlogsflottan inte föll i fiendens händer. Amiral James Gambier bombarderade Köpenhamn från den 2:e till den 5:e september för att få danskarna att lämna över sin örlogsflotta. Den 7:e kapitulerade man efter mer än 2000 civila offer, inte någon av de engelska flottans mest ärorika slag. Plats för lätta flottan Efter att så ha blivit av med sin utsjöflotta satsade Danmark på att bygga kanonbåtar med 30 åror och en artonpundig kanon i för och akter samt mindre båtar med en hundrapundig mörsare. De första två av dessa placerades i Slipshavn i slutet av 1807 under befäl av löjtnant Ulrik Anton Schönheyder och som mest bestod eskadern i Nyborg av fjorton kanonbåtar och fyra mörsarslupar. Löjtnant Schönheyder visade sig vara en dristig och kompetent officer och under hans ledning blev den lätta flottan en verklig plåga för engelsmännen. Man erövrade och sänkte såväl handelsfartyg som mindre örlogsmän. Till slut kunde engelsmännen endast ta sig fram genom Stora Bält i stora och välbeväpnade konvojer. Under 1811 blev Schönheyder avlöst och fram till krigsslutet 1814 skedde sedan inga större aktioner i området. Danskarna insåg tidigt att udden hade ett fortifikatoriskt värde, men på grund av olika omständigheter blev de första större befästningsverken faktiskt uppförda av svenskarna under ockupationen Efter detta skedde ombyggnader och utbyggnader fram till mitten av artonhundratalet då utvecklingen av artilleriet gjorde befästningsverken oförsvarbara varvid de under senare halvan av århundradet lades ner. Världskrigen Under första världskriget tvingade Tyskland danskarna att lägga ut minspärrar i bälten. För att försvara och underhålla dessa satte man upp Storabältseskadern. Under 1916 upprättade man en ubåtsoch flygbåtsstation på Slipshavn för de enheter som ingick i den nämnda eskadern. Den stora trähangaren som uppfördes står kvar ännu i dag. I mellankrigstiden användes Slipshavn i huvudsak som bas för minfartyg och flygbåtar. Vid andra världskrigets utbrott så skapades Marinflygstation Slipshavn med minspaning för skydd av färjetrafiken som huvuduppgift. Precis som under det föregående världskriget krävde tyskarna att danska farvatten skulle spärras, först och främst för engelska ubåtar. För att åstadkomma dessa lades kontrollerbara mineringar ut i Stora Bält och Marinstation Slipshavn upprättades för att fungera som kommandocentral. I samband med detta lades flygstationen ner och marinflyget underställdes marinstationen. Turligt nog så hade marinflyget inte kommit i luften den 9 april 1940, då de föråldrade sjöflygplanen som dessutom saknade ammunition, hade blivit ett lätt byte för den tyska jakten. De tyska styrkorna i Nyborg uppgick till som mest ca 2000 man varvid ett hundratal var förlagda på Slipshavn för att betjäna det 20 mm lvakan batteri som fanns grupperat där. Nyborgsområdet blev bara utsatt för direkta luftanfall två gånger, i juni 1940 och den 4 maj 1945 men batteriet öppnade ofta eld mot överflygningar. Marinehjemmeværnet tar över Några år efter kriget övertogs Skipshavn av det nyuppsatta Hjemmeværnet och från 1956 av Marinehjemmeværnet som har sin skola här ute. Skolan har knappt 20 anställda och utbildar ca 4000 elever varje år. Kurserna sträcker sig från grundläggande sjömanskap för de som aldrig trampat däck förr, till fartygschefskurser. Det finns även andra fackkurser som SAR-G och fartygsigenkänning. Varje sommar genomförs en speciell kursvecka där personal från Marinehjemmeværnsförband över hela Danmark samlas för att genomföra utbildning. Ibland kommer en hel besättning med sitt fartyg. Det finns ett fast stationerat örlogsfartyg på Slipshavn i form av MHV805 Gemini som tillhör den lokala flottiljen nr 242. Hon ingår i sjöräddningsorganisationen samt används för sjöövervakning och miljöräddning. FOTO: MARINEHJEMMEVÆRNET Sjövärnsposten 2007 nr 1

9 En svensk Force Commander FOTO: ULF PETERSON/FBB Alla har vi väl snart hört talas om Nordic Battlegroup. På Folk och Försvarskonferensen i mitten av januari träffade vi Force Commander Karl Engelbrektson, chefen för de nordiska stridsgrupperna och vi tog tillfället i akt att ställa de frågor som rört sig i flera av våra huvuden sedan vi hörde talas om Nordic Battlegroup för några år sedan. Text: DAISY BALKIN RUNG Det är en karismatisk man som möter upp i lobbyn på Högfjällshotellet i Sälen. Ni vet den typen av människa som intar ett rum. Och samtidigt har han en ödmjuk inställning med stor erfarenhet som satt sin prägel på hans sätt att leva och verka. Force Commander, brigadgeneral Karl Engelbrektson handplockades av dåvarande general Göran Gunnarsson till tjänsten som projektkoordinator för de nordiska stridsgrupperna (i dagligt tal kallat Nordic Battlegroup) och tillträdde första januari Jag var regementschef på Gotland och 2003 åkte jag som bataljonschef till Kosovo. Ett år efter kom jag tillbaks till Gotland som militärdistriktschef. I den vevan beslöt man att lägga ner militärdistrikten så jag fick istället avveckla. Nordic Battlegroup var något helt nytt, det fanns således inget att bygga på. Karl Engelbrektson fick börja från i princip ingenting och de första två veckorna kommer han ihåg som ganska förvirrande. - Men jag oroade mig aldrig. Jag visste att det skulle ordna sig, säger han med glimten i ögat. Och med ett tydligt och bra stöd från militärledningen är inget omöjligt i det militära. Multinationellt förband Och det har det gjort. Idag är han alltså brigadgeneral med uppgift att leda NBG ett multinationellt förband med soldater från Finland, Norge, Estland, Irland och Sverige. Förbandet ska vara igång den 1 januari 2008 och kunna sättas in överallt i världen. Inom 10 dagar efter beslut från Bryssel ska man kunna vara på plats, vilket är extremt kort tid. - Men vi är samtränade att klara det uppdraget. Självklart är det en närmast omöjlig uppgift, men inte olösbar. Att vi är ett multinationellt förband gör ju också att vi måste öva ihop oss ännu mer än vad ett helsvenskt förband gör. Vi har vår internationella stab i Enköping, vårt språk är engelska, och det pratar vi hela tiden, utan undantag. Dels med respekt för våra utländska kollegor men också för att ständigt träna oss i engelska. Det är många komponenter som ska stämma. Vårt uppdrag får inte fallera på grund av att vi exempelvis inte kan landa i otillgänglig miljö. Logistiken måste vara väl inövad. Erfarenheterna visar att infrastrukturen mestadels inte fungerar speciellt bra på många ställen i världen. Det får inte vara ett hinder för NBG. Allt måste stämma och att vi kommer från fem olika länder gör ju inte saken helt enkel. Förståelse för andra kulturer Men det är inte bara de praktiska och teoretiska komponenterna som ska fungera. Karl Engelbrektson poängterar flera gånger vikten av en god värdegrund. En bra förbandsanda. - Vi kommer att åka till delar av världen som har helt andra kulturer än vad vi är vana vid. Det är då oerhört viktigt att vi har en empatisk inställning och har förståelse för andra kulturer. Och att vi kan bemöta invånarna med respekt och lyhördhet. Glädjande är att våra svenska killar och tjejer fått många lovordanden från de länder där vi varit och är på plats. Erfarenheter från andra svenska missioner utomlands har också visat att det är enormt värdefullt med könsneutrala förband. I länder där kvinnor har en annan ställning än vad vi är vana vid, kan vi med våra kvinnliga officerare få kontakt med den kvinnliga befolkningen på ett sätt som inte kunnat låta sig göras med ett helmanligt förband. Mycket viktigt, säger Karl Engelbrektson. Förbandet kommer att vara bemannat med 2500 personer varav 2100 är svenskar. Rekryteringen är snart klar. - Intresset har varit stort och vi har fått in många ansökningar. Det ser jag som tillfredsställande, säger brigadgeneralen som sedan rusar iväg till intervju med Aktuelltredaktionen. Fotnot: Artikeln har varit pulicerad i Officerstidningen nr 1/2007 Sjövärnsposten 2007 nr 1

10 Gasledning eller inte gasledning? Att vi lever i en ny värld, eller en ny typ av värld, borde väl stå klart för oss alla. Alltsedan muren i Berlin föll 1989 har nedrustningen, åtminstone i Sverige, pågått med STORA stormsteg. Det har vi fått känna av, inte minst frivilligorganisationerna. Och det har gått fort. Nedrustningen är inte bara nedläggning av förband och regementen eller inställda övningar. Det är är så mycket mer. Det påverkar inte minst allmänheten, även om de inte tycks har en aning om detta. Hur det påverkar ska jag nu berätta om i denna krönika som också berör Folk och Försvarskonferensen i Sälen i mitten av januari i år. TEXT: DAISY BALKIN RUNG Årets konferens tog upp ämnen om hur miljö och energi påverkar vår säkerhetspolitik. Ett mycket välkomnat ämne som till stor del bidrog till att bli en av de bästa konferenserna på många år. En hel dag var ägnad olja och gas vilket faktiskt på sikt påverkar oss både säkerhetspolitiskt och försvarspolitiskt. Något som många inte ens ägnat tanken åt. Under temat Energi, säkerhet och vår framtid fanns många talare på listan. Jan Eliasson, f d utrikesminister, Cecilia Malmström, EU-minister och Urban Bergström, Energimyndigheten. En livfull och engagerad talare var statssekreteraren från Norges utrikesdepartement Liv Monica Bargem Stubholt. I 40 minuter talade hon om Norges perspektiv och syn på säkerhet och energi. Och detta utan manus. Norge är ett land med energiresurser som olja och gas och de satsar på utvinning av dessa produkter. En transportled ska på sikt öppnas genom Berings sund till Asien. Gasledning i Östersjön När jag summerar det som den norska statssekreteraren sa och det man läst om i tidningar de senaste veckorna så rör sig många tankar i mitt huvud. Ryssland finns också i Berings sund och utvidgar sin gasutvinning. Visserligen i samarbete med Norge. Detta resulterar säkerligen i att Ryssland militärt kommer bygga upp sin ishavsflotta. Vi vet att Ryssland planerar att bygga en gasledning i Östersjön för att försörja Tyskland, Frankrike och eventuellt Storbritannien med gas den så kallade Northstream, ägd av Gazprohm, ett inte helt okänt företag på många svenskars läppar. Reslutatet blir att den ryska Östersjömarinen också kommer att utvidgas och utvecklas. Denna fråga är icke helt okontroversiell. Överste Stefan Gustafsson, chef på Strategiska Analysenheten på Högkvarteret är en av dem som lagt ner mycket forskning på gasledningsprojektet. Det finns ett oändligt antal minor liggande på Östersjöns botten i anslutning till där gasledningen ska ligga. En situation som inte är önskvärd, med tanke på att minorna fortfarande kan vara farliga. I och med att ryska marinen kommer finnas i området blir det också en säkerhetspolitisk aspekt inte bara miljöpolitisk. Överste Stefan Gustafsson framhöll att hans åsikter inte handlar om ryss-skräck. En naiv ambassadör? I debatten om gasledningens vara eller icke-vara finns det en del tyckare. Dock anser jag att tyckarna inte är så många, med tanke på den allvarliga situation som kan uppstå med att ha ryska marinen utanför Fårö. En av debattörerna på konferensen var den före detta ambassadören i Moskva, Sven Hirdman som på på scenen i Sälen välkomnade gasledningen och till det ryska initiativet att bistå Europa med gas. Det förvånar en försvarsjournalist att en luttrad och tillsynes intelligent man som Hirdman närmast glorifierar Herr Putin och hans EU-utsträckta hand. Ett anmärkningsvärt argument som han framlade var att Östersjöns visserligen hade många minor, men det fanns det minsann också i Nordsjön. En vän av ordning borde veta att just Östersjön är känd 10 Sjövärnsposten 2007 nr 1

11 för sin havsbotten som är full med gamla farliga minor. Flera har de minröjningsexpeditioner varit som bland annat Sverige deltagit i för att step-by-step röja havsbotten utanför de baltiska kusterna. På en direkt fråga om Hirdman antingen var naiv eller ägde aktier i Northstream eller Gazprohm, som en viss annan känd utrikespolitiker gör eller gjorde, svarade han att han varken var naiv eller var delägare. Vi måste diskutera den ryska gasledningens vara eller icke vara. Inte bara ur ett miljöperspektiv, det skulle vara att förenkla det hela. Att ha ryska marinen utanför Fårö är inget önskvärt. Fråga polackerna vad de anser om det. Eller Tjeckien, också ett av EU:s nya medlemsländer, som istället för att vara beroende av rysk gas, dragit en gasledning till Nordsjön. För de vet vad ett beroende av Ryssland innebär. Det är skillnad på de gamla och nya medlemsländernas inställning till Ryssland, mycket beroende på gamla Sovjetunionens härjande i östra Europa. Putins värnande om en demoraliserad armé Säkerligen finns det många som nu rycker på axlarna och tycker att jag gör en höna av en fjäder. Att Rysslands armé är av urdåligt skick och Putins vilja att närma sig Europa och EU är enbart av godo. Så må vara, men faktum kvarstår att Rysslands armé visserligen är utarmad och fattig, men Putin håller försvarsmakten under sina vingars beskydd och inte gör många knop för att höja moralen hos officerarna. Dagliga övergrepp och misshandel hör till vanligheterna som de ryska officerarna dels utsätter sina egna soldater för men också civilbefolkningen i områden som Tjetjenien för. Kända företeelser som Putin ser mellan fingrarna med på. Att ha en sådan försvarsmakt som havsgranne är inte att välkomna! I den debatten är det inte många professionella soffsittartyckare som uttalar sig. Jag är inte ute efter att frammana till en rysshets eller till att vi ska återgå till det kalla krigets dagar. Men jag vill att vi med öppna ögon och intellekt tar till oss den utveckling som sker i vårt stora östra grannland. Det är med bakgrund av detta som jag välkomnar svenska Försvarsmaktens reviderade syn på Ryssland. Och nu ska jag sluta där jag började om hur nedrustningen påverkar alla oss svenskar. Den har medfört att många numera ignorerar den säkerhetspolitiska utvecklingen både i Sverige och utomlands. I våra närområden och övriga världen. Säkerhetspolitik är inte enbart försvarsfrågor, utan även gas och olja, miljö och energi. Viktiga framtidfrågor som berör oss alla. FOTO: JOHN FRITSCH Sjövärnsposten 2007 nr 1 11

12 Strategiska planen En grupp ur Sjövärnskårens förbundsstyrelse har under en tid arbetat med de övergripande framtidsfrågorna. Anledningen har varit att främst Försvarsmakten genomfört en radikal ominriktning och att Sjövärnskårens strategiska plan från 2002 därför behövt en översyn. Arbetet med de övergripande framtidsfrågorna som syftat till en ny strategisk plan, har i huvudsak bedrivits genom analyser av alla tänkbara styrande dokument som berör de frivilliga försvarsorganisationerna men med en egen vision som grund. De styrande dokumenten härrör både från Försvarsmakten och från försvarsdepartementet. På samma sätt har uttalanden från ledande militära chefer analyserats. Ur analyserna har dragits allmänna slutsatser och slutsatser som specifikt berör Sjövärnskåren. De slutsatserna har sedan utgjort grund för ett övergripande mål för Sjövärnskåren med ett antal delmål för olika funktioner. Målen har presenterats för riksstämman, som godkänt dem och accepterat dem som underlag för den dagliga verksamheten och det fortsatta arbetet med den strategiska planen. Under arbetets gång har de analyserade skrifterna blivit mer tydliga i takt med att inriktningen för Försvarsmakten och, i viss mån, Krisberedskapsmyndigheten blivit mer konkret samt myndigheternas nya verksamhet börjat ta form. För arbetsgruppen har det blivit tydligt att all frivillig verksamhet kommer att detaljstyras mot främst Försvarsmaktens nya inriktning med insatsförband för såväl nationella som för internationella uppgifter. Utöver det har spårats att en allt starkare tyngdpunkt lagts på ungdomsutbildningen. Försvarsmakten önskar styra hela den verksamheten med uppdrag och därmed ställa krav på att den skall vara kvalitetssäkrad. Det har vidare blivit uppenbart att de ekonomiska medlen successivt minskats med krav på högre effektivitet samt starkare målstyrning och mer hårdhänta prioriteringar. De viktigare målen har av arbetsgruppen sammanförts i milstenar på fem och tio års sikt, det vill säga vad Sjövärnskårens riksförbund skall arbeta mot och ha uppnått inom de tidsramarna. Dessutom har den slutliga utformningen av planen genomförts. Efter behandling i förbundsstyrelsen har planen varit på remiss till samtliga kårordföranden, som förankrat den inom egen kår och inhämtat synpunkter. Dessa synpunkter föredrogs och behandlades i samband med 2006 års ordförandekonferens. Slutresultatet skall nu föreläggas 2007 års stämma i Härnösand i april. I avsikt att förkorta den strategiska planen har en kortversion beslutats med namnet Sjövärnskårens lilla Blå som enbart kommer att beskriva våra mål med milstenarna. OLLE ANDERSSON styrelseledamot SVK RF Ekonomiska bekymmer för Sjövärnskåren Den 28:e december förra året fick de frivilliga försvarsorganisationerna besked om tilldelningen av de statliga medlen för. Tyvärr innebar tilldelningen ett dråpslag för Sjövärnskåren för framförallt ungdomsverksamheten och det så kallade organisationsstödet. Vi har visserligen fått i uppdrag (precis som vi önskat i flera år) att genomföra ungdomsverksamhet under 2007 till samma ambitionsnivå som under senare år. So far, so good! Men vi har inte fått tillräckligt med medel för att kunna lösa uppgiften. Det andra stora problemet rör organisationsstödet. Det är detta stöd som bekostar t ex stämman, styrelsemöten, Sjövärnsposten, försvarsinformation, rekrytering samt inte minst kansliets lokaler, administrativa stöd och löner. Vi har fått ca 1,5 miljoner för 2007, men behöver ca 2 miljoner för att kunna bedriva verksamheten på samma nivå som under de senaste åren. Bristen på ca 0,5 miljoner på organisationsstödet för innevarande år är så stor att den svårligen går att spara in under året. Det handlar om att dra in mer än en heltidstjänst (vi har haft 2,55 anställda under senare år), eller säga upp alla lokaler och allt administrativt stöd (telefoner, datorer, hemsida mm) eller ställa in alla styrelsemöten, stämman, Sjövärnsposten samt lägga ner försvarsinformation och rekrytering. Läget är således allvarligt! Gör vi då något åt detta? Ja, givetvis har förbundsstyrelsen vidtagit ett antal åtgärder för att förbättra situationen och fortsätter att kontinuerligt jobba med frågan (se även ledaren). I dagsläget är inte alla problem lösta, men det kanske viktigaste beslutet har dock tagits; Nämligen att ungdomsverksamheten skall genomföras med samma ambition som under senare år. Det är emellertid troligt att vi tvingas ställa in ett flertal centrala kurser för att kunna fullfölja ungdomsutbildningen. Styrelsen har trots bekymren beslutat att vare sig ta ut några elevavgifter för 2007 eller reducera de medel som tilldelats kårerna för den lokala/regionala utbildningen. JOHAN FISCHERSTRÖM generalsekreterare 12 Sjövärnsposten 2007 nr 1

13 Nya riktlinjer för hjärt- och lungräddning (HLR) Det svenska hjärt- och lungräddningsrådet har gett ut nya riktlinjer för behandling av hjärtstopp. Försvarsmakten följer dessa riktlinjer och samtliga förband ska nu utbilda enligt dessa nya riktlinjer: De nya riktlinjerna Kontrollera medvetande, andning och puls. Om inget tecken på liv Skaffa hjälp och starta HLR. Kompressioner och inblåsningar ändras till 30 kompressioner och 2 inblåsningar. Lägg märke till att man nu ska börja med 30 kompressioner. Man trycker mitt på bröstet utan att följa revbensbågarna upp och mäta ut tryckstället. Detta motiveras genom att studier har visat att det egentligen inte har någon effekt och att det tar tid från det som är viktigt nämligen kompressionerna. Tryck mitt på bröstet och släpp därefter upp bröstkorgen mellan kompressionerna. Djupet på kompressionerna ska vara 4-5 cm. Målet ska vara att hålla en takt på 100 komp/ min. En inblåsning ska vara som ett normalt andetag och ta en sekund. Se till att bröstkorgen höjs. HLR ska pågå hela tiden. Ingen paus för andnings- och/eller pulskontroll. Om möjlighet finns, byt ut den som komprimerar varannan minut. Idag vet man att annorlunda eller ansträngd andning, suckande eller stönande andetag ofta förekommer under de första minuterna efter ett hjärtstopp. Det kan vara ett tidigt tecken på hjärtstopp och är inte säkra livstecken! Utbildning i praktiken Istället för att lägga tid på facktermer under 3-4 timmar använder vi för lite tid till praktisk träning. Detta har lett till en förenklad plan: Kontroll av medvetande, andning och puls Om inget tecken på liv: Skaffa hjälp Starta HLR Utbildningen innebär att samtliga deltagare får en egen docka, MiniAnne. Vid utbildningstillfället visas en film på DVD i forum. Samtidigt med vägledning av DVD:n tränar deltagarna under större delen av den timme utbildningen är beräknad. Läs mer på MARCUS S LARSSON Personalchef Sjövärnskårsdivision Syd Artikeln är faktakontrollerad av Jan-Anders Nilsson, Anestesi/Ambulanssjukskötare, KAMBER-Skåne, ambulansen Trelleborg Sjöstridskolan har gett ut en skrivelse i ämnet som delgivits de lokala kårerna. (Red:s anm) FOTO: HÅKAN NYSTRÖM / FBB Ny styrelse & inrättande av kårstab i Stockholms Sjövärnskår Vid kårstämman i februari valdes en ny styrelse för Stockholms Sjövärnskår. Den nya styrelsen under ledning av ordföranden Stefan Nilsson arbetar för närvarande med en arbetsordning baserad på stadgar och andra strategiska dokument som styr kårens och styrelsens uppgifter. I en strävan att skapa en aktiv sjövärnskår med många engagerade medlemmar kommer en kårstab att inrättas. Kårstabens uppgifter är att driva olika projekt, genomföra aktiviteter för medlemmar i sjövärnskårerna i Stockholm. Styrelsen utser befattningshavare och projektledare i kårstaben. Intentionerna är även att skapa största möjliga samar- bete med Södertörns Sjövärnskår. Styrelsen vill därför uppmana alla sjövärnare att erbjuda sitt stöd, om ens bara för en timme under våren. DU kan medverka i planering, genomförande eller med glada tillrop! En gång sjövärnare alltid sjövärnare! Sjövärnsposten 2007 nr 1 13

14 Notiser Stockholmsbriggen söker sjövärnsungdomar Chefredaktören fick ett telefonsamtal från Anders Bergström för några veckor sedan. Han vill å Stockholmsbriggens vägnar berätta att de är oerhört imponerade av de sjövärnsungdomar som hjälpt till under årens lopp med byggandet. Något som vi på Sjövärnsposten är stolta över. Nu söker Stockholmsbriggen sjövärnsungdomar att medverka i Tall Ship Race som går av stapeln i juli. Du ska ha genomgått några sommarkurser och känna att detta är en stor utmaning! Briggen kommer att hjälpa till ekonomiskt. Har du några frågor eller vill beställa anmälningsblankett: ring Anders Bergström på mobilnr Ett tips är att du skyndar dig! Ny RMS Regler för Militär sjöfart har kommit ut i en ny utgåva, RMS Publikationen är rättesnöret för sjösäkerhetsarbetet på marinens fartyg och båtar, och även för de av Sjövärnskårens båtar som står under tillsyn av Marinens fartygsinspektion. RMS 2007 finns än så länge endast i elektronisk form. Kårernas båtansvariga har fått ta del av denna. Resa till Kaliningrad i sommar Fem svenska elever och en ledare skall besöka Kaliningrad i sommar, 10 dagar troligen och förhoppningsvis under augusti. För att medfölja skall man ha genomgått FK och vara medlem i någon sjövärnskår, samt i övrigt anses lämplig. Utbytet med Kaliningrad anordnas av Östergötlands Sjövärnskår och uttagning sker i samråd med Östergötlands SVK. Information om detta utbyte kan du få via som är SVK 3:s chattsida för ungdomar. Intresseanmälan skall göras till SVK RF (Catharina Harling). Professor Bo Huldt i Malmö Måndagen den 12 mars tog sig fem sjövärnskårister till Räddningstjänst Syds huvudkontor i Malmö för att tillsammans med 50 andra lyssna till Professor Bo Huldt från Försvarshögskolan. Anordnare var Allmänna försvarsföreningen, aff, och inbjudna var aff:s medlemmar och frivilligföreningar. Efter en inledande information om Malmös säkerhetsarbete och det nya samarbetet mellan räddningstjänster i regionen, kom kvällen att handla om det säkerhetspolitiska läget i världen. Det blev en givande föreläsning och en bra diskussion. Kvällen avslutades sedan med goda smörgåsar och trevligt umgänge. Vi tackar för en lärorik kväll och hoppas få delta i fler liknande arrangemang i framtiden. Märta Björling & Jens Brandt Kansliinformation Samarbete med Flygvapenfrivilliga (FVRF) Sjövärnskåren har under senare år eftersträvat ett närmare samarbete med andra frivilligorganisationer i syfte att effektivisera och utveckla vår verksamhet. Nu har SVK RF och FVRF gemensamt beslutat att som ett första steg samordna våra administrationer till en gemensam funktion. Det är främst våra respektive ekonomihanteringar som avses i detta fall. Tanken är att detta första steg skall vara genomfört till 1 oktober i år (se det gemensamma uttalandet). Kurskatalogen Kurskatalogen finns nu på hemsidan. Den tar bara upp de centrala kurserna. För information om lokala och regionala kurser, hänvisas till respektive kårs hemsida. Ansökan om medlemskap Det är nu möjligt att ansöka om medlemskap via sjovarnskaren.se. Hemsidan Prova att logga in på se. Klicka Logga in och följ instruktionerna. I dagsläget kan Du: Kontrollera och själv ändra Dina personliga uppgifter Se genomgångna och kommande centrala utbildningar Ta del av SVK RF protokoll mm Klicka ur din prenumeration av Sjövärnsposten, vilket spar pengar åt SVK. Kan vara bra att göra om t ex alla familjemedlemmar får tidningen. Du kan när som helst Klicka i din prenumeration igen. Sjövärnsposten finns dessutom alltid som pdf på hemsidan. Särskilt uttalande från styrelsen Med anledning av att det på sina håll har ifrågasatts huruvida Sjövärnskåren bedriver en konkurrerande verksamhet med civila entreprenörer, har förbundsstyrelsen vid sitt styrelsemöte gjort följande principiella uttalande: Sjövärnskåren skall inte bedriva konkurrerande verksamhet så att lokalt etablerad näringsverksamhet drabbas negativt. Cinderellakonferens Centrala FOS, Frivilliga försvarsorganisationernas samarbetskommitté, kommer även i år att anordna en Cinderellakonferens. Den kommer att vara till sjöss på M/S Cinderella 2-3 september. Skriv in datumet redan nu i kalendern! 14 Sjövärnsposten 2007 nr 1

15 Generalsekreteraren har näst sista ordet FOTO: GÖRAN PEDERSÉN att han som pappa inte alls var glad åt att hans son hade sökt internationell tjänst. Många i föräldrargenerationen synes således på kort tid ha gått från en klart positiv inställning till värnplikten till en känsla av otillfredsställelse och stor oro till att låta sina barn göra lumpen. Naturligtvis beroende på risken att de söker sig vidare till riskabla insatser utomlands. Det är således till synes en dramatisk förändring av attityderna till försvaret som har skett och som berör stora delar av svenska folket. Orsaken är naturligtvis en förändrad försvars- och säkerhetspolitik, men har denna förändring folkförankrats? Mitt entydiga svar är nej. Jag ifrågasätter inte att det skett, men hur detta har kunnat ske utan en seriös sina håll medfört ett ifrågasättande av de stora neddragningar som drabbat flottan. Det är exempel på några händelser och utvecklingar som resulterat i att den säkerhetspolitiska debatten så smått börjat ta fart, men rätteligen är det frågor som skulle ha lyfts fram och diskuterats långt innan det drastiska försvarsbeslutet Jag hävdar att avsaknaden av en seriös debatt har medfört att denna dramatiska omställning av försvaret har skett utan att det svenska folket vare sig varit medveten om konsekvenserna för våra ungdomar eller fått vara med att bestämma. Att en så stor och avgörande förändring har kunnat ske utan folkförankring och över huvudet på svenska folket, måste politiker och media påta sig ett mycket stort Orsaken är naturligtvis en förändrad försvars- och säkerhetspolitik, men har denna förändring folkförankrats? Mitt entydiga svar är nej. Folk och Försvar har nyligen haft sin årliga rikskonferens i Sälen. Det var en bra konferens. Konferensen är varje år hårt bevakad av massmedia och det är egentligen endast i samband med Sälenkonferensen som försvars- och säkerhetspolitiska frågor nu för tiden får ett genomslag i massmedia. Sjövärnsposten har tidigare vid upprepade tillfällen beklagat sig över avsaknaden av en säkerhetspolitisk debatt i Sverige. Nu ser det dock glädjande nog ut som om en sådan debatt äntligen är på väg att ta fart. Igår hade vi ett invasionsförsvar vars viktigaste uppgift var att aldrig sättas in (det skulle ju vara krigsavhållande). På den tiden förekom det trots allt en säkerhetspolitisk debatt med kalla kriget, kärnvapenhotet, neutraliteten och alliansfriheten som främsta bränslen. Jag tror att många mammor innerst inne såg det som positivt att deras söner (det var främst söner på den tiden) fick rycka in i lumpen för att lära sig ordning och reda, bädda säng och bli män. Det fanns en acceptans och folkförankring rörande försvaret. Idag har vi ett insatsförsvar vars främsta uppgift är att verkligen sättas in med de ökade risker för våra insatssoldater och sjömän som detta innebär. Insatserna skall till råga på allt ske utomlands. Om detta har ingen säkerhetspolitisk debatt förekommit. Mitt intryck är att många mammor (och pappor också för den delen) på grund av de påtagliga riskerna idag är betydligt mer ambivalenta till att låta sina söner och döttrar göra lumpen eftersom många ungdomar efter värnplikten söker sig vidare till de internationella insatsförbanden. En högt uppsatt försvarstjänsteman erkände till och med från talarstolen på rikskonferensen i Sälen debatt i landet är för mig ofattbart. På tok för sent har dock media nu börjat vakna så smått. Dödsfallen som drabbade svenska soldater i Afghanistan för ca 1½ år sedan öppnade på ett tragiskt sätt ögonen på hemmaplan för de ökade riskerna. Sensommarens kris i Libanon medförde en diskussion om, med vad och varför Sverige skulle bidra med militära resurser i en FN-insats. I slutet av januari avslutades rekryteringen till Nordic Battlegroup (NBG). Rekryteringen föregicks av okonventionella annonskampanjer i TV och på bio som dels uppmärksammade media och många skattebetalare på att stora förändring har skett i försvaret, samt dels medvetandegjorde de ökade riskerna som deltagande kan medföra för de svenska ungdomar som söker sig till de internationella insatsförbanden. De svenska insatserna i Afghanistan har plötsligt nu på senvintern fått stort utrymme i media. Frågetecknen runt utvecklingen i Ryssland och den omdiskuterade gasledningen i Östersjön, har på ansvar för. Vi i de frivilliga försvarsorganisationerna har dock också ett ansvar. Vi måste medverka till att försöka lyfta fram denna typ av frågor. Sjövärnsposten har gjort det tidigare och vi har en ambition att om så behövs - även fortsättningsvis vara en irritationsfaktor i den säkerhetspolitiska debatten så länge vi i Sverige inte seriöst och brett diskuterar denna typ av frågor. Nu när omställningen av försvaret i det närmaste redan har genomförts, är den stora frågan hur vi i Sverige bäst skall medverka internationellt, med vad samt vart vi skall rikta våra insatser för att göra bäst nytta. Dessa frågor behöver diskuteras mycket mera i media och i samhället i övrigt, varför Sjövärnsposten har anledning att återkomma till denna centrala fråga i ett annat nummer. JOHAN FISCHERSTRÖM Sjövärnsposten 2007 nr 1 15

16 Posttidning B Sjövärnsposten Sjövärnskårernas Riksförbund Box 5435, STOCKHOLM Gemensamt uttalande från FVRF och SVK RF För att skapa fler möjligheter till verksamhet och utveckling av förbunden/regionerna/kårerna, krävs en effektivisering och utveckling av frivilligorganisationerna. Det krävs även på grund av att tilldelade medel drastiskt har reducerats. Flygvapenfrivilliga och Sjövärnskåren har under de senaste åren fört diskussioner med andra organisationer om tänkbara samarbetsformer. Frågan om att utveckla huvudmannaskap och ungdomsutbildning har t ex organisationerna drivit tillsammans med Försvarsutbildarna. Våra organisationer har även lämnat flera förslag till HKV för att få en tydligare koppling mellan frivilligverksamheten och Försvarsmaktens eget sätt att leda sin verksamhet. En administrativ samordning av utrustning m.m. har påbörjats bland de organisationer som har sitt kansli på samma våningsplan i Frivillighuset. Sjövärnskåren och Flygvapenfrivilliga har nu även gemensamt beslutat att utöka samarbetet. Respektive kansli i Stockholm skall därför effektiviseras och rationaliseras. I ett första steg avser vi samordna våra administrationer till en gemensam funktion fr.o.m Respektive generalsekreterare har givits i uppgift att skyndsamt redovisa förslag på hur kansliernas verksamhet skall kunna bedrivas i en ny och mer rationell form. Denna utveckling kan komma att medföra organisations-, uppgifts- och personalförändringar på kanslierna, varför generalsekreterarna givits mandat att snarast vidtaga erforderliga åtgärder för att skapa handlingsfrihet i genomförandet av förändringen. Övriga organisationer på samma våningsplan i Frivillighuset har erbjudits att delta i arbetet med att utveckla administrationernas samarbete och samgående. Det långsiktiga syftet med samarbetet är att förbättra förutsättningarna för att information, rekrytering samt vuxen- och ungdomsutbildning skall kunna utvecklas med målsättningen att överföra så stor del av tillgängliga resurser som möjligt till medlemsverksamheten. Ett annat viktigt syfte är att skapa handlingsfrihet till ökad samordning inom flera områden. Sammantaget innebär detta beslut att Flygvapenfrivilliga och Sjövärnskåren tillsammans tar ett stort steg och därmed täten i ett viktigt och nödvändigt förändrings- och anpassningsarbete inom de frivilliga försvarsorganisationerna. Ola Gynäs John Fritsch Styrelseordförande Förbundsordförande FVRF SVK RF

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

C4 VECKOBREV. God Fortsättning! Det finns 2015-01-16

C4 VECKOBREV. God Fortsättning! Det finns 2015-01-16 C4 VECKOBREV God Fortsättning! Det finns endast ett spakläge på flottiljen och det är full fart. Här var det ingen mjukstart inte. Att veckan är slut tycker jag är märkligt, då den just har börjat. Nytt

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten Försvarsmakten Sjöfartsverket 1999-12-16 020801-9912071 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag till Sjöfartsverket och Försvarsmakten att utreda frågan om övergångsbestämmelser rörande

Läs mer

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18 Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18 Här och nu om den fortsatta vägen framåt Eders Kunglig Höghet, stämmodeltagare! Jag tror att alla ni som finns här på riksstämman

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR Viktig kunskap för oss som befinner oss i braschens utkant Lennart Ljungfelt, vd Aimpoint Utvecklar och producerar rödpunktsikte. Var först med att lansera produkten för 40 år sedan

Läs mer

allmänna försvarsföreningen LÄNSKONFERENS 2010

allmänna försvarsföreningen LÄNSKONFERENS 2010 LÄNSKONFERENS 2010 Den årliga länskonferensen genomfördes 6 maj, som vanligt på Drottning Viktorias Örlogshem. Alla länsavdelningar utom Jönköping och Jämtland var representerade. Tack vare att AFF ordförande,

Läs mer

FYRAHUNDRA TUSEN. De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar.

FYRAHUNDRA TUSEN. De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar. FYRAHUNDRA TUSEN De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar. VILL DU GÖRA EN FRIVILLIG INSATS FÖR FRIHETEN? Fred, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Det är några

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

UNGDOMSLEDAR NYTT SOMMARSPECIAL. Nr 5 2014 Ungdomsledarnytt ges ut av Försvarsutbildarna Skåne

UNGDOMSLEDAR NYTT SOMMARSPECIAL. Nr 5 2014 Ungdomsledarnytt ges ut av Försvarsutbildarna Skåne UNGDOMSLEDAR NYTT SOMMARSPECIAL Nr 5 204 Ungdomsledarnytt ges ut av Försvarsutbildarna Skåne FÖRBUNDS- UNGDOMSLEDAREN Viktig information och uppgifter till ungdomsledare. sid. 2 I VERKSAMHETEN Förändrade

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden 1970-03-10 GP jobbsökande uoff Yngre officerarna hyser också oro för framtiden De 26 underofficerarnas annons i G-P har väckt stor uppmärksamhet och deras allvarligt menade försök att få bättre betalda

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

Under 2012 ska särskilt intresse ägnas åt nationell civil-militär samverkan samt nationell försvarsplanering.

Under 2012 ska särskilt intresse ägnas åt nationell civil-militär samverkan samt nationell försvarsplanering. allmänna försvarsföreningen Sida 1 (8) Verksamhetsplan 2012 1. Inriktning i stort Allmänna Försvarsföreningen (AFF) ska verka för att vara ett forum för information och debatt om försvars- och säkerhetsfrågor

Läs mer

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Föreningen FHS höstmöte 2009 Agenda 1. Inledning 2. Omvärld 3. Insatser 4. Personalförsörjning 5. Stödutredning 6. Framåt

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Fel av försvaret att rekrytera skolelever

Fel av försvaret att rekrytera skolelever DEBATTÖREN Joakim Medin, 27 år, Uppsala. Gymnasielärare i Enköping. DEBATTEN Sedan den allmänna värnplikten försvann måste Försvarsmakten hitta nya sätt att rekrytera soldater. I Enköping har detta skett

Läs mer

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

Styrelsemöte 14/1-2012

Styrelsemöte 14/1-2012 Styrelsemöte 14/1-2012 Närvarande: Andrén, Adam Axlson-Fisk, Olof Eriksson, Mattias von Essen, Agnes Hansson, Erik Küpier, Martin Lindgren, Samuel Orméus, Christoffer Zettergren, Petter 1. Styrelsen väljer

Läs mer

Hoppas ni får en underbar sommar!

Hoppas ni får en underbar sommar! juni 2015 Till alla Klippan-sektioner Hej alla vänner i Klippan-sektionerna! brev Bild från Almedalen Foto: Mikael Svedberg Nu kanske ni inte träffas så ofta när sommaren är här? Då kan du ta med nyhetsbrevet

Läs mer

Ny kår invald på förbundsstämman. En sjövärnare och reservofficer. Kvinnlig salut för kungen. Försvaret visar upp sig - många sjövärnare i hamnen

Ny kår invald på förbundsstämman. En sjövärnare och reservofficer. Kvinnlig salut för kungen. Försvaret visar upp sig - många sjövärnare i hamnen Sjövärns nr22006 medlemstidning för sjövärnskårenposten En sjövärnare och reservofficer Försvaret visar upp sig - många sjövärnare i hamnen Sjövärnskåren och Flygvapenfrivilliga i unikt samarbete Kvinnlig

Läs mer

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 Zuzana Helinsky BTJ Förlag Innehåll Omslag: Moa Björnson www.moas.nu Författaren och BTJ Förlag/BTJ Sverige AB, Lund 2011 Tryck: Holmbergs 11,

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

värnpliktiga SVK vill genomföra sjöövervakningsförsök Möt en riktig mångsysslare Nu utbildar vi Intervju med Försvarsministern

värnpliktiga SVK vill genomföra sjöövervakningsförsök Möt en riktig mångsysslare Nu utbildar vi Intervju med Försvarsministern Sjövärns nr42006 medlemstidning för sjövärnskårenposten Möt en riktig mångsysslare Nu utbildar vi värnpliktiga SVK vill genomföra sjöövervakningsförsök Intervju med Försvarsministern innehåll 02 03 04

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

SVENSKA FÖRPACKNINGSFÖRENINGEN Swedish Packaging Association

SVENSKA FÖRPACKNINGSFÖRENINGEN Swedish Packaging Association SVENSKA FÖRPACKNINGSFÖRENINGEN Swedish Packaging Association Protokoll Protokoll nr 153 Sammanträdesdag 2014-06-09 Art: Vårmöte och Styrelsesammanträde Tid: 2014-06-09, kl. 13.00-17.00 Plats: Elite Stora

Läs mer

Gotlands Militärhistoriska Museer. Albatrossmuseet. Ön Enholmen. Gotlands Försvarsmuseum. Lärbro Krigssjukhus museum GMM

Gotlands Militärhistoriska Museer. Albatrossmuseet. Ön Enholmen. Gotlands Försvarsmuseum. Lärbro Krigssjukhus museum GMM Gotlands Militärhistoriska Museer Albatrossmuseet Ön Enholmen Gotlands Försvarsmuseum Lärbro Krigssjukhus museum GMM Gotlands Militärhistoriska Museer T I N G S TÄ D E F Ä S T N I N G MUSEIRUNDAN hitta

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR Umeortens civilförsvarsförening VERKSAMHETSÅRET 2013 01 01 2013 12 31

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR Umeortens civilförsvarsförening VERKSAMHETSÅRET 2013 01 01 2013 12 31 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR Umeortens civilförsvarsförening VERKSAMHETSÅRET 2013 01 01 2013 12 31 1.1 Inledning En stor del av föreningens styrelsearbete har inriktats mot att fortbilda och kompetensutbilda

Läs mer

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

INTERNATIONELL MILITÄR INSATS FÖRE/UNDER/EFTER

INTERNATIONELL MILITÄR INSATS FÖRE/UNDER/EFTER INTERNATIONELL MILITÄR INSATS FÖRE/UNDER/EFTER Omslagsbild: Försvarsmakten INNEHÅLL Allmän information 3 FÖRE INSATS Redo för insats? 4 Mental hälsa 6 Stresspåverkansskala 7 UNDER INSATS Försvarsmaktens

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

STYRELSEMÖTE. Protokoll

STYRELSEMÖTE. Protokoll 2014-04-24 Sida 1 av 5 STYRELSEMÖTE Protokoll Tid: 2014-04-24 kl 1730 Plats: Marinstugan Närvarande: Olof Berglund, Lars Ellebring, Christer Heilborn, Klas Berg, Lars Danielson, Sören Strand, Robert Värild,

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF)

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF) Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 (SCF) Denna utvecklingsplan är ett levande dokument som kan göra förändringar i om så krävs för att Idrottslyftets mål i ännu högre utsträckning ska uppnås.

Läs mer

Jag vill att medlemmarna ska veta sanningen! Förtroendevald revisor för Eds Riksförbund bryter tystnaden.

Jag vill att medlemmarna ska veta sanningen! Förtroendevald revisor för Eds Riksförbund bryter tystnaden. Jag vill att medlemmarna ska veta sanningen! Förtroendevald revisor för Eds Riksförbund bryter tystnaden. -Det ser illa ut, säger Andreas Nylander, förtroendevald revisor. Det finns risk att medlemmarna

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

Rikskonferens för thailändska modersmålslärare 26-28 oktober 2009 Utvärdering Plats: Språkcentrum, Stockholm och konferenskryssning till Tallinn,

Rikskonferens för thailändska modersmålslärare 26-28 oktober 2009 Utvärdering Plats: Språkcentrum, Stockholm och konferenskryssning till Tallinn, Rikskonferens för thailändska modersmålslärare 26-28 oktober 2009 Utvärdering Plats: Språkcentrum, Stockholm och konferenskryssning till Tallinn, Estland Efter att ha länge följt den välkända föreläsaren

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

Projektplan för utvärderingsmöten

Projektplan för utvärderingsmöten Projektplan för utvärderingsmöten Mål: Att informera Lions ledare om vad ett utvärderingsmöte innebär Att informera Lions ledare om hur man genomför ett utvärderingsmöte Uppläggning: Det här dokumentet

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 20 Härmed lämnas redogörelse för föreningens verksamhet under ovanstående period. Föreningens styrelse har under verksamhetsåret 20 haft följande sammansättning: Ordförande Marinette

Läs mer

Sammanfattning En ny strategi i arbetet med att ta bort gränshinder behövs. Denna nya strategi innehåller:

Sammanfattning En ny strategi i arbetet med att ta bort gränshinder behövs. Denna nya strategi innehåller: Ny strategi för gränshindersarbetet Sammanfattning En ny strategi i arbetet med att ta bort gränshinder behövs. Denna nya strategi innehåller: Söka allierade för att stärka våra argument varför ett gränshinder

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

CHEFEN HAR ORDET 2015-03-19

CHEFEN HAR ORDET 2015-03-19 CHEFEN HAR ORDET 2015-03-19 Regementskamrater, Tiden går fort när man trivs med jobbet och för mig rusar tiden iväg. Jag skulle givetvis väldigt gärna vilja vara ännu mer ute i verksamheten, särskilt nu

Läs mer

Verksamhetsplan. Internationella Arbetslag 2008. Volontärförmedling

Verksamhetsplan. Internationella Arbetslag 2008. Volontärförmedling Verksamhetsplan Internationella Arbetslag 2008 Volontärförmedling En viktig del av IAL:s verksamhet och den som berör flest medlemmar är att förmedla platser på volontärläger utanför Sverige. Under flera

Läs mer

Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation

Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Antagen av förbundsstyrelsen 3 juni 2006 Reviderad av förbundsstyrelsen 18 maj 2013 1. Inledning Det här är en krishanteringsplan för Förbundet

Läs mer

Öppet mål. Så kan din förening dra nytta av att vi har ett Dam-EM på hemmaplan. Tips och inspiration från svensk fotboll

Öppet mål. Så kan din förening dra nytta av att vi har ett Dam-EM på hemmaplan. Tips och inspiration från svensk fotboll Öppet mål Så kan din förening dra nytta av att vi har ett Dam-EM på hemmaplan Tips och inspiration från svensk fotboll Öppet mål 2 EM ger din förening nya målchanser Svensk fotboll står i centrum i sommar.

Läs mer

Protokoll Nitus styrelsemöte 19 mars via Adobe Connect

Protokoll Nitus styrelsemöte 19 mars via Adobe Connect Nätverket för kommunala lärcentra Protokoll Nitus styrelsemöte 19 mars via Adobe Connect Närvarande: Kent Wallén, Katrineholm /Vingåker Agneta Lindqvist, Gotland Jerry Engström, Västervik Mats Larsson,

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Distriktsstyrelsemötesprotokoll nr 12 21 november 2011

Distriktsstyrelsemötesprotokoll nr 12 21 november 2011 Skånes scoutdistrikt av Nykterhetsrörelsens scoutförbund Distriktsstyrelsemötesprotokoll nr 12 21 november 2011 Närvarande: Caroline Ekblad, Hanna Olin Petersson, Kristina Frisell, Konrad Ekenberg, och

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 2014-05-20 Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 Nytt namn och utseende Under kongressperioden har Svenska Brandbefälets Riksförbund bytt namn och utseende till

Läs mer

Läs mer på mittenuppslaget. Och titta gärna in på vår hemsida www.skane.stamning.se för mer information. Kalendarium våren/sommaren 2012

Läs mer på mittenuppslaget. Och titta gärna in på vår hemsida www.skane.stamning.se för mer information. Kalendarium våren/sommaren 2012 Skånes stamningsförening Nyhetsbrev april 2012 årgång 13 nr 2 Hej medlemmar! Våren verkar ha tagit några dagars semester för att ladda batterierna, men snart är den tillbaka och sparkar ut allt vad snö

Läs mer

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK LATHUND RIXHAJK SPÄNNANDE PROJEKT Rixhajken är ett av de få seniorscoutarrangemangen som återkommer varje år, därför är det extra kul om seniorscouterna kommer ihåg just Er hajk. Det ska vara roligt att

Läs mer

Protokoll - Sydskanes Emse årsmöte 2012

Protokoll - Sydskanes Emse årsmöte 2012 Protokoll - Sydskanes Emse årsmöte 2012 Protokoll fört vid årsmöte för Sydskanes Emse på Ring Knutstorp den 27 oktober 2012. Ordföranden Thomas Christiansson hälsar samtliga mötesdeltagare välkomna till

Läs mer

UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI

UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI 1998-03-21 Sjötrafikavdelningen

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

FRP 2015 - Information

FRP 2015 - Information FRP 2015 - Information Innehåll Allmänt... 2 Resa och samling... 3 Boende... 4 Historia... 5 1 Allmänt Årets FRP-mästerskap kommer att äga rum 10-13 september i Köpenhamn. Årets arrangörer är Mats, Fred

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

SEPTEMBER 2015 INFOBLADET

SEPTEMBER 2015 INFOBLADET SEPTEMBER 2015 INFOBLADET Augusti Sommaren 2015 kan egentligen sammanfattas med ett ord augusti. Till förtret för alla som hade sin semester förlagd till juli och till glädje för pensionärer som har semester

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer

Tre månader i Modena

Tre månader i Modena Tre månader i Modena Jag läser sjuksköterskeprogrammet på Hälsouniversitetet i Linköping och jag har spenderat 12 veckor i italienska Modena. Universitetet där heter Università degli studi di Modena e

Läs mer

SIMON-konferens. Standardrapport. December 2009

SIMON-konferens. Standardrapport. December 2009 SIMON-konferens Standardrapport December 2009 Procent Antal 0-3 år 8,3% 2 4-6 år 29,2% 7 7-10 år 25% 6 10-15 år 12,5% 3 15 år eller mer 29,2% 7 Ev. Kommentar Jag har varit aktiv i perioder sedan 1974,

Läs mer

Att starta ett stannat hjärta.

Att starta ett stannat hjärta. Att starta ett stannat hjärta. När hjärtat slutar slå. Plötsligt hjärtstopp är inte en hjärtsjukdom. Faktum är att många av de cirka 10 000 svenskar som drabbas årligen, är till synes friska, aktiva människor

Läs mer

Grafiken till Kenya, del 2 om kulturutbytesprojektet Sverige-Kenya

Grafiken till Kenya, del 2 om kulturutbytesprojektet Sverige-Kenya Grafiken till Kenya, del 2 om kulturutbytesprojektet Sverige-Kenya När vi åkte tillbaka från Kenya i mars 2011, efter den första delen i det här projektet var Mats Wilhelmsson och jag fortfarande övertygade

Läs mer

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Kommittédirektiv Försvarsmaktens personalförsörjning Dir. 2013:94 Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur Försvarsmaktens personalförsörjning

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98 Kommittédirektiv En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret Dir. 2015:98 Beslut vid regeringssammanträde den 1 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Utredningens uppdrag är härmed slutfört.

Utredningens uppdrag är härmed slutfört. Promemoria 2005-01-21 Utredningen om transport av försvarsmateriel på M/S Estonia (Fö 2004:06) Till regeringen Transport av försvarsmateriel på M/S Estonia under september 1994 1 Förord Genom beslut den

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

Projektrapport. Till Projektet Bluetoothstyrd bil

Projektrapport. Till Projektet Bluetoothstyrd bil Till Projektet Bluetoothstyrd bil Av Erik Olsson Fornling Handledare: Fredrik Johansson n söndagen den 18 mars 2012 Sidan 1 (7) Sammanfattning Jag har byggt om en gammal radiostyrd bil och bytt ut all

Läs mer

Frösundas fototävling.

Frösundas fototävling. > VD har ordet: Ett viktigt steg mot ett kundfokuserat Frösunda > Välkommen Mjölby! > Från personlig assistent till verksamhetschef Det här fotot av Maria Wahlgren är en av tre vinnare i Frösundas fototävling.

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

ÅRETS CHEF Dialogen mellan fyra ögon är jätteviktig, säger Årets chef 2008, Björn Olsson, chef för Postens brevterminaler.

ÅRETS CHEF Dialogen mellan fyra ögon är jätteviktig, säger Årets chef 2008, Björn Olsson, chef för Postens brevterminaler. BJÖRN OLSSONS TIPS Så förhindrar du överlevnadsjukan När företaget tagit beslutet att dra ner på personal måste du som chef skapa en egen målbild och strategi för det framtida arbetet: Hur ska processen

Läs mer

Medlemsblad. Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar!

Medlemsblad. Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar! Medlemsblad Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar! Till vår förenings 21:a årsmöte, den 12:e mars, hade 75 medlemmar infunnit sig. Efter årsmötesförhandlingarna höll vår inbjudne föreläsare, Gunnar Henningsson,

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Stockholmsbörsens disciplinnämnd utdömer vite till Wedins

Stockholmsbörsens disciplinnämnd utdömer vite till Wedins Pressmeddelande 2006-05-17 Stockholmsbörsens disciplinnämnd utdömer vite till Wedins Wedins Skor & Accessoarer AB har brutit mot noteringsavtalet med Stockholmbörsen genom att inte i tid informera om en

Läs mer