Omvärldsanalys trender och framtid i äldreomsorgen

Transkript

1 Omvärldsanalys trender och framtid i äldreomsorgen Bilaga 3 till Genomlysning av äldreomsorgen i Älmhults kommun Eva Arvidsson STQM Management AB samt Göran Svensson Planum Organisation AB Augusti 2015 STQM Management Solna Torg 19, 5 tr Solna Tel: info@stqm.com

2 INNEHÅLL 1 Omvärldsanalys, trender och framtid E-förvaltning och brukarinflytande E-hälsa Teknikstöd Fokus på innovationer och social hållbarhet Gränsdragningen mellan kommun och region och hur den påverkar framtidens äldreomsorg Särskilt om fallrisker och basala hygienkrav Krav på kompetens och rekrytering Exempel från hemtjänsten i Sundsvall Synen på den enskildes, anhörigas respektive samhällets ansvar samt kort om alternativa vårdformer Svensk standard, den så kallade äldrestandarden

3 1 Omvärldsanalys, trender och framtid Omvärldspaningen avseende trender och utveckling i detta uppdrag kan sammanfattas i tio olika spår enligt nedan. Varje spaning och delområde avslutas med ett avsnitt om relevansen i förhållande till äldreomsorgen i Älmhult. E-förvaltning och brukarinflytande E-hälsa Teknikstöd Fokus på innovationer och hållbarhet Gränsdragningen mellan kommun och region och hur den påverkar framtidens äldreomsorg Särskilt om fallrisker och basala hygienkrav Krav på kompetens och rekrytering Exempel från hemtjänsten i Sundsvall Synen på den enskildes, anhörigas respektive samhällets ansvar samt kort om vårdformer Svensk standard, den så kallade äldrestandarden För att inte slutrapporten ska bli för omfattande och svårtillgänglig redovisas omvärldsspaningen i sin helhet i en särskild bilaga. På så sätt kan socialförvaltningen få en fylligare beskrivning som en bakgrund till det utvecklingsarbete som behöver genomföras. 1.1 E-förvaltning och brukarinflytande Inledningsvis beskrivs delar av det nationella ramverket/begrepp i korthet som en bakgrund. E-förvaltning är enligt en överenskommelse inom Europeiska kommissionen: "verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser". I Sverige har detta tidigare benämnts 24-timmarsmyndighet. E-samverkansprogrammet är ett nytt samarbete mellan 14 myndigheter och SKL för fortsatt digital samverkan. Samarbetet ska ta vid efter att E-delegationens uppdrag upphört den 1 juli Med e-tjänst menas en tjänst som tillhandahålls via ett elektroniskt gränssnitt och som helt eller delvis utförs elektroniskt, ofta via kommunens webbplats eller som en mobilapplikation (app). En enkätstudie genomfördes av SKL under våren 2014 kring e-tjänster och appar i kommunerna med publicering juni Enkäten besvarades av 220 kommuner. Många kommuner satsar för att kunna erbjuda olika typer av e-tjänster och appar. Samtidigt saknar var femte kommun e-tjänster helt. Undersökningen visar att kommunerna erbjuder allt från noll till 140 e-tjänster. 46 procent av kommunerna erbjuder appar. Det är en kraftig ökning jämfört med förra mätningen 2011 då endast 15 procent av kommunerna hade appar. I en rankinglista hamnar Göteborg, Helsingborg, Skellefteå, Stockholm, Tyresö och Umeå i topp. Mindre kommuner halkar dock efter. Ett sätt för mindre kommuner att komma framåt är att samverka på regional nivå för att dela 3

4 kompetens och skapa ett gemensamt e-tjänsteutbud, säger Per Mosseby, avdelningschef för avdelningen för digitalisering, SKL. Kort om innehållet i ny värdighetsgaranti i Västerås I Västerås har under våren 2015 tagits fram och politiskt beslutats i juni om en ny värdighetsgaranti i form av tillgång till elektroniskt stöd på mötesplatser för att underlätta äldres användning av välfärdens samlade utbud av e-tjänster med mera. Så här lyder den nya värdighetsgarantin: Vi garanterar att du på stadens mötesplatser har möjlighet att använda dator. Med hjälp av datorn kan du exempelvis betala räkningar och läsa tidningar på nätet. Den förklarande texten till garantin lyder enligt följande: Förslaget om den nya garantin har inkommit från referensgruppen med äldre och anhöriga. Bakgrunden är att de beskriver att då allt fler tjänster sker via dator med tillgång till internet, leder det till en minskad självständighet för de som själva inte äger en dator eller har kunskap om att använda dator. Flera äldre i referensgrupperna uppger att de är beroende av anhöriga för att betala räkningar, vilket leder till en känsla av minskad självständighet. Datorer finns i dagsläget på stadens mötesplatser, men långt ifrån alla känner till detta. Genom att garantera att det finns tillgång till att använda dator på mötesplatserna, marknadsförs det samt tydliggörs för de äldre individerna. Genom att lyfta fram den möjligheten kan det leda till att fler äldre upplever en känsla av självständighet. Personer som omfattas av garantin får använda dator på plats på mötesplatsen och de tjänster som får användas är basutbudet och inga betaltjänster som exempelvis tidningsprenumerationer. Om brukarinflytande och delaktighet i meningen tillgänglighet till egna data ur verksamhetssystemen Både när det gäller ansökningar och ärendedokumentation enligt socialtjänstlagen(sol) och journalföring enligt hälso-och sjukvårdslagen (HSL) finns det nu verksamhetssystem och tekniska lösningar som gör det möjligt för medborgaren/den äldre att ta del av sina egna persondata både i kommuner och i landsting. I detta sammanhang används exempelvis begreppen medborgare och medborgarsida, mina sidor respektive mina vårdkontakter. I nuläget använder Älmhult olika verksamhetssystem enligt följande: SafeDoc inom LSS och äldreomsorgen, MagnaCura inom IFO och Cambio Cosmic för legitimerad personal. I Cambio Cosmic finns en modul som kallas LINK för samordnad vårdplanering. Dessutom kan nämnas att rehabpersonal använder Mobilus och att sjuksköterskor använder Pascal som ordinationssystem Spaningen beträffande e-tjänster och mobil dokumentation i förhållande till Älmhults nuläge i äldreomsorgen Kopplingen från det nationella perspektivet till det lokala i Älmhult kan göras via kommunens strategiska utvecklingsplan för åren med verksamhetsplan för Där finns följande mål. Kommunens inriktningsmål: Kommunen ska i första hand vara och agera möjliggörare. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet. Socialnämndens resultatmål: Socialförvaltningen ska under 2015 starta 4

5 minst två e-tjänster (under förutsättning att kommunen upphandlar lämplig programvara). Den genomlysning som nu görs av äldreomsorgen visar att ett stort arbete behöver göras under de närmaste åren för att skapa bättre verksamhets- och kostnadskontroll. Utrymmet för att ägna tid och engagemang åt utveckling av e-tjänster inom just äldreomsorgen bedöms därför vara begränsat. Däremot behöver en plan tas fram på kommunnivå kring när medborgaren/patienten kan ta del av dokumentationen av sitt eget ärende eller sin journal i förhållande till de verksamhetssystem som äldreomsorgen nu använder alternativt som behöver upphandlas. Möjligen finns redan en sådan planering i kommunen. Här är det inte en fråga om om, utan mera om när i tiden ett genomförande är möjligt. Inom förvaltningen finns i nuläget begränsad kunskap inom området. Samarbete med andra kommuner kan underlätta i utvecklingsarbetet. Det förebyggande perspektiv och den tilltro till äldres egenansvar och självständighet, som avspeglas i Västerås modell med datorstöd på mötesplatser för äldre, kan däremot vara något som kan införas och utvecklas i Älmhult relativt omgående. En sådan service stämmer också med kommunens inriktningsmål om att vara möjliggörare. I Älmhult finns dock inte särskilda mötesplatser/träffpunkter för äldre. Ska datorstöd för äldre tillhandahållas behöver det därför samordnas med annan samhällsservice eller med civilsamhället, vilket i sig inte borde vara något hinder. 1.2 E-hälsa E-hälsa är ett annat begrepp som används i utvecklingen av välfärden. Sedan år 2010 finns en strategi för nationell e-hälsa. En särskild e-hälsomyndighet har inrättats. E- hälsomyndighetens ansvar är bl.a. att utveckla tjänsten HälsaFörMig, ett personligt hälsokonto där privatpersoner ska kunna överblicka, lagra och administrera sin hälsoinformation. Dessutom lagrar och förmedlar e-hälsomyndigheten de elektroniska recepten och ansvarar för den nationella läkemedelsstatistiken. Inom begreppen e-förvaltning och e-hälsa ingår även att ta tillvara möjligheter att arbeta flexibelt och nära brukarna genom mobil dokumentation. Kort beskrivning av Mobil dokumentation i Västerås stad I Västerås pågår sedan hösten 2014 ett projekt med mobil dokumentation för legitimerad personal, som tilldelats surfplattor så att de kan läsa på i journalen innan hembesök. Dessutom kan de ändra och fylla på i journalen under besöket, ofta tillsammans med brukaren. Delaktighetsaspekten blir allt viktigare, menar projektledaren Linnéa Norrvik. Hon märker att många brukare gärna vill se exakt vad som skrivs i journalen. Dessutom blir informationen mer korrekt om man skriver den på plats. Men några billiga surfplattor är det inte tal om. Avancerade journalsystem kräver noggrann behörighetskontroll med tvåfaktorsinloggning. Personalen måste ha sitt SITHS-kort tillgängligt i kombination med en personlig kod. SITHS är en förkortning för Säker IT för Hälso-och Sjukvården. Dessutom måste enheterna vara hygieniskt lättskötta, eftersom man ofta vill visa brukaren olika träningsfilmer, hjälpmedel och övningar. Inom kort kommer man även kunna signera läkemedel för att säkerställa att brukaren fått i sig rätt dos vid rätt tillfälle. Vi ska utvärdera projektet under våren 2015 och kommer sannolikt att titta på fler yrkeskategorier som kan använda sig av samma teknik, avslutar Linnéa Norrvik en artikel/annons i Mediaplanet våren

6 Kort beskrivning av pågående projekt i Älmhult med Mobil dokumentation Under februari 2015 startades ett projekt i glesbygdsområdet Härlunda för hemtjänstpersonal. Syftet var att undersöka om mobil dokumentation rent tekniskt kunde fungera i ett glesbygdsområde, minska tiden på vägarna och ge mer tid till brukarna, få tillgång till information om brukaren före, under och efter besök, kunna dokumentera direkt samt göra brukaren mer delaktig i utformningen av genomförandeplanen. Omvårdnadspersonalen fick tillgång till två bärbara datorer och två paddor. Samtidigt utvidgades projektet genom att även sjuksköterska och rehabpersonal i området fick tillgång till bärbara datorer. Vid ett uppföljningsmöte i april konstaterades att personalen tyckte att det var lättare att använda paddor än bärbara datorer. Dessa har därför flyttats för användning av mobila teamet inom psykiatrin. Ett preliminärt resultat av projektet är att fler personalgrupper, som personal inom hemsjukvården och rehab, upptäckt nyttan av mobila lösningar. Projektet fortgår fortfarande med Åsa Svensson, MAS, som projektledare. Om NPÖ, Nationell Patientöversikt En nationell uppföljning av kommunernas e-hälsoarbete, som redovisades i maj 2015, visar att allt fler ansluter sig till systemet Nationell Patientöversikt, NPÖ. I cirka 69 procent av kommunerna är samtliga kommunala vårdenheter anslutna så att de kan ta del av andra vårdgivares journaluppgifter. Men bara 5 procent av kommunerna kan dela sina uppgifter med andra. Det är problematiskt, särskilt eftersom en stor del av vården av äldre i dag bedrivs av kommunerna. Det blir allt viktigare att andra vårdgivare kan ta del av vad som görs där. Annars riskerar informationsbristen att leda till sämre vård för patienterna, säger Dick Lindberg, utredare på Socialstyrelsen. Älmhult blev konsumenter i NPÖ vid månadsskiftet oktober/november Det betyder att man kan del av andra vårdgivares uppgifter, via Region Kronobergs journalsystem Cambio Cosmic, som används av legitimerad personal i Älmhult. NPÖ ligger som en modul i Cambio Cosmic, som är Älmhults journalsystem i HSL. Åsa Svensson, MAS, beskriver det som att ytterligare ett steg togs till sammanhållen journalföring i och med detta. Förutom Regionen Kronoberg är det fyra andra kommuner i länet som också har Cambio Cosmic som journalsystem för HSL. Enligt Åsa Svensson har ännu inte den legitimerade personalen börjat aktivera sig i NPÖ, men det kan kanske bli aktuellt under sommaren 2015 när sommargäster med behov av hjälp kommer till kommunen. Åsa Svensson tar upp att frivilligheten i anslutningen begränsar nyttan eftersom inte allt/alla finns med. Hon hänvisar till att detsamma gäller för NOD, samlad läkemedelslista. Hon skulle önska att det på nationell nivå var mer tvingande för aktörerna att ansluta sig för snabbare utveckling och användning Spaningen beträffande e-hälsa i förhållande till Älmhults nuläge i äldreomsorgen Det pågående arbetet med utveckling av mobil dokumentation i Älmhult är angeläget både ur brukar-och personalperspektiv, ligger i tiden och bör vara fortsatt prioriterat. I avvaktan på full delaktighet/tillgång till all individuell dokumentation elektroniskt i sitt SoL-ärende och sin HSL-journal kan mobil dokumentation vara en väg till öppenhet, delaktighet och medansvar i förhållande till den enskilde. Ur personalsynpunkt är det ett sätt att arbeta effektivt. Samtidigt kan det upplevas som positivt i rekryteringsarbetet att kommunen använder modern teknik. Omvärldsspaningen leder alltså fram till att fortsatta investeringar i utrustning och i projektledning/kompetens är viktiga av effektivitetsskäl och som ett sätt att spetsa äldreomsorgens utvecklingsarbete. Här gäller 6

7 det att inte tappa fart utan målmedvetet fortsätta pågående arbete. Speciellt gäller detta i förhållande till den utmaning som kommunens geografi innebär planeringsmässigt och logistiskt. Fortsatt utveckling av användningen av NPÖ är angelägen. 1.3 Teknikstöd Myndigheten för delaktighet har ett samlat uppdrag att stödja utveckling av digitala tjänster och välfärdsteknologi och implementering av e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna. Den kommun som uppmärksammats mest för sitt arbete med välfärdsteknologi är Västerås stad. Arbetet i Västerås blir därför utgångspunkt för teknikspaningen. Beskrivningen nedan är relativt omfattande för att ge en bild av vad som faktiskt är ett möjligt nuläge beträffande teknikstöd inom främst hemtjänsten. Kort beskrivning av utvecklingsarbetet kring välfärdsteknik och e-hemtjänst i Västerås stad Västerås stads arbete med välfärdsteknologi prisades med Guldlänken på konferensen Offentliga rummet i juni Eva Sahlén, direktör för sociala nämndernas förvaltning, Västerås stad, säger följande med anledning av priset: Vi ser välfärdstekniken som en framtidsfråga för att möta dagens och morgondagens utmaningar inom den kommunala vården och omsorgen. Det känns roligt att vi nu får ett kvitto på att vår breda satsning på både olika typer av tekniska lösningar och de olika implementeringsfrågorna som etik, juridik, ekonomi och upphandling ligger rätt i tiden. Framförallt ser vi det här som en belöning för att vi ständigt involverar våra användare i utvecklingsarbetet. STQM har besökt Västerås och intervjuat tre medarbetare som arbetar med välfärdsteknologi. Inledningsvis kan konstateras att Västerås stad arbetat med utvecklingen inom teknologiområdet i över tio års tid för att komma till dagens läge. Västerås stad presenterar sitt erbjudande i en sammanhållen broschyr; STÖD PÅ DISTANS, E-hemtjänst ger nya möjligheter. Den som bor i Västerås och är i behov av hemtjänst och/eller boendestöd får möjligheter att välja e-hemtjänst. Tillsammans med biståndshandläggare kan den enskilde välja vilken typ av e-hemtjänst som passar i tre former: Samtala via bildtelefoni Få nattillsyn via kamera Samtala via telefon För alla tre formerna av e-hemtjänst betalas en avgift, som för all annan hemtjänst, och reglerna för maxtaxa gäller. För samtal via bildtelefoni används Artic Touch-fast bildtelefon. Detta stöd kan användas för att hemtjänsten ska kunna göra tillsyn utan att komma hem fysiskt till den enskilde. Som det uttrycks i broschyren: Det kan vara för att se att du mår bra, för att påminna dig om något du ska göra eller berätta när du ska få hjälp. Tillsammans med din kontaktman bestämmer du hur ni ska använda Artic Touch När någon ringer till dig så både hörs och syns det och du bestämmer själv om du vill svara. 7

8 Så här beskrivs vad enskilde får i broschyrtext: Du får låna en Artic Touch och får hjälp att koppla in den. Du får också lära dig att använda den Du kan ringa och ta emot bildtelefonsamtal så mycket du vill det är gratis. Du får stöd av hemtjänsten via Artic Touch enligt er överenskommelse. Hemtjänsten kan hjälpa dig informera anhöriga, släkt och vänner som har en dator hur de gör för att hålla kontakt med dig via Artic Touch. För nattillsyn via kamera används Nattfrid, som är en tjänst för personer som har behov av tillsyn nattetid i sina hem. Så här beskrivs Nattfrid: Tjänsten använder en kamera som fungerar i fullständigt mörker och som monteras på lämplig plats i din bostad. Natthemtjänsten loggar in och tittar i kameran och kan då se om du sover lugnt i din säng. Kameran avger inga ljud, men har en liten lampa som tänds när tillsynen görs. Nattfrid kan vara bra för dig som har behov av tillsyn på natten, men som tycker att du blir störd när natthemtjänsten kommer in i ditt hem. Med nattfrid kan du få tätare tillsyner All tillsyn med kameran sker med behörighetskontroll och varje inloggning registreras. Så här beskrivs vad den enskilde får i broschyrtext: Du får låna en nattfridskamera och hjälp att installera den med Välfärdsbredband. Du får också veta hur kameran fungerar. Du får tillsyn av natthemtjänsten via Nattfrid enligt överenskommelse. När natthemtjänsten via Nattfrid ser att du behöver hjälp så gör de ett hembesök hos dig. Skulle tekniken inte fungera så kommer tillsynen att ersättas med personliga besök av hemtjänsten, om du så önskar. Hemtjänsten kan hjälpa dig informera anhöriga, släkt och vänner om Nattfrid. Om en kommun ska starta med e-stöd är det lättast att börja med nattillsyn via kamera anser de intervjuade i Västerås stad. Med brukarna pratar man om trygghetslösning för natten, dvs. betonar effekterna mer än den tekniska formen. Detta är en lärdom som gjorts av personalen under resans gång. För tjänsten Samtala via telefon används en Giraff- fjärrstyrd bildtelefoni. Tjänsten används för dem som har större behov och som inte kan ta sig till en telefon. Fallrisk kan också vara ett skäl till att tillhandahålla tjänsten. Så här beskrivs tjänsten: Giraffen är en bildtelefon på hjul. Den kan fjärrstyras i ditt hem så att du kan ha ett samtal med röst och rörlig bild var som helst i bostaden. Om du har en Giraff hemma hos dig bestämmer du vem som får ringa upp. Utöver hemtjänsten kan anhöriga och vänner som har en dator med web-kamera ring till dig. Hemtjänsten kan använda Giraffen för att titta till dig, höra att allt är bra, se hur det står till om du har larmat, stödja dig i saker som du ska göra själv och påminna dig när det är dags för olika aktiviter. Du och din kontaktman kommer tillsammans överens om hur Giraffen ska användas hos dig. Som för de övriga tjänsterna får den enskilde låna en Giraff och får hjälp med att installera den i hemmet. En överenskommelse om hur stödet ska utformas träffas med hemtjänsten som även informerar närstående om hur de kan hålla kontakt via Giraffen. 8

9 På senare tid har Västerås även inbegripit en 4:e tjänst i e-hemtjänsten, nämligen traditionell telefontillsyn med användning av vanlig telefon, även om den inte nämns i broschyren. Det kan här noteras att även Älmhult har ett sådant erbjudande i nuläget. Vid fråga om volymer uppges att det totalt i maj 2015 finns 89 aktiva användare. Totalt har det dock varit 153 personer som varit användare, men dödsfall och annat påverkar den aktuella siffran. När Västerås lägger till den 4:e tjänsten i form av vanlig telefontillsyn blir antalet aktiva brukare 136 personer i maj De intervjuade medarbetarna trycker på ovanstående tjänster egentligen inte bör särskiljas så mycket från andra insatser i hemtjänsten. Trösklarna för personal kanske har blivit onödigt stora genom det sätt som tjänsterna presenterats på. Det handlar om stöd på distans. Kanske hade e-stöd varit ett bättre begrepp än e-hemtjänst. Även om det finns kostnadsberäknade besparingsmöjligheter gentemot traditionella stödformer, så har utgångspunkten inte varit att prata om att spara pengar. I en artikel/annons från Västerås stad i Mediaplanet våren 2015 om Framtidens vård beskrivs att många brukare, trots att de sällan är datorvana, får ett annat självförtroende när det gäller att hantera ny teknik. Fler brukare kan hanteras med samma personalstyrka och personalen kan ägna sin tid åt de mer knepiga fallen när rutinbesöken kan minskas. Västerås stad styrs med en beställar-utförarmodell. Inom utförarverksamheten Konsult och service finns två medarbetare som arbetar med ovan beskrivna tjänster. Dessutom finns 1-2 medarbetare som arbetar med välfärdsteknologi inom särskilt boende. Syftet med utvecklingsarbetet inom särskilt boende är att se över begränsningsåtgärder och ta bort de åtgärder som inte är tillåtna, individanpassa larmen samt att arbeta mot tysta larm. Västeras har dessutom ett helt nytt äldreboende Hälleborg med all tänkbar ny teknik, där det t.ex. finns bredband för alla och särskilt anpassade golv. En viktig grund för det arbete som skett i Västerås är det s.k. Välfärdsbredbandet som finns i kommunen. De intervjuade medarbetarna tar upp frågan om vad som ska vara samhällsansvar respektive egenansvar i framtiden. Istället för att upphandla tjänster/teknikutrustning kanske kommunen ska upphandla ett gemensamt protokoll/plattform i framtiden. På så sätt skulle ovanstående typer av tjänster kunna anslutas till den enskildes egen utrustning/skärm. Vem vill i framtiden ha flera olika skärmar i sitt hem? Alla är ju också individuellt trygga med hur den egna skärmen ser ut och vill egentligen inte ha så stora förändringar. En lärdom från Västerås är att jurister bör delta tidigt i projektet och dess utveckling, bl.a. med hänsyn till ansvarsfrågor. Detta framgår bl.a. i den rapport som Hjälpmedelsinstitutet (HI) tagit fram, Att införa e-hemtjänst erfarenheter från Västerås stad, artikelnummer Västerås stad har även en blogg där staden delar med sig av rapporter till andra kommuner vid intresse: 9

10 Om digitala trygghetslarm I den ovan nämnda enkätstudien kring e-tjänster, som SKL publicerade juni 2015, konstateras att fyra av fem kommuner har påbörjat omställningen från analoga till digitala trygghetslarm. Så är läget även för Älmhult. Omställningsarbetet är påbörjat men inte fullföljt. Först år 2018 kan så ske p.g.a. gällande avtal och då ny upphandling behöver göras Spaningen beträffande teknikstöd i förhållande till Älmhults nuläge i äldreomsorgen Analysen visar att det sannolikt är lättast att börja med att erbjuda nattillsyn via kamera, trygghetslösning för natten som det uttrycks i Västerås. Det är också en trygghetsskapande lösning som är väl belyst inom forskningen, t.ex. i en rapport från Hjälpmedelsinstitutet 2012, Nattfrid? Om tillsyn på natten av äldre personer med hemtjänst som omfattade kommunerna Göteborg, Varberg och Järfälla. Den är också redan prövad i ett antal kommuner och ingår i deras ordinarie erbjudande. Om Älmhult inför ett sådant stöd bör det alltså inte vara i försöksform. Som en grund för fortsatt utveckling av lokal välfärdsteknologi bör medvetet en egen teknikkompetens i äldreomsorgen successivt börja byggas upp, eventuellt i en särskild teknikstödsenhet. Äldreomsorgen behöver alltså här kompletteras med nya typer av funktioner/kompetenser för att svara mot framtidens behov. Lämpligen kan ett utvecklingsarbete bedrivas tillsammans med andra kommuner i regionen med gemensam kompetensuppbyggnad. Det kan här noteras att Älmhult anmält intresse för att ingå i utvecklingsarbete hos Myndigheten för delaktighet. Det kan också noteras att Älmhult redan ingår i projektet BO-IT tillsammans med Växjöhem, Wexnet och Landstinget Kronoberg. Syftet med detta projekt är att testa, visa och införa tekniklösningar som gör det lättare för äldre att bo hemma. Omställningen till en helt digital kedja avseende trygghetslarm kommer inte att vara möjlig förrän om några år i Älmhult vilket nämnd och förvaltning är medvetna om. Detta oavsett det nationella målet om att övergången ska vara klar år Fokus på innovationer och social hållbarhet Begreppen innovationer och social hållbarhet är frekvent använda ord i dagens utvecklingsdiskussioner inom välfärdsområdet och därmed också inom äldreomsorgen. Om innovationer Så här skriver t.ex. Vinnova om innovationer på sin webb: Sociala innovationer bidrar till att lösa samhällsutmaningar, fylla sociala behov och skapa ett attraktivt Sverige, och har historiskt visat sig vara avgörande för samhällsutvecklingen. Det handlar om idéer som i förlängningen förbättrar människors välstånd och förnyar sättet att tänka som individ, organisation, samhälle. Vinnova har också haft ett antal utlysningar om finansiering som Uppstartsstöd, Utmaningsdriven innovation, FRÖN och Mångfaldslabbet. Fackförbundet Vision driver innovationer som en hjärtefråga för välfärd i världsklass och använder uttryck som innovationsvänlig arbetsplats. Vision gör en innovationssatsning under hela år Med innovation menas ett förbättringsförslag som utvecklats till en förnyelse av eller en helt ny tjänst, nytt arbetssätt eller ny produkt. Ett tiotal kommuner/regioner har under våren 2015 genomfört Innovationsstafetten i 10

11 SKL:s regi. Möjlighet finns till deltagande för fler kommuner/regioner. Innovationer kan även kopplas till det LEAN-arbete som redan bedrivits i Älmhults socialförvaltning och som bygger på att ta tillvara även små förbättringsförslag. Om social hållbarhet Inom Folkhälsomyndigheten finns Mötesplats social hållbarhet som är ett forum för att utveckla välfärden på ett socialt hållbart sätt. Genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte bidrar mötesplatsen till minskade hälsoskillnader och till att tillgodose människors grundläggande behov och rättigheter. I Göteborgs stad finns S2020 som står för socialt hållbar utveckling år 2020 och är ett uppdrag till alla förvaltningar och bolag inom Göteborgs Stad. Syftet är att se till att sociala frågor tas på allvar i kommunal planering på samma sätt som frågor om ekonomi och ekologi. Att motverka segregation ingår som en viktig del i arbetet, och det ska ske i samspel mellan de tre dimensionerna den sociala, den ekonomiska och den ekologiska. Även Föreningen Sveriges Socialchefer (FSS) har varit aktiva i diskussioner om social hållbarhet inom socialtjänsten Spaningen beträffande innovationer och social hållbarhet i förhållande till Älmhults nuläge i äldreomsorgen Spaningen vill här visa på hur många utvecklingsspår som pågår samtidigt inom välfärden, men även på hur många olika aktörer som är involverade. Här gäller det för en mindre kommun som Älmhult att våga avstå från att hoppa på alla tåg. Bedömningen är att det räcker med de utmaningar som redan måste hanteras inom äldreomsorgen. Här är det viktigt att våga avstå från att gå in i nya åtaganden oavsett hur välmotiverade de kan tyckas vara. 1.5 Gränsdragningen mellan kommun och region och hur den påverkar framtidens äldreomsorg Beträffande gränsdragningsfrågan allmänt och särskilt i förhållande till nytt lagförslag Det kan konstateras att i princip all typ av hälso-och sjukvård kan ges i den enskildes eget hem med tillgång till kompetent personal och teknisk utrustning. Hur avtalet om hemsjukvård med regionen är eller borde vara utformat och gränsdragningsförskjutningar är en för stor fråga för denna genomlysning. Däremot kan konsekvenserna av det lagförslag som föreslås ersätta nuvarande betalningsansvarslag belysas i en framtidsspaning. Lagförslaget är benämnt Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård och har remissbehandlats, men inte beslutats i riksdagen. Lagen föreslås träda ikraft juli 2016, men i exempelvis SKL:s remissyttrande tas upp att mer tid för omställning krävs. Lagen reglerar när och hur mycket kommunerna ska betala till landstingen för utskrivningsklara patienter som ligger kvar på sjukhus. Den nya lagen syftar till att åstadkomma en god vård, där ledtiderna mellan sluten vård och vård och omsorg i hemmet kan hållas så korta som möjligt samt att onödig vistelse på sjukhus så långt möjligt kan undvikas. Så här säger Lena Micko, ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting, om lagförslaget: Detta ger kommuner och landsting en unik möjlighet att ge människor som är sjuka större möjlighet att leva ett tryggt och självständigt liv utan att vara på sjukhus. 11

12 Grundtanken i lagförslaget är att kommuner och landsting i lokala överenskommelser bland annat ska reglera när kommunens betalningsansvar ska inträda, vilket belopp som ska gälla samt hur tvister ska lösas. Om detta misslyckas träder en backup-regel in. Förslaget innebär högre krav på kommunerna, slutenvården och primärvården: Antalet så kallade fristdagar utan betalningsansvar för kommunen minskar (från 5 till 3 dagar och från 30 till 3 dagar inom psykiatrin). Krav ställs på slutenvården att påbörja planeringen för utskrivning redan när patienten skrivs in. Landstingets öppenvård får en mer central roll i vårdplaneringen i samband med utskrivning och planering för fortsatt vård. Älmhults kommun har varit bra på att klara kraven i gällande lag och i det lokala avtalet. Men spaningen går ut på att den nya lagen kommer att ställa nya krav på Älmhult, liksom på övriga kommuner, om att ha biståndshandläggare i jour under helgtid. Alternativt kan en sjuksköterska ges rätt att hantera situationer som uppstår under helgtid för personer med behov av korttidsplats eller annan omsorg, men där formellt beslut om bistånd enligt SoL fattas av handläggare första vardagen efter helgen. Lagförslaget fokuserar också på behovet av en gemensam geografisk organisation mellan hemtjänst och hemsjukvård för att dels underlätta internt team-arbete, dels underlätta samarbetet med primärvården. Behovet av att utveckla nya arbetsformer vid hemgång från sjukhus, som t.ex. hemtagningsteam, blir också viktigare. Bättre liv för sjuka äldre Att förbättra äldreomsorgen och sjukvården för de mest sjuka äldre har stått i fokus för en fyraårig satsning under Den omfattade totalt 4,3 miljarder kronor och byggde på årliga överenskommelser mellan regeringen och SKL. Det var även SKL som samordnade insatserna. Satsningen verkade för: god demensvård god läkemedelsanvändning god vård i livets slutskede sammanhållen vård och omsorg riskförebyggande arbetssätt Någon fortsättning på satsningen har ännu inte kommit till stånd. Så här skriver Anders Knape, då som ordförande SKL, i en debattartikel i Dagens Samhälle våren 2015 om Bättre liv för sjuka äldre (ett urval ur en längre artikel). I Sverige, liksom i många andra länder, lever människor allt längre och är även friskare i allt högre åldrar. Det är i grunden positivt, samtidigt som det ställer nya krav på äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. För det innebär också att det finns en växande grupp äldre som har omfattande vård- och omsorgsbehov till följd av en kombination av åldrande och sjukdomar God omvårdnad gör att behandling med lugnande mediciner och sömnmedel i äldreomsorgen minskar. Minskar gör också beteendemässiga och psykiska symptom vid demens. Trycksår har blivit ovanligare och störst är minskningen för svåra trycksår. Undernäring minskar. Vid livets slut får en större andel rätt lindring för smärta och oro. Det finns anledning att vara stolt över de goda resultaten. Men vi kan ändå inte vara nöjda. Det finns uppenbara problem i vården av de äldre. Allt fler äldre behöver äldreomsorg, samtidigt som de behöver hälso- och sjukvård Och i denna insikt har det i kommuner och landsting vuxit fram nya former för omhändertagande. Grunden är att 12

13 de olika kompetenserna från kommuner och landsting samlas i team runt den äldre, oftast i hemmet. Resultaten är häpnadsväckande goda. De äldre mår bättre och både de själva och deras anhöriga känner sig mer trygga. Rundgången minskar och sjukhusens akutmottagningar och vårdplatser används inte i onödan Ovanstående beskrivning och utmaning är högst relevant även för den lokala äldreomsorgen i Älmhult. Detta oavsett om det blir en fortsatt nationell satsning på Bättre liv för sjuka äldre eller inte. Utvecklingen ställer krav på att utveckla nya arbetsformer vid utskrivning från sjukhus, samt på fortsatt aktiv användning av kvalitetsregister och därmed också på ett välfungerande tvärprofessionellt samarbete. Det kan här noteras att Älmhults äldreomsorg är väl med i utvecklingen och användningen av de nationella kvalitetsegister, som ingått i satsningen på de mest sjuka äldre. Därmed ligger också kommunen väl till i användningen av SITHS-kort för säker inloggning. Så här används kvalitetsregister: Senior alert alla personalgrupper registerar Palliativa registret sjuksköterskor registerar BPSD endast omvårdnadspersonal registerar SveDem används endast av vårdcentralerna. Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg med syfte att förbättra det förebyggande arbetet, registrera riskbedömningar och åtgärder som vidtas. Det som registreras är risk för fall, trycksår, onormal nedgång i vikt, munohälsa och blåsdysfunktion/inkontinens. Palliativa registret är ett kvalitetsregister för att förbättra vården i livets slut. BPSD står för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal. BPSD-registrets syfte är att genom tvärprofessionella vårdåtgärder minska förekomsten och allvarlighetsgraden av BPSD. SveDem är ett nationellt kvalitetsregister som samlar in data om personer med demenssjukdom med målet att skapa ett rikstäckande verktyg för likvärdig och bästa behandling av personer med demenssjukdom. SveDem finns även för SÄBO, men används inte inom äldreomsorgen i Älmhult, utan endast av region Kronoberg. Den 4:e åldern och behovet av samordning I forskningssammanhang talas det om den 4:e åldern i samband den förlängda livslängden i Sverige. En livssituation för äldre där nivån för oberoende sjunkit drastiskt samtidigt som behov av insatser från olika välfärdsaktörer och samordning/överblick ökat på motsvarande sätt. Förutom kontakter med kommunens omsorg, primärvården och specialistsjuksvården handlar det för äldre om t.ex. färdtjänst, syn-och hörselhjälpmedel och munvård. I en situation med hög ålder och skörhet blir det allt svårare för den äldre att själv navigera i välfärden. Därför utvecklas nu alltfler modeller för samordning och stöd i sådana situationer. Det kan noteras att personligt ombud eller arbetsätt som innefattar olika former av Case Management aktualiseras allt mer. Case Management är ett processorienterat arbetssätt med fokus på kvalitet och effektivitet som blir alltmer efterfrågat idag. Modellen är utvecklad i USA och Kanada och har i första hand tillämpats inom hälso- och sjukvård, men kan även tillämpas t.ex. inom socialtjänsten och andra områden. I centrum för modellen står en samordnare, Case Manager, vars främsta kompetens består i att 13

14 samordna resurser, driva processen framåt och vara spindeln i nätet för ett effektivt team runt målgruppens individer (t.ex. klient, brukare eller patient). Modellen används inom psykiatrin (se socialstyrelsens webb) men även inom t.ex. Bostad Direkt i Stockholm för hemlösa med samma behov av samordning som äldre. Inom landstingen har verksamheter med aktiv hälsostyrning genom så kallade vårdlotsar utvecklats med samma teoribakgrund. Det finns ett stort antal exempel på nya samarbetsformer mellan regioner och kommuner som innefattar samordning. Här kan nämnas t ex Hälsostaden Ängelholm, som är ett pilotprojekt som syftar till att effektivisera och utveckla vård-och omsorgsverksamheten inom Ängelholms kommun och Region Skåne. Här kan också nämnas Landstingets Sörmlands verksamhet med Samordningssköterska för multisjuka äldre på vårdcentralerna, där syftet är att erbjuda en sammanhållen vård för dem som har stora behov av vård och omsorg. Arbetssätt för rehabilitering i hemmet vid stroke utvecklas också alltmer och följs av SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. I rapporten Tidig koordinerad utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmiljö efter stroke (2015) konstateras att det bästa alternativet efter stroke är att komma hem snabbt från sjukhus och få fortsatt samordnad rehabilitering av ett och samma interdisciplinära team. Då klarar fler sina vardagliga behov och även överlevnaden förbättras. Om läkemedelsanvändning Individanpassad läkemedelsanvändning har alltmer kommit i fokus som förutsättning för välbefinnande inom äldreomsorgen. Läkemedelsgenomgångar är en metod för att följa upp, analysera och ompröva en individs läkemedelsanvändning på ett förutbestämt och systematiskt sätt (3 a kap SOSFS 2011:1). I Öppna jämförelser 2015 finns under Sammanhållen vård och omsorg ett antal indikatorer inom läkemedelsområdet som visar läget beträffande den lokala förskrivningen i Älmhult. Det kan här noteras att när det gäller användningen av tio eller fler läkemedel för personer 75 år och äldre är procenttalet för Älmhult 10,4, vilket ger en grön färg och en 3:e plats i kommunrankingen av 276 kommuner. När det gäller indikatorn olämpliga läkemedel till personer 75 år och äldre är procentalet för Älmhult 6,7, vilket även det ger en grön färg och en 16:e plats i kommunrankingen av 275 kommuner (antalet kommunsvar varierar). Den gröna färgen betyder att kommunens värde för indikatorn hör till de 25 procent av kommunerna med bäst värden i förhållande till de andra kommunerna. Om samordnad individuell plan, SIP I både SoL och HSL finns ett lagstadgat krav på att upprätta en individuell plan när in satser från både kommun och region är aktuella. Så här står det i SoL 1 kap 7 : När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå: 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Lag (2009:981). 14

15 Planen brukar förkortas till SIP. Från år 2016 kommer redovisning av arbetet med SIP enligt uppgift att ingå i den nationella statistiken. SIP är ett kraftfullt verktyg för samordningen mellan huvudmännen och det är viktigt för brukaren att vara trygg med helheten oavsett vårdformer. Det kan därför finnas anledning för äldreomsorgen i Älmhult att snarast månatligt följa hur detta verktyg används lokalt. Användning av SIP är en viktig grund i det nya lagförslaget om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård Spaningen beträffande gränsdragningsfrågor i förhållande till Älmhults nuläge i äldreomsorgen De demografiska förändringarna i Älmhult, med fler riktigt gamla invånare i framtiden, och samtliga delområden som tagits upp i avsnitt 1.5, visar på vikten av framtida bra lokal samordning med regionen och dess primärvård. Här måste kommunens geografiska organisation på alla sätt underlätta samordningen. En gemensam geografisk organisation för hemtjänst och hemsjukvård bedöms som nödvändig. Fokus måste även bli att hantera lagförslaget om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård på bästa sätt. Formerna för biståndsbedömning kommer att ställas inför utmaningar. Utredningarnas innehåll/volym måste variera med de behov som är aktuella för att handläggningsprocessen ska bli effektiv. SIP kan sannolikt användas betydligt mer för komplexa situationer. Användningen av SIP bedöms öka väsentligt och bör följas upp lokalt. Samtliga kvalitetsregister har redan nu stor betydelse och deras framtida användning bedöms öka ännu mera. Här visar spaningen hur väl Älmhult lyckats med att hänga med i utvecklingen inom detta område. Utmaningen blir snarast att orka ligga kvar på de goda resultat som nu uppnåtts i en nationell jämförelse. Inom demensområdet behöver dock särskilt följas upp andelen äldre i Älmhult som blir utredda och som får en demensdiagnos (regionens ansvar). Här är resultaten låga för Älmhults kommun. Läkemedelsförskrivningen för äldre har redan uppmärksammats lokalt i Älmhult under flera år bakåt i tiden. Detta avspeglar sig också i positiva resultat vid nationella jämförelser. Även här blir den lokala utmaningen att hålla kvar en god position i framtiden, vilket kommunen redan uppmärksammat i sin framtida målbild. I kommunens strategiska utvecklingsplan för med verksamhetsplan för 2015 finns följande mål: Kommunens inriktningsmål: Genom att snabbt kunna erbjuda lämplig vård och/eller omsorg med hög kvalitet och kontinuitet ökar tryggheten bland förvaltningens målgrupper. Socialnämndens resultatmål: Minst 80 % av personer med hemsjukvård ska få en enkel läkemedelsgenomgång med tillhörande läkarbesök var 12:e månad (kvalitet). 1.6 Särskilt om fallrisker och basala hygienkrav Nationellt har fallrisker fått stor uppmärksamhet i media genom att en ny indikator redovisats i Öppna jämförelser Framtidspaningen utgår från fortsatt framtida uppmärksamhet på fall och fallrisker, eftersom samhällskostnaderna är så stora inom detta område. I rapporten Öppna jämförelser finns indikatorn samredovisad under Sammanhållen vård och omsorg. Det finns uppgifter både för ordinärt boende och för SÄBO. För båda områdena redovisas ett grönt resultat för Älmhult. För åtgärder mot fall, undernäring och trycksår och nedsatt munhälsa, SÄBO , redovisas 83 %, vilket ger en kommunranking om 17 av 271 kommuner. För ordinärt boende för samma 15

16 indikator och tid redovisas 47 %, vilket ger en kommunranking om 30 av 117. Här gäller det mer för Älmhult att hålla ställningarna inför framtiden med fortsatt aktivt arbete inom dessa områden. Föreskrifter om basal hygien i hälso- och sjukvården har funnits sedan Från år 2016 förtydligas kraven på hygienrutiner i omsorgen för att minska smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Socialstyrelsen har beslutat att utvidga regelverket till att även omfatta delar av omsorgen, i situationer där det finns risk för överföring av smittämnen. Samma hygienregler som redan gäller i sjukvården ska från 2016 gälla vid arbete inom hemtjänsten, särskilda boenden och vissa LSS-boenden. De nya föreskrifterna börjar gälla den 1 januari Spaningen beträffande fallrisker och basala hygienkrav i förhållande till Älmhults nuläge i äldreomsorgen Det förebyggande perspektivet är högaktuellt när det gäller att motverka fallrisker. Kan Rådet för brottsförebyggande arbete och folkhälsa göra mer lokalt? Framtida insatsbehov inom äldreomsorgen kan påverkas. Egen fysisk aktivitet och träning är viktig samt hur bostadens möblemang är utformat. Även kommunens vård av utemiljön, som gångstråk, har betydelse. Rehabpersonalens betydelse är stor. Riskanalyser, kunskapen om och användning av moderna teknikstöd kommer att vara fortsatt viktig. När det gäller basal hygien gäller det framförallt att lokalt säkerställa god tillämpning av de nya föreskrifterna. En koppling från det nationella perspektivet till Älmhult kan även göras via kommunens strategiska utvecklingsplan för åren med verksamhetsplan för Där finns följande mål: Kommunens inriktningsmål: Folkhälsan ska bli bättre. Socialnämndens resultatmål: Antal personer inom socialnämndens boenden som drabbas av vinterkräksjuka och andra smittsamma sjukdomar ska minska. 1.7 Krav på kompetens och rekrytering Socialstyrelsen har beslutat om ett allmänt råd för kompetensen hos personal inom äldreomsorgen, Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre, SOSFS 2011:12 (S). I kommuner som använder lagen om valfrihetssystem (LOV) för hemtjänst respektive lagen om offentlig upphandling (LOU) är det inte ovanligt att det i villkoren för godkännande eller i förfrågningsunderlag ställs krav i form av en %-sats på hur stor andel av personalen som ska ha den kompetens som socialstyrelsens allmänna råd anger. Till exempel anger Nacka kommun för sina utförare att 70 % är ett grundkrav inom hemtjänsten och 90 % inom särskilt boende. Eftersom utbildningsformerna varierat mycket över tid inom äldreomsorgen har Nacka i sina villkor för godkännande enligt LOV en föredömlig genomgång av olika utbildningar som anses relevanta. Bedömningarna är i huvudsak hämtade från Socialstyrelsen Dnr 6452/2011. Andra utbildningar, även utbildningar genomförda i ett annat land än Sverige, ska valideras av kommunens godkända utförare inom vuxenutbildning. Personalens kompetens följs även i den nationella statistiken och redovisas både per kommun och per utförare/enhet. Beträffande tillgång till omsorgspersonal med lämplig utbildning varierar kompetensen inom SÄBO i Älmhult inom intervallet % mellan olika äldreboende. 16

17 1.7.1 Spaningen beträffande kompetensutveckling i förhållande till Älmhults nuläge i äldreomsorgen Spaningen vill framförallt visa på att det är angeläget med tydliga lokala kompetenskrav för att kunna möta framtidens alltmer komplexa behov inom äldreomsorgen. Dels gynnas rekryteringen långsiktigt om arbetsgivarens krav är tydliga, dels är det en förtroendefråga med ett brukarperspektiv att personalen är välutbildad. Till detta kan läggas de utvecklingsdiskussioner som nu förs av erfarna chefer inom äldreomsorgen. Man tar upp att ett ökat ansvar för undersköterskor i förhållande till sjuksköterskor behöver komma till stånd som en förutsättning för att klara en ökad volym brukare i framtiden. Detta är dock en nationell utvecklingsfråga, men det är viktigt att Älmhult ligger väl till kompetensmässigt om sådana reformer genomförs. Måltal för andelen personal med adekvat utbildning kan gärna formuleras både på kommun-och enhetsnivå, och sedan regelbundet följas upp, kanske till och med halvårsvis. Under arbetet med genomlysningen har även diskuterats vikten av att vara tydlig i återkoppling till utbildningsanordnare när personal under verksamhetsförlagd utbildning/praktik inte klarar svenska språket tillräckligt bra muntligt och/eller skriftligt. Det kan inte nog betonas hur viktig tydlighet är ur både ett brukar-och arbetsgivarperspektiv. När den enskilde brukaren alltmer blir delaktig i sin egen dokumentation är det nödvändigt med god skriftlig språkkunskap hos personalen. I framtiden kommer det att finnas bra hjälpmedel för detta när ord muntligt kan talas in i telefoner och översättning till annat språk omgående kommer tillbaka muntligt. Representanter för Västerås stad talar om att en sådan teknikanvändning kommer att vara viktig i äldreomsorgen. 1.8 Exempel från hemtjänsten i Sundsvall Båda fackförbunden Kommunal och VISION har under våren 2015 och under Almedalsveckan lyft fram Skönsmons hemtjänst i Sundsvall som ett framgångsexempel. Det finns även en rapport, som de båda förbunden beställt från Forum för Health Policy, vid namn SKÖNSMONS HEMTJÄNST I SUNDSVALL-ett framgångsexempel. STQM har deltagit i ett seminarium om Skönsmon i maj Ett urval av vad som sades vid seminariet presenteras här. Inledningsvis kan konstateras att hemtjänstenheten Skönsmon genomgått ett längre utvecklingsarbete (pilotprojekt), där resurser investerats i form av tillämpning av en arbetsmodell som bygger på ett Lean-koncept, Vanguard-metoden. I arbetet har schemaläggning särskilt uppmärksammats och personalen har här fått ett utökat ansvar. Personalen har även fördelat sitt kundansvar tydligt inom gruppen med två personal som ansvariga för varje kund. En stark betoning på vad som kan innebära trygghet för den enskilde finns i projektet. Här kan särskilt lyftas fram tre indikatorer som man mäter varje månad per kund i hemtjänstenheten. Förutom att svara i den nationella årliga nöjdhetsmätningen, får den enskilde varje månad svara på en fråga om nöjdhet i ett intervall 1-5. Alla svar som inte innebär 5 följs upp direkt. Man mäter också personalkontinuitet varje månad för varje kund. Likaså mäter man larmfrekvens varje månad med hypotesen att personalens arbetssätt kan påverka tryggheten och därmed även larmfrekvensen. Det kan konstateras att det förefaller finnas en tydlighet i organisationen mellan hemtjänst och hemsjukvård. I projektet finns också en tanke om att vilka insatser som behöver göras hos kunden, främst ska avgöras mellan den enskilde och hemtjänstpersonalen. Som STQM uppfattade arbetssättet finns ett 17

18 ifrågasättande av dagens nationella modell att biståndsbedöma insatser på detaljnivå. Kommunal har även gett ut rapporten Plats för proffsen, ett alternativ till New Public Mangement i hemtjänsten Spaningen beträffande andra kommuner i förhållande till Älmhults nuläge i äldreomsorgen Det som är särskilt intressant med Skönsmon är att exemplet tydligt indirekt visar vikten av tvärprofessionellt samarbete för att uppnå trygghet för den enskilde. Dessutom att det faktiskt är möjligt att använda måttet larmfrekvens på individuell nivå som ett trygghetsmått. Det som alltid tas upp med brukarperspektiv är personalkontinuitet. I Skönsmon har man lagt sig vinn om att säkra personalkontinuitet inte på individnivå, med skarp mätning varje månad. Inom all vård och omsorg talas nu om personcentrerad vård med betoning på den individuella uppföljningen. Även här bemödar man sig i Skönsmon om att säkra nöjdheten månatligt individuellt. Allt fodrar dock att det enkelt går att få ut den statistik man vill ha ur verksamhetssystemen och att det går att bryta ut den per hemtjänstenhet. Möjligheter till framtida statistikuttag är något som Älmhult behöver överväga när ny geografisk indelning görs av hemtjänst och hemsjukvård i kommunen. Det kan noteras att både trygghet och personalkontinuitet finns med i Älmhults strategiska utvecklingsplan för åren med verksamhetsplan för Där finns följande mål: Kommunens inriktningsmål: Genom att snabbt kunna erbjuda lämplig vård och/eller omsorg med hög kvalitet och kontinuitet ökar tryggheten bland förvaltningens målgrupper. Socialnämndens resultatmål: För att säkerställa kontinuitet för hemtjänstens brukare ska en brukare enligt KKiK:s mätning ha kontakt med högst 12 personal under mätperioden (kontinuitet). I Öppna jämförelser 2014 redovisas personalkontinuitet i hemtjänsten i Älmhult som ett grönt område med ett antal om 11 personal, vilket ger en kommunranking om 18 av 184 svarande kommuner. Indikatorn i öppna jämförelser för personalkontinuitet mäter antalet personal som en äldre möter under en 14-dagarsperiod. Uppgiften är frivillig för kommunernas del. Mätningen utförs mellan I måttet ingår personer 65 år och äldre som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag, förutom trygghetslarm och matleveranser. Frågeställningen som Skönsmons hemtjänst väcker, om det är funktionellt att bedöma biståndsbehovet av hemtjänst på det detaljerade sätt som sker idag, är en stor nationell fråga. Sannolikt kommer en nationell förändring med mindre detaljerade beslut. 1.9 Synen på den enskildes, anhörigas respektive samhällets ansvar samt kort om alternativa vårdformer Omvärldsspaning Alla har enligt lag rätt till likvärdig vård oavsett hur man lever sitt liv. Samtidigt framhålls i olika sammanhang att den enskilde har ett ansvar för sin livssituation och sin egenvård. Forskningen visar hur fysisk och social aktivitet långt upp i åldrarna har betydelse för hälsa och välbefinnande. Tillgång till förebyggande insatser som mötesplatser eller träffpunkter med möjlighet till både fysisk och social aktivitet bedöms bli ännu viktigare i framtiden. I alla kommuner blir också samarbetet med civilsamhället, inklusive olika kyrkors aktiviter, allt betydelsefullare. I en mindre 18

19 kommun, som Älmhult, är utmaningen snarare att samordna och samlat presentera det utbud som finns i kommunen, än att bygga upp nya egna verksamheter. Det handlar om att systematiskt ta tillvara det som finns och motivera äldre att ta del av olika aktiviteter. Pedagogiskt förhållningssätt kommer att krävas av alla personalfunktioner. Anhöriga gör betydelsefulla insatser överlag, men samma perspektiv gäller här, dvs. behovet av lokal samordning med civilsamhället beträffande olika typer av stödformer. Som beskrivs i exemplen ovan från Västerås finns det ny teknik som kan underlätta samspelet med anhöriga på olika sätt. Volontärinsatser blir viktiga som komplement inom vården och omsorgen. Här behöver äldreomsorgen ha en inbjudande och uppmuntrande hållning. Inom särskilt boende har boendetiderna blivit allt kortare. När befintliga vårdformer diskuteras inom professionen framförs ibland att det kan upplevas som omständligt och svårt att teckna vanligt hyreskontrakt och möblera en lägenhet inom särskilt boende med egna möbler för en kort tid. Detta gäller särskilt när den enskilde valt att leva ensam eller när anhöriga finns spridda över världen. Det som tas upp som framtida behov är en variant på den typ av helinackordering som fanns förr, nämligen att hyra ut ett visst antal lägenheter som färdigmöblerade vid inflyttning till permanent boende. Eventuellt kan detta vara något att överväga för Älmhult, speciellt i ett läge när många anhöriga till äldre arbetar utomlands Svensk standard, den så kallade äldrestandarden Swedish Standards Institute (SIS), har utarbetat en kvalitetsstandard för äldreomsorgen tillsammans med ca 50 intresseorganisationer, fackförbund, kommuner och landsting, privata företag, myndigheter och högskolor på uppdrag av Socialdepartementet. Standarden fastställdes och publicerades under april Den är benämnd SVENSK STANDARD SS :2015, Kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering för äldre med omfattande behov i ordinärt och särskilt boende. Så här beskriver SIS äldrestandarden på sin webb: Den som ger omsorg utifrån denna nytänkande standard kan planera, leda och genomföra samt hela tiden mäta, utvärdera och förbättra sin verksamhet. Omsorgen blir nu både rättvist och opartiskt jämförbar. Detta gäller både när omsorgen utförs av en kommun eller när den har upphandlats. Standarden kan även användas som underlag vid certifiering av utförare, vilket bör förbättra och effektivisera framtida upphandlingar på ett mycket positivt sätt för alla kommuner Denna standard försöker knyta ihop och dra nytta av innehållet i socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Standarden sätter hela tiden de äldre i centrum och täcker in omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering för äldre personer med omfattande behov Spaningen beträffande äldrestandarden i förhållande till Älmhults nuläge i äldreomsorgen Socialförvaltningen i Älmhult har ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som är uppbyggt enligt kraven i SOSFS 2011:9. Det kan noteras att Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd kring ledningssystem innehåller stora likheter med kraven enligt ISO 9001:2008, som är en internationell standard. ISO 9001:2008 innebär bland annat att verksamheten regelbundet revideras av såväl utomstående revisorer som interna revisorer särskilt utsedda medarbetare som fått utbildning för sin uppgift och 19

20 som aldrig reviderar sin egen verksamhet. Det förekommer att både kommunal egenregiverksamhet inom vård och omsorg och externa vårdleverantörer är certifierade enligt ISO. Den strategiska frågan för Älmhults del är om ambitionen för framtiden ska vara att arbeta med ett ledningssystem som förutsätter extern uppföljning, dvs. som både SIS Äldrestandard och ISO 9001:2008 gör. Sannolikt kommer det att ske en successiv ökning av användningen av båda kvalitetssystemen inom kommunerna, eftersom förtroendefrågan från brukare och allmänhet bedöms få en större betydelse. Större tillit kan finnas för en extern granskning och certifiering. I det läge som äldreomsorgen i Älmhult befinner sig i nu bedöms en rimlig och realistisk ambitionsnivå vara att underhålla befintligt kvalitetsledningssystem samt säkra att egenkontroller sker. I nuläget bedöms det som för krävande att byta system för lednings-och kvalitetsarbetet. 20