Tentamen KFKF01,
|
|
- Alf Lindberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tentmen KFKF01, Tillåtn hjälpmedel: Miniräknre med tillhörnde hndbok), utdelt formelbld med tbellsmling. Slutstser skll motivers och beräkningr redoviss. Tg för vn tt lltid gör en rimlighetsbedömning. För godkänt krävs tt totl poängntlet på tentmen och eventuell inlämningsuppgift är minst I löslighetslbortionen på kursen utförde du ett experiment där viss mängd 2-hydroxyetyl)pyridin EP) fördeldes melln 1-oktnol- och vttenfs. Då jämvikt inställde sig vid 298 K fnn du ungefär [EP] q 0,18 mm och [EP] 8ol 0,071 mm. ) Beräkn molbråken EP i oktnol- och vttenfsern vid jämvikt. Densiteten och molmssn för 1-oktnol är 0,824 g/ml respektive 130, 23 g/mol. b) Beräkn χ EP 8ol χ EP H2 O vid ktuell tempertur. c) Förväntr du dig tt Brgg Willimsmodellen fungerr br för tt beskriv fördelningen v EP melln fsern? Motiver ditt svr utifrån BW-modellens pproximtioner. 2. På en viss yt finns en positivt lddd grupp +1e) i koordinten 5, 0, 0) Å och en negtivt lddd grupp lddning -1e) i koordinten 5, 0, 0) Å. Du får negliger eventuell effekter v ytn i beräkningrn nedn. Sätt ε r 78. ) Rit en bild med lddningrn som visr pproximtivt hur det elektrisk fältet från gruppern är riktt i punkten 3, 3, 0) Å. b) Beräkn den elektrisk potentilen från gruppern i punkten 3, 3, 0) Å. c) Beräkn vilket rbete som krävs för tt för en ntriumjon till punkten 3, 3, 0) Å från ett mycket stort vstånd. 3. Rit en bild som beskriver koordintionen v vttenmolekyler i is. Beskriv sedn vd som händer med strukturen och vätebindningrn då isen smälter, vttnet värms till 100 C och vid förångning. För full poäng måste du korrekt beskriv hur ntlet närmste grnnr, ntlet vätebidningr och densiteten ändrs smt ge en förklring till vrför smältentropin för vtten är ovnligt låg jämfört med t.ex. metn). 1
2 4. Figuren nedn visr temperturberoendet v hstighetskonstnten2! k M 1 s 1 S3. Pseudo first-order kinetic curve of the disproportiontion ) för nedbrytning v ditiontjonen S 2 O 2 of dithionte ion. [S2O 6 ] + = M, [H ] = M, T = 90 C, pth length 1 cm. Solid line: best 6 ) till fit to vätesulftjoner n exponentil curve. och svveldioxid i vtten vid lågt ph Lente & Fbin, Inorg Chem 43, 4019, 2004). I uppgiften nts tt både H och S är T-oberoende. ) Bestäm ktiveringsentlpin H för nedbrytningen. Observer Figure vilken S4. Eyring storhet plot for som the är rte ritd constnt påof y-xeln the disproportiontion när du utför of dithionte beräkningen! ion. b) Mn brukr definier E RT 2 d ln k/dt så tt E är i överensstämmelse med Arrhenius ekvtion). T frm ett smbnd melln H och E smt nvänd dett för tt bestämm värdet på E vid 1/T 0,0028 K 1. För tt vis tt det ni lärt er på kursen hr biologisk relevns hndlr smtlig uppgifter 5-10 om clbindin D9k, som är ett klciumbindnde protein med två säten som vrt och ett binder en klciumjon. Vrje säte koordinerr klcium med fyr negtivt lddde krboxyltgrupper. Clbindins rdie är c 1,7 nm och dess nettolddning 7e. För tt tolk experimentell dt räcker oftst en stökiometrisk modell v klciumbindningen, där mn inte bryr sig om vilket v säten den först klciumjonen binder till. Vi får då Rektionsschem 1 P + C 2+ PC PC + C 2+ K 2 PC 2 I en studie bestämdes klciumffinitetern för en mängd olik mutnter v clbindin vid olik jonstyrkor Linse et l, Biochemistry 30, 154, 1991). Bl.. nnt fnn mn då för vildtypen: Slt M 1 ) K 2 M 1 ) 0 M KCl 1, , ,15 M KCl 2, , I tbellen och smtlig uppgifter nedn är T 298 K. 2
3 5. Teckn bindningspolynomet Q för rektionsschem 1 och beräkn hur mång klciumjoner som är bundn per clbindinprotein då [C 2+ ] 0,5 µm och 0,15 M KCl. Beräkn även hur stor ndel v proteinet som är fritt smt bundet till en respektive två klciumjoner. 6. Diffusionskonstnten för klciumjoner i cytoplsm cellvätsk) är ungefär 5, cm 2 s 1 Brin et l, Cell Clcium 8, 437, 1987). ) Uppsktt den mximl hstighetskonstnten k för ssocition till clbindin i cytoplsm. b) I en studie bestämde Mrtin m fl Biochemistry 29, 4188, 1990) k till M 1 s 1. Indikerr dett värde tt ssocitionen v klcium till clbindin är diffusionsbegränsd eller ej? Tänk på tt du kn behöv gör en enhetsomvndling i jämförelsen med ). 7. Uppsktt den elektrisk potentilen vid ytn v clbindin smt vid vståndet 6 Å från ytn då hlten KCl är 150 mm. 8. ) Förklr vrför mn kn vänt sig tt bindningskonstntern är lägre vid 0,15 M slt än vid 0 M slt. Du måste nvänd begreppen Poisson Boltzmnns ekvtion, elektrisk potentilen i bindningssätet och jonstyrk i ditt svr. b) Använd de bägge -värden smt Nernsts ekvtion för tt uppsktt hur mång mv lägre den elektrisk potentilen är i det ktiv sätet vid den högre slthlten jämfört med den lägre. 9. Antg tt du vill utför en simulering för tt beräkn den elektrisk potentilen i bindningssäten vid de olik slthltern. Du kn välj melln en Monte Crlosimulering och en molekyldynmiksimulering. Vilken skulle du välj och vrför? Beskriv metoden du väljer, dvs nge principen för hur den utförs och vilk fysiklisk lgr som nvänds i metoden. Tentmen fortsätter på näst sid 3
4 10. Bindningen är positivt koopertiv, dvs när en klciumjon binder till ett säte ökr ffiniteten för det ndr sätet. Om mn vill beskriv dett behövs en modell med fyr jämvikter där mn specifikt beskriver inbindningen till vrje säte, enligt Rektionsschem 2 P + C 2+ K I P I C P + C 2+ P I C + C 2+ P II C + C 2+ K II P II C K II,I PC 2 K I,II PC 2 De romersk siffrorn syftr på säte I och II. K II,I skll tolks som jämviktskonstnten för inbindning till säte II när en klciumjon sitter i säte I. ) Teckn bindningspolynomen Q det finns två som är lik) för rektionsschem 2 och vis, genom jämförelse med bindningspolynomet från uppgift 5, tt K I + K II och K 2 K I K II,I K II K I,II. b) Inbindningen v den ndr klciumjonen är positivt koopertiv om K I,II /K I K II,I /K II > 1. Använd smbnden från ) för tt vis tt om K I K II så är inbindningen positivt koopertiv om K 2 > /4. 4
5 Lösningr KFKF01, ) Eftersom x EP ib) [EP]/[EP] + [B]) [EP]/[B] [EP] M B /ρ B hr vi x EB q) 3, och x EP 8ol) 1, b) K x EP 8ol)/x EP q) 3,4, vilket ger µ RT ln K 3,1 kj mol 1. Eftersom det är väldigt lite EP i bägge fsern kn bägge betrkts som idelt utspädd med vseende på EP och vi hr µ RTχ EP 8ol χ EP H2 O) så tt χ EP 8ol χ EP H2 O 1,2. Mn kn också lös denn genom tt tänk sig en tredje fs med ren EP dvs betrkt lösligheten v EP i oktnol respektive vtten). Mn får då renep q µ RT ln x EP q) RTχ EP H2 O och renep 8ol µ RT ln x EP 8ol) RTχ EP 8ol vrs differens blir precis µ ovn. Om tänker på dett sätt är det även möjligt tt utnyttj ekvtionen ln x B 1 x B + χ AB 1 2x B ) 0 för bägge jämviktern, beräkn χ AB för bägge där B lltså är EP i bägge fllen medn A är vtten respektive oktnol) och t skillnden melln dem. De som gjorde någon v dess omvägr på korrekt sätt fick full poäng. En riktigt snygg lösning som någon gjorde och som visr på mycket god förståelse) vr tt direkt skriv upp den kemisk potentilen för EP i bägge fsern med hjälp v uttrycket för µ i BW-modellen), sätt dess lik och direkt lös ut skillnden i χ. Det är på dett sätt mn gläder en lärre i fysiklisk kemi. c) För full poäng behöver mn reflekter kring molekylerns storlek och ev hydrofob effekter. 2. ) För full poäng måste mn ntingen ritt ut fältkomposntern rätt den från +-lddningen skll vr c hälften så lång som den från -lddningen) och gjort rätt vektorddition eller ritt ut något så när korrekt fältlinjer melln lddningrn. b) Avstånden till lddningrn är 8,54 respektive 3,61 Å, vilket med Coulombs lg ger ψ 21,6 51,2) mv 29,6 mv. c) Arbetet ges v w q ψ 4, J 2,86 kj mol För full poäng måste mn i svret finn tt den tetredrisk koordintionen frmgår v figuren. då is smälter bryts c 25% v vätebindningrn och ntlet närmste grnnr växer något från 4 i is) så tt... densiteten i flytnde vtten är högre än i is och tt densiteten är mximl vid 4 C. densiteten minskr från 4 C och tt ntlet vätebindningr minskr kontinuerligt till kokpunken. kvrvrnde vätebidningr c 50%) bryts då vttnet förångs. 5
6 smältentropin är ovnligt låg för vtten därför tt även flytnde vtten är mycket vätebundet vilket ger färre frihetsgrder för vrje vttenmolekyl än för t.ex. en metnmolekyl i flytnde metn). 4. ) Avläsning i figuren ger lnk 2 /T 2 ) 14,72 vid 1/T 2 0,00275 och lnk 1 /T 1 ) 19,66 vid 1/T 1 0, Eyrings ekvtion ger ln k 2T 1 H 1 1 ) k 1 T 2 R T2 T 1 vilket ger H 120 kj mol 1. För full poäng måste mn h mätt upp punktern reltivt noggrnt dvs med linjl). Om mn mätt upp för onoggrnt eller inte utnyttjde pr v punkter som låg långt ifrån vrndr för tt få en god bestämning v lutningen) gvs vdrg. Avdrg gvs även om svret gvs med för mång siffror stor osäkerhet i mätningen). Det är fullt möjligt tt mät bättre än c 1 mm fel på vrje xel. Om mn mäter inom ±1 mm i ll mätningr hmnr H någonstns i intervllet kj/mol. Ett värde inom dett intervll med mx tre siffror gv därför full poäng. b) Logritmering och derivering v Eyrings ekvtion k κk B T/h e H /RT e S /R ) ger så tt d ln k dt 1 T + H R 1 T 2 E RT 2 d ln k RT + H dt vilket ger E 123 kj mol 1 vid den vld temperturen. Det är lltså väldigt liten skillnd melln E och H vilket gör tt mn experimentellt oft sätter dem lik. I vårt fll är skillnden gnsk säkert lägre än felet mn gör när mn mäter upp punktern i ). 5. Q 1 + [C 2+ ] + K 2 [C 2+ ] 2 v C 2+ [C2+ ] Q dq d[c 2+ ] [C2+ ] + [C 2+ ] + 2 K 2 [C 2+ ] [C 2+ ] + K 2 [C 2+ 1,17 ] 2 vid [C 2+ ] 0,5 µm. Andelrn fritt respektive bundet till lignd är p P 1 Q 0,28 p PC [C 2+ ] Q p PC2 K 2 [C 2+ ] 2 Q 0,28 0,44 6
7 6. ) k 4πD 1, s 1 6, M 1 s 1 där enhetsomvndlingen görs genom multipliktion med 1000N A ). b) Eftersom värdet i ) är större än det experimentell värdet är k knppst diffusionsbegränsd. 7. ) Proteinets lddning är 7e. Om ll denn lddning betrkts som plcerd i proteinets mitt ger lösningen till den linjär Poisson Boltzmnnekvtionen med Debyelängden 7,86 Å) tt ψ 23,9 mv 17 Å). 8. ) 9. b) På vståndet 6 Å från ytn dvs r 23 Å) ger lösningen till LPB ψ 8,2 mv. b) Eftersom K [PC]/[C 2+ ][P]) ger Nernst ekvtion tt ψ K150 mm) RT/2F) ln K0 mm) 56 mv. Eftersom potentilen är negtiv betyder lägre i frågeformuleringen egentligen närmre noll, lltså ψ150 mm) < ψ0 mm). Om mn uppskttr skillnden i elektrisk potentil teoretiskt med hjälp v lösningen vid LPB vid ytn v en lddd sfär fås 52 mv, dvs god smstämmighet med experiment. Den student som gjorde dett istället för tt nvänd Nernst fick i stort sett full poäng eftersom det visr god förståelse, även om det inte egentligen svrr på frågn som ställdes). 10. ) Vi hr två rektionsvägr för tt nå smm sluttillstånd, vilket ger två Q. Tänk på tt c P [P]+[P I C]+[P II C]+[PC 2 ] och tt vi hr två olik jämvikter som ger PC 2, [PC 2 ] K II,I [P I C][C 2+ ] och [PC 2 ] K I,II [P II C][C 2+ ], vilket ger två Q som bägge måste vr lik: och Q 1 + K I [C 2+ ] + K II [C 2+ ] + K I K II,I [C 2+ ] 2 Q 1 + K I [C 2+ ] + K II [C 2+ ] + K II K I,II [C 2+ ] 2 Eftersom termen för [C 2+ ] måste vr lik ovsett hur vi skrivit upp problemet ger jämförelse med uppgift 5 tt K I + K II för bägge polynomen) medn jämförelse med [C 2+ ] 2 -termern ger K 2 K I K II,I K II K I,II b) Om K I K II hr vi enligt den först visde likheten tt K I K II /2. Insättning i smbndet vi vill vis ger K I,II K I 2K I,II 2K 2 K II 4K 2 K 2 1 4K 2 > 1 vilket är uppfyllt om K 2 > /4. Alltså visr dt i tbellen ovn tt clbindin binder klcium koopertivt vid bägge slthltern. 7
8 Utvikning: En närmre nlys visr tt villkoret K I K II är onödigt strikt även om det fktiskt gäller för clbindin). Låt oss nt tt säte I och II hr olik ffinitet för clcium, dvs närmre bestämt tt K I och K II skiljer sig åt med en fktor som kn vr både större och mindre än ett, beroende på vilket säte som binder bäst). Alltså hr vi K II K I och K I K II /). Vi får K I + K I K I 1 + ) och K II + K II K II ) Upprepning v ovnstående räkning ger K I,II K I 1 + )K I,II 1 + )K 2 K II 1 + ) ) K ) K2 1 + ) ) ) K1 K 2 K 2 1 K2 1)2 ) K2 > 1 Eftersom termen 1) 2 / 0 för positiv hr vi nu vist tt koopertiviteten är minst K I,II /K I 4K 2 / men tt den kn vr större om vviker från 1. Eller, uttryckt nnorlund, om K 2 > / ) 4 + 1)2 så är inbindningen koopertiv men det räcker tt finn K 2 > /4 för tt grnter koopertivitet. 8
Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2015.
FÖRSÄTTSBLAD Institutionen för Nturgeogrfi och Ekosystemvetenskper Institutionen för Teknik och Smhälle Frågor för tentmen EXTA50 Smhällsmätning, 9 hp, kl. 8-13 12 jnuri, 2015. Denn tentmen rätts nonymt.
Läs merDär a mol av ämnet A reagerar med b mol av B och bildar c mol av C och d mol av D.
1 Kemisk jämvikt oh termoynmik Vi en kemisk rektion omvnls en eller fler molekyler från en form till en nnn. Mång olik typer v kemisk rektioner hr ren reovists uner kursen. För tt eskriv v som häner vi
Läs merTATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler
TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 5 november 28 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn
Läs merLösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Teoridel
Lösningsförslg till deltentmen i IM601 Fst tillståndets fysik Gitter och bs i dimensioner Fredgen den 18 mrs, 011 Teoridel 1. ) Den primitiv enhetscellen är den minst enhetscell som ger trnsltionssymmetri
Läs merTATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler
TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 29 mrs 27 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn om
Läs merVilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?
Vilken rät linje pssr bäst till givn dtpunkter? Anders Källén MtemtikCentrum LTH nderskllen@gmil.com Smmnfttning I det här dokumentet diskuterr vi minst-kvdrtmetoden för skttning v en rät linje till dt.
Läs merTENTAMEN I KEMI TFKE16 (4 p)
Linköpings Universitet IFM-Kemi. Kemi för Y, M. m. fl. (TFKE16) TENTAMEN I KEMI TFKE16 (4 p). 2008-10-16 Lokl: TER1. Skrivtid: 14.00 18.00 Ansvrig lärre: Nils-l Persson, tel. 1387, lt 070-517 1088 (efter
Läs merAnvändande av formler för balk på elastiskt underlag
Användnde v formler för blk på elstiskt underlg Bilg 2 Sidn 1 v 1 Formler från [ ] hr nvänts i exelberäkningr för någr geometrier och någr lstfll. Dess exempel hr också beräknts med FEM för tt kontroller
Läs merPreliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer
Lösningsförslg Högskoln i Skövde SK, JS) Preliminär version juni 0, reservtion för fel. Tentmen i mtemtik Kurs: MA5G Mtemtisk Anlys MAG Mtemtisk nlys för ingenjörer Tentmensdg: 0-05- kl.0-9.0 Hjälpmedel
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00
Tentmen i Mtemtik, HF9 9 dec 6, kl. 8:-: Emintor: Armin Hlilovic Undervisnde lärre: Erik Melnder, Jons Stenholm, Elis Sid För godkänt betyg krävs v m poäng. Betygsgränser: För betyg A, B, C, D, E krävs,
Läs merTentamensKod:
ENEGITEKNIK 7,5 högskoleoäng rovmoment: Ldokkod: Tentmen ges för: Tentmen 4ET07 Bt TentmensKod: ------------------------------------------------------------------------------------------------------- Tentmensdtum:
Läs merMATEMATISK STATISTIK I FORTSÄTTNINGSKURS. Tentamen måndagen den 17 oktober 2016 kl 8 12
Kurskod: TAMS65 Provkod: TEN MATEMATISK STATISTIK I FORTSÄTTNINGSKURS Tentmen måndgen den 7 oktober 206 kl 8 2 Hjälpmedel: Formelsmling i mtemtisk sttistik utgiven v mtemtisk institutionen och/eller formelsmling
Läs merKontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj
Kontrollskrivning 3 till Diskret Mtemtik SF60, för CINTE, vt 209 Emintor: Armin Hlilovic Dtum: 2 mj Version B Resultt: Σ p P/F Etr Bonus Ing hjälpmedel tillåtn Minst 8 poäng ger godkänt Godkänd KS nr n
Läs merξ = reaktionsomsättning eller reaktionsmängd, enhet mol.
Kemisk jämvikt. Kp. 6.1 4. Spontn kemisk retion: r G < 0, p konst, T konst. Jämvikt där G hr minimum i syst. Kinetiken (hög ktiveringsenergi) kn hindr. 6.1 Minimet i Gibbs fri energi. (p konst, T konst.)
Läs mer1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1
UPPSALA UNIVERSITET Svr till tent i mtemtik Mtemtisk institutionen Anlys MN Distns Jons Elisson 7-- Skrivtid: - 5. Observer tt problemen inte står i svårighetsordning. All svr sk motivers. Det kn krävs
Läs merRäkneövning 1 atomstruktur
Räkneövning 1 tomstruktur 1. Atomerns lägen i grfen (ett mteril som består v endst ett end tomlger v koltomer och vrs upptäckt gv Nobelpriset i fysik, 010) ligger i de gitterpunkter som viss i figuren
Läs merLösningar till tentamen i EF för π3 och F3
Lösningr till tentmen i EF för π och F Tid och plts: 7 jnuri, 4, kl. 8.., lokl: MA9, EF. Kursnsvrig lärre: Gerhrd Kristensson. Lösning problem Den totlt upplgrde elektrosttisk energin ges v W = i,j= i
Läs merTENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00
Kursnummer: Moment: Progrm: Rättnde lärre: TENTAMEN HF00 Mtemtik för bsår I TENA / TEN Tekniskt bsår Mssimilino Colrieti-Tosti, Nicls Hjelm & Philip Köck Nicls Hjelm 0-0-6 08:00-:00 Emintor: Dtum: Tid:
Läs merTentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 3/6 2017
Tentmen i ETE115 Ellär och elektronik, 3/6 17 Tillåtn hjälpmedel: Formelsmling i kretsteori. Oserver tt uppgiftern inte är sorterde i svårighetsordning. All lösningr skll ges tydlig motiveringr. 1 8 V
Läs merSkriv tydligt! Uppgift 1 (5p)
1(1) IF1611 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 1 Tentmen Gäller även studenter som är registrerde på B1116 Torsdgen den 1 okt, 1, kl. 14.-19. Skriv tydligt! Skriv nmn och personnummer på ll inlämnde ppper!
Läs merFinaltävling den 20 november 2010
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Finltävling den 20 november 2010 Förslg till lösningr Problem 1 Finns det en tringel vrs tre höjder hr måtten 1, 2 respektive 3 längdenheter? Lösning
Läs merTrigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...
Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................
Läs merTillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.
TANA09 Föreläsning 3 Tillämpning - Ry Trcing och Bézier Ytor z = B(x, y) q o Ekvtionslösning Tillämpning Existens Itertion Konvergens Intervllhlveringsmetoden Fixpuntsitertion Newton-Rphsons metod Anlys
Läs merLösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017
KTH, Mtemtik Mri Sprkin Lösningsförslg till tentmen i SF683 och SF629 (del ) 23 oktober 207 Tentmen består v sex uppgifter där vrder uppgift ger mximlt fr poäng. Preliminär betgsgränser: A 2 poäng, B 9,
Läs merTentamen för FYSIK (TFYA68), samt ELEKTROMAGNETISM (TFYA48, 9FY321)
Tentmen för FYK (TFYA68), smt LKTROMAGNTM (TFYA48, 9FY321) 2013-01-09 kl. 14.00-19.00 Tillåtn hjälpmedel: Physics Hndbook (Nordling, Östermn), miniräknre, smt formelsmling som bifogs denn tentmen men består
Läs merTentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13
LINKÖPINGS UNIVERSITET Mtemtisk Institutionen Jokim Arnlind Tentmen i Anlys B för KB/TB (TATA9/TEN 5-6- kl 8 3 Ing hjälpmedel är tillåtn. Vrje uppgift kn ge mximlt 3 poäng. Betygsgränser: 8p för etyg 3,
Läs merMateriens Struktur. Lösningar
Mteriens Struktur Räkneövning 1 Lösningr 1. I ntriumklorid är vrje N-jon omgiven v sex Cl-joner. Det intertomär vståndet är,8 Å. Ifll tomern br skulle växelverk med Coulombväxelverkn oh br med de närmste
Läs merTentamen för FYSIK (TFYA68), samt ELEKTROMAGNETISM (TFYA48, 9FY321)
Tentmen för FYK (TFYA68), smt LKTROMAGNTM (TFYA48, 9FY321) 2012-08-16 kl. 8.00-13.00 Tillåtn hjälpmedel: Physics Hndbook (Nordling, Östermn), miniräknre, smt formelsmling som bifogs denn tentmen men består
Läs merIntegraler och statistik
Föreläsning 8 för TNIU Integrler och sttistik Krzysztof Mrcinik ITN, Cmpus Norrköping, krzm@itn.liu.se www.itn.liu.se/krzm ver. 4 - --8 Inledning - lite om sttistik Sttistik är en gren v tillämpd mtemtik
Läs merLösningsskiss för tentamen Vektorfält och klassisk fysik (FFM234 och FFM232)
Lösningsskiss för tentmen Vektorfält och klssisk fysik (FFM34 och FFM3) Tid och plts: Måndgen den 3 oktober 07 klockn 4.00-8.00 i Mskinslrn. Lösningsskiss: Christin Forssén Dett är enbrt en skiss v den
Läs merSF1625 Envariabelanalys
SF1625 Envribelnlys Föreläsning 13 Institutionen för mtemtik KTH 27 september 2017 SF1625 Envribelnlys Anmäl er till tentn Anmäl er till tentn nu. Det görs vi min sidor. Om det inte går, mejl studentexpeditionen
Läs merRätt svar (1p): u A. α β A B. u B. b) (max 3p) I början har endast puck A rörelseenergi: E AB,i = 1 2 m Av 2 A = 1 2 m Au 2 A
1 I ett experiment hängdes vikter med olik stor mss i en lätt fjäder. Vikten drogs neråt och perioden för den hrmonisk oscilltionen som då uppstod mättes. Frekvensen för oscilltorn f = 2π 1 k mv. Nednstående
Läs merSfärisk trigonometri
Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller
Läs merV1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].
Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
Läs merSidor i boken
Sidor i boken -5 Vi räknr en KS För tt ni sk få en uppfttning om hur en KS kn se ut räknr vi här igenom den end KS som givits i denn kurs! Totlt kn mn få poäng. Om mn lycks skrp ihop 7 poäng eller mer
Läs merTentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 4/1 2017
Tentmen i ETE5 Ellär och elektronik, 4/ 07 Tillåtn hjälpmedel: Formelsmling i kretsteori. Oserver tt uppgiftern inte är sorterde i svårighetsordning. All lösningr skll ges tydlig motiveringr. v 0 i 0 Beräkn
Läs merIntegraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper
CTH/GU LABORATION MVE6 - / Mtemtisk vetenskper Inledning Integrler Iblnd kn mn inte bestämm integrler exkt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproximtioner. T.ex. e x dx kn inte beräkns exkt, eftersom det
Läs merTentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 10/1 2015
Tentmen i ETE Ellär och elektronik, 0/ 20 Tillåtn hjälpmedel: Formelsmling i kretsteori. Observer tt uppgiftern inte är sorterde i svårighetsordning. All lösningr skll ges tydlig motiveringr. g 2 v in
Läs merV1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].
Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
Läs merTATA42: Tips inför tentan
TATA42: Tips inför tentn John Thim 25 mj 205 Syfte Tnken med dett kort dokument är tt ge lite extr studietips inför tentn. Kursinnehållet definiers så klrt fortfrnde v kursplnen och kurslitterturen så
Läs merLösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Torsdagen den 15 mars, Teoridel
Millerindex Lösningsförslg till deltentmen i IM61 Fst tillståndets fysik Torsdgen den 15 mrs, 1 Teoridel 1. ) Millerindex för ett tompln bestäms med följnde principiell metod. i) Bestäm plnets skärningspunkter
Läs merLångtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.
REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som
Läs merPASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL
PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).
Läs merGör slag i saken! Frank Bach
Gör slg i sken! Frnk ch På kppseglingsbnn ser mn tävlnde båtr stgvänd lite då och då under kryssrn. En del v båtrn seglr för styrbords hlsr och ndr för bbords. Mn kn undr vem som gör rätt och hur mn kn
Läs merLösningar och kommentarer till uppgifter i 1.2
Lösningr och kommentrer till uppgifter i.2 202 d) t t 2 25 t (t 5)(t + 5) Med hjälp v konjugtregeln kn vi fktoriser nämnren. Eftersom nämnren inte får bli noll är ej t 5 eller t 5 tillåtn. 206 Först presenterr
Läs merMat-1.1510 Grundkurs i matematik 1, del III
Mt-.50 Grundkurs i mtemtik, del III G. Gripenberg TKK december 00 G. Gripenberg TKK) Mt-.50 Grundkurs i mtemtik, del III december 00 / 59 Vribelbyte F gx))g x) dx = d F gx)) dx dx = / b F gx)) = F gb))
Läs merRÄKNEOPERATIONER MED VEKTORER. LINJÄRA KOMBINATIONER AV VEKTORER. ----------------------------------------------------------------- Låt u vr en vektor med tre koordinter u. Vi säger tt u är tredimensionell
Läs mer============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.
GENERALISERADE INTEGRALER ============================================================ När vi definierr Riemnnintegrl ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
Läs merx 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46
Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl
Läs merTentamen ellära 92FY21 och 27
Tentmen ellär 92FY21 och 27 201-08-22 kl. 8 13 Svren nges på seprt ppper. Fullständig lösningr med ll steg motiverde och eteckningr utstt sk redoviss för tt få full poäng. Poängen för en helt korrekt löst
Läs mer1 Bestäm Théveninekvivalenten med avseende på nodparet a-b i nedanstående krets.
(7) 9 jnuri 009 Institutionen för elektro och informtionsteknik Dniel Sjöerg ETE5 Ellär och elektronik, tentmen jnuri 009 Tillåtn hjälpmedel: formelsmling i kretsteori. Oserver tt uppgiftern inte är sorterde
Läs merN atom m tot. r = Z m atom
Räkneövning fri elektroner och reciprok gittret 1. Silver, Ag, hr fcc-struktur, tomnummer 47, tomvikten 17,87 u, yttre elektronkonfigurtionen 4d 1 5s 1 och densiteten 149 kg/m 3. ) Beräkn tätheten n v
Läs merIntegralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna
CTH/GU STUDIO TMVb - / Mtemtisk vetenskper Integrlen Anlys och Linjär Algebr, del B, K/Kf/Bt Inledning Mn kn inte lltid bestämm integrler f() d ekt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproimtioner. T.e. e
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsld till skriftlig tentmen vid Linköpings Universitet Dtum för tentmen 2011-10-18 Sl TER3 Tid 14-18 Kurskod TFKE16 Provkod TEN1 Kursnmn/enämning Provnmn/enämning Kemi En skriftlig tentmen Institution
Läs merLäsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS
Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på
Läs merTentamen KFKF01,
Även för de B-studenter som läste KFK9 våren Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. Tag
Läs mer9. Bestämda integraler
77 9. Bestämd integrler Låt f vr en icke-negtiv, begränsd funktion på [,b]. Vi hr lltså 0 f(x) ll x [,b] för någon konstnt B. B för Problem: Beräkn ren A v den yt som begränss v kurvn y = f(x), x b, x-xeln
Läs merGEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v 6 Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär
Läs merSF1625 Envariabelanalys
Modul 5: Integrler Institutionen för mtemtik KTH 30 november 4 december Integrler Integrler är vd vi sk håll på med denn veck och näst. Vi kommer tt gör följnde: En definition v vd begreppet betyder En
Läs mer============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.
GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern, är reell tl och INTE ± V Funktionen f () är egränsd i intervllet
Läs merTentamen KFKF01,
Även för de B-studenter som läste KFK090 våren 20 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas.
Läs merLösningsförslag till fråga 5
Lösningsförslg till fråg 5 Smmnfttning Följnde lceringr för unktern, som frmgår v Tbell, är de bäst vi hr funnit. Utförligre beskrivningr v ders lägen följer i texten: Fråg ), n unkter i en kvdrt n Plcering
Läs merTENTAMEN I KEMI TFKE
Linköpings Universitet IFM-Kemi. Kemi för Y, M. m. fl. (TFKE09) TENTAMEN I KEMI TFKE09. 2006-10-16 Lokl: TER2. Skrivtid: 14.00 18.00 Ansvrig lärre: Nils-l Persson, tel. 1387, lt 070-517 1088. Stefn Svensson,
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen T Erlndsson TENTAMEN 5--4 Anlys MN SVAR OCH ANVISNINGAR FRÅGOR... 4. 5. x-xeln 6. y = x + x + 7. y = sin x + 8. y = xe x + 9. y = e x. y = x +.. + x. x = 4. 5.
Läs mer14. MINSTAKVADRATMETODEN
4 MINTAKADRATMETODEN Nu sk vi gå igenom någr olik sätt tt lös ekvtionssystemet Ax Om A är m n mtris med m n så sägs systemet vr överestämt och det sknr då i llmänhet lösningr Istället söker mn en pproximtiv
Läs mer13 Generaliserade dubbelintegraler
Nr 3, 4 pril -5, Ameli 3 Generliserde dubbelintegrler 3. Generliserde enkelintegrler Integrerbrhet är definiert för funktioner som är begränsde och definierde på ett ändligt intervll. ett kn i mång fll
Läs merExponentiella förändringar
Eonentiell förändringr Eonentilfunktionen - llmänt Eonentilfunktionen r du tidigre stött å i åde kurs oc 2. En nyet är den eonentilfunktion som skrivs y = e. (Se fig. nedn) Tlet e, som är mycket centrlt
Läs merTentamen i EITF90 Ellära och elektronik, 28/8 2018
Tentmen i EITF9 Ellär och elektronik, 8/8 8 Tillåtn hjälpmedel: Formelsmling i kretsteori. Oserver tt uppgiftern inte är sorterde i svårighetsordning. All lösningr skll ges tydlig motiveringr. Bestäm Thévenin-ekvivlenten
Läs merLösningar till repetitionstentamen i EF för π3 och F3
Lösningr till repetitionstentmen i EF för π3 oh F3 Lösning problem Från Poyntingvektorn (r, t = E(r, t H(r, t = A ẑ η 0 konstterr vi tt vågens utbredningsriktning ê är vilket leder till tt dess vågvektor
Läs merByt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.
LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,
Läs merSkriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)
Skriftlig tentmen i Elektromgnetisk fältteori för π3 (ETEF1) och F3 (ETE55) Tid och plts: 7 jnuri, 215, kl. 8. 13., lokl: MA9, E F. Kursnsvrig lärre: Anders Krlsson, tel. 222 4 89. Tillåtn hjälpmedel:
Läs merTentamen för FYSIK (TFYA68), samt ELEKTROMAGNETISM (TFYA48, 9FY321)
Tentmen för FYK (TFYA68), smt LKTROMAGNTM (TFYA48, 9FY31) 013-05-8 kl. 08.00-13.00 Tillåtn hjälpmedel: Physics Hndbook (Nordling, Östermn) - egn bokmärken ok, dock ej formler, nteckningr miniräknre - grfräknre
Läs merReliability analysis in engineering applications
Relibility nlysis in engineering pplictions Etremvärdesfördelningr Mimum och minimum Structurl Engineering - Lund University 1 Etremvärdesfördelningr Vrible lod, q Mvärdet under referensperioden Q 1 Q
Läs merORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.
Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR v Vektorer oh koordinter i D-rummet ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM LÄNGDEN AV EN VEKTOR AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER MITTPUNKT TYNGDPUNKT SFÄR OCH KLOT INLEDNING För tt bild
Läs merKvalificeringstävling den 2 oktober 2007
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v
Läs merTentamen 41K02B En1. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:
ENEGITEKNIK I 7,5 högskoleoäng rovmoment: Ldokkod: Tentmen ges för: Tentmen 4K0B En Nmn: ------------------------------------------------------------------------------------------------------- ersonnummer:
Läs mer93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar
15825 93FY51 1 93FY51/ STN1 Elektromgnetism Tent 15825: svr och nvisningr Uppgift 1 Från Couloms lg och E F/q hr vi uttrycket: E 1 4πε ρl dl r Vi väljer cylindrisk koordinter och sätter r zẑ ˆR och dl
Läs merLösningar till tentamen i EF för π3 och F3
Lösningr till tentmen i EF för π3 och F3 Tid och plts: 31 oktober, 14, kl. 14.19., lokl: Vic 3BC. Kursnsvrig lärre: Gerhrd Kristensson. Lösning problem 1 Vi beräknr potentilen från en stv och multiplicerr
Läs merFörsök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.
Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsl E-post: Nill.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.se Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök
Läs merTentamen för FYSIK (TFYA68), samt ELEKTROMAGNETISM (TFYA48, 9FY321)
Tentmen för FYK (TFYA68), smt LKTOMAGNTM (TFYA48, 9FY321) 2012-05-30 kl. 14.00-19.00 Tillåtn hjälpmedel: Physics Hndbook (Nordling, Östermn), miniräknre, smt formelsmling som bifogs denn tentmen men består
Läs mer0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.
Sinus- och cosinusserier I slutet v kursen där vi skll lös differentilekvtioner på ändlig intervll v typen H, L, behöver vi konstruer Fourierserier med en viss typ v uppförnde i intervllens ändpunkter.
Läs merGeneraliserade integraler
Generliserde integrler Mtemtik Breddning 2.5 Frm till denn punkt hr vi endst studert integrler där funktionen som skll integrers vrit begränsd. Dessutom hr det intervll över vilket vi integrerr vrit begränst
Läs merSkriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)
Skriftlig tentmen i Elektromgnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055) Ti och plts: 3 jnuri, 017, kl. 14.00 19.00, lokl: Sprt B för F och E3139 för Pi. Kursnsvrig lärre: Aners Krlsson, tel. 40 89.
Läs merPlan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen
2016-05-23 Sid 1/2 Tjänsteskrivelse Dnr: LKS 2016-235 Kommunstyrelseförvltningen Leif Schöndell, 0523-61 31 01 leif.schondell@lysekil.se Pln för lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet uppdrg till
Läs merTentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015
Tentmen i ETE5 Ellär och elektronik, 5/8 05 Tillåtn hjälpmedel: Formelsmling i kretsteori. Oserver tt uppgiftern inte är sorterde i svårighetsordning. All lösningr skll ges tydlig motiveringr. Bestäm Thévenin-ekvivlenten
Läs merAnalys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013
Anlys grundkurs B lb 1 Stefn Gustfsson Per Jönsson Fkulteten för Teknik och Smhälle, 13 1 Viktig informtion om lbortionern Lbortionsdelen på kursen i kursen Anlys grundkurs B exminers genom tt mn gör två
Läs merSF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag
SF166 Flervribelnlys Tentmen 8 juni 11, 8. - 13. Svr och lösningsförslg Del A (1 estäm en ekvtion för tngentplnet till ytn z + y z 3 1 i punkten (, y, (1, 1,. (3p b Punkten (, y, z (1.1,.9, t ligger på
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005 3. Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6
Kurs plnering.se NpMC vt005 (5) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 005 Del I, 0 uppgifter utn miniräknre 4 Del II, 8 uppgifter med miniräknre 6 Förslg på lösningr till uppgifter
Läs merGrundläggande matematisk statistik
Grundläggnde mtemtisk sttistik Diskret och kontinuerlig slumpvribler Uwe Menzel, 208 uwe.menzel@slu.se; uwe.menzel@mtstt.de www.mtstt.de Diskret och kontinuerlig slumpvribler Slumpvribel (s.v.): vribel
Läs merGEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär
Läs merRationella uttryck. Förlängning och förkortning
Sidor i boken 8-9, 0- Rtionell uttryck. Förlängning och förkortning Först någr begrepp. Aritmetik eller räknelär är den mest grundläggnde formen v mtemtik. Ett ritmetiskt uttryck innehåller tl, men ing
Läs mer4 Signaler och system i frekvensplanet Övningar
Signler och system i frevensplnet Övningr. Bestäm fourierserieoefficientern för de periodis signlern ) 7 δ [ n ] N = b) { δ [ n ] δ [ n 6] } N = c) { δ [ n + ] δ [ n ] } N =. T frm fourierserieoefficientern
Läs merTATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym
TATA4: Föreläsning Kurvlängd, re och volm John Thim 4 mrs 8 Kurvlängd Vi börjr med tt betrkt situtionen då en kurv i plnet ges på prmeterform: ((t), (t)). Dett innebär tt både - och -koordintern simultnt
Läs merDiskreta stokastiska variabler
Definitioner: Diskret stokstisk vribler Utfllet i ett slumpmässigt försök i form v ett reellt tl, betrktt innn försöket utförts, klls för stokstisk vribel eller slumpvribel (oft betecknd ξ, η ) Ett resultt
Läs merUppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1
Uppgiftssmling 5B1493, lektionern 1 6 Lektion 1 4. (Räkning med oändlig decimlbråk) Låt x = 0, 1 2 3 n och y = 0,b 1 b 2 b 3 b n ( i och b i siffror 0, 1,, 9).. Kn Du beskriv något förfrnde som säkert
Läs mer19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3
Nr9,3mj-5,Ameli 9 Integrlkurvor, potentiler och kurvintegrler i R och R 3 9. Integrlkurvor En integrlkurv r(t) ((t), (t)) till ett vektorfält F(, ) är en kurv där vektorfältet är en tngent till kurvn i
Läs merCampingpolicy för Tanums kommun
1(8) Cmpingpolicy för Tnums kommun 1. Bkgrund Strömstds och Tnums kommuner diskuterde gemensmt sin syn på cmpingverksmhetern i respektive kommun år 2003 och kunde då se ett stort behov v tt en likrtd syn
Läs merLamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING
INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING Se till tt lmellgrdinen fästes i ett tillräckligt säkert underlg. Ev motor och styrutrustning skll instllers v behörig elektriker. 1 Montering Luxor monters med de
Läs merTentamen Programmeringsteknik II Skrivtid: Skriv läsligt! Använd inte rödpenna! Skriv bara på framsidan av varje papper.
Tentmen Progrmmeringsteknik II 014-10-4 Skrivtid: 1400 1900 Tänk på följnde Skriv läsligt! Använd inte rödpenn! Skriv r på frmsidn v vrje ppper. Börj lltid ny uppgift på nytt ppper. Lägg uppgiftern i ordning.
Läs merTentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,
Tentmen ETE5 Ellär och elektronik för F och N, 009 087 Tillåtn hjälpmedel: formelsmling i kretsteori och elektronik. Oserver tt uppgiftern inte är ordnde i svårighetsordning. All lösningr skll ges tydlig
Läs mer