Ala Lombolo Norrbottens värsting?

Transkript

1 Ala Lombolo Norrbottens värsting? Björn Lindbom, SGU Henrik Eriksson, Golder Associates AB Kiruna

2 Foto: LKAB

3

4 Ala Lombolo, objektegenskaper Sjö i Kirunas södra utkant Kraftigt förorenade sediment, tungmetaller, Hg dimensionerande, akvatiskt mer eller mindre död Spridning av Hg (nedströms-torne älv), under lång tid Halterna höga biota i sjön påverkas kraftigt Sprickbildning pga gruvdrift riskerar minska tillrinningen, kan skapa nya transportvägar Risk för torrläggning, exponering, metylering Risk för förorening av grundvattnet (även ned till gruvan?)

5 1991 upptäcktes höga kvicksilverhalter i sedimenten, många utredningar därefter Inblandade parter & verksamheter Kiruna kommun: Avloppsreningsverk LKAB: titriometriska järnmalmsanalyser (Hg, Cr och Sn). Övergång till XRF Distribution till AVR. Försvarsmakten:1954 dumpning av 173 st lådor med st spårljusgranater (20 mm). Naturvårdsverket/LST: huvudstudie med statsbidrag, Kiruna kommun huvudman och medfinansiär. LKAB deltog i projektgruppen.

6 Var börjar en stackars huvudman? Vem ska vara huvudman och driva projektet? SGU huvudman sedan våren 2011, begäran från Kiruna kommun, föregicks av kommunikation genom brev till LST, NV och regeringskansliet. Ansvarsfrågan? Hösten 2011 Ansvarsutredning genomförd (Magnus Fröberg, Ulf Bjällås) gm SGU/LST BD. Föregicks av ett tjugotal liknande utredningar (LKAB, Kiruna kommun, Folktandvården, mfl pekades tidigare ut)

7 Vem ska finansiera? Ansvar? Ansvarsutredningen genomförd Islossning, Ansvar/skälighet släcks ut (prej MÖD-domar 2010) Frivillighet blir ledordet och en förutsättning Alla ska delta och bidra efter förmåga gemensamt problem, gemensam lösning. Förutsättning för LKABs medverkan: SGU huvudman och sökande part SGUs utgångspunkt. Om åtgärder för efterbehandlingen skjuts på framtiden och kopplas till gruvbrytningens expansion får LKAB som exploatör ett (ensamt) ansvar för efterbehandlingen (citat AU)

8 Men ammunitionen då? Ammunitionen måste bort annars ingen åtgärd Försvarsmakten (FM) vidtalas FM: Full kostnadstäckning, ljumt intresse till att börja med (2011) SGU kan inte vara huvudman för bärgningen. SGU åberopade förordning FMs hjälp till civil verksamhet, brev till Högkvarteret, GD skrev till Högkvarteret Besked 2012 bärgning ska göras. Förutsätter dock täckning för externa kostnader. FM tar interna kostnader, huvudman för bärgningen anmälningsärende till GL

9 och ansvaret igen Sammanfattning av disk. SGU Naturvårdsverket NV anser att det kan finnas ett litet ansvar för LKAB, men inser också att ett frivilligt åtagande överstiger vad som kan åstadkommas föreläggandevägen. NV prioriterar objektet och är beredda att bidra med statsstöd motsvarande FMs externa kostnader för bärgningen. FM skickar in bidragsansökan NV medger bidrag men villkorar användningen och kräver att det finns ett saneringsprojekt (annars får NVs bidrag inte användas). Del av bidrag kan betalas ut.

10 Projektet påbörjas så smått men finns det ett projekt förresten? SGU handlar upp Golder under Genomgång av tidigare undersökningar, kompletterande provtagning, koordination av arbetet Golder FM (sept 2012). Möte SGU - LKAB Golder jan 2013: Golder presenterar sin utredning. LKAB ska tillsätta intern utredning ang egna resurser. Golder tillhandahåller utredningsmaterial kontinuerligt utbyte av information är en nyckelfråga. FM påbörjar bärgningen juni 2013, får upp 172 av 173 lådor. Sista lådan tas upp 2014.

11 Foto: Försvarsmakten

12 Bepansrad grävmaskin In i bombbilen

13 Förbereder sprängning på Kalixfors Gott om gubbar och en jävla smäll

14 Ammunitionen bärgad, och nu då? Sista lådan bärgad sommaren 2014!!!!!!!!!!!!!!!!!! Presskonferens sept 2014, stafettpinnen överlämnad från FM till SGU Avsiktsförklaring undertecknad det finns ett projekt resterande statsbidrag kan betalas ut till FM. Styrgrupp och Projektgrupp bildade hösten 2014, repr. från LKAB, Kiruna Kommun, LST och SGU Hösten 2014, vintern 2015: Teknikval börjar studeras, tidplan börjar ta form

15 Tekniska frågeställningar

16 Kvicksilver i sediment Medel: 9 mg/kg TS Max: 63 mg/kg TS Volym >1 mg/kg TS: m3 Mängd Hg: ca 70 kg

17 Vattendjup och sedimentmäktighet

18 Tekniska utmaningar Massorna bedöms kunna tas emot på en deponi för icke-farligt avfall Högt innehåll av organiskt material (GF medel 30 %) -> förbjudet att deponera -> kräver dispens Låg TS-halt, ej mätbar skjuvhållfasthet Svåravvattnade sediment, beroende på avvattningsteknik kan stabilisering krävas

19 Och så en utmaning till

20 Förekomst av OXA (oexploderad ammunition) Bild på burkladdning m/42 från Försvarsmaktens rapport 2013 Bild från marinmuseum av spränghandgranat m/18 Spränghandgranat m/18 7 cm granat Sprängdeg Exempel på bilder av 10,5 cm granater från Försvarmaktens ammunitionskatalog 1949

21 Goda förutsättningar? Engagemang och vilja Klimatet?!? Tillgång till markområden

22 Teknisk översikt - processen Muddring Avvattning Förbränning Vattenrening Deponering Ala Lombolo Arbetsområde (vid sjön) Extern anläggning

23 Tekniska lösningar - muddring Viktiga utgångspunkter: Riskminimering OXA Minimera grumling Tekniker som använts i liknande uppdrag: sugmuddring, grävmuddring Teknik som finns på marknaden: frysmuddring Teknik som finns på annan marknad: densitetsstyrd lågflödesmuddring (DLF)

24 Kort om DLF Restaurera övergödda sjöar Enkel metod som övervakas på distans Mudderverk kopplat till en flotte Vajrar och styrsystem på land Förprogrammerad rutt baserat på bottenkartering Flyter ovanpå botten o/naturvardochskotselavgronomrad en/vattenochvatmarker/overgodning ivatten/barnarpasjon/restaureringav barnarpasjon d141eec0b html

25 Principiell inriktning - muddring Hantering av OXA: Förutsätter att OXA finns OXA ska inte komma med vid muddring Grävmuddring och frysmuddring: OXA kommer med vid muddring Sugmuddring: fysisk avskiljning för viss OXA möjlig DLF: preliminär bedömning, låg risk att OXA kommer med

26 Tekniska lösningar - avvattning Övergripande inriktning: Mekanisk avvattning: filterpressar och centrifuger Passiv avvattning: sedimentation eller geotuber Frystorkning Utgångspunkt för teknikval är bland annat krav vad gäller omhändertagande Flertalet försök har utförts i labb och mindre pilotskala, exempel: Silbandspressar sluttorrhalt %TS (vid konditionering) -> stabilisering krävs för deponering, ej möjligt att behandla termiskt Frysning-tining sluttorrhalt %TS -> stabilisering krävs troligen inte, kan behandlas termiskt Geotuber i kombination med frysning/tining: närmare 30 % TS Kombination av olika tekniska lösningar krävs Hantering av OXA?

27 Tekniska lösningar - omhändertagande Utgångspunkt är att en lokal projektspecifik deponi inte ska anläggas Två alternativ återstår: kommersiell deponi eller termisk behandling Kommersiell deponi, dispens krävs från förbudet att deponera organiskt material Legala förutsättningar för att deponera alt. termiskt behandla OXA? Risker vid deponering respektive termisk behandling kopplat till OXA?

28 Sammanfattning Med hänsyn till förordat alternativ för omhändertagande krävs att ingen OXA muddras upp Avvattning måste göras i flera steg, frystorkning utgör huvudsteget Förordade lösningar för avvattning förutsätter att ingen OXA kommer med alt. avskiljs före frysning Utförandetid är underordnat effekt av avvattning. Klimatet kan nyttjas!

29 Fortsatta arbeten Projektering och upphandling av pilotförsök Underlagsutredningar: grumling, naturvärden Kommunikationsfrågor och samråd: närboende, renskötande samer etc. Tillståndsansökan och MKB Entreprenadupphandling

30 Sammanfattning En av Norrbottens mest förorenade sjöar Flera aktörer frivilliga åtaganden (ingen juridiskt ansvarig) Flera övergripande utmaningar: gruvans sprickbildning och ammunition (OXA) Flera tekniska utmaningar: organiskt material, låg TS-halt, svåravvattnat Central utgångspunkt: ingen OXA ska muddras upp Projektet måste söka nya tekniska lösningar -> teknikutveckling Pilotförsök av hela processen avgörande

31 Björn Lindbom, SGU Tack! Henrik Eriksson, Golder Associates AB