Skola på vetenskaplig grund -

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skola på vetenskaplig grund -"

Transkript

1 Skola på vetenskaplig grund - hur uppfattar lärare och skolledare att de kan realisera skollagens skrivning om vetenskaplig grund i skola och förskola School based on scientific research - how do teachers and school leaders comprehend that they can realize the school law s writing concerning scientific research in school and preschool Torun Sjögren Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Magisterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling Avancerad nivå/60 hp Handledare: Getahun Abraham Examinator: Marie Karlsson

2 Abstract This paper investigates a number of attitudes to the formation of the Swedish School Law that education shall rest on a scientific base with the aim of getting a better understanding of which conditions and startingpositions these are for the implementing of the law. The basic data have been taken from a quantitative total survey which has been sent to school leaders and teachers on schools and pre-schools in a smaller commune. The response rate of the survey is 40 %. Then the data have been analysed and shown as descriptive statistics. The paper has a phenomenogical starting-point. The result shows that, generally, there is a positive attitude to using research in school and pre-school. The result indicates also that conversation with colleagues is the most important source of research and that one s own research is the source that least contributes to scientific thinking in school and pre-schools. The study shows that what is considered to be the biggest obstacle for using research is lack of time and linguistic difficulties. The study points at a relatively low scientific base of conception concerning theories of knowledge and research methods. This can indicate a less developed professional language. The conclusion of the study is that much effort and creativity will be demanded concerning both organisation and knowledge in order to realize the formulation of the school law. Key words Forms of knowledge, interpretation, obstacle for research, professionality, professional language, scientific basis, school law 2

3 Sammanfattning Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar som finns och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt. Resultatet visar att det överlag finns en positiv inställning till att använda forskning i skolan och förskola. Resultatet visar att samtal med kollegor är den största källan till forskning och att egen forskning är den källa som minst bidrar till en vetenskaplighet i skola och förskola. Studien visar att det som anses vara det största hindret för att använda forskning är tid och språkliga svårigheter. Undersökningen visar på en relativt låg vetenskaplig begreppsbas när det gäller kunskapsteorier och forskningsmetoder. Detta kan tyda på ett mindre utvecklat yrkesspråk. Diskussionens konklusion är att det kommer att fodras åtskilligt med ansträngning och kreativitet, både organisations- och kunskapsmässigt, för att skollagens skrivning skall kunna realiseras. Nyckelord Hinder för forskning, kunskapsformer, professionalitet, tolkning, skollagen, vetenskaplig grund, yrkesspråk 3

4 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 INLEDNING... 5 FORSKNINGSÖVERSIKT... 6 FÖRUTSÄTTNINGAR UTIFRÅN SKOLLAGENS SKRIVNING... 6 HINDER FÖR FORSKNING... 8 KUNSKAPSFORMER PROFESSIONELLA LÄRARE FORSKNING I SKOLAN SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING TEORI FENOMENOLOGI Utgångspunkter Begreppet: Tolkning Begreppet: Livsvärld Begreppet: Förförståelse Vetenskap ur fenomenologiskt perspektiv Erfarenhet för att lära Relativism METOD KVANTITATIVA OCH KVALITATIVA PERSPEKTIV URVAL ENKÄTKONSTRUKTION GENOMFÖRANDE BORTFALLSANALYS ANALYS VALIDITET OCH RELIABILITET RELIABILITETS TEST MED CRONBACH S ALPHA FORSKNINGSETIK RESULTAT FRÅGORNA 1, 3, RESULTAT UTIFRÅN DELFRÅGA RESULTAT UTIFRÅN DELFRÅGA RESULTAT UTIFRÅN DELFRÅGA RESULTAT UTIFRÅN DELFRÅGA RESULTAT UTIFRÅN DELFRÅGA DISKUSSION KRITISK GRANSKNING AV UNDERSÖKNINGENS METOD OCH ARBETSPROCESS DISKUSSION UTIFRÅN RESULTATEN AVSLUTANDE ORD OCH TANKAR OM FRAMTIDA FORSKNING REFERENSER BILAGOR Bilaga 1: Missivbrev Bilaga 2: Enkät Bilaga 3: Figur- och tabellförteckning

5 Inledning "Det som skiljer vetenskaplig kunskap från andra former av kunskap är sättet vi får kunskap på. Skillnaden består i den systematisering och strukturering som äger rum genom teoriutveckling och medelst de metodiska redskap vi använder oss av" (Holme & Solvarg 1997:325) Skollagen från 2010, 1 kap. 5, skriver att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800:2 [skollagen]) och att ett metodiskt och systematiserat kvalitetsarbete (SFS 2010:800, kap 4) skall vara en del av det pedagogiska arbetet så att man gagnar utvecklingen i skolan och förskolan. Detta är ingen enkel väg utan kommer att kräva en del nytänkande och möda för alla inblandade i skolan men jag tror att detta är en möjlig väg till att förbättra och utveckla skolan att använda just ett mer vetenskapligt förhållningssätt med högre teoretisk medvetenhet och systematik. Under hösten 2013 var det några skilda delar av verkligheten som samverkade och fångade mitt intresse, min livsvärld, för att göra en undersökning av attityder om förutsättningar och förmågor utifrån skollagens skrivning om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Först var det läsning av Daniel Kahnemans (2011) bok Tänka, snabbt och långsamt, som menar att många av våra beslut ofta är intuitiva, omedelbara och omedvetna och sedan finns det beslut som är tagna medvetet och som kräver ett intellektuellt och analytiskt arbete. Det andra var en föreläsning av Tomas Kroksmark, september 2013, där han problematiserar skolan och lärarnas förhållande till forskning och beprövad erfarenhet. Det tredje var en artikel i Dagens Nyheter (Jällhage, 2013), i september 2013, som skriver om svårigheterna att använda forskning och vetenskap i sitt arbete i skolan utifrån enkäten Skolans syn på vetenskap (Vetenskap och allmänhet, 2013). Utöver dessa tre aspekter finns mina egna studier och undersökningar de senaste åren på Karlstad universitet, som har gett mig lärdomar genom forskning och om forskningsmetoder men också vikten av forskning som ett system och en process för att förstå sin verklighet. Jag har även känt, som utbildare av lärledare och som lärledare, att de verksamma i skolan behöver ett tydligare yrkesspråk med gemensamma begrepp i teorier som handlar om kunskap, lärande och vetenskap. I dessa samtal hör jag en svårighet och en tvekan inför att tala om sitt yrke i medvetna teoretiska och analytiska termer. Dessa delar har gjort mig övertygad om att de verksamma i skolan skulle göra ett bättre arbete om forskning fanns som ett redskap inom skolans väggar. Både för att stärka sin egen profession genom att kunna förklara sina fungerande arbetsmetoder med stöd av vetenskapliga teorier och forskning, för till exempel föräldrar och politiker men också för att kunna utveckla skolans med forskning som grund och inspiration. Skollagens (SFS 2010) skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund kan tyckas vid en första läsning vara enkel och okomplicerad men denna korta mening kommer att ge skola och förskola flera komplexa och komplicerade utmaningar när det gäller att tolka och utforma lagtexten så att den fyller sitt syfte och får ett innehåll som verkligen kan ge alla barn goda möjligheter i denna vår ovissa framtid. 5

6 Utifrån dessa synpunkter tyckte jag att det skulle vara intressant att undersöka ett antal uppfattningar och attityder för att förstå förutsättningarna för skollagens skrivning med vetenskaplig grund bland lärare och skolledare inom skola och förskola i en kommun i västra Sverige genom en enkätundersökning, Skola på vetenskaplig grund, [SVG]. Lagtextens andra del; beprövad erfarenhet har i detta arbete inte fått utrymme på grund av begränsning i arbetes omfång. Detta trots att det finns en intressant debatt om vad detta begrepp innebär och får för inverkan på skolans praktik. Det teoretiska grunden i denna studie är ett fenomenologiskt perspektiv med utgångspunkt i varje människas unika och subjektiva livsvärld där personens erfarenhet och tolkning får betydelse för hur man uppfattar sig och sin omvärld. Denna undersökning försöker ta ett litet steg att förstå några av de tankar och problem som finns runt forskning i skolan. Det är också spännande att undersökningen också blir en del av undersökningens syfte, att ta in forskningen i verksamheter och undersöka den metodiskt. Form blir innehåll, innehåll blir form. Let us begin. Forskningsöversikt Förutsättningar utifrån skollagens skrivning Skollagens formulering med att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund (SFS 2010) menas att de professionella i skolan skall bedriva en verksamhet som har stöd i aktuell vetenskaplig forskning. Detta tydligare krav på att använda vetenskaplig kunskap i skolan, är del av den ökade medvetenhet, som finns i samhället i stort, om att strategin för att möta det framtida globaliserade samhället är genom en ökad kunskapsutveckling, ett kunskapssamhälle. Organisationer och institutioner kommer att ställa allt högre krav på sina medarbetare när det gäller kunskapsutveckling inom sitt yrke, ett så kallat livslångt lärande som också medför ett ökat ansvar och inflytande. Man menar även att gamla institutioner, som till exempel skolan, kan komma att behöva omvärdera sitt uppdrag och sitt syfte för att klara att utbilda morgondagens samhällsmedborgare i en föränderlig och global framtida värld. (Kristensson Uggla 2012 b, Kroksmark 2013, RFR 2012, Sandberg & Targama 1998). Skrivningen rörande vetenskaplig grund i skollagen (SFS 2010) är ny och lagens tillämpning i skolan har ännu inte fått ett brett genomslag utan många kommuner kommer att vänta med att realisera den och flera kommuner saknar en plan för hur man skall arbeta med en högre grad av vetenskaplighet (RFR 2012, Wennergren & Åman 2011). På grund av detta så har det varit svårt att hitta studier som undersöker vad lagen har betytt och hur den har påverkat det praktiska arbetet i skolan. Den forskningsöversikt som beskrivs här, är mestadels framåtsyftande med beskrivningar på hur det kan se ut i en framtid och vilka problem och förutsättningar som kan tänkas finnas i och med lagens skrivning. Jag har under arbetsgång ökat min kunskap om att skollagens skrivnings och dess konsekvenser. 6

7 Skollagens skrivning om vetenskap i skolan, kan ses som en del i skolans kontinuerliga utvecklingsarbete som är förtydligat i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket 2011) och i Läroplan för förskolan (Skolverket 2010). Ledning och lärare har ett gemensamt ansvar för att skolans kvalité systematiskt utvärderas och utvecklas. Forskning bildar den grund och är ett av de verktyg som utvecklingsarbetet hämtar sina möjligheter ifrån. Scherp & Scherp (2007) definierar utveckling i skolan med att hela tiden förbättra barnens och elevernas möjligheter till ökat lärande och utveckling. I Riksrevisionens skrift Statens kunskapsspridning till skolan (2013) förtydligar man begreppen; vetenskaplig kunskap utgår ifrån forskning, ett vetenskapligt förhållningssätt menas att kritiskt och systematiskt pröva och granska fakta, praktik, tillämpning och teorier. Skolverket (2013 b) skriver att det skall finnas stöd i forskningen för de metoder som skolan använder och i de kunskaper som skolan lär ut. Man måste då som lärare kunna använda redan framtagen forskning och för att kunna hitta och förstå detta, krävs det att man är insatt i kunskaps teorier, vetenskaps teorier och metodiska teorier. Det är huvudmännen som är ansvariga för att lagen efterlevs men även staten, genom bland annat Skolverket, har även att ett ansvar att bidra och stödja skolor och förskolor i ett systematiskt vetenskapligt förhållningssätt baserat på forskning (Riksrevisionen 2013). I Rapport från Riksdagen: Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan (RFR 2012:13) står det att man måste skapa en skola med kunskapsfrämjande kollaborativ kultur med tydliga visioner där invanda och traditionsenliga metoder måste ifrågasättas och granskas för att eventuellt ersättas med nya metoder som är grundade i forskning. Man menar att den vetenskapliga kunskapen måste bli större i skolor, att samarbetet mellan skolan och forskarsamhället måste ökas och att forskningsresultat måste delges på ett mer användarvänligt sätt. Ledningen i skolsystemen; politiker, tjänstemän och skolledare måste utarbeta tydliga utvecklingsplaner och utforma stödjande rutiner och strukturer för skolans medarbetare så att de har möjlighet att följa skollagens skrivning. Efter skolans förändring till en högre grad av decentralisering och målstyrning, runt 1990, har lärarens möjlighet till en större autonom yrkesprofession ökat genom att staten gav den lokala skolan större möjlighet att utforma sin egen verksamhet (Groth 2010). Detta synsätt gör att vetenskapligheten får än större relevans och betydelse, så att de metoder man väljer inte grundas på egen godtycklighet utan har stöd i pedagogisk och didaktisk forskning och att lärare kan redovisa sina teoretiska utgångspunkter för dessa metoder (Groth 2010, Kroksmark 2012, Scherp 2005). Detta ställer krav på skolans medarbetare att förbättra, utveckla och lära om sin egen roll som lärare (Carlgren & Marton 2004, Groth 2011). Blossing (2003) skriver att läraryrket måste allt mer lära om sin egen profession vilket överensstämmer med vad Hattie säger, att en av de viktigaste komponenterna för skolans kvalitativa utveckling är att lärare är kritisk och ifrågasättande om sin yrkesutövning (Hattie 2012) vilket kräver hög medvetenhet gällande arbetes teoretiska och praktiska delar. 7

8 Hinder för forskning Varje lärare har skyldighet och ett ansvar att utveckla sin yrkeskompetens så att den vilar på vetenskaplig kunskap och skolans som organisation och dess ledning måste ge läraren möjligheter till en sådan utveckling (Skolverket 2013b). Flera forskare ser stora problem och utmaningar för de yrkesverksamma inom skolan att följa skollagen i dess skrivning om vetenskaplig kompetens och medvetenhet (Kroksmark 2013, Wennergren & Åman 2011). Eklund (2011) skriver i Forskning om undervisning och lärande [FoU] att både skolans huvudmän och universiteten har ett stort ansvar att göra skollagens skrivning till en realitet. Här behövs riktlinjer för anslagsfördelning och för spridning av resultat och hon menar att det behövs en förstärkning i de ekonomiska resurser som utbildningsforskningen får. Av de 4000 miljoner kronor som staten fördelar på forskning i samhället, går endast 149 miljoner till forskning i utbildningsfrågor. Även RFR (2012) menar att det tillförs relativt lite medel till forskning inom utbildningsvetenskap. Skrivningen i RFR (2012) är tydlig med att ledningen för skolan; politiker, tjänstemän och skolledare har ett stort ansvar att utforma utvecklingsplaner och strukturer som främjar ett mer forskningsinriktat arbetssätt. Rapporten menar dock att reella och konkreta planer för detta saknas i många kommuner. De behöver även stöd i att tolka lagens praktiska innebörd. Kommuner som har andra problem, exempelvis ekonomiska, lämnar de visionära och framtids byggande planerna för att fokuserar på att lösa akuta problem. Två enkätundersökningar som ställer frågor runt forskning i skolans verksamhet är RFR s undersökning (2012) där 3000 skolledare och lärare är tillfrågade och undersökningen Skolans syn på vetenskap gjord av Vetenskap & Allmänhet (2013) där 2000 lärare och skolledare svarar på frågor om attityder till vetenskap i skolan. Resultaten i undersökningarna är på många håll samstämmiga där respondenterna menar att är tid det största hindret att använda forskning i sitt arbete men även andra viktiga hinder är bristande stöd från ledningen, ovana vid forskning och att forskningen inte är relevant och att man inte ser ett tydligt syfte med forskning för sitt arbete. Även låg motivation kan vara ett hinder för att använda och ta till sig ny kunskap. I båda undersökningarna (RFR 2012, Vetenskap & Allmänhet 2013) anges tid och tidsbrist, som ett stort hinder för att använda forskning i sin vardag. Både när det gäller att hämta in och förstå ny vetenskapliga rön men även tid att omsätta dessa rön i praktiken. Tid och hur man ser på detta fenomen är ett omfattande ämne och kan inte fullt ut redogöras för i denna uppsats. Men att tid är en väsentlig faktor i hur man upplever vad man kan och inte kan, speglas i resultaten från de båda undersökningarna. Från riksdagens sida är man medveten om att skollagens skrivning tar tid och kraft (RFR 2012:7) om lärarna skall använda forskning i sin verksamhet. Abrahamsson & Aarum Andersen (2005) beskriver att hur man ser på tiden i en organisation är något som har med attityder och värderingar göra och är ofta skapade inom organisationen. Dessa attityder anses som sanna inom organisationen och är inte alltid synliga eller uttalade. Hargreaves (1994) skriver ingående om lärarnas tid och menar att mer tid inte nödvändigtvis betyder högre kvalitet eller utveckling. Han beskriver att tid ofta är subjektivt uppfattad och hänger samman med varje människas intressen, motiv och är en inre upplevelse, 8

9 våra livsvärldar. Han menar att många gånger krockar våra olika uppfattningar av tid, till exempel mellan lärare och ledning, när nya arbetsformer skall införas. Lärare upplever ofta sin värld med en polykron tidsuppfattning; göra flera saker samtidigt, större öppenheten för kontexten och där mänskliga relationer är viktigare uppgiften. Ledningen däremot kan ha en mer monokron tidsuppfattning; en sak i taget, mindre öppenhet för kontexten, uppgiften och tidsplanen står i centrum. Hargreaves (1994) skriver att detta är en klyfta mellan utbildningspolitikens pålagor och det vardagliga arbetets utförande. Kroksmark (2013) skriver att lärare, ej förskollärare, har ett av de mer generösa avtalen för kompetensutveckling om man jämför med andra anställda i verksamheter inom kommun, landsting och stat, med 13 heldagar eller 104 timmar till förfogandeunder läsåret. Att använda ny kunskap är inte alltid lätt (RFR 2012) och menar för att ny kunskap skall kunna få genomslag i praktiken måste kunskapen kännas relevant i den praktiska vardagen. Flera forskare har skrivit om detta glapp mellan den forskning som bedrivs på bland annat på universitet och den forskning som lärare upplever de behöver och har relevans. Berg (2003) skriver att skolans vardag och skolforskning lever i två olika världar och de möts alltför sällan i ett konstruktivt samarbete. Levinsson (2013) framhåller att den pedagogiska forskningen inte är relevant för skolans problem och Wennergren & Åman (2010) skriver i Didaktisk Tidskrift, att skolan måste i högre grad sammankoppla forskningsbaserade teorier med sin egen praktik. Timperley (2013) skriver att det är av största vikt för det professionella lärandet att man utgår ifrån lärarnas behov. Annars menar hon, kommer det att vara omöjligt att införa ny kunskap. Kroksmark (2012) menar att lärare fram till idag inte varit särskilt intresserad av att forska själva. Carlgren (FoU 2011:5) skriver att skolan behöver mer forskning i skolan utförd av insatta och ansvariga lärare istället för forskning om skolan utförd av utomstående forskare. Här kan man jämföra Finland som kräver en femårig masterexamen för lärare i grundskolan för att just säkra ett mer kritiskt vetenskapligt och kunskapsteoretiskt förhållningssätt (RKR 2012). Inställningar, värderingar, attityder och traditioner finns i organisationer, såsom skolan, och de kan vara medvetna eller omedvetna och de växer sakta fram under tid och i vardagligt säger man att de sitter i väggarna. De utgör delar av en skolas kultur. Dessa attityder bestämmer vad som anses sant och hur man skall se och förhålla sig till sin omvärld. Förändringar rörande attityder är svåra och tar lång tid (Abrahamsson & Andersen 2005, Berg 2011, Blossing 2003, 2008, Kruse & Louise 2009).) Kahneman (2011) menar genom sin forskning att människan ofta gör snedvridningar (bias) som gör att vi handlar och tänker orationellt. Vi har mycket svårt att gå utanför våra värderingar och trosföreställningar. Människan tror att hon tar rationella beslut men han har visat att vi ofta är mycket orationella i våra beslut. Här kan man jämföra fenomenologins tankar om att varje människa bara kan utgå ifrån sin livsvärld (s.18) (Bengtsson 2001). Ju mer ny kunskap överensstämmer med gällande attityder och värderingar ju snabbare förankring får kunskapen i organisationen (RFR 2012). Om en metod eller teknik är enkel och lätt att lära sig desto tydligare får den genomslag i verksamheten. Är däremot metoden komplex och kräver att läraren skall utveckla nya förmågor hos sig själva, kommer det bli svårare att ta till sig denna nya kunskap, även om forskarsamhället är relativt enig om vinsterna i metoden. Förändringar som har en låg grad av mångtydighet är lättare att införa än en för- 9

10 ändring som har hög grad av mångtydighet (SOU 2013:30). Scherp (2009) skriver att det oftast är lättare att gå från ett görande till ett annat görande utan att på djupet förstå varför en metod är bättre än en annan. Han menar att det kan skapa oro, olust och obehag om man måste ompröva sina egna värderingar, inställningar, attityder och antaganden. Även Timperley (2013) menar att ifrågasätta en lärarens kompetens och arbetssätt kan vara både svårt och mödosamt men är nödvändigt för att kunna förändra och lära nytt. Lärare efterfrågar enligt rapporten (RFR 2012) till stor del forskningsresultat som handlar om metoder och tekniker i sin undervisning. Ett yrkesspråk kännetecknas av att de professionella inom yrket har ett gemensamt språk med väldefinierade och välbekanta begrepp och förklaringsmodeller både för både sin praktik och sina teorier. Man menar att inom varje profession måste finnas en gemensam kunskapsbas där tydliga begreppsdefinitioner ingår. Yrkesspråket blir ett redskap och en nödvändighet för att kunna genomföra analyserande och förståelsefördjupande samtal, kritiskt granska och reflektera över och om sin yrkesroll med kolleger, föräldrar, tjänstemän och politiker (Blossing 2003, Groth 2010). Ett yrkesspråk skiljer sig från vardagsspråket på sätt, att ett yrkesspråk är mer precist och gör det möjligt att omforma den vardagliga praktiken till teori och därigenom kunna reflektera över och ifrågasätta sitt görande och handlande medan vardagsspråket är mer berättande, oreflekterat och enklare i sina formuleringar (Folkesson 2004). Eftersom Kroksmark (2012) menar att skolan till stor del är en talad verksamhet får graden av yrkesspråk stor betydelse. Flera forskare menar att lärare saknar ett yrkesspråk och det är stort problem för att kunna arbeta med en skola på vetenskaplig grund (Carlgren & Marton 2004, Groth 2011, Kroksmark 2013). Mycket av den kunskap som finns i skolan, ligger i ett praktiskt handlande som är svårt att formulera och blir därmed outtalat och icke verbaliserat. Läraren kan därför bli utelämnad till sina personliga lösningar, tankar och idéer. Här skulle ett väl utvecklat yrkesspråk kunna vara ett hjälpmedel (Carlgren 2012, Gustavsson 2002). Nivån av ett yrkesspråk har även betydelse för hur bekväm man är att närma sig vetenskaplig text och litteratur. Forsknings resultat redovisas nästan uteslutande i skriven form och för att kunna läsa och förstå sådana texter, som ofta innehåller en hög grad av abstraktioner, modeller, begrepp och teorier av verkligheten, krävs det en förståelse och en vana av sådana begrepp. Detta är inte minst viktigt för att själv kunna bedöma kvalitet och användningspotentialen i en vetenskaplig text (Folkesson 2004, Holme & Solvang 1997, Kroksmark 2013). Den talande verksamhetens samtal kan vara av olika kvalité; med en större eller mindre av del abstrakt (yrkes)språk eller konkret vardagsspråk. De kan vara mer eller mindre strukturerade och formella och med högre eller lägre delaktighet av de närvarande. Viktigt för samtalets kvalité är hur tillåtande och öppna de är för att kunna tänka annorlunda, nyskapande och att förmågan till att lyssna in nya perspektiv. Samtalet kan också vara mer eller mindre bekräftande eller utmanade till givna antaganden, attityder och värderingar (Berg 2011, Blossing 2003, Groth 2010, Segolsson 2012, Scherp 2009). Samtalen bör helst inte utgå ifrån ett rätt eller fel tänkande, utan istället bör man försöka se komplexa samband, motsägelser och genuina dilemman (Kristensson Uggla 2012:114 a). 10

11 Kunskapsformer Fältet inom vetenskapen som handlar om kunskap, både den vardagliga kunskapen och den vetenskapliga kunskapen; om hur den skapas, dess sanningsvärde, dess förhållande till inre och yttre verklighet är ett stort och komplext fält som inte kan beskrivas fullt ut här. Kunskap har under historien, delats in olika typer av kategorier som har olika kvaliteter och användningsområden. Indelningarna är teoretiska kategorier och i den levda livsvärlden (s.18) fungerar de tillsammans i en helhet. Men, menar Kroksmark (2013) eftersom skolan arbetar med kunskap är det viktigt att ha vetskap om de olika kategorierna för att kunna ge de bästa förutsättningar för lärande och för att kunna förstå en lärande verksamhet. Han menar att lärare borde röra sig ganska självklart i dessa kunskapens labyrinter. Gustavsson (2009) menar att all verksamhet skulle få högre kvalitet om man kombinerade flera olika sorters kunskap och menar att det är viktigt att praktik och teori kombineras till en helhet. En uppdelning i kunskaps former som Aristoteles gör för 2300 år sedan, är i episteme - vet att, techne - veta hur och fronesis - veta när. I episteme ingår teoretisk och vetenskaplig kunskap som är resonerande, genomtänkt och medveten. I techne finns kunskap i hur man gör saker praktiskt, tillverkar och utför. Fronesis handlar om att ha omdömet att göra det goda, det rätta och det kloka i medmänskliga relationer både på individnivå men även på samhällelig nivå. Fronesis innebär även att vilja se nya möjligheter och en öppenhet för nya erfarenheter (Gustavsson 2009, Kroksmark 2013, Segolsson 2011). En annan uppdelning är vardaglig kunskap och i vetenskaplig kunskap. Den första som framstår som "normal", självklar och icke ifrågasatt och många gånger omedvetenhet. Den andra, vetenskaplig kunskap är förvärvad på ett aktivt medvetet och metodiskt sätt. Denna vetenskapliga kunskap kan vara svårare att ta in eftersom den kan ställa den vardagliga kunskapen på ända och utmana våra tankemönster, inställningar och värderingar om hur tillvaron är. Den vardagliga kunskapen består ofta av värderingar och attityder som är oftast är oreflekterade och de styr våra handlingar och beslut långt mer än vi tror (Bengtsson 2001, Gustavsson 2009, Kahneman 2011). Segolsson (2011) använder begreppen kunskap i om den vardagliga kunskapen, medan kunskap om är kunskap utifrån vetenskapliga teorier. Kunskap om, kan utmana och problematisera den icke ifrågasatta kunskap i. Kahneman (2011) talar om snabbt och långsamt tänkande, där det snabba tänkande är automatiserat och kräver liten ansträngning. Det snabba tänkandet innehåller både medfödd och inlärd kunskap som vi lätt kan plocka fram ur minnet. Det långsamma tänkande kräver å sin sida, både uppmärksamhet och ansträngning och man klarar bara av att göra en begränsad mängd av långsamma uppgifter i taget. Kahneman (2014) säger det långsamma tänkandet är intelligent men slött. Oftast så fungerar det snabba tänkande bra, men ibland gör den vissa systematiska, logiska och statistiska fel. Besluten blir då orationella och tas istället utifrån värderingar och antaganden. 11

12 Ett annat sätt att se på kunskap är hur man tillägnar sig kunskap, hur man lär sig (Gärdenfors 2010:121) att göra - veta hur genom att bli visad och själv imitera att veta veta att genom att bli berättad för att tänka veta varför genom att konstruera egen kunskap genom att ifrågasätta och diskutera, resonera och reflektera med andra att undersöka veta hur man vet genom att bygga kunskap genom reflektion och få metakunskap om sitt eget lärande I de två första perspektiven, göra och veta, så finns det inget ifrågasättande eller någon form av teoribildning. I de två sista perspektiven, tänka och undersöka, så skapas kunskap tillsammans i ett socialt sammanhang genom resonemang och åsikter. Den sista av de fyra perspektiven är den mest abstrakta och innebär kritisk granskning och ett ifrågasättande av given kunskap. Den innebär också en förmåga att styra över sin egen kunskapsbildning och ha kunskap om sin egen kunskap, metakunskap (Gärdenfors 2010). Dessa olika perspektiv på kunskap har gemensamma drag, som jag tolkar det, där det finns skillnad mellan å ena sidan, kunskap som man tillägnar sig igenom att imitera, göra och prata, en form av konkret kunskap som ligger i begreppen techne, vardaglig kunskap, kunskap i, det snabba tänkandet och i Gärdenfors två första lärande former, att göra och att veta. Å andra sidan finns kunskap som är mer teoretisk och vetenskaplig och som finns i begreppen episteme, vetenskaplig kunskap, kunskap om, det långsamma tänkandet och Gärdenfors två sista former, att tänka och att undersöka. Denna kunskap tillägnar man sig igenom medvetenhet, tolkning, ifrågasättande, resonerande, intellektuellt och metodiskt arbete och det kräver en högre grad av ansträngning både igenom att den är mer abstrakt och ofta textbaserad men också då den utmanar den invanda tanken. Skillnaden ligger även i att i det senare perspektivet finns det en metakognition, att man är medveten om sina tankar (Gustavsson 2009, Gärdenfors 2010, Kahneman 2011, Kroksmark 2013, Segolsson 2011). Skolans historia och kultur har utmärkts av ett större konkret görande och en talad praktik än ett vetenskapligt teoretiskt förhållningssätt. Skolan har haft en större förankring i det tidigare beskrivna, mer konkreta perspektivet som är att imitera, göra, prata och att veta, utan i någon större grad av teoretisk analys. Nu med skollagens skrivning så blir fokus mer på det andra perspektivet; det som bygger på ett vetenskapligt förhållningssätt som är mer teoretisk och abstrakt. Detta perspektiv kräver ett större mått av en textbaserad kultur, både när det gäller att kunna läsa, tolka och förstå vetenskaplig text men också att kunna skriva och formulera vetenskaplig text (Kroksmark 2012). Folkesson (2004) påpekar att skriva och formulera sig i text kan uppfattas som kravfyllt och ansträngande för lärare i skola. För min uppsats får dessa perspektiv på kunskapsformer konsekvenser eftersom enkätens frågor handlar om just vetenskaplighet, alltså den abstrakta kunskapsformen som kräver mer arbete, ansträngning och tid. 12

13 Professionella lärare Forskning i skolan skulle kunna leda till att lärarna blir mer professionella och skickligare i sin yrkesutövning men också att deras status skulle höjas i samhället och att de skulle kunna ta en central och viktig roll som utformar frågorna och sätter agendan i dagens heta debatt om skolans syfte och framtid (Carlgren & Marton 2004, Groth 2011, Kroksmark 2013). Läraryrket har svårt att hävda sig som profession ur ett sociologiskt perspektiv eftersom det saknar några kännetecknande delar: man skall ha ett yrkesmonopol där man endast tillåter personer med korrekt behörighet, en profession skall även ha en egen forskning som utgår ifrån yrket och till sist skall det finnas tydligt yrkesspråk som är förankrat i en teoretisk vetenskaplig kunskapsbas (Carlgren & Marton 2004, Groth 2011, Kroksmark 2013). Ytterligare aspekter på en profession är att yrket skall ha en hög autonomi i ett självständigt utfört arbete och i första hand är det kolleger som kontrollerar kvalitén och att man skall samhällets tilltro och respekt (Groth 2011, Liedman 2011). Groth (2010) menar att det finns en kamp mellan samhällets olika parter som till exempel politiker, allmänheten, forskare, tjänstemän och de professionella inom skolan om vem som skall bestämma skolans utformning och arbetssätt. Under historiens gång har lärarnas möjlighet till högre eller lägre grad av autonomi bestämts av politiska och ideologiska ställningstagande. Han fortsätter, att en högre av grad av yrkesstatus skulle kunna få som konsekvens att huvudmän och politiska aktörer skulle få minskat inflytande i hur skolan utformades. Det kanske inte är ett önskvärt scenario med allt för autonoma och självständiga lärare vare sig hos huvudmännen, med höjda lönekrav eller att den politiska och ideologiska arenan får mindre att säga till om. Här blir debatten om den evidensbaserade forskningen (s.14) som vissa menar är en politisk och ideologisk styrning av vilken forskning som skolan skall använda (Evaldsson & Nilholm 2009, Levinsson 2013, Sundström 2014). Det finns många åsikter vad en skicklig lärare är som till exempel tydlig, engagerad, positiv, rättvis, tålmodig och så vidare. Carlgren & Marton (2004) menar att dessa egenskaper är allt för allmänna och personliga för att verkligen kunna bidra med bilden av vad en skicklig lärare är. Det som bör vara centralt och kärnan i professionen är lärarens förmåga att få någon annan att vilja lära sig någonting. De menar att det viktigaste är att ha kunskaper i hur man lär, alltså en didaktisk och undervisande kompetens. Här blir vetskap om teorier runt lärande, kunskap, inlärning och undervisning avgörande för yrket och varje lärare måste skaffa sig god kunskap om dessa begrepp som är en del av lärandes mysterium (Kroksmark 2013:14). Forskning i skolan Kroksmark (2013) menar att det faktum att skolans professioner inte har behövt eller kan redogöra för sina teoretiska och vetenskapliga ståndpunkter är ett bekymmer, både för skolans praktiska verksamhet men även för att få tyngd i sina argument i samhällets debatt om hur skolans framtid skall se ut. Möjligheten och pondusen i att klargöra sina teoretiska utgångspunkter beror på graden av ett utvecklat yrkesspråk och en gemensam förståelse i begrepp och modeller, speciellt i teorier om hur kunskaps bildas och teorier som har lärandet i centrum (Groth 2010). 13

14 En fråga som skolan måste ta ställning till är, vilken forskning som skolan skall använda och hur man som lärare skall få tag i forskning. Kroksmark (2013:95) menar att detta är ödesfråga för skolan. Här beskrivs tre möjliga perspektiv i denna fråga. Evaldsson & Nilholm (2009) och Levinsson (2013) skriver om två perspektiv i denna fråga där det ena är en evidensbaserad praktik, som menar att forskningen skall ges till lärare i systematiska översikter eller färdiga paket som tydligt talar om hur praktiken skall utformas i skolan och vad som fungerar bäst. Den har modellen är tydligt linjär och hierarkisk i sin utformning och läraren blir en användare och en utförare av forskningsresultat som redan är tolkade och utvalda av någon annan ; till exempel politiker, forskare och tjänsteman. Evaldsson & Nilholm (2009) och Levinsson (2013) menar att detta sätt att förmedla forskning är en del av en positivistisk kunskapssyn där verkligheten är entydig och allmän och möjlig att överföra i just färdiga paket. Man menar också att genom den evidensbaserade praktiken så flyttas makten över utformningen av skolans praktik från lärare och skola till någon annan, som väljer och tolkar forskningen i ett första skede. I RFR (2013) använder man begreppet top-down och där lärarna blir forskningskonsumenter genom att ta del av centralt sammanställda forskningsresultat och där kunskap och metoder skall implementeras. Här kan man jämföra tankar om att kunskap (s.18) måste bearbetas och tolkas och vara del i ett sammanhang (Gärdenfors 2010, Segolsson 2011). I linje med evidensbaserad praktiken ligger inrättandet av ett statligt skolforskningsinstitut som skall starta januari Detta institut skall ta ställa samman och förmedla forskningresultat till skolan (Kommittédirektiv 2014:7). Forskare (Sundström 2014) är här oroliga att den oberoende forskningen får stå tillbaka för ett mer direkt och tydligt politiskt styrt skolinstitut. Det andra perspektivet är evidensinformerad praktik (Levinsson 2013). Här tar läraren en mer aktiv roll när det gäller att bestämma vilken forskning man behöver i sin vardag och hur man skall tolka den. Här används den proffesionella lärarens omdöme, erfarenheter och kunskaper. I denna praktik får läraren själv vara aktiv och självständig, i till exempel vilken forskning som behövs och hur den skall tolkas och användas (Evaldsson & Nilholm 2009, Levinsson 2013). Detta kräver dock tid, förkunskaper och organisatoriska förutsättningar (Levinsson 2013, Liedman 2011). Genomgång av forskning i den här undersökningen kan också stödja ett tredje perspektiv, för att få tag på forskning. Det skulle kunna vara att de verksamma i skolan, utifrån etablerade forskningsmetoder, skapar ny forskning och på så sätt öka kunskapen om sin egen vardagliga praktik och på så sätt skapa en teoretisk vetenskaplig kunskapsbas. Detta för att kunna påverka och vara en del av forskarsamhället som undersöker skolans praktik så att den blir relevant för lärarens vardag och för att stärka sin professionalism. Eklund skriver (2011:5:3) inte bara användningen, utan också utvecklingen [min kursivering] av kunskaper måste ingå i den professionella yrkesutövningen. Kroksmark (2013) menar att idag finns ingen möjlighet att tala om forskande lärare men menar att forskning inom skolans måste utvecklas och man måste finna en egen väg, som tar hänsyn till och ger full rättvisa åt skolans sammansatta och komplexa vardag (2013:166). Om man sätter dessa perspektiv i förhållande till tidigare nämnda kunskapsformer (s.11) så blir det första perspektivet, den evidensbaserade praktiken, ett görande där man imiterar en 14

15 metod utan större kunskap om varför. Här finns många likheter med begreppen techne, vardaglig kunskap, kunskap i, det snabba tänkandet och att göra och att veta. Denna form har svårare att ta in kunskaper som kräver abstraktioner och ett ifrågasättande av invanda värderingar och beteenden. Det andra perspektivet, den evidensinformerade praktiken innehåller fler delar av Gärdenfors (2010) uppdelning av kunskapsbyggande (s.12); där man själv eller i samarbete med andra, resonerar, granskar och tolkar skilda metoder, fakta, teorier och ställningstaganden och aktivt kommer fram till vissa ställningstaganden som man sedan omsätter i en praktik, ett görande (Levinsson 2013). Det sista perspektivet, där lärarna själva skall skapa ny kunskap genom egen forskning har stora likheter med episteme, vetenskaplig kunskap, kunskap om, det långsamma tänkandet och Gärdenfors (2010) två sista former, att tänka medvetet och att kritiskt undersöka. Detta perspektiv är förenat med ansträngning och tid (Gustavsson 2009, Kahneman 2011, Kroksmark 2013, Segolsson 2011). Viktigt i denna fråga, hur lärare skall få tag på forskning, blir Kristensson Ugglas (2012) resonemang om vetenskaplighetens dilemma. Det ligger i att den tidigare vetenskapliga säkerheten håller på att bytas ut mot en osäkerhet i sina utsagor och resultat. Det enkla, generella och linjära överlämnandet av kunskap byts ut mot ett komplext, ifrågasättande och kontextbaserat tänkande över kunskap, den kvantitativa metoden möter det kvalitativa. Den evidensbaserade forskningen med sitt försök att beskriva och införa rätt metod blir i detta perspektiv problematiskt och bortser ifrån i stort från kontexten och komplexitets betydelse för hur man tar till sig och använder kunskap. Vetenskapens utsagor måste istället bli tolkade, kritiskt granskande och prövade utifrån verksamhetens behov och utifrån varje människas livsvärld och förförståelse (Gustavsson 2009, Kristensson Ugglas 2012, Kroksmark 2013, Segolsson 2011). Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att få en bild av utgångsläget och de förutsättningar, inställningar och uppfattningar som kan finnas för att skollagens (SFS 2010:800) skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund kan realiseras. Studien kommer att ställa frågor runt ett antal attityder som kan vara relevanta för att få en större förståelse av hur förutsättningar och uppfattningar ser ut för att vetenskap och forskning kan bli ett verktyg för en kvalitativ skolutveckling. Frågeställning: Hur uppfattar lärare och skolledare att de kan realisera skollagens skrivning om vetenskaplig grund? Delfrågor: 15

16 I hur hög grad tycker de själva, att deras arbete och deras profession utgår ifrån vetenskaplig grund? Hur väl införstådda är de med begrepp runt kunskaps- och lärandeteorier och inom forskningsmetodik? Hur tar de del av forskning? Vilka hinder anser de att det finns för att använda forskning? Vad använder lärare och skolledare forskning till, när de använder den? Teori Fenomenologi Utgångspunkter När jag var ungefär fem år, sa jag till min mamma att du kan inte känna mitt känn. Den filosofi som är min utgångspunkt i detta arbete är fenomenologin. Studierna och förståelse av denna teori stämmer väl överens med något som jag upplevde redan som liten, att det var bara jag som förstod och hade tillgång mitt känn, eller som jag skulle utrycka nu med ett mer vetenskapligt och teoretikst begrepp, min livsvärld. Den teoretiska utgångspunkten för denna uppsats är den kunskapsteoretiska riktningen fenomenologi som utvecklades av Edmund Husserl ( ) och Martin Heidegger ( ) under första delen av 1900-talet. Fenomenologi har uppstått ur hermeneutiken som från början var ett sätt att tolka Bibeln på medeltiden. Den fick ett växande inflytande under 1930-talet, speciellt då i Frankrike genom Maurice Merleau-Pontys ( ) fortsatta arbete. Den har haft stor betydelse för filosofin under 1900-talet genom bland annat Sartre, Levinas, Ricoeur och Gadamer men även inom samhällsvetenskaper som psykologin genom gestaltpsykologin, inom sociologin och inom pedagogiken (Bengtsson 2001, Gustavsson 2009, Molander 2003, Segolsson 2011). Segolsson (2011) skriver vidare att han ser fenomenologin som hermeneutisk och hermeneutiken som fenomenologisk och detta arbete använder begreppen liktydigt. Enligt Hartman (2004) är detta ett rörigt ämnesområde och han menar att hermeneutik och fenomenologin har många uttolkare och denna uppsats teorigenomgång kan inte ses som fullständig eller heltäckande. Fenomenologin undersöker inte hur världen är utan hur människor föreställer sig världen (Hartman 2004:187). Man menar att människor skapar kunskap och förståelse om sin omvärld genom att tolka den utifrån sitt eget medvetande och att människan hela tiden lever i ett vara - i - världen och ett vara - med - varandra (Nordin 2011:245). Utifrån detta sätt att se, är fenomenologin kritisk till den objektiva, positivistiska vetenskapstraditionen. Den traditionen, i bland annat behaviorismens beteendeteorier, med observationer och experiment 16

17 som betraktar människan så att säga utifrån och där subjektet kan uppfatta objektet korrekt. Fenomenologin menar istället att mening, förståelse och kunskap om objektet skapas i gränssnittet mellan dessa enheter, subjekt och objekt (objekt = fenomen). Förståelse och kunskap om objektet formas genom subjektets livsvärld och sin tolkning och förförståelsen. Objektet kommer då att se annorlunda ut utifrån vem som är subjekt (Gustavsson 2009, Hartman 2004, Kroksmark 2013, Molander 2003, Segolsson 2011). Genom att jag i denna uppsats skall undersöka just uppfattningar och attityder runt fenomenet forskning, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet utifrån skollagens nya skrivning ser jag att just fenomenologins begrepp; tolkning, livsvärld och förförståelse blir viktiga. Attityder är inte tydliga och skarpa utan just dunkla och tvetydiga och högst personliga, både från min och från respondenternas sidor (Liedman 2011). Resultaten, svaren, av undersökningen blir också föremål för tolkning utifrån alla medverkandes livsvärldar och allas förförståelse. Begreppet: Tolkning Fenomenologin innehåller flera begrepp och jag har utifrån min uppsats syfte valt att beskriva tre begrepp närmare, dock inte fullständigt; tolkning, livsvärld och förförståelse. Jag tycker att dessa begrepp får relevans för mitt syfte eftersom livsvärlden och förförståelsen ger de möjligheter varje lärare har att förstå och använda forskning i sitt yrke. Fenomenologins tankar om tolkningens betydelse är kanske än viktigare, då man som människa och yrkesperson måste hitta sin egen väg igenom det flöde av information, uppfattningar och direktiv som varje person möter i sitt liv. Sanning, rätt eller fel måste fastställas av varje person genom en tolkning av detta flöde. Även vetenskapliga texter behöver tolkas och förstås genom varje människa. Detta får konsekvens för detta arbete eftersom det kommer att tolkas och förstås av mig men även för frågorna i enkäten måste tolkas av de personer som väljer att svara. Fenomenologin sätter tolkningen som sitt främsta signum, att verkligheten tolkas av varje enskild person. Det är genom detta som verkligheten blir meningsfull och begriplig. Vi måste lära oss tolka både sinnesintryck och den komplexa, myllrande världen med sina språkliga, kulturella, historiska och sociala värden och uttryck. Tolkningen utgår ifrån det som vi redan vet och vi är hänvisade till att tolka en svårtydd tillvaro (Gustavsson 2009:68). Husserl tänkte att man kunde nå en objektiv kunskap bara man kunde skala bort sin egen erfarenhet. Heidegger menar att detta inte är möjligt utan människor är alltid nedsänkta i ett betydelsesammanhang, i en verklighet (Gustavsson 2009:68). Fenomenologin ser tolkningen som en resa, från det välkända hemma till det okända långt borta. Under hela vårt liv träffar vi på nya, obekanta och främmande fenomen som vi måste förhålla oss till. Människans möjlighet till att förstå det främmande och på så sätt lära sig och få kunskap, ligger i graden av öppenhet, följsamhet och sensibilitet (Bengtsson 2001:26) hos varje människa att ta del av och utforska det främmande. Gustavsson (2009) menar även att kreativitet och fantasi kan hjälpa till att förstå och överbrygga det nya. Det är just att det är olikt och annorlunda som gör att vi uppmärksammar fenomenen och att vi kan jämföra dessa två, det kända och det okända (Gustavsson 2009, Kristensson Uggla 2011, 17

18 Segolsson 2011). Bildning, menar Segolsson (2011:136) är just öppenheten för nya erfarenheter. När man sedan har gjort det förut främmande till något bekant har någon form av förändring i livsvärlden skett. Man har då fått ny erfarenhet och kommer att tolka nya främmande saker på ett annorlunda sätt. Man talar om den hermeneutiska cirkel eller spiralen för den process som går ifrån okänd till känt. Segolsson har i sin avhandling Lärandets hermeneutik (2011) skrivit om fenomenologin utifrån lärandet i skolan och menar att teorins perspektiv på just tolkning och dialog borde vara en utgångspunkt för skolans arbetssätt. Han menar att det är av största vikt att man kan lära sig verktyg för att kunna manövrera i en framtida värld med ett större flöde av fakta, massmedia, digitalisering, globalisering och med fler motsägelsefulla åsikter och argument om hur världen framstår. Han skriver att i vår tid, som allt mer går ifrån perspektivet rätt och fel och absoluta sanningar, är det av vikt att varje människa får möjlighet att träna sin förmåga att kritisk tolka både sin egen förförståelse men också hur verkligheten gestaltar sig. Kunskap skall och kan inte reproduceras, utan omtolkas och omskapas, menar Segolsson (2011). Gärdenfors (2010) beskriver liknande tankar, att tolkning och resonemang är nödvändiga för att bearbeta information och fakta så att de blir del i ett sammanhang och kan bli kunskap för varje person. Gustavsson (2009) menar, att i en allt mer komplex tillvaro kommer förmågan att tolka och att kunna jämföra olika perspektiv vara en absolut nödvändighet för ett demokratiskt samhälle. Han menar vidare, för att kunna göra mer kompetenta tolkningar av tillvaron behöver man öva upp en kritisk blick för både för sina egna föreställningar, fördomar och traditioner men också för att kunna överblicka, granska och förstå den mängd information och eventuell desinformation som finns i dagens samhälle. Begreppet: Livsvärld Livsvärlden är den konkreta upplevda vardagliga värld vi lever i varje dag (Molander 2003). Heidegger (1927) använder i sin bok Vara och Tid, istället begreppet i-världen-varo för att beskriva att människan inte är en åskådare i tillvaron utan att man lever just i världen (Heidegger 1927, Nordin 2011). Livsvärlden färgar av sig hela tiden och vävs samman med verkligheten utanför eftersom människans unika livsvärld är subjektiv, individuell, komplex, mångskiftande, osäker, obestämd, fördomsfull, språkligt avgränsad och åtskild i tid och rum. Den omfattar både teoretisk och praktisk kunskap och där finns även den fysiska levda kroppen och den psykiska upplevda medvetenheten med sina erfarenheter, känslor och kunskaper. I livsvärlden ingår också sociala konventioner, kulturella föreställningar och traditioner. Även språket är genom sin abstraktion och mångtydighet en del av livsvärlden (Bengtsson 2001, Gustavsson 2009, Molander 2003, Segolsson 2011). Man menar att se människan ur exempelvis statiska modeller eller teorier, gör att man bortser ifrån den levda livsvärlden komplexitet, mångtydighet och tvetydighet och förenklar samband och sammanhang (Bengtsson 2001, Kroksmark 2013). Genom den hermeneutiska spiralen så utökas och förändras hela tiden livsvärlden. 18

19 Begreppet: Förförståelse I livsvärlden finns även varje persons förförståelse eller förståelsehorisont. Enkelt uttryckt är det som man redan vet, kan och förstår när man möter vardagen och dess fenomen. Där finns även tankemönster, föreställningar, uppfattningar och fördomar. Fenomenologin menar att man endast kan förstå sin omgivning utifrån sin förförståelse eftersom det utgör det enda möjliga perspektiv, eller det cyklop, som en människa kan förstå och tolka sin tillvaro (Bengtsson 2001, Gustavsson 2009, Kroksmark 2013, Segolsson 2011). Segolsson (2011) beskriver förförståelsen som en nedsänkthet i vardagslivets praktik vars handlingar och föreställningar men inte reflekterar över eller ifrågasätter. Denna nedsänkthet är beroende av personens språkliga, kulturella, sociala och historiska kontext (Bengtsson 2001, Hartman 2004). Kroksmark (2013) menar att ingen kan ställa sig utanför sig själv (2013:117) och man är en konsekvens av alla sina erfarenheter (2013:117). Denna förförståelse kommer att utvidgas, förändras och bli allt mer komplex genom den hermeneutiska spiralen, då man upplever nya erfarenheter och integrerar de med den ursprungliga förförståelsen som då kommer att se annorlunda ut (Bengtsson 2001, Gustavsson 2009, Kroksmark 2013, Segolsson 2011). Vetenskap ur fenomenologiskt perspektiv Heidegger har ryckt undan oskuldfullhetens slöjor från den förmenta neutraliteten som präglat synen på industrisamhällets rationalitet och ontologi, dess vetenskap och teknik (Kristensson Uggla 2012:343 b). Tanken att finna sanningen och beskriva universella och allmänna lagar i vetenskapen genom mätning, distans, objektivitet och avsaknad av känslor växte sig stark inom vetenskapen under tiden, från Galileos teorier om solens och jordens placering i universum som utmanande kyrkan ställning på 1600-talet, till tiden runt Denna möjlighet att finna sanning är fenomenologin starkt kritisk mot eftersom även forskaren lever i sin livsvärld. Dock kan vetenskapen använda fenomenologins teorier, främst genom Husserls tankar, om att skala av fenomen dess subjektiva erfarenhet och på så sätt försöka beskriva dem så objektiv som möjligt. Detta är inte enkelt, menar fenomenologin, utan kräver empati, inlevelse, kritisk analys och reflektion. Senare forskning inom fenomenologin ställer sig frågande om man överhuvudtaget kan prata om tingens objektivitet även om man som forskare strävar aldrig så mycket. De menar att nyckeln till framgång, att beskriva verkligheten, är att vara medveten om sina förutfattade meningar och att man beskriver saker mer eller mindre som ett fenomen och inte saker i sig (Hartman 2004, Kroksmark 2013, Molander 2003, Segolsson 2011). Allt fler teorier och filosofier började, i slutet av 1800-talet och har fortsatt fram till idag, att tala om instabilitet, förändring, evolution, relativitet, kaos, osäkerhet, kontextens betydelse och inte minst den egna livsvärldens erfarenheter för hur man uppfattar verkligheten (Kristensson Uggla 2012 b, Molander 2003). I denna osäkerhets tidevarv menar Segolsson (2011) att fenomenologin är ett viktigt verktyg för att hjälpa oss genom sina teser om medveten kritisk tolkning av verkligheten, information, fakta, förklaringar och teorier. Fenomenologin (Bengtsson 2001) oroas inte av denna instabilitet eller osäkerhet utan menar att det är så 19

20 världen är och säger att alltför tydligt identifierade kategorier, grupper, fack och avgränsningar förenklar en komplex verkligheten så mycket att man förlorar sambandet och förståelsen av den verklighet man vill beskriva. Man måste vara följsam och öppen mot tillvarons flertydighet, tvetydighet och mångfald och att världen är [ ] en öppen strukturerad helhet och kan inte omvandlas till ett objektivt och slutgiltigt kunskapssystem (Bengtsson 2001:66). Erfarenhet för att lära Teorins utgångspunkter får betydelse för hur man lär sig och skaffar kunskap, både som barn och vuxen. Eftersom vi varseblir världen utifrån våra olika utgångspunkter, utifrån vår livsvärld och utifrån våra förståelsehorisonter, kommer vi också att lära på olika sätt, utifrån våra egna unika villkor. Vi uppfattar saker mer eller mindre meningsfullt och vi behöver mer eller mindre tid för att förstå kunskap, begrepp och innehåll. Detta tänkande om hur man lär, får konsekvenser i detta arbete, till exempel hur varje lärare kan och vill ta till sig ny forskning (=ny kunskap). Min erfarenhet, genom min livsvärld som består av mitt språk, min historiska bakgrund, min sociala situation och min kulturella kontext, bestämmer möjligheterna när det gäller att uppfatta vad som skall läras och mina möjligheter att avgöra hur jag skall gå till väga för att lära mig (Bengtsson 2001, Gustavsson 2009, Kroksmark 2013). Gärdenfors (2010), som utifrån sin forskning i psykologi, menar att man måste ha en erfarenhetsgrund för att lära, som både består av biologiska och kognitiva funktioner och de språkliga begrepp som vi använder för att beskriva vår verklighet. Han menar att vi ser och hör genom de mönster vi har tillägnat oss (Gärdenfors 2010:137). Det krävs möda att kliva ur sin egen referensram, skriver Timperley (2013) och menar att det kan vara arbetsamt att få sin egen förförståelse och fördomar ifrågasatta och att kunna se nya perspektiv. Dewey (1916/2009) menar att nya idéer kan ha svårt att få gehör just för att de stör rutiner och traditioner. Jag tolkar referensram och erfarenhetsgrund som förförståelse och Dewey skrivningar om svårigheter som en tröghet och en ovilja att just förändra sin livsvärld med en förförståelse som är trygg, känd, van, bekväm och fungerar i vardagen. Relativism Kristensson Uggla (2012 b:235) resonerar om att dilemmat med relativismen inom fenomenologin blir till slut ohållbar om man säger att allt är en tolkning. Han menar att det vore omöjligt att skriva att till exempel om förödelsen i Hiroshima som om det bara var beroende av personers tolkningar eller när man fryser i en snöstorm så är det en bara fria tolkningsbara fantasier. Kroksmark (2013) skriver att verkligheten inte kan vara vare sig absolut objektiv eller absolut subjektiv. Någonstans måste vi förhålla oss till att verkligheten finns där ute, men att sanningen eller uppfattningen om världen skapas av oss. Denna uppsats kommer inte att kunna ge svar på dessa vetenskapliga och filosofiska frågor men vill ändå uppmärksamma dilemmat mellan å ena sidan en värld som bara är tolkad och konstruerad av enskilda personers inre personliga erfarenheter och å andra sidan att man kan vara säker på att verkligheten går att bestämma och definiera i absoluta begrepp och termer. 20

21 Kristensson Ugglas (2012) menar också att den mest spännande forskningen idag, är den som ligger i skärningspunkten mellan naturvetenskapens kvantitativa objektivitet och humanioras kvalitativa tolkningsperspektiv. Gustavsson (2009) fortsätter, att i stora delar av forskar världen har man till stor del förenat dessa skillnader medan problemet och uppdelningen finns kvar hor politiker och administratörer. Jag tänker för min utgångspunkt för denna uppsats måste jag vara medveten om mitt subjektiva perspektiv, min livsvärld och min förförståelse men tror ändå, att genom min bild skapa en större förståelse för uppsatsens syfte och frågeställning och tillsammans med andras forskning om samma fenomen blir bilden tydligare. På samma gång som jag förstår fenomenologins subjektivitet, värjer jag mig emot tanken att vi alla människor skulle vara väsensskild olika. Det känns som om det lätt kan bli en bubbla av bara mina tankar och de är annorlunda än all andras. På ett sätt är de nog annorlunda men jag tänker att jag är del av en mänsklighet som i mångt och mycket utgår ifrån samma behov och känslor. Uppsatsens tolkning är bara min men jag tror att den kan ha mening även för andra, då vi delar samma verklighet. Metod Den här undersökningen Skola på vetenskaplig grund [SVG] grundas på en enkät (Bilaga 2) med 20 frågor med fasta svarsalternativ och de ställer frågor runt ett antal inställningar och uppfattningar gällande forskning i skolan och förskola. Den insamlade informationen blir sedan systematiserad i relevanta statistiska modeller för tolkning av resultatet. Holme & Solvang (1997) menar för att forskningen skall vara giltig måste man tydligt redovisa arbetsprocessen, ha en öppenhet och en transparens i vilka metoder man har valt och varför man valt dem och även kunna visa att undersökningen är systematisk. Ur ett fenomenologiskt perspektiv kräver processen ett kritiskt förhållningssätt och medvetenhet om att jag lever i min livsvärld med min subjektiva förförståelse för undersökningens frågor, process och resultat. Mina resultat är utifrån mina val, värderingar och förutsättningar men kan ändå medverka till en större förståelse för undersökningens frågeställning och resultatet är inte en objektiv sanning (Hartman 2004, Kroksmark 2013, Molander 2003, Segolsson 2011). Det betyder att jag tydligt redovisar vilka metodteorier jag utgår ifrån, är införstådd med god forsknings etik, vilka konkreta metoder jag använt för datainsamling, utformar en enkät som är standardiserad och med en tydlig struktur (Trost 1994) och att jag bemödar mig om att ha hög reliabilitet och validitet. Jag använder i texten lärare som benämning för verksamma som har svarat på denna undersökning om jag inte särskilt skrivit skolledare. I korstabulering mellan fråga 4 och 7 (s.43) så har jag delat upp i yrkeskategorier för att se mönster i undersökningen. Skolan och förskolan är två verksamheter men jag väljer att benämna dem båda som skola. Skollagen skriver om vetenskaplig grund. Jag väljer att även använda begreppet forskning med liknande betydelse som begreppet vetenskap och vetenskaplig grund. 21

22 Kvantitativa och kvalitativa perspektiv I och med mitt val av teoretisk utgångspunkt, fenomenologi (s.16) får det kvantitativa perspektivet försvagad position och blir till stor del en illusion (Gustavsson 2009, Kristensson Uggla 2012). Hartman (2004) referar till vetenskapsteoretikern Kuhn ( ) som menar att forskaren inte kan forska eller ställa sig utanför det rådande forskningsparadigmet och därför är det lönlöst att tala om en objektiv verklighet som går att beskriva som sann. Den kvantitativa forskningen med sitt positivistiska arv har, mer än den kvalitativa forskningen, hävdat att sanning går att finna. Kristensson Uggla (2012) skriver att vetenskapen i allt mindre utsträckning menar sig hitta bevis och sanning utan att numera försöker man övertyga om sina resultats riktighet, i relation till andra resultat. Från att vetenskapen varit en stabiliserande och sannings bärande faktor i samhället, fortsätter Kristensson Uggla (2012) visar den istället allt mer på motsättningen och komplexiteten mellan säkerhet och osäkerheten, ordning och kaos, stabilitet och instabilitet. Vetenskapen blir allt säkrare på sin osäkerhet. Som jag tidigare skrivit (s.16) kan fenomenologin vara ett viktigt verktyg för att navigera och förhålla sig till denna osäkerhet och instabilitet (Kristensson Uggla 2012 b, Segolsson 2011) eftersom denna teori ser inte denna dualism som ett problem utan som en självklar utgångspunkt att förhålla sig till (Bengtsson 2001). Firestone (1987) menar att valet av metod avspeglar forskarens syn på what the world is like, how one ought to understand it (1987: 20). Denna undersökning arbetar efter en kvantitativ metod men eftersom jag under hela arbetsprocessen måste välja, bearbeta och tolka så får metoden kvalitativa värden om ser arbetet ur ett fenomenologiskt perspektiv. Arbetet kan heller inte få en högre kvalité än min livsvärld och förförståelse medger. Enligt Trost (1994) och Holme & Solvang (1997) så är det svårt att klassificera undersökningar som bara kvantitativa eller kvalitativa och menar att de flesta undersökningar använder kombinationer av dessa två metoder. Det viktiga är att se de olika metodernas utmärkande drag och dess konsekvenser. Flera forskare (Cohen, Manion & Morrison 2007, Gunnarsson 2001) menar att striden mellan dessa två synsätt kommer att tonas ned och i framtiden kommer dessa två varianter användas tillsammans allt mer pragmatiskt. De kommer att komplettera varandra utifrån undersökningarnas syfte. Gustavsson (2011) skriver att det är den mest framskridna forskningen som kombinerar dessa synsätt. Här tänker jag att den kvantitativa metoden kan visa på förhållanden som man som forskare inte hade kunnat föreställa sig, i till exempel ett korrelationstest. Den samhällsvetenskapliga forskningen, som den här undersökningen är en del av, brottas med att undersöka den komplexa och invecklade mänskliga verkligheten som är full av individuella och unika värderingar, uppfattningar, åsikter och attityder (Gustavsson 2011, Holme & Solvang, 1997). Den är också många gånger plats- och tidstypisk och är inte så lagbunden som den naturvetenskapliga forskningen. Den kvalitativa forskningen har en större giltighet när det gäller individuell pålitlighet medan den kvantitativa forskningen har en större giltighet när det gäller generell pålitlighet. I och med att den här undersökningen är en totalundersökning kan den inte ha större giltighet än för den undersökta gruppen, de verksamma pedagogerna i en mindre kommun. Den är empirisk eftersom den bygger på en observation av ett fenomen i den verkliga, levda världen såsom den är uppfattad av mina sinnen (Holme & Solvang, 1997). Om det jag uppfattar är en riktig tolkning av omvärlden är svår att veta men igenom att jag beskriver min arbetsprocess, mina metoder och mina val så tydligt som möjligt finns det möjlighet för andra att kontrollera och göra bedömning om undersökning är trovärdig och giltig utifrån sitt syfte. 22

23 Jag har i denna uppsats undersökt inställningar, uppfattningar och attityder till skollagens (SFS 2010) skrivning om vetenskaplig grund. Dessa är inlärda övertygelser och är till stor del skapade utifrån de erfarenheter man fått i de kulturella och sociala sammanhang man lever i. De är del av ens identitet, eller med ett fenomenologiskt begrepp; den enskilda människan livsvärld. De blir stabilare och mer bestämda över tid men de går att förändra och påverka. De är även mer komplicerade att mäta statistiskt korrekt eftersom de utgår ifrån personliga, relativa värderingar som inte är utan problem att översätta till matematiska, ekvidistanta storheter (Gustavsson 2009, Lantz 2011, Liedman 2011, Trost 1994). En annan synpunkt med att undersöka uppfattningar och attityder att undersökningen mäter bara de jag har valt att fråga om. Det finns antagligen många fler uppfattningar och nyanser av dessa, som inte fångas upp av mina frågor i denna enkät. Så resultatet kan inte bli fullständigt utan är redan från början begränsat av frågornas och svarsalternativens konstruktion. Den kvantitativa metoden är i sin form mer objektiv och bygger mer på ett avstånd mellan den som undersöker och den som undersöks. Här är det analytiska perspektivet (Holme & Solvang 1997:80) tongivande då man gör om undersökningens information till generaliserbar och allmängiltiga statistik. Den här undersökningen är, ur Trost (1994) och Holme & Solvang (1997) uppfattning en kvantitativ undersökning eftersom den bygger på en webbenkät med 20 frågor som har fasta svarsalternativ och är lika för alla respondenter och besvaras utan min medverkan eller direkta påverkan. Frågorna är strukturerade och standardiserade i sin utformning att påverkan av tid och plats görs till ett minimum (Trost 1994). Även vilka skalor som skall räknas som kvantitativa går isär i litteraturen. Vissa (Hartman 2004, Lantz, 2011) menar att bara det som kan mätas objektivt och som går att räkna matematiskt, ekvidistanta skalor, som till exempel längd och temperatur, är kvantitativa variabler som benämns som kvotskalor eller intervall skalor. Medan Holme & Solvang (1997) och Trost (1994) menar att även ordinalskalor, som denna undersökning använder sig mest av, har en kvantitativ karaktär eftersom svaren kan omformas till siffror och som då kan matas in i ett statistik program. Detta trots att en ordinalskala har godtyckligt satta värden och mäter subjektiva definitioner, dock i inbördes rangordning, som till exempel aldrig, sällan och ofta. På en nominalskala har inte värdena någon inbördes rangordning utan är en klassifikation av egenskaper, som till exempel yrke. Urval Den här undersökningen utgår ifrån en enkät som undersöker attityder runt begreppen vetenskaplig grund bland skolledare och lärare inom skola och förskola i en mindre kommun i västra Sverige. Undersökningen är begränsande i arbetsomfång, både när det gäller tid och i ekonomiska resurser, så jag har valt att göra en totalundersökning (Trost 1994). Undersökningen vänder sig till alla lärare och skolledare, sammanlagt 156 stycken, på samtliga förskolor (fem stycken) och skolor (fem stycken varav en högstadieskola) i kommunen. Jag har valt att skicka enkäten till de pedagogiskt verksamma yrkeskategorierna; skolledare, lärare på samtliga stadium, fritidspedagoger, förskollärare och barnskötare. Man kan även välja alternativet Annat om arbetar till exempel som specialpedagog. Jag arbetar i kommunen och har då en kännedom om kommunens skolor och förskolor och jag har även tillgång till personallistor och mailadresser. 23

24 Genom att välja att göra en totalundersökning kan den inte bli representativ för hela populationen av Sveriges lärare och skolledare utan analysen av materialet kommer bara gälla denna grupp av skolledare och lärare som har svarat på min enkät. Dock tror jag att resultatet kan bidra med en pusselbit för att göra bilden tydligare av hur förutsättningarna ser ut för att realisera skollagens intentioner. Detta kan vara intressant för andra än för just denna kommuns fortsatta arbete i dessa frågor. Enkätkonstruktion Undersökningen Skola på vetenskaplig grund kommer att bygga på en webbaserad enkät med fasta svarsalternativ. Enkäten kommer att utformas i datorprogrammet Survey & Report, som tillhandahålls av Karlstads Universitet. I programmet ingår enkätkonstruktion, utskick, insamling och bearbetning av data. Enkäten har totalt 20 frågor med fasta svarsalternativ där 6 första frågorna är baserade på nominalskalor, så kallade bakgrundsfrågor, och de följande 14 frågor är baserade på ordinalskalor, då de ställer frågor runt åsikter, uppfattningar och attityder. Enkäten har fått sin inspiration och sin utgångspunkt i enkäten Skolans syn på vetenskap (Vetenskap och allmänhet, 2013). Johansson & Svedner (2006) menar att man kan få en högre kvalitet genom att använda tidigare enkätfrågor och på detta sätt kan reliabilitet och validitet stärkas. Operationalisering (Lantz 2011) är att omvandla undersökningens allmänna och mer abstrakta syfte, i detta fall att få en bild av utgångsläget, förutsättningar och de inställningar och uppfattningar som finns hos lärare och skolledare för att realisera skollagens skrivning om vetenskaplig grund. Detta har omvandlas till frågeställningen hur skolans verksamma kan realisera denna skrivning? Denna fråga har sedan fått fem delfrågor; 1: hur väl de anser att deras arbete och profession utgår ifrån vetenskaplig grund, 2: kunskap om teoretiska begrepp, 3: hur man tar del av forskning, 4: vilka hinder som finns och 5: vilka forskning använder man. Dessa delfrågor har sedan operationaliserats till frågor i enkäten. Här har jag utgått ifrån det som forskningen har visat ifråga om dilemma när det gäller forskning i skolan men även egen erfarenhet när det gäller svårigheter speciellt när det gäller den verbala och skriftliga formuleringsförmågan utifrån ett yrkesspråk. Även har enkäten Skolans syn på vetenskap (Vetenskap och allmänhet, 2013) har bidragit med frågeställningar. Jag har valt att använda några frågor från enkäten Skolans syn på vetenskap (Vetenskap och allmänhet, 2013) som fråga 14: hur man tar del av forskning, fråga 15: hinder i att använda forskning och fråga 17: till vad har du använt eventuell forskning till och fråga 18 och 19 som frågar om forskning i allmänhet. Delfråga 1 besvaras med frågorna 7, 8, 10 och 11 i enkäten och där jag har försökt mäta lärarens inställning till, och grad av forskning och professionalitet i arbetet genom att fråga dem om hur viktigt de tycker det är med forskning, i vilken grad de anser att deras arbete vilar på vetenskaplig grund, om de anser att arbetet skulle bli bättre med mer forskning och i vilken grad de anser sig vara professionella. Delfråga 2 besvaras med frågorna 9 och 16 där jag vill mäta graden av kunskap och medvetenheten om olika teoretiska begrepp och hur väl man själv tycker att man kan förklara dem Detta blir också ett sätt att mäta graden av yrkesspråk. Fråga 9 får man skatta sin förmåga 24

25 att mer allmänt kunna förklarar sin pedagogiska teorier och i fråga 16 får svara på hur väl man tycker sig kunna förklara ett antal specifika kunskap- och metodteoretiska begrepp. Delfråga 3 besvaras av fråga 14 som frågar hur och var man får tag i forskning. Här vill jag mäta vilka källor man använder till forskning genom att man får välja ett antal sätt att ta del av forskning och i vilken utsträckning detta sker. Delfråga 4 besvaras med fråga 15 som mäter vilka hinder lärare och skolledare upplever för att använda forskning i arbetet. Här finns ett antal alternativ som mäter graden av upplevda hinder genom språk, vana, relevans, organisation och tid. Delfråga 5 som besvaras med fråga 17 om vilken forskning man använder i skolan och här har man fått välja mellan undervisning, pedagogik, skolutveckling och verksamhetsorganisation. Dessa ämnen ringar in område som är intressanta för verksamhetens olika delar. Kategorierna i enkätens frågor är valda av mig och de skulle kunna ha valts på ett annorlunda sätt och de kunde vara fler eller färre. Standardisering och struktur är viktiga i en kvantitativ undersökning så att svaren inte påverkas av icke relevanta faktorer (Trost 1994). Detta bidrar även med möjlighet till hög reliabilitet och validitet. Enkäten är standardiserad i Trost (1994) mening att den är lika för utformad för alla så att möjligheten att svara korrekt ökar. Dock kan man inte standardisera situationen för respondenterna eftersom de väljer själva när och var de vill svara i och med det är en webbaserad enkät. Enkäten har en struktur, i Trost (1994) bemärkelse, i det att jag har försökt ställa frågorna i en ordning som skall vara begriplig för respondenterna och i att språket i frågorna är så pass enkelt att man förstår frågan och kan svara utan svårighet. Här i finns ett dilemma; eftersom jag vill undersöka attityder till forskning blir det tvunget att använda en del av forskningens termer även om de kan tyckas abstrakta och teoretiska. Detta språkval kan tyckas vara svårt men jag ser det som nödvändigt för att syftet i undersökningen skall uppnås. Svaren i enkäten är konsekventa i det att man går ifrån mindre till mer på liknande sätt i alla ordinalskals frågor, utom fråga 20. Layouten är enkel och jag har valt att inte ha för många frågor för att enkäten inte skall ta mer än 20 minuter att besvara. De 14 frågorna, ordinalskala, har alla, utom fråga 20, en femgradig skala, som går ifrån i mycket låg grad till i mycket hög grad (fråga 7-13, 16), mycket stort hinder till inget hinder (fråga 15) och från aldrig till flera gånger i veckan (fråga 14) och från litet förtroende till stort förtroende (fråga 18 och 19) och fråga 20 är en tregradig skala från nej, kanske till ja. Datamaterialet kommer sedan att bearbetas i ett statistiskt datorprogram, SPSS Statistic 20, framtaget av IBM för att ta deskriptiv statistik med procent, medelvärde, signifikansvärde, korrelationskoefficienter och korstabuleringar. En digital distribution är snabb och kostnadsfri jämfört med vanlig post. Nackdelarna med att skicka enkäten som ett digitalt utskick är att det kräver god kunskap i datahantering av den som utför undersökningen (Lantz, 2011) 25

26 Genomförande Enkäten utformades som en webbenkät i Survey & Report, ett datorprogram som Karlstads Universitet tillhandahåller. Jag testade enkäten på ett par personer i skolans verksamhet som fick svara och lämna kommentarer och kritik på frågornas struktur och innehåll, en pilotstudie (Lantz, 2011). Jag fick då också en uppfattning hur lång tid det tog att fylla i frågorna. Jag kontaktade rektorerna på respektive skola, en högstadieskola, fyra låg- och mellan stadie skolor och fem förskolor. Där bifogade jag enkäten och skrev kort om mig och syftet med undersökningen. Utskicket gick sedan ut som ett mail på kommunens portal; Edwise, till 156 pedagoger i kommunen. I mailet ingick ett missivbrev (Bilaga 1) med information om undersökningen och kontaktuppgifter till mig och där fanns en länk till enkäten. Under arbetsprocessens gång har jag förstått att, utifrån forsknings etiska principer, borde begreppet anonyma i missivbrevet bytas ut mot begreppet konfidentiell, som bättre beskriver hur svaren behandlas i praktiken. Enkäten var öppen 16 dagar och det gick ut en påminnelse efter 12 dagar och när enkäten stängdes ner hade den besvarats av 62 personer, 40 %. Svaren gick direkt och automatiskt till Survey & Report. När enkäten stängdes ner flyttades datan, i Survey & Report till ett Excelark där alla svar fick ett identifikationsnummer. Detta ark med respondenternas svar flyttade jag sedan in i statistikprogrammet SPSS. Där jag har sedan har analyserat resultaten och tagit fram grafik i form av diagram och tabeller. Fördelar med att använda ett datorprogram är att det klarar att hantera stora mängder av data utan större arbetsinsats och minskar även risken för räknefel och inmatningsfel som kan uppstå genom en mer manuell hantering. Bortfallsanalys Det externa bortfallet i enkäten är 60 %. Trost (1994) menar att idag får man räkna med ett bortfall på mellan 25 % och 50 % när man väljer att skicka ut enkäter för att få in data till undersökningar. Reliabilitet sänks ju högre det externa bortfallet är. Ju fler som väljer att inte svara desto mindre representativa blir svaren som undersökningen får in. I och med att underlaget i denna enkät är relativt litet redan från början, 156 personer, så får varje svar förhållande vis stort utslag i datan och senare tolkning. I och med den relativt låga svarsfrekvensen, 40 %, blir konsekvensen att datan måste tolkas försiktigt. Även om jag inte från början kunde veta vilken svarsfrekvens enkäten skulle få så ångrar jag inte valet att skicka enkäten så pass opersonligt som jag gjorde. Detta för att ha möjlighet att göra om samma enkät i en annan kommun eller med en annan grupp av personer inom skolan och då kan jag använda denna undersöknings resultat som jämförelse. Den eventuellt framtida undersökningen skulle då få en högre reliabilitet genom sitt test-retest. Skälen till att alla inte svarar på enkäten går bara att spekulera i. Kanske är lärare en yrkeskår som är enkättrötta, något som Scherp påtalar i en föreläsning (personlig kommunikation, mars 2013). Lantz (2011) menar att det finns en risk med webbenkäter då de som är mer datorvana kan bli överrepresenterade i resultatet och de med lite datorvana kanske inte svarar alls. Webbenkäter är, med Trost (1994) ord, icke standardiserade när det gäller när och var man väljer att öppna och läsa enkäten och det finns då en fara att det inte finns tid när man 26

27 öppnade mailet och sedan åker enkäten allt längre ner på listan av mail och glöms bort. Lärare i förskolan är överrepresenterade i denna enkät och det kan bero på att jag arbetar där, men också att lärare i grundskolan, mer ofta än lärare i förskolan får enkäter i sina mailboxar och av den anledningen inte orkar att svara. En del av det externa bortfallet kan även förklaras med att man använder mailadresser i en webbenkät. Mailadresser måste vara helt korrekta och uppdaterade för att komma fram och eftersom jag skrev in hundra adresser manuellt är den mänskliga faktorn högst påtaglig. Varje adress vara helt korrekt vilket tog mycket arbete, till exempel om namnet Annika stavas med k eller c. Några personer som visste om enkäten men inte hade fått den, hörde av sig och då korrigerade jag adressen. Däremot har Survey & Report räknat båda utskicken i sin sammanställning. Enkäten blir mer personlig eftersom det är flera personer i kommunen som vet vem jag är och kanske har fler svarat för att hjälpa mig i min undersökning men det kan även vara tvärtom, att det finns de som inte svarar på grund av att de känner mig och tycker då inte att det känns speciellt viktigt. Det interna bortfallet är i på grund av att man hoppat över en eller flera frågor. SPSS redovisar tydligt att en respondent inte svarat och skriver då missing values, men kan inte svara på varför respondenten inte svarat. Det kan kanske vara att man inte förstått eller så har man bara missat någon fråga. Analys Datamaterialet från enkäten Skola på vetenskaplig grund har samlats in i Survey & Report och sedan överförst till SPSS Statistics 20, ett statistiskt datorprogram från IBM, via ett Excelark. I Excelarket blev varje enkät kodat med ett löpnummer för identifikation (Trost 2012). I SPSS har jag sedan bearbetat mina data och tagit fram beskrivande eller deskriptiv statistik som frekevenstabeller, procent, medianvärde, korstabuleringar och spridningsmått som kvartilavvikelsen. Denna statistik redovisas i resultatdelen med diagram och tabeller gjorda i antingen i SPSS och Excel. Även om undersökningen är en totalundersökning har jag försökt se korrelationer eller samband mellan vissa frågor för att kunna se mer komplexa strukturer (Cohen, Manion & Morrison 2007, Lantz 2011, Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010, Trost 1994). Validitet och reliabilitet Validitet och reliabilitet är två begrepp som hjälper till att svara på frågor om undersökningens kvalité och om resultaten kan säga något om hur den undersökta verkligheten ser ut. En mätning kan ha hög reliabilitet men låg validitet, man mäter korrekt men mäter fel sak, men hög validitet ger en hög reliabilitet. En undersökning bör sträva efter att ha både hög validitet och hög reliabilitet och möjligheterna till detta läggs i förarbetet och i planering av en undersökning (Cohen, Manion & Morrison 2007, Lantz 2011, Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010, Trost 1994). 27

28 Reliabilitet Reliabilitet säger något om undersökningens tillförlitlighet och hur man mäter. Mätningarna skall vara så noggrant och korrekta utförda så att slumpens inverkan minimeras. Hög reliabilitet är till exempel om undersökning utförs vid flera olika tillfällen, med samma urvals kriterier, och man får samma resultat, test-retest. Hög reliabilitet är också om undersökningens resultat är samstämmiga oberoende av vem som utför undersökningen. Låg reliabilitet finns om frågorna är till exempel svårförståliga så respondenterna svar blir mer av gissning än korrekta svar på frågan (Cohen, Manion & Morrison 2007, Lantz 2011, Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010, Trost 1994). Här kan man diskutera att det faktum att för många har fyllt i att de är skolledare. Vid läsning av mina svar har jag sett att 11 personer har i frågan 4, valt alternativet skolledare trots att det bara finns 8 skolledare i kommunen. Graden av reliabilitet sänks i och med sådana här misstag. Men dessa hade inte varit synliga i en större undersökning och därför kan graden av tillförlitlighet i undersökningar diskuteras. Är svaren korrekta eller är de slarvigt och felaktigt ifyllda av till exempel ointresse, tidsbrist eller trötthet? För att öka reliabilitet i denna undersökning, när det gäller om frågorna är tydliga och förståeliga, har jag i ett första steg försökt använda enkla och begripliga ord och i ett andra steg lämnat ut enkäten till ett antal kollegor för att få kommentarer, en pilotstudie. Frågorna omarbetades för att svaren skall bli så tydliga som möjligt för att minska slumpens inflytande. Även om jag har försökt att använda ett enkelt språk så är svaren beroende på vad varje person lägger för betydelse i ordvalen, till exempel professionell eller någorlunda väl. Eftersom jag har tittat på andra enkäter (Vetenskap & Allmänhet 2013, RFR 2012) med liknande syfte och flera av svaren har gett likartade resultat anser jag att reliabiliteten i undersökningen är god. Reliabilitet påverkas också hur stort bortfallet blir, ju högre bortfall desto lägre reliabilitet eftersom svaren blir allt mindre representativa ju färre svar undersökningen får. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 % vilket är något under typiska värden för enkätundersökningar, vilket ligger runt 25 % och 75 % (Trost 1994). Under kapitlet Bortfall (s.26) har jag resonerat om studiens bortfall och dess eventuella orsaker. Alla dessa bortfall, oavsett orsak, får konsekvenser för reliabiliteten, eftersom den sänks med varje bortfall. Jag valde ändå att skicka min enkät som mail även om det är mer opersonligt och mindre tvingande än om jag hade åkt ut personligen till varje enhet och arrangerat att enkäten fylldes i. Min tanke var att utskicket så mycket som möjligt skulle påminna om en professionell enkät, från till exempel från SCB, där avsändaren är okänd. Detta förfarande har eventuellt gett ett större bortfall vilket ger sämre reliabilitet. Enkätens utformning och webbdistribution gör den likvärdig och till stor del oberoende av mig som konstruktör, dock med en lägre svarsfrekvens som resultat. Dock färgas hela undersökningen av mina val och möjligheter. I arbetet har jag försökt vara systematisk och noggrann i undersökningens alla delar för att undvika slumpmässiga fel. 28

29 Reliabilitets test med Cronbach s alpha Ett sätt att mäta reliabilitet, eller intern konsistens, är Cronbach s alpha, som mäter om olika variabler, som skall mäta samma sak, verkligen gör det. Värdet för Cronbach s alpha kan ligga mellan -1 och 1 där värden över 0,7 anses godtagbara (Cohen, Manion & Morrison 2007, Lantz 2011). Jag har valt fem frågor ur min enkät att mäta reliabiliteten med; 7, 10, 17, 18 och 19 som jag sedan beräknat i SPSS för att få ett värde. Fråga 7 och 10 är frågor runt den egna yrkesrollen och fråga 17 är vilken sorts forskning man använt med alternativet pedagogik. Fråga 18 och 19 är frågor runt en allmän syn på forskning. Värdet som jag fått är 0,745 och ett godtagbart värde ur reliabilitets synpunkt (Cohen, Manion & Morrison (2007:640). Tab. 1: Tabell över Cronbach s alpha Cronbach s Alpha Items n=5 0,745 om item borttaget 7. Arbetsätt. Vikt 0, Förstå forskning 0, Förtroende för forskning 0, Forskningsbaserat 0, Forskning: pedagogik 0,795 Validitet Validitet är att kunna konstruera undersökningar och frågor som kan mäta det vi vill mäta, att undersökningen har en giltighet i fråga om undersökningens syfte och fråga. Validitet är, som jag förstår det, ett mer övergripande begrepp och som beskriver om mina data och mina metodval verkligen svarar på undersökningens syfte och frågeställning. Svårigheten är att gå ifrån teoretiska tankar till meningsfulla mätbara frågor, operationalisering. Kvaliteten i denna operationalisering, eller övergången från abstrakt till konkret, ger en möjlighet till högre eller lägre validitet. Ju bättre man lyckas med konkretisera det mer abstrakta syftet till tydliga mätbara frågor ju större chans är att undersökningen får högre validitet (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010, Lantz 2011). Möjligheten till hög eller låg validitet är också beroende av alla de val som man som forskare gör i undersökningens utformning och process. 29

30 Den påverkas hur noggrant jag gör min metodbeskrivning och hur väl jag kan använda metoden och förstå konsekvenser av de val jag gör. (Cohen, Manion & Morrison 2007, Lantz 2011, Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010, Trost 1994). Eftersom jag undersöker attityder, uppfattningar och åsikter runt ett fenomen och dessa är svårfångade sanningar kan det vara ett validitetsproblem. Mäter de metoder jag väljer att använda, det jag vill mäta? Är mina frågor och svarsalternativ relevanta för just denna frågeställning? Eftersom jag använt mig av frågor från enkäten Skolans syn på vetenskap (Vetenskap och allmänhet, 2013) hoppas jag att validiteten i undersökningen blir starkare. Jag kan heller inte veta hur sanningsenliga svaren är. Det finns en risk att man svarar med ett högre värde i ordinalskala för att svaren skall se bra ut (Holme & Solvang 1997, Lantz, 2011 Trost). Här kan fenomenologins perspektiv vara till hjälp, att allt utgår ifrån en tolkning och kvalitén i undersökningen påverkas av graden av förståelse och medvetenhet om detta. Undersökningen kan heller inte ha högre validitet än vad min förförståelse tillåter i fråga om val i arbetsprocesser (Bengtsson 2001, Gustavsson 2009, Segolsson 2011). Forskningsetik Den humanisitiska-samhällsvetenskapliga forskning vilar på de forskningsetiska principer som togs av det Humanistiska-samhällsvetenskapliga forskningsrådet 1990 (Vetenskapsrådet 2002). Där talar man om två krav; forskningskravet och individskyddskravet. Med forskningskravet menar man att forskning behövs för samhällets bästa och att den skall drivas av god kvalitet och även utgå ifrån frågor som kan vara till nytta för hela samhällets utveckling. Som motvikt ligger det andra kravet, individskyddskravet som talar om individens skydd i forskning. Här värnas om den enskilda individens integritet och att man inte får utsätter någon för fysisk eller psykisk fara i forskningssammanhang. Dessa två krav måste hela tiden vägas mot varandra i varje enskilt forskningsuppdrag. Individskyddskravet är uppdelat i fyra del krav: Informationskravet: forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte (2002:7). Med enkäten följde det med ett missivbrev (Bilaga 1) som förklarade syftet med undersökningen och där fanns även kontaktuppgifter om respondenterna skulle ha eventuella frågor. Samtyckekravet: deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan (2002:9). Den enskilda läraren kan fylla i enkäten om den har lust och tid. Konfidentialitetskravet: uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem (2002:12). Alla enkäterna är konfidentiella och lämnades in via e-post. Eftersom detta är en undersökning i en liten kommun är detta krav viktigt. Nyttjandekravet: uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål (2002:14). Data mängden som samlat in i enkäterna kommer bara att användas i forskningssyfte. 30

31 Resultat Resultaten från enkäten Skola på vetenskaplig grund är svar på lärarnas uppfattningar, inställningar och attityder runt vetenskaplig grund och forskning i skola och förskola. Resultaten presenteras med text, diagram och tabeller som redovisar procent, medianvärde, spridningsmått som kvartilavvikelsen. Några frågor kommer även att redovisas med tabeller utifrån eventuella korrelationer och korstabuleringar. Jag gör ett urval i datamaterialet och redovisar delar av det utifrån mina delfrågor i syftet. Med tanke på att jag tror det är viktigt med forskning i skolan så har jag försökt göra diagram och tabeller så tydliga och enkla som möjligt för att en inte så van läsare av statistik kanske kan förstå och intressera sig för resultaten. Efter varje delfråga gör jag en sammanfattning av den delfrågans resultat. Frågorna 1, 3, 4 De tre bakgrundsfrågor, nominalskala, som jag väljer att visa är fråga 1, 3 och 4 i enkäten: kön, vilket stadium man arbetar på, vilken befattning man har. Jag redovisar resultaten i tre frågor; 1, 3, 4 och med diagram för två; 3, 4. Fråga 1: Fördelningen mellan kvinnor och män är 54 stycken kvinnor, 87 % och 8 män, 13 %. Denna fördelning kan ses som mycket ojämn och icke representativ, men stämmer ändå ganska väl med övriga landet, enligt SBC statistik över könsfördelningen inom förskola och skola (SCB 2012). Fig 1: Diagram över vilket stadium man arbetar 31

32 Fråga 3: Vilket stadium arbetar du på? 19 % arbetar i åk 7-9, 6 % arbetar i åk 4-6, 10 % arbetar i åk 1-3, 6 % arbetar i förskoleklass, 49 % arbetar i förskolan, och där ingår förskollärare och barnskötare och 10 % har svarat Annat och där ingår skolutvecklare, speciallärare och specialpedagoger som arbetar mot alla stadier i kommunen. Ungefär hälften av de svarande arbetar i förskolan och den andra hälften är fördelad i grundskolan. Om man jämför statistiken från Skolverket (2013 c) över lärare i Sverige så är lärare från förskolan överrespresenterade i denna undersökning. (Fig.1) Fig. 2: Diagram över vilken befattning man har Fråga 4: Vilken befattning har du? 18 % är skolledare, 3 % är ämneslärare, 5 % är lärare åk 4-6, 2 % är lärare åk 1-3, 3 % är lärare i förskoleklass, 39 % är fritidspedagoger, 10 % är förskollärare, 10 % är barnskötare. Den stora mängden fritidspedagoger kan förklaras med att flera av dessa arbetar i förskolan. Skolledare är överrepresenterade om man jämför skolverkets (2013 c) siffror, där ett snitt för Sverige är ca 5 %. Detta påverkas även av att några har svarat skolledare felaktigt. Det är bara denna bakgrunds fråga jag använt i korstabuleringarna, fig. 7. (Fig.2) 32

33 Resultat utifrån delfråga 1 I vilken grad tycker lärare att deras arbete och profession utgår ifrån vetenskaplig grund? Denna delfråga besvaras av frågorna 7, 8, 10 och 11 i enkäten. Dessa är värderingsfrågor på en ordinalskala; i vilken grad tycker du det är viktigt att ditt arbete vilar på vetenskapliggrund, i vilken grad tycker du ditt arbete vilar på vetenskaplig grund, i vilken grad tror du att ditt arbete skulle bli bättre om det var mer forskningsbaserat och i vilken grad tycker du att du är professionell i din yrkesroll Dessa frågor har fem svarsalternativ: I mycket låg grad, i låg grad, någorlunda väl, i hög grad och i mycket hög grad. I SPSS har dessa svarsalternativ fått värdena 1-5 på en ordinalskala och kan på så sätt bli omräknade statistiskt. Några av svarsalternativen har fallit bort i tabellerna på grund av att ingen valt dessa alternativ. Nedan redovisas dessa frågor med diagram i fig. 3-6 utifrån procent, centralmått: median (md) och spridningsmått: percentiler. Fig.3: Diagram över i vilken grad man tycker det är viktigt att arbetet vilar på vetenskaplig grund Fråga 7: I vilken grad tycker du det är viktigt att ditt arbetssätt vilar på vetenskaplig grund? I mycket låg grad, 0 %, i låg grad, 2 %, någorlunda väl, 23 %, i hög grad, 53 % och i mycket grad, 21 %. N=62, md=4, P25=3, P50=4, P75=4. Md är 4 vilket motsvarar svarsalternativet i hög grad. En övervägande majoritet, 74 %, tycker det är i hög grad och i mycket hög grad viktigt att deras arbetssätt vilar på vetenskaplig grund. (Fig.3) 33

34 Fig. 4: Diagram över i vilken grad man tycker att arbetssättet vilar på vetenskaplig grund Fråga 8: I vilken grad tycker du ditt arbete vilar på vetenskaplig grund? I mycket låg grad, 0 %, i låg grad, 3 %, någorlunda väl, 48 %, i hög grad, 36 % och i mycket hög grad, 8 %, bortfall 5 %. N=62, md=3, P25=3, P50=4, P75=4. Md är 3, vilket motsvarar svarsalternativ någorlunda väl. Här får värdet någorlunda väl högsta värde på 48 %.(Fig.4) Fig.5: Diagram över i vilken grad man tycker arbetet skulle bli bättre om det var mer forskningsbaserat Fråga 10: I vilken grad tror du att ditt arbete skulle bli bättre om det var mer forskningsbaserat? I mycket låg grad, 0 %, i låg grad, 5 %, någorlunda väl, 43 %, i hög grad, 42 %, i mycket 34

35 hög grad, 8 %, bortfall 2 %. N=62, md=4, P25= 3, P50=4, P75=4. Md är 4 vilket motsvarar svarsalternativ i hög grad. De tillfrågade menar, med 85 % att deras arbete skulle bli någorlunda till hög grad bättre om deras arbete var mer forskningsbaserat. (Fig.5) Fig.6: Diagram över i vilken grad man tycker att man är professionell sin yrkesroll Fråga 11: I vilken grad tycker du att du är professionell i din yrkesroll? I mycket låg grad, 0 %, i låg grad, 0 %, någorlunda väl, 8 %, i hög grad, 69 %, i mycket hög grad 21 %, bortfall 2 %. N=62, md=4, P25=4, P50=4, P75=4. Md är 4 vilket motsvarar svarsalternativet i hög grad. I hög grad får här det största enskilda värdet i frågor som rör den egna yrkesrollen, 69 %. I mycket hög grad får det näst högsta värdet 21 %. (Fig.6) Korrelationer mellan frågorna 7-11 Utifrån Pearsons korrelationskoefficient (r) finns det ett tydligt statistiskt samband mellan fråga 8: arbetet vilar på vetenskaplig grund och frågan 9: förklara dina pedagogiska teorier med r= 0,586 (Sig 0,000**) och även med fråga 10: ditt arbete skulle bli bättre om det var mer forskningsbaserat? med r= 0,586 (Sig 0,000**). Sambandet i övrigt i dessa frågor runt den egna yrkesrollen är mycket svaga, från r= -0,028 till r= -0,014. (Tab.2) 35

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Kunskapen tar form LAU 150

Kunskapen tar form LAU 150 Kunskapen tar form LAU 150 Akademisk bildning och professionell kompetens i ett historiskt perspektiv Lennart G Svensson 1. Vad är ett universitet? 2. Vad betyder bildning? 3. Vad menas med professionell

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet. Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan

Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet. Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan 2 Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Förord Genom forskning får vi hela tiden

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Forskning ger bättre resultat i skolan

Forskning ger bättre resultat i skolan Forskning ger bättre resultat i skolan Programförklaring Vi Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv

Läs mer

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Framtidens lärande Anders Jakobsson, PhD Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Vetenskaplighet och lärande Mångvetenskapligt / tvärvetenskapligt Hur förhåller man

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Språklyftet A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Undervisande personal & Fritidspersonal Didaktik Förstelärare med inriktning mot språkutveckling Lärare F-6 Processledare Hörselklass

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30 Att leda särskola 2015 SIGYS konferens, Växjö Mening, makt och utbildning delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning Föreläsningens struktur I. Utgångspunkter, begrepp II. Studien III.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Lärarutbildningsnämnden Dnr: 478/2008-515 UTBILDNINGSPLAN Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Utbildningsplan 2010-10-20 Dnr SLU ua 2010.3.0-3372 Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Environmental

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten

Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten Implementering och spridande av kunskap Historisk tillbakablick Optimistiska eran - själv ta del av ny forskning Många metoder som användes

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap

Pedagogiskt ledarskap kapitel 6 Pedagogiskt ledarskap Vad är pedagogiskt ledarskap? Trots att diskussionen om hur rektors pedagogiska ledarskap ska balanseras mot lärarnas autonomi har pågått sedan 1946 års skolkommission finns

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA

SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA Vad är tillsynskompetens? Grunden är offentlighet/sekretess, förvaltningslagen, statstjänstemannarollen. Tillsynskompetens är en expertis i sig. Att vara trygg

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer