Skola på vetenskaplig grund -

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skola på vetenskaplig grund -"

Transkript

1 Skola på vetenskaplig grund - hur uppfattar lärare och skolledare att de kan realisera skollagens skrivning om vetenskaplig grund i skola och förskola School based on scientific research - how do teachers and school leaders comprehend that they can realize the school law s writing concerning scientific research in school and preschool Torun Sjögren Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Magisterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling Avancerad nivå/60 hp Handledare: Getahun Abraham Examinator: Marie Karlsson

2 Abstract This paper investigates a number of attitudes to the formation of the Swedish School Law that education shall rest on a scientific base with the aim of getting a better understanding of which conditions and startingpositions these are for the implementing of the law. The basic data have been taken from a quantitative total survey which has been sent to school leaders and teachers on schools and pre-schools in a smaller commune. The response rate of the survey is 40 %. Then the data have been analysed and shown as descriptive statistics. The paper has a phenomenogical starting-point. The result shows that, generally, there is a positive attitude to using research in school and pre-school. The result indicates also that conversation with colleagues is the most important source of research and that one s own research is the source that least contributes to scientific thinking in school and pre-schools. The study shows that what is considered to be the biggest obstacle for using research is lack of time and linguistic difficulties. The study points at a relatively low scientific base of conception concerning theories of knowledge and research methods. This can indicate a less developed professional language. The conclusion of the study is that much effort and creativity will be demanded concerning both organisation and knowledge in order to realize the formulation of the school law. Key words Forms of knowledge, interpretation, obstacle for research, professionality, professional language, scientific basis, school law 2

3 Sammanfattning Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar som finns och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt. Resultatet visar att det överlag finns en positiv inställning till att använda forskning i skolan och förskola. Resultatet visar att samtal med kollegor är den största källan till forskning och att egen forskning är den källa som minst bidrar till en vetenskaplighet i skola och förskola. Studien visar att det som anses vara det största hindret för att använda forskning är tid och språkliga svårigheter. Undersökningen visar på en relativt låg vetenskaplig begreppsbas när det gäller kunskapsteorier och forskningsmetoder. Detta kan tyda på ett mindre utvecklat yrkesspråk. Diskussionens konklusion är att det kommer att fodras åtskilligt med ansträngning och kreativitet, både organisations- och kunskapsmässigt, för att skollagens skrivning skall kunna realiseras. Nyckelord Hinder för forskning, kunskapsformer, professionalitet, tolkning, skollagen, vetenskaplig grund, yrkesspråk 3

4 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 INLEDNING... 5 FORSKNINGSÖVERSIKT... 6 FÖRUTSÄTTNINGAR UTIFRÅN SKOLLAGENS SKRIVNING... 6 HINDER FÖR FORSKNING... 8 KUNSKAPSFORMER PROFESSIONELLA LÄRARE FORSKNING I SKOLAN SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING TEORI FENOMENOLOGI Utgångspunkter Begreppet: Tolkning Begreppet: Livsvärld Begreppet: Förförståelse Vetenskap ur fenomenologiskt perspektiv Erfarenhet för att lära Relativism METOD KVANTITATIVA OCH KVALITATIVA PERSPEKTIV URVAL ENKÄTKONSTRUKTION GENOMFÖRANDE BORTFALLSANALYS ANALYS VALIDITET OCH RELIABILITET RELIABILITETS TEST MED CRONBACH S ALPHA FORSKNINGSETIK RESULTAT FRÅGORNA 1, 3, RESULTAT UTIFRÅN DELFRÅGA RESULTAT UTIFRÅN DELFRÅGA RESULTAT UTIFRÅN DELFRÅGA RESULTAT UTIFRÅN DELFRÅGA RESULTAT UTIFRÅN DELFRÅGA DISKUSSION KRITISK GRANSKNING AV UNDERSÖKNINGENS METOD OCH ARBETSPROCESS DISKUSSION UTIFRÅN RESULTATEN AVSLUTANDE ORD OCH TANKAR OM FRAMTIDA FORSKNING REFERENSER BILAGOR Bilaga 1: Missivbrev Bilaga 2: Enkät Bilaga 3: Figur- och tabellförteckning

5 Inledning "Det som skiljer vetenskaplig kunskap från andra former av kunskap är sättet vi får kunskap på. Skillnaden består i den systematisering och strukturering som äger rum genom teoriutveckling och medelst de metodiska redskap vi använder oss av" (Holme & Solvarg 1997:325) Skollagen från 2010, 1 kap. 5, skriver att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800:2 [skollagen]) och att ett metodiskt och systematiserat kvalitetsarbete (SFS 2010:800, kap 4) skall vara en del av det pedagogiska arbetet så att man gagnar utvecklingen i skolan och förskolan. Detta är ingen enkel väg utan kommer att kräva en del nytänkande och möda för alla inblandade i skolan men jag tror att detta är en möjlig väg till att förbättra och utveckla skolan att använda just ett mer vetenskapligt förhållningssätt med högre teoretisk medvetenhet och systematik. Under hösten 2013 var det några skilda delar av verkligheten som samverkade och fångade mitt intresse, min livsvärld, för att göra en undersökning av attityder om förutsättningar och förmågor utifrån skollagens skrivning om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Först var det läsning av Daniel Kahnemans (2011) bok Tänka, snabbt och långsamt, som menar att många av våra beslut ofta är intuitiva, omedelbara och omedvetna och sedan finns det beslut som är tagna medvetet och som kräver ett intellektuellt och analytiskt arbete. Det andra var en föreläsning av Tomas Kroksmark, september 2013, där han problematiserar skolan och lärarnas förhållande till forskning och beprövad erfarenhet. Det tredje var en artikel i Dagens Nyheter (Jällhage, 2013), i september 2013, som skriver om svårigheterna att använda forskning och vetenskap i sitt arbete i skolan utifrån enkäten Skolans syn på vetenskap (Vetenskap och allmänhet, 2013). Utöver dessa tre aspekter finns mina egna studier och undersökningar de senaste åren på Karlstad universitet, som har gett mig lärdomar genom forskning och om forskningsmetoder men också vikten av forskning som ett system och en process för att förstå sin verklighet. Jag har även känt, som utbildare av lärledare och som lärledare, att de verksamma i skolan behöver ett tydligare yrkesspråk med gemensamma begrepp i teorier som handlar om kunskap, lärande och vetenskap. I dessa samtal hör jag en svårighet och en tvekan inför att tala om sitt yrke i medvetna teoretiska och analytiska termer. Dessa delar har gjort mig övertygad om att de verksamma i skolan skulle göra ett bättre arbete om forskning fanns som ett redskap inom skolans väggar. Både för att stärka sin egen profession genom att kunna förklara sina fungerande arbetsmetoder med stöd av vetenskapliga teorier och forskning, för till exempel föräldrar och politiker men också för att kunna utveckla skolans med forskning som grund och inspiration. Skollagens (SFS 2010) skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund kan tyckas vid en första läsning vara enkel och okomplicerad men denna korta mening kommer att ge skola och förskola flera komplexa och komplicerade utmaningar när det gäller att tolka och utforma lagtexten så att den fyller sitt syfte och får ett innehåll som verkligen kan ge alla barn goda möjligheter i denna vår ovissa framtid. 5

6 Utifrån dessa synpunkter tyckte jag att det skulle vara intressant att undersöka ett antal uppfattningar och attityder för att förstå förutsättningarna för skollagens skrivning med vetenskaplig grund bland lärare och skolledare inom skola och förskola i en kommun i västra Sverige genom en enkätundersökning, Skola på vetenskaplig grund, [SVG]. Lagtextens andra del; beprövad erfarenhet har i detta arbete inte fått utrymme på grund av begränsning i arbetes omfång. Detta trots att det finns en intressant debatt om vad detta begrepp innebär och får för inverkan på skolans praktik. Det teoretiska grunden i denna studie är ett fenomenologiskt perspektiv med utgångspunkt i varje människas unika och subjektiva livsvärld där personens erfarenhet och tolkning får betydelse för hur man uppfattar sig och sin omvärld. Denna undersökning försöker ta ett litet steg att förstå några av de tankar och problem som finns runt forskning i skolan. Det är också spännande att undersökningen också blir en del av undersökningens syfte, att ta in forskningen i verksamheter och undersöka den metodiskt. Form blir innehåll, innehåll blir form. Let us begin. Forskningsöversikt Förutsättningar utifrån skollagens skrivning Skollagens formulering med att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund (SFS 2010) menas att de professionella i skolan skall bedriva en verksamhet som har stöd i aktuell vetenskaplig forskning. Detta tydligare krav på att använda vetenskaplig kunskap i skolan, är del av den ökade medvetenhet, som finns i samhället i stort, om att strategin för att möta det framtida globaliserade samhället är genom en ökad kunskapsutveckling, ett kunskapssamhälle. Organisationer och institutioner kommer att ställa allt högre krav på sina medarbetare när det gäller kunskapsutveckling inom sitt yrke, ett så kallat livslångt lärande som också medför ett ökat ansvar och inflytande. Man menar även att gamla institutioner, som till exempel skolan, kan komma att behöva omvärdera sitt uppdrag och sitt syfte för att klara att utbilda morgondagens samhällsmedborgare i en föränderlig och global framtida värld. (Kristensson Uggla 2012 b, Kroksmark 2013, RFR 2012, Sandberg & Targama 1998). Skrivningen rörande vetenskaplig grund i skollagen (SFS 2010) är ny och lagens tillämpning i skolan har ännu inte fått ett brett genomslag utan många kommuner kommer att vänta med att realisera den och flera kommuner saknar en plan för hur man skall arbeta med en högre grad av vetenskaplighet (RFR 2012, Wennergren & Åman 2011). På grund av detta så har det varit svårt att hitta studier som undersöker vad lagen har betytt och hur den har påverkat det praktiska arbetet i skolan. Den forskningsöversikt som beskrivs här, är mestadels framåtsyftande med beskrivningar på hur det kan se ut i en framtid och vilka problem och förutsättningar som kan tänkas finnas i och med lagens skrivning. Jag har under arbetsgång ökat min kunskap om att skollagens skrivnings och dess konsekvenser. 6

7 Skollagens skrivning om vetenskap i skolan, kan ses som en del i skolans kontinuerliga utvecklingsarbete som är förtydligat i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket 2011) och i Läroplan för förskolan (Skolverket 2010). Ledning och lärare har ett gemensamt ansvar för att skolans kvalité systematiskt utvärderas och utvecklas. Forskning bildar den grund och är ett av de verktyg som utvecklingsarbetet hämtar sina möjligheter ifrån. Scherp & Scherp (2007) definierar utveckling i skolan med att hela tiden förbättra barnens och elevernas möjligheter till ökat lärande och utveckling. I Riksrevisionens skrift Statens kunskapsspridning till skolan (2013) förtydligar man begreppen; vetenskaplig kunskap utgår ifrån forskning, ett vetenskapligt förhållningssätt menas att kritiskt och systematiskt pröva och granska fakta, praktik, tillämpning och teorier. Skolverket (2013 b) skriver att det skall finnas stöd i forskningen för de metoder som skolan använder och i de kunskaper som skolan lär ut. Man måste då som lärare kunna använda redan framtagen forskning och för att kunna hitta och förstå detta, krävs det att man är insatt i kunskaps teorier, vetenskaps teorier och metodiska teorier. Det är huvudmännen som är ansvariga för att lagen efterlevs men även staten, genom bland annat Skolverket, har även att ett ansvar att bidra och stödja skolor och förskolor i ett systematiskt vetenskapligt förhållningssätt baserat på forskning (Riksrevisionen 2013). I Rapport från Riksdagen: Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan (RFR 2012:13) står det att man måste skapa en skola med kunskapsfrämjande kollaborativ kultur med tydliga visioner där invanda och traditionsenliga metoder måste ifrågasättas och granskas för att eventuellt ersättas med nya metoder som är grundade i forskning. Man menar att den vetenskapliga kunskapen måste bli större i skolor, att samarbetet mellan skolan och forskarsamhället måste ökas och att forskningsresultat måste delges på ett mer användarvänligt sätt. Ledningen i skolsystemen; politiker, tjänstemän och skolledare måste utarbeta tydliga utvecklingsplaner och utforma stödjande rutiner och strukturer för skolans medarbetare så att de har möjlighet att följa skollagens skrivning. Efter skolans förändring till en högre grad av decentralisering och målstyrning, runt 1990, har lärarens möjlighet till en större autonom yrkesprofession ökat genom att staten gav den lokala skolan större möjlighet att utforma sin egen verksamhet (Groth 2010). Detta synsätt gör att vetenskapligheten får än större relevans och betydelse, så att de metoder man väljer inte grundas på egen godtycklighet utan har stöd i pedagogisk och didaktisk forskning och att lärare kan redovisa sina teoretiska utgångspunkter för dessa metoder (Groth 2010, Kroksmark 2012, Scherp 2005). Detta ställer krav på skolans medarbetare att förbättra, utveckla och lära om sin egen roll som lärare (Carlgren & Marton 2004, Groth 2011). Blossing (2003) skriver att läraryrket måste allt mer lära om sin egen profession vilket överensstämmer med vad Hattie säger, att en av de viktigaste komponenterna för skolans kvalitativa utveckling är att lärare är kritisk och ifrågasättande om sin yrkesutövning (Hattie 2012) vilket kräver hög medvetenhet gällande arbetes teoretiska och praktiska delar. 7

8 Hinder för forskning Varje lärare har skyldighet och ett ansvar att utveckla sin yrkeskompetens så att den vilar på vetenskaplig kunskap och skolans som organisation och dess ledning måste ge läraren möjligheter till en sådan utveckling (Skolverket 2013b). Flera forskare ser stora problem och utmaningar för de yrkesverksamma inom skolan att följa skollagen i dess skrivning om vetenskaplig kompetens och medvetenhet (Kroksmark 2013, Wennergren & Åman 2011). Eklund (2011) skriver i Forskning om undervisning och lärande [FoU] att både skolans huvudmän och universiteten har ett stort ansvar att göra skollagens skrivning till en realitet. Här behövs riktlinjer för anslagsfördelning och för spridning av resultat och hon menar att det behövs en förstärkning i de ekonomiska resurser som utbildningsforskningen får. Av de 4000 miljoner kronor som staten fördelar på forskning i samhället, går endast 149 miljoner till forskning i utbildningsfrågor. Även RFR (2012) menar att det tillförs relativt lite medel till forskning inom utbildningsvetenskap. Skrivningen i RFR (2012) är tydlig med att ledningen för skolan; politiker, tjänstemän och skolledare har ett stort ansvar att utforma utvecklingsplaner och strukturer som främjar ett mer forskningsinriktat arbetssätt. Rapporten menar dock att reella och konkreta planer för detta saknas i många kommuner. De behöver även stöd i att tolka lagens praktiska innebörd. Kommuner som har andra problem, exempelvis ekonomiska, lämnar de visionära och framtids byggande planerna för att fokuserar på att lösa akuta problem. Två enkätundersökningar som ställer frågor runt forskning i skolans verksamhet är RFR s undersökning (2012) där 3000 skolledare och lärare är tillfrågade och undersökningen Skolans syn på vetenskap gjord av Vetenskap & Allmänhet (2013) där 2000 lärare och skolledare svarar på frågor om attityder till vetenskap i skolan. Resultaten i undersökningarna är på många håll samstämmiga där respondenterna menar att är tid det största hindret att använda forskning i sitt arbete men även andra viktiga hinder är bristande stöd från ledningen, ovana vid forskning och att forskningen inte är relevant och att man inte ser ett tydligt syfte med forskning för sitt arbete. Även låg motivation kan vara ett hinder för att använda och ta till sig ny kunskap. I båda undersökningarna (RFR 2012, Vetenskap & Allmänhet 2013) anges tid och tidsbrist, som ett stort hinder för att använda forskning i sin vardag. Både när det gäller att hämta in och förstå ny vetenskapliga rön men även tid att omsätta dessa rön i praktiken. Tid och hur man ser på detta fenomen är ett omfattande ämne och kan inte fullt ut redogöras för i denna uppsats. Men att tid är en väsentlig faktor i hur man upplever vad man kan och inte kan, speglas i resultaten från de båda undersökningarna. Från riksdagens sida är man medveten om att skollagens skrivning tar tid och kraft (RFR 2012:7) om lärarna skall använda forskning i sin verksamhet. Abrahamsson & Aarum Andersen (2005) beskriver att hur man ser på tiden i en organisation är något som har med attityder och värderingar göra och är ofta skapade inom organisationen. Dessa attityder anses som sanna inom organisationen och är inte alltid synliga eller uttalade. Hargreaves (1994) skriver ingående om lärarnas tid och menar att mer tid inte nödvändigtvis betyder högre kvalitet eller utveckling. Han beskriver att tid ofta är subjektivt uppfattad och hänger samman med varje människas intressen, motiv och är en inre upplevelse, 8

9 våra livsvärldar. Han menar att många gånger krockar våra olika uppfattningar av tid, till exempel mellan lärare och ledning, när nya arbetsformer skall införas. Lärare upplever ofta sin värld med en polykron tidsuppfattning; göra flera saker samtidigt, större öppenheten för kontexten och där mänskliga relationer är viktigare uppgiften. Ledningen däremot kan ha en mer monokron tidsuppfattning; en sak i taget, mindre öppenhet för kontexten, uppgiften och tidsplanen står i centrum. Hargreaves (1994) skriver att detta är en klyfta mellan utbildningspolitikens pålagor och det vardagliga arbetets utförande. Kroksmark (2013) skriver att lärare, ej förskollärare, har ett av de mer generösa avtalen för kompetensutveckling om man jämför med andra anställda i verksamheter inom kommun, landsting och stat, med 13 heldagar eller 104 timmar till förfogandeunder läsåret. Att använda ny kunskap är inte alltid lätt (RFR 2012) och menar för att ny kunskap skall kunna få genomslag i praktiken måste kunskapen kännas relevant i den praktiska vardagen. Flera forskare har skrivit om detta glapp mellan den forskning som bedrivs på bland annat på universitet och den forskning som lärare upplever de behöver och har relevans. Berg (2003) skriver att skolans vardag och skolforskning lever i två olika världar och de möts alltför sällan i ett konstruktivt samarbete. Levinsson (2013) framhåller att den pedagogiska forskningen inte är relevant för skolans problem och Wennergren & Åman (2010) skriver i Didaktisk Tidskrift, att skolan måste i högre grad sammankoppla forskningsbaserade teorier med sin egen praktik. Timperley (2013) skriver att det är av största vikt för det professionella lärandet att man utgår ifrån lärarnas behov. Annars menar hon, kommer det att vara omöjligt att införa ny kunskap. Kroksmark (2012) menar att lärare fram till idag inte varit särskilt intresserad av att forska själva. Carlgren (FoU 2011:5) skriver att skolan behöver mer forskning i skolan utförd av insatta och ansvariga lärare istället för forskning om skolan utförd av utomstående forskare. Här kan man jämföra Finland som kräver en femårig masterexamen för lärare i grundskolan för att just säkra ett mer kritiskt vetenskapligt och kunskapsteoretiskt förhållningssätt (RKR 2012). Inställningar, värderingar, attityder och traditioner finns i organisationer, såsom skolan, och de kan vara medvetna eller omedvetna och de växer sakta fram under tid och i vardagligt säger man att de sitter i väggarna. De utgör delar av en skolas kultur. Dessa attityder bestämmer vad som anses sant och hur man skall se och förhålla sig till sin omvärld. Förändringar rörande attityder är svåra och tar lång tid (Abrahamsson & Andersen 2005, Berg 2011, Blossing 2003, 2008, Kruse & Louise 2009).) Kahneman (2011) menar genom sin forskning att människan ofta gör snedvridningar (bias) som gör att vi handlar och tänker orationellt. Vi har mycket svårt att gå utanför våra värderingar och trosföreställningar. Människan tror att hon tar rationella beslut men han har visat att vi ofta är mycket orationella i våra beslut. Här kan man jämföra fenomenologins tankar om att varje människa bara kan utgå ifrån sin livsvärld (s.18) (Bengtsson 2001). Ju mer ny kunskap överensstämmer med gällande attityder och värderingar ju snabbare förankring får kunskapen i organisationen (RFR 2012). Om en metod eller teknik är enkel och lätt att lära sig desto tydligare får den genomslag i verksamheten. Är däremot metoden komplex och kräver att läraren skall utveckla nya förmågor hos sig själva, kommer det bli svårare att ta till sig denna nya kunskap, även om forskarsamhället är relativt enig om vinsterna i metoden. Förändringar som har en låg grad av mångtydighet är lättare att införa än en för- 9

10 ändring som har hög grad av mångtydighet (SOU 2013:30). Scherp (2009) skriver att det oftast är lättare att gå från ett görande till ett annat görande utan att på djupet förstå varför en metod är bättre än en annan. Han menar att det kan skapa oro, olust och obehag om man måste ompröva sina egna värderingar, inställningar, attityder och antaganden. Även Timperley (2013) menar att ifrågasätta en lärarens kompetens och arbetssätt kan vara både svårt och mödosamt men är nödvändigt för att kunna förändra och lära nytt. Lärare efterfrågar enligt rapporten (RFR 2012) till stor del forskningsresultat som handlar om metoder och tekniker i sin undervisning. Ett yrkesspråk kännetecknas av att de professionella inom yrket har ett gemensamt språk med väldefinierade och välbekanta begrepp och förklaringsmodeller både för både sin praktik och sina teorier. Man menar att inom varje profession måste finnas en gemensam kunskapsbas där tydliga begreppsdefinitioner ingår. Yrkesspråket blir ett redskap och en nödvändighet för att kunna genomföra analyserande och förståelsefördjupande samtal, kritiskt granska och reflektera över och om sin yrkesroll med kolleger, föräldrar, tjänstemän och politiker (Blossing 2003, Groth 2010). Ett yrkesspråk skiljer sig från vardagsspråket på sätt, att ett yrkesspråk är mer precist och gör det möjligt att omforma den vardagliga praktiken till teori och därigenom kunna reflektera över och ifrågasätta sitt görande och handlande medan vardagsspråket är mer berättande, oreflekterat och enklare i sina formuleringar (Folkesson 2004). Eftersom Kroksmark (2012) menar att skolan till stor del är en talad verksamhet får graden av yrkesspråk stor betydelse. Flera forskare menar att lärare saknar ett yrkesspråk och det är stort problem för att kunna arbeta med en skola på vetenskaplig grund (Carlgren & Marton 2004, Groth 2011, Kroksmark 2013). Mycket av den kunskap som finns i skolan, ligger i ett praktiskt handlande som är svårt att formulera och blir därmed outtalat och icke verbaliserat. Läraren kan därför bli utelämnad till sina personliga lösningar, tankar och idéer. Här skulle ett väl utvecklat yrkesspråk kunna vara ett hjälpmedel (Carlgren 2012, Gustavsson 2002). Nivån av ett yrkesspråk har även betydelse för hur bekväm man är att närma sig vetenskaplig text och litteratur. Forsknings resultat redovisas nästan uteslutande i skriven form och för att kunna läsa och förstå sådana texter, som ofta innehåller en hög grad av abstraktioner, modeller, begrepp och teorier av verkligheten, krävs det en förståelse och en vana av sådana begrepp. Detta är inte minst viktigt för att själv kunna bedöma kvalitet och användningspotentialen i en vetenskaplig text (Folkesson 2004, Holme & Solvang 1997, Kroksmark 2013). Den talande verksamhetens samtal kan vara av olika kvalité; med en större eller mindre av del abstrakt (yrkes)språk eller konkret vardagsspråk. De kan vara mer eller mindre strukturerade och formella och med högre eller lägre delaktighet av de närvarande. Viktigt för samtalets kvalité är hur tillåtande och öppna de är för att kunna tänka annorlunda, nyskapande och att förmågan till att lyssna in nya perspektiv. Samtalet kan också vara mer eller mindre bekräftande eller utmanade till givna antaganden, attityder och värderingar (Berg 2011, Blossing 2003, Groth 2010, Segolsson 2012, Scherp 2009). Samtalen bör helst inte utgå ifrån ett rätt eller fel tänkande, utan istället bör man försöka se komplexa samband, motsägelser och genuina dilemman (Kristensson Uggla 2012:114 a). 10

11 Kunskapsformer Fältet inom vetenskapen som handlar om kunskap, både den vardagliga kunskapen och den vetenskapliga kunskapen; om hur den skapas, dess sanningsvärde, dess förhållande till inre och yttre verklighet är ett stort och komplext fält som inte kan beskrivas fullt ut här. Kunskap har under historien, delats in olika typer av kategorier som har olika kvaliteter och användningsområden. Indelningarna är teoretiska kategorier och i den levda livsvärlden (s.18) fungerar de tillsammans i en helhet. Men, menar Kroksmark (2013) eftersom skolan arbetar med kunskap är det viktigt att ha vetskap om de olika kategorierna för att kunna ge de bästa förutsättningar för lärande och för att kunna förstå en lärande verksamhet. Han menar att lärare borde röra sig ganska självklart i dessa kunskapens labyrinter. Gustavsson (2009) menar att all verksamhet skulle få högre kvalitet om man kombinerade flera olika sorters kunskap och menar att det är viktigt att praktik och teori kombineras till en helhet. En uppdelning i kunskaps former som Aristoteles gör för 2300 år sedan, är i episteme - vet att, techne - veta hur och fronesis - veta när. I episteme ingår teoretisk och vetenskaplig kunskap som är resonerande, genomtänkt och medveten. I techne finns kunskap i hur man gör saker praktiskt, tillverkar och utför. Fronesis handlar om att ha omdömet att göra det goda, det rätta och det kloka i medmänskliga relationer både på individnivå men även på samhällelig nivå. Fronesis innebär även att vilja se nya möjligheter och en öppenhet för nya erfarenheter (Gustavsson 2009, Kroksmark 2013, Segolsson 2011). En annan uppdelning är vardaglig kunskap och i vetenskaplig kunskap. Den första som framstår som "normal", självklar och icke ifrågasatt och många gånger omedvetenhet. Den andra, vetenskaplig kunskap är förvärvad på ett aktivt medvetet och metodiskt sätt. Denna vetenskapliga kunskap kan vara svårare att ta in eftersom den kan ställa den vardagliga kunskapen på ända och utmana våra tankemönster, inställningar och värderingar om hur tillvaron är. Den vardagliga kunskapen består ofta av värderingar och attityder som är oftast är oreflekterade och de styr våra handlingar och beslut långt mer än vi tror (Bengtsson 2001, Gustavsson 2009, Kahneman 2011). Segolsson (2011) använder begreppen kunskap i om den vardagliga kunskapen, medan kunskap om är kunskap utifrån vetenskapliga teorier. Kunskap om, kan utmana och problematisera den icke ifrågasatta kunskap i. Kahneman (2011) talar om snabbt och långsamt tänkande, där det snabba tänkande är automatiserat och kräver liten ansträngning. Det snabba tänkandet innehåller både medfödd och inlärd kunskap som vi lätt kan plocka fram ur minnet. Det långsamma tänkande kräver å sin sida, både uppmärksamhet och ansträngning och man klarar bara av att göra en begränsad mängd av långsamma uppgifter i taget. Kahneman (2014) säger det långsamma tänkandet är intelligent men slött. Oftast så fungerar det snabba tänkande bra, men ibland gör den vissa systematiska, logiska och statistiska fel. Besluten blir då orationella och tas istället utifrån värderingar och antaganden. 11

12 Ett annat sätt att se på kunskap är hur man tillägnar sig kunskap, hur man lär sig (Gärdenfors 2010:121) att göra - veta hur genom att bli visad och själv imitera att veta veta att genom att bli berättad för att tänka veta varför genom att konstruera egen kunskap genom att ifrågasätta och diskutera, resonera och reflektera med andra att undersöka veta hur man vet genom att bygga kunskap genom reflektion och få metakunskap om sitt eget lärande I de två första perspektiven, göra och veta, så finns det inget ifrågasättande eller någon form av teoribildning. I de två sista perspektiven, tänka och undersöka, så skapas kunskap tillsammans i ett socialt sammanhang genom resonemang och åsikter. Den sista av de fyra perspektiven är den mest abstrakta och innebär kritisk granskning och ett ifrågasättande av given kunskap. Den innebär också en förmåga att styra över sin egen kunskapsbildning och ha kunskap om sin egen kunskap, metakunskap (Gärdenfors 2010). Dessa olika perspektiv på kunskap har gemensamma drag, som jag tolkar det, där det finns skillnad mellan å ena sidan, kunskap som man tillägnar sig igenom att imitera, göra och prata, en form av konkret kunskap som ligger i begreppen techne, vardaglig kunskap, kunskap i, det snabba tänkandet och i Gärdenfors två första lärande former, att göra och att veta. Å andra sidan finns kunskap som är mer teoretisk och vetenskaplig och som finns i begreppen episteme, vetenskaplig kunskap, kunskap om, det långsamma tänkandet och Gärdenfors två sista former, att tänka och att undersöka. Denna kunskap tillägnar man sig igenom medvetenhet, tolkning, ifrågasättande, resonerande, intellektuellt och metodiskt arbete och det kräver en högre grad av ansträngning både igenom att den är mer abstrakt och ofta textbaserad men också då den utmanar den invanda tanken. Skillnaden ligger även i att i det senare perspektivet finns det en metakognition, att man är medveten om sina tankar (Gustavsson 2009, Gärdenfors 2010, Kahneman 2011, Kroksmark 2013, Segolsson 2011). Skolans historia och kultur har utmärkts av ett större konkret görande och en talad praktik än ett vetenskapligt teoretiskt förhållningssätt. Skolan har haft en större förankring i det tidigare beskrivna, mer konkreta perspektivet som är att imitera, göra, prata och att veta, utan i någon större grad av teoretisk analys. Nu med skollagens skrivning så blir fokus mer på det andra perspektivet; det som bygger på ett vetenskapligt förhållningssätt som är mer teoretisk och abstrakt. Detta perspektiv kräver ett större mått av en textbaserad kultur, både när det gäller att kunna läsa, tolka och förstå vetenskaplig text men också att kunna skriva och formulera vetenskaplig text (Kroksmark 2012). Folkesson (2004) påpekar att skriva och formulera sig i text kan uppfattas som kravfyllt och ansträngande för lärare i skola. För min uppsats får dessa perspektiv på kunskapsformer konsekvenser eftersom enkätens frågor handlar om just vetenskaplighet, alltså den abstrakta kunskapsformen som kräver mer arbete, ansträngning och tid. 12

13 Professionella lärare Forskning i skolan skulle kunna leda till att lärarna blir mer professionella och skickligare i sin yrkesutövning men också att deras status skulle höjas i samhället och att de skulle kunna ta en central och viktig roll som utformar frågorna och sätter agendan i dagens heta debatt om skolans syfte och framtid (Carlgren & Marton 2004, Groth 2011, Kroksmark 2013). Läraryrket har svårt att hävda sig som profession ur ett sociologiskt perspektiv eftersom det saknar några kännetecknande delar: man skall ha ett yrkesmonopol där man endast tillåter personer med korrekt behörighet, en profession skall även ha en egen forskning som utgår ifrån yrket och till sist skall det finnas tydligt yrkesspråk som är förankrat i en teoretisk vetenskaplig kunskapsbas (Carlgren & Marton 2004, Groth 2011, Kroksmark 2013). Ytterligare aspekter på en profession är att yrket skall ha en hög autonomi i ett självständigt utfört arbete och i första hand är det kolleger som kontrollerar kvalitén och att man skall samhällets tilltro och respekt (Groth 2011, Liedman 2011). Groth (2010) menar att det finns en kamp mellan samhällets olika parter som till exempel politiker, allmänheten, forskare, tjänstemän och de professionella inom skolan om vem som skall bestämma skolans utformning och arbetssätt. Under historiens gång har lärarnas möjlighet till högre eller lägre grad av autonomi bestämts av politiska och ideologiska ställningstagande. Han fortsätter, att en högre av grad av yrkesstatus skulle kunna få som konsekvens att huvudmän och politiska aktörer skulle få minskat inflytande i hur skolan utformades. Det kanske inte är ett önskvärt scenario med allt för autonoma och självständiga lärare vare sig hos huvudmännen, med höjda lönekrav eller att den politiska och ideologiska arenan får mindre att säga till om. Här blir debatten om den evidensbaserade forskningen (s.14) som vissa menar är en politisk och ideologisk styrning av vilken forskning som skolan skall använda (Evaldsson & Nilholm 2009, Levinsson 2013, Sundström 2014). Det finns många åsikter vad en skicklig lärare är som till exempel tydlig, engagerad, positiv, rättvis, tålmodig och så vidare. Carlgren & Marton (2004) menar att dessa egenskaper är allt för allmänna och personliga för att verkligen kunna bidra med bilden av vad en skicklig lärare är. Det som bör vara centralt och kärnan i professionen är lärarens förmåga att få någon annan att vilja lära sig någonting. De menar att det viktigaste är att ha kunskaper i hur man lär, alltså en didaktisk och undervisande kompetens. Här blir vetskap om teorier runt lärande, kunskap, inlärning och undervisning avgörande för yrket och varje lärare måste skaffa sig god kunskap om dessa begrepp som är en del av lärandes mysterium (Kroksmark 2013:14). Forskning i skolan Kroksmark (2013) menar att det faktum att skolans professioner inte har behövt eller kan redogöra för sina teoretiska och vetenskapliga ståndpunkter är ett bekymmer, både för skolans praktiska verksamhet men även för att få tyngd i sina argument i samhällets debatt om hur skolans framtid skall se ut. Möjligheten och pondusen i att klargöra sina teoretiska utgångspunkter beror på graden av ett utvecklat yrkesspråk och en gemensam förståelse i begrepp och modeller, speciellt i teorier om hur kunskaps bildas och teorier som har lärandet i centrum (Groth 2010). 13

14 En fråga som skolan måste ta ställning till är, vilken forskning som skolan skall använda och hur man som lärare skall få tag i forskning. Kroksmark (2013:95) menar att detta är ödesfråga för skolan. Här beskrivs tre möjliga perspektiv i denna fråga. Evaldsson & Nilholm (2009) och Levinsson (2013) skriver om två perspektiv i denna fråga där det ena är en evidensbaserad praktik, som menar att forskningen skall ges till lärare i systematiska översikter eller färdiga paket som tydligt talar om hur praktiken skall utformas i skolan och vad som fungerar bäst. Den har modellen är tydligt linjär och hierarkisk i sin utformning och läraren blir en användare och en utförare av forskningsresultat som redan är tolkade och utvalda av någon annan ; till exempel politiker, forskare och tjänsteman. Evaldsson & Nilholm (2009) och Levinsson (2013) menar att detta sätt att förmedla forskning är en del av en positivistisk kunskapssyn där verkligheten är entydig och allmän och möjlig att överföra i just färdiga paket. Man menar också att genom den evidensbaserade praktiken så flyttas makten över utformningen av skolans praktik från lärare och skola till någon annan, som väljer och tolkar forskningen i ett första skede. I RFR (2013) använder man begreppet top-down och där lärarna blir forskningskonsumenter genom att ta del av centralt sammanställda forskningsresultat och där kunskap och metoder skall implementeras. Här kan man jämföra tankar om att kunskap (s.18) måste bearbetas och tolkas och vara del i ett sammanhang (Gärdenfors 2010, Segolsson 2011). I linje med evidensbaserad praktiken ligger inrättandet av ett statligt skolforskningsinstitut som skall starta januari Detta institut skall ta ställa samman och förmedla forskningresultat till skolan (Kommittédirektiv 2014:7). Forskare (Sundström 2014) är här oroliga att den oberoende forskningen får stå tillbaka för ett mer direkt och tydligt politiskt styrt skolinstitut. Det andra perspektivet är evidensinformerad praktik (Levinsson 2013). Här tar läraren en mer aktiv roll när det gäller att bestämma vilken forskning man behöver i sin vardag och hur man skall tolka den. Här används den proffesionella lärarens omdöme, erfarenheter och kunskaper. I denna praktik får läraren själv vara aktiv och självständig, i till exempel vilken forskning som behövs och hur den skall tolkas och användas (Evaldsson & Nilholm 2009, Levinsson 2013). Detta kräver dock tid, förkunskaper och organisatoriska förutsättningar (Levinsson 2013, Liedman 2011). Genomgång av forskning i den här undersökningen kan också stödja ett tredje perspektiv, för att få tag på forskning. Det skulle kunna vara att de verksamma i skolan, utifrån etablerade forskningsmetoder, skapar ny forskning och på så sätt öka kunskapen om sin egen vardagliga praktik och på så sätt skapa en teoretisk vetenskaplig kunskapsbas. Detta för att kunna påverka och vara en del av forskarsamhället som undersöker skolans praktik så att den blir relevant för lärarens vardag och för att stärka sin professionalism. Eklund skriver (2011:5:3) inte bara användningen, utan också utvecklingen [min kursivering] av kunskaper måste ingå i den professionella yrkesutövningen. Kroksmark (2013) menar att idag finns ingen möjlighet att tala om forskande lärare men menar att forskning inom skolans måste utvecklas och man måste finna en egen väg, som tar hänsyn till och ger full rättvisa åt skolans sammansatta och komplexa vardag (2013:166). Om man sätter dessa perspektiv i förhållande till tidigare nämnda kunskapsformer (s.11) så blir det första perspektivet, den evidensbaserade praktiken, ett görande där man imiterar en 14

15 metod utan större kunskap om varför. Här finns många likheter med begreppen techne, vardaglig kunskap, kunskap i, det snabba tänkandet och att göra och att veta. Denna form har svårare att ta in kunskaper som kräver abstraktioner och ett ifrågasättande av invanda värderingar och beteenden. Det andra perspektivet, den evidensinformerade praktiken innehåller fler delar av Gärdenfors (2010) uppdelning av kunskapsbyggande (s.12); där man själv eller i samarbete med andra, resonerar, granskar och tolkar skilda metoder, fakta, teorier och ställningstaganden och aktivt kommer fram till vissa ställningstaganden som man sedan omsätter i en praktik, ett görande (Levinsson 2013). Det sista perspektivet, där lärarna själva skall skapa ny kunskap genom egen forskning har stora likheter med episteme, vetenskaplig kunskap, kunskap om, det långsamma tänkandet och Gärdenfors (2010) två sista former, att tänka medvetet och att kritiskt undersöka. Detta perspektiv är förenat med ansträngning och tid (Gustavsson 2009, Kahneman 2011, Kroksmark 2013, Segolsson 2011). Viktigt i denna fråga, hur lärare skall få tag på forskning, blir Kristensson Ugglas (2012) resonemang om vetenskaplighetens dilemma. Det ligger i att den tidigare vetenskapliga säkerheten håller på att bytas ut mot en osäkerhet i sina utsagor och resultat. Det enkla, generella och linjära överlämnandet av kunskap byts ut mot ett komplext, ifrågasättande och kontextbaserat tänkande över kunskap, den kvantitativa metoden möter det kvalitativa. Den evidensbaserade forskningen med sitt försök att beskriva och införa rätt metod blir i detta perspektiv problematiskt och bortser ifrån i stort från kontexten och komplexitets betydelse för hur man tar till sig och använder kunskap. Vetenskapens utsagor måste istället bli tolkade, kritiskt granskande och prövade utifrån verksamhetens behov och utifrån varje människas livsvärld och förförståelse (Gustavsson 2009, Kristensson Ugglas 2012, Kroksmark 2013, Segolsson 2011). Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att få en bild av utgångsläget och de förutsättningar, inställningar och uppfattningar som kan finnas för att skollagens (SFS 2010:800) skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund kan realiseras. Studien kommer att ställa frågor runt ett antal attityder som kan vara relevanta för att få en större förståelse av hur förutsättningar och uppfattningar ser ut för att vetenskap och forskning kan bli ett verktyg för en kvalitativ skolutveckling. Frågeställning: Hur uppfattar lärare och skolledare att de kan realisera skollagens skrivning om vetenskaplig grund? Delfrågor: 15

16 I hur hög grad tycker de själva, att deras arbete och deras profession utgår ifrån vetenskaplig grund? Hur väl införstådda är de med begrepp runt kunskaps- och lärandeteorier och inom forskningsmetodik? Hur tar de del av forskning? Vilka hinder anser de att det finns för att använda forskning? Vad använder lärare och skolledare forskning till, när de använder den? Teori Fenomenologi Utgångspunkter När jag var ungefär fem år, sa jag till min mamma att du kan inte känna mitt känn. Den filosofi som är min utgångspunkt i detta arbete är fenomenologin. Studierna och förståelse av denna teori stämmer väl överens med något som jag upplevde redan som liten, att det var bara jag som förstod och hade tillgång mitt känn, eller som jag skulle utrycka nu med ett mer vetenskapligt och teoretikst begrepp, min livsvärld. Den teoretiska utgångspunkten för denna uppsats är den kunskapsteoretiska riktningen fenomenologi som utvecklades av Edmund Husserl ( ) och Martin Heidegger ( ) under första delen av 1900-talet. Fenomenologi har uppstått ur hermeneutiken som från början var ett sätt att tolka Bibeln på medeltiden. Den fick ett växande inflytande under 1930-talet, speciellt då i Frankrike genom Maurice Merleau-Pontys ( ) fortsatta arbete. Den har haft stor betydelse för filosofin under 1900-talet genom bland annat Sartre, Levinas, Ricoeur och Gadamer men även inom samhällsvetenskaper som psykologin genom gestaltpsykologin, inom sociologin och inom pedagogiken (Bengtsson 2001, Gustavsson 2009, Molander 2003, Segolsson 2011). Segolsson (2011) skriver vidare att han ser fenomenologin som hermeneutisk och hermeneutiken som fenomenologisk och detta arbete använder begreppen liktydigt. Enligt Hartman (2004) är detta ett rörigt ämnesområde och han menar att hermeneutik och fenomenologin har många uttolkare och denna uppsats teorigenomgång kan inte ses som fullständig eller heltäckande. Fenomenologin undersöker inte hur världen är utan hur människor föreställer sig världen (Hartman 2004:187). Man menar att människor skapar kunskap och förståelse om sin omvärld genom att tolka den utifrån sitt eget medvetande och att människan hela tiden lever i ett vara - i - världen och ett vara - med - varandra (Nordin 2011:245). Utifrån detta sätt att se, är fenomenologin kritisk till den objektiva, positivistiska vetenskapstraditionen. Den traditionen, i bland annat behaviorismens beteendeteorier, med observationer och experiment 16

17 som betraktar människan så att säga utifrån och där subjektet kan uppfatta objektet korrekt. Fenomenologin menar istället att mening, förståelse och kunskap om objektet skapas i gränssnittet mellan dessa enheter, subjekt och objekt (objekt = fenomen). Förståelse och kunskap om objektet formas genom subjektets livsvärld och sin tolkning och förförståelsen. Objektet kommer då att se annorlunda ut utifrån vem som är subjekt (Gustavsson 2009, Hartman 2004, Kroksmark 2013, Molander 2003, Segolsson 2011). Genom att jag i denna uppsats skall undersöka just uppfattningar och attityder runt fenomenet forskning, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet utifrån skollagens nya skrivning ser jag att just fenomenologins begrepp; tolkning, livsvärld och förförståelse blir viktiga. Attityder är inte tydliga och skarpa utan just dunkla och tvetydiga och högst personliga, både från min och från respondenternas sidor (Liedman 2011). Resultaten, svaren, av undersökningen blir också föremål för tolkning utifrån alla medverkandes livsvärldar och allas förförståelse. Begreppet: Tolkning Fenomenologin innehåller flera begrepp och jag har utifrån min uppsats syfte valt att beskriva tre begrepp närmare, dock inte fullständigt; tolkning, livsvärld och förförståelse. Jag tycker att dessa begrepp får relevans för mitt syfte eftersom livsvärlden och förförståelsen ger de möjligheter varje lärare har att förstå och använda forskning i sitt yrke. Fenomenologins tankar om tolkningens betydelse är kanske än viktigare, då man som människa och yrkesperson måste hitta sin egen väg igenom det flöde av information, uppfattningar och direktiv som varje person möter i sitt liv. Sanning, rätt eller fel måste fastställas av varje person genom en tolkning av detta flöde. Även vetenskapliga texter behöver tolkas och förstås genom varje människa. Detta får konsekvens för detta arbete eftersom det kommer att tolkas och förstås av mig men även för frågorna i enkäten måste tolkas av de personer som väljer att svara. Fenomenologin sätter tolkningen som sitt främsta signum, att verkligheten tolkas av varje enskild person. Det är genom detta som verkligheten blir meningsfull och begriplig. Vi måste lära oss tolka både sinnesintryck och den komplexa, myllrande världen med sina språkliga, kulturella, historiska och sociala värden och uttryck. Tolkningen utgår ifrån det som vi redan vet och vi är hänvisade till att tolka en svårtydd tillvaro (Gustavsson 2009:68). Husserl tänkte att man kunde nå en objektiv kunskap bara man kunde skala bort sin egen erfarenhet. Heidegger menar att detta inte är möjligt utan människor är alltid nedsänkta i ett betydelsesammanhang, i en verklighet (Gustavsson 2009:68). Fenomenologin ser tolkningen som en resa, från det välkända hemma till det okända långt borta. Under hela vårt liv träffar vi på nya, obekanta och främmande fenomen som vi måste förhålla oss till. Människans möjlighet till att förstå det främmande och på så sätt lära sig och få kunskap, ligger i graden av öppenhet, följsamhet och sensibilitet (Bengtsson 2001:26) hos varje människa att ta del av och utforska det främmande. Gustavsson (2009) menar även att kreativitet och fantasi kan hjälpa till att förstå och överbrygga det nya. Det är just att det är olikt och annorlunda som gör att vi uppmärksammar fenomenen och att vi kan jämföra dessa två, det kända och det okända (Gustavsson 2009, Kristensson Uggla 2011, 17

18 Segolsson 2011). Bildning, menar Segolsson (2011:136) är just öppenheten för nya erfarenheter. När man sedan har gjort det förut främmande till något bekant har någon form av förändring i livsvärlden skett. Man har då fått ny erfarenhet och kommer att tolka nya främmande saker på ett annorlunda sätt. Man talar om den hermeneutiska cirkel eller spiralen för den process som går ifrån okänd till känt. Segolsson har i sin avhandling Lärandets hermeneutik (2011) skrivit om fenomenologin utifrån lärandet i skolan och menar att teorins perspektiv på just tolkning och dialog borde vara en utgångspunkt för skolans arbetssätt. Han menar att det är av största vikt att man kan lära sig verktyg för att kunna manövrera i en framtida värld med ett större flöde av fakta, massmedia, digitalisering, globalisering och med fler motsägelsefulla åsikter och argument om hur världen framstår. Han skriver att i vår tid, som allt mer går ifrån perspektivet rätt och fel och absoluta sanningar, är det av vikt att varje människa får möjlighet att träna sin förmåga att kritisk tolka både sin egen förförståelse men också hur verkligheten gestaltar sig. Kunskap skall och kan inte reproduceras, utan omtolkas och omskapas, menar Segolsson (2011). Gärdenfors (2010) beskriver liknande tankar, att tolkning och resonemang är nödvändiga för att bearbeta information och fakta så att de blir del i ett sammanhang och kan bli kunskap för varje person. Gustavsson (2009) menar, att i en allt mer komplex tillvaro kommer förmågan att tolka och att kunna jämföra olika perspektiv vara en absolut nödvändighet för ett demokratiskt samhälle. Han menar vidare, för att kunna göra mer kompetenta tolkningar av tillvaron behöver man öva upp en kritisk blick för både för sina egna föreställningar, fördomar och traditioner men också för att kunna överblicka, granska och förstå den mängd information och eventuell desinformation som finns i dagens samhälle. Begreppet: Livsvärld Livsvärlden är den konkreta upplevda vardagliga värld vi lever i varje dag (Molander 2003). Heidegger (1927) använder i sin bok Vara och Tid, istället begreppet i-världen-varo för att beskriva att människan inte är en åskådare i tillvaron utan att man lever just i världen (Heidegger 1927, Nordin 2011). Livsvärlden färgar av sig hela tiden och vävs samman med verkligheten utanför eftersom människans unika livsvärld är subjektiv, individuell, komplex, mångskiftande, osäker, obestämd, fördomsfull, språkligt avgränsad och åtskild i tid och rum. Den omfattar både teoretisk och praktisk kunskap och där finns även den fysiska levda kroppen och den psykiska upplevda medvetenheten med sina erfarenheter, känslor och kunskaper. I livsvärlden ingår också sociala konventioner, kulturella föreställningar och traditioner. Även språket är genom sin abstraktion och mångtydighet en del av livsvärlden (Bengtsson 2001, Gustavsson 2009, Molander 2003, Segolsson 2011). Man menar att se människan ur exempelvis statiska modeller eller teorier, gör att man bortser ifrån den levda livsvärlden komplexitet, mångtydighet och tvetydighet och förenklar samband och sammanhang (Bengtsson 2001, Kroksmark 2013). Genom den hermeneutiska spiralen så utökas och förändras hela tiden livsvärlden. 18

19 Begreppet: Förförståelse I livsvärlden finns även varje persons förförståelse eller förståelsehorisont. Enkelt uttryckt är det som man redan vet, kan och förstår när man möter vardagen och dess fenomen. Där finns även tankemönster, föreställningar, uppfattningar och fördomar. Fenomenologin menar att man endast kan förstå sin omgivning utifrån sin förförståelse eftersom det utgör det enda möjliga perspektiv, eller det cyklop, som en människa kan förstå och tolka sin tillvaro (Bengtsson 2001, Gustavsson 2009, Kroksmark 2013, Segolsson 2011). Segolsson (2011) beskriver förförståelsen som en nedsänkthet i vardagslivets praktik vars handlingar och föreställningar men inte reflekterar över eller ifrågasätter. Denna nedsänkthet är beroende av personens språkliga, kulturella, sociala och historiska kontext (Bengtsson 2001, Hartman 2004). Kroksmark (2013) menar att ingen kan ställa sig utanför sig själv (2013:117) och man är en konsekvens av alla sina erfarenheter (2013:117). Denna förförståelse kommer att utvidgas, förändras och bli allt mer komplex genom den hermeneutiska spiralen, då man upplever nya erfarenheter och integrerar de med den ursprungliga förförståelsen som då kommer att se annorlunda ut (Bengtsson 2001, Gustavsson 2009, Kroksmark 2013, Segolsson 2011). Vetenskap ur fenomenologiskt perspektiv Heidegger har ryckt undan oskuldfullhetens slöjor från den förmenta neutraliteten som präglat synen på industrisamhällets rationalitet och ontologi, dess vetenskap och teknik (Kristensson Uggla 2012:343 b). Tanken att finna sanningen och beskriva universella och allmänna lagar i vetenskapen genom mätning, distans, objektivitet och avsaknad av känslor växte sig stark inom vetenskapen under tiden, från Galileos teorier om solens och jordens placering i universum som utmanande kyrkan ställning på 1600-talet, till tiden runt Denna möjlighet att finna sanning är fenomenologin starkt kritisk mot eftersom även forskaren lever i sin livsvärld. Dock kan vetenskapen använda fenomenologins teorier, främst genom Husserls tankar, om att skala av fenomen dess subjektiva erfarenhet och på så sätt försöka beskriva dem så objektiv som möjligt. Detta är inte enkelt, menar fenomenologin, utan kräver empati, inlevelse, kritisk analys och reflektion. Senare forskning inom fenomenologin ställer sig frågande om man överhuvudtaget kan prata om tingens objektivitet även om man som forskare strävar aldrig så mycket. De menar att nyckeln till framgång, att beskriva verkligheten, är att vara medveten om sina förutfattade meningar och att man beskriver saker mer eller mindre som ett fenomen och inte saker i sig (Hartman 2004, Kroksmark 2013, Molander 2003, Segolsson 2011). Allt fler teorier och filosofier började, i slutet av 1800-talet och har fortsatt fram till idag, att tala om instabilitet, förändring, evolution, relativitet, kaos, osäkerhet, kontextens betydelse och inte minst den egna livsvärldens erfarenheter för hur man uppfattar verkligheten (Kristensson Uggla 2012 b, Molander 2003). I denna osäkerhets tidevarv menar Segolsson (2011) att fenomenologin är ett viktigt verktyg för att hjälpa oss genom sina teser om medveten kritisk tolkning av verkligheten, information, fakta, förklaringar och teorier. Fenomenologin (Bengtsson 2001) oroas inte av denna instabilitet eller osäkerhet utan menar att det är så 19

20 världen är och säger att alltför tydligt identifierade kategorier, grupper, fack och avgränsningar förenklar en komplex verkligheten så mycket att man förlorar sambandet och förståelsen av den verklighet man vill beskriva. Man måste vara följsam och öppen mot tillvarons flertydighet, tvetydighet och mångfald och att världen är [ ] en öppen strukturerad helhet och kan inte omvandlas till ett objektivt och slutgiltigt kunskapssystem (Bengtsson 2001:66). Erfarenhet för att lära Teorins utgångspunkter får betydelse för hur man lär sig och skaffar kunskap, både som barn och vuxen. Eftersom vi varseblir världen utifrån våra olika utgångspunkter, utifrån vår livsvärld och utifrån våra förståelsehorisonter, kommer vi också att lära på olika sätt, utifrån våra egna unika villkor. Vi uppfattar saker mer eller mindre meningsfullt och vi behöver mer eller mindre tid för att förstå kunskap, begrepp och innehåll. Detta tänkande om hur man lär, får konsekvenser i detta arbete, till exempel hur varje lärare kan och vill ta till sig ny forskning (=ny kunskap). Min erfarenhet, genom min livsvärld som består av mitt språk, min historiska bakgrund, min sociala situation och min kulturella kontext, bestämmer möjligheterna när det gäller att uppfatta vad som skall läras och mina möjligheter att avgöra hur jag skall gå till väga för att lära mig (Bengtsson 2001, Gustavsson 2009, Kroksmark 2013). Gärdenfors (2010), som utifrån sin forskning i psykologi, menar att man måste ha en erfarenhetsgrund för att lära, som både består av biologiska och kognitiva funktioner och de språkliga begrepp som vi använder för att beskriva vår verklighet. Han menar att vi ser och hör genom de mönster vi har tillägnat oss (Gärdenfors 2010:137). Det krävs möda att kliva ur sin egen referensram, skriver Timperley (2013) och menar att det kan vara arbetsamt att få sin egen förförståelse och fördomar ifrågasatta och att kunna se nya perspektiv. Dewey (1916/2009) menar att nya idéer kan ha svårt att få gehör just för att de stör rutiner och traditioner. Jag tolkar referensram och erfarenhetsgrund som förförståelse och Dewey skrivningar om svårigheter som en tröghet och en ovilja att just förändra sin livsvärld med en förförståelse som är trygg, känd, van, bekväm och fungerar i vardagen. Relativism Kristensson Uggla (2012 b:235) resonerar om att dilemmat med relativismen inom fenomenologin blir till slut ohållbar om man säger att allt är en tolkning. Han menar att det vore omöjligt att skriva att till exempel om förödelsen i Hiroshima som om det bara var beroende av personers tolkningar eller när man fryser i en snöstorm så är det en bara fria tolkningsbara fantasier. Kroksmark (2013) skriver att verkligheten inte kan vara vare sig absolut objektiv eller absolut subjektiv. Någonstans måste vi förhålla oss till att verkligheten finns där ute, men att sanningen eller uppfattningen om världen skapas av oss. Denna uppsats kommer inte att kunna ge svar på dessa vetenskapliga och filosofiska frågor men vill ändå uppmärksamma dilemmat mellan å ena sidan en värld som bara är tolkad och konstruerad av enskilda personers inre personliga erfarenheter och å andra sidan att man kan vara säker på att verkligheten går att bestämma och definiera i absoluta begrepp och termer. 20

21 Kristensson Ugglas (2012) menar också att den mest spännande forskningen idag, är den som ligger i skärningspunkten mellan naturvetenskapens kvantitativa objektivitet och humanioras kvalitativa tolkningsperspektiv. Gustavsson (2009) fortsätter, att i stora delar av forskar världen har man till stor del förenat dessa skillnader medan problemet och uppdelningen finns kvar hor politiker och administratörer. Jag tänker för min utgångspunkt för denna uppsats måste jag vara medveten om mitt subjektiva perspektiv, min livsvärld och min förförståelse men tror ändå, att genom min bild skapa en större förståelse för uppsatsens syfte och frågeställning och tillsammans med andras forskning om samma fenomen blir bilden tydligare. På samma gång som jag förstår fenomenologins subjektivitet, värjer jag mig emot tanken att vi alla människor skulle vara väsensskild olika. Det känns som om det lätt kan bli en bubbla av bara mina tankar och de är annorlunda än all andras. På ett sätt är de nog annorlunda men jag tänker att jag är del av en mänsklighet som i mångt och mycket utgår ifrån samma behov och känslor. Uppsatsens tolkning är bara min men jag tror att den kan ha mening även för andra, då vi delar samma verklighet. Metod Den här undersökningen Skola på vetenskaplig grund [SVG] grundas på en enkät (Bilaga 2) med 20 frågor med fasta svarsalternativ och de ställer frågor runt ett antal inställningar och uppfattningar gällande forskning i skolan och förskola. Den insamlade informationen blir sedan systematiserad i relevanta statistiska modeller för tolkning av resultatet. Holme & Solvang (1997) menar för att forskningen skall vara giltig måste man tydligt redovisa arbetsprocessen, ha en öppenhet och en transparens i vilka metoder man har valt och varför man valt dem och även kunna visa att undersökningen är systematisk. Ur ett fenomenologiskt perspektiv kräver processen ett kritiskt förhållningssätt och medvetenhet om att jag lever i min livsvärld med min subjektiva förförståelse för undersökningens frågor, process och resultat. Mina resultat är utifrån mina val, värderingar och förutsättningar men kan ändå medverka till en större förståelse för undersökningens frågeställning och resultatet är inte en objektiv sanning (Hartman 2004, Kroksmark 2013, Molander 2003, Segolsson 2011). Det betyder att jag tydligt redovisar vilka metodteorier jag utgår ifrån, är införstådd med god forsknings etik, vilka konkreta metoder jag använt för datainsamling, utformar en enkät som är standardiserad och med en tydlig struktur (Trost 1994) och att jag bemödar mig om att ha hög reliabilitet och validitet. Jag använder i texten lärare som benämning för verksamma som har svarat på denna undersökning om jag inte särskilt skrivit skolledare. I korstabulering mellan fråga 4 och 7 (s.43) så har jag delat upp i yrkeskategorier för att se mönster i undersökningen. Skolan och förskolan är två verksamheter men jag väljer att benämna dem båda som skola. Skollagen skriver om vetenskaplig grund. Jag väljer att även använda begreppet forskning med liknande betydelse som begreppet vetenskap och vetenskaplig grund. 21

22 Kvantitativa och kvalitativa perspektiv I och med mitt val av teoretisk utgångspunkt, fenomenologi (s.16) får det kvantitativa perspektivet försvagad position och blir till stor del en illusion (Gustavsson 2009, Kristensson Uggla 2012). Hartman (2004) referar till vetenskapsteoretikern Kuhn ( ) som menar att forskaren inte kan forska eller ställa sig utanför det rådande forskningsparadigmet och därför är det lönlöst att tala om en objektiv verklighet som går att beskriva som sann. Den kvantitativa forskningen med sitt positivistiska arv har, mer än den kvalitativa forskningen, hävdat att sanning går att finna. Kristensson Uggla (2012) skriver att vetenskapen i allt mindre utsträckning menar sig hitta bevis och sanning utan att numera försöker man övertyga om sina resultats riktighet, i relation till andra resultat. Från att vetenskapen varit en stabiliserande och sannings bärande faktor i samhället, fortsätter Kristensson Uggla (2012) visar den istället allt mer på motsättningen och komplexiteten mellan säkerhet och osäkerheten, ordning och kaos, stabilitet och instabilitet. Vetenskapen blir allt säkrare på sin osäkerhet. Som jag tidigare skrivit (s.16) kan fenomenologin vara ett viktigt verktyg för att navigera och förhålla sig till denna osäkerhet och instabilitet (Kristensson Uggla 2012 b, Segolsson 2011) eftersom denna teori ser inte denna dualism som ett problem utan som en självklar utgångspunkt att förhålla sig till (Bengtsson 2001). Firestone (1987) menar att valet av metod avspeglar forskarens syn på what the world is like, how one ought to understand it (1987: 20). Denna undersökning arbetar efter en kvantitativ metod men eftersom jag under hela arbetsprocessen måste välja, bearbeta och tolka så får metoden kvalitativa värden om ser arbetet ur ett fenomenologiskt perspektiv. Arbetet kan heller inte få en högre kvalité än min livsvärld och förförståelse medger. Enligt Trost (1994) och Holme & Solvang (1997) så är det svårt att klassificera undersökningar som bara kvantitativa eller kvalitativa och menar att de flesta undersökningar använder kombinationer av dessa två metoder. Det viktiga är att se de olika metodernas utmärkande drag och dess konsekvenser. Flera forskare (Cohen, Manion & Morrison 2007, Gunnarsson 2001) menar att striden mellan dessa två synsätt kommer att tonas ned och i framtiden kommer dessa två varianter användas tillsammans allt mer pragmatiskt. De kommer att komplettera varandra utifrån undersökningarnas syfte. Gustavsson (2011) skriver att det är den mest framskridna forskningen som kombinerar dessa synsätt. Här tänker jag att den kvantitativa metoden kan visa på förhållanden som man som forskare inte hade kunnat föreställa sig, i till exempel ett korrelationstest. Den samhällsvetenskapliga forskningen, som den här undersökningen är en del av, brottas med att undersöka den komplexa och invecklade mänskliga verkligheten som är full av individuella och unika värderingar, uppfattningar, åsikter och attityder (Gustavsson 2011, Holme & Solvang, 1997). Den är också många gånger plats- och tidstypisk och är inte så lagbunden som den naturvetenskapliga forskningen. Den kvalitativa forskningen har en större giltighet när det gäller individuell pålitlighet medan den kvantitativa forskningen har en större giltighet när det gäller generell pålitlighet. I och med att den här undersökningen är en totalundersökning kan den inte ha större giltighet än för den undersökta gruppen, de verksamma pedagogerna i en mindre kommun. Den är empirisk eftersom den bygger på en observation av ett fenomen i den verkliga, levda världen såsom den är uppfattad av mina sinnen (Holme & Solvang, 1997). Om det jag uppfattar är en riktig tolkning av omvärlden är svår att veta men igenom att jag beskriver min arbetsprocess, mina metoder och mina val så tydligt som möjligt finns det möjlighet för andra att kontrollera och göra bedömning om undersökning är trovärdig och giltig utifrån sitt syfte. 22

23 Jag har i denna uppsats undersökt inställningar, uppfattningar och attityder till skollagens (SFS 2010) skrivning om vetenskaplig grund. Dessa är inlärda övertygelser och är till stor del skapade utifrån de erfarenheter man fått i de kulturella och sociala sammanhang man lever i. De är del av ens identitet, eller med ett fenomenologiskt begrepp; den enskilda människan livsvärld. De blir stabilare och mer bestämda över tid men de går att förändra och påverka. De är även mer komplicerade att mäta statistiskt korrekt eftersom de utgår ifrån personliga, relativa värderingar som inte är utan problem att översätta till matematiska, ekvidistanta storheter (Gustavsson 2009, Lantz 2011, Liedman 2011, Trost 1994). En annan synpunkt med att undersöka uppfattningar och attityder att undersökningen mäter bara de jag har valt att fråga om. Det finns antagligen många fler uppfattningar och nyanser av dessa, som inte fångas upp av mina frågor i denna enkät. Så resultatet kan inte bli fullständigt utan är redan från början begränsat av frågornas och svarsalternativens konstruktion. Den kvantitativa metoden är i sin form mer objektiv och bygger mer på ett avstånd mellan den som undersöker och den som undersöks. Här är det analytiska perspektivet (Holme & Solvang 1997:80) tongivande då man gör om undersökningens information till generaliserbar och allmängiltiga statistik. Den här undersökningen är, ur Trost (1994) och Holme & Solvang (1997) uppfattning en kvantitativ undersökning eftersom den bygger på en webbenkät med 20 frågor som har fasta svarsalternativ och är lika för alla respondenter och besvaras utan min medverkan eller direkta påverkan. Frågorna är strukturerade och standardiserade i sin utformning att påverkan av tid och plats görs till ett minimum (Trost 1994). Även vilka skalor som skall räknas som kvantitativa går isär i litteraturen. Vissa (Hartman 2004, Lantz, 2011) menar att bara det som kan mätas objektivt och som går att räkna matematiskt, ekvidistanta skalor, som till exempel längd och temperatur, är kvantitativa variabler som benämns som kvotskalor eller intervall skalor. Medan Holme & Solvang (1997) och Trost (1994) menar att även ordinalskalor, som denna undersökning använder sig mest av, har en kvantitativ karaktär eftersom svaren kan omformas till siffror och som då kan matas in i ett statistik program. Detta trots att en ordinalskala har godtyckligt satta värden och mäter subjektiva definitioner, dock i inbördes rangordning, som till exempel aldrig, sällan och ofta. På en nominalskala har inte värdena någon inbördes rangordning utan är en klassifikation av egenskaper, som till exempel yrke. Urval Den här undersökningen utgår ifrån en enkät som undersöker attityder runt begreppen vetenskaplig grund bland skolledare och lärare inom skola och förskola i en mindre kommun i västra Sverige. Undersökningen är begränsande i arbetsomfång, både när det gäller tid och i ekonomiska resurser, så jag har valt att göra en totalundersökning (Trost 1994). Undersökningen vänder sig till alla lärare och skolledare, sammanlagt 156 stycken, på samtliga förskolor (fem stycken) och skolor (fem stycken varav en högstadieskola) i kommunen. Jag har valt att skicka enkäten till de pedagogiskt verksamma yrkeskategorierna; skolledare, lärare på samtliga stadium, fritidspedagoger, förskollärare och barnskötare. Man kan även välja alternativet Annat om arbetar till exempel som specialpedagog. Jag arbetar i kommunen och har då en kännedom om kommunens skolor och förskolor och jag har även tillgång till personallistor och mailadresser. 23

24 Genom att välja att göra en totalundersökning kan den inte bli representativ för hela populationen av Sveriges lärare och skolledare utan analysen av materialet kommer bara gälla denna grupp av skolledare och lärare som har svarat på min enkät. Dock tror jag att resultatet kan bidra med en pusselbit för att göra bilden tydligare av hur förutsättningarna ser ut för att realisera skollagens intentioner. Detta kan vara intressant för andra än för just denna kommuns fortsatta arbete i dessa frågor. Enkätkonstruktion Undersökningen Skola på vetenskaplig grund kommer att bygga på en webbaserad enkät med fasta svarsalternativ. Enkäten kommer att utformas i datorprogrammet Survey & Report, som tillhandahålls av Karlstads Universitet. I programmet ingår enkätkonstruktion, utskick, insamling och bearbetning av data. Enkäten har totalt 20 frågor med fasta svarsalternativ där 6 första frågorna är baserade på nominalskalor, så kallade bakgrundsfrågor, och de följande 14 frågor är baserade på ordinalskalor, då de ställer frågor runt åsikter, uppfattningar och attityder. Enkäten har fått sin inspiration och sin utgångspunkt i enkäten Skolans syn på vetenskap (Vetenskap och allmänhet, 2013). Johansson & Svedner (2006) menar att man kan få en högre kvalitet genom att använda tidigare enkätfrågor och på detta sätt kan reliabilitet och validitet stärkas. Operationalisering (Lantz 2011) är att omvandla undersökningens allmänna och mer abstrakta syfte, i detta fall att få en bild av utgångsläget, förutsättningar och de inställningar och uppfattningar som finns hos lärare och skolledare för att realisera skollagens skrivning om vetenskaplig grund. Detta har omvandlas till frågeställningen hur skolans verksamma kan realisera denna skrivning? Denna fråga har sedan fått fem delfrågor; 1: hur väl de anser att deras arbete och profession utgår ifrån vetenskaplig grund, 2: kunskap om teoretiska begrepp, 3: hur man tar del av forskning, 4: vilka hinder som finns och 5: vilka forskning använder man. Dessa delfrågor har sedan operationaliserats till frågor i enkäten. Här har jag utgått ifrån det som forskningen har visat ifråga om dilemma när det gäller forskning i skolan men även egen erfarenhet när det gäller svårigheter speciellt när det gäller den verbala och skriftliga formuleringsförmågan utifrån ett yrkesspråk. Även har enkäten Skolans syn på vetenskap (Vetenskap och allmänhet, 2013) har bidragit med frågeställningar. Jag har valt att använda några frågor från enkäten Skolans syn på vetenskap (Vetenskap och allmänhet, 2013) som fråga 14: hur man tar del av forskning, fråga 15: hinder i att använda forskning och fråga 17: till vad har du använt eventuell forskning till och fråga 18 och 19 som frågar om forskning i allmänhet. Delfråga 1 besvaras med frågorna 7, 8, 10 och 11 i enkäten och där jag har försökt mäta lärarens inställning till, och grad av forskning och professionalitet i arbetet genom att fråga dem om hur viktigt de tycker det är med forskning, i vilken grad de anser att deras arbete vilar på vetenskaplig grund, om de anser att arbetet skulle bli bättre med mer forskning och i vilken grad de anser sig vara professionella. Delfråga 2 besvaras med frågorna 9 och 16 där jag vill mäta graden av kunskap och medvetenheten om olika teoretiska begrepp och hur väl man själv tycker att man kan förklara dem Detta blir också ett sätt att mäta graden av yrkesspråk. Fråga 9 får man skatta sin förmåga 24

25 att mer allmänt kunna förklarar sin pedagogiska teorier och i fråga 16 får svara på hur väl man tycker sig kunna förklara ett antal specifika kunskap- och metodteoretiska begrepp. Delfråga 3 besvaras av fråga 14 som frågar hur och var man får tag i forskning. Här vill jag mäta vilka källor man använder till forskning genom att man får välja ett antal sätt att ta del av forskning och i vilken utsträckning detta sker. Delfråga 4 besvaras med fråga 15 som mäter vilka hinder lärare och skolledare upplever för att använda forskning i arbetet. Här finns ett antal alternativ som mäter graden av upplevda hinder genom språk, vana, relevans, organisation och tid. Delfråga 5 som besvaras med fråga 17 om vilken forskning man använder i skolan och här har man fått välja mellan undervisning, pedagogik, skolutveckling och verksamhetsorganisation. Dessa ämnen ringar in område som är intressanta för verksamhetens olika delar. Kategorierna i enkätens frågor är valda av mig och de skulle kunna ha valts på ett annorlunda sätt och de kunde vara fler eller färre. Standardisering och struktur är viktiga i en kvantitativ undersökning så att svaren inte påverkas av icke relevanta faktorer (Trost 1994). Detta bidrar även med möjlighet till hög reliabilitet och validitet. Enkäten är standardiserad i Trost (1994) mening att den är lika för utformad för alla så att möjligheten att svara korrekt ökar. Dock kan man inte standardisera situationen för respondenterna eftersom de väljer själva när och var de vill svara i och med det är en webbaserad enkät. Enkäten har en struktur, i Trost (1994) bemärkelse, i det att jag har försökt ställa frågorna i en ordning som skall vara begriplig för respondenterna och i att språket i frågorna är så pass enkelt att man förstår frågan och kan svara utan svårighet. Här i finns ett dilemma; eftersom jag vill undersöka attityder till forskning blir det tvunget att använda en del av forskningens termer även om de kan tyckas abstrakta och teoretiska. Detta språkval kan tyckas vara svårt men jag ser det som nödvändigt för att syftet i undersökningen skall uppnås. Svaren i enkäten är konsekventa i det att man går ifrån mindre till mer på liknande sätt i alla ordinalskals frågor, utom fråga 20. Layouten är enkel och jag har valt att inte ha för många frågor för att enkäten inte skall ta mer än 20 minuter att besvara. De 14 frågorna, ordinalskala, har alla, utom fråga 20, en femgradig skala, som går ifrån i mycket låg grad till i mycket hög grad (fråga 7-13, 16), mycket stort hinder till inget hinder (fråga 15) och från aldrig till flera gånger i veckan (fråga 14) och från litet förtroende till stort förtroende (fråga 18 och 19) och fråga 20 är en tregradig skala från nej, kanske till ja. Datamaterialet kommer sedan att bearbetas i ett statistiskt datorprogram, SPSS Statistic 20, framtaget av IBM för att ta deskriptiv statistik med procent, medelvärde, signifikansvärde, korrelationskoefficienter och korstabuleringar. En digital distribution är snabb och kostnadsfri jämfört med vanlig post. Nackdelarna med att skicka enkäten som ett digitalt utskick är att det kräver god kunskap i datahantering av den som utför undersökningen (Lantz, 2011) 25

26 Genomförande Enkäten utformades som en webbenkät i Survey & Report, ett datorprogram som Karlstads Universitet tillhandahåller. Jag testade enkäten på ett par personer i skolans verksamhet som fick svara och lämna kommentarer och kritik på frågornas struktur och innehåll, en pilotstudie (Lantz, 2011). Jag fick då också en uppfattning hur lång tid det tog att fylla i frågorna. Jag kontaktade rektorerna på respektive skola, en högstadieskola, fyra låg- och mellan stadie skolor och fem förskolor. Där bifogade jag enkäten och skrev kort om mig och syftet med undersökningen. Utskicket gick sedan ut som ett mail på kommunens portal; Edwise, till 156 pedagoger i kommunen. I mailet ingick ett missivbrev (Bilaga 1) med information om undersökningen och kontaktuppgifter till mig och där fanns en länk till enkäten. Under arbetsprocessens gång har jag förstått att, utifrån forsknings etiska principer, borde begreppet anonyma i missivbrevet bytas ut mot begreppet konfidentiell, som bättre beskriver hur svaren behandlas i praktiken. Enkäten var öppen 16 dagar och det gick ut en påminnelse efter 12 dagar och när enkäten stängdes ner hade den besvarats av 62 personer, 40 %. Svaren gick direkt och automatiskt till Survey & Report. När enkäten stängdes ner flyttades datan, i Survey & Report till ett Excelark där alla svar fick ett identifikationsnummer. Detta ark med respondenternas svar flyttade jag sedan in i statistikprogrammet SPSS. Där jag har sedan har analyserat resultaten och tagit fram grafik i form av diagram och tabeller. Fördelar med att använda ett datorprogram är att det klarar att hantera stora mängder av data utan större arbetsinsats och minskar även risken för räknefel och inmatningsfel som kan uppstå genom en mer manuell hantering. Bortfallsanalys Det externa bortfallet i enkäten är 60 %. Trost (1994) menar att idag får man räkna med ett bortfall på mellan 25 % och 50 % när man väljer att skicka ut enkäter för att få in data till undersökningar. Reliabilitet sänks ju högre det externa bortfallet är. Ju fler som väljer att inte svara desto mindre representativa blir svaren som undersökningen får in. I och med att underlaget i denna enkät är relativt litet redan från början, 156 personer, så får varje svar förhållande vis stort utslag i datan och senare tolkning. I och med den relativt låga svarsfrekvensen, 40 %, blir konsekvensen att datan måste tolkas försiktigt. Även om jag inte från början kunde veta vilken svarsfrekvens enkäten skulle få så ångrar jag inte valet att skicka enkäten så pass opersonligt som jag gjorde. Detta för att ha möjlighet att göra om samma enkät i en annan kommun eller med en annan grupp av personer inom skolan och då kan jag använda denna undersöknings resultat som jämförelse. Den eventuellt framtida undersökningen skulle då få en högre reliabilitet genom sitt test-retest. Skälen till att alla inte svarar på enkäten går bara att spekulera i. Kanske är lärare en yrkeskår som är enkättrötta, något som Scherp påtalar i en föreläsning (personlig kommunikation, mars 2013). Lantz (2011) menar att det finns en risk med webbenkäter då de som är mer datorvana kan bli överrepresenterade i resultatet och de med lite datorvana kanske inte svarar alls. Webbenkäter är, med Trost (1994) ord, icke standardiserade när det gäller när och var man väljer att öppna och läsa enkäten och det finns då en fara att det inte finns tid när man 26

27 öppnade mailet och sedan åker enkäten allt längre ner på listan av mail och glöms bort. Lärare i förskolan är överrepresenterade i denna enkät och det kan bero på att jag arbetar där, men också att lärare i grundskolan, mer ofta än lärare i förskolan får enkäter i sina mailboxar och av den anledningen inte orkar att svara. En del av det externa bortfallet kan även förklaras med att man använder mailadresser i en webbenkät. Mailadresser måste vara helt korrekta och uppdaterade för att komma fram och eftersom jag skrev in hundra adresser manuellt är den mänskliga faktorn högst påtaglig. Varje adress vara helt korrekt vilket tog mycket arbete, till exempel om namnet Annika stavas med k eller c. Några personer som visste om enkäten men inte hade fått den, hörde av sig och då korrigerade jag adressen. Däremot har Survey & Report räknat båda utskicken i sin sammanställning. Enkäten blir mer personlig eftersom det är flera personer i kommunen som vet vem jag är och kanske har fler svarat för att hjälpa mig i min undersökning men det kan även vara tvärtom, att det finns de som inte svarar på grund av att de känner mig och tycker då inte att det känns speciellt viktigt. Det interna bortfallet är i på grund av att man hoppat över en eller flera frågor. SPSS redovisar tydligt att en respondent inte svarat och skriver då missing values, men kan inte svara på varför respondenten inte svarat. Det kan kanske vara att man inte förstått eller så har man bara missat någon fråga. Analys Datamaterialet från enkäten Skola på vetenskaplig grund har samlats in i Survey & Report och sedan överförst till SPSS Statistics 20, ett statistiskt datorprogram från IBM, via ett Excelark. I Excelarket blev varje enkät kodat med ett löpnummer för identifikation (Trost 2012). I SPSS har jag sedan bearbetat mina data och tagit fram beskrivande eller deskriptiv statistik som frekevenstabeller, procent, medianvärde, korstabuleringar och spridningsmått som kvartilavvikelsen. Denna statistik redovisas i resultatdelen med diagram och tabeller gjorda i antingen i SPSS och Excel. Även om undersökningen är en totalundersökning har jag försökt se korrelationer eller samband mellan vissa frågor för att kunna se mer komplexa strukturer (Cohen, Manion & Morrison 2007, Lantz 2011, Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010, Trost 1994). Validitet och reliabilitet Validitet och reliabilitet är två begrepp som hjälper till att svara på frågor om undersökningens kvalité och om resultaten kan säga något om hur den undersökta verkligheten ser ut. En mätning kan ha hög reliabilitet men låg validitet, man mäter korrekt men mäter fel sak, men hög validitet ger en hög reliabilitet. En undersökning bör sträva efter att ha både hög validitet och hög reliabilitet och möjligheterna till detta läggs i förarbetet och i planering av en undersökning (Cohen, Manion & Morrison 2007, Lantz 2011, Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010, Trost 1994). 27

28 Reliabilitet Reliabilitet säger något om undersökningens tillförlitlighet och hur man mäter. Mätningarna skall vara så noggrant och korrekta utförda så att slumpens inverkan minimeras. Hög reliabilitet är till exempel om undersökning utförs vid flera olika tillfällen, med samma urvals kriterier, och man får samma resultat, test-retest. Hög reliabilitet är också om undersökningens resultat är samstämmiga oberoende av vem som utför undersökningen. Låg reliabilitet finns om frågorna är till exempel svårförståliga så respondenterna svar blir mer av gissning än korrekta svar på frågan (Cohen, Manion & Morrison 2007, Lantz 2011, Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010, Trost 1994). Här kan man diskutera att det faktum att för många har fyllt i att de är skolledare. Vid läsning av mina svar har jag sett att 11 personer har i frågan 4, valt alternativet skolledare trots att det bara finns 8 skolledare i kommunen. Graden av reliabilitet sänks i och med sådana här misstag. Men dessa hade inte varit synliga i en större undersökning och därför kan graden av tillförlitlighet i undersökningar diskuteras. Är svaren korrekta eller är de slarvigt och felaktigt ifyllda av till exempel ointresse, tidsbrist eller trötthet? För att öka reliabilitet i denna undersökning, när det gäller om frågorna är tydliga och förståeliga, har jag i ett första steg försökt använda enkla och begripliga ord och i ett andra steg lämnat ut enkäten till ett antal kollegor för att få kommentarer, en pilotstudie. Frågorna omarbetades för att svaren skall bli så tydliga som möjligt för att minska slumpens inflytande. Även om jag har försökt att använda ett enkelt språk så är svaren beroende på vad varje person lägger för betydelse i ordvalen, till exempel professionell eller någorlunda väl. Eftersom jag har tittat på andra enkäter (Vetenskap & Allmänhet 2013, RFR 2012) med liknande syfte och flera av svaren har gett likartade resultat anser jag att reliabiliteten i undersökningen är god. Reliabilitet påverkas också hur stort bortfallet blir, ju högre bortfall desto lägre reliabilitet eftersom svaren blir allt mindre representativa ju färre svar undersökningen får. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 % vilket är något under typiska värden för enkätundersökningar, vilket ligger runt 25 % och 75 % (Trost 1994). Under kapitlet Bortfall (s.26) har jag resonerat om studiens bortfall och dess eventuella orsaker. Alla dessa bortfall, oavsett orsak, får konsekvenser för reliabiliteten, eftersom den sänks med varje bortfall. Jag valde ändå att skicka min enkät som mail även om det är mer opersonligt och mindre tvingande än om jag hade åkt ut personligen till varje enhet och arrangerat att enkäten fylldes i. Min tanke var att utskicket så mycket som möjligt skulle påminna om en professionell enkät, från till exempel från SCB, där avsändaren är okänd. Detta förfarande har eventuellt gett ett större bortfall vilket ger sämre reliabilitet. Enkätens utformning och webbdistribution gör den likvärdig och till stor del oberoende av mig som konstruktör, dock med en lägre svarsfrekvens som resultat. Dock färgas hela undersökningen av mina val och möjligheter. I arbetet har jag försökt vara systematisk och noggrann i undersökningens alla delar för att undvika slumpmässiga fel. 28

29 Reliabilitets test med Cronbach s alpha Ett sätt att mäta reliabilitet, eller intern konsistens, är Cronbach s alpha, som mäter om olika variabler, som skall mäta samma sak, verkligen gör det. Värdet för Cronbach s alpha kan ligga mellan -1 och 1 där värden över 0,7 anses godtagbara (Cohen, Manion & Morrison 2007, Lantz 2011). Jag har valt fem frågor ur min enkät att mäta reliabiliteten med; 7, 10, 17, 18 och 19 som jag sedan beräknat i SPSS för att få ett värde. Fråga 7 och 10 är frågor runt den egna yrkesrollen och fråga 17 är vilken sorts forskning man använt med alternativet pedagogik. Fråga 18 och 19 är frågor runt en allmän syn på forskning. Värdet som jag fått är 0,745 och ett godtagbart värde ur reliabilitets synpunkt (Cohen, Manion & Morrison (2007:640). Tab. 1: Tabell över Cronbach s alpha Cronbach s Alpha Items n=5 0,745 om item borttaget 7. Arbetsätt. Vikt 0, Förstå forskning 0, Förtroende för forskning 0, Forskningsbaserat 0, Forskning: pedagogik 0,795 Validitet Validitet är att kunna konstruera undersökningar och frågor som kan mäta det vi vill mäta, att undersökningen har en giltighet i fråga om undersökningens syfte och fråga. Validitet är, som jag förstår det, ett mer övergripande begrepp och som beskriver om mina data och mina metodval verkligen svarar på undersökningens syfte och frågeställning. Svårigheten är att gå ifrån teoretiska tankar till meningsfulla mätbara frågor, operationalisering. Kvaliteten i denna operationalisering, eller övergången från abstrakt till konkret, ger en möjlighet till högre eller lägre validitet. Ju bättre man lyckas med konkretisera det mer abstrakta syftet till tydliga mätbara frågor ju större chans är att undersökningen får högre validitet (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010, Lantz 2011). Möjligheten till hög eller låg validitet är också beroende av alla de val som man som forskare gör i undersökningens utformning och process. 29

30 Den påverkas hur noggrant jag gör min metodbeskrivning och hur väl jag kan använda metoden och förstå konsekvenser av de val jag gör. (Cohen, Manion & Morrison 2007, Lantz 2011, Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010, Trost 1994). Eftersom jag undersöker attityder, uppfattningar och åsikter runt ett fenomen och dessa är svårfångade sanningar kan det vara ett validitetsproblem. Mäter de metoder jag väljer att använda, det jag vill mäta? Är mina frågor och svarsalternativ relevanta för just denna frågeställning? Eftersom jag använt mig av frågor från enkäten Skolans syn på vetenskap (Vetenskap och allmänhet, 2013) hoppas jag att validiteten i undersökningen blir starkare. Jag kan heller inte veta hur sanningsenliga svaren är. Det finns en risk att man svarar med ett högre värde i ordinalskala för att svaren skall se bra ut (Holme & Solvang 1997, Lantz, 2011 Trost). Här kan fenomenologins perspektiv vara till hjälp, att allt utgår ifrån en tolkning och kvalitén i undersökningen påverkas av graden av förståelse och medvetenhet om detta. Undersökningen kan heller inte ha högre validitet än vad min förförståelse tillåter i fråga om val i arbetsprocesser (Bengtsson 2001, Gustavsson 2009, Segolsson 2011). Forskningsetik Den humanisitiska-samhällsvetenskapliga forskning vilar på de forskningsetiska principer som togs av det Humanistiska-samhällsvetenskapliga forskningsrådet 1990 (Vetenskapsrådet 2002). Där talar man om två krav; forskningskravet och individskyddskravet. Med forskningskravet menar man att forskning behövs för samhällets bästa och att den skall drivas av god kvalitet och även utgå ifrån frågor som kan vara till nytta för hela samhällets utveckling. Som motvikt ligger det andra kravet, individskyddskravet som talar om individens skydd i forskning. Här värnas om den enskilda individens integritet och att man inte får utsätter någon för fysisk eller psykisk fara i forskningssammanhang. Dessa två krav måste hela tiden vägas mot varandra i varje enskilt forskningsuppdrag. Individskyddskravet är uppdelat i fyra del krav: Informationskravet: forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte (2002:7). Med enkäten följde det med ett missivbrev (Bilaga 1) som förklarade syftet med undersökningen och där fanns även kontaktuppgifter om respondenterna skulle ha eventuella frågor. Samtyckekravet: deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan (2002:9). Den enskilda läraren kan fylla i enkäten om den har lust och tid. Konfidentialitetskravet: uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem (2002:12). Alla enkäterna är konfidentiella och lämnades in via e-post. Eftersom detta är en undersökning i en liten kommun är detta krav viktigt. Nyttjandekravet: uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål (2002:14). Data mängden som samlat in i enkäterna kommer bara att användas i forskningssyfte. 30

31 Resultat Resultaten från enkäten Skola på vetenskaplig grund är svar på lärarnas uppfattningar, inställningar och attityder runt vetenskaplig grund och forskning i skola och förskola. Resultaten presenteras med text, diagram och tabeller som redovisar procent, medianvärde, spridningsmått som kvartilavvikelsen. Några frågor kommer även att redovisas med tabeller utifrån eventuella korrelationer och korstabuleringar. Jag gör ett urval i datamaterialet och redovisar delar av det utifrån mina delfrågor i syftet. Med tanke på att jag tror det är viktigt med forskning i skolan så har jag försökt göra diagram och tabeller så tydliga och enkla som möjligt för att en inte så van läsare av statistik kanske kan förstå och intressera sig för resultaten. Efter varje delfråga gör jag en sammanfattning av den delfrågans resultat. Frågorna 1, 3, 4 De tre bakgrundsfrågor, nominalskala, som jag väljer att visa är fråga 1, 3 och 4 i enkäten: kön, vilket stadium man arbetar på, vilken befattning man har. Jag redovisar resultaten i tre frågor; 1, 3, 4 och med diagram för två; 3, 4. Fråga 1: Fördelningen mellan kvinnor och män är 54 stycken kvinnor, 87 % och 8 män, 13 %. Denna fördelning kan ses som mycket ojämn och icke representativ, men stämmer ändå ganska väl med övriga landet, enligt SBC statistik över könsfördelningen inom förskola och skola (SCB 2012). Fig 1: Diagram över vilket stadium man arbetar 31

32 Fråga 3: Vilket stadium arbetar du på? 19 % arbetar i åk 7-9, 6 % arbetar i åk 4-6, 10 % arbetar i åk 1-3, 6 % arbetar i förskoleklass, 49 % arbetar i förskolan, och där ingår förskollärare och barnskötare och 10 % har svarat Annat och där ingår skolutvecklare, speciallärare och specialpedagoger som arbetar mot alla stadier i kommunen. Ungefär hälften av de svarande arbetar i förskolan och den andra hälften är fördelad i grundskolan. Om man jämför statistiken från Skolverket (2013 c) över lärare i Sverige så är lärare från förskolan överrespresenterade i denna undersökning. (Fig.1) Fig. 2: Diagram över vilken befattning man har Fråga 4: Vilken befattning har du? 18 % är skolledare, 3 % är ämneslärare, 5 % är lärare åk 4-6, 2 % är lärare åk 1-3, 3 % är lärare i förskoleklass, 39 % är fritidspedagoger, 10 % är förskollärare, 10 % är barnskötare. Den stora mängden fritidspedagoger kan förklaras med att flera av dessa arbetar i förskolan. Skolledare är överrepresenterade om man jämför skolverkets (2013 c) siffror, där ett snitt för Sverige är ca 5 %. Detta påverkas även av att några har svarat skolledare felaktigt. Det är bara denna bakgrunds fråga jag använt i korstabuleringarna, fig. 7. (Fig.2) 32

33 Resultat utifrån delfråga 1 I vilken grad tycker lärare att deras arbete och profession utgår ifrån vetenskaplig grund? Denna delfråga besvaras av frågorna 7, 8, 10 och 11 i enkäten. Dessa är värderingsfrågor på en ordinalskala; i vilken grad tycker du det är viktigt att ditt arbete vilar på vetenskapliggrund, i vilken grad tycker du ditt arbete vilar på vetenskaplig grund, i vilken grad tror du att ditt arbete skulle bli bättre om det var mer forskningsbaserat och i vilken grad tycker du att du är professionell i din yrkesroll Dessa frågor har fem svarsalternativ: I mycket låg grad, i låg grad, någorlunda väl, i hög grad och i mycket hög grad. I SPSS har dessa svarsalternativ fått värdena 1-5 på en ordinalskala och kan på så sätt bli omräknade statistiskt. Några av svarsalternativen har fallit bort i tabellerna på grund av att ingen valt dessa alternativ. Nedan redovisas dessa frågor med diagram i fig. 3-6 utifrån procent, centralmått: median (md) och spridningsmått: percentiler. Fig.3: Diagram över i vilken grad man tycker det är viktigt att arbetet vilar på vetenskaplig grund Fråga 7: I vilken grad tycker du det är viktigt att ditt arbetssätt vilar på vetenskaplig grund? I mycket låg grad, 0 %, i låg grad, 2 %, någorlunda väl, 23 %, i hög grad, 53 % och i mycket grad, 21 %. N=62, md=4, P25=3, P50=4, P75=4. Md är 4 vilket motsvarar svarsalternativet i hög grad. En övervägande majoritet, 74 %, tycker det är i hög grad och i mycket hög grad viktigt att deras arbetssätt vilar på vetenskaplig grund. (Fig.3) 33

34 Fig. 4: Diagram över i vilken grad man tycker att arbetssättet vilar på vetenskaplig grund Fråga 8: I vilken grad tycker du ditt arbete vilar på vetenskaplig grund? I mycket låg grad, 0 %, i låg grad, 3 %, någorlunda väl, 48 %, i hög grad, 36 % och i mycket hög grad, 8 %, bortfall 5 %. N=62, md=3, P25=3, P50=4, P75=4. Md är 3, vilket motsvarar svarsalternativ någorlunda väl. Här får värdet någorlunda väl högsta värde på 48 %.(Fig.4) Fig.5: Diagram över i vilken grad man tycker arbetet skulle bli bättre om det var mer forskningsbaserat Fråga 10: I vilken grad tror du att ditt arbete skulle bli bättre om det var mer forskningsbaserat? I mycket låg grad, 0 %, i låg grad, 5 %, någorlunda väl, 43 %, i hög grad, 42 %, i mycket 34

35 hög grad, 8 %, bortfall 2 %. N=62, md=4, P25= 3, P50=4, P75=4. Md är 4 vilket motsvarar svarsalternativ i hög grad. De tillfrågade menar, med 85 % att deras arbete skulle bli någorlunda till hög grad bättre om deras arbete var mer forskningsbaserat. (Fig.5) Fig.6: Diagram över i vilken grad man tycker att man är professionell sin yrkesroll Fråga 11: I vilken grad tycker du att du är professionell i din yrkesroll? I mycket låg grad, 0 %, i låg grad, 0 %, någorlunda väl, 8 %, i hög grad, 69 %, i mycket hög grad 21 %, bortfall 2 %. N=62, md=4, P25=4, P50=4, P75=4. Md är 4 vilket motsvarar svarsalternativet i hög grad. I hög grad får här det största enskilda värdet i frågor som rör den egna yrkesrollen, 69 %. I mycket hög grad får det näst högsta värdet 21 %. (Fig.6) Korrelationer mellan frågorna 7-11 Utifrån Pearsons korrelationskoefficient (r) finns det ett tydligt statistiskt samband mellan fråga 8: arbetet vilar på vetenskaplig grund och frågan 9: förklara dina pedagogiska teorier med r= 0,586 (Sig 0,000**) och även med fråga 10: ditt arbete skulle bli bättre om det var mer forskningsbaserat? med r= 0,586 (Sig 0,000**). Sambandet i övrigt i dessa frågor runt den egna yrkesrollen är mycket svaga, från r= -0,028 till r= -0,014. (Tab.2) 35

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Undervisning på vetenskaplig grund

Undervisning på vetenskaplig grund Undervisning på vetenskaplig grund Vad är det? LENA ADAMSON Undervisningen i skolan ska vara kopplad till vad forskningen säger. Det gäller både vad skolan undervisar om och hur skolan undervisar. När

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (11) 2012-10-12 Kommentarmaterial till stöd för förskolechef i arbetet med STOCKHOLMS STADS KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLA 2013 BAKGRUND Stockholms

Läs mer

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål www.hassleholm.se Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål 2016-2018 Barn- och utbildningsnämndens vision Varje år välkomnar vi fler än 500 nya barn och elever till vår verksamhet.

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR 2015-2016 Saltsjö-Duvnäs förskolors verksamhetsplan 2015/16 Organisation Saltsjö Duvnäs förskolor består av Långsjöns förskola med fem avdelningar och Saltängens

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Skollagen Skollagen Kap 1 5 All utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Gäller

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Aristoteles tre kunskapsformer Episteme tar sin utgångspunkt i Platon och fortsätter i den vetenskapliga utvecklingen. Teoretisk kunskapsform. Techne tar sin utgångspunkt

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Dialogseminariet ett redskap för att kunna reflektera över sitt yrkeskunnande

Dialogseminariet ett redskap för att kunna reflektera över sitt yrkeskunnande Dialogseminariet ett redskap för att kunna reflektera över sitt yrkeskunnande Förskolebiennalen 17 oktober 2016 Ulrika Larsdotter Bodin Förskollärares Yrkeskunnande Handlingar speglar en känsla och känslor

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VI BYGGER SAMHÄLLET I takt med att vi blir allt fler Kungälvsbor bygger vi ut vår verksamhet. Varje år utökas verksamheterna med nya förskolor och/eller grundskolor, fler pedagoger

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.

Läs mer

Tillsammans är vi starkare

Tillsammans är vi starkare Tillsammans är vi starkare 1 Innehåll Verksamhetschefen har ordet 4 Nuläge 7 Pysslingen Förskolors kultur 10 Förskolans framtid 15 Barnsyn 16 Lärmiljöer 21 Vår tjänst 23 Utvecklingsinriktade ledare 25

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget innebär för

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUN Kommunstyrelsen

GULLSPÅNGS KOMMUN Kommunstyrelsen GULLSPÅNGS KOMMUN Kommunstyrelsen Pedagogisk utvecklingsplan för utbildning i Gullspångs kommun 2010 2015 Inledning Det demokratiska uppdraget utgör grunden för all utbildning i Gullspångs kommun. Det

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! Vad är kompetensutveckling? Begreppet kompetens - Kompetensförstärkning handlar om när en individ eller en grupp utökar sina kunskaper

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran Värdegrund, vision, arbetsmetod För var och en inom Strands förskolor Att få växa och utvecklas med förundran Alla ska med! Allt går! Alla gör skillnad! Alltid framåt! Välkomna till Strands förskolor För

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 2. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Konstnärlig examen 2 Grundnivå 2 Huvudområde cirkus 2 Huvudområdet dans 2 Huvudområdet koreografi 3 Avancerad nivå 3 Huvudområdet koreografi

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer