SVENSK SPRÅKHISTORIA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVENSK SPRÅKHISTORIA"

Transkript

1 SVENSK SPRÅKHISTORIA

2 Människan och språket Bild: Ur Herman Hedning "Många tror att vi har ett ansvar att bevara språket, men det vore riktigare att säga att vi har en skyldighet att förändra det." Ur "Världens dåligaste språk" av Fredrik Lindström (s. 33) 2

3 3

4 ÖVERSIKT före 200 e.kr. Urgermanska Urnordiska Runsvenska Äldre fornsvenska (klassisk fornsvenska) Fornsvenska Yngre fornsvenska Äldre nysvenska Yngre nysvenska Nysvenska nutid Nusvenska 4

5 Samma runa täcker flera ljud: a a, ä i i, e u u, o, y, ö k g t d 5

6 6

7 Rökstenen 850 e.kr. Rökstenen har den längsta texten av alla runstenar, och skiljer ut sig både genom textens utformning och innehåll. Den är huggen med tre vanliga runalfabet: kortkvistrunor, normalrunor och urnordiska runor. Rökstenen är belägen vid Röks kyrka i Ödeshögs församling, Ödeshögs kommun, Östergötland. 7

8 Exempel på språket i landskapslagarna (se även s. 263 i Svenska språket) 8

9 9

10 Typiska drag för landskapslagarna 1. Det finns en rytm som gör det lättare att minnas lagen utantill. 2. Avvikande ordföljd på grund av den rytmiska stilen. (Dör bonde och lever barn efter ) 3. Poetiska stildrag som till exempel allitteration/bokstavsrim (Konung Erik på sin luta leker) och anaforer/upprepning (Varder spelman slagen, Varder spelman sårad). 4. Likformigt byggda satser, som minneshjälp. 5. Konkret formulering, direkt anföring dialog. Det hela kan svälla ut till en hel lite berättelse som ger en åskådlig bild av rättsfallet. 6. Episk form (berättande), exempelvis: Nu dräper någon en annan, Giver en man en annan okvädinsord, Nu rider en man på vägen 7. Den nedskrivna lagtexten har bevarat mycket av det naturliga talets enkelhet och mycket av den muntliga lagsagans stildrag. Lagspråket är det mest folkliga, traditionella och ålderdomliga i svensk medeltidslitteratur. 10

11 Peder Månssons Bondakonst (1500-tal) (Ur Gösta Bergmans Kortfattad svensk språkhistoria, s. 67) Hønor ærw godhe til affwel The hønor ærw frwkthsamme som ærw brwne æller swarthe och mørkgraa til fædhrannas lith, Æn the som ærw hwithe æller dragha mykith til hwitan lith ærw ey frwktsamme æller liffaktoghe, oc haffwes ey til fosther, The hønor som skwla liggia ok klækkia wngana skwla wara store oc haffwa stor brysth. stor hoffwod. oc standande oc skinande kamb pa hoffwodit. oc hwith øron, oc widhan krop. oc wdda tæær pa fotommen, the swaa ærw skipadhe ærw yppast til foster oc enkannelika nær the haffwa fæm thær. oc spora stora. oc ærw swa som høgfærdoghe ey wilyandis tilstædya hananom stigha wppa sigh, Æn the plæga offtha riffwa søndher æggen mædh sporommen tha the liggia: Jtem hanen wthlæyes then som jamlika oc offtha wil stigha pa hønorna haffwandis swa dana lith som hønorna tilscriffwit ær oc wdda pa tænar, oc høgher pa benen, oc høgan blodhrødhan oc standande kamb. ey hengiande krokoth. rødh æller swart øghon. stækottan oc krokkottan næb. hwitasta øron. oc wndherkynningana hængiande hwith rødhe. swa som jnbøgdhe widher. oc mangskona lither skinande pa halsenom nidher hængi[a]nde pa kroppen. tykoth brysth oc køthfwlth oc tæslikes laaren. langa winga, twædobladan styært. bredher affwer ryggen. tyok ben ey mykith longh. starka spora. och mykith høgfærdogher til at winna segher. gladher oc waker. til ath wærya oc førwara hønorna diærffwer. dristogher til ath hwgga en orm j hæl tolke ærw godhe til slækth oc fosther: lith färg Æn men liffaktoghe livaktiga fosther uppfödning tæær tår skipadhe beskaffade yppast bäst enkannelika särskilt spora sporre swa som liksom jamlika jämt wdda spets høgher hög stækottan kort wndherkynningana köttlappen under näbben hwith rødhe vitröda jnbøgdhe widher inböjda därvid mangskona lither allsköns (många slags) färger twædobladan dubbel affwer över waker vaksam, ivrig slækth avel 11

12 Bibeltexter ur Matteus kapitel Gustav Vasas Bibel (ändringar från 1703 inom parantes) För ty Himmelriket (himmelriket) är lijkt enom Hwssbonda (huusbonda) som gick yth bittijdha (bittida) om morghonen (morgonen) til at leya (leija) sigh arbetare j (i) sin wijngård. Och när han hadhe (hade) warit offuer eens (öfwerens) medh arbetarena om en wiss dagspenning sende (sände) han them j (i) sin wijngård Ty med himmelriket är det, såsom när en husbonde bittida om morgonen gick ut för att leja åt sig arbetare till sin vingård. Och när han hade kommit överens med arbetarna om en viss dagspenning[1], sände han dem till sin vingård Med himmelriket är det som när en jordägare vid dagens början gick ut för att leja arbetare till sin vingård. Han kom överens med dem om en dagspenning på en denar och sände i väg dem till vingården. 12

13 13

14 14

15 N:o 19 F R E D M A N S S Å N G Ach! döden är en faslig björn, Han kräfver lifvet hvarje timma; En Tätting och den stolta Örn De måste samma våld förnimma; Alt suckar för Naturens lag : : Men Bacchus ler, likså gör jag. * * * Men, til exempel, om så sker, At jag får Stämning utaf döden, Min lifs-revers förfallen ser, Och slut på mina glada öden; Så må det hända som det vill : : Men för'n jag dör, så drick mig till. * * * Sen vill jag ställa an min färd, At bara Björnar sku mig bära; En Björn har jag till vän och värd, Och bara Björnar bo mig nära. Kom Björnar kom i tripp och traf : : Och Grimmen för min Sorg-prestaf. Avskriven vid slutet av 1767 eller början av Döden gestaltas här som en björn, dvs. en indrivare. För Bellman, som själv levde större delen av sitt liv med stora skulder som hotade att bli indrivna, utgjorde "björnarna" givetvis en källa till stor oro. Grimmen (kammarskrivare Axel Fredrik Grim), som nämns på sista raden, var en av de fodringsägare som hösten 1763 hotade Bellman med bysättning (frihetsberövande) och därigenom tvingade honom i landsflykt. 15

16 Then Swänska Argus (Olof von Dalin) Tidskriften behandlade moraliska, religiösa, politiska och ekonomiska frågor. Genom sin stora spridning och sitt moderna språkbruk blev Then Swänska Argus mycket inflytelserik i den svenska språkutvecklingen. Dalin använder ett förenklat språk där talspråkets påverkan syns bland annat genom den halländska dialekten (twätydigheter, tiugo). Dalin strävade efter språklig äkthet och naturlighet. Detta gjorde att flera lånord, framförallt från franskan, användes i texterna - precis som i talet på den tiden. I texten nedan kritiserar Dalin lånordens påverkan på svenska språket. Han ville att svenskan skulle återfå sina korta meningar, klara begrep och sinrika utlåtelser. Han argumenterade också för att ordböcker skulle utformas, vilket också gjordes under 1700-talet. THEN SWÄNSKA ARGUS N:o XLV (45) Mig tyckes, Mina Landzmän, at wårt Swenska Språk, som nu blir så Jemmerligen förachtat, upspäckat, förwänt och wanrycktat, kunde åter snart hinna til sin naturliga Fägring om wi beflitade oss mer derom i wårt dageliga tahl och skriffter, om wi utrensade de onödiga fremmande Ord, som et tokugt prunkande först inplantat, Om wi återtogo de korta meningar, klara begrep och sinrika utlåtelser, som detta Grund-Språket äger, hwarpå wår gamla Lag, Konunga-Styrelsen och mångfaldiga gamla Skrifter förelägga oss så rena prof, Om skickeligt Folk, som dertil upoffrat sig, gufwo oss goda och tilräckeliga ordaböcker, hwaraf både Fransöskan och flera tungomål hämtat så stora förmåner, Om wåra Lärda eller de, som giöra sig den mödan, at gagna det allmänna med sina wärk, flitigt skrefwo på ren Swenska, och således banade {dem} [den] enfaldigare wägen, (man lärer lätt kunna räkna de förtreffeliga Wärk, som hittils utkommit på wårt oförfalskade Språk. Jag behöfwer intet berätta til hwad högd Frankrike och Engeland genom detta medlet sedt sina Språk upstiga. 16

17 Lagspråk Ur Ärvdabalk (1958:637) NUTID 2 kap. Om skyldemans arvsrätt 1 Närmaste arvingar på grund av skyldskap äro arvlåtarens avkomlingar (bröstarvingar). Arvlåtarens barn taga lika lott. Är barn dött, skola dess avkomlingar träda i dess ställe, och skall var gren taga lika lott. 15 kap. Om förverkande av rätt att taga arv eller testamente 1 Den som genom brott uppsåtligen har dödat någon får inte ta arv eller testamente efter denne. Är den dödade arvinge eller testamentstagare efter någon annan, får gärningsmannen inte bättre rätt till arv eller testamente efter denne än om den dödade hade levat. Ur Ärfda balk (Sweriges Rikes Lag 1734) 1. Cap. Om arf i gemen, och huru ätt räkna skal. 1.. Nu skal arf skiftas efter man eller qwinno; gånge tå bröstarfwingar til, och the från, som äro til rygga eller å sidone i ätten. Bröstarfwingar äro the, som födas framåt i slächten, såsom son och dotter och deras barn. Til rygga i ätten äro föräldrar och förfäder. Sidoarfwingar äro the, som å en sida, eller å båda, med then döda utaf en stamm komne äro, såsom broder och syster, eller theras afkomma. VI. Cap. At then ej ärfwa må, som annan dräper. 1.. Ej må någor arf taga efter then, som han med wilja dräpit, utan ware han och alle therifrån skilde, som genom honom kunde komma at ärfwa. 17

18 Ur Sweriges Rikes Lag 1734 Konglig Maj:ts stadfästelse å 1734 års Lag Wi Friedrich med Guds Nåde, Sweriges, Götes, och Wendes Konung, etc.. Landt-Grefwe till Hessen, etc.. Göre weterligt, att ehuruwäl Wåre Högloflige Företrädare, Sweriges Konungar Carl then IX och Gustaf Adolph, wid den härtils brukeliga Lands- och Stadslagens utgifwande åhren 1608 och 1618, strax hafwa förklaradt sig wara sinnade, at låta then samma behörigen öfwerse och efter nödtorften förbättra: hwarom jemwäl Riksens samtelige Ständer esomoftast påmint, och således theras högeliga önskan och åstundan therwid å daga lagdt: hwarföre ock Konung Carl den XI, Wår högtärade Herr Swärfader, nödigt funnit, at utse och förordna wissa lärda och förståndiga män, som skulle sätta Lagen på tydelig och brukelig Swänska, therwid utesluta hwad icke mera war i bruk, eller genom antagen god sedwana blifwit förändradt, och i stället införa hwad genom laga Stadgar och Riksdags Besluter kunnat blifwa påbudet: Dock har ett så hälsosamt och angelägit arbete för mångahanda emellankomna hinder, swårigheter, krig och förändringar, icke kunnat til ändskap bringas, förr än the til Lagens öfwerseende sist förordnade wittre och lagfarne Män, med berömmelig flit och sorgfällighet, sitt utkast och the uppsatta Balkar låtit utgå, hwilka dels wid 1731 åhrs, dels wid 1734 åhrs Riksdag, blifwit igenom gångne, öfwersedde, och i wissa mål och ärender ändrade och förbättrade. 18

19 Starka verb 1800-talet Starka verb 2000-talet bjuda bjöd bjudit sjuda sjöd sjudit sjunga sjöng sjungit sjunka sjönk sjunkit skina sken skinit smyga smög smugit nypa nypte / nöp nypt / nupit Ej starka verb: hjälpa, stjälpa, dräpa, vräka, väga 19

20 Kanslisvenska 1900-talet År 1907 skulle samtliga förvaltande ämbetsmyndigheter i riket att affatta sina skrifter i klara, korta meningar och således undvika invecklade satsbyggnader och onödiga upprepningar samt att i öfrigt söka tillägna sig ett klart och enkelt skrifsätt. Exempel kanslisvenska 1950: Att författningen icke heller kan främja den mellan jordbrukarna önskvärda enigheten, som aldrig lärer kunna vinnas, om eller när, så som här skett, för den enskilde, vilken med fog kan, vid objektivt betraktande, anse sig vara föremål för en rättskränkning, rättsskyddets tagande i anspråk försvåras i stället för att underlättas, är tydligt. Folkskollärarkårens framställning 1943 Allmänt brukade lånord stavas efter svenska regler: sentimeter (centimeter) Obehövliga tecken (c, x och z) slopas: bakke (backe), sirkel (cirkel), yksa (yxa), sink (zink) Stumma tecken avlägsnas: hjärta järta, djup jup J-ljudet tecknas alltid j och sj-ljudet alltid sj, ng alltid ng utom framför k: je (ge), älj (älg), sje (ske), lungn (lugn), vangn (vagn), bank (bank) Långt å-ljud tecknas alltid med å: såva (sova), sån (son), tjåg (tjog), åvan (ovan) Konsonant dubbeltecknas endast efter betonad kort vokal: komma, boll, dömma, afär, kolosal, literatur. Men m och n ska alltid enkelskrivas i slutljud: lam (lamm), san (sann). Konsonant framför annan konsonant dubbelskrivs bara i sammansättningar: bollspel, troldom, bygde. 20

21 Lånord Äldre fornsvenska (ca ) Latinet och grekiskan: ofta om kyrkan (altare, biskop, kristen) Tyska (Hansans bildande i mitten av 1300-talet): ord om städer, stadsmakt, titlar och handel (stad, köpa, skomakare, borgmästare, herr, fru, jungfru). Yngre fornsvenska (ca ) Ordbildningen påverkas strakt av tyskan: Förstavelser (prefix) som be-, bi- och før- (betala, bilœggia, førdœrva) och avledningsändelser (suffix) som -het, -eri, -else och -ande (frihet, fiskeri, styrelse, æghande). Andra tyska lånord berörde mest stadsförhållanden, stadsnäringar, stadsorganisation, handel, yrken och hantverk (snickare, arbeta, makt, vinst, ämbetsman). Äldre nysvenska (ca ) Lånorden fortsätter komma mest från tyskan men från 1650-talet och fram till 1800-talet blir de franska lånorden allt fler. Exempel på franska ord: mamma, pappa, kredit, affär, champinjon, teater, opera, kuvert, ambassad, biljett. Yngre nysvenska (ca ) Franska: hotell, salong, fåtölj Anpassning sker av franska lånord: ai ä (affär), c k (kaffe), ou u (kusin) Engelska: matord (biffstek, kex, potatis, grogg) Danska: klöver, ruter, spader, hjärter Tyska: fortsätter att ha inflytande (kadett, linjal, pudelhund, vulkan) Nusvenska (ca 1900-nutid) Lånorden domineras av engelska: juice, overall, radio, shorts, helikopter, team, astronaut, container, skoter, jeans, definitivt Vi fortsätter att låna från franska och tyska. Franska ord behåller ofta den franska formen (chaufför, camouflage, garage, sabotage, vernissage) medan tyska ord översätts till svenska (hudvänlig, genomsnitt) 21

22 Instuderingsfrågor språkhistoria 1. Vilka tidsperioder brukar man dela in svenskan i? 2. Varför kan man påstå att danska, norska och svenska är dialekter av samma språk? 3. a, Hur många runinskrifter finns bevarade i Sverige? b, Hur många tecken består det yngre runalfabetet av? Vad kallas det och varför? 4. Vilket innehåll återfinns i runinskrifterna vad skrev man för det mesta om? 5. Vilka material ristades runorna på? 6. Vilket alfabet har vi idag och varför heter alfabet just alfabet? 7. Vad är ett arvord? Förklara innebörden och ge exempel. 8. Hur långt sträcker sig fornsvenskan i tid? Varför just dessa årtal? 9. Vad handlade de första skrifterna på fornsvenska om? 10. Vad är en landskapslag? Nämn några typiska drag! 11. Varför lånade vi in så många latinska och grekiska ord under fornsvenskan? Ge exempel. 12. Ge exempel på tyska lånord. Hur kom de in i svenska språket och varför? 13. Vilka andra förändringar skedde under den fornsvenska perioden? 14. I början av perioden nysvenska fick man inte längre stava och skriva hur som helst. Varför? 15. Vilken viktig bok blev färdig 1541? 16. Vad menas med kanslisvenska och vad var typiskt för den? 17. Varför ökade läskunnigheten under 1700-talet? 18. Vilket språk dominerar lånorden under 1700-talet? Varför? Ge exempel. 19. På vilket sätt är tidskriften Then Swänska Argus viktig i svenskans historia? 20. Varför instiftades Svenska Akademien 1786? 21. Under 1800-talet började vi låna allt fler ord från engelska språket. Hur kom det sig? 22. Vad bestämdes angående stavningen under 1800-talet? 23. Vilka förändringar har svenskan genomgått under 1900-talet? Ge exempel. 22

Sammanfattning av förra lektionen

Sammanfattning av förra lektionen Sammanfattning av förra lektionen Språket skapas för att det finns behov Blir komplexare men också tydligare Skriftspråket skapades för att det fanns behov att föra över information över tid och rum Först

Läs mer

Orden och deras böjning: Orden böjs annorlunda än i dag t.ex. gangar (går) och quihguna (kvigan i objektsform).

Orden och deras böjning: Orden böjs annorlunda än i dag t.ex. gangar (går) och quihguna (kvigan i objektsform). Språkhistoria Urnordiska (fram till 800 e.kr) Runsvenska (800-1225) Äldre fornsvenska (1225-1375) Yngre fornsvenska (1375-1527) Äldre nysvenska (1527-1732) Yngre nysvenska (1732-nutid) Nusvenska (våra

Läs mer

Prov i språkhistoria

Prov i språkhistoria Prov i språkhistoria Tisdag 14 februari De olika grupperna får prov som ser olika ut Avskalat prov på grund av bortfallna lektioner Sammanfattning av förrförra lektionen Språket skapas för att det finns

Läs mer

Introduktion. Fundera på: vad dessa ord betyder: dialekt, forska, tidiga, spår, f Kr var i världen man talar mandarin, hindi och bengali.

Introduktion. Fundera på: vad dessa ord betyder: dialekt, forska, tidiga, spår, f Kr var i världen man talar mandarin, hindi och bengali. Språkhistoria VT11 Introduktion Det finns många språk i världen. Det är ingen som vet exakt hur många. Det är nämligen svårt att skilja på vad som är språk och vad som är dialekt. Ibland säger man att

Läs mer

Urnordiskan Från urnordiskan utvecklades svenska, norska, danska, isländska och färöiska.

Urnordiskan Från urnordiskan utvecklades svenska, norska, danska, isländska och färöiska. Språkhistoria Urnordiska (fram till 800 e.kr) Runsvenska (800-1225) Äldre fornsvenska (1225-1375) Yngre fornsvenska (1375-1527) Äldre nysvenska (1527-1732) Yngre nysvenska (1732-nutid) Nusvenska (våra

Läs mer

Mål och syfte. Bedömning. Tal. Skrift

Mål och syfte. Bedömning. Tal. Skrift Mål och syfte Efter genomgången kurs ska du känna till något om det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden, och om förändringar i språket. Bedömning E - översiktligt

Läs mer

Språkhistoria. Svenska språkets historia

Språkhistoria. Svenska språkets historia Språkhistoria Svenska språkets historia Indoeuropeiska språk http://cwasteson.blogspot.se/2011/01/spraktrad-i-farg.html Indoeuropeiskan är den språkgrupp som har stått som grund för nästan alla av de europeiska

Läs mer

Nyord 1990-tal klona dokusåpa hemsida minimjölk glastak sexmissbrukare bikinilinje genmanipulerad nätporr

Nyord 1990-tal klona dokusåpa hemsida minimjölk glastak sexmissbrukare bikinilinje genmanipulerad nätporr Nyord 1930-tal arvsanlag rasist sexualbrott tonåring övergångsställe snickarglädje porttelefon muck skyddsombud rakvatten Nyord 1940-tal deckare plast folkmord flygvärdinna väskryckare barnvakt atombomb

Läs mer

Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling

Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling Språkhistoria - Det svenska språkets utveckling Svenskan förändras hela tiden. Du och jag pratar heller inte svenska på samma sätt. Här är exempel på hur svenskan har låtit under 1900-talet. (Tänk dig

Läs mer

Sammanfattning det allra, allra viktigaste

Sammanfattning det allra, allra viktigaste Språkhistoria Sammanfattning det allra, allra viktigaste Ni bör ändå fylla på från häftet med svensk språkhistoria samt från mina genomgångar och klassdiskussioner. Sammanfattning språkets uppkomst Språket

Läs mer

Tala olika språk. Ett projekt om svenska och olika varianter. Namn:

Tala olika språk. Ett projekt om svenska och olika varianter. Namn: Tala olika språk Ett projekt om svenska och olika varianter. Namn: Inledning I ett och samma språk finns det många språk eller varianter av ett språk. Det finns ett språk som används i skolan, fotbollsspråk,

Läs mer

Majoritetsspråk och minoritetsspråk

Majoritetsspråk och minoritetsspråk Språkhistoria Varför? Du kan föra resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Majoritetsspråk

Läs mer

Nordiska språk. Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18

Nordiska språk. Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18 Nordiska språk Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18 http://cwasteson.blogspot.se/2011/01/spraktrad-i-farg.html Historia Urnordiskan Det äldsta nordiska språk forskarna känner till. Urnordiska, eller

Läs mer

I begynnelsen fanns...

I begynnelsen fanns... ORDEN I begynnelsen fanns... ARVORDEN! Dvs ord som varit med från första början i det svenska språket. T ex ord om: släkt: moder, fader, broder, syster kroppsdelar: arm, öra, ben, fot föda: mjöl, mjölk,

Läs mer

Människor av vår typ uppstod för ca: 35000 år sedan och skriftspråk har funnits i ca: 5500 år. Hur kommer det sig att vi människor kan tala?

Människor av vår typ uppstod för ca: 35000 år sedan och skriftspråk har funnits i ca: 5500 år. Hur kommer det sig att vi människor kan tala? Språkhistoria Språket uppkom för ca 100000-500000 år sedan. Man vet inte om det uppkom på ett ställe eller flera samtidigt Flera av jordens språk har gemensamma rötter. Människor av vår typ uppstod för

Läs mer

Folkspråk boktryckarkonsten

Folkspråk boktryckarkonsten Nysvenska 1526-1900 1526: Nya testamentet på svenska. Folkspråk i den protestantiska kyrkan. Gustav Vasa utnyttjar boktryckarkonsten som kommit till Sverige. Sprider bland annat sin bibel, GvB 1541 (hela

Läs mer

Kunskapskrav enkla och till viss del utvecklade och relativt välutvecklade och väl väl

Kunskapskrav enkla och till viss del utvecklade och relativt välutvecklade och väl väl Språkhistoria Kunskapskrav E C A Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..!

2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..! 1 av 5 Läxa SO Uppgiften lämnas in v. 5 tisdagen den 31/1 till Cia. 1. Läs först texten om runor s. 2-5. 2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..! 3. Studera

Läs mer

Swensk författnings-samling. 1873. Nº 31. Lag om Rikets Mynt.

Swensk författnings-samling. 1873. Nº 31. Lag om Rikets Mynt. Swensk författnings-samling. 1873. Nº 31. --- (Uppläses från predikstolen.) Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse, innefattande Lag om rikets mynt; Gifwen Stockholms Slott den 30 Maj 1873. Wi OSCAR, med Guds

Läs mer

http://www.riksdagen.se/templates/r_pageextended 6060.aspx

http://www.riksdagen.se/templates/r_pageextended 6060.aspx R ELEVANTA LAGTEXTER Republikanska föreningen har här samlat de delar av grundlagarna som berör monarkin. Det är främst i dessa paragrafer som förslag på nytt styrelseskick behöver hanteras. Här finns

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Sverige. Kungl.

Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Sverige. Kungl. Sverige. Kungl. Maj:t Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Stockholm, uti det Kongl. Boktryckeriet, Hos Joh. Henr.

Läs mer

Läxförhör facit. Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord!

Läxförhör facit. Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Läxförhör facit Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Språkens släktskap 1. Varför splittrades indoeuropeiskan i flera språk? Ett

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Idag är det tacksägelsedagen och temat för helgen är lovsång. Lovsången hänger intimt samman med tron på vem Jesus är. Dagens text som handlar

Läs mer

Arbeta i par eller grupp på tre. Fördjupa er i ett ämne, gör en valfri presentation och redovisa för klassen.

Arbeta i par eller grupp på tre. Fördjupa er i ett ämne, gör en valfri presentation och redovisa för klassen. Språksociologi/språkhistoria 9B Arbeta i par eller grupp på tre. Fördjupa er i ett ämne, gör en valfri presentation och redovisa för klassen. Välj ämne och läs fakta om ditt ämne i boken: Magasinet. Språkligheter.

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING

Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING Psalm Inledningsord Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att rädda oss från det onda. Genom dopet föder han

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Repetitorium i svensk språkhistoria. JPS Ht 09

Repetitorium i svensk språkhistoria. JPS Ht 09 1 Repetitorium i svensk språkhistoria. JPS Ht 09 Klassisk periodindelning 1) Urnordiska från ca 200 e. Kr 2) Fornsvenska från ca 800 till 1526 3) Nysvenska från 1526 till idag Grunderna för denna indelning

Läs mer

Ordning för begravningsgudstjänst

Ordning för begravningsgudstjänst Ordning för begravningsgudstjänst Klockringning Musik Gudstjänsten inleds med orgelmusik, där så kan ske. Annan instrumental- och/ eller vokalmusik kan utföras. Därefter kan prästen säga följande eller

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström

100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström 100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström Idag har jag med mig 2 pass de är mina, men makulerade Från att ha varit levande dokument har de blivit historia här finns stämplar från inresor i andra

Läs mer

RP 117/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 117/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 3 och 5 ärvdabalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att bestämmelserna

Läs mer

Vigselgudstjänst. Vigselordning. Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnen/namnet. Inledningsmusik

Vigselgudstjänst. Vigselordning. Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnen/namnet. Inledningsmusik Vigselgudstjänst Ordningen för vigselgudstjänst i Svenska kyrkan är den som finns i 1986 års kyrkohandbok. Denna ordning gäller från och med 1 nov 2009 även vid vigsel för par av samma kön, dock med några

Läs mer

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Läs mer

AV Sven Rydstrand. Ur Hällungen 1963

AV Sven Rydstrand. Ur Hällungen 1963 AV Sven Rydstrand Ur Hällungen 1963 På ön Malmön i Bohusläns skärgård levde under gångna århundraden en mycket egenartad folkstam, som kallades för "Malmöpyttarna" eller "Malmö-barnen. Historieskrivaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 maj 2005 Ö 1799-03 KLAGANDE 1. BB 2. BN Ombud för 1 och 2: advokaten LEJ MOTPART Allmänna arvsfonden genom Kammarkollegiet, Box 2218,

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

Språkens släktskap (s )

Språkens släktskap (s ) Namn: Läxförhör Nya Mål 3 s.172-177, 178-183, 212-216 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Språkens släktskap (s.172-177) 1. Varför splittrades indoeuropeiskan

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Julnattsmässa Sankt Pauli kyrka 24 dec 2013

Julnattsmässa Sankt Pauli kyrka 24 dec 2013 julnatten Julnattsmässa Sankt Pauli kyrka 24 dec 2013 Psalmer: 114, 115, 113, 122:4-5 Dagens bibeltexter finns i psalmboken på sidan 1281 Kollekt: Göteborgs kyrkliga stadsmission INLEDNING Ingångspsalm

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

VINGÅRDSARBETARNAS LÖN

VINGÅRDSARBETARNAS LÖN VINGÅRDSARBETARNAS LÖN 25:E SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG A) (21 SEPTEMBER 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 20:1-16 Vingårdsarbetarnas lön Med himmelriket är det som när en jordägare vid dagens början

Läs mer

4 söndagen 'under året' - år A

4 söndagen 'under året' - år A 847 4 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 106:47) Fräls oss, Herre, vår Gud, och församla oss från folken, så att vi får prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. Inledning Saliga

Läs mer

SVENSKA SPRÅKETS HISTORIA. Ola Magnusson

SVENSKA SPRÅKETS HISTORIA. Ola Magnusson Svenska språkets historia, 1994-11-21 SVENSKA SPRÅKETS HISTORIA av Ola Magnusson SPRÅKETS BETYDELSE... 2 SPRÅKETS UPPKOMST OCH FÖRÄNDRING... 2 SPRÅKSLÄKTSKAP... 3 SVENSKA SPRÅKETS HISTORISKA INDELNING...

Läs mer

Svenska, danska, norska och isländska var samma språk för ca 1000 år sedan Urnordiska Skandinaviskt skriftspråk runor En av de äldsta skrifterna:

Svenska, danska, norska och isländska var samma språk för ca 1000 år sedan Urnordiska Skandinaviskt skriftspråk runor En av de äldsta skrifterna: Svenska, danska, norska och isländska var samma språk för ca 1000 år sedan Urnordiska Skandinaviskt skriftspråk runor En av de äldsta skrifterna: Gallehushornen, från 400-talet e.kr. Ek hlewagastir holtijar

Läs mer

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.

Läs mer

Lag (1964:163) om införande av brottsbalken

Lag (1964:163) om införande av brottsbalken Lag (1964:163) om införande av brottsbalken 1 [1601] Den av riksdagen år 1962 antagna och den 21 december samma år (nr 700) utfärdade brottsbalken ([1001] o.f.) skall jämte vad nedan stadgas träda i kraft

Läs mer

Kursplanering i Svenska B

Kursplanering i Svenska B Kursplanering i Svenska B Vad ska vi göra i vår? Kursplanen säger att ni skall känna till några väsentliga drag i hur det svenska språket har utvecklats från äldsta tider till våra dagar. Vad innebär det?

Läs mer

1. Gustav Vasa som barn

1. Gustav Vasa som barn På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Till särskrivningens försvar. Nils Dverstorp Europeiska språkdagen 25 september 2015

Till särskrivningens försvar. Nils Dverstorp Europeiska språkdagen 25 september 2015 Till särskrivningens försvar Nils Dverstorp Europeiska språkdagen 25 september 2015 Ordbildningslära Två principer för att skapa nya ord: Avledning Sammansättning Avledning Till en stam fogas ett prefix

Läs mer

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.

Läs mer

Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti

Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti 1 Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti Bakgrund Den 28 augusti firar kyrkan den helige Augustinus. Augustinus föddes 354 e.kr i Tagaste i nuvarande Souk Ahras i Algeriet (i dåtidens

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

Jes 9:1 Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. I gången tid lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, men i kommande

Jes 9:1 Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. I gången tid lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, men i kommande Jes 9:1 Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. I gången tid lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, men i kommande dagar skall han ge ära åt trakten utmed havsvägen, landet

Läs mer

C. När någon har avlidit

C. När någon har avlidit C. När någon har avlidit Andakt enligt detta formulär hålls på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med en vit

Läs mer

Äppelpaj med extra vaniljsås

Äppelpaj med extra vaniljsås ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ANNELIE DREWSEN ORDLISTA äldreboende (s 5, rad 6), ett hem för gamla rutiner (s 6, rad 9), vanor, saker som en gör på samma sätt varje gång/dag sorgsen (s 8, rad 7), ledsen svajar

Läs mer

Juldagen år A. Ingångsantifon Jes 9:6

Juldagen år A. Ingångsantifon Jes 9:6 119 Juldagen år A Ingångsantifon Jes 9:6 Ett barn är oss fött, en son är oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila. Och hans namn skall vara Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste.

Läs mer

Till minne av Linus dop. tack för din medverkan

Till minne av Linus dop. tack för din medverkan Till minne av Linus dop tack för din medverkan Den 14:e december 1997 döptes Linus i Grödinge kyrka. Med honom i kyrkan var mamma Maria, pappa Tobias, prästen Bo, faddrarna Ilia och Christian och ett femtiotal

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Jesu födelse Sankt Pauli kyrka 25 dec 2013

Jesu födelse Sankt Pauli kyrka 25 dec 2013 Juldagen Jesu födelse Sankt Pauli kyrka 25 dec 2013 Psalmer: 127:-, 124:-, 121:-, 122:3-5, 125:14-15 Dagens bibeltexter finns i psalmboken på sidan 1287 Söndagsskola för de yngre under predikan i rummen

Läs mer

en av makarna kan ta den andras efternamn som sitt och antingen behålla sitt efternamn som mellannamn eller avstå från det namnet

en av makarna kan ta den andras efternamn som sitt och antingen behålla sitt efternamn som mellannamn eller avstå från det namnet Alla i Sverige ska ha minst ett förnamn och ett efternamn. Vanliga svenska namn är t.ex. Erik Lindberg eller Anna Andersson. Man kan ha flera förnamn (som t.ex. Anna Christina Marie) det eller de namn

Läs mer

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 17 sön e Trefaldighet Guds kärlek till oss Psalmer: 18, Ps 111, 242, 28, 157, L211 Texter: Pred 12:1-7, 1 Joh 4:13-21, Matt 6:19-24 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Läs mer

TESTAMENTSHANDBOK. Testamente

TESTAMENTSHANDBOK. Testamente TESTAMENTSHANDBOK Testamente Vi på Kyrkans Utlandshjälp är glada att du överväger att göra en testamentsdonation till vårt arbete. Också just nu svälter hundratals miljoner människor och var sjätte människa

Läs mer

1. Ingångspsalm. 2. Inledning. Inledande välsignelse. Inledningsord. 3. Psaltarpsalm. Antifon

1. Ingångspsalm. 2. Inledning. Inledande välsignelse. Inledningsord. 3. Psaltarpsalm. Antifon En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning. 2. Inledning 1. Ingångspsalm T.ex. 466, 467, 470 eller 485. Psalmen kan ersättas av annan musik. Inledande välsignelse Den inledande

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Texter till Predikan

Texter till Predikan Texter till Predikan 2016 05 01 Luk 11:1 En gång var Jesus på en plats och bad. När han hade slutat, sade en av hans lärjungar till honom: "Herre, lär oss att be, liksom Johannes lärde sina lärjungar."

Läs mer

Äldre nysvenska 1526-1732

Äldre nysvenska 1526-1732 Äldre nysvenska 1526-1732 Nya Testamentet trycktes på svenska 1526. Hela bibeln kom lite senare 1541 med Gustav Vasas Bibel. Nu gick man för första gången mot ett rikssvenskt skriftspråk. Eftersom bibelöversättarna

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

B. Förbön för döende

B. Förbön för döende B. örbön för döende Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. ormuläret kan användas i tillämpliga delar i enlighet med situationens krav. På ett bord som är täckt med en

Läs mer

ULVÖ GAMLA KAPELL 1 ULVÖ GAMLA KAPELL

ULVÖ GAMLA KAPELL 1 ULVÖ GAMLA KAPELL ULVÖ GAMLA KAPELL 1 ULVÖ GAMLA KAPELL Tryckt med bidrag från Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsmuseet Västernorrland Box 34 871 21 Härnösand www.ylm.se Text: Gunnel Nordstrand Grafisk form: Cecilia

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting. Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:

Läs mer

STADGAR för Svedala Företagsgrupp ekonomisk förening. Förslag på ändringar i stadgarna antagna 22 maj 1980.

STADGAR för Svedala Företagsgrupp ekonomisk förening. Förslag på ändringar i stadgarna antagna 22 maj 1980. Förslag på ändringar i stadgarna antagna 22 maj 1980. Ändringen är i kursiv stil under respektive paragraf Firma 1 Föreningens firma är Svedala företagsgrupp ekonomisk förening. Föreningens firma är Svedala

Läs mer

Arv. kortfattad information om ärvdabalken

Arv. kortfattad information om ärvdabalken Arv kortfattad information om ärvdabalken Ärvdabalken innehåller regler om bland annat bouppteckning, arv och testamente. Hela ärvdabalken hittar du i Svensk författningssamling SFS 1958:637. Den finns

Läs mer

Kongl. Maj:ts Förnyade Hammar-Smeds- Ordning. Den 26 Junii 1766

Kongl. Maj:ts Förnyade Hammar-Smeds- Ordning. Den 26 Junii 1766 1 Kongl. Maj:ts Förnyade Hammar-Smeds- Ordning vvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvv Den 26 Junii 1766 2 Innehållet är skrivet efter Utdrag utur alla ifrån 1764 års slut utkomne publique handlingar, placater,

Läs mer

prästen med blått hår

prästen med blått hår Prästen PRÄ STE N MED Bert Ceder är präs t ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN Martin Palmqvis t prästen ORDLISTA gå i pension (s 5, rad 4) vara gammal och inte behöva jobba mer församling (sid 5, rad 6) de som

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Arv Kortfattat om lagstiftningen

Arv Kortfattat om lagstiftningen Arv Kortfattat om lagstiftningen Producerad av Justitiedepartementet Foto: Justitiedepartementet, tryck: Elanders, 2015 Bouppteckning När en person dör måste en förteckning över den avlidnes tillgångar

Läs mer

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper

Läs mer

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön 1247 23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (Ps 119:137, 124) Herre, du är rättfärdig, och dina domar är rättvisa. Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar. Inledning Vi församlas

Läs mer

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Bakgrund Den 1 oktober firar kyrkan S:ta Teresa av Jesusbarnet, även kallad Thérese av Lisieux, jungfru och kyrkolärare. I dagens samling

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

STADGAR FÖR. FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f.

STADGAR FÖR. FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f. STADGAR FÖR FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f. STADGAR för Finlands Kapplöpningssällskap" r. f. (Godkända å konstituerande möte 3%! 1930.) Register N:o 17669 i. Föreningens fullständiga namn är på

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

TRANSKRIPTION AV DET SWEDENBORGSKA SKÖLDEBREVET

TRANSKRIPTION AV DET SWEDENBORGSKA SKÖLDEBREVET TRANSKRIPTION AV DET SWEDENBORGSKA SKÖLDEBREVET 1 2 Sidan. 3 Wij Ulrika Eleonora Med Guds Nåde Sweriges, Giöthes och Wendes Drottning, StorFurstinna till Finland, Hertiginna uti Skåne, Estland, Lifland,

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

Zahak. Zahak och hans fader

Zahak. Zahak och hans fader Zahak Zahak och hans fader Under kung Jamshids tid, levde i Arabien en gudfruktig och folkvänlig kung vid namn Merdas. Han styrde vist och rättrådigt. Av världens rikedomar ägde han tusen hästar, tusen

Läs mer