Ulriksdals slottsallé - Grupparbete

Transkript

1 Ulriksdals slottsallé - Grupparbete Bakgrund Statens Fastighetsverk (SFV) ansökte i december 2013 hos Riksantikvarieämbetet om tillstånd för beskärning och återhamling av lindarna i Ulriksdals slottsallé. Tillstånd beviljades för beskärning på en höjd av 8-12 meter, vilket utfördes i februari-mars Som skäl för åtgärderna angavs att alla äldre träd i allén tidigare hade varit beskurna, men att de sedan den senaste beskärningen hade fått växa fritt och nått en höjd av ca 20 meter eller mer. SFV angav att det fanns risk för att döda grenar skulle kunna falla ner på besökare. De höga och tunga kronorna innebar en stor belastning på huvudstammarna, vilket gör att träden riskerade att brytas sönder vid ökad belastning från snö och vind m.m. Trädens livslängd skulle sannolikt komma att förlängas genom att risken för stora brott och kollapser minskade, vilket även innebar minskad risk för skador på person eller egendom. En beskärning skulle även ge en allé med ett mer kulturhistoriskt och upplevelsemässigt mer autentiskt uttryck eftersom träden ursprungligen inte hade varit avsedda att växa fritt. Det kulturhistoriska värdet av allén skulle därmed öka genom att dess utseende bättre skulle överensstämma med utseendet under 1700-talet samt med det tänkta, långsiktiga utseendet. Beskärningsåtgärderna anmäldes av flera personer för eventuellt brott mot biotopskyddet för alléer, samt för artskyddsbrott genom störning av häckande kattugglor och skogsduvor. I december 2014 lämnade SFV in en ansökan om toppkapning av fler träd i allén. Avsikten är att alla träden i Slottsallén ska beskäras till nivån ca tio meter, och att de därefter ska skäras tillbaka till denna nivå med fem till tio års intervall. Följande föreslås: 1. Träd som beskars 2014 behöver inte åtgärdas inom de närmaste åren (ca 70 träd). 2. Stora träd som beskars ca 2003 bör återbeskäras (ca 50 träd). 3. Stora träd mellan Confidencen och arbetarbostäderna och i alléns södra del som tidigare varit beskurna, men som stått obeskurna länge. Träden bör skäras tillbaka till ca tiometersnivån (ca 35 träd). 4. Gamla träd mellan Confidencen och arbetarbostäderna som av säkerhetsskäl skurits ner kraftigt. På dessa träd bör de skott som kommit sedan föregående beskärning tas bort (ca fem träd). 5. Yngre träd (1900-tal) som utvecklat en flerstammig krona. Dessa träd bör beskäras till ca tio meter (ca 40 träd). 6. Yngre träd (1900-tal) som inte varit beskurna och som har utvecklat en genomgående stam. En del av dessa träd kan beskäras till tiometersnivån, medan man för andra bör överväga fällning och ersättning med nya träd som ges en riktig beskärning med en flerstammig krona. Denna bedömning görs individuellt i samråd med SFV (ca tio träd). 7. Unga träd (yngre än ca 20 år, i allmänhet stubbskott eller självsådda plantor) kan beskäras på två till tre-metersnivå eller på åtta till tio-metersnivå, beroende på trädens storlek (ca 20 träd). Toppkapning innebär att man sågar av den övre delen av stammen på ett träd. När trädet toppkapas kan trädet inte valla över snittet. Detta medför att veden exponeras för rötorganismer vilka får fri väg till stammen och kan skapa röta i trädet. Trädet kan då bli ett riskträd och på längre sikt få förlorad vitalitet och snabbare bli instabilt. Toppkapning bör därför undvikas i största möjliga mån.

2 Alléer i Ulriksdals slottsområde. Alléer med röda begränsningslinjer är aktuella för åtgärder. A (a-d): Slottsallén, B: Drottningallén, C: Lindrader i slottsparken, D: Ekallén vid Ulriksdalsvägen. Frågor att diskutera 1. Är det något värde (natur/kulturhistoriska/sociala) som är större än de andra eller är det flera värden som är ungefär lika stora? Vilket/vilka? (Jämför checklistor FeF steg 5 och 7) 2. Går det över huvud taget att avgöra vilket värde som är störst utifrån bakgrundsmaterialet? Om nej, vad skulle ni vilja se för kompletteringar?

3 3. Vilka är de viktigaste praktiska förutsättningarna på platsen som förvaltaren i bästa fall har lyft fram och som behöver vägas in i ärendet (t.ex. infrastruktur, markförhållanden, drift, säkerhet jämför checklistor FeF steg 2) 4. Är den föreslagna åtgärden utifrån rådande förutsättningar på bästa tänkbara sätt anpassad efter de värden som finns? Eller finns det alternativa åtgärder som kanske skulle vara bättre lämpade med tanke på de värden som finns? 5. Påverkar den åtgärd som föreslås de utpekade värdena i en sådan omfattning att det faktiskt krävs dispens från biotopskyddsbestämmelserna, bestämmelserna om kyrkliga kulturminnen eller andra bestämmelser? 6. Ibland bedömer den beslutande myndigheten att man på grund av rådande förutsättningar kan ge tillstånd eller dispens för en åtgärd som skadar något eller flera värden. Om så är fallet i detta ärende, bör man då ställa vissa villkor eller kräva kompensationsåtgärder? Hur bör dessa i så fall vara utformade? Beskrivning Kulturvärden Ulriksdals slott är ett kungligt slott som med byggnader och park ingår i Kungliga Nationalstadsparken vid Edsviken i Solna kommun, Stockholms län. Slottet uppfördes cirka för Jakob De la Gardie med Hans Jacob Kristler som arkitekt och byggmästare. Det döptes ursprungligen till Jacobsdal men fick senare sitt nuvarande namn efter Karl XII:s bror Ulrik. Det nuvarande utseendet gestaltades av Nicodemus Tessin d.ä. och fullbordades av Carl Hårleman under mitten av 1700-talet. Anläggningen disponeras idag av det svenska kungahuset. Slottet ägs av svenska staten och förvaltas av Fastighetsverket. Ulriksdals slott är sedan 1935 ett statligt byggnadsminne. Förutom slottet finns flera byggnader, bland annat Ulriksdals slottsteater (Confidencen), Ulriksdals slottskapell, Ulriksdals Wärdshus och Orangerimuseet, ett skulpturmuseum som är inrymt i slottets gamla orangeri. Ulriksdals slottsallé tillkom vid mitten av 1700-talet, troligen efter Carl Hårlemans planer för slottsområdet. Dessförinnan fanns en kortare allé närmast slottsbron. Från denna tid finns minst en lind bevarad. De nuvarande alléerna härrör från planteringar under 1700-talet, men enstaka träd kan vara från 1600-talet. Under och 1900-talet har en del ersättningsplanteringar ägt rum. Slottsallén anslöt ursprungligen i söder till landsvägen mellan Stockholm och Uppsala. Inne i slottsområdet gick allén i rak sträckning fram till en rundel, där den vek av 90 grader åt öster för att därefter i ytterligare en rundel ansluta till den långa huvudaxel som leder fram till slottet. Slottsallén bestod vid slutet av 1700-talet av ca 270 lindar. Idag finns i allén ca 230 lindar och ett 40- tal luckor efter utgångna träd. De allra flesta träden är gamla (äldre än ca 150 år). Alléträden beskars och hamlades för att de skulle utveckla flera huvudstammar. Flertalet gamla träd beskars ursprungligen på 2-3 meters höjd, varvid 2-3 huvudstammar bildades. När träden var fullvuxna utfördes återkommande beskärningar och hamlingar, ofta på höjder om 8-12 meter. Avsikten var därefter att med några års intervall skära tillbaka träden till denna nivå.

4 Under senare delen av 1900-talet har träden mest beskurits för att hålla fritt vägrum, för att avlägsna döda grenar och för att minska kronomfånget. Höjdbeskärning har utförts på enstaka träd där det funnits särskilda skäl, t.ex. topptorka. Flertalet träd är idag bräckliga, smala och mycket höga. Utsnitt ur Kökeritz karta över Ulriksdal, Slottsallén löper i zickzack genom slottsområdet, från Jakobsdal längst ner till vänster, till slottsbron över Igelbäckens utlopp.

5 Naturvärden Skydd som gäller inom området: Alléer omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11 miljöbalken. Ulriksdals slottsområde är ett statligt byggnadsminne. Området är av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Ulriksdals slott ligger i Nationalstadsparken, som är ett riksintresse enligt 4 kap. 7 miljöbalken. Igelbäcken och Edsviken omges av 100 meter strandskydd, vissa träd i alléns norra del ligger inom strandskyddsområdet. Allén ligger inom Ulriksdals vattenskyddsområde, med särskilda skyddsföreskrifter till skydd för dricksvattenresurser. Ett stort antal av träden i allén ingår i länsstyrelsens inventering av skyddsvärda jätteträd. Detta medför inget formellt skydd, utan är en värdemarkering. Enligt uppgift ska allén sedan länge vara en känd häckningsplats för kattuggla. Enligt vad som har erfarits har dock det tidigare kända häckningsträdet fallit för några år sedan, och det är idag inte klarlagt om något av de träd som beskurits används för kattugglans häckning. Allén har också enligt

6 uppgift länge varit häckningsplats för skogsduva. Duvorna häckar vanligen i hålträd. Gammal lind. Foto: Länsstyrelsen Stockholms län.

7 Lindallé. Foto: Länsstyrelsen Stockholms län.

8 Toppkapade lindar. Foto: Länsstyrelsen Stockholms län.

9 Karta med utdrag ur Trädportalen (tradportalen.se).

10 Uppgifter om träden i allén inlagda i trädportalen juni-augusti 2008 TRÄDSLAG TRÄDSTATUS ÅTGÄRDSBEHOV STAMOMKRETS GROVT GAMMALT HÅLTRAD HAMLAT Lind-släktet Friskt Inget Grovt NULL NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL NULL Lind-släktet Friskt Inget Grovt NULL NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget Grovt NULL Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget Grovt NULL Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt Håltrad NULL Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget Grovt NULL Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget Grovt NULL NULL Hamlat Lind-släktet Friskt NULL NULL NULL NULL NULL Lind-släktet Dött, stående trä Inget Grovt NULL Håltrad Hamlat Lind-släktet Klart försämrad Inget NULL NULL Håltrad NULL Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL NULL Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget Grovt NULL Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget Grovt NULL Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget Grovt NULL Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL NULL Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL NULL Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL NULL NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL NULL Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL NULL NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL NULL NULL Hamlat Lind-släktet NULL NULL NULL NULL NULL NULL Lind-släktet Friskt Inget NULL NULL NULL NULL Lind-släktet Friskt Inget NULL NULL NULL NULL Lind-släktet Friskt Inget NULL NULL Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL NULL NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL NULL Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt Håltrad NULL Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL NULL Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL NULL

11 Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt Håltrad NULL Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL NULL Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL NULL Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt Håltrad NULL Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL NULL Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL NULL Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt Håltrad NULL Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL NULL Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL NULL Lind-släktet Friskt Inget NULL Gammalt NULL NULL Lind-släktet Friskt Inget Grovt NULL Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget Grovt NULL Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget Grovt NULL Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget Grovt NULL Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget Grovt NULL NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget Grovt NULL NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget Grovt NULL Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget Grovt NULL Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget Grovt NULL Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget Grovt NULL NULL Hamlat Lind-släktet Friskt Inget Grovt NULL NULL Hamlat Lind-släktet Friskt NULL Grovt NULL Håltrad Hamlat Lind-släktet Friskt Inget Grovt NULL NULL Hamlat

12 Karta med utdrag på rödlistade arter ur Artportalen (artportalen.se). Ett fynd: Bredbandad ekbarkbock (Plagionotus detritus) starkt hotad.

13 Sociala värden Sedan 1986 är slottet öppet för allmänheten med visningar maj-oktober. Ulriksdals slottsträdgård ligger i slottsparkens norra del. Den är idag en handelsträdgård med försäljning till butiker och privatpersoner. Till anläggningen hör en visningsträdgård och trädgårdscafé med restaurang. Ulriksdals slott, flygfoto. Foto: Jan Ainali.