Motion till riksdagen: 2014/15:1850 av Hans Rothenberg m.fl. (M) En politik för jobb och företagande

Transkript

1 Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1850 av Hans Rothenberg m.fl. (M) En politik för jobb och företagande Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka och förbättra villkoren för företagande, entreprenörskap, forskning och utveckling. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag på insatser och åtgärder som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden för personer som i dag står långt från arbetsmarknaden. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den av alliansregeringen tillsatta förhandlingspersonen får fortsatt mandat att arbeta för att skapa förutsättningar för fler bostäder och järnvägs- och vägsatsningar i storstadsregionerna samt andra berörda regioner genom överenskommelser mellan staten, kommuner och regioner. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inte lägga ned Bromma flygplats. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av förutsättningarna för att starta, driva, utveckla och äga företag i Sverige. Detta i syfte att sänka kostnaderna och lätta på regelbördan. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att förbättra förutsättningarna för familjeföretag gällande generationsskiften. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över hur regelverket för personaloptioner kan förbättras :09

2 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om det skatterättsliga företrädaransvaret i syfte att förbättra reglerna, öka förutsägbarheten och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas. 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett nytt högkostnadsskydd som är särskilt förmånligt för de små och medelstora företagen. 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att sänka de sociala avgifterna för ungdomar under 23 år. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lärlingsutbildningen utvecklas vidare enligt europeisk modell. 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skapa förutsättningar för att unga ska starta eget. 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en strategi för Life Science. 14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag som stärker svensk forskningskvalitet under mandatperioden. 15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att säkerställa långsiktiga spelregler i energipolitiken. 16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förvaltningen av de statligt ägda bolagen fortsatt ska utvecklas. 17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att de generella insatserna på nationell nivå för jobb, utbildning och förbättrat företagsklimat ska kombineras med regionala tillväxtinsatser. 18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka anslagen till landsbygdsprogrammet för utveckling av landsbygden, bättre miljö och fler jobb. 19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta ett nationellt skogsprogram. 20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fortsätta utveckla förutsättningarna för den svenska landsbygden och Matlandet Sverige. 21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ för ett ökat internationellt samarbete och engagemang för att minska överanvändningen av antibiotika inom sjukvården och livsmedelsproduktionen. 2

3 22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för att förbättra djurskyddet i EU samt kartlägga nationella, mer långtgående regler som styr svenska företag. 23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en kartläggning över vilka myndighetskontakter livsmedelsföretag måste ha på regional och kommunal nivå. 24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att genomföra ytterligare satsningar på att bygga ut bredband på landsbygden. 25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbättra möjligheterna till mobilkommunikation i hela landet. 26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över regelverken och öka samordningen mellan myndigheter. 27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa ett krav på kommunerna att tillhandahålla valfrihet för äldre, antingen genom upphandling, ramavtal eller genom lagen om valfrihetssystem. 28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa bredbandskoordinatorer och nationella riktlinjer. 29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbättra samverkan mellan offentliga och kommersiella aktörer för att åstadkomma en god offentlig och kommersiell service i hela landet. Motivering Vi vill att över fem miljoner människor ska ha ett jobb att gå till år Med en ambitiös politik för företagande och innovationer kan jobben bli fler och komma fler till del. Jobb skapas av företag som startar, växer och anställer. Det skapar också grunden för fler jobb i offentlig sektor. Jobben blir fler när fler människor vill och kan arbeta, när fler företag startar och växer och när arbetsgivare vågar anställa. Utan idéer, innovationer och entreprenörer stannar Sverige. Med goda villkor för företagande och entreprenörskap kan fler människor få ett jobb att gå till. Alliansen har gjort det mer lönsamt att driva företag. Vi har minskat krånglet för företagare och entreprenörer. Under nästa mandatperiod vill vi fortsätta att stärka villkoren för entreprenörskap, forskning och utveckling så att jobben fortsätter bli fler och vår starka reallöneutveckling kan fortsätta. 3

4 Jobben och kampen mot utanförskapet är fortsatt grunden för Alliansens politik Drivkrafter för jobb och goda villkor för företagande kan aldrig ersättas av arbetsmarknadspolitik, platser och program. Alliansen har satt upp ett jobbmål. Över fem miljoner människor ska ha ett jobb att gå till år När vi antog jobbmålet konstaterade vi att målet ska nås genom att jobben blir fler. Vårt mål går bara att nå genom att jobben blir fler inte genom fler förtidspensioneringar och ökat utanförskap. Fler jobb är grunden för att vår ekonomi kan fortsätta växa och för att vi kan fortsätta ha hög kvalitet i välfärden. Fler jobb för både kvinnor och män är också grunden för ett mer jämställt Sverige. Utan fler jobb kan vi inte fortsätta investera i skolan och infrastrukturen. Vi vill hålla kvar Sverige på arbetslinjen. Sverige byggs starkt genom fler i arbete. Vårt mål är att alla som vill och kan arbeta ska ha ett jobb att gå till. Att ha ett arbete och en inkomst ger människor makt över sina liv, liksom en känsla av gemenskap och av att vara behövd. När vi är många som jobbar hjälps vi åt att skapa mer resurser till det som är gemensamt. Vi skapar förutsättningar för ett mer jämlikt och jämställt samhälle och stärker sammanhållningen i vårt land. Arbetsmarknaden ska rymma även dem som idag står långt ifrån att få ett jobb. Jobben och kampen mot utanförskapet är fortsatt grunden för Alliansens politik. När alliansregeringen tillträdde var utanförskapet rekordstort. Varje dag förtidspensionerades 140 personer. Det växande utanförskapet bidrog till att inkomstskillnaderna ökade kraftigt fram till Alliansen har återupprättat arbetslinjen. Grundstenarna i Alliansens politik för fler jobb och mot utanförskapet har varit jobbskatteavdraget som gjort det mer lönsamt att arbeta, en tydlig politik för ökat företagande och lägre anställningskostnader, reformerna av arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Dessutom har vi, tack vare våra starka statsfinanser, kunnat satsa på bland annat infrastruktur, forskning och utbildning och på att hålla uppe hushållens konsumtion genom lågkonjunkturen. Vi investerar också mer i skolan, sjukvården och omsorgen än någonsin tidigare. Den kommunfinansierade sysselsättningen väntas öka med drygt personer mellan 2006 och Sysselsättningsutvecklingen i välfärden för åren framöver bedöms bli stark. Vår politik har varit framgångsrik. Jämfört med 2006 har mer än fler personer ett jobb att gå till. Utanförskapet har minskat med närmare personer 4

5 sedan Andelen ungdomar som varken jobbar eller studerar, liksom antalet sjukskrivna och förtidspensionerade har minskat. Sysselsättningen bland utrikes födda och bland kvinnor har ökat. Vi har idag högst sysselsättningsgrad och högst arbetskraftsdeltagande i hela EU. Utmaningarna på svensk arbetsmarknad är dock alltjämt stora. Arbetet för fler jobb och full sysselsättning behöver därför fortsätta med oförminskad kraft. Jobben är Sveriges viktigaste framtidsfråga. En tydlig arbetslinje med drivkrafter att arbeta är grunden för en hög och hållbar sysselsättning. Vi ska föra en fortsatt ansvarsfull politik och en bred kombination av reformer. Villkoren för entreprenörskap och företagande behöver förbättras för att jobben ska bli fler eftersom det är i företagen särskilt de små och medelstora företagen som de nya jobben skapas. Platser i olika sysselsättningsåtgärder, är viktiga komplement, men kan inte utgöra kärnan i en politik för fler jobb. Däremot krävs ytterligare insatser och sänkta trösklar in på arbetsmarknaden för personer som idag står långt från arbetsmarknaden, såsom unga, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning. Sverigebygget för ett växande Sverige Sverige knyts samman av vägar och järnvägar. Fungerande kommunikationer är viktiga för jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Alliansen vill göra historiska och långsiktiga satsningar på järnväg och väg, på utbyggd kollektivtrafik och minskat byggkrångel inom ramen för Sverigebygget. Genom Sverigebygget tar vi ett samlat grepp kring infrastruktur och bostadsbyggande och knyter ihop vårt land. Sverigebygget bidrar till att det byggs nya bostäder fram till och med år Alliansregeringen har fördubblat anslagen till drift och underhåll av järnvägen sedan Under åren satsar vi totalt 522 miljarder kronor på infrastruktur. Det möjliggör underhåll och stora investeringar i befintlig infrastruktur, liksom nysatsningar för att förbättra möjligheterna för såväl arbetspendling som godstransporter. Vi genomför viktiga förbättringar för bland annat gruvnäringen och andra näringar som är beroende av transporter. Anslaget till enskilda vägar har höjts väsentligt. Genom hela Sverige pågår nu också väg- och järnvägsprojekt för att förbättra framkomligheten och transportmöjligheterna. Effektivare transporter innebär också minskad miljöpåverkan och minskade klimatutsläpp. 5

6 Nya stambanor innebär en historisk satsning på hållbart resande som kraftigt ökar järnvägskapaciteten och är till nytta för hela Sverige. Satsningen kommer att främja ett ökat tågresande och kan därigenom bidra till mindre koldioxidutsläpp från trafiken. Det befintliga järnvägssystemet kan i högre utsträckning användas för gods och regional pendeltågstrafik. Fler kan få jobb när det blir enklare att flytta och att pendla. Restiderna Stockholm Malmö och Stockholm Göteborg kommer att förkortas avsevärt. Sammantaget skapas ett mer robust järnvägsnät. Den förhandlingsperson som alliansregeringen har tillsatt för att skapa förutsättningar för fler bostäder och järnvägsoch vägsatsningar i storstadsregionerna och andra berörda regioner genom överenskommelser mellan staten, kommuner och regioner bör fortsätta. Vi vill bygga nya stambanor för höghastighetståg på sträckorna Stockholm Göteborg och Stockholm Malmö. Vi vill pröva förutsättningarna för att bygga ytterligare en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark. Vi vill pröva förutsättningarna för att bygga ut järnvägen i norra Sverige med ett betydande inslag av medfinansiering från näringsliv, kommuner och regioner. Vi vill satsa på kollektivtrafik och annan infrastruktur i Stockholm, Göteborg och Skåne för att få fart på bostadsbyggandet. Vi vill följa upp Stockholmsöverenskommelsen om utbyggd tunnelbana och fler bostäder genom att förhandla om ytterligare tunnelbanelinjer och annan spårbunden trafik. Förbifart Stockholm ska byggas. Vi vill också pröva förutsättningarna för en finansieringslösning av en östlig förbindelse som knyter samman trafikledsförbindelsen kring Stockholm och som inte inkräktar på nationalstadsparken. Behålla Bromma flygplats Företag ska kunna verka i hela Sverige. De ska kunna hitta rätt kompetens och transportera sina varor och produkter. Bromma flygplats trafikerar Ängelholm/Helsingborg, Degerfors, Göteborg, Halmstad, Kalmar, Kristianstad, Malmö, Östersund, Ronneby, Sundsvall, Trollhättan, Umeå, Växjö och Visby. Skattesystemet måste utformas på ett sätt som inte slår särskilt hårt mot glesbygden. 6

7 Vi kommer inte att införa en kilometerskatt, vilken särskilt skulle drabba företag på landsbygden. Vi vill tillåta en högre vikt på lastbilar för att på så vis förbättra möjligheterna för skogs- och gruvindustri att transportera sina varor. Vi kommer inte att lägga ner Bromma flygplats. Öppenhet och handel Jobb skapas av företag som växer och anställer. Fler jobb i växande företag betyder ökade skatteintäkter, vilket i sin tur finansierar vår gemensamma välfärd. Det är genom öppenhet och handel vi bygger vårt välstånd. Samtidigt utmanas företag och jobb i Sverige ständigt av entreprenörer och innovationer från hela världen. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver vi förbättra villkoren för företagsamhet och entreprenörskap. En ambitiös politik för företagande, entreprenörskap och innovationer är en förutsättning för att nå jobbmålet. Lätta på regelbördan Sedan alliansregeringen tillträdde har bolagsskatten och socialavgifterna sänkts och de ekonomiska drivkrafterna för att driva företag har förbättrats. Regelbördan har minskat med 7 miljarder kronor, bland annat genom avskaffad revisionsplikt och förenklade redovisningsregler. Det har blivit möjligt att driva företag inom fler områden, inte minst inom branscher som domineras av kvinnor. Det finns idag fler företag än när alliansregeringen tillträdde. Sverige rankas högt i internationella jämförelser när det gäller företagsklimatet, men vi kan fortfarande bli bättre. Bland annat är skatterna på företagande högre än i många andra jämförbara länder. Många företag upplever att regelverken fortsatt är krångliga och att mycket tid går åt till administration. Det kan vara såväl ett konkurrenskraftsproblem som en tröskel för företag att starta eller växa. Det är angeläget att skapa långsiktiga förutsättningar för ett mer innovativt och kreativt svenskt näringsliv. I syfte att stärka näringslivsklimatet, främja entreprenörskap och innovationer, underlätta kompetensförsörjningen och förbättra möjligheterna för företagande tog alliansregeringen initiativ till en bred översyn av förutsättningarna för 7

8 att starta, driva, utveckla och äga företag i Sverige. Vi vill fortsätta sänka kostnader och lätta på regelbördan. Förbättra förutsättningarna för generationsskiften Familjeföretag och ägarledda företag bidrar till långsiktighet. Många gånger erbjuder de ett engagemang i staden eller bygden och ger därför stora värden utöver de jobb de skapar. Vi har ambitionen att förbättra förutsättningarna för generationsskiften så att den som säljer sitt företag till sina barn inte missgynnas. Se över regelverket för personaloptioner Ibland är det svårt för entreprenörer i tidiga stadier att attrahera nödvändig kompetens. I många andra länder löser man detta problem genom olika incitamentsprogram där personer med nyckelkompetens får optioner, dvs. rätt att köpa aktier i företaget för ett i förhand bestämt pris. För att skapa fler ägarledda företag och ge fler företag möjlighet att locka rätt kompetens vill vi se över hur regelverket för personaloptioner kan förbättras. Idag är de minsta företagen undantagna från revisionsplikt. I samband med den utvärdering som ska äga rum vill vi pröva förutsättningarna för att fler företag ska undantas från kravet på revisionsplikt. Vi anser att det bör tillsättas en utredning om det skatterättsliga företrädaransvaret i syfte att förbättra reglerna, öka förutsägbarheten och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas. Vi vill stärka företagsklimatet och har ambitionen att förbättra regelverket för personaloptioner och generationsskiften samt pröva förutsättningarna för att fler företag ska slippa revisionsplikt. Vi vill mer än halvera den tid det tar att starta ett företag i Sverige. Vi vill sänka kravet på aktiekapital för att sänka trösklarna för att starta aktiebolag. Vi vill skapa en digital tjänst en dörr in för företagens uppgiftslämning och därigenom förenkla företags kontakter med det offentliga och begränsa antalet myndighetskontakter. Vi vill ge Skatteverket i uppdrag att mäta och kartlägga den tid företag ägnar åt skatteadministration och att föreslå åtgärder för att minska skatteadministrationen. 8

9 Vi vill höja beloppsgränsen för förenklad faktura för att underlätta företagens hantering av mervärdesskatten. Vi vill stärka företagens affärsstrategiska hantering av immateriella tillgångar genom ett fortsatt uppdrag till Patentverket och Vinnova. Vi vill ställa krav på att alla myndigheter och kommuner sätter en tydlig tidsgräns för handläggningstider. Vi vill att fler livskraftiga företag med betalningssvårigheter ska få möjlighet till en andra chans. Vi vill därför göra en översyn av lagen om företagsrekonstruktion. Vi vill korta handläggningstiderna för tvistemål. Vi vill effektivisera tvistelösningsmekanismerna genom en översyn av lagen om skiljeförfarande. Sänk företagens sjuklönekostnader En majoritet av jobben skapas idag i de små företagen. För små företag är kostnaderna när anställda blir sjuka särskilt betungande. Med ett högkostnadsskydd som gäller redan för de första dagarna när medarbetarna är sjuka minskar vi risken för små företag att nyanställa och gör det lättare för människor som står långt från arbetsmarknaden att få ett jobb. Vi vill sänka företagens kostnader för sjuklöner genom ett nytt högkostnadsskydd som är särskilt förmånligt för de små och medelstora företagen. Sänk kostnaderna för att anställa unga Det första jobbet är det viktigaste jobbet. Vi har lyckats dämpa ungdomsarbetslösheten medan den har ökat mer än dubbelt så mycket i övriga EU. Sverige är ett av de länder i EU där andelen ungdomar som varken jobbar eller studerar har minskat mest sedan Detta är effekten av en offensiv politik för att skapa jobb till unga. Halverad restaurangmoms och nedsatt socialavgift för unga ger närmare unga jobb. Samtidigt har vi kvarvarande utmaningar. Kostnaderna för att anställa unga och ett starkt anställningsskydd leder till att unga har en svagare ställning jämfört med den etablerade arbetskraften. Hårdast drabbas de ungdomar som inte har en avslutad utbildning. Att sänka kostnaderna för och osäkerheten med att anställa unga med begränsad erfarenhet minskar arbetsgivarens risktagande. Nedsättningen av socialavgiften, lärlingssystem och yrkesintroduktionsanställningar kommer att vara 9

10 viktiga verktyg i det arbetet och sänker trösklarna in på arbetsmarknaden. Alliansen vill att lärlingsutbildningen utvecklas vidare med sikte på att skapa ett lärlingssystem enligt europeisk modell, där arbetsgivarna tar ett större ansvar för yrkesutbildningarna. Vi vill sänka socialavgifterna ytterligare för ungdomar under 23 år ned till 10,21 procent och slopa nedsättningen för personer som fyllt 25 år. På så sätt ökar effektiviteten av nedsättningen. Vi vill öka arbetsgivarnas ansvar för lärlingsutbildningarna så att de ännu bättre kan anpassas till arbetsmarknadens behov. Ett första steg är att genomföra en försöksverksamhet kring gymnasial lärlingsutbildning där branscher och arbetsgivare har ökat inflytande och ansvar, så kallade branschlärlingar. Vi vill införa arbetsträning och förstärkt arbetsträning som insatser inom jobbgarantin för ungdomar. Vi vill höja lärlingsersättningen i syfte att ytterligare öka lärlingsutbildningens attraktionskraft. I de fall lärlingen har en lärlingsanställning ska det prövas om ersättningen ska gå till arbetsgivaren. Vi vill att fler ungdomar ska slutföra sin gymnasieutbildning och vill därför förlänga möjligheten för unga att få den högre bidragsnivån inom studiemedlet. Fler unga företagare Unga som vill starta eget ska uppmuntras. På så sätt kan de skapa jobb både åt sig själva och åt andra. Vi vill att även arbetslösa under 20 år ska kunna erhålla starta-eget-bidrag. Vi vill öka och permanenta stödet till dem som arbetar för att främja entreprenörskap i skolan, högskolan och yrkeshögskolan genom Ung Företagsamhet och Drivhuset. På så sätt främjas nyföretagandet bland Sveriges elever och studenter. Vi vill att Drivhusets verksamhet även ska omfatta studenterna i yrkeshögskolan. Stärkt forskning och innovation för ökad kunskap och konkurrenskraft Sverige tillhör världens mest innovativa länder och är bland dem som satsar mest på forskning och utveckling. Fram till 2016 kommer alliansregeringen ha ökat resurserna till forskningen så att 9 miljarder mer satsas varje år jämfört med Antalet internationella patentansökningar från Sverige har ökat kraftigt. 10

11 Ett antal reformer och åtgärder har genomförts som syftar till att skapa bättre förutsättningar för nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap. Miljardsatsningar görs på infrastruktur för forskning och högteknologisk industri genom bl.a. Max IV i Lund och SciLifeLab i Stockholm. Byggnationen av ESS-anläggningen i Lund har påbörjats. Den kommer att vara av mycket stor betydelse för svensk och europeisk forskning liksom för utvecklingen i den högteknologiska industrin. Alliansen kommer att göra fortsatta insatser för att svensk forskning ska kunna ligga i internationell framkant. Särskilt kommer insatser att behöva göras för att förbättra möjligheterna för yngre forskare. Vi vill att det under mandatperioden läggs en forskningsproposition som ytterligare stärker svensk forskningskvalitet. Vi vill satsa 800 miljoner kronor under en tioårsperiod på mer forskning och fler utbildningsplatser inom produktion och logistik i Södertälje tillsammans med AstraZeneca och Scania. Vi vill anta en strategi för Life Science och fortsätta att öka stödet till svensk forskning på detta område, både genom resurser och genom ett tydligt statligt engagemang. Vi vill analysera behovet av en patentpool i anslutning till Patentverket för att effektivisera utlicensieringen av patent. Trygg energiförsörjning är viktig för jobben Svenska företag och konsumenter ska kunna lita på att det finns en trygg elförsörjning. Långsiktiga spelregler och stabila villkor på elmarknaden är av stor vikt för svenska jobb och svensk konkurrenskraft. Alliansens energiöverenskommelse ligger fast. Den skapar långsiktighet om inriktningen och ger trygg energiförsörjning med god konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Tack vare vattenkraften, kärnkraften och investeringar i förnybar el har Sverige idag en säker, effektiv elproduktion med små utsläpp av växthusgaser. Sedan 2006 har andelen förnybar energi ökat med över 8 procentenheter och vi är det land i EU som har högst andel förnybar energi. Vi anser även att elintensiv tjänsteindustri, till exempel serverhallar, ska kunna få skattemässigt bättre villkor inom ramen för fortsatt goda villkor för basindustrin. Vi står fast vid Alliansens energiöverenskommelse, som ger konsumenter och industri en trygg energiförsörjning, ekologisk hållbarhet och god konkurrenskraft. 11

12 Vi vill säkerställa långsiktiga spelregler i energipolitiken genom att bygga ut den förnybara energiproduktionen, fasa ut fossila bränslen och ge förutsättningar för kontrollerade generationsskiften i den svenska kärnkraften. Statliga bolag Alliansen anser att statens uppgift normalt bör vara att ange de ramar och regler som ska gälla för näringslivet och företagen, inte att äga och driva företag. Staten är dock en stor företagsägare, och kommer så att förbli under överskådlig tid. Det ställer höga krav på tydliga principer. De statliga bolagen bör drivas långsiktigt och ansvarsfullt och, där bolaget verkar på en konkurrensutsatt marknad, enligt marknadsmässiga krav för att säkerställa en effektiv konkurrens. Statens roll som lagstiftare och ägare bör hållas isär och skötas på ett professionellt sätt. De statliga bolagen ska präglas av öppenhet och föredömlighet samt vara föregångare avseende hållbarhetsfrågor som till exempel jämställdhet, miljö och socialt ansvarstagande. Vissa statliga företag har ett särskilt samhällsuppdrag. Det är viktigt dessa tydligt redovisas och är styrande för bolagens verksamhet. Alliansen anser att förvaltningen av de statligt ägda bolagen ska fortsätt utvecklas. Om förändringar av det statliga ägandet leder till bättre fungerande marknader eller en mer effektiv samhällsservice bör staten minska eller avveckla sitt ägande. Exempelvis gäller detta bolag som SBAB och Telia Sonera. Eventuella försäljningsintäkter ska användas för att minska statsskulden. Det är dock inte aktuellt med försäljning av LKAB, Apoteket AB eller Vattenfalls nordiska verksamhet. Detaljmonopolet för alkohol ska värnas och Systembolaget behållas i statlig ägo. En politik för hela Sverige Vi vill att hela Sverige ska leva. Då behöver människor kunna bo och verka på landsbygden. Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara, och människor och företag över hela vårt land ska ges möjligheter att växa och utvecklas. Sveriges befolkning ökar och många delar av landet upplever en positiv befolkningstillväxt och en ökad attraktionskraft. Samtidigt finns det betydande utmaningar, med ökande skillnader mellan städer, med stark privat tjänstesektor, och små orter som är beroende av en enskild eller ett fåtal industriella arbetsgivare. 12

13 Stagnationen i dessa orter leder till neddragningar i ordinarie verksamheter som vård, skola och omsorg men även till att människor känner en bristande framtidstro. Med en förstärkt politik med jobbfokus har dessa orter emellertid goda förutsättningar att utvecklas väl. Alliansregeringen har medvetet arbetat för att förbättra företagsklimatet, inte minst för företag i glesbygd och varje kommun och region har ett ansvar att genomföra nödvändiga insatser för ett förbättrat näringsklimat. De generella insatserna på nationell nivå för jobb, utbildning och för ett förbättrat företagsklimat behöver kombineras med regionala tillväxtinsatser. De gröna näringarna som tillväxtmotor Alliansen tycker det är viktigt att använda de stora resurser som finns i landsbygdsprogrammet för att förbättra förutsättningar för jobb och tillväxt på landsbygden. Därför har utgångspunkten för perioden fram till 2020 varit att medel i första hand ska användas för att ge lönsamma och livskraftiga företag, aktiva bönder och en modern landsbygd. Alliansen kompenserar för EU:s budgetneddragning genom att skjuta till ytterligare 2,8 miljarder kronor. Vi vill öka anslagen till landsbygdsprogrammet för utveckling av landsbygden, bättre miljö och fler jobb i hela landet. Nationellt skogsprogram Skogen är av stor betydelse för svensk ekonomi. Produkter baserade på skogsråvara står för över 50 procent av den svenska nettoexporten. Vi tror att det finns potential att förbättra skogssektorns möjlighet att skapa fler jobb och ökad tillväxt i hela landet. Alliansens skogspolitik tar sin utgångspunkt i två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet. En hållbar skogsskötsel, ökad export och nya biobaserade produkter och tjänster är viktiga framtidsområden. Skogen är viktig för biologisk mångfald. Skogen ger även möjligheter för friluftsliv, turism och bidrar med andra viktiga värden. Vi vill inrätta ett nationellt skogsprogram. 13

14 Utveckla Matlandet Sverige Den svenska livsmedelsproduktionen ska ha goda förutsättningar. Alliansregeringen har därför tillsatt en utredning som ska se över hur konkurrenskraften kan stärkas i svensk jordbruks- och trädgårdsnäring. Samtidigt har svenskt jordbruk ett antal konkurrensfördelar. Sverige har EU:s bästa djurskydd, hög miljöhänsyn och ett smittskydd i världsklass. Satsningen på Sverige det nya Matlandet, som syftar till att lyfta den svenska livsmedelsproduktionen och exporten av livsmedel, har bland annat bidragit till att antalet livsmedelsföretag har ökat. Efterfrågan på säker och hållbart producerad mat fortsätter att öka. Livsmedelsförädlingen är en sektor med stor geografisk spridning. Därmed kan branschen bidra till att skapa jobb i hela landet. Den matbaserade turismen är också en viktig sektor som kan ge ökade möjligheter till fler jobb. Alliansen vill fortsätta utveckla förutsättningarna för den svenska landsbygden. Vi vill fortsätta satsningen på Matlandet Sverige. Vi vill ha en nationell livsmedelsstrategi. Vi vill förlänga Visit Swedens satsning på destinationsutveckling och marknadsföring av Sverige som besöksmål. Vi vill förlänga satsningen på projektet Hus med historia, som handlar om underhåll och utveckling av hembygdsgårdar Internationellt samarbete gällande antibiotika I Sverige får djur inte antibiotika i förebyggande syfte. Det är något som sker i många andra länder och som bidrar till problem med multiresistenta bakterier. Ett problem som är allvarligt och akut. Idag används ton antibiotika per år i världen. Av det går cirka två tredjedelar till djur. Till stor del beror det på att kor, grisar och kycklingar medicineras som kompensation för att djurvälfärden är sämre. Vi vill ta ett initiativ för ett ökat internationellt samarbete och engagemang för att minska överanvändningen av antibiotika inom sjukvården och livsmedelsproduktionen. Förbättra djurskyddet i EU Regelverk som rör företag i primär- och livsmedelsproduktion är i hög utsträckning gemensamma för EU:s inre marknad. Det gör att alla nationella regler och krav som går utöver den EU-gemensamma lagstiftningen riskerar försämra konkurrenssituationen för de svenska företagen. Därför ska nationella, mer långtgående regler alltid vara väl motiverade och prövas noga. Det kan också finnas lagar och regler som slår orättvist i 14

15 olika delar av landet och som kan behöva anpassas till de villkor som råder i gles- och landsbygd eller i särskilda sektorer. Det finns också krav som slår på ett orimligt sätt mot småföretagare i glesbygd. Förståelsen för företagande på landsbygden behöver öka. På så sätt skapar vi bättre förutsättningar för livskraftiga företag och regional utveckling. Vi vill verka för att förbättra djurskyddet i EU och för att gemensamma regler för djurskydd följs. Vi vill kartlägga nationella, mer långtgående regler som styr svenska företag. Svensk djurskyddslagstiftning ska inte omfattas. Vi vill kartlägga den nationella tillämpningen av EU:s livsmedelslagstiftning för att identifiera eventuella hinder som snedvrider konkurrensen för företagande. Vi vill ge Statskontoret i uppdrag att se över alternativa modeller för livsmedelskontroll i syfte att stärka dialoginslagen och i högre grad undvika förelägganden. Vi vill att Livsmedelsverkets uppdrag att i konsumenternas intresse arbeta för säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor ska utformas så att företagande inom livsmedelssektorn underlättas. Vi vill genomföra en kartläggning över vilka myndighetskontakter livsmedelsföretag måste ha på regional och kommunal nivå i syfte att på sikt kunna minska företagens regelbörda. Bättre bredband och telefoni Tillgång till bredband är avgörande för att människor ska kunna driva företag, jobba och studera på distans. Det förbättrar också servicenivån i hela landet. Alliansregeringen har sedan 2007 satsat ungefär 2,2 miljarder kronor på bredbandsutbyggnad. Redan idag har 99 procent av befolkningen tillgång till 4G i sina hem, vilket gör oss i särklass bäst i Europa. Alliansregeringens mål är att 90 procent av alla hushåll och företag dessutom ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år Vi vill till och med 2020 satsa ytterligare 3,25 miljarder kronor på att bygga snabbt bredband på landsbygden. Vi vill införa bredbandskoordinatorer och nationella riktlinjer för informationshantering hos myndigheterna i syfte att effektivisera utbyggnaden av bredband. 15

16 Tillgång till bra mobiltelefoni blir allt viktigare. Sverige behöver ett mobilnät med bättre geografisk täckning och som har en tillräcklig kapacitet när allt fler vill använda mobil teknik. Alliansregeringen har genomfört en lång rad åtgärder för att förbättra mobiltäckningen, som reformerad lagstiftning, förbättrad information och starkare konsumentlagstiftning. Den utvecklingen vill vi förstärka ytterligare de kommande åren vilket kommer att leda till ännu bättre möjligheter för bra mobiltelefoni och snabbt mobilt bredband, inte minst på landsbygden. Vi vill förbättra möjligheterna till mobil kommunikation i hela landet, bland annat genom att frigöra utrymmet på det så kallade 700 MHz-bandet. Tillgång till service För att människor och företag ska vilja bo och verka i hela Sverige är det viktigt att det finns tillgång till en fungerande, grundläggande service på rimligt avstånd. Detta gäller såväl myndigheter som kommunal och kommersiell service. I glesbygd har framförallt servicelösningar som bygger på lokala förutsättningar och samverkan med företagare och civilsamhället möjlighet att bli långsiktiga och bärkraftiga. Alliansregeringen har också gjort satsningar på dessa. En utredning arbetar nu med ytterligare åtgärder för att främja kommersiell service. Vi vill satsa ytterligare 700 miljoner kronor för att förbättra servicen på landsbygden. Vi vill stötta lanthandlare och bensinmackar, öka tillgängligheten till offentlig service i glesbygd, och förbättra livskvaliteten på landet genom att till exempel ge stöd till idrottsanläggningar och elljusspår och fortsätta samordna insatser för att öka tillgängligheten till lokal service. Vi vill se över regelverken och öka samordningen mellan myndigheter och förbättra samverkan mellan offentliga och kommersiella aktörer för att åstadkomma en god offentlig och kommersiell service i hela landet. Vi vill pröva möjligheten att utlokalisera myndigheter. Rätten att välja och att välja bort Patienternas och brukarnas behov ska styra utformningen av välfärdstjänsterna. Äldreomsorgen ska präglas av god kvalitet. Rätten till egna val blir ännu viktigare för de äldre vars möjlighet att styra vardagen begränsas av att de behöver omsorg. År

17 infördes lagen om valfrihetssystem. Numera tillhandahålls omkring en sjundedel av välfärdstjänsterna av privata utförare. Vilket ger fler människor en möjlighet att starta och driva företag. Men också en valmöjlighet för kvinnor att slippa inlåsningen som lätt sker med endast en eller två arbetsgivare inom välfärdssektorn Ökade valmöjligheter stärker människors egenmakt och gör att det går att välja bort de utövare som uppvisar brister eller otillräcklig kvaliteter i sin verksamhet. Det är inte rimligt att kommuner ska kunna neka äldre valfrihet. Den värdegrund som nu är fastlagd i lag inriktar äldreomsorgen på att varje äldre person ska uppleva största möjliga välbefinnande. Därför vill vi införa ett krav på kommunerna att tillhandahålla valfrihet för äldre, antingen genom upphandling, ramavtal eller LOV.. Hans Rothenberg (M) Cecilie Tenfjord-Toftby (M) Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Jörgen Warborn (M) Gunilla Nordgren (M) 17