design &affärer Tio frågor om design till tre organisationer unika samarbeten i sommardesignkontoret Pulshöjaren på dansgolvet gav klirr i kassan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "design &affärer Tio frågor om design till tre organisationer unika samarbeten i sommardesignkontoret Pulshöjaren på dansgolvet gav klirr i kassan"

Transkript

1 design &affärer ett magasin om design för affärsutveckling 2009 Tio frågor om design till tre organisationer unika samarbeten i sommardesignkontoret Pulshöjaren på dansgolvet gav klirr i kassan Att flytta ett helt samhälle med hjälp av design Form, funktion och lönsamhet tar priset Satsningen vände förlust till tio miljoner kronor plus Sju steg till bästa valet av designkonsult Framtidens industridesigner mycket mer än bara designer Anna Hult var en av studenterna på Sommardesignkontoret på Gotland 2008

2 ledare Varför ska man satsa på design? Vi vill stärka svenska företag och göra dem mer framgångsrika. Oavsett bransch kan dina affärer bli bättre med hjälp av design. Frågan är fullt relevant. Det är nu, precis nu, som svenska företag och organisationer ska satsa på framtiden. Ni som arbetar strategiskt med design definierar inte design som kostnad. Ni vet att design är en investering. Om den är på kort eller lång sikt beror på hur satsningen ser ut. I vår senaste undersökning har vi sett att företag som satsar på design är mer framgångsrika än andra. De företag som investerar i design har högre omsättning och större vinst, de anställer mer personal, är mer innovativa och exporterar mer. På sidorna 6-9 kan du ta del av några exempel på företag som lyckats genom att investera i design. Tillhör du dem som fortfarande tycker att design är enbart något snyggt eller en härlig färg på väggen? Då är du tyvärr inte ensam. Men jag antar att du är intresserad av att göra bra affärer, ännu bättre affärer. Att du vill växa nu och i framtiden. Växa tryggt och med stolthet, på ett stabilt sätt genom konjunktursvängningar. Men då måste du, företaget, organisationen tänka om, tänka nytt - tänka design. SVID kan hjälpa dig med processen. Vi har i uppgift av regeringen och Nutek att öka svenskt näringslivs konkurrenskraft med hjälp av design. Vi vill stärka svenska företag och göra dem mer framgångsrika. Oavsett bransch kan dina affärer bli bättre med hjälp av design. Design som utvecklar och förbättrar produkter och tjänster, bidrar till bättre tillgänglighet och logistik. För att sälja mer och för att spara både tid och pengar. Strategisk design för bättre konkurrenskraft. Vill du investera i ditt företags framtid är vi beredda att investera vår tid för att hjälpa dig på vägen Innehåll 3 tio frågor till tre organisationer. Design&Affärer tar pulsen på tre företagsorganisationer. 6 framgångssagor. Fem svenska företag som satsat på design. Och vunnit. Hur gjorde de? Vilka är deras bästa tips? Och fallgropar? 10 Så här väljer du designkonsult. Sju tydliga steg. 10 innovationsprofessor. Alf Rehn är professor i företagsekonomi vid Åbo universitet. Han förbereder företagen för Generation Göra. 11 Tjänstedesignforskning. Tjänstedesignen är här för att stanna. Det visar den senaste forskningen. 12 Framtidens designer. Ingenjör, ekonom och utan gränser. Framtidens designer har många strängar på sin lyra och hela världen som arbetsplats. 14 Utmärkelser. Sveriges största och viktigaste utmärkelser i design handlar inte bara om snyggt och funktionellt. Designen ska också bevisas vara lönsam. 16 Sommardesignkontoret. Företag, organisationer och kommuner får chans att pröva på att arbeta med designstudenter. Många projekt blir så småningom verklighet. 18 regionala projekt. Att flytta ett helt samhälle, få fler turister till Norrbotten och öka lönsamheten för företagen i södra Sverige. Det är bara några exempel på designprojekt som pågår runtom i Sverige. Välkommen! Robin Edman vd, SVID Det här kan SVID göra för ditt företag. Mer information om SVID. Ny undersökning bevisar Design tydligt lönsamt Investeringar i design lönar sig. Det visar en ny undersökning utförd på uppdrag av SVID, Teknikföretagen och Svensk Teknik och Design. Design är en professionell kompetens, som när den integreras i ett företags verksamhet kan bli ett av de viktigaste konkurrensmedlen. Företag som använder design strategiskt behöver inte konkurrera lika mycket med pris, säger Claes Frössén, ansvarig för branschrådgivning och specialprojekt på SVID. SVIDs undersökning, som genomfördes under 2007 och 2008, visar också att företag som ökat investeringarna i design växer snabbare, exporten ökar mer och innovationsförmågan är fem gånger större i företag som arbetar aktivt med design. Dessutom är de designstrategiska företagen exportföretag i större utsträckning än andra företag. En mycket stor del av företagen säger sig ha direkt affärsnytta av design. Närmare tre av fyra företag ser att design positivt påverkar områden som konkurrenskraft, nya produkter eller tjänster, lönsamhet och omsättning. Senast SVID gjorde en liknande undersökning var för fyra år sedan. Därför går det att se en tydlig utveckling i att designmedvetenheten hos svenska företag har ökat. De organisationer som arbetar professionellt med design upptäcker att det lönar sig och satsar därför ännu mer på design idag. Det visar undersökningen tydligt, säger Claes Frössén. Idag arbetar mer än 75 procent av alla företag med design; antingen som strategi, process eller formgivning. Renodlade tjänsteföretag som banker och informationsföretag verkar vara lite mer designmedvetna än tillverkande företag. Men tjänsteföretagen arbetar mer med design som kommunikation än att tillämpa designmetoden i sin produktutveckling. Internationella företag har ofta en stor medvetenhet när de arbetar med design. Mindre svenska företag har däremot ofta en sämre insikt om designen och dess möjlighet att påverka företagets utveckling och konkurrenskraft. Många sådana företag ser därför den integrerade designen som kostsam och inget som hör till den egentliga utvecklingsprocessen. Därför har dessa företag ofta inte heller budgeterat för kostnader som berör designutveckling. Det är förstås oroväckande i en tid då konkurrensen hårdnar både nationellt och internationellt. Och det är inte brist på konsulter som är orsaken. I Sverige har vi några av de absolut bästa designskolorna i världen, säger Claes Frössén. Den svenska designkåren är i en internationell jämförelse mycket professionell. Det är självklart inte enbart design som styr ett företags framgång, säger Claes Frössén. Men vår undersökning visar att de som använder design skapar betydligt fler jobb än andra företag. De som ökar investeringarna i design växer också snabbare, sett till både omsättning och antal anställda. Skillnaderna är små, men tydliga. Svenska företag om design 2008 är en undersökning gjord på uppdrag av SVID, Teknikföretagen och Svensk Teknik och Design. Hela undersökningen kan laddas ner från Här finns också SVIDs designtrappa som beskriver ett företags mognad vad gäller kunskapen och användandet av design. Design&Affärer ges ut av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Sveavägen 34, 6 tr, Stockholm. Tel , Ansvarig utgivare: Robin Edman, vd SVID Redaktör och produktion: Lena Loheim Kangevik, Bee Production AB Referensgrupp SVID: Karin Stener (redaktör), Anne Flyboo, Caroline Lundén-Welden, Claes Frössén, Kaj Abbestam, Lisbeth Svengren Holm. Form: Maria Haack Foto omslag: Anna Hrdlicka Repro: Turbin Tryck: Danagårds tryckeri och på miljövänligt papper. Citera oss gärna, men återge källan. Eftertryck helt eller delvis utan SVIDs medgivande är förbjudet. 2 design&affärer

3 tio frågor till tre Design&Affärer tar pulsen på tre organisationer för svenska företag; vd för Företagarna, vd för Svenska Riskkapitalföreningen och chefekonomen hos Svenskt Näringsliv. Vad vet de om designaffären, hur arbetar just deras organisation för att främja svenska företag att öka sin lönsamhet med hjälp av design. Och vad betyder design för just de här personerna? tio frågor till tre viktiga organisationer Företagarna, vd Anna-Stina Nordmark-Nilsson: Med ökad kunskap ökar den positiva inställningen till design. 1. Vad betyder design för dig personligen? Design betyder mycket för mig. Jag tycker om alltifrån viss design på möbler till smycken. 2. SVID har kommit med en ny undersökning som visar att svenska företag som investerar i design växer snabbare, ökar sin export och har en innovationsförmåga som är fem gånger större än andra företag. Vad ger det här dig för signaler? Att det är lönsamt att satsa på design eftersom produkterna blir mer attraktiva. Det gör också att företagen får bättre produkter och kan ta en större marknad och får större konkurrenskraft. 3. Hur medvetna är ni som organisation om att designen har betydelse för svenska företags affärer? Vi och våra medlemmar är väl medvetna om att beroende på vad produkten syftar till så är designen viktig. Och då handlar det inte bara om design för att få ett visst utseende. Designen handlar lika mycket om funktion. Ofta säger vi att design är lika med estetik men design, till exempel industridesign handlar lika mycket om funktion. 4. Hur engagerar du dig i designfrågan i din roll som vd? Jag ägnar mig inte åt den som en separat fråga. Men jag har suttit i Umeå universitets styrelse då det byggdes upp en designhögskola på universitet. Då lärde jag mig mycket om designens betydelse för den industriella utvecklingen. 5. Hur engagerade är dina medlemmar i designfrågan? Vi företräder cirka företagare och det finns självklart bland dem de som har stort engagemang i designfrågan. Det handlar ju om deras konkurrenskraft. 6. Hur arbetar ni på Företagarna för att gynna svenska företag att arbeta med design? Inte alls som en särfråga, utan vi jobbar generellt med att svenska företag får ett bättre företagarklimat och ökad konkurrenskraft både inom landet och i EU. 7. Kommer ni att förändra det arbetet? Satsa mer? Det kommer vi att göra om våra medlemmar tycker att det här är en prioriterad fråga. 8. Vad tror du själv att design betyder för svenska företag? Jag tror att designen är av stor betydelse särskilt inom vissa branscher. Sverige har det i sitt varumärke att vi är framgångsrika med hjälp av design. Jag tror också att vi kan bli ännu starkare. Företagarna Företagarna skapar bättre förutsättningar för att starta, driva, utveckla och äga företag i Sverige. Företagarnas arbete är att verka för företagande, företagares rättigheter och bidra till ett klimat som gör det lätt och attraktivt att driva företag. Antal medlemsföretag: Representerar företagare. 9. Har din inställning till design förändrats senaste tiden? Hur? Ja, ju äldre jag blir så förstår jag ännu mer vikten av design. Och de senaste åren har ju frågan fått ökat fokus och det har ökat min kunskap och därmed min positiva inställning design. 10. Hur känns det att prata designfrågor i perspektiv till finanskrisen? Det känns skönt, för designfrågor handlar om att stärka konkurrenskraften. Design handlar om satsningar och det behöver man också göra trots att det är finanskris. Anna-Stina Nordmark-Nilsson är vd för Företagarna. Foto: Håkan Flank ett magasin från svid, Stiftelsen svensk industridesign 3

4 tio frågor till tre Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA), vd Marie Reinius: designutvecklingen har enorm betydelse för försäljningen. 1. Vad betyder design för dig personligen? Väldigt mycket mitt första intryck bestäms mycket av designen. 2. SVID har kommit med en ny undersökning som visar att svenska företag som investerar i design växer snabbare, ökar sin export och har en innovationsförmåga som är fem gånger större än andra företag. Vad ger det här dig för signaler? Jag tror att design talar till känslan och vi konsumenter handlar mycket med själ och hjärta, inte bara hjärnan. 3. Hur medvetna är ni som förening om att designen har betydelse för svenska företags affärer? På SVCA har vi diskuterat design i form av att vi behöver ta fram en profil som på ett bättre sätt berättar vilka vi är samt är lite modernare och lättare att kommunicera. 4. Hur engagerar du dig i designfrågan i din roll som vd hos Svenska Rikskapitalföreningen? Inte specifikt alls, mer utifrån ett personligt intresse. 5. Hur engagerade är dina medlemmar/era samarbetsföretag i designfrågan? Vet ej, ingen fråga som vi har haft uppe till diskussion, ännu. 6. Hur arbetar ni på Svenska Rikskapitalföreningen för att gynna svenska företag att arbeta med design? Inte alls, det ligger mer i branschens portföljbolags strategiska arbete. 7. Kommer ni att förändra det arbetet? Satsa mer? Nej, inte vad vi har planerat nu. 8. Vad tror du själv att design betyder för svenska företag? Väldigt mycket, design är en stor konkurrensfaktor, speciellt när det gäller konsumentprodukter. Innan jag började som vd för SVCA var jag Pricing Director på Major Appliances Europa, Electrolux. Under de år jag arbetade där såg jag vilken enorm betydelse designutvecklingen hade för försäljningen av Electrolux vitvaror. De är väldigt duktiga på att förstå vad som attraherar de olika målgrupperna och de utvecklar kontinuerligt ny design för att ligga i frontlinjen. 9. Har din inställning till design förändrats senaste tiden? Nej (se tidigare fråga). 10. Hur känns det att prata designfrågor i perspektiv till finanskrisen? I sämre tider är det endast de bästa som överlever vilket innebär att en bra design som gör att produkten sticker ut på ett positivt sätt och på så sätt attraherar sin målgrupp, kan vara den som överlever. Jag tror att våra konsumenter i sämre tider blir mer kräsna och bara köper det de vill ha, därför gäller det att vara bäst gällande pris/prestanda och som jag sa inledningsvis kan en bra design vara det som gör att man fastnar för produkten. Och om den sedan uppfyller de andra kriterierna, köper man. Svenska Riskkapitalföreningen Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) är en obunden, ideell intresseförening för företag och personer som är aktiva i den svenska riskkapitalbranschen. Föreningen har till uppgift att i olika sammanhang verka för en väl fungerande private equity-marknad i Sverige, att bland allmänheten sprida kunskap, att verka för professionell utveckling samt att främja entreprenörskap. Antal medlemsföretag: 130 aktiva medlemmar, 130 associerade. Antal individuella medlemmar: 70. Marie Reinius är vd på SVCA. Foto: Håkan Lindgren 4 design&affärer

5 tio frågor till tre Svenskt Näringsliv, chefekonom Stefan Fölster: Arbetar aktivt för att utbildning och forskning i designfrågan ska bli bättre. 1. Vad betyder design för dig personligen? För mig rör design inte bara utseendet. Den riktigt finurliga designen tummar inte på funktionen för utseendets skull, utan förbättrar tvärtom funktionen. Jag köper en hel del sport- och friluftsprylar där små designändringar ibland kan förbättra användbarheten enormt. 2. SVID har kommit med en ny undersökning som visar att svenska företag som investerar i design växer snabbare, ökar sin export och har en innovationsförmåga som är fem gånger större än andra företag. Vad ger det här dig för signaler? Det finns dessvärre en hel del mindre svenska företag som har potential att växa, men där företagaren själv säger att hon eller han inte är så intresserad av det. Just därför tror jag att förbättringar i företagsklimatet är så viktiga. Då blir det mer intressant och mindre krävande att växa. 3. Hur medvetna är ni som organisation om att designen har betydelse för svenska företags affärer? Vi är mycket medvetna om det. Samtidigt skall man ha klart för sig att våra medlemsföretag i första hand vill att vi arbetar för att förbättra lagstiftning, avtal och andra yttre förhållanden för företag. Att tala om för företagare hur de borde sköta sin verksamhet är inte vår kärnuppgift. 4. Hur engagerar du dig i designfrågan i din roll på Svenskt Näringsliv? Jag talar ofta om hur olika företag har lyckats att bli tillväxtföretag. En satsning på design ingår då ofta i framgångsreceptet. 5. Hur engagerade är dina medlemmar i design-frågan? Väldigt varierande. Det beror på vilket uppdrag och mandat de får av sina medlemsföretag. 6. Hur arbetar ni på Svenskt Näringsliv för att gynna svenska företag att utvecklas med design? Svenskt Näringsliv arbetar aktivt för att utbildning och forskning blir bättre, även på designområdet. Och att immaterialrätt förbättras så att en design kan skyddas lättare och blir mindre krångligt att skydda. 7. Kommer ni att förändra det arbetet? Satsa mer? Hur, i så fall? Tidvis arbetar vi mycket mer intensivt med vissa frågor. På senare tid har vi satsat mycket på att innehållet i den nyligen framlagda forskningspropositionen blir mer näringslivsinriktad. Det kommer också gynna utveckling av design. 8. Vad tror du själv att design betyder för svenska företag? Jag tror att alla har insett betydelsen av den. Men en företagare är utsatt för många krav och pålagor som tär på de blott 24 timmar om dygnet som vi alla har. Man kan förstå att inte alla har hunnit ta itu med den frågan ordentligt. 9. Har din inställning till design förändrats senaste tiden? Hur? Jag blir alltmer allergisk mot design som kräver underhåll för att förbli snygg och funktionsduglig. Designen skall vara enkelt, snygg och hålla. 10. Hur känns det att prata designfrågor i perspektiv till finanskrisen? Kriser öppnar också möjligheter. Jag tror att många har lite mer tid under krisen som kan användas bland annat för att investera i bättre design. Svenskt Näringsliv är en ideell förening som består av medlemsorganisationer. De enskilda företagen är medlemmar i sina respektive medlemsorganisationer och samtidigt medlemsföretag i Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringslivs långsiktiga mål är att Sverige ska ta sig tillbaka till toppen i tillväxtligan. Antal medlemsföretag: procent av dem har under 250 anställda. medlemsföretagen företräder sammanlagt cirka anställda. Stefan Fölster är chefekonom på Svenskt Näringsliv. Foto: Håkan Lindgren ett magasin från svid, Stiftelsen svensk industridesign 5

6 framgångsbevis tonium ab en pulshöjande vinstmaskin DeSIgnuTmäRKelSeR FöR pacemaker Bara under oktober 2008 fick pacemaker tre internationella utmärkelser. för utomordentliga prestationer inom produkt- och kommunikationsdesign tog man hem guldmedaljen i the design Award of the federal republic of Germany. priset delas ut av det tyska designrådet (rat für formgebung) - ett av världens ledande kompetenscenter inom design och kommunikation. årets dj Awards gick även det till tonium för dess pacemaker. i oktober fick pacemaker även det prestigefulla dj tech Award i tuff konkurrens med internationella musikjättar som pioneer och denon. fyra av fem domare föredrog pacemaker. när reklamvärldens Guldlejon delades ut i Cannes i år var pacemaker nominerad till pris för bästa förpackning. goda vänner och utvecklingspartner. när Tonium utvecklar pacemakern har de direktkontakt med målgruppen. Swedish House Mafia (Axwell, Steve Angello, Sebastian Ingrosso) är namnkunniga djs, goda vänner till Tonium och dessutom samtalspartner i olika utvecklingsprojekt. en helt ny produkt. Från ett helt okänt bolag. I ett litet avlägset land i norr. För oss var strategiskt designarbete helt avgörande, säger Martin Renck, creative director på Tonium. Pacemaker höjer pulsen i klubbvärlden och flyttar mixerbordet ner på dansgolvet. Ett revolutionerande lättanvänt och smäckert verktyg för ren dj-action. TexT: bosse jönsson BIlD: TonIum Ab Tonium ab glädjer världens musikälskare med en smart, snygg och nyskapande liten musikmaskin vid namn pacemaker. i år fick den, bland flera andra utmärkelser, design S/ Swedish design Award. juryns motivering löd: pacemaker höjer pulsen i klubbvärlden och flyttar mixerbordet ner på dansgolvet. ett revolutionerande lättanvänt och smäckert verktyg för ren dj-action. ett gränssnitt med gummikänsla, vill-ha-faktor och rimligt pris ger pacemaker potential som musikteknisk kioskvältare. pacemakern omskapar fullständigt discjockeyns arbetsplats. den ersätter två skivspelare och mixerbordet. ljudkvaliteten tillfredställer professionella krav och hårddisken rymmer ett helt musikbibliotek. när prototypen visades på mässor runt om i världen imponerade den. Skivvändarna upptäckte att pacemakern till exempel kunde mixa från två kanaler, lägga på effekter som filter, roll, echo och loopar och att de slapp all tung och skrymmande kring- utrustning. nu kunde de sköta sitt jobb direkt från dansgolvet, eller var som helst i lokalen. Historien om den framgångsrika pacemakern började då fick jonas norberg, som är civilingenjör från kth idén att bygga ett helt nytt dj-system. det skulle vara litet, men minst lika kraftfullt som ett traditionellt system. den tekniska utvecklingen gjorde det möjligt att få fram en produkt som skulle tilltala den trendkänsliga, unga och designmedvetna musikscenen. Han insåg redan då att både prylen och företaget bakom måste ges uttryck som harmonierade med den moderna musiklivsstilen. det var då jag kom in i bilden, säger martin renck, som i dag är creative director på tonium. johan och jag pratar samma språk och när han erbjöd mig ett delägarskap gick jag in som partner. mitt första uppdrag var att hitta ett namn på produkten. en livsnödvändig innovation som tar täten inom musikteknologi och som håller pulsen på dansgolvet borde heta pacemaker. Så pacemaker fick det bli. Sen gällde det att hitta en gestaltning och ett uttryck för produkten. Sedan tog jag kontakt med industridesignerna på no picnic. tillsammans med no picnic, tekniker, inköpare och företagets ledning arbetade man sig fram mot det som så småningom blev pacemaker så som vi ser den på bilderna här. Att skapa formen för pacemaker var verkligen inte enbart ett uppdrag för industridesigner, säger martin renck. vi måste till exempel bestämma oss för av vem vi skulle köpa några av de ingående elektroniska komponenterna. Beroende på av vem vi köpte varierade inte enbart prestanda, utan även pris och inte minst storlek och form. parallellt med arbetet att bestämma teknik och komponenter började no picnic skissa på ett karosseri utifrån toniums brief kring formideal och funktionalitet. den bärande idén hittade man snabbt. tanken var att återanvända så mycket som möjligt av gränssnittet från dj:ns traditionella arbetsredskap. funktionerna skulle vara lättbegripliga och gå att känna igen från de gamla musiksystemen. toniums egen varumärkesidentitet har utvecklats internt efterhand men med en klar ambition att spegla bolagets förhållningssätt till sin arena. pacemaker var och är något som världen tidigare inte skådat någonting alldeles 6 design&affärer

7 framgångsbevis FöRe efter nytt, nyskapande och banbrytande. därför har det varit viktigt för oss att vi som ligger bakom pacemaker också genom vår egen identitet kan visa att vi har en aning om eller feeling för vad vi håller på med. tanken med pacemaker är inte att ersätta dj:ns gamla mixerbord utan att komplettera det. Att produkten dessutom är lätt och intuitiv att använda gör att den är intressant även för ickeprofessionella musikälskare. med pacemaker utökar musiknörden sin hemmaanläggning med ett riktigt kraftfullt redskap. dessutom kostar pacemaker cirka kronor, vilket ska jämföras med att kostnaden för ett traditionellt dj-system ligger på cirka kronor. designtänkande genomsyrar tonium AB sedan starten. företagets ledning ser design som ett viktigt strategiskt redskap. utan design hade vår utveckling och vår framgång varit omöjlig. det finns så många exempel på att motsatsen inte fungerar. för oss var och är design avgörande. vi kom med en helt ny produkt, från ett helt okänt bolag i ett litet avlägset land i norr. då var strategiskt designarbete ett måste. för att placera bolaget och dess produkter i rätt kontext. design är och förblir ett strategiskt redskap för tonium. Bland annat för att man är ett företag som vill och måste ligga i framkant i sin nisch. framtidsoptimismen är stor. de närmsta målen är att öka distributionen. man vill fånga upp all den feedback man får från dansgolv och klubbar över hela världen och omvandla denna till ännu bättre form och ännu bättre funktion. tonium tar också fram en palett med produkter som ansluter till pacemaker det handlar till exempel om hörlurar och liknande. och så utvecklar vi ett par, tre helt nya produkter. men det är än så länge hemligt, säger martin renck. reac ab inte som alla andra Allt såg likadant ut. Ingen såg skillnad mellan Reacs produkter och konkurrenternas. lösningen blev en ny design. Resultatet är en ökad omsättning med 13 miljoner kronor bara under det senaste året. TIpS FRån martin RenCK Tänk på att arbetet tar tid i ett inledande skede där ambitionen och lösningsrymden är hög, och tidsplanen och budgeten pressad är det viktigt att förstå att transformeringen från skiss till skarp lösning är tidsmässigt tajtare än man inser när man är mitt i utvecklingsprocessen. Var öppen för det oväntade en övertro på att en rigid designstrategi ska lösa alla detaljer kan bygga in ett räddhågset förhållningssätt till oväntade smarta lösningar. Stretching och vighet borgar för en smidigare passage över hindren. designstrategin ska kanske verka som en sorts kombinerad minröjnings- eller såddmaskin, så att man känner sig trygg genom terrängen och kan ägna sig åt att med omsorg kultivera, trimma och ympa bland det som ploppar upp. Som att laga gourmetmat tänk cuisine hellre än buffé. reducera alltihop till en riktigt klistrig fond och montera den balanserat genom hela menyn. Smaka av ofta. unna dig en hutt mellan koken. TonIum Ab plats: Stockholm gör: Tonium är ett musikteknikbolag som utvecklar produkter och tjänster för musikälskare STARTåR: 2006 HuVuDägARe: Via Venture Partners, Industrifonden, Arvid Svensson ekstranda AnTAl AnSTällDA: 2006: 6-10, 2007: : DeSIgnKonSulT: No Picnic TexT: CARolA ålstig AnDeRSSon BIlD: ReAC Ab Att jobba med industridesign har varit en mycket positiv erfarenhet för företaget, något som de rekommenderar till andra. reac ab är baserat i Åmål och utvecklar och tillverkar elektriska ställdon och system för kraft och rörelse inom rehabområdet. Det som gjorde att vi började intressera oss för design var att produkterna inom vårt marknadssegment såg så oerhört lika ut, säger Jan Dahlén, vd för Reac AB. Men att få fram en funktionell design var inte det lättaste. Motstridiga viljor inom företaget resulterade inte i något bra förslag. Att bara göra en snygg produkt var inte intressant. Fokus låg på funktionell design. Våra egna konstruktörer tog fram ett förslag som inte tog tillvara produktens nyckelfördelar. En liten flexibel, kompakt produkt blev oflexibel och klumpig, säger Jan Dahlén. Då såg han att Elmia Subcontractor skulle arrangera ett designuppdrag tillsammans med SVID. Jan satte sig ner och skrev ihop en ansökan som inleddes med ett effektivt ord: Hjälp! Ropet på hjälp uppmärksammades och Reac fick möjligheten att delta i kategorin Identitetsdesign. Samarbetet skulle ske tillsammans med designern Kenneth Österlin som arbetar på Epsilon Utvecklingscentrum Väst AB. Reacs produkt behövde ges en design som uttryckte det ställdonet är; kompakt och kraftfullt, säger Kenneth Österlin. Arbetet i en tvärfunktionell grupp på Reac resulterade i ett antal förslag på produkter och marknadsföringen av dem. En av de viktigaste insikterna som vi gjorde under den här processen var att designern visade sig vara en utmärkt moderator i diskussionen och han åskådliggjorde tänkbara lösningar för företaget. Konstruktörerna insåg också att industridesign är ett eget kunskapsområde som har sin metodik och sina arbetssätt för att leverera en optimal produktdesign, säger Jan Dahlén. Att jobba med industridesign har varit en mycket positiv erfarenhet för företaget, något som de rekommenderar till andra. TIpS FRån jan DAHlén Anlita en industridesigner eller liknande som ser över era produkters design. Det fi nns mycket värde i det, som till exempel ökad lönsamhet. Försök inte att själva ta på er designerhatten. Respektera att industridesign är ett fackområde för sig. ReAC Ab plats: Åmål gör: Tillverkar ställdon och system för kraft och rörelse inom rehabområdet ägare: Opcon AB AnTAl AnSTällDA: 19 SenASTe omsättning: cirka 40 miljoner kronor 2008 omsättning 2007: ca 27 miljoner kronor DeSIgnKonSulT: Kenneth österlin, designer MSD, Senior designer på epsilon Utvecklingscentrum Väst AB ett magasin från svid, stiftelsen svensk industridesign 7

8 framgångsbevis Före KL Industri AB blödde. Mycket på grund av att de tillverkade oändligt många olika typer av nätstationer. Efter KL Industri AB tog fram en enda ny nätstation som lanserades Sedan dess visar företaget svarta siffror med många nollor. KL Industri AB Plus tio miljoner kronor För sex år sedan visade KL Industri AB röda siffror. Det var innan dagen D. Två år efter att den nya designen tagits in i företaget har vinsten ökat med 10 miljoner kronor, antalet anställda ökat med en tredjedel och volymen tredubblats. Tips från Kersti Thorn Inse vikten av att satsa på design. Tänk på att design inte bara är yta utan så mycket annat. Ta till dig erfarenhet från flera olika håll. Lyssna inte på argument som nej det går inte för det har vi redan provat. Prova igen! Det är lätt att tänka för flashigt och glömma funktionaliteten. Text: Carola Ålstig Andersson Bild: KL Industri AB efter att kl industri AB satsat på ny design på sina nätstationer lyckades de tredubbla sin volym och öka sin vinst med 10 miljoner kronor på två år. Det blev bingo på alla kanter. Kunderna var nöjda och folk på KL var stolta över sina nya produkter, säger Kersti Thorn, vd på KL Industri AB. När Kersti Thorn tillträdde som vd för KL Industri AB 2002 var hennes uppgift att vända ett företag i kris. KL Industri AB tillverkar nätstationer i plåt och betong för eldistribution. Deras största kunder är Vattenfall, E.ON och Fortum. År 2002 tillverkade företaget oändligt många olika typer av nätstationer. Jag brukar jämföra oss med skomakaren som syr en sko. Vi gjorde nätstationer på olika sätt för varje kund, säger Kersti Thorn som var tvungen att göra rejäla förändringar för att få företaget på fötter. Hon började med att se över produktportföljen. Att ha så många olika produkter var inte bara dyrt, det tog också tid att lära upp montörerna hur varje station skulle byggas. Företaget var i behov av en ny produkt och behövde tänka design. Själva produktionstekniken var också en viktig del varför man anställde en produktionstekniskt ansvarig. Målet var att halvera tillverkningstiden och halvera antalet specifika artiklar som ingick i tillverkningsprocessen. När jag presenterade detta första gången blev det protester. Men när de anställda förstod att de fick börja se sig om efter nya jobb om vi inte gjorde någonting, var de med mig, säger Kersti Thorn. Däremot var det inte många som förstod vad de skulle med design till. De förstod helt enkelt inte designbegreppet. En arkitekt bjöds därför in och pratade om vikten av att börja tänka kring nätstationernas design i tre dimensioner. På långt håll ska det synas att det är ett KL-hus och de som bor i närheten av stationen ska tycka att stationen ser bra ut. Dessutom var huset tvunget att utformas så att det blir lättjobbat för serviceteknikerna. Utöver detta ska utseendet berätta att stationen skyddar någonting som är farligt. Nätstationerna får till exempel inte se ut som lekstugor så att barn vill klättra på dem, säger Kersti Thorn. Input kom från flera håll både från arkitekten, SVID, de som jobbade på golvet, vänner och bekanta. Alla var engagerade. Både för att designtänket inspirerade och för att rädda KL Industri AB. Det här var hösten Året efter var en prototyp framtagen och i början av 2004 lanserades den nya nätstationen. Sedan tog allt fart. År 2003 gick KL Industri AB plus-minusnoll. Året därpå visade företaget en vinst på tre miljoner. Ytterligare ett år senare hade vinsten vuxit till 10 miljoner kronor. Samtidigt tredubblades volymen. Dessutom lyckades Kersti Thorn uppnå sitt första mål: Att halvera både tillverkningstiden och antalet artiklar vid produktionen. Personalen har fått stanna och dessutom utökats med en tredjedel. Idag sköter KL Industri AB sina affärer liknande bilindustrin. Kunden köper en grundidé och sedan lägger företaget till olika delar beroende på kundens önskemål. Genom att dessutom ha övergått till den industriella produktionsmetoden Lean Production, med syfte att öka produktionseffektiviteten, gör man inte längre en massa onödiga moment och produktionsflödet har blivit bättre. På köpet har företagsstoltheten ökat, något som även påverkat trivseln i KL Industri AB. Den här resan hade vi aldrig klarat av om vi inte tagit in designen i affärerna. Vi säljer mer och är samtidigt stolta över vår produkt och tycker att den är fin. Det är också viktigt, säger Kersti Thorn. Just nu håller företaget som bäst på att bygga en ny, stor fabrik på kvadratmeter mitt i Finspång. De nya svarta siffrorna ska få ännu fler svarta nollor. KL Industri ab Plats: Grytgöl, Finspång Startår: 1946 Ägare: norska Möre Electric Group Antal anställda 2008: 138 Antal anställda 2002: 97 omsättning 2007: 293 miljoner kronor Omsättning 2002: 115 miljoner kronor 8 design&affärer

9 framgångsbevis För innovationsföretaget Movimento är strategiskt design avgörande fi ck man Stora Designpriset för sitt diagnosverktyg Puma. Sedan starten 2003 har Movimento mer än tiodubblat antalet anställda och nästan tiodubblat omsättningen. Satsningen på design fortsätter. den första futuristiska svetshjälmen från 1996 gjorde succé (till vänster). Uppföljaren kom 2008, fylld med ännu fler funktioner. form och funktion i förening en svetsares vardag är mycket speciell. Arbetet är hårt, ansträngande och farligt. en hjälm måste därför vara både säker och bekväm. Med grundkraven förpackade i en snygg hjälm har 3M nått oanad framgång. TexT: lena loheim KAngeVIK BIlD: 3m movimento smart form gav TiodubbelT tillbaka år 2004 köpte 3M upp Hörnells och produkten Speedglas som redan blivit framgångsrikt med sina unika svetshjälmar. Med mer kapital, kunskap och biljett ut i världen har svetshjälmarna med 3M i ryggen, nått ännu fler svetsare. Sedan 2004 har omsättningen fördubblats. Historien om de framgångsrika hjälmarna börjar 1976 med att Speedglas i mindre skala började tillverka glas till svetshjälmar. Men trots att glaset var unikt med sitt 100 procentiga skydd var det inget företag som ville satsa på det. Svetsarna litade nämligen inte på ett glas som automatiskt förändrades från ljust till mörkt vidareutvecklade Speedglas tekniken och tog fram flera nya funktioner. Samtidigt tog man hjälp av designkonsultföretaget Ergonomidesign och tillsammans med dem togs en ny svetshjälm med traditionell design fram. Först nu började svetsarna lita på det fantastiska glaset. I maj 1996 kom den första svetshjälmen med den futuristiska designen. I hjälmen samsades funktion och design på ett för svetsarna unikt sätt. Hjälmen var fylld med smarta funktioner som ökade både bekvämlighet och säkerhet. Hjälmen har dessutom under årens lopp fått flertalet designpriser och till och med varit med i NK:s modeskyltning. I maj 2008 var det dags för ännu en uppgradering av svetshjälmen. Den nya hjälmen har designmässigt likheter med vår andra hjälm. Svetsaren måste ju känna igen sig. Men hjälmen har utvecklats väldig mycket sedan sist. För att minska svetsarens känsla av trötthet reducerar hjälmen koldioxidhalten och med hjälp av medicinteknik har vi tagit reda på vilka tryckpunkter som inte är bra att belasta på huvudet, säger Staffan Johansson, marknadsansvarig för svetshjälmar på 3M. Idag har vi befäst våra produkter i premiumsegmentet men vi kan också lansera hjälmar i andra segment. Dessutom håller vi fortfarande på att utveckla kringprodukter, säger Staffan Johansson. Att produktutveckla är vårt enda sätt att överleva. Vi måste ta fram nya produkter eller sänka våra priser och därmed vår omsättning. Och det sistnämnda vill vi inte. Med en ny ägare i 3M har företaget fått möjlighet att expandera på världsmarknaden. Idag har svetshjälmen två miljoner användare över hela världen. 3m plats: Gagnef omsättning: Fördubblad sedan 2004 AnTAl AnSTällDA: 180 stycken varav stycken på utvecklingsavdelningen DeSIgnKonSulT: ergonomidesign TIpS FRån STAFFAn johansson Gör hemläxan, gör ordentliga intervjuer med målgruppen och sätt er in i målgruppens verklighet. Förstå användarnas behov och varför man använder en produkt. Ta aldrig något för givet. Ifrågasätt gärna svar och kommentarer, när man har en bra bild av användarnas faktiska behov. Verifi era produktens funktion och design noga med användarna. Du kan beställa en DVD-utbildning om utvecklingen av Speedglas Innovationen som erövrade världen. läs mer på TexT: bosse jönsson BIlD: movimento redan i svids magasin Design 2010 som kom 2006 konstaterades framgångarna i Movimento. Här kommer uppföljningen, hur gick det sen? Vi tar det från början hade Movimento fyra anställda som alla arbetade med att utveckla en liten box med högteknologiskt innehåll. Förhoppningen var att få leverera till fordonsindustrin. Tekniken var då och är fortfarande unik. Den borde ha en stor marknad. Dessvärre var utseendet rätt trist, både på produkten och kommunikationen. Movimentos strategi var att satsa på design. Tillsammans med industridesignern Patrik Westerlund och hans företag Stinct skapade man Puma, en gränssnitt med briljant innehåll. Samtidigt som tekniken utvecklades arbetade man med förpackningen. Puma gjordes i plast och gavs en snygg och tilltalande form. Parallellt fick Johannes Nertman i uppdrag att göra en ny grafisk profil för Movimentos webbplats och tryckta kommunikationsmaterial. Designarbetet gav genast tydliga konkurrensfördelar. På kort tid tog man flera stora order från svenska fordonsföretag och man växte från fyra till 25 anställda fick man Stora Designpriset. Året därpå gick den svensk-finska fonden Equitec in som delägare. I dag äger de tillsammans med Industrifonden majoriteten av aktierna. Och framgångarna fortsätter. I dag har Movimento 46 anställda och omsatte drygt 33 miljoner kronor Biltillverkarna behöver ny teknik för att kunna effektivisera och sänka sina kostnader. Den trenden kommer att fortsätta och förstärkas. Inte minst genom den nya hybridtekniken, säger Daniel Nilebäck, informationsansvarig på Movimento. Företagets tekniker och utvecklingsingenjörer har fortsatt sitt nära samarbetet med industridesigner. Plattformen utökas nu med fler och mer avancerade funktioner. Designen av en ny box har anpassats bland annat för behovet av fler kontakter (optisk kontakt för nätverket samt ljud in/ut). Lansering sker under Utan sin mycket medvetna och strategiskt förankrade satsning på design hade Movimento inte nått de framgångar man gjort. Industridesign har givit oss en unik position på marknaden, säger Daniel Nilebäck. Ingen av våra konkurrenter är i närheten. TIpS FRån DAnIel nilebäck Var noga med att funktion går före yta. Tänk redan från början på framtida modifi eringar. Designa inte produkten efter hur den kommer att se ut vid första släpp, designa den efter hur den kan behöva se ut efter nästa version. en av de fallgropar Movimento upplevt är att valet av komponenter höll på att styras av utseende snarare än krav på användning. ett exempel är kontakten på produkten. Man skall inte utforma produkten efter en viss kontakt-typ bara för att den är minst och smidigast och passar bäst in i designen. Det första kravet på kontakten måste istället vara hållbarhet i relation till förväntad användning. Designen måste alltså ta hänsyn till användningskrav i första hand. Därefter kommer estetiken. movimento plats: Göteborg, USA och Storbritannien gör: Producerar elektroniska verktyg för fordonsindustrin. Bygger och servar elektroniska nätverk ägare: equitec och Industrifonden är majoritetsägare AnTAl AnSTällDA 2008: 46 AnTAl AnSTällDA 2003: 4 omsättning 2007: Drygt 33 miljoner kronor omsättning 2003: Drygt 5 miljoner kronor omsättning prognos 2008: 50 miljoner kronor DeSIgnKonSulT: Stinct grafisk profil: Johannes Nertman ett magasin från svid, stiftelsen svensk industridesign 9

10 designkonsultval så här väljer du designkonsult Tid, tid och åter tid. Att välja designkonsult är ingen snabb procedur. Du måste ge dig tid att söka rätt konsult och även ge dig tid att förbereda dig inför valet. Lägger du tillräcklig med tid på dina förberedelser kommer du spara tid i slutet av projektet eftersom du minskar risken för fel. Det sparar förstås också pengar. Resultatet av ditt samarbete med en designkonsult kan aldrig bli bättre än beställaren. 3. Komplettera listan med vad du vill få ut av samarbetet med designkonsulten. tar med internationella konsulter. Det är inte avståndet till konsulten som bör avgöra valet. Samtidigt finns det duktiga designkonsulter i alla län i Sverige, men alla kan inte allt. Här kommer några viktiga steg att hålla sig till vid urvalsprocessen. Designkonsulter har olika kompetens. Gör först klart för dig vad du behöver för hjälp. Du kan söka kompetens som har erfarenheter av din bransch eller något annat område. Bli inte imponerad av skisser eller vad som gjorts för andra företag i första hand. Dessa skisser kan vara resultatet av en synnerligen professionell uppdragsgivare. 1. Ta god tid på dig. 4. Hitta designkonsulten. 6. Välj. Det är en process att välja rätt designkonsult och ett slöseri, både med tid och pengar att slarva med processen. Tänk igenom och precisera vem du är som beställare. Beskriv tydligt din affärsidé. Utan att ha en uttalad, och nedskriven, affärsidé skapar du ingen utveckling. Första listan på tänkbara konsulter kan vara ganska lång. Du kan till exempel söka via SVIDs webbplats, där du hittar designkonsulter inom olika kunskapsområden och olika regioner. Gör en ordentlig research av kandidaterna. Gå på mässor och ta reda på vilka era konkurrenter arbetar med, men bli inte alltför imponerad. Ni har ju olika förutsättningar. Ta referenser: Inte de designkonsulten själv ger dig, utan ring själv till konsultens uppdragsgivare. Dessa hittar du på konsultens webbplats. Och glöm avståndet. Många företag arbe- Nu är det dags att välja. Lita på din förmåga och lyssna på din intuition. Välj den du tror blir både mest professionell och roligast att arbeta med. Kompetensen mellan konsulterna kan var likvärdig men personligheten går inte att byta ut. Stämmer inte personkemin hjälper det inte hur duktig konsulten är. Lita till din känsla. 2. Gör hemläxan. Skriv i en checklista där du beskriver ditt problem och vad du förväntar dig av ett samarbete med en designkonsult. Är du beredd på att konsulten kommer att förändra dina egna idéer och lösningar? 5. Gallra i listan. När du valt ut de kandidater du vill titta närmare på är det dags att träffa dem. Du vet ungefär vad designkonsulten kan och behöver nu ta reda på vad arbetsgruppen har för meriter. Förbered dig noga inför mötet. 7. Lycka till! Vill du veta mer om designkonsultvalet? I broschyren Vägen till rätt design hittar du fler praktiska tips kring mötet med designkonsulten. Broschyren och mycket annat hittar du på Generation Göra tar över Företagen tappar mer och mer kontroll över sina produkter. Nu vill också Generationen Göra vara med och producera. Text: Carola Ålstig Andersson Bild: caroline lundén-welden vill överleva måste hänga med. Genom bloggar kan konsumenten säga vad de vill om olika produkter och tjänster nu kommer Generation Göra och tar över. Alf Rehn, som är professor i företagsekonomi i Åbo, vet hur. Företagens kontroll över sina företag och sina produkter håller på att försvinna. Det menar Alf Rehn, professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi. Kontrollen förskjuts alltmer till konsumenterna. Redan idag har konsumenten möjlighet att genom bloggsfären, inte bara tycka illa om en produkt utan även kommunicera det till andra konsumenter. Men vad händer när konsumenterna även vill vara med och producera? Alf Rehn kallar den nya generationen Generation Göra. Den består av proffskonsumenter som vill formge sina egna kläder, skapa sina egna produkter eller göra sina egna filmer. Vi har redan idag en generation som tänker så här. Min 12-åriga son gör till exempel egna filmer på YouTube. Om han inte gillar en film så klipper han om den och om en produkt inte passar honom så försöker han göra om den. När hans generation växer upp kommer de fortsätta att kräva att jobba så, säger Alf Rehn. Det här scenariot ställer förstås oerhörda och nya krav på företagen. För att svenska företag ska överleva måste designer få en mera framträdande roll i företagen, menar Alf Rehn. 25 procent alla vd:ar borde vara designut- Det företag som Design bygger företag, inte bara produkter, och framtidens designer designar företagens själ. 10 bildade om vi ska klara oss i den nya ekonomin, säger han. Framtidsscenariot ställer även högre krav på designern. Designer kommer i framtiden inte bara ta fram produkter utan utveckla hela processer för att konsumenten skall kunna skapa sin egen produkt, sin egen tjänst. Designer kommer inte längre att sitta instängda i produktrum utan vi kommer att hitta dem i styrelserummet, på vd-poster etcetera. Tänk dig Apple utan sin designavdelning, vilken strategi har de kvar? undrar Alf Rehn. All innovation kräver enligt Alf Rehn design och design har alltid ett element av innovation i sig. Om man vill ha flera innovativa företag så måste man börja fråga vad design betyder för företaget. Och hur man kan utveckla kvalitet istället för att satsa på kvantitet. Glöm uppfinnarfrågan, det finns redan för många produkter i världen och vi behöver inte flera. Det vi människor istället behöver är enkelhet, och det finns inga som är så duktiga på att göra saker enkla som designer, de är experterna på användande. Vi behöver helt enkelt innovation som förenklar våra liv och den måste ha sin grund i ett designtänk, säger Alf Rehn. De företag som överlever i framtiden är de som vågar släppa kontrollen över sina produkter och där designern förstår att ingen längre äger designprocessen, eftersom ingen har en slutgiltig kontroll över sina produkter. Design bygger företag, inte bara produkter, och framtidens designer designar företagens själ, säger Alf Rehn. design&affärer

11 tjänstedesign Ny forskning med gamla anor Västvärldens ekonomiska utveckling drivs till 70 procent av tjänster och service, enligt OECD. Trots detta har tjänstedesignforskningen i Sverige bara några år på nacken. Men tjänstedesign som företeelse har funnits under lång tid. Tjänstedesign är en relation till en produkt och hur man kan tjäna pengar på sitt erbjudande. Text: lena loheim kangevik Om cirka 70 procent av vår ekonomi bygger på tjänster och service borde vi förstås veta hur vi bäst bygger dessa tjänster. Därför är tjänstedesign viktig för vår ekonomi. Man kan också lyfta tjänstedesign och titta på den ur ett demokratiskt perspektiv. Ju fler som kan använda det moderna samhällets tjänster och teknik desto fler har möjlighet att delta i det som det moderna samhället erbjuder. Och ju mer medvetet vi arbetar med design av alla de tjänster som samhället erbjuder, desto bättre blir de naturligtvis. Men vad är då tjänstedesign? Design&Affärer har pratat med Stefan Holmlid, lektor med inriktning på interaktions- och tjänstedesign på Linköpings universitet. Kortfattat beskriver han tjänstedesign som en interaktion med omgivningen. Men tjänstedesign är också en relation till en produkt och hur man kan tjäna pengar på sitt erbjudande, säger Stefan Holmlid. När en industridesigner tar hänsyn till produktions- och användarförutsättningar, så behöver tjänstedesignern ta hänsyn till organisation och personal. I tjänsteutveckling spelar också tekniken en stor roll som förmedlare av tjänster. Därför är både hård- och mjukvara viktiga för tjänstedesign. Och sist, men inte minst, gestaltning. Men utgångspunkten för båda designinriktningarna är, som för all design, fortfarande människan och hennes behov. Jag brukar beskriva hur allt hänger ihop genom en modell inspirerad av designforskaren Richard Buchanan. Tänk dig en lök, längst in i löken har du den grafiska designen, sedan kommer produkten. Därefter kommer interaktionen, det vill säga IT, hur du svarar i telefon, hur du blir bemött över bardisken etcetera. Nästa steg är att titta på omgivningen, hur man blir bemött innan man kommer till bankdisken, till exempel, säger Stefan Holmlid. Ung forskning Forskning om tjänstedesign är en ganska ung forskning i Sverige. Hur ung beror på hur man räknar men vi kan konstatera att forskningen Stefan Holmlid, lektor med inriktning på interaktions- och tjänstedesign vid Linköpings universitet. tagit fart under 2000-talet. Det är befogat att säga att startskottet för tjänstedesignforskningen i Sverige var Före det var det åtminstone inte uttalat att projekt om tjänster var designforskningsprojekt, eller att det skedde designforskning med tjänsteperspektiv. Tittar vi tillbaka finns det projekt som skulle kunnat ha varit tjänstedesignforskning, men som inte var det formellt, säger Stefan Holmlid anordnade SVID den första tjänstedesignkonferensen i Sverige anordnades en uppföljande konferens, tillsammans med Linköpings och Göteborgs universitet, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Svensk Teknik och Design (STD) anställde Linköpings universitet Stefan Holmlid som lektor med inriktning på interaktions- och tjänstdesign. I samma veva startade Vinnova ett forskningsprojekt med tjänstedesigninriktning, på samma universitet. Men i praktiken kan man säga att tjänster under lång tid har designats även om de inte har designats av en industridesigner. Tänk bara på alla de restauranger och hotell som under lång tid har arbetat med det bemötande gästerna får, hur de velat framstå och hur de ska ta hand om sina gäster det är bland annat det Foto: Privat vi kallar för tjänstedesign idag. Men den stora boomen tjänstedesign kom under 2000-talet. I Sverige har flera designkonsultföretag, till exempel Transformator och Ergonomidesign, börjat arbeta med tjänstedesign som ett framtida område där industridesignmetoder kan användas. Att tjänstedesign tränger in på industridesignområdet märks även i Sverige. På KTH är Sara Ilstedt Hjelm, som har industridesignbakgrund, professor i tjänste- och produktinnovation. Vid Business & Design Lab, som är ett samarbete mellan Handelshögskolan och HDK vid Göteborgs universitet, driver Katarina Wetter-Edman ett Vinnovafinansierat forskningsprojekt i tjänstedesign. Katarina Wetter-Edman är industridesigner i botten. Varför är då forskningen om tjänstedesign så viktig? För det första vet vi rätt mycket om hur vi bäst ska designa olika produkter och it-system men relativt lite om hur vi bäst kan designa tjänster, säger Stefan Holmlid. metoder som hjälper Genom forskningen lär vi oss hur gestaltningsmetoder kan användas för att få fram bra tjänstedesign och dessa metoder kan förstås hjälpa designer att bli duktigare på att designa tjänster. Ju fler misstag man gör tidigt i innovations- och utvecklingsprocessen, desto större möjlighet är det att slutresultatet blir bra. Vi kan genom forskningen uppmärksamma designer att tänka efter en gång till; till exempel vilken frågeställning de ska ta fram för att få relevanta svar och fortsätta sitt arbete utifrån svaren. För att bli en duktig tjänstedesigner gäller det att involvera folk och förstå skeenden. En tjänst är mer eller mindre ett skeende som är styrt av en eller flera olika aktörer. En tjänst är ett flöde av olika saker som händer och som tjänsteleverantör styr man inte över allt. Men utvecklingen går långsamt, tycker Stefan Holmlid. I det lilla svenska perspektivet händer det saker hela tiden som visar att folk arbetar medvetet med design när de gör tjänster. Ett bevis på det är till exempel att vi numera ser webben som en kanal för tjänster snarare än en kanal för IT. Tjänstedesign utomlands Redan 1991 etablerades tjänstedesign som ämnesområde vid Köln International School of Design i Tyskland och 1994 formaliserades tjänstedesignforskningen och Birgit Mager blev professor i tjänstedesign. I Storbritannien har man också kommit långt med tjänstedesign. Här finns flera byråer, varav Live/work och Engine Service Design i London är några av de ledande byråerna som arbetar enbart med tjänstedesign. Där finns också en stor satsning på att utveckla detta område och den engelska staten har lagt flera hundra miljoner pund på forskning kring tjänstedesign. I USA var tjänstedesignbyrån IDEO Design en av de första som började fokusera på tjänstedesign. Service Design Network 2004 initierade Köln International School of Design ett Service Design Network tillsammans med Linköpings universitet, Carnegie Mellon University, Domus Academy, Politecnico di Milano och agenturen Spirit of Creation. Numera finns det masterprogram i tjänstedesign vid dessa universitet. I slutet av november 2008 arrangerar The Service Design Network den första europeiska konferensen om tjänstedesign i Amsterdam. ett magasin från svid, Stiftelsen svensk industridesign 11

12 framtidens industridesigner Ett gränslöst yrke tar form Dagens industridesigner, och i ännu större utsträckning framtidens industridesigner, behöver ha goda kunskaper i strategiskt tänkande. Designer behöver också goda kunskaper inom områden som tänjer gränserna för den traditionella industridesignrollen. Gränslösheten gäller också geografiskt. Framtidens industridesigner har hela världen som arbetsfält. Foto: SVID Foto: Lunds universitet Lisbeth Svengren Holm, ansvarig för forskning och utbildning på SVID. Claus-Christian Eckhardt, professor i industridesign vid Lunds universitet. Text: lena loheim kangevik illustration: maria haack För att kunna skapa god lönsamhet för företag har många industridesigner redan idag ett strategiskt perspektiv med inblick i flera områden. Kraven på industridesignern kommer att öka i framtiden. Industridesignerns kunskap sträcker sig från den inledande analysen av företaget, varumärket, konkurrenter, marknaden och målgruppen, till produktutveckling och lansering. Med de ökade kraven på designkåren ökar förstås även kraven på utbildning och specialkompetenser. Som designkonsult är det svårt att kunna allt. Just nu diskuteras därför vad grundutbildningen i industridesign ska innehålla och hur den ska utvecklas. Framtidens designkår kommer kanske att förändras så att en person med industridesign som grund inte bara arbetar som designer utan som till exempel manager och projektledare, inom områden där designmetoder och designtänkande i högsta grad är relevanta. Det kommer också att finnas industridesigner som har lärt sig exempelvis ekonomi och marknadsföring. Alla dessa kompetenser inom en och samma yrkeskår gör förstås designer till en utmärkt yrkesgrupp att bli delaktiga i företags strategiska affärsutveckling. En annan, kanske ännu tydligare trend i designkåren är den geografiska gränslösheten. Internationaliseringen är en trend både bland designkonsultföretag och enskilda designer, säger Lisbeth Svengren, ansvarig för forskning och utbildning på SVID. Många enskilda designer har alltid varit internationellt verksamma och haft klienter utomlands. Men nu ser vi en tydlig trend att även svenska designkonsultföretag får fler uppdrag från utländska kunder och etablerar filialer utomlands. internationell utbildning På industridesignutbildningen vid Lunds universitet har de arbetat internationellt sedan flera år. Det säger professor i industridesign Claus-Christian Eckhardt. När vi träffar studenterna för första gången påpekar vi att alla inte kommer att få möjlighet att arbeta i Sverige. De måste tänka i ett internationellt perspektiv. För att förbereda studenterna inför den internationella arbetsmarknaden sker en stor del av utbildningen på Lunds universitets industridesignprogram på engelska av utländska föreläsare och designer. Programmet har också ett stort utbyte med utländska studenter från hela världen. Själv avslutade Claus-Christian Eckhardt sin utbildning i mitten av 80-talet i Tyskland. På den tiden var man inte förberedd att arbeta på engelska och ännu mindre arbeta utomlands, berättar han. Och nu är jag i Sverige! Det är så verkligheten ser ut idag. För närvarande genomgår universitetsutbildningarna i Europa en förändringsprocess enligt Bologna-modellen. Bolognadeklarationen syftar till att öka möjligheten att jämföra betyg och utbildningar internationellt och för att underlätta rörlighet och stärka anställningsbarhet. Detta är i linje med möjligheterna till kulturell mångfald och internationalisering. De flesta utbildningar blir 3-åriga kandidatprogram och Claus-Christian Eckhardt ser en risk i att framtidens basutbildning i design kan bli för kort. Det kommer inte att finnas lika mycket utrymme till att träna studenterna i kritiskt tänkande och etiska överväganden i komplexa sammanhang och större perspektiv. Framtida designstudenter kan välja att avsluta sina studier efter kandidatexamen och söka arbete, eller att specialisera sig på mastersnivå i ytterliga två år. Faktum är att man måste kunna väldigt mycket som industridesigner: företagsstrategi, marknadsföring, ekonomi, med mera. Därför uppmuntrar vi våra studenter till 12 design&affärer

13 framtidens industridesigner Design&Affärer frågade tre företag Vad kommer ni som företag att ställa för krav på framtidens designer? Haglöfs, tillverkar friluftsprodukter, Johnny Claus, produktchef: Sakta, tar fram produkter som hjälper äldre människor, Robert Bell, vd: SNA Europe, tidigare Bahco, tillverkare av handverktyg, Conny Jansson, design manager: Vi kräver att designern i större utsträckning kan följa en designbreif vad gäller den slutliga produktkostnaden. Det vill säga att vara mycket mer medveten och insatt i vad både ingredienser och tillverkning kostar för att kunna skruva designen mot en viss total kostnad. Design avgör procent av priset på produkten - konkurrenskraftig sourcing handlar max om en skillnad på 5-10 procent. I vår industri är det med andra ord design som avgör lönsamheten. Det som vi söker hos designer är två saker; dels behöver jag folk som begriper produktion, så att produkten man tänker ut också går att massframställa. Dels behöver vi designer som är bekanta med affärsprocesserna. Det är ganska viktigt att förstå hur beslut fattas i företagen, hur viktigt det kan vara att få företagsledare eller styrelse ombord på projekten. Detta säger mig att man måste komplettera designkåren med personer som har en annorlunda bakgrund, eller se till att utbildningen får mera djupgående inslag som handlar om produktion, försäljning, och företagsekonomi. Vi kräver och kommer att ställa större krav på att designern ingår i ett sammanhang och inte tror att de bara ingår i en isolerad företeelse och bara levererar en produkt. Den designer som är lite ödmjuk och förstår att det inte bara är designen på produkten som leder till framgång för produkten kommer i framtiden att njuta större framgångar än andra. Så arbetar många redan idag men fler borde tänka så. Foto: Ergonomidesign Anna Romboli, marknadsansvarig på Ergonomidesign. Den internationella trenden växer och blir starkare och starkare. att fortsätta på mastersnivå, antingen direkt efter kandidatprogrammet eller efter en kort period av praktiskt arbete för att känna efter vilken individuell inriktning man vill fördjupa sig inom. Claus-Christian Eckhardt ser också att allt fler företag på ett allt tidigare stadium efterlyser designer som hjälper till med företagsstrategin. Men det hänger mycket på vilket företag vi pratar om och vilken situation de är i. De designmedvetna företagen har förstås lättare att ta hjälp av en strategisk designkonsult. Företag som BMW och P&G arbetar till exempel sedan länge nära med strategiska designer, säger Claus-Christian Eckhardt. filialer utomlands Ergonomidesign, en av Sveriges äldsta och mest etablerade designkonsultföretag, har öppnat flera filialer runtom i världen: i Hong Kong, Tokyo, Bern och London. Och de har konkreta planer att öppna fler utländska kontor. Den här utvecklingen är helt i linje med den internationalisering som designkonsulterna genomgår just nu, säger Anna Romboli, marknadsansvarig på Ergonomidesign. Hon ser att den internationella trenden inte är ny men att den växer och blir starkare och starkare. Nästa steg i utvecklingen är att förtydliga sin specialitet. När vi arbetar internationellt konkurrerar vi med alla utländska designbyråer och konkurrensen är stenhård. Då måste vi vara tydliga med vad som är vår expertis och lyfta fram de områden där vi är riktigt bra. Då har vi en möjlighet att hävda oss på den internationella arenan. Och här finns det som särskiljer svensk design från andra länders, enligt Anna Romboli. Vi har ett visst sätt att arbeta på, ett visst tänk i vår designfilosofi. Det är något positivt som svenska designer bör ta tillvara när vi ska ut och konkurrera på den internationella marknaden. Den här speciella svenska designfilosofin handlar om designprocessen både för tjänstedesign och produktdesign. I Sverige finns en tradition av att fokusera på funktionalitet, samtidigt som vi arbetar med ett inkluderande förhållningssätt. Det kan till exempel innebära att vi inkluderar äldre användare i processen vilket innebär att vår design även passar de som är 60+. Här kan vi se en starkt växande målgrupp eftersom andelen äldre ökar och de blir allt mer aktiva. Svenska företag borde verkligen ta tillvara på dessa möjligheter för att öka sin försäljning och tillväxt, säger Anna Romboli. Kraven från uppdragsgivarna ökar också. Företagen kräver att designkonsulten ska kunna alltmer och gå in på andra typer av kompetensområden än tidigare, till exempel varumärkesfrågor, affärsstrategi och marknadskommunikation. Det beror både på att design i allt högre utsträckning är företagsledningens ansvar. Men det beror också på att designkonsulten ser ett ökat antal marknadsförare som sina direkta uppdragsgivare istället för produkt- och utvecklingschefer. Därför gäller det att vi kan bemöta deras frågeställningar och förklara våra lösningar utifrån deras synvinkel, till exempel när vi ska presentera en designstrategi eller en idé. Vi måste helt enkelt kunna leverera utifrån olika intressenters önskemål, säger Anna Romboli. Framtidens industridesigner är gränslös. Med den ökade internationaliseringen hos företag och i designutbildningen ökar också designkonsulternas arbeten över gränserna. Därför öppnar många designkonsulter filialer utomlands. kommer kanske att ha nya befattningar som går utanför den traditionella designrollen. måste kunna kommunicera med det språk och den terminologi som ledningsgrupperna i företagen använder. kommer att få utbilda sig mer. De ökade kraven på designkåren ökar också kraven på designutbildningarna. ett magasin från svid, Stiftelsen svensk industridesign 13

14 utmärkelser utmärkelse på turné Design S/Swedish Design Award är Sveriges största designutmärkelse. I år fi ck tio bidrag ta emot ett Design S, allt från mixerbord i fi ckformat, till en multihjälm, ryamatta och armband. efter utmärkelsen turnerar en utställning med produkterna inte bara i Sverige utan även ut i världen, ända till USA och Kina. Anna Blomdahl projektledare för designs/swedish design Award syftet med sveriges största designutmärkelse är att främja designutvecklingen, skapa ett intresse för design och visa på vikten av design för att öka företagens lönsamhet. SVID, Svensk Form och Sveriges Reklamförbund instiftade Design S/Swedish Design Award år Det fanns och finns en rad designutmärkelser i Sverige, men med Design S/Swedish Design Award, ville vi skapa en bred nationell designutmärkelse, säger Anna Blomdahl, projektledare för Design S/Swedish Design Award. Jämfört med andra designutmärkelser så har Design S/Swedish Design Award tagit bort kategoriområdena. Fokus är istället kriterier som funktion, kommunikation, utförande och affärsnytta. Speciellt för Design S/Swedish Design Award är också den unika exponeringen som de utmärkta produkterna får genom en turné som sträcker sig över två år efter utnämningen. Den aktuella turnén stannar på fem ställen i Sverige för att sedan ge sig ut i världen, då till Tyskland, Grekland, USA och Kina. Ett av syftena med utmärkelsen är att övertyga omvärlden om att bra design utvecklar företagen och även samhället i stort. Juryn består av en välmeriterad expertgrupp som värderat de olika designinsatserna. Bidragen har sedan bedömts i flera omgångar men för att överhuvudtaget gå vidare i urvalsprocessen måste bidragen anses uppnå huvudkriterierna om nyskapande och kreativ höjd. Inför årets prisutdelning hade juryn 200 anmälda bidrag att bedöma. Av dessa nominerades sedan 19 varav 10 slutligen premierades med symbolen för utmärkelsen, ett tredimensionellt Design S. Materialet varierar däremot från gång till gång. I år var S:et gjort av Sveriges vanligaste träslag gran. DeSIgn S/SweDISH DeSIgn AwARD Design S/Swedish Design Award är Sveriges största designutmärkelse som premierar framgångsrik design och belönar kreativa problemlösningar. Det fi nns ingen annan designutmärkelse som via utdelningsceremoni, utställning, turné och online-utställning lyfter fram och marknadsför svensk design nationellt och internationellt. Utmärkelse belönar såväl designer som företag. Design S/Swedish Design Awards delas ut varannat år. Nomineringsprocessen för 2010 startar i november läs mer på premierade 2008 design s är bra reklam Vid 2008 års upplaga av Design S/Swedish Design Award premierades tio produkter med ett Design S. Att ha ett S som kvalitetsstämpel sätter ytterligare fart på affärerna. Det vittnar fl era av de premierade företagen om. TexT: CARolA ålstig AnDeRSSon BIlD: DeSIgn S/ SweDISH DeSIgn AwARD ett av de premierade bidragen i år är klädkollektionen NUMB och designern Anna Bonnevier. Tolv unika plagg. Tidlöst mode i svensk viskos. Behagligt att bära, vackert att skåda lyder en del av juryns motivering. Jag tycker att det är häftigt att få ett erkännande av branschen, säger Anna Bonnevier som i NUMB skapat sin första kollektion. Som modeformgivare är det inte så vanligt att man både kan söka och sedan även få design-utmärkelser och därför var det roligt att jag valdes ut. Anna Bonnevier håller som bäst på att jobba med en ny kollektion som ska presenteras under modeveckan nästa år. POC Sweden står bakom multihjälmen Receptor som också är ett av de premierade bidragen. Juryns motivering lyder: En tekniskt fulländad multihjälm för alla slags extremsporter, från snowboard och mountainbike, till rafting och kiteboarding. Formen är kongenial med varumärket och signalerar stil, fart och funktion i harmonisk säkerhet. Stefan Ytterborn, vd på POC Sweden, säger att deras varumärke fått ett bättre och snabbare genomslag på marknaden i och med den medieexponeringen som följt utmärkelsen. Design S ger också produkten en kvalitetsstämpel. Designtävlingar är viktiga, både som synliggörare och kvalitetsstämplare. Vi använder oss av Design S-utmärkelsen i många olika delar av vår marknadsföringsmix och ja, vi kommer att ställa upp nästa gång igen, säger han. de tio premierade BidrAGen ASKul Uppdragsgivare: Askul (japanskt postorderföretag) Design: Stockholm Design lab boo Uppdragsgivare: Blå Station Design: Stefan Borselius eve Uppdragsgivare: Gallery Pascale Design: Claesson Koivisto Rune 02 CoCoon Uppdragsgivare: 02 (brittisk mobiloperatör) Projektledning: Streative Branding Design: Syntes Studio open box Uppdragsgivare: Fagerhult Belysning Design: Propeller 14 design&affärer

15 utmärkelser lönsamhet som vinner foto: teknikföretagen Design lönar sig. Det är just det som Stora Designpriset vill uppmärksamma. TexT: CARolA ålstig AnDeRSSon dan nyman teknikföretagen stora designpriset delas ut till företag som kan visa att deras design gett ökad lönsamhet. Det specifika med vårt designpris är just lönsamheten. Det vill säga att man ska kunna bevisa att designen har gett lönsamhet, säger Dan Nyman, ansvarig för Stora Designpriset på Teknikföretagen. Den kommersiella framgången ska vara så pass långvarig att nyttan av designinsatsen kan anses vara bekräftad. Det innebär att produkterna som nomineras har varit ute ett par år på marknaden. Juryn bedömer också hur designarbetet bidragit till företagets utveckling. I övrigt bedöms övergripande designstrategi och innovativ höjd liksom nyhetsvärde, produktionsanpassning, användarnytta, ergonomi och miljökrav. För att få medlemmarnas uppmärksamhet på designens betydelse för affärer instiftade Teknikföretagen Stora Designpriset i samarbete med SVID och Svensk Form. Med priset vill Teknikföretagen bevisa att design ger ökad konkurrenskraft för deras medlemmar, något som organisationen inte tror att medlemmarna alltid är medvetna om. Vinnaren till Stora Designpriset väljs ut i två steg. Först utser juryn fem finalister. Därefter avslöjas vinnaren på Teknikföretagens årsstämma i Stockholm. Sakta men säkert har intresset vuxit. Vi får in mellan 50 och 100 bidrag varje år, säger Dan Nyman. SToRA DeSIgnpRISeT Priset har funnits sedan 2003 och delas ut årligen i maj. I tävlingen bedöms produkter, varor, tjänster eller sortiment. Form och gestaltning är grundläggande men designen ska vara en avgörande faktor för kommersiell framgång. Priset delas ut till ett svenskt företag och dess designleverantör. Designleverantören kan vara intern eller extern samarbetspartner. Syftet med priset är att lyfta fram industridesignens viktiga roll för produktutveckling och lönsamhet och visa att designarbete har ett kommersiellt värde och utgör en viktig konkurrensfaktor. Utmärkelsen vill också inspirera företag att se design som ett strategiskt verktyg för affärsutveckling. Prissumman kronor går till designleverantören. Hälften av pengarna ska doneras till forskningsprojekt inom designområdet. läs mer på VInnARe 2008 lönsamt att surfa med ögonen Vinnare av Stora Designpriset 2008 var Tobii Technologies för deras teknik för att surfa med ögonen. TexT: CARolA ålstig AnDeRSSon Tobii Technologies i Danderyd och deras teknik för ögonstyrning av datorers pekare vann Stora Designpriset Bakom designen står Myra Industriell Design AB och Jon-Karl Sundh. Vi är väldigt stolta över att ha vunnit Stora Designpriset eftersom det uppmärksammar just hur design påverkar produkters och företags lönsamhet. Vi är övertygade om värdet av god design och Tobiis framgång är ett tydligt bevis på att det är lönsamt att använda sig av design, säger Mårten Skogö, utvecklingschef på vinnare av Stora designpriset 2008 var t60 eye t från tobii technologies. en teknik för ögonstyrning av datorers pekare. foto: tobii technologies Tobii Technologies. Tobiis produkter används främst av funktionshindrade som inte kan styra datorn annat än med ögonen men man säljer även analysredskap till forskning och användarstudier av webbsidor och reklam för att mäta var användaren tittar. Google, Yahoo och Microsoft är några av kunderna, och tekniken att styra en dator med blicken kan slå ut datormusen i framtiden. Under våren 2005 började bolaget använda sig av industridesigner inom sin produktutveckling. Då hade företaget 17 anställda och bokslutet visade på 15 miljoner kronor. Under våren året därpå lanserades MyTobii P10. Sedan dess har försäljningen ökat dramatiskt och bolaget har även kommit igång med flera produkter. Idag har vi 170 anställda med kontor i Boston, Washington DC, Bergen, Frankfurt och Tokyo och vi räknar med att omsätta 200 miljoner kronor 2008, säger Mårten Skogö. numb Design: Anna Bonnevier pacemaker Uppdragsgivare: Tonium Design: No Picnic och Tonium ReCepToR Uppdragsgivare: POC Sweden Design: POC Sweden TeKlA Uppdragsgivare: Kasthall Mattor & Golv Design: Gunilla lagerhem Ullberg THInneR Uppdragsgivare: Karl Andersson & Söner Design: Tobias Berneth ett magasin från svid, stiftelsen svensk industridesign 15

16 sommardesignkontoret unika samarbeten Sedan sju år driver SVID Sommardesignkontoret runtom i landet. Det här är en unik chans för företag, kommuner och organisationer att tillsammans med studenter lyfta blicken och lära av varandra. Text: carola ålstig andersson Bild: sommardesignkontoret anna hrdlicka Sommardesignkontoret har ett tydligt regionalt fokus. Uppdragen kan till exempel handla om hur en ort ska bli mer attraktiv. Flera uppdragsgivare är lokala små och medelstora företag. Varje Sommardesignkontor består av fyra till åtta studenter från olika högskolor och universitet som under sju intensiva sommarveckor arbetar tillsammans med olika uppdrag. Kontoren består av en kombination av studenter från olika discipliner inom design: industridesign, grafisk design, inredning, arkitektur och landskapsarkitektur men också ekonomistudenter och studenter från olika ingenjörsutbildningar. Varje kontor har en lokal projektledare och en erfaren designer eller en arkitekt som handledare. Projektet startade redan 1998 som ett samarbete mellan HDK (Högskolan för Design och konsthantverk) och Högskolan i Borås eftersom man såg att designstudenter hade svårt att få praktikplatser, säger Anna Hrdlicka som är nationell samordnare för Sommardesignkontoret på SVID och även projektledare för kontoret på Gotland. Sommardesignkontoren blev en succé från år ett och som mest har det varit 18 Sommardesignkontor under en och samma sommar. Det var under Designåret I somras var det fem Sommardesignkontor i gång i landet: Luleå-Boden, Halmstad, Region Siljan, Gotland och Linköping. Totalt sökte 404 studenter till 38 platser. De sökande kommer från hela världen. Kina, USA, Ryssland, Tyskland, Storbritannien och de nordiska länderna är bara några exempel. Studenterna arbetar från problembeskrivning, via research, analys och idéer till ett konceptförslag. De får stor frihet och också möjlighet att jobba med andra kompetenser. Det förslag som projektet utmynnar i ska däremot inte vara färdiga lösningar för att inte konkurrera med befintliga arkitekt- och designkontor. Så här gör du som företag för att få hjälp av sommardesignkontoret Kontakta ansvarig för Sommardesignkontoret nationellt eller kontakta SVID i din region. Kostnaden för att delta för företag, organisationer eller kommuner varierar efter uppdragets karaktär och företagets storlek. Så här söker du till sommardesignkontoret som student Ansök via SVIDs webbplats Du måste ha läst minst två år av din grundutbildning varav minst fem poäng design för att kunna söka. Arbetet pågår under sju veckor, oftast tre veckor i juni och fyra veckor i augusti. Förutom erfarenhet får du lön för hela perioden och gratis boende. Efter avslutat arbete får du ett anställningsintyg. Region siljan Lokalt producerat gav mersmak Sommardesignkontoret i Region Siljan gav riktig mersmak. Lokalt producerad mat var temat och fyra av de deltagande företagen har sagt att de tänker gå vidare med idéerna. Text: karin stener När företag, kommuner och organisationer vid tidigare års Sommardesignkontor kommit i kontakt med studenter har resultaten varit slående. Så även under Sommardesignkontoret i Region Siljan som sommaren 2008 arbetade under temat Livsmedel och lokal produktion. Temat lockade allt från små enmansföretag till stora Siljan Chark. Vi har märkt ett stort intresse från företag i regionen när det gäller lokalt producerad mat, säger Titti Norling, projektledare för Sommardesignkontoret i Region Siljan. Flera av uppdragsgivarna var producenter av ekologiska livsmedel men vi arbetade också med två hotell som satsar mycket på lokalproducerad mat. Gemensamt för alla företag var en strävan efter att skapa mat som produceras på ett så naturligt, nära och ärligt sätt som möjligt. Åtta studenter med olika bakgrund arbetade med uppdragen som i många fall handlade om att stärka företagens profil och olika sätt att nå ut till kunderna. Men att hitta koncept som fungerar kräver mer än att bara titta på grafiska uttryck, studenterna analyserar alla delar som kan påverka företaget: närmiljön, företagets kärnvärden, marknadsföring, kunder med mera. Resultatet av studenternas arbete togs emot mycket positivt. Minst fyra företag har gett oss besked om att de kommer att vidareutveckla studenternas arbete, berättar Titti Norling. Ett uppdrag kommer till och med att, efter fortsatt arbete, mynna ut i en ansökan om att skydda en symbol som studenterna föreslagit. Sommardesignkontoret innebär ofta ett nytänkande hos företag. De får möta studenternas värderingar, kunskaper och kreativitet. En av idéerna som gavs till ett av företagen, Siljan Chark, var starta en företagskör. Ett oväntat förslag men mycket nyskapande just vad man kan hoppas på i mötet mellan företag och studenter eftersom företaget ibland känt sig lite insnöade, säger Patrik Andersson, vd på Siljan Chark. Sommardesignkontoret hade många bra knep, säger han. Men just förslaget om en företagskör vet han inte riktigt hur han ska lägga fram till personalen 16 design&affärer

17 sommardesignkontoret Lyriska omdömen på Gotland Sommardesignkontoret på Gotland arbetade bland annat med Gotska Sandön och kalkbrottet i Ar. Och uppdragsgivarna var överväldigade. Sommardesignkontoret på Gotland bestod av åtta studenter från olika delar av världen. De arbetade med uppdrag för Länsstyrelsen på Gotland. Text: carola ålstig andersson Bild: sommardesignkontoret anna hrdlicka Sommardesignkontoret SVID har sedan 2001 varit huvudman för Sommardesignkontoret runt om i Sverige. Sommardesignkontoret arbetar med korta konceptorienterade uppdrag, främst för mindre företag eller kommuner. Målet är att skapa kreativa miljöer där olika kompetenser möts. På Gotland fick studenterna bland annat i uppdrag av Länsstyrelsen på Gotland att se hur de skulle kunna utveckla nationalparken Gotska Sandön och göra den mera tillgänglig som besöksmål. Sandön var förr ett militärt område men nu vill vi satsa på att försiktigt utveckla nationalparken och bad Sommardesignkontoret om råd, säger Anders Granat, länsråd på Gotland. Sommardesignkontoret föreslog en etappvis utbyggnad där man börjar med att upprusta lägerplatsen på ön, omorganisera skyltsystemet, bygga utsiktstorn och förbättra färjelägena. På sikt föreslår även studenterna att den gamla militärförläggningen blir lärocenter. Länsstyrelsen bad även studenterna se över kalkbrottet i Ar som går under namnet Blå Lagunen. Det är en plats dit många kommer för att bada och bara njuta av den annorlunda miljön. Men platsen saknar både parkeringsplatser och säkerhetstänk. Det har kommit fram många nya idéer och tankar som vi nu spinner vidare på, säger Anders Granat som är lyrisk av Sommardesignkontorets studenter och vad de kan bistå med. För en region som vår betyder det här oerhört mycket. Det handlar om resurser som vi aldrig annars får åtnjuta. De allra flesta företag, organisationer eller kommuner som arbetat med något Sommardesignkontor är nöjda. En utvärdering visar att så många som åttio procent av tidigare års uppdragsgivare har valt att gå vidare med designidéerna. Totalt har fler än 600 studenter och nästan 700 uppdragsgivare mötts genom olika designprojekt under de senaste tio åren. Som student får man lön för hela perioden och gratis boende men framför allt en nyttig erfarenhet och bra kontakter. Anna Hult som studerar planering på masterprogrammet Urban Planning and Design på KTH i Stockholm var en av åtta studenter på Gotland och Sommardesignkontoret i Fårösund. Hennes sju sommarveckor var väldigt speciella och oerhört intensiva. Det var en fantastisk upplevelse. Vi var åtta personer som aldrig träffats förr, från olika delar av världen, som bodde, åt, jobbade och levde tillsammans, säger Anna Hult. Studenterna hade både olika kulturell och professionell bakgrund. Det har givit mig jättemycket att jobba multidisciplinärt. Dels att se vad andra kan ha för roll i ett projekt men också för att stärka mig själv i min roll och vad jag kan bidra med. Ibland kan det vara svårt som student att se vad som skiljer en arkitekt från en landskapsarkitekt eller stadsplanerare till exempel. Tack vare Sommardesignkontoret har Anna Hult fått sju nya vänner över hela Europa och på så vis kunnat bredda sitt kontaktnät. Hon är också övertygad om att Sommardesignkontoret kommer vara en merit vid kommande anställningar. Sommardesignkontoret på Gotland fick bland annat i uppdrag av Länsstyrelsen att ta fram ett nytt förslag på organisering av lägerplatsen på Gotska Sandön som kan fungera för visionen att ta emot besökare per år. Ett av förslagen för att kunna hysa fler övernattare på ön var att ta fram nya boxliknande stugor eller volymer. Volymerna kan slutas då de inte används för att på så vis minimera underhållet. ett magasin från svid, Stiftelsen svensk industridesign 17

18 regionala projekt CITy move InTeRDeSIgn att flytta ett samhälle TexT: bosse jönsson BIlD: gällivare Kommun under Två veckor i mars och april 2009 samlas 40 experter från hela världen i Gällivare för att delta i en workshop, City Move Interdesign. Kompetensen bland deltagarna är synnerligen bred; industridesigner, grafiker, marknadsförare, arkitekter, läkare och forskare ska tillsammans ta fram förslag på hur man kan flytta delar av Malmberget i Gällivare. Finansiärer till projektet är förutom Gällivare kommun bland annat Näringsdepartementet, Länsstyrelsen, LKAB och EU. Gruvan under Malmberget underminerar samhället. Redan 1973 flyttade man de första husen från riskzonen. Nu måste man hitta nya platser för större delen av bebyggelsen. Det är faktiskt inget unikt. Stora folk- och samhällsomflyttningar sker och har skett ofta runt om i världen. Poängen är att nu vill man göra det rätt ur ett mänskligt perspektiv. I Gällivare vill man skapa nya, hållbara och hemtrevliga stadsdelar, som utgår från invånarnas behov. Det är ett omfattande arbete att flytta ett samhälle, men grundidén är enkel: det är bara att placera om huskropparna som legobitar och förbinda bitarna med vägar, va-ledningar och annan infrastruktur. Klappat och klart - om det inte fanns människor med minnen och anknytningar till sin gamla miljö. Människor som en gång valt att bo på en viss plats, i ett visst socialt sammanhang måste flyttas utan större möjlighet att välja. Det är här designmetoden kommer in, säger Claes Frössén, projektledare på SVID som startade och driver projektet. Industridesign har alltid utgått från, eller tagit stor hänsyn till, användaren av den fysiska produkt eller tjänst som ska skapas. Det handlar om att hitta en form och ett uttryck som matchar, förstärker och förtydligar funktionen. Industridesignerns metod kan lösa problem på nya och annorlunda sätt; den har fokus på användaren, den har ett tydligt inslag av kreativitet och nyskapande. Och den kan tillämpas även i större skala på exempelvis samhällsprojekt. Designmetoden kan alltså användas på ett samhälles problem av strategisk eller infrastrukturell art. Det traditionella designobjektet, produkten, är i det här fallet samhället. Användaren är medborgaren. För oss på SVID är projektet viktigt och intressant av flera skäl, säger Claes Frössén. För det första kan vi bryta ny mark för designområdet. För det andra blir design och nyttan av design tydlig och unikt synlig. Dessutom får vi genom City Move Interdesign en möjlighet att knyta internationella kontakter. Redan sommaren 2008 inleddes City Move Interdesign med en förstudie där boende i Malmberget fick komma med idéer. Resultatet av förstudien finns med som underlag för att deltagarna i workshopen ska kunna ge förslag Hur fl yttar man ett samhälle? Hur fl yttar man hundratals hem, rosenrabatter, fruktträd, solnedgångar och hemkänsla? Man använder design för att skapa nya lösningar! till åtgärder utifrån de berörda medborgarnas önskemål. Vi kommer dessutom att starta uppbyggandet av ett kunskapscenter där resultaten från City Move Interdesign och erfarenheterna från flytten i Gällivare och andra liknande projekt i världen ska samlas, säger Claes Frössén. I dag finns ingen samlad kunskap trots att behovet av sådan är stor och hela tiden ökar från både Gällivare och andra orter i världen. Dessutom tillkommer nya orsaker till den här sortens samhällsprojekt. Det visar sig till exempel att klimatförändringarna sannolikt kommer att medföra stigande vattennivåer som hotar flera svenska orter. Delar av Göteborg kan behöva omplaceras, Skanör och Falsterbo i Skåne måste eventuellt flyttas. Liksom flera samhällen i Vänernområdet. Flytten av samhället i Gällivare/Malmberget är idag ett faktum. Hur många hus som ska flyttas och till vilka kostnader vet man inte. Det går inte att göra en rimlig uppskattning, säger Ulf Hansson, näringslivschef i Gällivare. Men det kommer att kosta väldigt mycket pengar. Man vet att det är ett omfattande projekt. Men hur omfattande det till slut blir beror på faktorer som man inte kan överblicka i dag. Kommer till exempel LKAB att utnyttja sitt undersökningstillstånd som omfattar även stadens centrum? Om så måste även centrum omplaceras. mer på gång FRån SVID KReAST kreast står för kreativitetsbefrämjande strukturerad arbetsmodell för konceptutveckling. kreast-projektet har bland annat utmynnat i den så kallade receptboken - en integrerad arbetsmodell som omfattar arbetsmetoder, samarbetsformer och verktyg för konceptutveckling i industriföretag. Syftet är att bidra till kortare ledtider och minskade felkostnader inom produktutveckling med bibehållen eller förstärkt innovationskraft. VARDAgenS DeSIgn nu erbjuder Svid både företag och organisationer möjlighet att prova på vad designprocessen kan resultera i för ditt företag. DIA design i Affärsutveckling, dia, är ett utbildningsmaterial som utvecklats av Svid för att svenska företag och organisationer ska kunna erbjuda världsledande varor och tjänster. TIll er TjänST - är ett samarbete med Almi och nutek med syfte att stärka kvinnors företagande. läs mer på Svids webbplats, samarbete för ökad Turism Turism och design. Det här är två näringar som de senaste åren rönt stora framgångar genom att samarbeta. TexT: lena loheim KAngeVIK nutek ansvarar för att främja turistnäringen. Myndigheten arbetar på olika sätt för att samaföra turistnäringsfrågor och design. Det berättar Agneta Florin på Nutek där hon är projektledare för turistnäringsfrågor. Inför VM i Åre 2007 tog de in designkompetens på ett tidigt planeringsstadium. Och samarbetet visade sig vara väldigt lyckosamt. Gästtillströmningen var stor och fungerade bra, säger Agneta Florin. Det finns många andra exempel på hur turism har utvecklats med hjälp av att arbeta med designprocessen. I Norrbotten har SVIDs lokalkontor i Luleå kopplat samman turism och design.turistföretag har jobbat i grupp tillsammans med designer och arkitekter med flera, för att produktutveckla sina produkter och anläggningar. Ett lyckat exempel i det arbetet är Camp Ripan byggt upp en ny, bredare kundkrets och kan nu ta ut högre priser. I Ljungby kommun pågår just nu ett affärsutvecklingsprogram där designprocessen är den röda tråden. Deltagarna kommer från nio olika företag som arbetar med småskalig turism. Det är alltifrån jakt och fiske, stuguthyrning, rökeri, ett spa med flera. Redan i maj fick företagen i uppdrag att göra en kundundersökning som har legat till grund för det första mötet som var i oktober. Efter åtta workshops ska utbildningen vara färdig i april Då ska samtliga anläggningar ha slutfört en marknads- och åtgärdsplan, hur de vill utveckla sina anläggningar, säger Gisela Mattisson, projektledare och ansvarig för SVID Region Sydost. Min förhoppning är att de ser att designkompetensen är viktig. Att de förstår att det finns en kompetens hos den designer de kan ha nytta av i sin affärsutveckling. Och att man blir bättre beställare. Man ska veta hur man beställer och vad är det för krav man kan ställa på en arkitekt, inredare eller industridesigner. Och fler projekt där turism och design kopplas samman är på gång i landet, både i norra platsen kan knappast bli mer idyllisk för Gårdsbutiken i Högarne. men hur ska turisterna hitta hit? och södra Sverige. Faller projektet i Ljungby väl ut har Smålands turistråd planer på att starta en liknande utbildning för utvalda turistföretag även i Kronobergs län. Och Agneta Florin är enbart positiv: Från Nuteks sida tycker vi att designprocessen passar väldigt bra när det gäller produktutveckling inom turistnäringen. Det här är ett format som passar för den här typen av affärer och produktutvecklingsprojekt som vi jobbat med, säger hon. foto: Svid i växjö 18 design&affärer

19 regionala projekt Foto: Formens Hus Designarena Nord Mer design i Norrland Att hitta en industridesigner i Norrland. Det är svårt. Det finns nio i Umeå. Längre norrut ingen. Målet för Designarena Nord är minst två i Norrbotten. Text: bosse jönsson bild: Ateljé grodan, luleå Helena Jönsson, SVIDs lokalkontor på Centek i Luleå Designarena nord är ett huvudprojekt med elva delprojekt som drivs av SVIDs lokalkontor på Centek i Luleå. Designarena Nord är ett treårigt projekt som har som mål att norrbottningar i allmänhet och norrbottniska företag i synnerhet bättre ska förstå och uppskatta industridesign. Vi vill visa hur viktigt det är att inte bara konkurrera med pris utan även med design, säger Helena Jönsson, projektledare för Designarena Nord. Som övergripande mål har Designarena Nord att få norrbottniska företag att integrera industridesign i sin produktutvecklingsprocess. Och man vill hjälpa industridesigner att etablera sig i Norrbotten. Här har inte funnits någon på tio år, säger Helena Jönsson. Så det är hög tid. Allra minst två vill vi få hit. Man skulle kunna förledas tro att Norrbotten är väl försett med yrkesverksamma industridesigner. Den internationellt kända och erkända Designhögskolan ligger i Umeå, och i Luleå utbildas civilingenjörer och högskoleingenjörer i tekniskt design, utbildningar med större teknisk betoning och med mindre krav på konstnärligt uttryck. Trots att man i Luleå har landets, till Hållbar utveckling Formens hus för framtiden Formens Hus i Hällefors är en unik mötesplats för att utforska, utveckla och ge insikter om hur design, form och färg bidrar till en hållbar utveckling och påverkar samhälle, företagande och människan. Text: bosse jönsson Tanken med Formens Hus är att skapa ett innovativt centrum för hållbar design. Här kan Bergslagens företag möta regionala högsko- antalet studenter, största designingenjörsprogram så flyttar de flesta studenterna till fasta anställningar söderut i landet, när de är klara. Det vill Designarena Nord råda bot på. Vi har faktiskt redan lyckats rekrytera en industridesigner. Han är utbildad i Umeå och har jobbat fyra år på Volvo. Nu har han flyttat hem till Jokkmokk och startat företaget F-use. Ett förpackningsprojekt startades under Målet var att företagarna skulle få fram en riktigt bra och unik förpackning till sin produkt. En förpackning som inte bara var snygg utan även funktionell och anpassad utifrån användarna. Under projektet fick företag under sex månader arbeta med en eller flera industridesigner. Tillsammans utvecklade de, utifrån företagets profil, ett antal unika förpackningskoncept. Det handlade om förpackningar, men också om själva produkterna. De deltagande företagen utbytte även sinsemellan erfarenheter. I förpackningsprojektet arbetade man bland annat med den välkända norrländska löjfilén. Hittills hade man bara tagit tillvara på rommen och slängt resten av fisken, berättar Helena Jönsson. Inom projektet utvecklades konceptet och nu exporterar man hela eller delar av fisken söderut och gör flera olika inläggningar av löja. Man säljer till exempel löjfilé till Grand Hotel i Stockholm och till andra exklusiva restauranger. Mer information om projektet finns på lor och universitet, men även medarbetare från flera av världens främsta designuniversitet, tekniskt framstående högskolor och universitet. Ett av projekten vid Formens Hus är att initiera ett utvecklingskluster med inriktning på hållbar design för det akuta boendet vid katastrofsituationer. På Formens Hus arrangeras lokala, svenska och internationella konferenser. Men basen i verksamheten är husets utställningar som vänder sig till företag, utbildningar och forskningssamhället, liksom till barn ungdomar och allmänheten. Design 1900, en bred utställning om förra seklets industridesign. Design Anonym är som en arkeologisk utgrävning ur vår egen tid; här visas mer eller anonyma, massproducerade ting som finns i samtiden. Utställningen 50-talets lägenheter tar oss hem till de två familjerna Andersson och Sundström och visar deras hem från 50-talet. I Formens Hus finns även en omfattande boksamling med litteratur om konst och design under hela 1900-talet. Mötesplatsen Formens Hus vill främja det kreativa samtalet kring form- och designfrågor. Det ska vara en plats där möten kan ske i tvärvetenskaplig anda och där olika kompetenser lär och utvecklas tillsammans. Därtill vill Formens Hus vara en inspirerande arbetsplats för designföretag som etablerar sig i Hällefors. Formens Hus har projekterats och byggts av Hällefors kommun och finansierats av EU:s strukturfond Mål 2, Hällefors kommun och Länsstyrelsen i Örebro län. Stiftelsen Formens Hus i Hällefors kommun är stiftad av Hällefors Kommun, Svensk Form och SVID. Expandera Ett lyft för Södern Om två år ska vart fjärde företag i Skåne och Blekinge använda design som en innovativ resurs. Designbranschen ska stå starkare med fler företag, fler anställda och optimerad affärsmässighet. Det är några av målen för projektet Expandera. Text: bosse jönsson Det övergripande syftet med Expandera är att skapa fler och starkare företag i Skåne och Blekinge med hjälp av design. En undersökning från 2007 visar att företagen i regionen har större tilltro till design som en väg till bättre lönsamhet än kollegorna i övriga Sverige. Samtidigt är tillgången på designer ojämnt fördelad mellan Skåne och Blekinge, där Blekinge har brist på kompetens trots att Öresundsregionen utbildar flest designer i norra Europa. Dessutom upplever fyra av tio företag i Skåne/Blekinge ett ökat krav på design. Projektet Expandera kommer att verka inom fem områden. Det första handlar om att med hjälp av design underlätta för företag att utveckla nya och befintliga produkter och tjänster och i processen stärka företagens varumärken. Vi vill lyfta fram positiva exempel, säger Marie Loft, ansvarig SVID Region Syd. Vi vill visa företag som expanderat, blivit lönsammare och mer kreativa genom medvetet arbete med design. Att skapa och stärka nätverk är huvuduppgiften för Expanderas andra delområde. Målet är att arrangera fyra match-makingmöten per år mellan designer och relevanta branscher och på speciella teman. Dessutom ska det skapas en designakademi med starka mentorer från näringslivet. Affärsutveckling för designföretag är tredje insatsområdet för Expandera. Designbranschen har goda idéer, men ofta bristande kunskaper och erfarenheter av affärsverksamhet. Det gör att designbranschen bör utvecklas och göras mer affärsmässig. Målet är att minst fem designföretag ska ha fler än fem anställda år 2010, och 25 nya designföretag ska ha sett en möjlighet att etablera sig i Skåne och Blekinge. Den fjärde uppgiften för Expandera är att samordna designarbetet i Skåne och Blekinge. Tanken är att skapa en effektiv struktur för designområdet i regionen och hitta en balans mellan behov och efterfrågan. I dag köper fyra av tio företag externa designtjänster. Målet är att höja antalet till sex av tio. Slutligen vill Expandera etablera Skåne och Blekinge som attraktiva och kreativa regioner att leva, bo och verka i. Vägen dit är förbättrade marknads-, kommunikationsoch informationsinsatser. Vi vill att Skåne/Blekinge ska utvecklas till en frontregion med tydlig designprofil, säger Marie Loft. ett magasin från svid, Stiftelsen svensk industridesign 19

20 välkommen Till svid på svid är vi övertygade om att design lönar sig. Vi ser design som en viktig och nödvändig utvecklingskraft för såväl näringsliv som offentlig verksamhet. Vi arbetat för att företag, organisationer och offentliga verksamheter ska bli medvetna om designens betydelse som konkurrensmedel, och för att de ska integrera designmetodik i sina verksamheter. VI VIll HjälpA DIg ATT göra AFFäReR När du vill utveckla din verksamhet, dina produkter eller tjänster för att de ska bli attraktiva för kunderna bör du använda design. Det visar sig gång på gång att företag som investerar i design och varumärkesbyggnad får igen sin investering med råge - oavsett om man säljer industrirobotar, hårborstar eller it-tjänster. DeT HäR KAn VI göra FöR DIg Vi har bred kunskap inom designområdet och kan hjälpa din verksamhet att bli framgångsrik genom att använda design. Någon av våra projektledare kan rekommendera den bästa lösningen inom design för din verksamhet - vare sig det är ett företag, en organisation eller offentlig verksamhet. RåDgIVnIng Vi ger dig personlig rådgivning om hur din verksamhet kan arbeta med design. Vi kan hjälpa din verksamhet med att göra en designanalys av verksamheten att integrera design i verksamheten förmedla designkompetens vara med i upphandlingsprocessen initiera och driva projekt Kontakta ditt närmaste SVID-kontor för att få veta hur vi kan hjälpa just din verksamhet. DeT HäR är VåR RegIonAlA VeRKSAmHeT SVID finns representerade i hela landet, från Luleå i norr till Malmö i söder. Den regionala verksamheten sker genom fem regionkontor och ett lokalkontor. SVID-kontorens uppgift är att informera och inspirera näringsliv, organisationer och offentlig verksamhet om designens betydelse inom produkt- och verksamhetsutveckling. De förmedlar kontakter mellan företag, organisationer, designkonsultföretag och forskning och utbildning. Vill du ha mer information om SVIDs regionala verksamhet, kontakta Anne Flyboo, regionchef, på telefon eller e-post mer om SVID Svid har i uppdrag från näringsdepartementet och nutek att främja svenska företag att bli mer konkurrenskraftiga med hjälp av att medvetet satsa på strategisk design. vi stödjer och bedriver forskning. vi har nationell och regional närvaro genom rådgivning och nätverksbyggande, som till exempel konferenser, och samverkansprojekt tillsammans med företag, organisationer, högskolor och universitet. vi driver designprojekt med hållbar utveckling som en självklar inriktning. vi utvecklar designleverantörer designbranschen. vi initierar utbildningar med syfte att utveckla och sprida kunskap om designarbete direkt i projekt eller genom olika former av kommunikationsinsatser. vi utvecklar utmärkelser och tävlingar. vi är delaktiga i att skapa och dela ut stipendier. VI DRIVeR VIKTIgA projekt Att driva projekt är en av våra starka sidor. ibland driver vi projekt själva, men oftast tillsammans med andra. InTReSSenTFöRenIngen FöR SVID Hösten 2008 startade intressentföreningen för Svid en ideell förening där du som medlem får tillgång till ett unikt nätverk av företag, akademi och offentliga verksamheter. i intressentföreningen skapar medlemmarna möjligheter för utveckling av och med design. medlemmarna i intressentföreningen påverkar och stödjer också Svids arbete genom att bland annat utse tre medlemmar till Svids styrelse. men varför en egen förening? räcker det inte med att Svid finns? vi i teknikföretagen är medlemmar i intressentföreningen och drar därmed vårt strå till stacken, berättar Anders rune, chefekonom på teknikföretagen. många behövs för att hjälpa till. jag ser från min plattform att mycket behöver göras för att få upp engagemanget och intresset för designfrågornas vikt för företagen lönsamhet. därför är det utmärkt att Svid har en intressentförening som har aktiva och engagerade medlemmar. i medlemskapet ingår en årlig temakonferens, rabatt på konferenser och utbildningar, medverkan i forskningsfrågor med mera. naturligtvis har du också fri tillgång till Svids publikationer och undersökningar. intressentföreningen är öppen för företag, organisationer, offentliga verksamheter, högskolor och universitet. läs mer på SVID på lidingö Stockholms, Uppsala, Västmanlands, örebro, Södermanlands och östergötlands län. per östling Projektledare Ansvarig SVID Region Mellan Telefon: Mobil: e-post: SVID I SunDSVAll Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. ett lokalkontor fi nns på Centek i luleå. BenGt SAndStröm Projektledare Ansvarig SVID Region Norr Telefon: Mobil: e-post: SVID I malmö Blekinge och Skåne län. marie loft Projektledare Ansvarig SVID Region Syd Telefon: Mobil: e-post: SVID I göteborg Västra Götalandsregionen och Hallands län. kaj ABBeStAm Projektledare Ansvarig SVID Region Väst Telefon: Mobil: e-post: SVID I Växjö Jönköpings, Kalmar, Kronobergs och Gotlands län. GiSelA mattisson Projektledare Ansvarig SVID Region Sydost Telefon: Mobil e-post:

EN FÄRDGUIDE FÖR DESIGNKÖPAREN

EN FÄRDGUIDE FÖR DESIGNKÖPAREN 2 Förord Innehåll Ett av de främsta konkurrensmedlen för svenska företag i framtiden är utan tvekan möjlig heten att utveckla bättre och mer intressanta produkter än konkurrenterna. En viktig komponent

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé Affärsplan 12/13 Innehållsförteckning 2 Affärsidé 3 Vara och Produktion Ledstjärnor 4 Kunder Marknadsföring 5 Marknad konkurrenter 6 Mission & Vision 7 Framtid 8 SWOT Vi på SmartLens UF erbjuder Smartphoneanvändaren

Läs mer

FÖRETAG SOM VÄXER. Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015

FÖRETAG SOM VÄXER. Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015 FÖRETAG SOM VÄXER Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015 JOHN LYDHOLM Vd Sverige LINDA SANTESSON Avdelningschef, region Öst Vad får ett företag att växa? Vilka utmaningar finns i en växande organisation? Vad

Läs mer

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr )

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) BAKGRUND CONNECT Norr 2011 : CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) Sex Investerarträffar Tolv Företagspresentationer för

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11)

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11) u Dessa är de största utmaningarna för Sveriges marknadsförare 2013 u Så stiger kraven på lönsamhet och återbäring på investeringar i marknadsaktiviteter u Vikten av att prioritera rätt i det nya medielandskapet

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Protokoll styrelsemöte 23 2014-05-12

Protokoll styrelsemöte 23 2014-05-12 1/5 2014-06-09 Protokoll styrelsemöte 23 2014-05-12 Närvarande: Pelle Ehn, K3 Malmö Högskola D&R (PE) ordförande Margareta Norell Bergendahl, ITM KTH KTH (MNB) Åsa Wikberg-Nilsson, ordf D&R (ÅW) Närvarande

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Design o tjänster...... Claes Frössén. S t i f t e l s e n S v e n s k I n d u s t r i d e s i g n

Design o tjänster...... Claes Frössén. S t i f t e l s e n S v e n s k I n d u s t r i d e s i g n Design o tjänster... 03 03 05... Claes Frössén S t i f t e l s e n S v e n s k I n d u s t r i d e s i g n S t i f t e l s e n S v e n s k I n d u s t r i d e s i g n S t i f t e l s e n S v e n s k I

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen?

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Undersökning presenterad på Radar i2i FREDRIK RUNNQUIST R.Rev. 1.0 Sida 2 av 13 Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Vad händer? Alla verksamheter

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Max David Eriksson, 1982 / Kontaktuppgifter Telefon: 0738-374097 Email: maxdavid@skapadesign.com Adress: Docentvägen 32, 97752 Luleå / Utbildning

Max David Eriksson, 1982 / Kontaktuppgifter Telefon: 0738-374097 Email: maxdavid@skapadesign.com Adress: Docentvägen 32, 97752 Luleå / Utbildning Max David Eriksson, 1982 Kontaktuppgifter Telefon: 0738-374097 Email: maxdavid@skapadesign.com Adress: Docentvägen 32, 97752 Luleå Utbildning Civilingenjörsexamen i Teknisk Design vid Luleå Tekniska Universitet

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa Strategiexperten och managementkonsulten Johan Mathson, Sundbyberg, gör endast ett fåtal föreläsningar per år. De flesta gör han utomlands, men nu är det klart att han kommer till business to businessmässan

Läs mer

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Vadå hur vi jobbar? Som reklambyrå och inte minst reklambyråkund rör man sig i en värld där en spade inte alltid är en spade. Där ord som

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

BEGAGNAT ÄR INGET NYTT...

BEGAGNAT ÄR INGET NYTT... BEGAGNAT ÄR INGET NYTT...... och idag är marknadsplatsen nätet Bara på Blocket omsattes 254 mdr 2011 vilket motsvarar 7,3% av Sveriges BNP och 7 av 10 svenskar köpte eller sålde något där. Under samma

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Andra länder tar designfrågan på allvar Sverige tappar momentum

Andra länder tar designfrågan på allvar Sverige tappar momentum Andra länder tar designfrågan på allvar Sverige tappar momentum Svenskt Designsamarbete har skapats av landets designorganisationer för att informera beslutsfattare om de mervärden som design kan skapa

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17)

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17) De största utmaningarna för dagens marknadsförare Det här innebär det utökade medielandskapet Så mäter företag effekt av sina marknadsaktiviteter Så arbetar företag med sociala medier och e-postmarknadsföring

Läs mer

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering är en applikation som gör det möjligt för dig att enkelt reglera värmen i huset. Därefter ska man kunna följa statistiken över sin elförbrukning och dess kostnader. Möjligheten att ställa värmen inom en

Läs mer

VVS Akademin Lyft dig själv och ditt företag till nya nivåer!

VVS Akademin Lyft dig själv och ditt företag till nya nivåer! PREMIÄR! Ny ledarskapsutbildning för dig inom VVS-branschen! VVS Akademin Lyft dig själv och ditt företag till nya nivåer! 1 Utmanande tider VVS-branschen utmanas och förändras. Det ställs allt högre krav

Läs mer

Entreprenörer som lyckats

Entreprenörer som lyckats Entreprenörer som lyckats ...har alla något gemensamt. Grant Thornton brinner för att hjälpa entreprenörer att utveckla sina bolag. Under årens lopp har vi samlat på oss en mängd erfarenheter om hur ett

Läs mer

Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen!

Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen! 1 Tadaaa! Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen! Det här är en unik chans för dig som: Vill ha fler besökare och

Läs mer

så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket

så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket Med immaterialrätt i bagaget så lyckas du i internationella affärer Vid World Intellectual

Läs mer

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN { ir } NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN Med planering blir börsnoteringsprocessen såväl bättre som roligare. Här är några råd till dig som funderar på en börsintroduktion. D et finns naturligtvis många olika

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 Zuzana Helinsky BTJ Förlag Innehåll Omslag: Moa Björnson www.moas.nu Författaren och BTJ Förlag/BTJ Sverige AB, Lund 2011 Tryck: Holmbergs 11,

Läs mer

AshokA IDÉER och MÄNNIskoR som FÖRÄNDRAR VÄRLDEN

AshokA IDÉER och MÄNNIskoR som FÖRÄNDRAR VÄRLDEN Ashoka IDÉER OCH MÄNNISKOR SOM FÖRÄNDRAr VÄRLDEN Sedan 2012 finns Ashoka i Skandinavien, med huvudkontor i Stockholm. I den här broschyren presenterar vi oss och några av våra så kallade s; sociala entreprenörer

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa EXPEDITION FRAMÅT Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa Varsågod slå dig ner i analyssoffan Vi vet att man som företagare har fullt upp. Tusen saker i huvudet och det finns

Läs mer

De 5 vanligaste misstagen som inträffar när man anlitar en marknadsföringsstrateg...

De 5 vanligaste misstagen som inträffar när man anlitar en marknadsföringsstrateg... De 5 vanligaste misstagen som inträffar när man anlitar en marknadsföringsstrateg... Du har insett att det behövs hjälp med Internetmarknadsföringen och beslutar därför att anlita en marknadsföringsstrateg.

Läs mer

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB www.smab.se Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Efterfrågan på Säljutbildningar ökar Läkemedelsföretag använder Profilkursen Säljarna

Läs mer

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan Invest in Skåne AB 2015 Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan 2015 för Invest in Skåne AB, 1. Verksamhetsidé Våra aktiviteter skall göra skillnad för att utveckla internationaliseringen av

Läs mer

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Communicare är en unik konferens där yrkesverksamma, forskare samt studenter inom kommunikationsbranschen samlas för att diskutera aktuella frågor. Konferensen

Läs mer

Sociala medier och uppdragsutbildning

Sociala medier och uppdragsutbildning Sociala medier och uppdragsutbildning Vad ska jag prata om? Utveckla dina affärer med sociala medier Vägen fram till en framgångsrik social media-strategi Uppdragsutbildning i sociala medier? Mål med föreläsningen?

Läs mer

ELEKTRIKERFÖRETAGETS AFFÄRSIDÉ ÄR NÄMLIGEN

ELEKTRIKERFÖRETAGETS AFFÄRSIDÉ ÄR NÄMLIGEN PLATS 03 TILLVÄXTPROCENT 98,94 % ApQ El följer en blå tråd Det var inte ApQ El som uppfann hjulet, men det är nästan så att man kan tro det. VD Anders Qvarfort HUVUDKONTOR Malmö STARTÅR 1997 TILLVÄXT 6

Läs mer

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch Fastighetsbranschen En hotad framtidsbransch Framtidsbranschen? Hur ser framtidsutsikterna ut för fastighetsbranschen? Vad kan hota vår tillväxt och vilka möjligheter bör vi försöka ta tillvara? Det finns

Läs mer

Uppgraderingsfråga. Tänk dig varenda medarbetare i en ny och bättre version. Vill du sätta detta i system nu? NEJ

Uppgraderingsfråga. Tänk dig varenda medarbetare i en ny och bättre version. Vill du sätta detta i system nu? NEJ Uppgraderingsfråga Tänk dig varenda medarbetare i en ny och bättre version. Vill du sätta detta i system nu? JA NJ Vad blir skillnaden? Långsiktighet. I stället för Ad Hoc-lösningar och punktinsatser kan

Läs mer

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den!

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vi ger er råd att utveckla er framtid I en globaliserad och ständigt uppkopplad värld är konkurrensen knivskarp, överallt och hela tiden. En ny idé, en trend

Läs mer

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Anmälan t o m 31 oktober 2013 - är uppföljaren till det mycket uppskattade

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

2011/12 OM DU VET VAR DU VILL, SÅ KAN VI TA DIG DIT. NÅ DINA DRÖMMAR PÅ DESIGNGYMNASIET I NACKA. MER INFO PÅ: WWW.DESIGNGYMNASIET.SE.

2011/12 OM DU VET VAR DU VILL, SÅ KAN VI TA DIG DIT. NÅ DINA DRÖMMAR PÅ DESIGNGYMNASIET I NACKA. MER INFO PÅ: WWW.DESIGNGYMNASIET.SE. 2011/12 OM DU VET VAR DU VILL, SÅ KAN VI TA DIG DIT. NÅ DINA DRÖMMAR PÅ DESIGNGYMNASIET I NACKA. MER INFO PÅ: WWW.DESIGNGYMNASIET.SE Designgymnasiet designgymnasiet.se 2 3 Om du vet var du vill, så kan

Läs mer

Presentationsteknik. Ung Företagsamhet av Christer Edman

Presentationsteknik. Ung Företagsamhet av Christer Edman Presentationsteknik Ung Företagsamhet av Christer Edman Christer Edman Startade Emindset Creman Innovation 1987 2014 Hallstaviksnätverket projektledare 2 år IBM projektledare och lösningsexpert 7 år 3

Läs mer

Den enkla guiden till ert nya kontor

Den enkla guiden till ert nya kontor Den enkla guiden till ert nya kontor Följande punkter har tagits fram för att hjälpa dig när du byter kontor eller gör förändringar på ditt kontor. När det gäller att möblera en arbetsmiljö har de flesta

Läs mer

Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011

Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011 Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011 Svenska Dagbladet (SvD): Många har reagerat på att Börje Ekholm tjänat

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

FRÅN ENTREPRENÖR TILL INVESTERARE. Stockholm 3 december 2007 Anna-Carin Månsson

FRÅN ENTREPRENÖR TILL INVESTERARE. Stockholm 3 december 2007 Anna-Carin Månsson FRÅN ENTREPRENÖR TILL INVESTERARE Stockholm 3 december 2007 Anna-Carin Månsson Bakgrund Partner i Theia Investment AB, 2006 - Internationella ekonomlinjen; Linköpings Universitet 1980-1984 Entreprenör

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Visita en del av en växande framtidsbransch

Visita en del av en växande framtidsbransch Bli medlem Visita en del av en växande framtidsbransch FÖR DIG SOM VERKAR INOM BESÖKSNÄRINGEN HAR Visita jobbat i över hundra år. Vi har sedan starten arbetat för branschens utveckling och för att våra

Läs mer

Ledarskap och arbetsorganisation inom kulturella och kreativa näringar. Presentation av projekt och fallstudier.

Ledarskap och arbetsorganisation inom kulturella och kreativa näringar. Presentation av projekt och fallstudier. Ledarskap och arbetsorganisation inom kulturella och kreativa näringar Presentation av projekt och fallstudier. Februari 2012 Innehåll Fem projekt genomför sammanlagt 22 fallstudier inom design, mode,

Läs mer

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G Vi har världens roligaste uppdrag! När våra kunder är framgångsrika har vi lyckats. Vårt arbete går ut på att hjälpa ambitiösa organisationer

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

Lyckas med din fö rsa ljning

Lyckas med din fö rsa ljning Lyckas med din fö rsa ljning Försäljning kan se ut på många vis, men det finns en grundstomme i all försäljning som alla kan lära sig något av. Din inställning är viktig, så först av allt, en duktig säljare

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Bärkraft Journalnummer: 2008-4809 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. 1 Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. Att växa upp i en miljö där goda idéer uppskattas har lagt

Läs mer

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Din vilja, ditt engagemang och din kompetens är en viktig del av Martin & Serveras framgång. Våra värderingar Den här skriften beskriver Martin

Läs mer

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet Långsiktighet och målmedvetenhet Boråspusslet Nyckeltal 106 000 INVÅNARE 12 000 FÖRETAG 1/3 INTERNATIONELL MARKNAD 54 % AV ALL TEXTIL PASSERAR BORÅS >750 000 m² YTOR FÖR LOGISTIK CENTRUM FÖR E-HANDEL 1

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Inlämning 3 IKOT 2011. Gruppmedlemmar. Marcus Anemo Simon Hall Kristoffer Johnsen Abedin Karalic Lian Hong Zheng. Handledare.

Inlämning 3 IKOT 2011. Gruppmedlemmar. Marcus Anemo Simon Hall Kristoffer Johnsen Abedin Karalic Lian Hong Zheng. Handledare. IKOT 2011 Gruppmedlemmar Marcus Anemo Simon Hall Kristoffer Johnsen Abedin Karalic Lian Hong Zheng Handledare Göran Brännare 2 Innehållsförteckning 1 Voice of the Customer... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Resultat

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

Skapa en effektivare organisation genom att avskaffa de årliga medarbetarsamtalen - Adobes Norden-vd Stefan Dahlgren berättar hur

Skapa en effektivare organisation genom att avskaffa de årliga medarbetarsamtalen - Adobes Norden-vd Stefan Dahlgren berättar hur Skapa en effektivare organisation genom att avskaffa de årliga medarbetarsamtalen - Adobes Norden-vd Stefan Dahlgren berättar hur Stefan Dahlgren, VD Adobe Nordic Operations, berättar om hur check-ins

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. för rollen som

Uppdragsbeskrivning. för rollen som Uppdragsbeskrivning för rollen som VD Välkommen till FDT 04/09 2015 EEL-koncernen, i vilken bland annat kedjorna ELON, Elkedjan samt Euronics Norge verkar, satsar stort i Luleå. Under det senaste året

Läs mer

Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem.

Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem. Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem. Foto www.willanordic.se 2 Höj livskvalitén. En villahiss betyder så mycket mer än att transportera sig från en våning till en annan. Det handlar om att njuta

Läs mer

Ergonomisk design som konkurrensmedel

Ergonomisk design som konkurrensmedel Ergonomisk design som konkurrensmedel Lindholmen, Göteborg 2003 Dennis Pettersson, prof Industriell design, Luleå tekniska universitet Design Kompetens Design för tillväxt Att upphandla designtjänster

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Möjlighet och nödvändighet

Möjlighet och nödvändighet Möjlighet och nödvändighet Hans Leghammar Miljö- och affärskonsult Design Region Sweden - Initiativtagare & projektledare för tävlingen Miljöinnovation 1995-2010 Har granskat framgångsfaktorer för över

Läs mer

FRÅN AFFÄRSIDÉ TILL SUCCE

FRÅN AFFÄRSIDÉ TILL SUCCE FRÅN AFFÄRSIDÉ TILL SUCCE Tips för att ta din affärsidé till nya nivåer FEEDBACK, FEEDBACK, FEEDBACK, FEEDBACK... OCH FEEDBACK! Feedback är guld värt. Skaffa feedback på din affärsidé. Ta steget och våga

Läs mer

Utbildning i marknadsföring och digitala media 4 dagar

Utbildning i marknadsföring och digitala media 4 dagar Utbildning i marknadsföring och digitala media 4 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som

Läs mer

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Johan Holmström & Lars Åkesson Introduktion Denna rapport beskriver projektet och delmomentet Kommersiell Design i kursen Interaktionsdesign 2 på KTH i Stockholm. Detta

Läs mer

Industriell livskraft. i Fyrbodal

Industriell livskraft. i Fyrbodal Industriell livskraft i Fyrbodal IUC Väst en partner för industriell utveckling Industriföretagen i Sverige utgör en stor del av landets tillväxt och sysselsätter idag över en halv miljon svenskar. Branschen

Läs mer

Varumärket Doro. Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin

Varumärket Doro. Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin Varumärket Doro Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin Doros identitet och position Vision? Doros vision är att bli varumärket Varifrån? Doro är en svensk världsmedborgare med 35 års

Läs mer

MAGAZINE JOIN THE MOVEMENT MEDIAPACK SPORT/ MODE / HÄLSA/ TIPS/ INSPIRATION/ TRÄNINGSTRENDER

MAGAZINE JOIN THE MOVEMENT MEDIAPACK SPORT/ MODE / HÄLSA/ TIPS/ INSPIRATION/ TRÄNINGSTRENDER MAGAZINE JOIN THE MOVEMENT MEDIAPACK 2015 SPORT/ MODE / HÄLSA/ TIPS/ INSPIRATION/ TRÄNINGSTRENDER ETT VINNANDE KONCEPT INSPIRATION FÖR ETT AKTIVT LIV VI GÅR EN SPÄNNANDE framtid till mötes. Vi rör på oss

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

EXPEDITION FRAMÅT GÅ!

EXPEDITION FRAMÅT GÅ! EXPEDITION FRAMÅT Hej företagare! Vi har ett tillväxtprogram för just er. Programmet heter Expedition Framåt. Ja, vi vet att tillväxt kan kännas som ett ganska uttjatat ord. (En sökning på Google ger 9

Läs mer

Snabbväxaren som omsätter hundra miljoner på två anställda. Företagarna som vågar tänka nytt. Når alla 17300 företag i Västernorrland & Jämtland!

Snabbväxaren som omsätter hundra miljoner på två anställda. Företagarna som vågar tänka nytt. Når alla 17300 företag i Västernorrland & Jämtland! Nummer 8 November 2010 Pris: 35kr Företagarna som vågar tänka nytt sidan 10-11 Strunta i backupen bokför på nätet sidan 20 Jämtar tar turister till Globens topp sidan 33 Patrik Gillgren i Timrå och brorsan

Läs mer

Möten som utvecklar staden.

Möten som utvecklar staden. Möten som utvecklar staden. Redan på 40-talet insåg boråsarna att det behövdes ett speciellt hus för möten. Därför byggdes ett stort möteshus av framsynta invånare. Byggnaden har sedan använts flitigt,

Läs mer

Sanningen är den att många företag inte når större framgång än deras anställda vill. Där- för beror framgången på de anställdas vilja

Sanningen är den att många företag inte når större framgång än deras anställda vill. Där- för beror framgången på de anställdas vilja Framgång Framgång kommer alltid inifrån. Allt ett företag gör och förmedlar påverkar hur framgångsrikt företaget är. Inget företag är framgångsrikt utan sina kunder. Så vad gör företaget för sina kunder

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket Axiell Arena Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Idag är webben den moderna människans

Läs mer

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen!

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Hur gör dem som lyckas stärka sina positioner under lågkonjunkturen? Vad och hur gör de för att ta marknadsandelar, stärka varumärket, öka försäljningen?

Läs mer