Hans Åstrand En slingrig väg till Fru Musica

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hans Åstrand En slingrig väg till Fru Musica"

Transkript

1 Hans Åstrand En slingrig väg till Fru Musica (alias Sancta Cecilia) (Den slingriga vägen är halvvägs till Annebergssjön i Bredaryd, backen upp efter järnvägsspåret; bilden tog jag någon gång 1948.) 1

2 Hans Åstrand

3 Förord Detta säregna ord kan ju innebära så många olika ting och tankar. Vad jag till slut har försökt skriva ihop är inte vad den litteraturvetenskapliga koden just nu skulle katalogisera som memoarer (franskan har ett målande uttryck en guise de lexikonet säger såsom, i stället för ) utan snarare en mer eller (oftast) mindre strukturerad följd av minnesbilder från ett långt och angenämt liv, där på något sätt resultatet tycks ha blivit vad boktiteln påstår: En slingrande väg till Fru Musica. Anledningen till att jag har prövat möjligheter att något beskriva den vandringen är säkert i stor utsträckning den inbilskhet som försöker hävda att man har något att berätta Goethe tillskrivs gärna talesättet att Einbildung ist auch eine Bildung (han sade en mängd andra saker om inbillningen), men också den tanken att framför allt den närmre omgivningen kunde fråga sig vem denna ofta i andra tankar försjunkna person egentligen var/är. Så här börjar den slingrande vägen Mälarhöjden utanför Stockholm i nådens år Hans Åstrand 3

4 Kapitel 1 BARNDOM OCH UPPVÄXT De dagboksfria åren Den som försöker skriva om sin barndom och tidiga uppväxt drabbas säkert av insikten om hur egendomligt vårt långtidsminne fungerar. Det finns förmodligen mängder av forskningsrapporter och ännu fler teoribildningar eller förutfattade meningar om detta, men ett är säkert: Du har själv dina alldeles egna minnesfragment, och ingen annan delar dem med dig. Därför kan den som vill skriva ner dem vara lika självsäker som okunnig om hur det egentligen var wie es eigentlich gewesen..., och ingen kan beslå dig med osanning, däremot säkert och kanske ofta gärna med självbedrägerier eller fabuleringsfoster. Dessa egna minnesfragment har, i varje fall som jag nu känner dem, många och ofta mycket olika egenskaper, tydliga eller suddiga intill oigenkännlighet, för de tidiga barnaåren väl närmast genomgående lösryckta, både ur tid och rum, men de har en oförklarlig förmåga att envist hänga kvar någonstans där inne i vindlingarna. Ofta kan jag som väl många andra fråga mig hur mycket som verkligen är "sant", som i själva verket har ägt rum, och så som jag "minns" det. Det kan ibland kännas som att osannolikt skarpa minneskonturer kan ha präglats av andra, kanske rentav rätt långt efter den tidpunkt som minnesbilden är förlagd till. Det som ibland kallas släktskrönor eller familjegods kan vara detta, någon tilldragelse som flera familjemedlemmar särskilt då mor och far, ibland äldre syskon delat och sedan verbalt befäst genom upprepade återberättelser. Dit hör kanske rena vandringssägner, händelser utifrån som har apterats på familjekrönikan... När jag nu skall berätta om min barndom, inser jag att det blir osammanhängande fragment av större eller mindre trovärdighet, men jag kan ju ofta relatera dem till omständigheter som finns "belagda" födelsetal, faktiska händelser som skulle kunna kontrolleras av dem som ifrågasätter min trovärdighet. Låt oss se hur sammanhängande bilden snarast först efterhand, antagligen blir. Till obestridda fakta hör vad som kyrkoböcker och släktkunskaper, i mycket byggda på rejäl släktforskning särskilt av kusin Rudolf eller 4

5 Kapitel 1 farbror Gustaf med syster Lisbeths trägna biträde, förmäler. Stamträdet blir möjligen en senare fråga jag leker ibland försiktigt med ett amerikanskt släktforskningsprogram på, här börjar vi med föräldraskapet. Fader Karl, född 1892 i Hultsjö som näst äldsta barn till folkskolläraren Per Åstrand 1 i sin tur äldsta barn till Johan August Detta är lärarbostaden i Hultsjö (enligt uppgift något ombyggd ), med kyrkan i bakgrunden. Här har alltså fader Karl med tre syskon vuxit upp. Böllingbergs skola, ett par kilometer från Hultsjö kyrkby, där farfar också undervisade (troligen varannan dag); huset ser ännu ut som en skola skulle då. Petersson och hustru Kristina i Stora Bjälkerum, Kråkshult, och den som bröt sig ut ur det flersekelbefästa bondeståndet på småländska höglandet 1 Jag har genom att på annan plats dokumentera hans dagbok för år 1884 gett en liten bild av hans ungdom. 5

6 Barndom och uppväxt och hans hustru Tilda. Fader Karl fick en av sina första skollärartjänster i Svenarum, året var Där kunde han inte undgå att träffa den mycket gamle kantorn Lagerqvists 2 unga vikarie på orgelpallen, Martha Thunander, uppenbarligen uppstod tycke, och de gifte sig i Svenarums kyrka den 28 januari På sidan av den fina Schiörlin-orgeln hänger dessa dokument, t.v. fader Karl, t.h. efterträdaren Alf Granmo, så Series Cantorum (Fader Karl åren ) Hagafors Stolfabrik upphovet till den svenska möbelindustrin Här är rätta platsen att berätta litet om morfar, och den ståtliga rubriken lånar jag ur "Boken om Svenarum", utgiven 1949 av Svenarums Hembygdsförening. Där berättar Svante Ståhl om hur Johan Wilhelm Thunander från Storeskog i Vrigstads socken tillsammans med två kompanjoner, som fortsatte den hantverksmässiga stoltillverkningen i en 2 Det finns vid den förnämliga Schiörlin-orgeln i Svenarums kyrka, som lyckligtvis räddades från rivning vid nybygge och nu står uppställd sidledes (men ännu inte restaurerad!) bredvid den nybyggda, en series cantorum, av vilken framgår att Carl Gustaf Lagerqvist var organist och avgick vid 94 års ålder! Karl Åstrand tjänstgjorde , och i årsluckan däremellan tillkommer troligen mamma Martha, bl.a. därför att Pappa inte hade avlagt organistexamen vid seminariet i Karlstad utan efteråt for till Gotland och för domkyrkoorganist Sidén (?) där avlade denna examen

7 Kapitel 1 drängstuga till Harkeryd i Hagafors (nu är vi i Svenarums socken), kom på att driva det enda brukliga verktyget vid tillverkning av pinnstolar, trampsvarven, med vattenkraft från ån som rinner genom det lilla samhället "och hur enkelt det hela än kan synas oss vara, så tror jag mig kunna påstå, att det var den första träsvarv, som gått av annan kraft än den svarvaren hade i benen" (Ståhl ibid.). Morfar lyssnade inte på äldre hantverkares profetior om nymodighetens framtid, "att slå ihjäl svarvare med", utan startade vad som faktiskt blev landets första stolfabrik, Hagafors Stolfabrik, i vars firmamärke det stod "Grundad 1863". Denna brann ner 1895 men byggdes upp betydligt större och sysselsatte "på sin höjdpunkt ett 60-tal man". En uppsats i boken om "Ett kungabesök på Hook" 1896 berättar en rörande episod: Hagafors stolfabrik har äfven haft nöjet få mottaga ett besök av landets Moder [drottningen alltså...]. Hon var ute på ridtur uppåt backarna och önskade då att gå in i fabriken och åse arbetet och betrakta maskinerna. Hon gick emot Fabrikör Thunander och hälsade på honom, ty hon förstod väl att han var egaren. Sedan måste han presentera alla sina flickor för henne." Bland flickorna måste ju också Mamma ha funnits, fyra år gammal... 7

8 Barndom och uppväxt Morfar överlät 1912 fabriken till sina båda söner Thobias och Hans, den blev 1918 aktiebolag med morbror Hans som disponent, men motsvarade inte Ståhls framtidsdröm 1949: Hagafors stolfabrik har tradition men tydligen också framtiden för sig, där den ligger som en liten idyll, på alla sidor omgiven av den mörka smålandsskogen. Efter kusin Haralds heroiska kamp i växande omvärldskonkurrens fick fabriken läggas ner på 1970-talet, kvarndammen och gölen nedanför, där jag lärde mig simma, rinner nu otämjd och igenvuxen, kvar står en magnifikt timrad fabriksbyggnad, med de vackraste naturväxta takstolar man kan se, tom och sannolikt dödsdömd... 8

9 Kapitel 1 Två olika dåliga bilder försöker visa att takstolarna verkligen är naturvuxna, inte hopsnickrade av olika delar! Alltnog, i Svenarums skola tillväxte familjen Åstrand, Gunnar föddes där 1919, Per (som vi alltid sade, eller snarare Pej, som mamma skriver i brev, först under Stockholms-åren blev det Per-Olof eller oftast P-O) Så inte jag, eftersom Pappa av någon anledning sökte och fick skollärar- och kantorstjänsten i Bredaryd, Västbo härad antagligen kunde det då sannolikt relativt blomstrande stationssamhället erbjuda bättre villkor, även ekonomiskt. Dit flyttade familjen 1923, och 5/2-25 föddes jag i Bredaryds skola dåvarande skolbyggnad, säkert en kilometer västerut från kyrkbyn (och stationen: likadant var det med prästgården, som låg säkert en kilometer bort, fast åt andra hållet, norrut). Att jag inte har några minnen av den första hemmiljön har, som framgår av notisen i SMÅLANDS ALLEHANDA onsdagen den 20 januari 1926 (se kommande sida), sina dramatiska skäl: natten till tisdagen den 19 januari brann skolan ner, det har berättats dråpliga historier om hur man försökte rädda så mycket som möjligt av bohaget, porslin lär ha kastats ut genom fönstren på andra våningen, någon har enligt sägen kastat ett välfyllt bläckhorn efter böckerna samma väg i varje fall har det alltid sagts att det finns bläckprydda bokmarginaler kvar i den splittrade boksamlingen, men vi överlevde alla. Broder P-O berättar att han på kvällen märkt brandlukt och påpekat det för Gunnar, som hänvisat till att Pappa nog höll på att tända en brasa i någon kamin. Men det blev alltså en rejäl brasa. Vi barn fraktades iväg till grannen Stenviks, jag enligt uppgift ditburen i min egen säng. Att farfar vistades hos oss tarvar sin förklaring, som vi inte hittat (ännu) han var ju rimligen ännu inte pensionerad från sin lärartjänst i Smålands Rydaholm, varför skulle han ha vikarierat i Bredaryd då? Som så ofta trevar man 9

10 rådlös i minnesskuggorna, och kanske spelar det inte så stor roll hur just detta låg till? Jag har alltså varit knappt ett år gammal och kan ju inte alls minnas hur skolan såg ut. Det blev en glad överraskning att av syster Lisbeth få kopia av en artikel (1977?) om branden med fin bild av skolbyggnaden (Erik Krantz var skicklig lokalreporter i rullstol ) jag hade av murresterna fått intryck av en stenbyggnad men ser nu (på bilden på följande sida) en typisk rödfärgad praktbyggnad i småländskt trä. Barndom och uppväxt Mycket blev fel här, t.ex. vid kyrkan, dit det är en dryg kilometer 10

11 Kapitel 1 (Jag har hjälpligt försökt klippa ihop en något för stor bild; det kanske ändå går att läsa ihop det?) 11

12 Barndom och uppväxt Uppenbarligen vidtog en treårig nomadtillvaro, det finns familjebilder från en lillstuga (se bilder härintill) utanför den ståtliga ryttmästargård som på ortsmålet kallades "Söragår'n", och vi bodde fram till inflyttningen Med mamma utanför Söragår'n i Bredaryd i nya lärarbostaden i ett annex till Åkvists gård, där vi senare alltid hämtade mjölk (innan det moderna mejeriet byggdes nere i samhället) och hackelse till hackelsemadrasserna. 12

13 Kapitel 1 Nu, drygt 70 år senare, försökte vi spåra lillstugan och fann denna snarlika förstu kvist. Men nye ägaren Ruben Bolmvall (f. Pettersson) trodde att vi fick fröknarna Rydells lillstuga (nu riven), den här var rättarbostaden, tydligen byggd likadan. Men vi låtsar att jag sitter på samma litet lägre (trä?) trappa Pappa skrev under nomadåren efter skolbranden ( ) till det ärade Skolrådet om bostadsbekymren, ett brev som är ett intressant tidsdokument. Man kan förstå att förhållandevis lilla och rätt fattiga Bredaryd kan ha haft svårigheter att raskt trolla fram en ny skola med lärarbostäder och allt, men också att fader Karl tappade tålamodet 13

14 Barndom och uppväxt Här i vänstra sidobyggnaden i Åkvists uppe på andra våningen bodde vi tydligen något år åtminstone jag minns ju intet Bilden är tagen 15/ Bredaryds-minnen Nu inträffar insamlandet av de första prövostenarna i dessa opålitliga minnesbankar (de har ju mycket av dimbankarnas undflyende strukturer). Jag tror mig ha två minnesbitar, som tidsmässigt borde ligga här kring inflyttningen i den nya bostaden. Denna bör enligt den ena minnesmosaikbiten ha skett på barmark, alltså en bit in på året 1928 (någon gång kanske jag plockar fram fakta någonstans...). Det första minnet bör i min tolkning ligga före inflyttningen: den något skarpare konturen vill skönja en cykeltransport, där jag kanske rentav åker på pakethållaren tillsammans med övrigt bagage, och den del av färdvägen som överlevt vill leda runt hörnet vid Lundagård 3, alltså av allt att döma på väg från stationen till just Åkvistens. Det skulle kunna vara återkomsten från det självklara Hagafors-besöket under (det då så härligt långa) sommarlovet och borde då 3 Lundagård var ett stort vitt hus i en stor parkliknande trädgård, där det bedrevs någon form av vård av vad som nu skulle kallas (förstånds)handikappade, och den låg bortom ett större gärde från skolan räknat. 14

15 Kapitel 1 ha infallit före inflyttningen i lärarbostaden bredvid skolan. Mer än så har inte bränts in i långtidsminnets lilla hårddisk... Så här ödsligt och ännu omålad låg lärarbostaden enligt ett tidigt foto, med kyrkan i bakgrunden. Det andra minnesfragmentet har många drag av efterrationaliseringar och äldres kompletteringar. Alltnog, jag envisas med att se hur jag och faktiskt kunna så verklighetstroget återskapa minnet att jag mycket konkret kan se om inte mig själv, så åtminstone andra tydliga detaljer av hur jag, eller någon annan tillsammans med mig eller den verkliga aktören drar en liten pinnavagn, alltså en liten fyrhjulig kärra med häck av pinnar, i gärdesgränsen uppifrån stora vägen mot kyrkan mellan Svenningssons och Abrahamssons våra nya närmsta grannar norrut (i själva verket snarare sydvästvart, men uppförsbacke), och i vagnen ligger av alla tänkbara flyttgods en härligt solid gammaldags köttkvarn om allena eller i sällskap med andra köksredskap vill minnet inte avslöja... Nyligen (februari 2002) kom så den väntade korrigeringen av minnesbilden: P-O kunde med 6-åringens osvikliga överlägsenhet i minnesstyrka hävda att han drog pinnavagnen och jag satt ynkeligen i den, kanske tillsammans med köttkvarnen. Så pålitliga är våra minnen Man kan ju verkligen fråga sig varför i all världen detta s.k. minne skulle magasinera just dessa två fragment. Mycket tyder väl på att det är verkliga minnesbilder. Geografin skulle kunna ha preciserats i efterhand man har ju förbluffande exakta 15

16 Barndom och uppväxt topografiska fält inpräglade, tycker sig kunna i alla detaljer rita upp sådant som omgivningen hemmavid och en bra bit utåt, t.ex. hela stationssamhället inkl. alla hus och vägsträckningar, likaså förstås "skolan", dvs själva den stora skolbyggnaden och lärarbostäderna (vi bodde nertill, "lärarinnan" i klasserna 3-4 upptill), men hur skulle pinnavagnen med köttkvarnen eller för den delen cykeltransporten runt Lundagård ha kunnat tillkomma i efterhand? 1927, Hagafors I fortsättningen saknas ofta dessa konkreta kronologiska kopplingsmöjligheter, men det går ibland att ordna minnesbitarna efter en tidslinje genom kontrollerbara tidsavsnitt. Nyligen hittade jag någonstans en direkt tidsangivelse som jag därefter tappat bort om ett "dramatiskt" skede i min barndom: dödshotet. Jag har alltid trott att jag i femårsåldern drabbades av en dubbelsidig lunginflammation, som med dåtidens brist på antibiotika säkert kunde vara lika dödshotande som för många andra. Det visade sig alltså snarare vara redan i fyraårsåldern, därför förstås inte mindre allvarligt. Syster Lisbeth (hon heter förstås egentligen Elisabet) skickade nyligen ett dokument som visar att jag i själva verket hade tre påhakade attacker av den farliga åkomman! Möjligen minns jag hur jag legat 16

17 Kapitel 1 veckovis i stora sängkammaren, i varje fall ser jag tydligare "för min inre syn" (hur tillförlitlig den nu är) hur jag efter tillfrisknandet iförd en blålila dräkt, tröja och kortbyxor med långstrumpor under faktiskt fick lära mig gå på nytt! Tydligen har jag legat så länge och varit så drabbad att benen inte längre ville bära, och därför har man (Mamma?) riggat upp stänger (kanske från den stora vindan som sattes upp i köket för att vinda upp det hemspunna garnet?) mellan ett par stolar, så att jag hängande i armarna kunde pröva några stapplande steg och efterhand gå igen. Till de få relikerna från Mamma hör detta vykort från föräldrarnas cykelutflykt till Dalarna, antagligen sommaren 1931 (frimärkena med poststämpeln är nogsamt bortfuktade!). För säkerhets skull skriver jag ut texten (jag fick svärta den otydliga blyertsskriften rejält i scannern, men ändå ): Käre Hans! Nu kl. 3 torsdag blicka vi ut över Siljans blåa, glittrande vatten. Härligt! Vi ha tältat och ska nu tvätta oss. Sen laga vi middag, vila, bada och se på samhället innan vi lägga oss till ro. Detta kort tycker jag passar min lille djurskötare! [Kortet föreställer några dalkullor fösande korna genom en gata; vilka djur jag skulle sköta anar jag inte kaniner på sin höjd ] Kära hälsningar till Er alla. Glöm oss ej i din kvällbön. Pappa ō Mamma. Upptill uppochner står: Per får kort i morgon. 17

18 Barndom och uppväxt Frågetecknet vid Mamma ovan hänger samman med att jag, som förlorade henne i sjuårsåldern, har obegripligt få och oklara minnen av henne. Möjligen skymtar jag henne sittande i 30-talsklänning i en av skinnfåtöljerna i "pappas rum" eller vid julgranen i storarummet, men tydligast minns jag henne från vad som visade sig vara dödsbädden: Lillan (som vi alltid sade om lillasyster Martha) föddes 17/4-32, och mamma blev liggande i vad som visade sig vara den klassiska barnsängsfebern (utan att spekulera i Semmelweis' anda om barnmorskors otvättade händer kan man ju nuförtiden undra hur många mödrar det var som likt henne dog "i onödan"... Likadant spekulerades det kring farmor Tildas barnsängsfeber 4...). Jag hade då börjat småskolan (varom mera nedan...) och vill minnas hur vi barn sprang direkt från skolan in till sängkammaren och hälsade på henne, i vitt nattlinne i vitbäddad säng. Och så en dag (4/5) hade rullgardinen i sängkammaren inte rullats upp, och Pappa fick det tunga uppdraget att förklara för oss barn vad som hade drabbat oss. På något sätt var lärarinnan uppöver också involverad i detta, det finns nog rentav bilder hos någon från uppöver i detta sammanhang. Efteråt har det berättats för oss hur säreget dramatisk tidpunkpunkten var. Mamma dog den 4 maj, och släkten rådslog säkert om hur man på kort sikt skulle klara familjens liv. Tydligen var det meningen att Lisbeth och jag skulle ha farit till faster Ruth (Elm) i Skillingaryd ("lilla Ann-Sofi" det var Lillan, Martha Anna Sofia... skulle till farfar, eller snarare faster Emmy och faster Agnes, i Smålands Rydaholm), och så samma morgon, när vi redan stod påklädda med packningen och skulle följa med faster Agnes, ringde man från Skillingaryd och meddelade att även faster Ruth hade avlidit. Detta var den 8 juni... Jag hade som sagt "redan" börjat småskolan. Den vanliga skolstarten var då som nyligen vid sju års ålder, och jag som februaribarn låg på "fel" sida årsskiftet. Eftersom ett par grannbarn, som då var mina lekkamrater (Rune Sjöstrand nedanför "utedasset", Olle Theorén, specerihandlarens grabb, Gösta Abrahamsson, "pungamakarens", fabrikören som tillverkade den 4 Farbror Gustaf har i släktforskningsdokumentet antecknat att läkaren som tillkallades (från Vrigstad) ville låta anmäla barnmorskan i Hultsjö för bristande hygien och därigenom framkallad banrsängsfeber, som drabbade farmor, men kyrkoherden avstyrkte 18

19 Kapitel 1 klassiska smålandspungen, son), var födda före nyåret, hade de börjat hos "fröken" i skolhusets övervåning, och jag gick uppenbarligen ofta upp och hälsade på där. Vid något tillfälle det kunde ju vara roligt att försöka spåra eventuella skolkataloger som rentav anger datum! har fröken (Gunborg hette hon nog, antagligen Johansson, men hon gifte sig senare till annat bortglömt efternamn) tydligen frågat hemma om jag inte lika gärna kunde inlemmas i klassen, och så blev det. Jag kunde då redan läsa, jag vill ju gärna låtsas minnas "flytande" i varje fall hävdar jag gärna, att jag läst stora sjok i den stora familjebibeln med Gustave Dorés berömda illustrationer, liksom H.C. Andersens sagor Det var väl ungefär vid den här tiden 1931? som denna gruppbild togs vid Pappas ståtliga stenparti, från vänster Gunnar, jag, klasskamrat Elin Fors (grannen bortom), Per, Lisbeth med kanin, Kerstin Fors, Hartvig Abrahamsson (pungamakarens son). på danska! (Detta senare tillkom nog just senare men är eljest alldeles sant: vi hade ju en "dansk" moster Anna, gift med två danska präster, dock inte samtidigt som min lustiga kommentar alltid lyder, och genom henne och genom moster Elins danska förbindelser moster Elin blir det också många anledningar att återkomma till, och alldeles strax hade vi fem vackra halvfranska band med Andersens fortellinger på danska!) "Räkna" och skriva kunde jag väl hjälpligt också läsa, skriva, räkna var ju standardbegreppen för skolmognad, och såvitt jag minns hade jag inga 19

20 Barndom och uppväxt svårigheter att "hinna ifatt" mina klasskamrater. Detta faktum att jag kom igång ett halvår för tidigt skulle ju följa mig en bit framöver, och skolpsykologer skulle numera säkert ha en rad synpunkter, inte minst betänkligheter inför denna förhastade start för en mentalt säkert otillräckligt mognad gosse... År 2002 är stenpartiet en gröngräskulle Och så till moster Elin: Pappa stod alltså där med fem barn (13, 10, 7, 4 och 0 år gamla), visserligen med den piga som då hörde även till den lägre medelklassens privilegier det var väl Anna från Hagafors, senare gift med Alvar hos Åkvists, vilken jag minns som elitgymnast i eleganta vita långbyxor från någon uppvisning som Pappa ledde, efter henne Greta Stålgren, vår granne i Hagafors, och det var naturligtvis försynens skickelse att moster Elin, Mammas närmast äldre syster i tiobarnsskaran i Hagafors (mellan dem hade de båda överlevande pojkarna, Tobias och Hans, hamnat), då som senare var ogift och med någon möda (har jag förstått) kunde övertalas att på hösten 1932 lämna ett förmånligt arbete som "sällskapsdam" i Danmark hos en fru Holst för att bli vår modersersättning, som sådan garanterat oöverträffbar. 20

21 Kapitel 1 Det sägs på baksidan Hans 7 år, så det är väl då sommaren Här skall inte spekuleras i varför moster Elin förblev ogift. Det har antytts en olycklig historia, men inget uttalas. Den fina ateljébild jag hittar i samlingarna visar emellertid alldeles klart vilken rent ut sagt vacker kvinna hon var, så där har någon/några verkligen missat ett fint tillfälle Kanske är det moster Elin som alldeles oskyldig har trängt undan mina minnesbilder av Mamma, eftersom hon blev en så idealisk "ersättare". Det skulle kunna skrivas böcker om henne som personlighet, hennes osjälviska arbete och förmåga att hålla samman hem och miljö måste ha varit osannolikt lovvärda, och jag har inget minne av saknad efter en "mor" från mitt eget perspektiv vad en av dessa farliga psykologer skulle kunna genmäla intresserar mig egentligen föga. Utan att försöka trolla fram sammanhang kan jag bland Bredarydsbilder rada upp några fragment som fastnat i minnet. Dit hör Sappo, den enda hund vi hade. Det var nog en Smålandsstövare, och han var säkert 21

22 Barndom och uppväxt idealisk som familjehund Pappa hade ingen längtan efter jaktens fröjder. Ändå ändades detta vackra hundliv i en tragedi: någon granne hade förlorat en tupp/höna, och av okänd anledning anklagades Sappo för brottet. Följden blev att han helt sonika avlivades. Efteråt erfor vi, att Sappo hade varit ute vid Annebergs-sjön, 4 km bort, vid mordtillfället... Så här skönlockig (följande sida) var jag då på första skolfotot placerade fotografen mig till min nesa bland flickorna (Jag minns, och det syns här!, att jag höll ett fast tag i scoutbältet, för det kunde flickor ju inte ha! Och att fotografen kunde tro att en flicka gick i kortbyxor då tyder på bristande samtidsorientering ) 22

23 Kapitel 1 Här har jag kommit upp i klass 3 (tillsammans med klass 4 enligt skolformen B 2:s regelverk), troligen hösten Man kan notera att jag- just t.v. om fröken (genom fotografen?) fått gömma min mitella jag hade brutit armen vid hopp över staketet ner till kompisen Rune Sjöstrand. Med illa dold stolthet berättar jag för alla om hur provinsialläkare Lundstedt rättade till de båda brutna arm-piporna genom att lägga min hand över kanten på bordet i Pappas rum och knycka till utan bedövning förstås. Och armen har hållit bra sedan dess (Georg Svensson i klassen över min lånade mig fotot.) 23

24 Barndom och uppväxt På tal om jakt lekte vi pojkar också jägare och villebråd. Gunnar var förstås jägaren, Per fick visst vara jakthunden, och jag var väl räddharen som skulle jagas... Helt ofarlig var leken kanske inte alltid: vi det var förstås de äldre bröderna... hade tillverkat en pilbåge, och pilarna hade försetts med något slags spets, om inte en knappnål så kanske rentav en spik. I varje fall råkade en välriktad pil träffa fel mål: den fastnade i Per- Olofs underläpp och fick dallra med in för utdragning och vård, sannolikt av den sjukvårdserfarna moster Elin... Fyrverkerier har alltid lockat mer eller mindre oförvägna barn: vi samlade tändstickssvavel i en tompatron och slog till med en yxa på någon lämplig flat sten, väl i Pappas stiliga stenparti ute vid aspedungen: vid ett tillfälle for den kvarsittande tändhatten ur patronen och lämnade något litet ärr i tror jag återigen P-O:s kind... Och det fanns andra inte helt ofarliga varianter av lekarna: vi hade funnit att huggormar i vårsolen gärna låg till värmning vid järnvägsskenorna, och vi fick för oss att fånga in dem, oklart till vilket senare bruk. Man tog tag i svanstippen och drog raskt upp ormen, den kunde då inte nå upp att hugga den fängslande handen och kunde så införpassas i en säck för hemtransport. En gång lade vi fångsten i en kaninbur, och förvånades över att offren inte låg kvar följande morgon... På tal om fångster: kräftor fångades väl ibland, även om vi inte hade närbelägna fiskevatten. Från Hagafors berättar familjelegenden, att Pappa hade burit hem en rejäl fångst, en välfylld vedkorg, som över natten placerades i en sval källare under skolan i Svenarum. Morgonen därpå såg man en lång slingrande orm av kräftor ner mot ån... Senare i livet kom jag att ägna mycken, ibland nästan systematiskt inrutad tid åt ornitologiska amatörutflykter. Det hade tydligen börjat tids nog: jag minns bestämt, att det var fröken i småskolan, som jag stolt rapporterade ett första fynd för, ett stenskvättebo i stenmuren som gick från vår tomt upp mot Lundagård. Jag var mäkta stolt inte minst över att jag visste att det var en stenskvätta, en förklaring var kanske att Pappa faktiskt hade Brehms "Djurens liv" i ett antal vackra halvfranska band (han hade ett åtminstone till omfånget rätt imponerande bibliotek), där jag bläddrade ganska flitigt. Pappa som man borde berätta mer om (det finns mer i mina släktpapper på annan plats) var en mångsidig pedagog, som så många skollärare säkert ofta var, och han måste ju föregå med gott exempel i 24

25 Kapitel 1 hemkunskapen genom en mönsterträdgård. Det var skolträdgården och planteringarna runt lärarbostaden också, han fick trädgårdssällskapets Trädgårdsprakten 1948 (dokumenterad med min nyförvärvade kamera, köpt med premiepengar som nybliven furir ) Vid övergång till färgbilder blev trädgårdsprakten så här

26 Barndom och uppväxt diplom och andra vitsord (jämför stenpartiet på bilden ovan!), och denna bild av fruktträdsspaljéerna runt lärarbostaden vittnar om flit och insikter. Samtidigt hävdade han själv ofta att han egentligen inte var så intresserad av trädgårdsarbetet men väl kände sig tvingad därtill. Och moster Elin gillade nog inte att han med kantorns söndagskläder bländande vit skjorta och slips gick direkt efter högmässan ut i trädgårdslanden Annebergssjön har spökat redan: det var vår badsjö, fyra km bortåt Reftele[d]-hållet. Det fanns visserligen en liten göl på närmare håll, Hellesjö, som vi kallade vad som väl skulle heta "Heligsjö", men den var en riktig gyttjesjö, med kolsvart vatten och "bottenlös" dy, mitt ute i en riktig småländsk mosse, som vi på vintern korsade på skidor och därigenom halverade vägen till Annebergssjön för vinterliga skridskofärder. Tidigt tog vi oss om somrarna ut till en fin badvik vid Annebergssjön, Pappa byggde så småningom med moster Annas ekonomiska biträde en liten sommarstuga där, med ett litet "kök" och ett litet större omklädningsrum, en vacker veranda framför hela fasaden ner mot sjön i en brant backe. Så här såg stugan vid Annebergssjön ut 1961(fast scannern inte klarade rödfärgen så bra ), med Lars och Jörgen som staffagefigurer. 26

27 Kapitel 1 Pappa lade bland mycket annat också ner mycken tid och möda på gymnastik och idrott, i och utanför skolan. Han anlade en höjd/längdhoppsgrop på skolplanen, 60-metersloppen sprang vi dock uppe på landsvägen (trafiken var inte så betungande), med kronometer och allt, och det hände ofta att byns alltiallo gamle Aron kom ut från sin stuga, där han för standardarvodet 25 öre lagade allt från klockor till tröskverk, sparkade av sig träskorna och sprang i kapp med oss skolbarn (jag minns inte om han regelbundet vann). Den största utmaningen i Pappas idrottsverksamhet var nog Annebergssjön. Han satte igång bygget av en riktigt rejäl badbrygga, de första åren på kraftiga stolpar, efterhand, när isen närmast regelbundet bröt ner bryggan och stolparna, bestående av en kedja med lösa bryggor, som varje höst släpades upp på land. Där ute avlade så byns ungdomar simprov, inte bara för simborgarmärket utan för högre valörer. Själv hade Pappa snart inte bara den s.k. guldmagistern utan veteranvarianten med grön emalj i guldet. Själv kom jag före avflyttningen söderut inte längre än till silvermagistern, men proven var utmanande nog: 2400 m sträcksim gick fram och tillbaka över sjön utan följebåt!, klädsimmet visserligen bara 1200 m (liksom ryggsimmet) men med rejäl vinterklädsel på, efter det att man i avklädningsprovet tagit av sig pjäxorna. Vi hade blivit vattendjur (efter fusket i badehöljan i Hagafors med brädan, varom mera nedan...). Badbryggan i Annebergssjön 1936 nu som flottar (jag nr 3 fr. v.) 27

28 Barndom och uppväxt Ännu ett äventyr i Annebergssjön var våra seglarambitioner: vi säkert mest storebröderna byggde en kanot, med ett vattenledningsrör som köl, moster Elin kallade den "vältalätt", och den läckte nog en del. Den flatbottnade segelbåt som följde låg på botten varje morgon vi kom ut, men sedan den östs, kunde vi sträcka ut hjälpligt över vidderna och lärde oss väl något om segelkonstens mysterier... Hagafors som drömbild En av de barndomsfaktorer som moster Elin självklart kom att bevara och utveckla var just kontakten med Hagafors och Thunander-släkten. Nu långt efteråt kommer jag ibland på mig med att känna ringa eller ingen "saknad" efter Bredaryd och vad den miljön betydde, medan däremot Hagafors lämnat ett stort tomrum efter sig. Det beror på en mängd omständigheter, främst säkert just Thunander-släkten. Morfar och mormor hade begåvats med tolv barn, av vilka den första Jenny 1869 dog efter ett år och ersattes av en ny Jenny 1871, den närmast följande sonen Thure drunknade med hjärtsvikt vid 35 års ålder (1908, alltså långt före "min" tid), men de andra tio överlevde dem varierande länge, längst den fantastiske ljugarbänksvirtuosen Thobias till 1982, 97 år gammal. Och flera av dem stannade kvar i Hagafors med omnejd, födde egna barn, så att vi kunde räkna till ett tjog kusiner från Bertil Wilson, f. 1901, till morbror Hans Karl-Axel, f Säkert var det redan på Mammas tid tradition att vi skulle fara till Hagafors under sommarlovet, och jag lär ha förunnats att i morfars knä avsjunga den klassiska "Binka lilla föna dä'" innan han avled (17/5-27), året före Mormor (12/12-28), som jag möjligen har någon liten minnesskärva av. Eftersom moster Elin, med sin oskolade men uppenbarligen effektiva sjukskötersketalang, hade vårdat "di gamle" i deras "undantag" bredvid den stiliga disponentvillan på andra sidan dammen mitt emot fabriken, blev detta Sandhem också vårt sommartusculum under alla dessa oförlikneligt sommarfagra barndomsår. (Jag har aldrig varit i Hagafors vintertid och ser det alltså bara i sommarskrud...) Här får det infogas en liten bildsvit scannad av ädla gamla 5,5 x 8- centimeters fotografier (som antagligen tagits med en av Pappas tidigare kameror). Jag sitter halvannat år gammal nu i gräset med mamma utanför Sandhem, antagligen samma sommar har Gunnar och Per fått stiliga 28

29 Kapitel 1 sjömanskostymer, på nästa har mamma bakpå skrivit Hans Vilhelm [detta senare namn fick jag förstås efter morfar] Åstrand 2½ år, troligen samma sommar sitter vi uppe vid den magnifika syrenhäcken mot morbor Hansas, mamma, moster Elin, antagligen moster Nanny, jag, Per och Gunnar. Hans Vilhelm Åstrand 2½ år 29

30 Barndom och uppväxt Här sömmar damerna (mamma, moster Elin, moster Nanny?) medan de uppklädda gossarna Åstrand väntar på saften och bullarna? Efterhand som vi växte upp, inlemmades vi något i byns egna liv, helt dominerat av "fabriken", med sin högljudda ångvissla annonserande strömmen av arbetare cyklande runt knuten till och från jobbet liksom i lunchpausen. Vi fick gå med disponentens, alltså morbror Hansa barn för att stänga av elektriciteten uppe vid kvarndammen: man hade egen generator för byn där, man blinkade med ljuset ett par gånger på kvällen som förvarning att det strax släcktes (och fotogenlamporna kom fram för de senfärdiga), troligen vid 22-snåret eller rentav tidigare. Och vi fick hjälpa till att "stapla sits" eller andra träelement i noga ordnade staplar, rentav med viss betalning (troligen ett par öre per stapel, vilket förslösades nere hos morbror Robert Wilson, moster Jennys man och byns elegante handelsman dit cyklade man över en två plankor smal och lång spång tvärs över "ma'a" ("maden", sankmarken kring ån), jag minns bara att jag trillade i en gång... Rätt snart blev det så att vi pojkar cyklade de 7,6 milen från Bredaryd till Hagafors tågbiljetter hörde till sådan lyx som inte ens skollärarbarn ansågs ha råd med, och det blev äventyr i egen stil. Pappa, som sällan cyklade med och överhuvud inte var så mycket i Hagafors han hade ju organisttjänsten, vikarie var normalt inte att tänka sig (det fanns dock 30

31 Kapitel 1 turligt nog en i byn, en bonde med grustagsbiinkomster som hade varit i Amerika och hade en konstnärlig ådra, David Hall en son blev Vid samma syrenhäck står nu (1934?) morbor Hansa- och Åstrandsgruppen, alla pojkarna med klassiskt scoutbälte: från vänster är det väl jag, Svante, Rudolf, Karl-Axel, Gunnar, Lillan, Lisbeth, Thord, Pej och Harald framgångsrik fotograf i metropolen Värnamo som senare sågade av sig ett par fingrar på vänsterhanden men hjälpligt ersatte dem med pedalspelet) och den stora trädgården att mönsterodla ville alltid cykla över Nydala, enligt honom och före väguträtningarna antagligen faktiskt kortare, men vi valde den breda vägen, över Värnamo och Vaggeryd. Vi hade förstås "massäck" med, och till minnesfloran hör bilden av storebror Gunnar, som trampade på och inte förrän i stora backen ovanför Svenarum, tre km från Hagafors, slog sig ner vid vägkanten och inmundigade färdkosten (smörgåsar och saft, garanterat). Någon gång cyklade vi iväg före de andra normalt moster Elin med småflickorna, ofta hämtade av kusin Lars-Johans stora taxi, i varje fall från stationen Hok vid den kända herrgården, nästan en mil bort fast inom Svenarums sockengräns. En gång hade P-O och jag cyklat i förväg och skulle laga rabarberkräm (grannen Stålgren skötte mönstergillt moster Elins trädgårdstäppa); vi hade fått instruktioner om potatismjölet men tydligen inte uppfattat att 31

32 Barndom och uppväxt man måste "reda" med detta upprört i litet vatten utan hällde på pulvret direkt. Det blev alltså rabarbersoppa den gången... Till minnena från dessa sannolikt förskönade sommardagar hör Monopol-spelet på verandan hos morbror Hans dit man gick genom en förbjuden öppning i den praktfulla syrenhäcken från Sandhem, de ständiga baden först i "badehöljan" nedanför fabriken, senare i den betydligt djupare kvarndammen, som krävde simkunskap, utflykterna uppför "stenåa", där sporten var att förflytta sig ända upp till Hols-dammen, säkert någon kilometer, utan att sätta foten i vattnet (det var på något ställe med vidsträckt klarvatten som man fick fuska litet). Denna simkunskap förvärvades under ett av mina tidigare små fuskförsök: Gunnar hade erbjudit mig och någon kusin, troligen Svante, fem öre om vi lärde oss simma, och undervisningen tillgick med hjälp av en lång bräda, som man höll i händerna och flitigt övade bentagen från. När det så småningom blev dags att redovisa framgångsrik kunskap, tillgrep jag den möjlighet som det mörka kvarndammsvattnet erbjöd att sätta en fot i botten under ivrigt plaskande med övriga extremiteter, och Gunnar gick tydligen på fusket. Förlåtligt var det väl, eftersom det snart visade sig att jag inte behövde sätta någon fot i botten längre och kunde släppa brädan... Moster Elins Sandhem blev en mötesplats på olika sätt ända till hennes död (1956). En särskild glans fick detta vackra Smålandshus, med sina av morfar planterade björkar allt högrestare, bl.a. vid ett par släktträffar i anslutning till moster Annas "jämna" födelsedagar. Särskilt minns jag 1958, då skaror av thunandrar samlades till flitigt kaffedrickande, med eller utan ostkakor, ständigt anekdotberättande, främst av de stora duellanterna morbror Thobias och kusin Robert Wilson (kantor först i Bringetofta, med gåraköp som extraknäck, slutligen i "vår" grannsocken Forsheda), som försökte överglänsa varandra i historieberättande. Särskilt Gunnar och Rudolf, med biträde av P-O, satte då samman verkliga krönikespel, fulla av släktanspelningar, som teatraliskt framfördes på Sandhems eller morbror Hansa större veranda med dråplig dekor, till allas stora förnöjelse. Att de inte dokumenterats bättre hör till de påtagliga bristerna i släktens historia. Så här har jag antecknat i fickdagboken för söndagen den 17 augusti 1958: via stängda Lunda-konditorier (men i Ö. Ljungby fick vi en spettkaka) till H-fors 14.30, där ett 70-tal [!!] Thunandrar o andra 32

33 Kapitel 1 samlats till stort Moster Anna-gille [det var hennes 80-årsdag!] med korvbar till barnen, kalasmat till oss, festlig Gal- o fästförest. av Smörpärlan [så kallade sig väl revymakarna] på Haralds veranda [det var nu kusin H. som var disponent!], kaffe o fyrverkeri av P-O på maden. Övernatt hyggligt Ännu in på 1940-talet kunde vi samlas på Sandhems veranda, här målar Gunnar tydligen, beundrad av Lisbeth, Lillan och okänd hagaforsare. [Månd. 18/8:] Trevlig Åstrand-frukost (ffg alla syskon med alla gemåler o barn), iväg efter massfotografering [vem som nu har fotografier därifrån?]. 33

34 Barndom och uppväxt En blek sensommardag (2/8) 1956 for vi upp från Åkarp till täti 5 Elins begravning i Svenarum; jag hade inte insett att man bör vara svartklädd utan kom i någon vardagligare kostym (kostym hade man förstås då), men 5 Vi kallade moster (=täti!) Elin så i samband med de finska krigsbarnens vistelse hos oss: antagligen redan i första finska kriget kom Tapani Tervo till oss, kanske 3 år gammal. Han vägrade lära sig svenska, och vi fick hjälpligt stava oss igenom basglosor (maito för mjölk, makara korv, och så täti för moster osv), tills han efter kanske elva månader en morgon plötsligt slog om till perfekt svenska. Han berättade att han inte vågade tala svenska av rädsla för att säga fel; den morgonen berättade han också, att han haft en dröm: jag drömde om en a:betshäst (på fulländad småländska)... Vid andra finska kriget kom han tillbaka med lillasyster Marja-Leena. Vi hade kontakt med Tapani tills han dog 200?, han passerade oss ofta antingen i Stockholm eller numera i Bjälkerum på väg ner till kontinenten. 34

35 Kapitel 1 det fick ju inte hindra att jag var med och bar den lätta kistan till graven ("Gunnar och jag bär huvudändan")... Jag har vidare antecknat: "Stor del av släkten samlas sedan i Sandhem (äv. Blennows). Vi kör faster Emmy och Agnes till Rydaholm o är hemma 0045". Barna bjöd på nostalgiresa juni 2000 (Vrigstad-Svenarum-Hagafors-Bredaryd), och då stod Sandhem exteriört riktigt vällikt kvar, förstås utan de vackra blomsterrabatterna (här gräsklipparrader ). Ryggarna är Jörgens, Lisas, Mariannes, Nisses (Mariannes man) och Stens. Bjälkerum tar över 1938 inträffade en genomgripande förändring i vår sommartillvaro. På våren det året hade farfarsbror Gustaf Moline dött i St. Bjälkerum, farfars födelsehem (som vi aldrig hade besökt eller ens hört talas om! Lika litet visste åtminstone jag om Pappas övriga farbröder/fastrar, jfr bilden nedan Överhuvudtaget hade vi väldigt sporadisk kontakt med farfar och Rydaholm, han kom på enstaka besök till Bredaryd och jag hade kanske varit en eller två gånger hos honom fram till dess...). Här kan det väl vara på sin plats att berätta mera om vår farfar och våra (sporadiska) kontakter med honom och hans familj. Per Åstrand föddes alltså som äldsta barnet till Johan August Petersson ( ), som var född i Hults församling, kom till Edshult 1861 och 35

36 Barndom och uppväxt gifte sig 1863 med Kristina Maria Larsdotter ( ), köpte (som farbror Gustaf berättar i sina mångsidiga, av syster Lisbeth nedtecknade släktforskningspapper) halva Bjälkerums Norregård 3:3 (hustrun ärvde resten), blev kyrkvärd i Kråkshult och fostrade sex barn (med fem nya efternamn enligt tidens sed, Per Åstrand, Lars Palm, Gustaf Moline, Karl Högstedt, Anna och Maria Johansson). Farfar fick studera, avlade folkskollärarexamen i Växjö 1885, fick sin första ordinarie tjänst i Hultsjö ( ), där de fyra barnen föddes Ruth ( ), fader Karl ( ), Agnes ( ), Gustaf ( ). Vid en förlossning 1899 avled barnet efter ett par dagar, tillkallad läkare ville anmäla barnmorskan men kyrkoherde Carlberg avstyrkte det var uppenbarligen barnsängsfeber framkallad av bristande hygien i Semmelweiss-tradition Farmor ligger alltså begravd på Hultsjös kyrkogård. De fem kvarvarande syskonen, med olika efternamn: Per Åstrand (min farfar. i mitten), Lars Palm, Maria och Anna Johansson, Karl Högstedt, sammanlagt 404 år här (1953; bror Gustaf hette ju Moline ) 36

37 Kapitel 1 Farfarsbror Gustaf Moline tog över gården i Bjälkerum. Han dog alltså 1938, och kvar på gården var nu hans båda systrar Anna och Maria, och inför sommarens slåtter och höstens skörd skulle de komma i svårt trångmål. Vår farbror Gustaf hade alltid flitig beröring med Bjälkerum, han hade tillbragt många lediga stunder där redan som barn, gick i realskola i Eksjö (bodde då hos avlägsen släkting) och farit dit även senare både sommar och vinter. Det blev nu han som påtog sig ansvaret att organisera skördearbetet i Bjälkerum, och någon gång vid sommarlovets början for vi hela familjen (utom Gunnar, som väl då höll på med studentexamen? Han kom såvitt jag minns bara på ett kort besök) dit och slog läger bokstavligen, moster Elin, jag och systrarna bodde i Pappas måttligt stora tält med hög ingång och starkt sluttande bortända nere på badön i ån Pappa och P-O fick inkvarteras uppe på gården. Ett skäl till vår "förvisning" (som vi barn säkert gillade högt och rent) var sannolikt att även far(fars)bror Karl Högstedt var i Bjälkerum, med ståtlig hustru Alva (guldsmedsdottern från Skövde, där de bodde, farbror Karl som pensionerad förvaltare vid regementet där) och dotter Inga, som genom Vår första Bjälkerums-sommar, 1938: sittande fr.v. faster Alva Högstedt och dotter Inga, Lisbeth, moster Elin, Lillan, faster Agnes; stående fr.v. Gunnar (student!), Hans, mor Lovisa (?) i Grankullen, P-O och fader Karl 37

38 Barndom och uppväxt generationsbrytning och sent äktenskap var ett år yngre än jag, fast Pappas kusin. Jag minns väl inte så mycket från denna första Bjälkerums-sommar. Några minnesbilder dröjer sig kvar, inte osannolikt genom bevarade fotografier: jag tyckte Inga var en fasligt stilig flicka (12 år gammal...), jag tyckte också att Hall-flickorna borta i Söragården var fängslande (pappan Erik Hall var gift med Pappas kusin Ester, så vi var sysslingar), vi var på besök i Grankullen uppåt Knivshult, det var nog gamla tant Lovisa ännu, och så badade vi flitigt i badhålan och ockuperade ån ungefär som stenåa i Hagafors. Men minnesbilderna har efterhand blivit till en sammanhängande kedja, utan klara kronologiska placeringar, av Bjälkerumsintryck, som helt dominerade fortsatta sommarbilder. Pappas söta kusin Inga (f. 1926!) på stiligt ateljéfoto, kanske kring studenten i Skövde Detta år blev ett uppbrott även på andra sätt, för mig också i den första trevande studiegången. Det kanske är på sin plats att lägga in en liten exkurs om denna här, eftersom Bjälkerum kommit att förbli den fasta länken genom senare år. Här skall bara förutskickas, att jag av okänd anledning inte kom tillbaka sommaren 1939 inte osannolikt är att det berodde på krigshotet, men från 1940 tillbragte jag varje sommar under 38

39 Kapitel 1 större delen av 40-talet med räfsan i hand på Bjälkerums ängar och mader, med bl.a. den behagliga följden att jag är fullständigt immun mot myggbett där! Och alltsedan Dalastugan 6 stod uppsatt från 1961 har inte bara somrarna utan från 70-talet även nyår och helger som påsk o.a. lokaliserats till Bjälkerum, medan Hagafors har sjunkit undan som den första barndomens sommarparadis, nu i minnesruiner... Att Bjälkerum har fångat mig så grundligt beror säkert inte minst på att vi flyttades tillbaka till ett jordbrukarsamhälle som vi aldrig hade upplevat Sommaren 1945 anlade jag mitt första och enda rödlätta skägg liksom farbror Gustaf (mera svartmuskigt), här med P-O, Lisbeth och (far)farbror Lars Palm morbor Thobias i Harkeryd hämtade vi mjölk hos, men stolfabriken och morbror Hansa nästgårdsbarn dolde bondemiljön. Fastrarna (som vi förkortade "farfastrarna") Anna och Maria var inte stockkonservativa men djupt rotade i brukarformer som inte förändrats stort från deras barndom 6 Faktiskt ritad av Ralph Erskine som prisvinnande bidrag till Allt i Hemmets tävling men massproducerad av Karl Daniels i Dalarna och nerkörd i halvfabrikat på långtradare samt uppsatt av traktens byggmästare Georg Svensson, som med avund klappade på virket av långsamvuxen dalagran 39

40 Barndom och uppväxt under sent 1800-tal. De hade visserligen förvärvat en handdriven (tungdriven!) separator för att få grädde till smörtillverkning, men annars gick det mesta enligt det gamla. Slåttermaskin hade då ännu inte kommit till byn (först kom det mesta nymodiga till Gösta i Ängen!), farbror Gustaf och P-O slog med lie, jag och faster Maria räfsade med härligt tillslipade träräfsor med träpinnar, de stora maderna Svinakärret ute i Bjälkerums-ån, Sme'-kärret kring Gölabäcken (vars praktfullt stenmurade ålakista jag fick vara med om att restaurera med farbror Gustaf endast aspeträ dög!) slogs självfallet liksom Store ma' neremot Näsasjön, de hårda krigsåren skördades aspelöv som tillskottsfoder, de sju korna, som väl inte mjölkade över sig mycket, drevs sommarhalvåret ut i någon av de tre noga inhägnade "hagarna" (hem-, mellan- och opphagen), jag fick ofta det hedersamma uppdraget att driva ut och hem dem, med den gamla snedmagade skällekon som pålitlig stigfinnare sedan jag öppnat alla grindar eller plockat trolorna ur alla stättor. Hästen Gamle Brunte (uppåt de 25 när vi kom till byn) fick dra alla lass. Han angavs ha cirkusblod i ådrorna och hade den egenheten att han vid åsynen av varje backe satte högsta fart och sprang upp, oavsett lassens tyngd; jag fick rida på honom några gånger, men sedan han råkat trampa fel vid en grind mot Bertils till och fallit i diket mitt huvud missade elegant en stor sten där och Bertil hjälpt till att lyfta upp honom, fick jag själv bära hem sadeln, med Brunte på behörigt avstånd: varje gång jag stannade för att se om det kunde gå att sadla om, stannade han och betraktade mig med outgrundlig blick... Men att ha fått alldeles själv köra sädessäckarna med Brunte till kvarnen i Lilla Bjälkerum (den ena kvarvarande av hela två kvarnar vid fallen där, också den nu skamligen och alldeles i onödan riven av "bolaget" som äger skogsmarken därikring det var tyvärr innan hembygdsföreningen tog sådan fart som den nu har!), det är ett minne som man väl nu börjar bli ganska ensam om! Di forste fjeden på lärobanan Pappa hade väl genom sin egen situation fått inpräglat i sig att barnen måste ges någon form av vidareutbildning efter de sex obligatoriska folkskoleåren (plus ev. fortsättningsskola) farfar hade ju själv som den 40

41 Kapitel 1 förste brutit upp från bondeståndet. När Gunnar hade gått igenom sina sex år vi gick ju först i småskola, så klasserna 3-4 hos fröken (Greta Johansson från Göteborg, senare med taget efternamn Joving och efterhand med allt senilare moder ovanpå vår bostad) och 5-6 hos Pappa (två klasser samtidigt enligt den då vanliga skolformen B 2 på landsbygden), det måste alltså ha varit 1932, hade Pappa fått nys om en skolform, som kunde göra det ekonomiskt och praktiskt möjligt att komma åt läroverksutbildning (vi hade tio mil åt tre håll till närmaste läroverk, Halmstad, Växjö eller Jönköping...): Strixa-skolan. Det var en driftig och pedagogiskt progressiv läroverksadjunkt i Hälsingborg (så stavades det ju då!), adjunkt Fahlström, som hittat på en kombination av den då redan väletablerade Hermods-formen med korrespondensstudier och en månadslång introduktions- och preparandkurs i en ståtlig patriciervilla ute i förstaden Ramlösa, och den fick vi alla fem barn på olika sätt pröva på. Gunnar rejälast: han avlade både realexamen och (i Göteborg, vill jag minnas) studentexamen enligt uppgift den andre i Bredaryd med den utmärkelsen! som privatist efter denna säkert mödosamma studiegång, där självdisciplinen var överlevnadskravet varje vecka skulle man rusa ner till halvåtta-tåget med kursbreven, som sedan återkom mer eller mindre rödfärgade av kriapennan. Pappa hade vid någon auktion (jag har ett minne av Anneberg, det kan vara helt fel) kommit över en s.k. klaff, byrå med nedfällbar skrivbordsskiva, den var litet för låg, men med hans väldokumenterade snickartalang vi brukar skämta med att han för att få dottern till Sveriges förste pinnstolsfabrikant fick demonstrera sin duglighet med det matsalsmöblemang som nu står i sommarstugan, eller den verkligt praktfulla bokhyllan inkl. vitrinskåp, som P-O ärvt byggde han en ram som fot, liksom en bokhylla att ställa ovanpå klaffen. Vid denna klaff (som också står i sommarstugan) i matsalshörnet har vi alla tagit "di forste fjeden", säkert stapplande, på lärdomens långa uppförsbacke. Alltnog, när det började bli dags för mig att "gå vidare", hade ju Gunnar och Per-Olof redan lagt upp färdvägen, och medan jag gick i sjätte och sista klass, började jag traggla mig igenom deras avlagda kursbrev, såvitt jag minns helt utan annan vägledning än just kursbreven och ev. rättelser. Tydligen har jag försökt slingra mig igenom hela årskurs ett, ty när jag hösten 1937 fick åka på den långa spännande resan söderut till Hälsing- 41

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer.

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Året är 1916 Min mormor Gunhild Persson (1885-1975) och min morfar Karl Persson (1880-1940), bild enligt nedan, kommer för

Läs mer

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid.

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Jennys barndom Jenny föddes på en gård som heter Lingmyren i Skarvtjärn, Harmångers socken en 16 juli 1901.Tre

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell)

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Gerda föddes den 1 september 1882 i Östra Kannebäck. Hon var tredje dottern i familjen. Hennes föräldrar var sjökaptenen

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

pär lagerkvist 1891-1974

pär lagerkvist 1891-1974 pär lagerkvist 1891-1974 BIOGRAFI Föddes i Domprostgården i Växjö 23 maj 1891 Pappa Anders Lagerkvist var bangårdsförman och bodde i en en-rumslägenhet i huset. 1876 gifte han sig med Hanna Magnusson från

Läs mer

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 1 Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 Avskrivet av Bertil Malmfält 2012-11-16 Georg Karlsson har samlat ihop olika varor till butiken i mer än trettio

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Jag kan vad jag har fått lära!

Jag kan vad jag har fått lära! Jag kan vad jag har fått lära! (Saga från Danmark) Det var en gång en man och kvinna som hade tre döttrar. Döttrarna var alla tre gifta med troll som bodde under marken. En dag tänkte mannen att han skulle

Läs mer

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Om lilla mig. många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta

Om lilla mig. många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta Om lilla mig många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta "Märkligt att man kan sakna någon så ofantligt mycket. Någon som egentligen aldrig tidigare existerat. En gång var det bara du

Läs mer

Gårdarna runt Mörtsjön

Gårdarna runt Mörtsjön 1 Gårdarna runt Mörtsjön Uthuset Munter-Gustav byggde av locken från salttunnorna vid Morshyttans station 2 När farsan, Sten Bylén, fyllde 90 år, den 12 juni 2004, lovade jag honom en utflykt till Mörtsjön,

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto SJÖHÄSTARNAS Ö Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån Alzheimer Centralförbundet 2014 www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto Penningautomatföreningen har understött uppgörandet

Läs mer

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Bilder och minnesfragment Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Detta album består av mammas efterlämnade bilder, brev och andra sparade minnen som jag och syskonen tog hand om efter hennes död. Lelle,

Läs mer

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste. 1 Ditt liv din historia Ditt liv är viktigt och har stor betydelse för alla omkring dig! Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Ingen ska få veta funderingsfrågor, diskussion och skrivövning

Ingen ska få veta funderingsfrågor, diskussion och skrivövning en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Ingen ska få veta funderingsfrågor, diskussion och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym Lektionstyp: reflektion och diskussion,

Läs mer

Semestervecka i Skara

Semestervecka i Skara Sommarbilder 2008 Här de uppklädda grabbarna innan vi skall på dop. Här är hela familjen Nyhus samlad efter att de döpt kusin Adam i Örgryte kyrka.. Semestervecka i Skara Vi hyrde en liten stuga vid sjön

Läs mer

Ragnar Åkerström. Minnen från Norra Skoga. Min skoltid och min bäste kamrat Lars

Ragnar Åkerström. Minnen från Norra Skoga. Min skoltid och min bäste kamrat Lars Ragnar Åkerström Minnen från Norra Skoga Jag har bott i Norra Skoga i hela mitt liv. Både jag och min mamma är födda i en äldre stuga som ligger på min nuvarande tomt bara 20 m från det hus som jag nu

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Sida 1 (6) MÖLNDALS TINGSRÄTT. DOM 2003-06-23 meddelad i Göteborg. Mål nr T637-01 PARTER. Kärande Kerstin NN, GÖTEBORG. Ombud: advokaten NN GÖTEBORG

Sida 1 (6) MÖLNDALS TINGSRÄTT. DOM 2003-06-23 meddelad i Göteborg. Mål nr T637-01 PARTER. Kärande Kerstin NN, GÖTEBORG. Ombud: advokaten NN GÖTEBORG Sida 1 (6) MÖLNDALS TINGSRÄTT DOM 2003-06-23 meddelad i Göteborg Mål nr T637-01 PARTER Kärande Kerstin NN, GÖTEBORG Ombud: advokaten NN GÖTEBORG Svarande Bertil Magnusson, Storskiftesvägen 3 433 41 PARTILLE

Läs mer

Safirens förbannelse Lärarmaterial

Safirens förbannelse Lärarmaterial Lärarmaterial sidan 1 Författare: Cecilie Eken Vad handlar boken om? Boken är sista delen i serien Den Svarta Safiren. Sif ser när Chala kysser Aram och hon blir förkrossad. Hon skriver en lapp till Aram

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Rita och Krokodil ZOO

Rita och Krokodil ZOO Rita och Krokodil ZOO af SIRI MELCHIOR ANDERS SPARRING JANNE VIERTH Version 06 April 2011 Director Siri Melchior Kontakt Producer Lennart Ström Auto Images AB Monbijougatan 17E SE-21153 Malmö E-post. lennart.strom@autoimages.se

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN LÄSFÖRSTÅELSE STORA SÄCKAR väckarklocka (sida 3, rad 1), alarm när man måste vakna brevbärare (sida 3, rad 9), den som delar ut post sorterar (sida 4, rad 7), lägger på rätt

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till

Läs mer

...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte.

...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte. ...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte. Kapitel 2: Den i schack satte mannen flyttade sin ende kvarvarande löpare till F6 för att försvara sin

Läs mer

EN GAMMAL SCOUTPRÄST I GUSTAV VASA HAR ORDET

EN GAMMAL SCOUTPRÄST I GUSTAV VASA HAR ORDET 2 EN GAMMAL SCOUTPRÄST I GUSTAV VASA HAR ORDET Det var en märklig händelse, då ett antal stockholrnsförsamlingar hösten 1924 fick mottaga erbjudande från ett flertal framstående scoutledare att ställa

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Malin Sandstedt. Smuts

Malin Sandstedt. Smuts Smuts Smutsen bränner i såren på flickans bara fötter. Döda rosentaggar river och färgar hennes ben i rött. Hon vandrar till ljudet av sin egen viskande röst. Den vita klänningen är inte längre vit utan

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 10 Farmora. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 10 Farmora. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 10 Farmora En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 10 Farmora

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER Grådask eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER (före detta Snövit) (hennes man) (den åttonde, bortglömde, dvärgen) SÅNGER Min dröm, vart

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem Mirjas guldhalsband www.kalleskavank.se www.rabensjogren.se Det har gått en vecka sedan Dilsa och jag löste fallet. Nu är det helg och jag cyklar bort till Mirja. Solen

Läs mer

Vardag Äldreboendet Björkgården

Vardag Äldreboendet Björkgården ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 tegel (sida 7, rad 5) bränd lera bråttom (sida 7, rad 8) inte mycket tid Kapitel 3 bingo (sida 10, rad 3) ett spel minne (sida 11, rad 7)

Läs mer

Mitt sista samtal till Pappa. på hans begravning

Mitt sista samtal till Pappa. på hans begravning Mitt sista samtal till Pappa på hans begravning den 19 maj 2011 Kära Carl-Fredriks närmaste! För sista gången har vi alla pratat med Carl-Fredrik, nu måste vi vänja oss vid att bara prata om honom. Vi

Läs mer

En resa till de sahlinska bruken i Dalsland

En resa till de sahlinska bruken i Dalsland En resa till de sahlinska bruken i Dalsland Åmål är den naturliga startpunkten. Allt vad sahlinarna ägde ligger i vad som nu kallas Åmåls kommun. Varför inte starta med en övernattning? Det finns bra hotell

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska Selma Fingal, torparhustru och tvätterska I Glimtar från 2005 finns en artikel som bygger på en intervju med Selma Fingal som gjordes på Hagagården 1982 av Elsie Lindholm och Ulla Nygren Selma som barn,

Läs mer

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö Min mormor Maria Kangas föddes 1872 i byn Lajkola i Finland. Min morfar Johan Erik Kangas var två år yngre och

Läs mer

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna.

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna. Olga Linnéa Olsson Yrke: hushållerska Gravplats 2084 140, Landskrona kyrkogård, Gravkvarter 84 Född: 1 augusti 1906 Död: 13 november 1935 Begravning och gravsättning: 17 nov. 1935 som ligger nedsänkt i

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn

Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn Nr 3/2007 Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn Fokusera Under söndagspromenaderna med gubbarna i byn behandlas inte bara

Läs mer

Guide till att skriva en dödsannons

Guide till att skriva en dödsannons Guide till att skriva en dödsannons Westlings Begravningsbyrå kan göra döds- och tackannonser i alla större dagstidningar i Sverige. Vi gör annonsen medan ni väntar så att ni får ett korrektur direkt.

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

meddelanden från bangladesh 2012

meddelanden från bangladesh 2012 meddelanden från bangladesh 2012 Vi tycker om fabriken. Det är bra ljus och luft där. Vi skulle vilja att det ser ut så hemma. Fast lönen är för liten. Och vi jobbar för långa dagar! Vi vill bli befordrade

Läs mer

Hotell Två systrar ORD TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARTIN PALMQVIST ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Hotell Två systrar ORD TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARTIN PALMQVIST ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARTIN PALMQVIST ORD tvillingar (s 5, rad 1), syskon födda samtidigt änkor (s 5, rad 3), gifta kvinnor med döda män. (En änka) En gift man meden död fru är en änkling. pumpas

Läs mer

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån SJÖHÄSTARNAS Ö Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån 2 Bland de korallrev som omgav ön trivdes sjöhästarna som kunde skifta färg. Sjöhästarna visade öns fiskare goda fiskeställen

Läs mer

Den dumma. bondpojken

Den dumma. bondpojken q Den dumma bondpojken d Sagan är satt med typsnittet Odense Neon, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Kapitel 1 SAMTAL MED HUNDAR. Publicerat med tillstånd Alex Dogboy Text Monica Zak Opal 2003

Kapitel 1 SAMTAL MED HUNDAR. Publicerat med tillstånd Alex Dogboy Text Monica Zak Opal 2003 Kapitel 1 SAMTAL MED HUNDAR Pojken som kallades Dogboy satt på slänten till stadens illaluktande flod. Ett svart, ostyrigt hår stack fram under en röd basebollkeps, byxorna var smutsiga och tröjan för

Läs mer

Här kan du exklusivt läsa Lena Ollmarks manus: Flickan, kyrkan och ringen. Om du vågar

Här kan du exklusivt läsa Lena Ollmarks manus: Flickan, kyrkan och ringen. Om du vågar SPÖKET VALLONA SOM FILM OCH TV-SERIE Just nu pågår arbetet med att samla pengar för att göra film och tv-serie av Spökskeppet Vallona. I tv-versionen finns det plats för några extra specialskrivna spökhistorier

Läs mer

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik. I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och

Läs mer

Historien om Semlan. PDF created with pdffactory trial version www.pdffactory.com

Historien om Semlan. PDF created with pdffactory trial version www.pdffactory.com Historien om Semlan är berättelsen om den lille hankatten som hittades i juli månad utanför Seminarieskolan i Landskrona. Upphittaren hade hört honom jama ynkligt i buskarna hela dagen, så när hon slutade

Läs mer

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch.

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch. RAPPORT FRÅN ZAMBIA I november besökte Ulla och jag familjen Linyama i Zambia 5 dagar. Ett besök som var efterlängtat från båda parter. Vi togs verkligen emot med stora famnen. Det visade sig att Michael

Läs mer

Nyhetsbrev från Barnhemmet The Step Insamlingsstiftelsen Barnhemmet Sofia Februari 2012

Nyhetsbrev från Barnhemmet The Step Insamlingsstiftelsen Barnhemmet Sofia Februari 2012 Lions Club Löddeköpinge Elektrobladh AB Konstnär Ulla Bolin Acta Kapitalförvaltning Helsingborg Nyhetsbrev från Barnhemmet The Step Insamlingsstiftelsen Barnhemmet Sofia Februari 2012 Vi har den senaste

Läs mer

SPÖKHISTORIER. Den blodiga handsken Spökhuset. En mörk höstnatt Djurkyrkogården

SPÖKHISTORIER. Den blodiga handsken Spökhuset. En mörk höstnatt Djurkyrkogården SPÖKHISTORIER Vi kommer att fortsätta svensklektionerna med ett arbete kring spökhistorier. Vi kommer att läsa spökhistorier, rita och berätta, se en film samt skriva en egen spökhistoria. Spökhistorierna

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio.

Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio. Kapitel 1 Resan. Äntligen är jag på väg till Spanien för att spela min första match med Real Madrid. Jag heter Marko och jag är 19 år gammal. Jag och min kompis Sergio är på väg med ett jätte stort kryssnings

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h

l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h under tiden l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h h:ström Text & Kultur Skolgatan 41 903 27 Umeå forlag.hstrom.se forlag@hstrom.nu

Läs mer

(Nils) Govart Stark en berättelse om ett människoöde

(Nils) Govart Stark en berättelse om ett människoöde 12.1.1. (Nils) Govart Stark en berättelse om ett människoöde Känslor. Det mesta handlar om känslor. Det som berör. Jag kan verifiera något på en sorts vetenskaplig grund och argumentera utifrån detta.

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

BARN, BAD OCH VAtten.

BARN, BAD OCH VAtten. BARN, BAD OCH VAtten. ingen ska drunkna Varje år drunknar nio barn i Sverige. Många av olyckorna i vatten händer nära barnens hem. Alla vuxna tänker inte på att det kan finnas farliga platser för barn

Läs mer