Kriskommunikation före, under och efter komplexa kriser

Transkript

1 Kriskommunikation före, under och efter komplexa kriser Jesper Falkheimer, docent SAMÖ-KKÖ 7 april 2011

2 gesbilder (SAMÖ-KKÖ) Ämnets karaktär (ovisshet) Varierande riskbedömningar Motstridiga budskap Oklarhet om vem som ansvarar för vad Myndigheterna ger inga svar

3 Kan man gåut med information dåman inte vet exakt? Finns indikationer påatt det är möjligt att gåut med scenarier och att öppna upp mer och snabbare Går det att tävla med medierna? Inte tävla, men bättre beredskap med bakgrundinformation, experter och marknadsföring av egna medier i normaltid. Viktigt att inte låta mediernas egna tolkningar dominera. Ha ständig medieanalys. Undvik dock övertro på medieeffekter. Hur skapas förtroende? Förtroende skapas inte under kriser utan är något som förtjänats under lång tid (genom handling och kommunikation). Måste byggas under normaltid och viktigt att integrera kommunikationen (internt-externt).

4 ya risker och kriser World risk society stårinförtrefundamentala risksfärer: globalafinanskriser, globala terrornätverkochekologiskakonflikter, enligtbeck (2002). Traditionellkriskommunikationharutgåttfrånatt kriserärkonsekvenseraven enskildhändelse (isolerad), med en aktöricentrum, ochmed en tydligbörjanochmöjligtslut.

5 ränsöverskridande kriser (Boin 2010) Rörsig överföljandegränser - Geografiska - Funktionella - Tidsmässiga Utvecklingenliknarden somskerenligtkaosteorin: händelser, aktörerochstrukturersammanlänkaspå ettoförutsägbartsätt

6 mmunikation Är organisation (utan kommunikation, ingen organisation) Är ledarskap (att skapa gemensam mening) Är kris ( avgörande vändpunkt som psykologisk-sociologisk aspekt)

7

8 A crisis is not what has happened, it is what people think has happened. Bland 1998, s. 5

9 yndigheten bara en berättare av många Massmedierna Nya medierna: deltagare (bloggosfären) Andra myndigheter (nationellt och internationellt) och företag Alla möjliga intressenter

10

11

12

13 ya villkor i samhället och för medierna

14 Paradoxala mediekulturer ull! Individer väljer & hämtar Snabb, fragmenterad Sanning Ingen gräns privat/offentligt Specialisering Konsument = producent Konvergens Push! Kollektiv kultur Långsam Gräns privat/offentligt Finns en sanning (den står i morgontidningen) Lojalitet Ett budskap Totalkontroll

15 ynsätt på människorna där ut Passiva individer Passiv Passiva målgrupper dividfokus Gruppfokus Aktiva förnuftiga individer Aktiv Aktiva flytande grupper

16

17 mla och nya strategier pin, Murphy 2008 & Falkheimer & Heide 2009) plext problem Traditionell modell Ny modell Strategi, taktik erksberoende & utsägbart söverskridande Centralisering, insamling av information, analys Situationsanpassning, spridning av information till alla aktörer, improvisation på tränad grund Ständig kommunikation, byg länkar mellan lokaltcentralt, issues management ndring som sker om kommunikation lla plan över ser Kontrollsystem, försök att skapa en standardmodell Känsliga system som reagerar snabbt och som leder till snabba beslut Scenarioplanering, simulationer, skapan av teamworks på alla nivåer rutsägbarhet Slutenhet och försök att föra över ansvar Acceptans av oförutsägbarhet Flexibla organisation som kopplar samma dem längst ute med dem längst upp. Öka fokus på deltagarna/mottagar

18

19 riskommunikation bör vara integrerad kommunikation

20

21 Lösningar Prioritera tre saker som ledare: sortera, översät och skapa förutsättningar för feedback Ständigt: metakommunicera (kommunicera krin kommunikationens roll, villkor, betydelser) Väl rätt medium: rika/fattiga Under kriser söker alla ledarskap minimera osäkerhet men inte genom tystnad

22 Organisationskommunikation (och kultur och struktur) under normala omständigheter återspeglas i kriskommunikationen. Dvs. går inte att göra snabba omställningar i en byråkratisk organisation.

23 Balans enkelhet/komplexitet Requisite Variety Ett system måste /cybernetikern Ashby vara lika varierat som 1960: omgivningen för nödvändigheten av optimal hantering mångfald komplexa Tänk utanför boxen problem kräver komplexa lösningar

24

25

26

27

28

29

30 ritiska framgångsfaktorer Tidig identifiering Tidig handling (även symbolhandlingar) Relevant värdering Strategi (forskning och oberoende aktörer) Samarbete med andra aktörer (koalition) Tillgång till experter Organisation

31 Ryktesspridning Sanna Avsiktliga Illasinnade Skandalösa, osannolika Nästan sanna (premature-fact) Återkommande kar i samband med informationsvakuum, mörkläggning

32 Mediernas makt Dagordningsmakt (vad, men inte alltid hur folk tänker) Opinionsledarmakt (indirekt) Framing-makt: skapar inramning, dvs. berättarstruktur (orsak-verkan, hjälte, bov etc). Priming-makt: påverkar ibland låginvolverande val (det ma känner igen, gillar man), dvs. kopplat till image.

33