SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSE AV NUTRITIONSBEDÖMNING OCH DESS ÅTGÄRDER FÖR ÄLDRE I RISK FÖR UNDERNÄRING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSE AV NUTRITIONSBEDÖMNING OCH DESS ÅTGÄRDER FÖR ÄLDRE I RISK FÖR UNDERNÄRING"

Transkript

1 SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSE AV NUTRITIONSBEDÖMNING OCH DESS ÅTGÄRDER FÖR ÄLDRE I RISK FÖR UNDERNÄRING EN INTERVJUSTUDIE KARIN PAUL LISA PETERSSON Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Malmö Januari 2015

2 SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSE AV NUTRITIONSBEDÖMNING OCH DESS ÅTGÄRDER FÖR ÄLDRE I RISK FÖR UNDERNÄRING EN INTERVJUSTUDIE KARIN PAUL LISA PETERSSON Paul, K & Petersson, L. Sjuksköterskors upplevelse av nutritionsbedömning och dess åtgärder för äldre i risk för undernäring. En intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, Bakgrund: Undernäring hos äldre är vanligt förekommande. Orsakerna till undernäring är många och leder till ökad risk för komplikationer och minskad livskvalité. Enligt tidigare forskning ansågs kunskap om undernäring och åtgärder brista och en avsaknad av riktlinjer identifierades. Syfte: Syftet med intervjustudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av nutritionsbedömningar, dess åtgärder samt uppföljning för vårdtagare i risk för undernäring på särskilt boende. Metod: Intervjustudie med sex sjuksköterskor i en kommun i sydvästra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys utförd enligt Graneheim och Lundmans metod. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att bedömning, åtgärder och uppföljning av undernäring för det mesta fungerade bra, men vissa hinder identifierades. Bland annat behövdes det mer kunskap och kompetens om undernäring. Bristande resurser var ett återkommande problem och det var viktigt med ett gott samarbete mellan olika professioner för att nutritionsarbetet skulle fungera optimalt. Det var viktigt att se helheten och ett enda bedömningsinstrument räckte inte för att göra en bedömning. Konklusion: För att förebygga undernäring måste bedömning ske i ett tvärprofessionellt samarbete och med både ett instrument och den kliniska blicken. För att vidareutbilda personalen och öka matkvalitén behövs mer resurser. Nyckelord: Nutritionsbedömning, sjuksköterskors upplevelse, särskilt boende, undernäring, åtgärder, äldre. 2

3 NURSES EXPERIENCE OF NUTRITION ASSESSMENT AND ITS INTERVENTIONS FOR ELDERLY AT RISK OF MALNUTRITION AN INTERVIEW STUDY KARIN PAUL LISA PETERSSON Paul, K & Petersson, L. Nurses experience of nutrition assessment and its interventions for elderly at risk of malnutrition. An interview study. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of care science, Background: Malnutrition in elderly is common. The causes of malnutrition are many and results in an increased risk of complications and decreased quality of life. In previous research a lack of knowledge about malnutrition and interventions was found and an absence of guidelines was identified. Aim: The aim of the interview study was to investigate nurses experience of nutrition assessments, its interventions and follow-up for patients at risk of malnutrition in nursing homes. Method: Interview study with six nurses in a municipality in south west Sweden. Qualitative content analysis was conducted according to Graneheim and Lundman s method. Result: The result showed that the nurses experienced that assessment, interventions and follow-up of malnutrition was mostly well functioned, but some obstacles were identified. Among other things, more knowledge and competence about malnutrition was required. Lack of resources was a recurring problem and it was important with a good collaboration between different professions for the nutritional work to have an optimal function. It was important to see the whole patient and one single screening instrument was not enough to make an assessment. Conclusion: To prevent malnutrition, assessment must be conducted in a transprofessional collaboration and with both an instrument and the professional judgment. To educate staff and enhance food quality more resources are needed. Keywords: Elderly, interventions, malnutrition, nurses experience, nursing home, nutrition assessment. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 5 BAKGRUND... 5 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING... 9 Frågeställning... 9 METOD... 9 ETISKA ÖVERVÄGANDEN RESULTAT Faktorer som underlättar nutritionsbedömningar, dess åtgärder och uppföljning Faktorer som hindrar nutritionsbedömningar och dess åtgärder DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion KONKLUSION REFERENSER BILAGA 1 INFORMATIONSBREV BILAGA 2 INTERVJUGUIDE

5 INLEDNING Mat är en viktig del av livet för alla människor och nutrition är en del av den basala omvårdnaden. Den äldre människan har ett reducerat födointag eftersom de äter mindre och undernäring är idag vanligt förekommande bland äldre. Under sjuksköterskeutbildningens gång har vi grundat ett intresse för nutrition och äldre. På en medicinsk avdelning uppmärksammades en överrepresentativitet bland inläggningarna av undernärda äldre. De flesta patienterna hade antingen hemsjukvård eller bodde på särskilt boende. En undran kring vilka rutiner som fanns för nutritionsbedömningar, dess åtgärder och uppföljning väcktes, och framförallt hur sjuksköterskorna upplevde detta. För att avgränsa studien valdes särskilda boenden eftersom vi båda har haft verksamhetsförlagd utbildning inom detta. Vi saknar däremot erfarenhet från hemsjukvård och korttidsboende och ansåg därför att det var mer motiverat att utföra studien på särskilda boenden då vi fått en inblick i denna verksamhet. BAKGRUND Undernäring hos äldre beror på flera olika saker, däribland otillräckligt näringsintag, dålig aptit och viktförlust (Chen m fl, 2001). Den äldre människan definieras som 65 år eller äldre (Larsson & Rundgren 2010; Rothenberg 2010). Enligt Socialstyrelsen definieras undernäring som: Tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp. (Socialstyrelsen, 2011 s 12). Risk för undernäring finns om vårdtagaren har någon av följande riskfaktorer: ofrivillig viktförlust, lågt BMI eller svårigheter att äta normalt (Socialstyrelsen, 2009). Undernäring är ett oroväckande tecken och utan åtgärder leder det till försämrad hälsa och minskad livskvalité (Chen m fl, 2001). Förekomst av undernäring hos äldre Ett antal studier utförda på särskilda boenden runt om i Sverige har undersökt förekomsten av undernäring hos äldre. Särskilt boende är en boendeform för äldre människor som behöver särskilt stöd (Socialtjänstlagen 2001:453, SoL 5:5). I en studie av Saletti (2007), där datan inhämtades 1997, hade 48 % av vårdtagarna risk för undernäring och 36 % var undernärda (n=872) enligt bedömning med Mini Nutritional Assessment (MNA ) 1. I Lorefälts m fl (2011) studie hade 57,8 % risk för undernäring och 21,1 % var undernärda enligt bedömning MNA (n=109). År 2008 fann Westergren m fl att 30 % hade lågt Body Mass Index (BMI) och 27 % hade måttlig till hög risk för undernäring (n=1726). Hur äldres fysiologi påverkar nutritionen Från och med 30 års ålder minskar muskelmassan samtidigt som fettmassan ökar (Rothenberg, 2010). Människans kroppslängd minskar från 40-års ålder (Larsson & Rundgren, 2010). Magsäckens förmåga att slappna av under måltid försämras 1 MNA är ett bedömningsinstrument som används för att bedöma undernäring och risk för undernäring hos äldre (Kondrup m fl, 2003). Förklaras mer ingående under Sjuksköterskans bedömning av äldre med undernäring. 5

6 med åldern och därför kan magsäcken inte rymma lika mycket föda som tidigare. Produktionen av tyroxin minskar med stigande ålder vilket delvis förklarar äldres låga ämnesomsättning (Larsson & Rundgren, 2010). Sinnena försämras också med åldern, antalet smaklökar minskar och nedsatt luktsinne leder till att maten smakar mindre (Faxén Irving, 2010a). Äldre kan på grund av sjukdom och en mindre effektiv proteinomsättning ha ett större behov av protein än tidigare (Ödlund Olin, 2010). Energiutgifterna består av den basala metabolismen samt fysisk aktivitet (Rothenberg & Karlström, 2010). Med åldern minskar energibehovet beroende på minskad fysisk aktivitet och mindre kroppscellsmassa (a a). Orsaker till undernäring Undernäring uppstår antingen vid minskat näringsintag eller ökat behov av näring (Chen m fl, 2001). Exempel på det senare är sjukdomar som kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och Parkinsons sjukdom, som kräver mycket energi (Rothenberg & Karlström, 2010). Den kognitiva funktionen spelar också in i risken att bli undernärd, vilket en studie av Fagerström m fl (2011) visade. Äldre personer med måttlig till svår kognitiv funktionsnedsättning hade 16 gånger högre risk att drabbas av undernäring (a a). Äldre har ofta många läkemedel och på särskilt boende var vårdtagarna i genomsnitt ordinerade åtta till tio läkemedel per person (Faxén Irving, 2010b). De flesta läkemedel ger biverkningar och några av biverkningarna kan vara muntorrhet, illamående och trötthet (Lundborg, 2013). Biverkningen muntorrhet kan leda till tugg- och sväljsvårigheter och sedan undernäring (Faxén Irving, 2010c). En annan orsak till undernäring kan vara ätsvårigheter. Enligt en studie av Westergren m fl (2008) fanns ett signifikant samband mellan ätsvårigheter och lågt BMI. Förekomsten av ätsvårigheter på särskilt boende var 56 %. De fyra vanligaste ätsvårigheterna var tuggsvårigheter, dålig aptit, bearbetning av mat på tallriken och förflyttning av mat till munnen. Exempel på andra ätsvårigheterna som undersöktes var sväljsvårigheter, konsumtion av mindre än tre fjärdedelar av portionen och ovilja att äta (a a). Ensamhet och isolering kan leda till bristfälligt kostintag (Chen m fl, 2001). Måltiden är av stor social betydelse och handlar inte bara om att få i sig näring (Rothenberg, 2010). Måltidssituationen kan påverka hur mycket en person äter och dennes aptit. Olika faktorer som påverkar hur måltidssituationen upplevs är sällskap, dukning, maträtt, stämning, möjlighet till att själv lägga upp mat på tallriken, inflytande över maten samt hur mycket hjälp som behövs vid matsituationer (a a). Konsekvenser av undernäring Undernäring minskar livskvalitén för den äldre personen (Chen m fl, 2001). Den minskade livskvalitén grundar sig i bland annat minskad funktionsförmåga och förändrad självbild (a a). I Correia och Waitzbergs (2003) retrospektiva kohortstudie observerades att incidensen för komplikationer under vårdtiden var signifikant högre för undernärda än för välnärda. Dessutom kunde det påvisas att undernäring var en riskfaktor som signifikant bidrog till ökad mortalitet (a a). 6

7 Undernäring kan även leda till försämrat immunförsvar, försämrad sårläkning samt ökad sjuklighet (Faxén Irving, 2010d). Undernäring leder också till försämrad läkemedelsmetabolism samt nedsatt fysisk och kognitiv funktion (Chen m fl, 2001). Även psykiska komplikationer såsom trötthet, inaktivitet, depression och apati kan förekomma vid undernäring (Faxén Irving, 2010d). Vid för lågt proteinintag förloras muskelmassa och underhudsfett (Chen m fl, 2001). Den förlust av kroppsprotein som sker i samband med undernäring leder till försämrade funktioner i de inre organen såsom tarm, lever och hjärta (Faxén Irving, 2010d). Undernäring bidrar till längre vårdtider och ökade vårdkostnader. Detta samband uppmärksammades i Correia och Waitzbergs (2003) studie som visade på ett samband mellan nutritionsstatus och antal vårddygn. Välnutrierade patienter vårdades i snitt 10,1 vårddygn jämfört med undernärda som hade ett medelvärde på 16,7 vårddygn. Vårdkostnaden för undernärda var 60,5 % högre än för välnärda patienter (Correia & Waitzberg, 2003). Åtgärder vid undernäring och risk för undernäring För att förbättra nutritionsstatusen finns det olika åtgärder (SWESPEN, 2006). Dessa ska väljas med omsorg utefter individens egna behov. Exempel på åtgärder är anpassad måltidsmiljö, energi- och proteinrik kost, bra sittställning, munvård, konsistensanpassad kost, hjälpmedel vid måltid, näringsdrycker, förkorta nattfastan till max 11 timmar och energi- och näringsrika mellanmål minst tre gånger om dagen (a a). Det finns även olika slags berikningspreparat som höjer energi- eller proteinhalten i måltiden (Socialstyrelsen, 2011). En annan åtgärd kan vara att individualisera måltiderna för vårdtagaren. Detta undersöktes i en interventionsstudie av Lorefält m fl (2011). Där jämfördes en interventionsgrupp med en kontrollgrupp där syftet var att studera effekten av individualiserade måltider. Personalen fick utbildning i förändring av måltidsrutiner, individualiserade mellanmål samt hur en lugn och trevlig måltidsmiljö skapas. Tre månader efter interventionen gjordes en uppföljning som visade att vårdtagarnas vikt i interventionsgruppen hade ökat i snitt 2,7 kg och i kontrollgruppen minskat i snitt 0,6 kg. Andelen undernärda enligt MNA sjönk signifikant i interventionsgruppen och ökade i kontrollgruppen (a a). För att kunna åtgärda och behandla undernäring ansåg 80 % av sjuksköterskorna i en studie av Johanssons m fl (2009) att kunskap krävdes. Dock ansåg sig endast 23 % ha stor kunskap om detta (a a). Lagar och riktlinjer Enligt de svenska näringsrekommendationerna (SWESPEN, 2006) bör en vårdplan upprättas efter att en patient bedömts ha risk för undernäring som innehåller diagnos, planerade åtgärder och mål för nutritionsbehandling. Enligt Vårdhandboken är det sjuksköterskans ansvar att upprätta denna vårdplan (Rothenberg, 2013). Vårdplanen ska vara individuellt anpassad och ta hänsyn till bland annat aktuellt näringstillstånd, bakomliggande faktorer och typ av hinder för näringsintag (SWESPEN, 2006). I Johanssons m fl (2009) studie ansåg 92 % av sjuksköterskorna att det var de som hade det största ansvaret för att utarbeta en individuell handlingsplan, men endast 36 % uppgav att det hade kunskap för detta. 7

8 Sjuksköterskor har i två studier uttryckt att det saknas en handlingsplan för vårdtagare som har risk för undernäring. I en studie av Persenius m fl (2008) uppgav totalt 66 % av sjuksköterskorna att det inte fanns några riktlinjer angående undernäring. Dessutom uttrycktes i en kvalitativ intervjustudie av Green m fl (2014) ett behov av en omvårdnadsplan om vårdtagaren visade sig vara undernärd. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 (HSL) 2c ska hälso- och sjukvården arbeta för att förebygga ohälsa. Undernäring är ett tillstånd som försämrar livskvalitén, ökar vårdbehovet och förkortar livet (SWESPEN, 2006). Enligt HSL 28 ska ledningen tillgodose patientsäkerheten samt kvalitén av vården och främja kostnadseffektivitet. Hälso- och sjukvårdspersonal ska enligt Patientsäkerhetslagen 2010:659 (PSL) 6:1 arbeta efter beprövad erfarenhet och vetenskap. Vården ska i största möjliga mån utföras i samråd med patienten (a a). Dessutom ska hälso- och sjukvårdspersonal bidra till att patientsäkerheten upprätthålls (PSL 6:4). Socialstyrelsen likställer nutrition med medicinsk behandling (Socialstyrelsen, 2001). Nutritionsutredning, -behandling och -uppföljning bör uppfylla samma krav som annan behandling (a a). Socialstyrelsen hade inte några nationella riktlinjer för nutrition då studien utfördes, däremot fanns en vägledning: Näring för vård och omsorg (Socialstyrelsen, 2011). Nya föreskrifter togs fram 2014 med krav på att förebygga undernäring som trädde i kraft den 1 januari 2015 (SOSFS 2014:10). Riktlinjerna instiftar ett krav på att vårdgivaren ska fastsälla rutiner för när utredning ska ske, hur utredningen ska gå till, hur undernäring ska förebyggas samt hur undernäring ska behandlas (SOSFS 2014:10 5 & 6 ). Sjuksköterskans bedömning av äldre med undernäring Alla vårdtagare bör riskbedömas för undernäring när det är relevant (Socialstyrelsen, 2011). Särskilt viktigt är det att bedöma personer med svår och/eller långvarig sjukdom (a a). I Sverige finns ett kvalitetsregister som heter Senior Alert där alla som är 65 år och äldre erbjuds riskbedömningar i undernäring, fall, trycksår och munhälsa (Vernersson, 2013). Dessa riskbedömningar samt åtgärder och resultat registreras i kvalitetsregistret (a a). Body Mass Index (BMI: vikt i kg/ längd i m2) används vid bedömning av undernäring och undervikt föreligger vid ett BMI på under 20 om man är 70 år eller yngre eller under 22 om man är 70 år eller äldre. Enbart ett lågt BMI behöver inte betyda undernäring. (SWESPEN, 2006). För att bedöma vårdtagares näringsstatus används olika validerade och testade bedömningsinstrument. Ett av dessa är MNA vilket är särskilt utarbetat för att bedöma näringstillståndet hos äldre (Kondrup m fl, 2003). MNA är indelad i två screeningdelar (Guigoz, 2006; Kaiser m fl, 2009; Rubenstein m fl, 2001; Vellas m fl, 2006). I den första delen bedöms individens födointag, vikt, rörlighet, stress och sjukdom, neuropsykologiska problem och BMI. Dessa ger poäng, genererar patienten låga poäng bör vidare utredning ske med del två som berör individens boende, ordinerade läkemedel, trycksår eller andra sår, mat- och drickvanor, behov av hjälp vid måltid, individens egen syn på sitt näringstillstånd samt omkrets på överarm och vad. Slutligen summeras poängen från del ett och del två där mindre än 17 poäng innebär undernäring, 17-23,5 poäng innebär risk för undernäring och 8

9 24-30 poäng klassas som normal nutritionsstatus (Guigoz, 2006; Kaiser m fl, 2009; Rubenstein m fl, 2001; Vellas m fl, 2006). För att öka praxisen för nutritionsbedömningar krävdes utbildning i bedömningsinstrument ansåg alla sjuksköterskor som deltog i Greens m fl (2014) studie. Den vikt som organisationen lade på nutritionsbedömningar hade också en inverkan på huruvida bedömningen utfördes eller ej (a a). Andra sätt att uppmärksamma undernäring beskrevs i Greens m fl (2014) studie. Sjuksköterskorna ansåg att de med sitt yrkesmässiga omdöme kunde avgöra vem som var undernärd lika väl som med ett bedömningsinstrument. Sjuksköterskorna rapporterade generellt att de inte screenade vissa patienter som ansågs ha låg risk för undernäring (a a). I Persenius m fl (2008) studie framkom det att mindre än hälften av alla patienter blev rutinmässigt nutritionsbedömda. Av de legitimerade sjuksköterskorna inom kommunal omvårdnad uppgav 18 % att de bedömde alla patienter (a a). I Johanssons m fl (2009) studie uppgav 84 % av sjuksköterskorna att de rutinmässigt vägde nyinflyttade vårdtagare. Två tredjedelar av deltagarna skattade färre av vårdtagarna som undernärda (Johansson m fl, 2009), än vad tidigare studier kommit fram till (Lorefält m fl, 2011; Saletti, 2007; Westergren m fl, 2008) År 2012 bodde det ca personer som var 65 år eller äldre på särskilt boende (Socialstyrelsen, 2013). Samma år utfördes ca riskbedömningar för undernäring på särskilt boende och av dessa bedömningar visade ca 61 % på risk för undernäring (Senior Alert, 2014). För att kunna upptäcka, förebygga och åtgärda undernäring och risk för undernäring krävs nutritionsbedömning och upprättande av vårdplan. Enligt Vårdhandboken (Rothenberg, 2013) är det sjuksköterskans ansvar att göra detta, därför är det viktigt att undersöka hur sjuksköterskor upplever nutritionsbedömningar och dess åtgärder samt hur det fungerar i vardagen. Med den kunskapen kan förekomsten av undernäring minska och komplikationer undvikas. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING Syftet med intervjustudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av nutritionsbedömningar, dess åtgärder samt uppföljning för vårdtagare i risk för undernäring på särskilt boende. Frågeställning Vad upplever sjuksköterskor underlätta och hindra för nutritionsbedömningar, dess åtgärder och uppföljning? METOD Studien var empirisk och hade en kvalitativ ansats. Denna ansats valdes för att få en djupare förståelse för sjuksköterskornas upplevelse av fenomenet bedömning, åtgärder och uppföljning av undernäring (Olsson & Sörensen, 2011). 9

10 Datainsamlingen skedde via intervjuer och intervjumaterialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. I kommunen där studien genomfördes fanns det fem olika stadsdelar och 57 särskilda boenden (Malmö stad, 2014). Där fanns rutiner för att patientansvarig sjuksköterska skulle erbjuda vårdtagare på särskilt boende nutritionsbedömning var tredje månad. BMI, viktförändring, kostintag och ätsvårigheter bedömdes. Om risk för undernäring förelåg skedde en utredning med hjälp av en checklista (Malmö stad, 2008) där bakomliggande problem beskrevs och förslag på åtgärder gavs (Malmö stad, 2011). Därefter skulle nutritionen tas upp på vårdgenomgången eller teamträffen och fast vårdkontakt skulle kontaktas. Sedan upprättades en vårdplan med mål och åtgärder som sedan utvärderades och följdes upp. Dessutom var det viktigt att rapportera över till kvällspersonal, närstående och andra befattningar (Malmö stad, 2008). Urval Urvalet skedde löpande mellan vecka Ett tillfällighetsurval tillämpades, vilket innebär att urvalet gjordes av de enheter och informanter som fanns tillgängliga (Olsson & Sörensen, 2011). Urvalet i studien bestod av legitimerade sjuksköterskor som arbetade på särskilt boende i en kommun i sydvästra Sverige. Inga exklusionskriterier fanns. Första kontakten upprättades med en dietist som arbetade för kommunen. Dietisten tillhandahöll en kontaktlista över kommunens sektionschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor inom äldreomsorgen, vilka kontaktades via mail. I de fall sektionscheferna inte svarade eller de inte fanns med på listan mailades medicinskt ansvariga sjuksköterskor eller offentlig mailadress för respektive stadsdel för att på så sätt komma i kontakt med sektionschefer för sjuksköterskor. Sektionschefer från kommunens fem stadsdelar kontaktades. Kontakt med informanterna etablerades först när studien genomgått ett etikseminarium där etikansökan granskats. Fyra av sektionscheferna kontaktade sina anställda sjuksköterskor och undersökte om där fanns ett intresse av att deltaga i studien. Därefter förmedlades de intresserade sjuksköterskornas kontaktuppgifter av sektionscheferna. Sektionscheferna agerade på så vis gatekeeper, vilket innebär en person som har kontakter inom forskningsområdet och är betrodd (Lalander, 2011). Gatekeepern informerar eventuella informanter om studien och undersöker intresse av deltagande (a a). Sjuksköterskorna kontaktades av författarna och de intresserade sjuksköterskorna fick läsa ett informationsbrev (se bilaga 1) om studien innan de bestämde sig för om de ville deltaga. Därefter bokades fem intervjuer in. Sektionschefen till en av stadsdelarna tillhandahöll en lista över sjuksköterskornas telefonnummer på särskilt boende. Sjuksköterskorna kontaktades via telefon och de intresserade sjuksköterskorna fick ett mail med informationsbrevet och därefter bokades ytterligare en intervju in. Totalt intervjuades sex sjuksköterskor från fyra olika stadsdelar. Sjuksköterskorna som medverkade i intervjustudien var alla kvinnor. Åldern varierade från år, medelåldern var 51 år och de hade arbetat mellan 4-25 år som sjuksköterskor. 10

11 Datainsamling I studien tillämpades riktade öppna intervjuer, vilket innebär att det studerade fenomenet förutsätts vara meningsfullt för informanten och att intervjuaren till viss del i förväg bestämt vad som ska belysas (Lantz, 2013), i detta fall belystes sjuksköterskans upplevelser av nutritionsbedömningar, dess åtgärder samt uppföljning. Med hjälp av bakgrunden och syftet hade innehållet för intervjun avgränsats. Två huvudfrågor formulerades med lämpliga underfrågor som följdfrågor (se bilaga 2) för att kunna följa den intervjuades tankar och bredda förståelsen (Lantz, 2013). Dessutom ställdes specifika följdfrågor under intervjuerna beroende på informanternas svar. Efter intervjuerna diskuterades förloppet och nya sätt att ställa frågorna på framkom vilket tillämpades i kommande intervjuer. Intervjuerna genomfördes under november och december 2014 på en plats informanten själv valde, företrädelsevis på dennes arbetsplats. Enligt Trost (2010) ska intervjuaren kunna komma med förslag på plats för intervjun så att ansvaret inte läggs över på informanten. En intervju hölls i sjuksköterskans hem enligt eget önskemål. Extra kopior av informationsbrevet togs med till intervjutillfället i de fall informanterna önskade läsa brevet igen. Informanterna erbjöds dessutom muntlig information om studien och eventuella frågor besvarades innan samtyckesblanketten skrevs under. Intervjuerna genomfördes av båda författarna, där den ena var aktiv och ställde frågorna och den andra var passiv och skrev stödanteckningar och följdfrågor som ställdes i slutet av intervjun. Intervjuerna tog minuter att genomföra och spelades in med två mobiltelefoner som en säkerhetsåtgärd. De deltagande informerades och gav sitt samtycke. Det inspelade materialet överfördes sedan till en extern hårddisk och raderades från mobiltelefonerna. Under tiden intervjumaterialet hanterades stängdes nätverksuppkoppling av på mobiltelefoner och/eller datorer för att eliminera risken för dataintrång. Intervjuerna transkriberades ordagrant inför bearbetning av materialet. Transkriberingen gjordes främst av den aktiva intervjuaren, men för att tidsbespara hjälptes författarna åt vid långa intervjuer. Därefter korrekturlästes transkriberingarna under genomlyssning av materialet och det avidentifierades genom att informanterna fick en unik siffra. En lista med vilken intervju som tillhörde vilken informant upprättades under studiens gång. Detta för att kunna kontakta informanterna om några frågor uppstod eller om någon information var oklar under transkriberingen eller analysarbetet. Det transkriberade materialet samt originalintervjuerna förvarades på en extern hårddisk och informantlistan förvarades inlåst på ett separat USB-minne. Efter godkänd kandidatuppsats kommer intervjumaterial, transkriberingsmaterial och informantlistan att raderas. Dataanalys Datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans (2004) metod. Efter verbatim transkribering av intervjuerna togs beslutet att analysen skulle grundas i manifest innehåll, vilket innebär de synliga och självklara komponenterna av texten. När en tolkning av den underliggande meningen i texten görs framkommer det latenta innehållet. Både manifest och latent innehåll innebär tolkning, men på olika djup. Det manifesta innehållet valdes för analys då latent material kräver djupare tolkning (Graneheim och Lundman, 2004) vilket inte ansågs kunna uppnås vid sex intervjuer. Sedan valdes 11

12 analysenheten som skulle studeras ut. Analysenheten som valdes var intervjuerna i sin helhet, vilket förespråkas av Graneheim och Lundman (2004). Därefter lästes intervjuerna enskilt och delades in i meningsenheter. En meningsenhet utgörs av ord, meningar och stycken som hänger samman genom sitt innehåll och sin kontext (Graneheim & Lundman, 2004). I detta fall innebar det sjuksköterskors upplevelse av nutritionsbedömning, åtgärder och uppföljning. En upplevelse ansågs vara något sjuksköterskan upplevt, erfarit, tyckt eller tänkt. Meningsenheterna jämfördes och eventuella meningsskiljaktigheter diskuterades för att komma fram till ett enhälligt beslut. Tabell 1. Exempel på analysarbete. Meningsenhet Kondenserad meningsenhet Kod Jag tycker inte jag fick jättemycket utbildning inom eh nutrition då faktiskt nä. Ehm jag tror utbildningen har förändrats väldigt mycket sen jag gick, då låg ju mycket tonvikt på ah asså anatomi, fysiologi, sjukdomlära ehm medan ni har hela den här omvårdnadsbiten på ett helt annat sätt. Så jag tror ju nog att ni får betydligt bättre kunskaper inom det än vad vi fick. Upplever att utbildningen ej var tillräcklig, men att det nog är bättre idag. För att ju som sjuksköterska jag har inte, vi har inte fått så mycket kan man säga kanske lektioner, eller vad det nu är, om detta. // Man är så fokuserad på sjukdomar, på hjärtsjukdomar och på demenssjukdomar, de är viktiga också det är inte att alls att de inte är viktiga det förstår jag, men det måste ju, man måste placera den här med nutrition och munhälsa också lite kanske avancerad, i avancerad nivå. Att man har mer diskussioner, mer lektioner om det tycker jag. Men jag vet inte, kanske ni får tillräckligt just. Men då kändes det så att man inte hade riktigt med kunskap när man var färdig. //Så det behövs ju verkligen mycket mer kunskap. För lite kunskap som sjuksköterska. Behövs mer i utbildningen. Utbildning ej tillräcklig förr. Utbildning ej tillräcklig förr Men ehm det finns vissa eh.. asså med tiden kommer man fram att nu kan vi inte göra mer. Antingen äter de den lilla mängden och håller sig på det flera år, eller att det går utåt och sen, de är insatta på palliativ vård och under palliativvården kommer de in i livets slutskede. Men man tvingar inte utan man försöker, man erbjuder ofta. Man kan inte tvinga nån, särskilt till mat, det kan man absolut inte. Inget annat såklart, men maten är jätte, jättesvårt att tvinga och vi gör inte det. Med tiden kan man inte göra mer och då tvingar man inte utan de får äta det dem äter. Man kan inte tvinga. Inte tvinga Inte tvinga Därefter kondenserades meningsenheterna, vilket innebär att texten kortas ner utan att det väsentliga innehållet försvinner (Graneheim & Lundman, 2004). En sortering av meningsenheterna gjordes efter områden som berördes i intervjuerna, 12

13 så kallade innehållsområden: bedömning, åtgärd och uppföljning, vilka färgkodades. Därefter kodades de kondenserade meningsenheterna och koderna delades in i 14 underkategorier som i sin tur delades in i två kategorier som sedan mynnade ut i ett tema. Under hela processen gick författarna tillbaka till ursprungstexten för att inte gå miste om någon information eller ta meningsenheter ur sin kontext (Graneheim & Lundman, 2004). ETISKA ÖVERVÄGANDEN Studien har genomgått ett etikseminarium där etikansökan granskats. Revidering av informationsbrev och etikansökan gjordes enligt rekommendation. Studien bedömdes inte vara av sådant slag att prövning i Etikrådet krävdes. Innan intervjuerna utfördes erhölls ett undertecknat tillstånd från berörda sektionschefer för att få intervjua under arbetstid. Enligt Vetenskapsrådet finns det fyra huvudkrav gällande etik som ska följas (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet innebär att forskaren ska informera deltagarna om studiens syfte, metod, risker, nytta samt hur resultatet kommer att redovisas (Vetenskapsrådet, 2002). Informanterna till denna studie delgavs information genom ett informationsbrev. Samtyckeskravet går ut på att samtycke ska inhämtas innan studien startar (Vetenskapsrådet, 2002). I denna studie skrevs en samtyckesblankett under innan intervjun påbörjades. Informanterna hade rätt att när som helst avbryta sitt deltagande utan motivering, detta utan att negativa följder medfördes (a a). För att säkerställa sekretess finns ett konfidentialitetskrav (Vetenskapsrådet, 2002). Det innebär att det insamlade materialet behandlas konfidentiellt och att obehöriga inte har åtkomst till materialet (a a). Detta säkerställdes i denna studie genom kodning av intervjuerna och förvaring på extern hårddisk som beskrevs i metoden. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlas in om enskilda personer inte får användas för annat än forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002). I denna studie säkerställdes detta genom att materialet endast användes till denna kandidatuppsats samt att inspelningar, transkriberingar och informantlista raderas efter att kandidatuppsatsen blivit godkänd. Nyttan med studien var att få djupare förståelse för sjuksköterskors upplevelser av nutritionsbedömningar. Då intervjuerna skedde under arbetstid förelåg ett integritetstrång. I övrigt bedömdes det inte finnas några risker med studien. Författarna ansåg att vinsten av studien var större än skadan. RESULTAT Under analysarbetet framkom 14 underkategorier som sedan delades in i två kategorier och slutligen ett tema som visas enligt tabellen nedan. 13

14 Sjuksköterskors upplevelse av nutritionsbedömningar, dess åtgärder och uppföljning Tabell 2. Redovisning av resultatets kategorier Tema Kategorier Underkategorier Faktorer som underlättar Bedömningsinstrument som hjälp nutritionsbedömningar, Vikten av individuell bedömning och behandling samt dess åtgärder och att se helheten uppföljning Mat är den viktigaste åtgärden vid undernäring Viktigt att stimulera aptiten Kunskapens betydelse för nutrition Bra samarbete är viktigt för gott nutritionsarbete Tillräckliga resurser underlättar Faktorer som hindrar nutritionsbedömningar och dess åtgärder Uppföljning fungerar bra Brister med bedömning Hinder för åtgärder Sjuksköterskans dilemma med vårdtagarna Kunskapsbrist Brister i samarbetet påverkar nutritionen Ekonomiska hinder Faktorer som underlättar nutritionsbedömningar, dess åtgärder och uppföljning Resultatet för kategorin redovisas under respektive underkategori. Bedömningsinstrument som hjälp Rutinerna för bedömning upplevdes fungera bra och det var inte någon betungande uppgift då det gick fort att göra. Kvalitetsregistret Senior Alert upplevdes som positivt och enkelt att använda. Till en början upplevdes tvivel till ytterligare en kvalitetsregistrering som skulle ta mycket tid, men sedan upplevdes bättre kontroll över vårdtagarnas tillstånd. Vi har blivit mycket bättre sen vi började med Senior Alert och vi har börjat med riskanalyser, för då gäller att all personal som är inblandad i en viss patient samlar sig och berättar: hur är det, vad har vi uppmärksammat och vilka lösningar kan vi hitta för att det ska fungera bättre. (Informant 6) Munhälsobedömningen, som ingår i Senior Alert, upplevdes som positivt då sjuksköterskan fick en överblick av vårdtagarnas munstatus och kunde åtgärda problem som t.ex. svampinfektioner. Upplevelsen av MNA varierade. Några upplevde att MNA fungerade bra som bedömningsinstrument vid undernäring. Mat- och vätskelista upplevdes av andra som det bästa instrumentet och kommunikation och samarbete uttrycktes som en viktig del av bedömningen. Vikten av individuell bedömning och behandling samt att se helheten Observation av patienten för att hitta orsaken till problemet upplevdes som viktigt. Den kliniska blicken var många gånger bättre än ett bedömningsinstrument. Vägning av vårdtagare upplevdes som viktigt och hade en central roll i bedömningen. I kommunen där studien utfördes fanns det som rutin att erbjuda vägning var tredje månad, vilket upplevdes som tillräckligt hos vissa medan andra förespråkade individuell vikttagning. Men som sagt vikterna är väldigt avslöjande [ ] det är otroligt smygande det här med viktnedgången. För ser du dem varje dag så ser du inte att de 14

15 går ner i vikt och väger du för glest så kan det hända jättemycket utan att du egentligen har noterat det. (Informant 5) Generellt upplevdes det att helheten var viktig att ta in i bedömningen, det var inte tillräckligt att använda endast ett instrument för att bedöma en individs nutritionsstatus. Individens tidigare leverne upplevdes vara viktigt att tänka på; om en person alltid har varit magerlagd så måste det tas med i bedömningen. Dessutom innebar inte alltid en normal vikt bra nutritionsstatus, hänsyn måste tas till vad personen äter. Vårdtagare bör därför bedömas individuellt. Det upplevdes att behandling av undernäring borde ses från ett individuellt perspektiv och ske i samtycke med patienten. Det var viktigare att stoppa den nedåtgående trenden än att sätta upp ett mål på en idealvikt. Mat är den viktigaste åtgärden vid undernäring Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att mat borde vara första åtgärden vid undernäring och näringsdryck borde komma i andra hand. Det ansågs att näringsdryck endast borde ges vid behov och enligt ordination. Näringsdryck upplevdes fungera bra i de fall vårdtagarna tyckte om dem. Det säger jag alltid till personalen att först är det mat, vi kan inte gå med näringsdrink direkt för att vissa gillar ju näringsdrink men det är liksom först mat som ska erbjudas. Om de inte äter, då är det näringsdrink. (Informant 4) Istället för att ge näringsdrycker kan maten energiberikas. Fett, ägg och majsvälling ansågs vara de bästa naturliga sätten att energiberika kosten samt att det var lätt att göra. En sjuksköterska lyfte fram vikten av små åtgärder såsom grädde i kaffet, som under en längre period kunde göra skillnad. En kock som lagade maten på boendet upplevdes som positivt. I palliativt skede poängterades det att vårdtagare borde få äta vad de ville, även om det inte var näringsriktigt. Då är det bättre att de äter en bakelse, om de nu tycker det är gott, och det är aldrig så ohälsosamt än att de inte äter någonting, för då har de i alla fall en upplevelse. (Informant 5) Viktigt att stimulera aptiten Aptiten ansågs påverkas av olika faktorer, några gynnande faktorer uppmärksammades. Måltidsmiljön upplevdes vara viktig för nutritionen och var välfungerande på vissa boenden. Dofter ansågs stimulera aptiten och det var viktigt att tänka på synen med kontraster för dem som såg dåligt. En annan främjande åtgärd var mobilisering, då vårdtagarna upplevdes få mer aptit. Även alkohol kunde stimulera aptiten, som t.ex. ett glas vin till maten. Ett annat sätt att stimulera aptiten kunde vara delaktighet i matlagning, därför sågs som en fördel när maten lagades på det särskilda boendet eftersom vårdtagarna då kunde hjälpa till med t.ex. att skala potatis. Utsättning av dementa vårdtagares läkemedel kunde ibland få dem att äta mer. Eller att på grund av medicinen så upplever de att eh vi vill förgifta dem. Och då, då äter de inte heller. Då sätter man ut medicinerna. Sen kan hända att flera av dessa patienter, när man sätter ut all medicin, börjar äta och 15

16 dricka bättre. Och de lever jättelänge utan mediciner. Så det blir en förändring. (Informant 6) Då problemet var uppenbart t.ex. en illasittande protes, fungerade åtgärderna bra. När åtgärderna inte fungerade fick vårdpersonalen ibland tänka utanför ramarna. I de fall vårdtagaren inte ville äta kunde anhöriga göra en skillnad eftersom vårdtagare ibland lyssnade mer på sina anhöriga. För dementa vårdtagare krävdes en viss uppfinningsrikedom för att få i dem mat. Man försöker hitta på olika sätt, vi har ett litet rum till exempel med gamla möbler och där kan man bjuda in på kaffe och kaka så ser man om då tar de en tugga eller vill de äta o, och dricka. Sommaren är alltid bra att kom så går vi ut i trädgården och sätter oss där i skuggan och kanske då kommer aptiten eller att man erbjuder i sängen eller de får sova senare, alltså sova ut på morgonen. Eh vissa vaknar tidigt vissa vill sova lite till, alltså man, man får anpassa måltiderna efter behovet. (Informant 6) Kunskapens betydelse för nutrition Nutrition upplevdes som viktigt för livskvalitén och välbefinnandet. En sjuksköterska sade dessutom att nutrition är komplext. Kunskap om nutrition upplevdes som viktigt då det krävdes för att kunna upptäcka och behandla nutritionsproblem. Dietisten upplevdes vara den som hade mest kunskap om nutrition, men i arbetet med geriatriska patienter erhöll sjuksköterskorna med tiden mer erfarenhet. Vi har inte jätte jätte asså sån kunskap som en dietist har, så ändå vi står för nutritionsbedömningar och så. (Informant 3) En av sjuksköterskorna upplevde att tidigare kontakt med dietist har lett till självständighet i arbetet med nutrition. I vissa fall upplevde sjuksköterskorna att undersköterskorna hade tillräckligt med kunskap. Dock kunde kunskapen hos undersköterskorna variera beroende på arbetslivserfarenhet, bakgrund och utbildning. Det är väl kanske både och, vissa är, är jätteduktiga eh och har bra koll på det och liksom vet vad man ska göra för att underlätta och stimulera och äta och sånt här, medan andra är kanske inte fullt så bra så det beror lite på vad de har för bakgrund och utbildning och sånt här. (Informant 2) De har verkligen eh stor eh kompetens kan jag säga, de eh kan snabbt upptäcka problem och komma till mig med det så, det är en fördel. (Informant 1) Även vikten av att vårdtagarna var tillräckligt informerade om tillstånd, behandling och konsekvenser av undernäring uttrycktes. Bra samarbete är viktigt för gott nutritionsarbete Samarbetet mellan sjuksköterskor och undersköterskor upplevdes som viktigt och välfungerande i de flesta fall. Extra viktigt var samarbetet när det rörde sig om dementa vårdtagare, då dessa vårdtagare inte alltid svarade sanningsenligt på 16

17 sjuksköterskans frågor. Undersköterskorna stod närmre vårdtagarna och signalerade och upptäckte problem. Det är ju mycket det här med att man har signaler ifrån personalen va. För på ett sånt här ställe så kan du inte som sjuksköterska ha koll på 40 stycken asså det kan du inte, ähh utan du har ju liksom personalen då som källa. (Informant 5) Jag tycker jag har duktig och bra personal, ehm mycket hänger ju på det att man har en bra kommunikation där och att de kommer om de märker att, att det är nån som inte mår så bra och så. (Informant 2) Samarbetet framträdde även då åtgärderna skulle utföras. Några av sjuksköterskorna tyckte att åtgärderna fungerade bra utifrån nuvarande bemanning och att ordinationerna som gavs till undersköterskorna följdes. Samarbetet med andra professioner fungerade bra, regelbundna möten upplevdes i vissa fall ge mer än telefonkontakt. Tvärtom upplevde någon annan att dessa möten inte fungerade så bra i praktiken utan föredrog telefonkontakt. I vissa fall hade sjuksköterskan en kollega att konsultera med, vilket upplevdes underlätta arbetet. Tillräckliga resurser underlättar Ledningen kunde både underlätta och försvåra arbetet med undernäring. Ledningens sätt att underlätta var att påverka upphandling av produkter som näringsdrycker och berikningspulver. I en stadsdel lade sektionschefer stor vikt och extra pengar på speciella dagar såsom födelsedagar och jul. En annan sak som ledningen kunde påverka var antalet vårdtagare per sjuksköterska. Det upplevdes som en fördel med rimligt antal vårdtagare så sjuksköterskan hann med. Tillräckligt med resurser och extra personal upplevdes positivt då vårdtagares behov kunde tillgodoses. Här i vårt hus känns det som om vi har tillräckligt. Vi har en extra som eh som kallas ehm inte löpare utan extra personal som kan lånas in här och där, går runt i huset och hjälper till o... Och då har man möjlighet att om idag just en viss person behöver mer tid... (Informant 6) Uppföljning fungerar bra Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att rutinerna för uppföljning fungerade bra och att det inte fanns några hinder. Det uttrycktes som lätt att göra uppföljningar, samt att det var viktigt att göra uppföljningar regelbundet. Det är vår skyldighet att ehm kolla upp att följa upp, kontrollera regelbundet om vi ser att det nånting och så. (Informant 3) Uppföljningen gav snabbt svar på om en åtgärd fungerat eller ej och åtgärder kunde ändras vid behov. Tiden för uppföljningen, tre månader, upplevdes vara en rimlig tid för att hinna prova olika åtgärder. Faktorer som hindrar nutritionsbedömningar och dess åtgärder Resultatet för kategorin redovisas under respektive underkategori. 17

18 Brister med bedömning Kvalitetsregistrering upplevdes som bra men tidskrävande. Men alltså i stort sett när man liksom bara.. bara tänker tillbaka, det har blivit mer kvalitetsregistreringar med Senior Alert, de är jättebra men det är tidskrävande också. (Informant 4) En annan sjuksköterska uppgav att hon inte gjorde bedömning på alla utan endast vid behov då det upplevdes att det annars skulle uppta för mycket tid. MNA upplevdes av några som negativt och att det inte visade allt utan endast gav en bild av nutritionsstatusen. Kvalitetsregistrering innebär mätbarhet, vilket ansågs vara på gott och ont. Någon såg inget samband mellan MNA och nutritionsbedömningar och upplevde det inte som någon stor hjälp. En sjuksköterska upplevde att det var osäkert om munhälsobedömning gav något. Det var viktigt att mat- och vätskelistor fylldes i korrekt och ett problem kunde vara att uppfattning på portionsstorlek skiljde från person till person. Det gäller ju att om man nu har sagt att man kanske ska ta en tre, fyra, fem dagar som man ska skriva upp allting vad, vad den här personen äter och dricker så gäller det ju liksom att alla skriver och eh att det.. att det blir korrekt. Eh för att annars så blir det ju ganska trubbigt ju för att om du inte kan vara säker på att det är korrekt ifyllt så så säger det ju inte så mycket egentligen. (Informant 2) Hinder för åtgärder Olika hinder upplevdes med åtgärderna, bland annat en bristande måltidsmiljö. Några ansåg att näringsdryck var en dyr och simpel åtgärd som oftast inte uppskattades av vårdtagarna och därför inte dracks upp. Det finns läkemedel som verkar aptitökande men dess effekt upplevdes som tveksam. Då undersköterskorna lagade maten upplevdes det som negativt då detta ledde till att kvalitén på maten varierade från gång till gång samt att det tog tid från vårdtagarna. I det fall maten blev utkörd från ett storkök upplevdes det att kvalitén var dålig och att hemlagat skulle göra skillnad. För vårdtagare som hade svårt att svälja fanns ett hinder då konsistensanpassad kost, som t.ex. timbal- och gelékost, inte kunde tillredas på boendet. Det största problemet var att leverantören för konsistensanpassad kost endast tillhandahöll stora förpackningar som inte kunde förvaras. Då kollegor frågade dietister om hjälp med åtgärder så utfördes de en tid för att sedan glömmas bort då åtgärderna inte var deras egna. Sjuksköterskornas dilemma med vårdtagarna Äldres aptit upplevdes försämras vid sjukdom, dessutom upplevdes aptiten och viljan avta i livets slut. Då vårdtagarens vilja avtog blev det svårt att motivera dem. Det var ett bekymmer att få i vårdtagarna tillräckligt med näring, vilket upplevdes som frustrerande. Dementa vårdtagare upplevdes som bestämda, vilket kunde vara ett problem då munstatusen skulle kontrolleras. Ett annat hinder var när vårdtagaren tackade nej till bedömning eller erbjudna åtgärder. 18

19 Sjuksköterskorna upplevde att de gjorde sitt bästa för att åtgärda nutritionsproblematiken, men det var svårt när åtgärderna inte fungerade och en känsla av att inte räcka till uppstod. Man sätter ju ordinationer, man eh försöker göra det bästa, men det går inte alltid med äldre, eh speciellt om de har dålig aptit, eh tycker inte om näringsdrycker man har ordinerat. Så jag upplever att jag skulle vilja göra mycket mer. Men det kan man inte alltid tyvärr. (Informant 1) Sjuksköterskorna upplevde att äldre uppfattades som undernärda men att orsaken var att de inte ville äta. Man dör inte på grund av att man slutar äta, utan man slutar äta för att dö. (Informant 6) En oförståelse från anhöriga och undersköterskor upplevdes då vårdtagarna inte ville äta. Även en oförståelse från sjukhuset upplevdes: Vi kämpar verkligen men det är så, det är så synd att de ehm hamnar på sjukhuset och sånt så de Ibland känns det att de inte litar på oss, och de tycker att man inte ger mat och att de är så underviktiga, och de är så undernärda (Informant 4) En patient bör inte tvingas till att äta om de inte vill, det upplevdes som viktigt att acceptera vårdtagarens val att inte äta och förstå när det var dags. Kunskapsbrist Flera upplevde att grundutbildningen inte gav tillräckligt med kunskap om nutrition och önskade ha fått mer utbildning om detta och munstatus. Vid kunskapsbrist ansågs det vara ens eget ansvar att lära sig mer om nutrition. En sjuksköterska upplevde att osäkerheten var stor bland kollegor på grund av för lite kunskap och att man som sjuksköterska aldrig är färdiglärd. Vissa sjuksköterskor upplevde att undersköterskorna hade bristande kunskap om nutrition. Ett tillfälle när undersköterskornas okunskap kunde yttra sig var vid tillagning av konsistensanpassad kost. Ett annat problem var att undersköterskorna såg saker känslomässigt istället för professionellt. Även kunskapsbrist hos tidigare chefer uppmärksammades: Och jag vet den förra chefen vi hade alltså, ja hon tycke att bara det luktade gott ute i köket så var det ju jättebra va. Och det var ju så trevligt [ ] ja men sa jag, vad får de i sig då? (Informant 5) Brister i samarbetet påverkar nutritionen Sjuksköterskorna upplevde att i de fall samarbetet inte fungerade var det viktigt att själv vara observant på förändringar hos vårdtagaren. Ett problem uppmärksammades bland vikarier, då kunde det ibland brista och då var kommunikationen viktig. I vissa fall följdes inte sjuksköterskans ordinationer, t.ex. att mat- och vätskelistor inte fylldes i. Antalet måltider brast också då mellanmål inte alltid gavs. Ytterligare ett hinder var att personalen glömde bort att utföra ordinerade åtgärder. 19

20 Ett annat hinder kunde vara oengagerad personal såsom att undersköterskorna inte orkade utföra vissa åtgärder. Exempel på detta kunde vara att inte tillreda hemmagjorda näringsdrinkar eller att nattfastan blev för lång. Det ansågs vara undersköterskornas chefs ansvar att se till att disciplinen följdes. Chefen borde vara insatt i både HSL och SoL och det faktum att två olika lagar styr kommunal vård gjordes till ett problem. Ibland fungerade inte samarbetet med andra professioner. En anledning till detta var att det hade varit stor omsättning på rehabiliteringspersonalen, vilket innebar att de inte kände vårdtagarna. För det första är det jättesvårt att boka in en tid. Eh för det andra rehab personalen eh de har ju bytt sjukgymnaster och arbetsterapeuter jätte ofta nu de senaste eh tio månaderna så det har blivit väldigt svårt, de känner ju inte patienterna. (Informant 1) Ett annat hinder som uppmärksammades var att dietisten inte kom till boendet för att göra bedömning. Vi har ju en dietist men, men dietisten som sitter ju i vårdcentralen. Jag har ju försökt och liksom eh be. Jag har ju bett henne nästan att komma hit att göra en bedömning. Men de gör inte det, de säger att det är de ska åka till vårdcentralen och där kan de göra bedömningen. Men alltså hur många kan göra det plus att eh det är personal som ska följa med och sen. Hur många gånger ska de liksom köra dit, o det blir ju det blir ju jättesvårt, det blir inte så lätt. (Informant 4) Läkaren är en i teamet kring vårdtagarna och det upplevdes att läkarens intresse för nutrition påverkade. Tiden som var avsatt till rond lämnade inte rum för att ta upp nutritionsstatus. Ekonomiska hinder Besparing var en av de faktorerna som påverkade nutritionen. På grund av ekonomiska skäl anställdes inte en dietist eller kock på boendet, vilket hade varit att föredra framför att personalen lagade maten. Personalbrist och begränsningar på hur mycket näringsdrycker som fick beställas var två andra saker som upplevdes påverkas av besparingar. Genom att satsa mer på maten, vilket även vore trevligare än att lägga pengar på näringsdrycker, upplevdes komplikationer kunna förebyggas och pengar sparas. Sjuksköterskan har mycket ansvar men samtidigt ett krav på att leverera kvalité. Man har ju ansvar för att si att vårdtagarna, att de ska må bra att de inte ska ja, gå ner i vikt och drabbas av komplikationer på grund av det, men sen samtidigt så har man krav på sig att inte saker får kosta för mycket. (Informant 2) Antalet vårdtagare påverkade arbetsbelastningen och därmed påverkades bedömning och uppföljning och ibland prioriterades annat. Otillräckliga resurser upplevdes i form av att undersköterskorna behövde få undervisning i ämnet men att det inte fanns resurser till att skicka dem på kurs, 20

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

Har vi undernäring i Munkedals kommun?

Har vi undernäring i Munkedals kommun? 9-8-24 Har vi undernäring i Munkedals kommun? Har vi undernäring i Munkedals kommun? Dnr ON 7-66 Typ av dokument: Tjänsteskrivelse Handläggare: Jan Lindgren, Legitimerad dietist, Omsorgsadministrationen

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt

Läs mer

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat

Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat Införandet av ett nutritionsprogram påp kommunala äldreboenden Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat Undernäring vanligt. Varför?

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

Näringstillståndet hos äldre, som tar emot kommunal omsorg och vård Anja Saletti Dietist, med.lic. [ ]

Näringstillståndet hos äldre, som tar emot kommunal omsorg och vård Anja Saletti Dietist, med.lic. [ ] Näringstillståndet hos äldre, som tar emot kommunal omsorg och vård Anja Saletti Dietist, med.lic. [2004-08-12] 2004-08-12 1 Om mitt arbete I mitt arbete har jag haft förmånen att utföra fyra stycken studier

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Matens och näringens betydelse för hälsa och välbefinnande för de svårast sjuka patienterna måste vara lika viktig som läkemedel och annan medicinsk behandling.

Läs mer

- En kartläggning i slutenvården

- En kartläggning i slutenvården Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster

Läs mer

Rutin för kost och nutrition

Rutin för kost och nutrition 1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), huvudmän i enskild verksamhet med ansvar för vård

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDRADE

KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDRADE KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDRADE TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 006-295-08 SID 1 (7) 2008-07- 30 Handläggare: Kerstin Callinggård/MAS Telefon: 08-508 08 033 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525

Läs mer

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1

Läs mer

Tidig identifiering av mest sjuka äldre

Tidig identifiering av mest sjuka äldre Malin E Pettersson Eva Thors Adolfsson 2013-02-28 Tidig identifiering av mest sjuka äldre Steg I Alla patienter som är 75 år och kommer till mottagningen eller per telefon kontaktar mottagningen bedöms

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

inom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik

inom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik Nr 2 jan 2006 Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? Författare: DRF:s refrensgrupp i geriatrik I takt med åldrandet ökar risken för sjuklighet och funktionsnedsättningar som kan leda till svårigheter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012

Patientsäkerhetsberättelse 2012 Patientsäkerhetsberättelse 2012 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2012 Avvikelser Samtliga avvikelser registrerades och dokumenterades enl. rutin. Sjuksköterskorna

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, bitr. professor Högskolan Kristianstad Elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterad undernäring Tillstånd där brist

Läs mer

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan

Läs mer

Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre.

Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre. Nutritionsriktlinje Bakgrund Från 1 januari 2015 gäller Socialstyrelsens nya föreskrifter angående skärpta krav med att förebygga undernäring hos patienter inom vård och omsorg. Syfte Att förebygga undernäring

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT PRIORITERA MATEN - PRIOMAT Sigrid Odencrants, Med Dr, leg ssk, universitetslektor Karin Blomberg, Anne-Marie Wallin, Jenny Windahl Vetenskaplig titel i ansökningar NUTRITIONSPROCESSEN OCH VÅRDINFORMATIK

Läs mer

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål 1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet

Läs mer

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Arbetsplats: Riggargatan Verksamhetsår: 2011 Förenade Care AB driver sedan 2010 Riggargatans äldreboende på entreprenad av uppdrag från Nyköpings kommun. Förenade

Läs mer

SBU-rapport nr 2014-228 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/kosttillagg_fulltext.pdf.

SBU-rapport nr 2014-228 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/kosttillagg_fulltext.pdf. HTA-enheten CAMTÖ 2015-02-13 Kosttillägg för undernärda äldre SBU-rapport nr 2014-228 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/kosttillagg_fulltext.pdf. Vi kommenterar även nyligen utkomna SOSFS

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009 Senior alert Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd 8 8-9 9 april 9 Senior alert vill stärka det preventiva arbetet i vården av äldre personer Senior alert Vårdenheten har 9 vårdplatser sektioner

Läs mer

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Arbetsplats: Ekbackens äldreboende Hus K Verksamhetsår: 2013 Förenade Care AB driver sedan 2008-04-01 Ekbackens äldreboende hus K på entreprenad från Sundbyberg

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

SBU-rapport nr

SBU-rapport nr HTA-enheten CAMTÖ 2015-06-02 Kosttillägg för undernärda äldre SBU-rapport nr 2014-228 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/kosttillagg_fulltext.pdf. Vi kommenterar även nyligen utkomna SOSFS

Läs mer

Patienter som sköter sina läkemedel själva

Patienter som sköter sina läkemedel själva Patienter som sköter sina läkemedel själva Erfarenheter från ett länssjukhus Anne.Hiselius@rjl.se Anna.Hardmeier@rjl.se Ryhov, Region Jönköpings län, Sweden Självmedicinering En process där patienten involveras

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Ronneby mars 2013 Karin Widecrantz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-

Läs mer

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1 Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Nyköping 2015-02-17 Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Arbetsplats: Riggargatan Verksamhetsår: 2014 Förenade Care AB driver sedan 2010 Riggargatans äldreboende på entreprenad och uppdrag från

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

Organisation och kompetensutveckling i arbetet mot undernäring. - reflektioner & forskning

Organisation och kompetensutveckling i arbetet mot undernäring. - reflektioner & forskning Högskolan Kristianstad Forskargruppen: PRO Clinical Assessment Research & Education for Health and QoL Organisation och kompetensutveckling i arbetet mot undernäring Forskning- Utbildning- Samverkan Sedan

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse 2012-11-07 Rosengård stadsdelsförvaltning Vård och omsorg Verksamhetsberättelse Teamarbete kring mat i Riddargårdens hemtjänstgrupp Riddargårdens hemtjänstgrupp består av sektionschefen, och med alla yrkeskategorier

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Leva livet hela livet Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Möt INGEBORG Aldrig förr har äldre haft möjlighet att leva ett så gott och långt liv som idag Vad är viktigt för sjuka äldre? Trygghet Kunna klara

Läs mer

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun Ansvarig Anna-Lisa Simonsson Dokumentnamn Nutrition, riktlinjer Upprättad av Linda Aronsson Berörda verksamheter Verksamheterna Boende och Insatser i hem Fastställd datum 2011-11-17 KSOU 109 Diarienummer

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Planera för våren 2013! Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Äldrecentrum arrangerar i samarbete med äldreförvaltningen utbildningar med olika teman inom ämnesområdet nutrition,

Läs mer

Umeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB 2014-06-09 Antal sidor: 14

Umeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB 2014-06-09 Antal sidor: 14 Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost Rapport KPMG AB Antal sidor: 14 1 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte och avgränsning 3 4. Ansvarig styrelse/nämnd 4 5. Metod och

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport Kost- och Upprättad Ansvarig: Eva Brandt, distriktssköterska Rebecka Persson, dietist Förvaltning:Hyllie SDF och Sociala Resursförvaltningen projektavslutsrapport 1 Innehållsförteckning 1. BASFAKTA...

Läs mer

Nutritionsrutin med fokus undernäring inom äldreomsorgen. Innehåll. Information Sida 1 (13)

Nutritionsrutin med fokus undernäring inom äldreomsorgen. Innehåll. Information Sida 1 (13) Sida 1 (13) 2017-01-26 Nutritionsrutin med fokus undernäring inom äldreomsorgen Innehåll Rutin för nutrition med fokus undernäring inom äldreomsorgen... 1 1. Inledning... 2 2. Hur undernäring ska förebyggas...

Läs mer