Utbildningssociologi, klassiska och moderna traditioner

Transkript

1 Utbildningssociologi A, 30 hp, HT 2010 Utbildningssociologi, klassiska och moderna traditioner Föreläsning 4: Rational choice och humankapitalteori Torsdag den 2 december 2010 Martin Gustavsson <martin.gustavsson@edu.uu.se>

2 Dagens upplägg I. Humankapital II. Rational Choice III. Humankapital/Rational Choice vs Sociologi

3 I. Humankapital Bakgrund Schultz & Becker Teorin

4 Humankapital - bakgrund 1) Hur förklara den kraftiga expansionen av högre utbildning i USA och Västeuropa efter den andra världskriget? Investeringar i högre utbildning har visat sig lönsamma allt fler individer efterfrågar allt mer utbildning. Men, innebär ett kraftigt ökat utbud på högt utbildad arbetskraft att avkastningen på investeringar i högre utbildning sjunker (vilket man enligt traditionell teori skulle förväntat sig)? Nej inte nödvändigtvis. Humankapital [kunskap] har den egenheten att den växer av att användas (till skillnad från materiellt kapital som förbrukas) och kan därför visa en tilltagande avkastning

5 Theodore Schultz & Gary Becker 2) Hur förklara att ökningen i BNP efter II-vk var större än ökningen i odlad mark (jord), nedlagda timmar (arbete) och teknik (kapital)? Svar: Investeringar i humankapital ger bättre avkastning än investeringar i maskiner och teknologi etc (Schultz)! Inte självklart (i slutet av 50-talet) att kunskaper & färdigheter utgjorde ett slags kapital ( treated people as machines ) vilka förvärvats genom investeringar i form av utbildning, träning, hälsovård, flyttnings av arbetskraft inom landet etc. Individen, rationell nyttomaximerare även på områden utanför ekonomins fält, t ex investeringsbeslut ang. utbildning (Becker)

6 Karabel & Halsey - reflekterar Teorin om humankapital bär pro-kapitalistiska drag: a) lönearbetaren besitter kapital (förkroppsligat i hennes kunskaper) och har kapacitet att göra kapitalinvesteringar (i sig själv) b) trots att hon inte äger materiellt kapital, inte har kontroll över arbetsprocessen eller arbetsresultatet är hon ändå simsalabim kapitalist! Världsbanken, OECD etc promotade teorin, som föll i god jord i bl.a. USA. Stora satsningar på utbildningssystemet legitimerades. Även export till låglöneländer: är fattiga, inte p.g.a. strukturella orsaker (position i det internationella ekonomiska systemet) utan av interna individuella orsaker, brist på adekvat utbildning.

7 Humankapital - teorin Utbildning utöver den obligatoriska skolan ses alltså som ett investeringsbeslut. Utbilda sig eller lönearbeta direkt? Investeringskostnad för utbildningsalternativet = utebliven lön Individens intäkter = högre lön i framtiden Grundprincipen är att individen bör fortsätta att utbilda sig så länge de marginella intäkterna av detta överstiger de marginella kostnaderna. (IFAU 2008:23) Antagande: individen är rationell och känner till sin egen marginalavkastning och produktivitet, samt vilken framtida avkastning denna kommer att ge

8 Vad är det här för en typ av människa? Redogör för Morgans huvudargument

9 II. Rational Choice Economic man: - portraits gradually became thinner - från rationellt resonerande till rationellt väljande

10 Economic Man as Model Man från fyllig till tunn, från produktion till konsumtion Adam Smith ( ): Komplex individ, mix av instinkter, talang, motivation och preferenser. Inte bara självintresse. John Stuart Mill ( ): Homo economicus, endast upptagen med ekonomins fält, och endast med ekonomisk motivation och ekonomiska anlag. Mål: öka välstånd, undvika arbete. Produktion. William Stanley Jevons ( ): Kalkylerande och Väljande. Psykologiska motiv (ej observerbara). Val bland varukorgar. Konsumtion. Två dimensionell, mål: maximera pleasure (marginalnytta: den upplevda extra nytta som en ytterligare enhet av samma vara ger) minimera pain. Matematiska metoder.

11 Economic Man as Model Man Frank Knight ( ): Kläs av, ej längre en förenkling av verklig individ, endast en abstraktion. Kläs på, tilldelas mer muskler/antaganden: full information, perfekt förmåga att förutse framtiden, indifferenta gentemot andra individers val av varukorg etc. - A slot machine, utan önskningar, dygder, synder, anlag, talang, preferenser etc, konstruerad för ett liv i en matematisk modellvärld. - Knight insisted that this ideal figure of economic science does not help to describe actual economic behaviour, and so cannot be used for socially useful economic analysis or policy interventions.

12 Economic Man as Model Man Neoklassisk teori mitten av 1900-talet: mer fokus på rationella val [rational choices], än på bakomliggande motiv och önskningar. Fokuserar rationella val, kan därför ha vilka önskningar och motiv som helst (så länge de är rationella), inte intressant för forskningen Paul Samuelson ( ): När konsumenten valt en viss varukombination har hon avslöjat sin preferens för den kombinationen. Kan därmed helt undvika introspektion (gränsnytta och indifferens). Även psykologiska dimensionen försvinner. X Y. Endast intresserad av outcomes (y), inte orsaker (x)

13 Vägen tillbaka: Economic Man kläs på, vandrar ut James S Coleman ( ): tar rational action as a starting point, men tar samtidigt avstånd från den undersocialiserade atomistiska individen i ekonomisk teori. Behöver kläs på: The conception of social capital as a resource for action is one way of introducing social structure into the rational action paradigm. Gary S Becker (f. 1930): analyserar inte bara rationella val inom ekonomins fält (jfr Mill som kapade loss andra områden och motivationer), utan på en rad andra fysiska och mentala områden (diskriminering, kriminalitet, utbildningsval, partnerval)

14 III. Humankapital/Rational Choice vs Sociologi

15 Hur förhåller sig de ekonomiska teorierna till sociologiska? Redogör för Colemans resonemang. Vad menar han t ex med socialt kapital?

16 Några exempel Snävt bruk av intressebegreppet, det finns i själva verket lika många former av intressen som det finns fält. T ex karakteriseras konstens fält av en specifik art av intresse, och deltagarna kan vara intresserade av det som står på spel (definitionen av god konst), utan att de behöver vara drivna av egenintresse, eller i snäv mening ekonomiska vinster (som snarare förnekas på kulturella fält) Habitusbegreppet: världen behärskas praktiskt och med kroppen, inte bara med hjälp av en kalkylerande hjärna Val i opposition, inte indifferenta gentemot andra individers val av varukorg som den nyttomaximerande traditionella neoklassiska konsumenten, ej heller oberörda av spelet

17 Att välja i opposition Kulturelit Ekonomisk elit

18 Att välja i opposition, illustrerande exempel