Mål nr T , enhet 42 Torgny Jönsson./. staten genom JK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mål nr T 11351-13, enhet 42 Torgny Jönsson./. staten genom JK"

Transkript

1 Stockholms tingsrätt Avdelning 4 Box Stockholm Mål nr T , enhet 42 Torgny Jönsson./. staten genom JK Torgny Jönsson får yttra sig enligt föreläggande med anledning av det svaromål som ingivits av staten genom JK (ab 26). STATENS INSTÄLLNING Som Torgny Jönsson uppfattar statens inställning menar staten att det föreligger såväl formella som materiella skäl som grund för bestridande av käromålet. Torgny Jönsson förstår staten enligt följande: Avseende materiella skäl för bestridandet hänvisar staten i första hand till Ekobrottsmyndighetens (EBM) yttrande av den ( ab 27). Angående formella skäl för bestridandet framställer staten dessa i aktbilaga 26 med hänvisning till aktbilaga 27 samt tre bilagda domar. Staten delar Torgny Jönssons bedömning att Stockholms tingsrätt är behörig att pröva om staten genom JK är skyldig att utge omstämt skadestånd. Statens yttrande I statens yttrande förekommer återkommande formuleringar som antyder att staten genom JK inte till fullo förstått av Torgny Jönsson framställda yrkanden och grunder för käromålet. 1

2 Stockholms Med anledning tingsrätt härav indelas detta yttrande i två delar där den första delen behandlar de Avdelning av staten anförda 4 formella skälen för bestridande av käromålet. Box I den 20 andra Stockholm delen yttrar sig Torgny Jönsson över av staten anförda materiella skäl för bestridande av käromålet, det vill säga EBM:s yttrande. För undvikande av missförstånd har EBM:s yttrande infogats nedan in extenso och Torgny Jönssons inställning avseende EBM:s uppgifter har placerats i den löpande texten. Mål nr T , enhet 42 Torgny Jönsson./. staten genom JK STATENS INVÄNDNINGAR AV FORMELLA SKÄL Torgny Jönsson åberopar primärt Europakonventionen direkt som grund för käromålet. Torgny Skadeståndslagen Jönsson får är yttra i och sig för enligt sig tillämplig föreläggande sekundärt med anledning genom fel av och det försummelse svaromål som ingivits vid tjänsteutövande av staten genom av statens JK (aktbilaga företrädare. 26). Högsta domstolen har i ett flertal avgöranden fastslagit att staten kan bli skadeståndsskyldig med direkt tillämpning av Europa-konventionen. Högsta domstolen har också fastslagit att vid prövning JK:s inställning av skadeståndstalan mot staten måste skadeståndslagen i den utsträckning det är möjligt tolkas fördragskonformt, vilket kan medföra att vissa begränsningar intagna i Som Torgny Jönsson uppfattat JK:s inställning menar JK att det föreligger såväl formella förarbeten, som praxis materiella eller doktrin skäl till inte grund kommer för statens att kunna bestridande upprätthållas. av käromålet. Torgny Yrkat belopp Jönsson för förstår ideellt JK skadestånd enligt följande: grundar sig på den praxis som JK har utvecklat vid sin prövning Avseende av skaderegleringsärenden materiella skäl för bestridandet enligt den hänvisar tidigare JK lagen i första om ersättning hand till vid frihetsinskränkning, Ekobrottsmyndighetens d v s främst frihetsberövandets (EBM) yttrande längd, av den men även faktorer ( aktbilaga såsom 27). frihetsberövandets Angående art och formella det påstådda skäl för brottets bestridandet karaktär. framställer JK dessa i aktbilaga 26 med hänvisning till aktbilaga 27 samt tre bilagda domar. Beträffande Torgny Jönssons yrkande avseende ren förmögenhetsskada anför staten JK att Torgny delar Torgny Jönsson Jönssons inte styrkt bedömning att han betalat att Stockholms utdömda tingsrätt skadestånd. är behörig Inställningen att pröva är om staten anmärkningsvärd. genom JK är Skadan skyldig inträffade att utge omstämt naturligtvis skadestånd. i det ögonblick som tingsrättens dom i den delen vann laga kraft. Huruvida Torgny Jönsson betalat eller ej saknar betydelse. Beloppet blev genom domen direkt exigibel. JK:s yttrande I Staten JK:s yttrande anför att förekommer Torgny Jönsson återkommande i vart fall är formuleringar medvållande till som förmögenhetsskadan antyder att JK inte till fullo genom förstått medgivande av Torgny av skadeståndsyrkandena. Jönsson framställda yrkanden Påståendet och är inte felaktigt. heller de grunder som anförts från Torgny Jönssons sida. Torgny Jönsson medgav målsägarnas yrkade belopp på civilrättslig grund, innebärande Med att målsägarna anledning hade härav en indelas motsvarande detta yttrande fordran. i tre Genom delar kränkningen där den första förhindrades delen behandlar Torgny de materiella Jönsson att skäl uppfylla som JK sina presenterat civilrättsliga genom skyldigheter EBM:s yttrande visavi målsägarna. i aktbilaga 27. Fordran var inte förfallen till betalning och pengarna hade investerats av målsägarna för att förmeras. För Genom undvikande frihetsberövandet av missförstånd av Torgny har EBM:s Jönsson yttrande föll investeringsprojektet infogats nedan extenso och gjorda och Torgny insatser Jönssons blev värdelösa. bestridande av EBM:s uppgifter har placerats i den löpande texten. 2

3 I Det den föreligger andra delen därmed återfinns ett direkt Torgny orsakssamband Jönssons yttrande mellan över kränkningen JK:s påståenden av Torgny angående Jönssons formella rättigheter skäl enligt för Europakonventionen statens bestridande av och käromålet. skadan. Den tredje delen av förevarande yttrande innefattar en sammanfattning av Torgny Jönssons synpunkter över aktbilaga 26. STATENS INVÄNDNINGAR AV MATERIELLA SKÄL EBM:s yttrande (aktbilaga 27) EBM har på JK:s begäran yttrat sig över Torgny Jönssons käromål. Yttrandet inkom till EBM JK har på JK:s och begäran återfinns yttrat i tingsrättens sig över Torgny aktbilaga Jönssons 27. käromål. Yttrandet inkom till JK den och återfinns i tingsrättens aktbilaga 27. Av yttrandet framgår såväl de formella som materiella skäl som EBM menar utgör Av grund yttrandet för ett framgår bestridande såväl av de Torgny formella Jönssons som materiella käromål i skäl dess som helhet. EBM Såsom menar Torgny utgör grund Jönsson för har ett uppfattat bestridande JK av är yttrandet Torgny Jönssons centralt för käromål statens i dess inställning. helhet. Såsom Torgny Jönsson har uppfattat JK är yttrandet centralt för statens inställning. Torgny Jönsson har mot denna bakgrund funnit skäl att yttra sig över EBM:s Torgny påståenden Jönsson på sådant har mot sätt denna att Torgny bakgrund Jönssons funnit inställning skäl att bemöta inte kan EBM:s missförstås. påståenden Torgny på sådant Jönssons sätt invändningar att Torgny Jönssons och kommentarer inställning i inte denna kan del missförstås. styrks till fullo genom åberopat bakgrundsmaterial. 1. EBM:s yttrande till JK av (aktbilaga 27) EBM:s yttrande i dess helhet med Torgny Jönssons invändningar infällda i texten. 1.1 Angående TJ stämningsansökan och skadeståndsanspråk med hänvisning till hur Ekobrottsmyndigheten har agerat under en förundersökning m m. JK har begärt att Ekobrottsmyndigheten ska yttra sig över en stämningsansökan med skadeståndsanspråk som TJ givit in vid Stockholms tingsrätt (T ). TJ har yrkat att staten ska förpliktas utge skadestånd till honom med drygt 120 miljoner, varav 117 miljoner avser förmögenhetsskada och 3,6 miljoner avser ideellt skadestånd. Grunden för yrkandet är att TJ anser att hans rättigheter enligt artikel 6 i Europakonventionen har kränkts. Med anledning härav får Ekobrottsmyndigheten avge följande yttrande, 1.2 Ekobrottsmyndighetens inställning Ekobrottsmyndigheten bestrider skadeståndsanspråket. Enligt Ekobrottsmyndighetens uppfattning har TJ inte genom Ekobrottsmyndighetens beslut och åtgärder under förundersökningen utsatts för en kränkning av de rättigheter som tillförsäkras var och en enligt artikel 6 i Europakonventionen. Inte heller har myndigheten gjort sig skyldig till fel eller försummelse på annan grund, 3

4 1.3 Uppgifter i TJ:s stämningsansökan som Ekobrottsmyndigheten avser att bemöta TJ gör gällande ett antal omständigheter som han åberopar för att visa att han inte beretts tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sin försvar och att han därigenom utsatts för en kränkning av artikel 6 Europakonventionen. De omständigheter som TJ pekar på till stöd för sin uppfattning att kränkning skett som Ekobrottsmyndigheten avser att bemöta tar i huvudsak sikte på delgivningen av utredningsuppgifter och förundersökningsprotokoll den hemliga telefonavlyssningen och TJ:s påstående om att utredarna medvetet tillhandahållit materialet från den hemliga telefonavlyssningen utan kronologisk ordning och att de av åklagarna åberopade telefonsamtalen ensidigt är till TJ:s nackdel. Ekobrottsmyndighetens uppgifter om förundersökningens omfattning som TJ menar har redovisats som två olika alternativ TJ påstående att han inte erkänt sig skyldig till brott TJ:s påstående att sidor sidomaterial undanhölls honom och hans försvarare betydelsen av att utredarna/förhörsledarna befanns skyldiga till ringa tjänstefel. Inför upprättande av detta yttrande har vice chefsåklagaren Lars Olson och kammaråklagare Martin Bresman (den senare var förundersökningsledare i den utredning som låg till grund ör TJ:s fällande dom, EB ) lämnat upplysningar om handläggningen av ärendet genom underhandskontakt. Även utredaren, kriminalinspektören Lars-Göran Ritmer, har lämnat uppgifter och svarat på frågor om utredningen. De båda åklagarna var inkopplade i ärendet och Lars Olsson medverkade i utredningen huvudsakligen då förundersökningen slutfördes och målet fördes vidare till huvudförhandling. I övrigt har handlingar i förundersökningen sparade i Cåbra och Ekobrottsmyndighetens ärenden EBM B-2011/0107 och EBM A-2012/0056 utgjort underlag för yttrandet. 1.4 Bakgrund TJ dömdes 2003 för grovt bedrägeri i ett mål där TJ haft ungefär samma affärsidé som i nu aktuell utredning (Malmö tingsrätt dom den 23 april 2003 i mål B ). TJ åtalades för ett flertal grova bedrägerier men frikändes av tingsrätten för merparten av dem. l korthet innebar åklagarens ansvarsyrkande att TJ genom vilseledande hade förmått ett stort antal personer att utbetala belopp om totalt ca 49 miljoner kronor för att investera i ett flertal olika affärer som skulle generera stora vinster för investerarna. Av tingsrättens dom från 2003 framgår bl.a. att flertalet målsäganden var övertygade om att de inte blivit utsatta för bedrägeri utan hade förtroende för TJ:s fortsatta affärer. De ansåg sig således inte bedragna trots den information som kommit fram under utredningen. Målsägandenas inställning till huruvida de varit utsatta för brott kom att spela en avgörande betydelse för åklagarnas bedömningar och beslut i den nu aktuella förundersökningen (EB ). Åklagarna valde av den anledningen att låta den hemliga telefonavlyssningen fortsätta för att säkra bevisning om att brottslig verksamhet pågick Upprinnelsen till den nu aktuella förundersökningen (EB ) var en förundersökning rörande misstanke om stämpling till grovt narkotikabrott och grovt penninghäleri, som leddes av åklagare vid Internationella åklagar-kammaren i Malmö (JAK). Förundersökningen inleddes den 21 maj Samma dag erhöll åklagaren tillstånd till hemlig telefonavlyssning. 4

5 1.4.3 Förundersökningen kom efter en tid att inriktas mot misstankar om grov ekonomisk brottslighet. Det kunde misstänkas att TJ hade en väsentlig roll i det brottsliga upplägget. Genom den hemliga teleavlyssningen erhölls indikationer på att överföring av stora summor planerades och genomfördes På grund härav kopplades Ekobrottsmyndigheten in i ärendet. Den hemliga teleavlyssningen avsåg kommunikation mellan teleadresser med anknytning till dels medlemmar av en familj som misstänktes för inblandning i de grova narkotikabrotten, dels TJ. Kommunikationen mellan dessa familjemedlemmar och TJ avsåg överföring av pengar Den 16 juli 2008 förlängdes och utökades den hemliga telefonavlyssningen. Antalet brottsmisstankar hade då ökat och omfattade nu även grovt bedrägeri, grov medhjälp till skattebrott och grovt penninghäleri Den 21 juli 2008 lade åklagaren vid IÅK i Malmö ned förundersökningen beträffande misstankarna om stämpling till grovt narkotikabrott. Förundersökningen gällande övriga brottsmisstankar såsom penninghäleri, grovt bedrägeri och grov medhjälp till skattebrott togs då över av Ekobrottsmyndigheten och kammaråklagare Martin Bresman. I samband med detta fick Martin Bresman även ta över ansvaret av den hemliga telefonavlyssningen. Torgny Jönssons invändningar avseende EBM:s uppgifter EBM tecknar en osann och felaktig bild över upprinnelsen till den rättsprocess vid vilken Torgny Jönssons rättigheter enligt artikel 6 i Europakonventionen kränktes. Inledningsvis lämnar EBM en beskrivning av förundersökningen och den rättsprocess som föregick Malmö tingsrätts dom den 23 april 2003 i mål nr B EBM utelämnar informationen att förundersökningsledare i det målet var vice chefsåklagare Lars Olson. I stycke 1.3 påstås att åklagaren Lars Olson huvudsakligen medverkade då förundersökningen slutfördes och vid huvudförhandlingen i målet. Uppgiften skall bedömas mot bakgrund av att Lars Olson var åklagare i brottmålet B mot Torgny Jönsson. Av EBM:s redogörelse över målet B kan utläsas att man från EBM:s sida var missnöjd med utgången i målet. Åklagaren Lars Olson har i media, samt i samband med tingsrätts-förhandling i Malmö tingsrätts mål nr B (härefter benämnt Bedrägerimålet) och vid ljudupptaget vittnesförhör i Stockholms tingsrätts mål nr B förklarat misslyckandet med att Torgny Jönsson på olika sätt skulle ha manipulerat förundersökningen. Påståenden som Olson inte vid något tillfälle har styrkt. Vice chefsåklagare Lars Olson uppgav vid ljudupptaget vittnesförhör i Stockholms tingsrätts mål nr B att EBM haft löpande kontakter med vissa målsäganden som förekom i mål nr B Dessa kontakter styrks av omfattande mailkorrespondens mellan Lars Olson och advokat Christian Olsen vid Foyen Advokatfirma i Göteborg, Bilaga 1. 5

6 För att bättre förstå EBM:s bevekelsegrunder för agerandet vid förundersökningen och under det rättsliga efterspelet till Bedrägerimålet mot Torgny Jönsson, är det av vikt att känna till vice chefsåklagare Lars Olsons agerande efter EBM:s misslyckande i mål nr B I stycke ovan redovisas EBM:s påståenden om de bakomliggande skälen till varför förundersökningen mot Torgny Jönsson inleddes. Torgny Jönsson gör gällande att den beskrivning som lämnas är medvetet oriktig. Utredningen mot Torgny Jönsson var redan inledd den 2 maj 2008 då Skatteverkets specialrevisorer lät genomföra en tredjemans revision hos företaget CJA i Bredaryd AB, Bilaga 2. De transaktioner som omfrågades var uteslutande sådana som omedelbart kunde knytas till Torgny Jönssons verksamhet och utländska företag, Bilaga 3. Torgny Jönsson har aldrig varit föremål för några egentliga misstankar om koppling till narkotikabrott. Från Torgny Jönssons sida görs gällande att den förundersökning om stämpling till grovt narkotikabrott som omnämns aldrig har bedrivits. Torgny Jönsson har inte vid något tillfälle delgivits misstanke om stämpling till grovt narkotikabrott och inte heller i samband med förhör eller på annat sätt underrättats om att sådana misstankar har förekommit eller avskrivits. I stycke framgår följande; Den hemliga telefonavlyssningen avsåg kommunikation mellan teleadresser med anknytning till dels medlemmar av en familj, dels TJ. Inte någon enda person ur alla de familjer som Torgny Jönsson är bekant med har någonsin underrättats om att de skulle ha varit föremål för tvångsmedel och om att denna därefter har upphört, jmfr 27 kap 31 Rättegångsbalken. Att IÅK endast använts som ett verktyg för att ge Ekobrottsmyndigheten möjlighet att bedriva telefonavlyssning mot Torgny Jönsson understryks med styrka av skrivelse ingiven av Lars Olson till Hovrätten över Skåne och Blekinge den i ärende Ö , Bilaga 4, vilket rörde en begäran från Torgny Jönsson att få ta del av uppgifter om tidpunkter för beslut om hemlig telefonavlyssning mot honom i bedrägerimålet. I sista stycket av nämnda skrivelse anför Olson följande; Ett utlämnande av de begärda uppgifterna i nu aktuellt fall skulle riskera att röja hur de brottsutredande myndigheterna arbetar i fall av mycket omfattande ekonomisk brottslighet; vilka åtgärder som vidtas och när, omfattningen av åtgärderna och vilka personalresurser som kan användas i olika skeden. 6

7 Det kan i sammanhanget konstateras att Torgny Jönsson aldrig, varken nu eller tidigare, ens delgivits misstanke om att ha ägnat sig åt någon form av narkotikarelaterad brottslighet. En omständighet som är väl känd vid Ekobrottsmyndigheten. Olsons svar kan istället förstås precis på så sätt som gjorts ovan, att IÅK agerat som bulvan för Ekobrottsmyndigheten. Den hemliga telefonavlyssningen mot Torgny Jönsson inleddes den 21 maj 2008 då förundersökningen mot Torgny Jönsson inleddes. Den hemliga avlyssningen mot de icke namngivna familjemedlemmarna och Torgny Jönsson avbröts enligt vad som sägs i yttrandet i slutet av maj Det kan konstateras att en hel del måste ha hunnit inträffa under i princip en och samma vecka. Några av de frågor som omedelbart inställer sig är; Varför avbryts en avlyssning med endast hänvisning till att de misstänkta familjemedlemmarna åkt utomlands? Särskilt när det rörde sig om grov organiserad brottslighet av stort nationellt och internationellt intresse där polismyndigheten i Skåne, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten under perioder arbetade tillsammans med brittisk och schweizisk polis? Varför startade IÅK en förundersökning med användande av omfattande spaningsåtgärder för att omedelbart släppa taget? Att IÅK endast använts som ett verktyg för att ge EBM möjlighet att bedriva telefonavlyssning mot TJ understryks med styrka av det som EBM redovisar i yttrande till JK i ärende och , (TJ aktbilaga 4, JK aktbilaga 10). I samma yttrande redovisas att kammaråklagare Martin Bresman den 10 juni 2008, mindre än tre veckor efter det att förundersökningen mot TJ inleddes, deltog i ett möte vid Eurojust i Haag vilket behandlade Torgny Jönssons kopplingar till ett nätverk i Storbritannien. Varför deltog inte den åklagare, kammaråklagare Michael Hansson vid IÅK, som enligt vad som framgår av yttrandet var förundersökningsledare? Naturligtvis var Martin Bresman väl insatt i omständigheterna kring Torgny Jönsson långt innan han deltog i mötet den 10 juni Omständigheten att Martin Bresman från Ekobrottsmyndigheten utsågs att representera det svenska rättsväsendet den 10 juni 2008 styrker entydigt påståendet om att Ekobrottsmyndigheten, i effektiv mening, var den myndighet som bedrev förundersökningen mot TJ från det att den inleddes den 21 maj I yttrandet från EBM till JK sägs även att den 11 juni 2008 begärde och erhöll IÅK förlängning av tillstånd till hemlig telefonavlyssning och att under tiden som följde ägde överläggningar rum rörande överföring av ledningen av förundersökningen såvitt avsåg grovt penninghäleri till åklagare vid Ekobrottsmyndigheten. Följande fråga inställer sig; 7

8 Varför skall IÅK begära förlängning av en avlyssning, där IÅK sedan slutet av maj inte längre sagt sig lyssna till de s k familjemedlemmarna? Omnämnda påstående i yttrandet är naturligtvis endast ännu en omständighet som understryker påståendet om det bulvanförhållande som förekommit mellan IÅK och Ekobrottsmyndigheten. Därmed styrker det även påståendet om att Ekobrottsmyndigheten i effektiv mening varit den myndighet som har bedrivit förundersökningen mot TJ sedan den 21 maj Ovannämnda uppgifter åberopas till vederläggande av att de uppgifter som EBM inkommit med till JK i ärendet är riktiga samt till styrkande av att EBM haft skäl att skapa sig ett processuellt och materiellt övertag som medfört att Torgny Jönssons rättigheter enligt artikel 6.3.b i Europakonventionen har kränkt. 1.5 Enligt uppgift från kammaråklagare Martin Bresman bedömdes frågan om tvångsmedel fortlöpande. Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgift 1.5 JK:s beslut av i ärendena respektive innefattar kraftfulla ifrågasättanden av Martin Bresmans överväganden rörande interimistisk passivitet och därmed även av tvångsmedelsanvändning. På sidan 24 skriver JK; Sammantaget talar det nu anförda för att förundersökningsledarens beslut med att dröja med att ingripa mot den förestående brottsligheten mot sökandena kan ifrågasättas. Det framstår som tveksamt att intresset av att utreda och lagföra redan utförda brott kan motivera att brottsbekämpande myndigheter avvaktar med att ingripa mot så allvarliga bottsmisstankar som nu är fråga. 1.6 Den 12 oktober 2008 frihetsberövades TJ och husransaknan genomfördes. Den 16 oktober 2008 häktades TJ misstänkt för att ha ägnat sig åt omfattande bedrägerier där en mängd olika personer blivit vilseledda att investera betydande belopp i affärer vars verkliga existens kunde sättas ifråga. Tingsrätten ansåg att TJ på sannolika skäl var misstänkt för grova bedrägerier begångna under Det var först efter det att TJ frihetsberövades som målsägandeförhör och andra kunde påbörjas. Eftersom TJ hade mycket goda kontakter med banken kunde en fullständig kartläggning av penningflöden etc. med hänsyn till riskerna att röja utredningen. inte göras förrän efter den 12 oktober Den l juni 2009 väcktes åtal mot TJ jämte ytterligare två personer. Åtalet mot TJ avsåg grova bedrägerier medan åtalen mot de två andra avsåg grovt penninghäleri och osant intygande (grovt brott). 8

9 1.6.3 Enligt gärningsbeskrivningen bestod de grova bedrägerierna i att TJ vilselett ett antal personer genom att ha framkallat, vidmakthållit och förstärkt en oriktig föreställning hos investerare eller långivare om pågående eller framtida affärsuppgörelser som skulle generera mycket stor avkastning på investerade eller utlånade belopp samt att han skulle ha förtigit att han saknade vilja och förmåga att fullgöra vad som avtalats Antalet målsäganden i tingsrätten uppgick till 21, vilket inkluderade de bolag som personerna företrädde. Bedrägerierna hade begåtts under tiden den 8 maj oktober 2008 och omfattade sammanlagt drygt 117 miljoner kr (beloppet justerades vid huvudförhandlingen) TJ dömdes i tingsrätten för grovt bedrägeri till 6 års fängelse (Malmö tingsrätt dom den 17 juli 2009 i mål nr B ). Hovrätten ändrade tingsrättens domslut endast på så sätt att fängelsestraffets längd bestämdes till 7 år (Hovrätten över Skåne och Blekinges dom den 10 november 2009 i mål nr B ) För en mer utförlig redogörelse av utredningen hänvisas till Ekobrottsmyndighetens yttrande i det skadeståndsärende som Justitiekanslern handlade i samband med att vissa målsägande begärde skadestånd (se JK:s ärende och ; Ekobrottsmyndighetens ärende EBM B-20 11/0107 och EBM A-2012/00S6). Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under Vad som anges i ovannämnda avsnitt saknar relevans för frågan som Stockholms tingsrätt har att pröva. 2. Uppgifter av betydelse till bemötande av TJ:s påståenden Omständigheter av betydelse för åklagarnas bedömning och åtgärder 2.1 Misstankarna mot TJ stärktes successivt under avlyssningsperioden. Det framkom b1.a. att han agerade under falskt namn i vissa fall, att åtgärder planerades som tydde på att målsäganden skulle vilseledas och att återbetalningar inte avsågs ske i vissa fall. Under september 2008 stärktes också misstankarna att uppgivna garantier inte skulle kunna infrias. Utskrifter från den hemliga telefonavlyssningen gav åklagarna indikationer på en brottslig verksamhet. Utredningsmaterialet innehöll också uppgifter som talade i motsatt riktning och som först mot bakgrund av senare inkommen bevisning kunde vederläggas. Återbetalning skedde i vissa fall, vilket dels stärkte målsägandena i deras tro att det var frågan om riktiga affärstransaktioner, dels försvårade det möjligheten att få en klar bild för utredarna Detta föranledde Ekobrottsmyndigheten att senare uttrycka följande formulering om TJ:s agerande i den efterföljande granskningen av det tidigare nämnda skadestånds--ärendet (JK:s dnr och ): Intrycket är att T.J anpassade vad han uttryckte och gjorde till vad som för tillfället gagnade hans syften Något som ytterligare försvårade bedömningen var uppgifter i de avlyssnade samtalen som tydde på att en del av investerarna/långivarna själva kände till att TJ vilselett andra, t.ex. banker, myndigheter och andra målsäganden och att detta inte avhöll dem från att medverka i fortsatta transaktioner. 9

10 Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under Vad som anges i ovannämnda avsnitt saknar relevans för frågan som Stockholms tingsrätt har att pröva TJ använde sig av ett flertal olika telefoner under den tid som telefonavlyssningen pågick. Den hemliga avlyssningen beträffande T.J omfattade 11 olika teleadresser. Enligt en uppgift som framfördes i myndighetens yttrande till Justitiekanslern talade TJ i telefon ca 16 timmar per dygn alla dagar i veckan under den avlyssnade perioden (se sid 2 i EBM:s yttrande till JK i ärende och ; TJ aktbilaga 4, JK aktbilaga 10). Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under EBM:s tidigare lämnade uppgift om att det förekom 16 timmar inspelat avlyssningsmaterial per dag styrker Torgny Jönssons påstående i stämningsansökans avsnitt , sid 11 ff om att Torgny Jönsson borde givits ytterligare 284 dagar för förberedelse av sitt försvar. EBM:s bekräftelse av tidigare lämnad uppgift åberopas av Torgny Jönsson till styrkande av att hans rätt till tillräcklig tid för förberedelse av sitt försvar har kränkts av staten Den omfattande avlyssningen uppgick till telemeddelanden, varav utgjordes av sms-meddelanden. En stor del av de övriga telemeddelandena fördelar sig på meddelanden utan svar, dubbelregistreringar (meddelandet är av någon okänd anledning registrerat två gånger) och felkopplade samtal. Antalet genomförda telefonsamtal synes vara ca samtal. Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under EBM:s tidigare lämnade uppgift om att det förekom ca genomförda samtal styrker Torgny Jönssons påstående i stämningsansökans avsnitt , sid 8 ff om att Torgny Jönsson borde givits ytterligare 83 dagar för förberedelse av sitt försvar. EBM:s bekräftelse av tidigare lämnad uppgift åberopas av Torgny Jönsson till styrkande av att hans rätt till tillräcklig tid för förberedelse av sitt försvar har kränkts av staten. 10

11 2.1.5 Det var mycket svårt för utredarna att enbart utifrån det avlyssnade materialet avgöra vilka uppgifter som var riktiga eller vilka av de personer TJ talade med som blev vilseledda. Det gick inte heller enbart pga. avlyssningen att bedöma i vilken utsträckning vilseledandet påverkade målsägandenas agerande. Därtill krävdes bevisning i form av kontoutdrag och andra handlingar för att analysera betalningsströmmar etc. och för att bedöma TJ:s avsikter och förmåga att återbetala beloppen till målsägandena. Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under Torgny Jönsson gör i stämningsansökan gällande att han varken fått tillräcklig tid eller möjlighet för förberedelse av sitt försvar. EBM understryker utredningens komplexitet och de omfattande utredningsåtgärder som vidtagits. Noterbart i sammanhanget är att EBM undviker att beröra Torgny Jönssons påstående, i den komplettering som ingivits i målet, att han under endast tre veckor haft tillgång till miniräknare för genomgång av det skriftliga material som av EBM beskrivs som mycket komplext. Som nämns i stämningsansökan, till vederläggande av uppgiften att Torgny Jönsson fått tillräcklig tid och möjlighet för förberedelse av sitt försvar, var Torgny Jönsson placerad på Göteborgshäktet under hela förundersökningsperioden, d v s 30 mil från sin försvarare Jonas Carlsson. Kontakten med Jonas Carlsson bestod i telefonsamtal som Torgny Jönsson fick ringa från häkteskorridorens toalett då den trådlösa telefonen inte gick att använda från häktescellen. Från toalettutrymmet på två kvadratmeter skulle Torgny Jönsson hantera sin förberedelse. Även om inte EBM kan lastas för just denna situation var den väl känd för EBM, som skulle ha beaktat detta förhållande vid beslut kring huruvida Torgny Jönsson skulle medges ytterligare tid för förberedelse av sitt försvar Innehållet i olika samtal bedömdes också ha stor betydelse för målsägandenas möjligheter att själva bedöma om de ansåg sig vara utsatta för bedrägerier. För att möjliggöra för målsägandena att själva få en uppfattning om informationens innehåll valdes den ovanliga utredningsmetoden att låta målsägandena lyssna på vissa samtal som en inledning till de förhör som hölls med dem sedan TJ hade frihetsberövats. Insikten av att det fanns ett behov av att inför ett sådant moment i målsägande-förhören uppkom främst genom erfarenheterna efter utgången av Malmö ingsrätts dom den 23 april 2003 i mål Det bör dock här noteras att åklagaren, utöver vad som redovisats i förundersöknings-protokollet, inte åberopat ljudfilerna som bevisning. Inte heller TJ sedan han beretts tillfälle till det har åberopat mer än ett fåtal telefonsamtal. De poliser som hanterat telefonavlyssningen har fortlöpande i loggar markerat de samtal som kan ha relevans för utredningen som viktiga. Det innebär emellertid inte att de behöver ha betydelse för utredningen av målet i domstolen när åtal väl har väckts. 11

12 2.1.8 En hel del av de avlyssnade samtalen har varit av rent privat karaktär och helt saknat betydelse för utredningen om eventuella brott. Av de samtal som loggats som viktiga utgör merparten sådana samtal där TJ kunde misstänkas tala om de affärer som var föremål för bedömning i förundersökningen. TJ bör därför ha haft vetskap om vad som avsågs eller avhandlades i de olika samtalen. Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under Det är i sammanhanget värt att påpeka att samtliga målsägandeförhör inleddes med uppspelning av telefonsamtal i avsikt att övertyga respektive målsägande om att denne utsatts för brott av Torgny Jönsson. Som framgår i avsnitt var man från EBM:s sida beredd att göra betydande avsteg från vedertagen objektivitetsplikt för att inte misslyckas på samma sätt som man uppenbart menar att man gjort i mål B Av protokoll från planeringssammanträdet den 13 maj 2009, ingivet i målet, framgår dessutom att åklagarsidan såg det som betydelsefullt att samtliga målsäganden närvarade under åklagarens sakframställan då de därigenom skulle kunna förstå att de utsatts för brott och ge en bättre berättelse. Som EBM kan förstås har man missuppfattat vilken fråga det är som Stockholms tingsrätt har att pröva. Det är i sammanhanget ovidkommande vilka ljudfiler som åklagaren valde att åberopa i målet mot Torgny Jönsson, så länge inte Torgny Jönsson gavs tid och möjlighet att ta del av allt det material som fanns i förundersökningen. Att Torgny Jönsson endast åberopade ett fåtal ljudfiler beror av naturliga skäl på att han inte gavs tid att gå igenom materialet och hann koppla telefonsamtal till den skriftliga bevisningen som kontoutdrag, avtal etc. Av Torgny Jönsson ingiven bevisning visar att utredande poliser lät markera ett stort antal samtal som intressanta och viktiga. Polisens bedömningar av vilka samtal som kunde anses vara av betydelse saknar i sammanhanget helt relevans. Torgny Jönsson utgick ifrån att polisen genomfört ett urval som skulle stödja ett senare åtal. På samma sätt som man valt ut vilka samtal som skulle spelas upp för målsägandena. Torgny Jönsson har redan i stämningsansökan bemött EBM:s idé om att tillskriva honom förmågan att, efter åtta månader av strängast tänkbara häktesregim, klara av att komma ihåg vad som sagts i samtal och när dessa ägt rum i tid. EBM har även sökt implementera föreställningen att Torgny Jönsson, utöver att komma ihåg alla dessa samtal och placera dem i tid på respektive abonnemang, var kapabel att omedelbart koppla samman samtalet med den skriftliga bevisning som skulle kunna kopplas till samtalet. Vad som nu anförts från Torgny Jönsson åberopas till vederläggande av EBM:s uppgifter och till styrkande av att Torgny Jönssons rättigheter enligt artikel 6 har kränkts. 12

13 2.1.9 Eftersom TJ använde ett flertal olika telefoner under den tid som avlyssningen pågick lagrades informationen för respektive telefon för sig och sparades i kronologisk ordning. Det är i denna ordning som informationen presenterades för TJ Enligt vad som framgår av åklagarnas yttrande fick TJ del av de inspelade telefonsamtalen på ljudfiler som sparades ned på cd-skivor och hårddisk och TJ hade då två månader att gå igenom de inspelade samtalen. Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under Åklagarens yttrande av , med anledning av Torgny Jönsson överklagande till Högsta domstolen innehåller en lång rad oriktigheter. När de ljudupptagna samtalen delgavs Torgny Jönsson fungerade inte den hårddisk som krävdes för att Torgny Jönsson skulle kunna lyssna till samtalen. Sedan detta avhjälpts hade Torgny Jönsson 32 arbetsdagar på sig att gå igenom hela avlyssningsmaterialet samt att gå igenom hela det skriftliga materialet. Förhållandet är naturligtvis väl känt för EBM. Den hemliga telefonavlyssningen överlämnades till Torgny Jönsson i form av 32 CDskivor. Avlyssningen hade sparats från 11 olika abonnemang vilket innebar att samtal från samma tidsperiod förekom på olika CD-skivor. CD-skivorna innehöll drygt filer där samtliga inspelade samtal, sms-meddelanden och avbrutna samtal var varvade om vartannat. Det var på det sättet som det material presenterades, som EBM nu redovisar att Torgny Jönsson borde ha haft färskt i minne. 2.2 Domstolarnas syn på utredningen Av vad som nu redovisats framgår att ett omfattande utredningsarbete återstod för att uppnå bevisgraden tillräckliga skäl för åtal och för att åklagaren därmed skulle kunna motse en fällande dom. Dels var det under en längre tid oklart om det överhuvudtaget var frågan om bedrägerier, dels var det från den tidigare processen klart att det krävdes omfattande och klar bevisning för att åklagaren skulle ha möjligheter au leda åtalet till en fällande dom Enligt Ekobrottsmyndigheten uppfattning framgår det av tingsrättens domskäl att innehållen i de avlyssnade telefonsamtalen haft betydelse för bedömningen av att målsägandena hade vilseletts men att de inte ensamt räckte för att visa att TJ vilselett målsägandena på sådant sätt att de vidtagit dispositioner som inneburit skada. Utöver innehållet i samtalen har, såsom tingsrättens domskäl måste tolkas, bl.a. krävts; att hanteringen av utlånade medel närmare har kunnat presenteras, att TJ:s uppgifter till målsägandena har kunnat motbevisas dels genom efterföljande kontroller, dels genom att andra handlingar presenterats som visar att pengarna använts för helt andra ändamål, att uppgivna garantier, vars existenser indikerades genom olika dokument, inte existerade eller inte kunde göras tillgängliga på sådant sätt att en skada (förlust eller risk för slutlig förlust) inte skulle föreligga. 13

14 2.2.3 Innehållen i de avlyssnade samtalen har också haft betydelse för hovrättens bevisvärdering. Samtalen ger stöd för uppfattningen att t.ex. uppgivna affärer inte var verkliga och visar hur TJ gått till väga för att vilseleda målsägandena. Innehållen i samtalen var, enligt myndighetens tolkning av domstolens domskäl, emellertid inte tillräckliga för att styrka att TJ gjort sig skyldig till grova bedrägerier. Hovrätten har vid sin bedömning lyft in en rad andra informationskällor som gjorts tillgängliga genom utredningen i målet. Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under Vad som anges i ovannämnda avsnitt saknar relevans för frågan som Stockholms tingsrätt har att pröva. 2.3 Ekobrottsmyndighetens bedömning Inledningsvis kan konstateras att TJ frihetsberövades och han var frihetsberövad under hela utredningstiden. Åtal väcktes l mot TJ och två medmisstänkta. Förundersökningen omfattade ytterligare tio personer men lades ned mot dessa vid tiden för förundersökningsprotokollets färdigställande. Utredningen kom därför totalt sett att omfatta en stor mängd utredningsuppgifter som inte ingick i det slutliga förundersökningsprotokollet I samband med slutdelgivning av förundersökningsprotokollet enligt 23 kap 18 rättegångsbalken genomfördes ett planeringssammanträde vid Malmö tingsrätt med anledning av att TJ bl.a. uttryckt önskemål om ytterligare tid ( skäligt rådrum ) innan åtal. Åklagaren hade meddelat TJ att åtalet skulle väckas den 19 maj 2009, vilket var alltför kort tid enligt TJ (se TJ aktbilaga 3, protokollsbilaga sid 1 och JK aktbilaga 9) Av tingsrättens protokollsbilaga (sid l och 3) framgår att TJ:s försvarare meddelat tingsrätten att TJ har uppgett att han kan vara färdig med genomgången av samtalen i mitten av juni och att han inte är färdig med genomgången av den ekonomiska utredningen men att TJ för dagen inte har några större invändningar mot densamma. Tingsrätten meddelade därefter att åtal skulle väckas senast den 20 maj Dagen efter planeringssammanträdet redogjorde åklagarna i en skrivelse till Malmö tingsrätt för sin uppfattning att TJ beretts tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar (se skrivelse daterad ; TJ aktbilaga 7, JK aktbilaga 13) TJ begärde därefter mer tid för skäligt rådrum och att förundersökningen skulle kompletteras. Åklagaren tillmötesgick denna begäran och gjorde en framställan om förlängning av åtalstiden till den l juni 2009 med hänvisning till att förundersökningen skulle kompletteras Tingsrätten beviljade denna framställan varefter åtal väcktes den l juni Av intresse i sammanhanget är åklagarnas avslutande kommentar som innehåller följande anmärkning: Om tingsrätten skulle besluta att påbörja huvudförhandlingen den 8 juni skulle [TJ] få två veckor längre tid att gå igenom samtalen än vad åklagaren ursprungligen avsett, samtidigt som det bara skiljer sig en vecka från det önskemål som TJ lämnat (se TJ aktbilaga 7 sid 2 sista stycket, JK aktbilaga 13) Ekobrottsmyndigheten kan därför inte uppfatta detta på annat sätt än att TJ fått ytterligare tid till förberedelse och att detta i princip motsvarade det behov han själv givit uttryck för. 14

15 2.3.9 Såväl tingsrätt som hovrätt har därefter fått ta del av TJ:s invändningar om att den bristande förberedelsetiden utgör grovt rättegångsfel. Domstolarna har med andra ord tidigare prövat frågan om TJ:s rättigheter enligt Europakonventionen kränkts i någon mening och att grovt rättegångsfel därmed skulle anses föreligga. Som nu torde ha framgått har domstolarna inte funnit att grovt rättegångsfel har förelegat I svarsskrivelse till hovrätten anförde åklagaren bl.a. att Den invändning som har framförts till åklagare inför åtalsbeslutet har varit att TJ påstått att han ännu inte lyssnat igenom samtliga inspelade ljudfiler från den hemliga telefonavlyssningen. Ljudfilerna som TJ önskat gå igenom har inte åberopats av åklagaren som bevis mot TJ utan har av åklagaren bedömts vara av mindre betydelse och lämnats utanför förundersökningen som sidomaterial. Till saken hör all TJ under förundersökningen har erkänt sig skyldig till brott under den tid som telefonavlyssningen pågått, vilket han sedan tagit tillbaka vid huvudförhandlingen i tingsrätten. I det följande avsnittet anger åklagaren att TJ:s beskrivning av omfånget på antalet avlyssnade samtal och materialet i övrigt bör nyanseras något (se TJ aktbilaga11; JK aktbilaga 17) Ekobrottsmyndigheten kan inte utifrån de nu redogjorda omständigheterna finna att åklagarnas handläggning av förundersökningen medfört att TJ inte beretts tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar. Någon kränkning av artikel 6 i Europakonventionen föreligger därför inte Ekobrottsmyndigheten övergår nu till att bemöta de påståenden som myndigheten uppfattat att TJ gör gällande till stöd för sin uppfattning att han inte beretts tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar (se sid 1-2 ovan) och att han därigenom utsatts för en kränkning av artikel 6 i Europakonventionen. Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under Torgny Jönssons förklaring om att han varit beredd att sitta häktad till augusti har tingsrätten inte kunnat förlita sig på. Ingen kan sitta frivilligt häktad i avvaktan på lämplig tidpunkt för huvudförhandling. Så uttryckte sig åklagarna Martin Bresman och Lars Olson i den skrivelse som EBM refererar till i avsnitt När Torgny Jönsson begärde tid till åtminstone augusti var det en objektiv åklagares sak att medge denna förlängning - inte tingsrättens. Skrivelsen som givits in i målet (se skrivelse daterad ; TJ aktbilaga 7, JK aktbilaga 13) visar att det var EBM som drev på och krävde en snabb rättegång. Detta oaktat av det som framgick i utredningen man var medveten om att Torgny Jönsson krävde ytterligare tid för att hinna förbereda sig. Det mål som Stockholms tingsrätt har att pröva rör frågan huruvida EBM kränkt Torgny Jönssons konventionsenliga rätt. EBM:s egen bekräftelse om att Torgny Jönsson krävde och önskade att få sitta häktad ytterligare 2-3 månader för att klara att förbereda sitt försvar åberopas till styrkande av att staten inte uppfyllt Torgny Jönssons rättigheter enligt artikel 6.3.b i Europakonventionen. Sedan åklagarna Martin Bresman och Lars Olson klargjort sin ståndpunkt den 24 maj 2010 kunde Torgny Jönsson inte göra annat än att vädja om ytterligare några dagars förlängning för att försöka hinna gå igenom så mycket som möjligt av materialet. Denna 15

16 vädjan resulterade i att Torgny Jönsson fick ytterligare en vecka (sic!) till sitt förfogande för att gå igenom materialet. Uppskattningsvis innebar det 3 månader för kort tid, se Bresman och Olsons skrivning ovan. Torgny Jönssons försvarare Jonas Carlsson inledde rättegången vid Malmö tingsrätt med att framställa yrkande om att huvudförhandlingen måste ställas in då det förelåg hinder för huvudförhandling. I konsekvens med vad som anförts i nu aktuellt mål hävdade advokat Jonas Carlsson att Torgny Jönsson inte beretts tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar. 2.4 Delgivningen av utredningsuppgifter och förundersökningsprotokoll Som framgått ovan vidtogs en rad andra utredningsåtgärder än hemlig avlyssning efter det att avlyssningen upphörde i och med att TJ frihetsberövades. l takt med att annan bevisning flöt in i utredningen (kartläggning av betalningsströmmar, uppgifter från hörda målsägande etc.) ställdes TJ:s uppgifter emot dessa i förnyade förhör. Detta ledde till att TJ hördes om sådana uppgifter som måste kontrolleras av utredarna Såvitt framgår av de uttalanden och yttranden som både utredare och åklagare avgivit har TJ fortlöpande tagit del - eller i vart fall beretts tillfälle att ta del - av de uppgifter som stärkte misstankarna mot honom. Att TJ inte i samband härmed fått ta del av allt underlag som flutit in i utredningen kan knappast anses som anmärkningsvärt. Eftersom åklagarna bedömt att visst material inte hade betydelse för brottsutredningen mot honom har materialet inte ingått i förundersökningsprotokollet utan lagts i den s.k. slasken Något skäl som medför att det finns anledning att anta att åklagarna har brustit i sin objektivitetsplikt har inte framkommit under utredningen, Av åklagarnas yttrande framgår att utredningen beaktat omständigheter som talar för och emot TJ:s brottsmisstankar och tillvaratagit bevis som varit till TJs förmån, Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under Torgny Jönsson delgavs inte något förundersökningsmaterial löpande, utöver det som framgår av sammanställningen på sidan 9 ff i Torgny Jönssons komplettering av den Till styrkande av denna uppgift inges från Torgny Jönssons sida samtliga de förhör som hölls med Torgny Jönsson där det exakt anges vilket material som Torgny Jönsson tilläts att löpande ta del av (se nedan). Inalles delgavs 5 handlingar och 10 samtal ur den hemliga telefonavlyssningen innan slutförhör och delgivning inleddes. Detta av totalt handlingar och drygt ljudfiler. Torgny Jönsson hävdar fortsatt att någon egentlig fortlöpande delgivning av förundersökningsmaterial aldrig ägde rum. 16

17 Med anledning av EBM:s invändning kompletterar Torgny Jönsson tidigare ingiven bevisuppgift med utdrag ur förundersökningsprotokoll 12 i Bedrägerimålet, innefattande samtliga förhör som hölls med Torgny Jönsson. Förhörsutskrifterna åberopas till vederläggande av EBM:s uppgifter om att Torgny Jönsson fortlöpande delgavs material från förundersökningen till styrkande av att Torgny Jönssons rättigheter enligt artikel 6.3.b i Europakonventionen har kränkts, Bilaga Den hemliga telefonavlyssningen och dess innehåll Såvitt framgår av det yttrande som Martin Bresman och Lars Olson upprättat och som gavs in till Malmö tingsrätt inför huvudförhandlingen (se TJ aktbilaga 7 sid 1, JK aktbilaga 13) har TJ fått del av samtliga ljudfiler från den hemliga telefonavlyssningen och har TJ fått del av ca 90 % av alla handlingar i förundersökningen. Uppgifter av samma slag och innehåll redovisades på nytt av Martin Bresman då han yttrade sig till hovrätten med anledning av att TJ även under hovrättsförhandlingen anfört att han inte fått tillräckligt med tid att förbereda sig (se TJ aktbilaga 11, JK aktbilaga 13) Av åklagarnas yttrande framgår vidare att TJ allt sedan frihetsberövandet fortlöpande fått del av vad som framkommit under förundersökningen och att detta framgår av utskrifter av förhör i förundersökningsprotokollet. Martin Bresman och Lars Olson hävdar därför att TJ under närmare åtta månader varit medveten om vad brottsmisstankarna bestod i och därför hade möjlighet att - utifrån det som lades honom till last - förbereda sitt försvar tillsammans med sin försvarare. Eftersom TJ i april 2009 fick tillgång till i princip det fullständiga materialet som kommit fram genom förundersökningen hade TJ två månader på sig att gå igenom utredningen (se TJ aktbilaga 6 sid 2, JK aktbilaga 12) Åklagarna i målet har, som framgått ovan, redovisat sin uppfattning att TJ varit väl insatt i vad som avhandlats på telefon och vilka affärer samtalen avsett och att delta avsevärt måste ha underlättat TJ:s genomgång av ljudfilerna och av övrigt material Med hänsyn till att åklagaren, utöver vad som redovisats i förundersökningsprotokollet, inte åberopat resterande ljudfiler som bevisning bör man kunna utgå från att dessa samtal saknat betydelse för åtalsprövningen TJ:s påpekande att han för egen del åberopade ett 30-tal samtal som tillfördes förundersökningsprotokollet visar inte annat än att domstolarna inte tillmätt dessa någon betydelse. Det har alltså inte påverkat domstolens bevisvärdering till TJ:s fördel. TJ:s egen invändning att det antal samtal (386 st) som åklagarsidan valde ut att ingå i förundersökningsprotokollet ensidigt talar till TJ:s nackdel medför inte att åklagarna brustit i sin objektivitet. Invändningen kan därför lämnas utan avseende, Det finns inte heller grund att anta att övriga telefonsamtal är till TJ:s fördel och att dessa visar all brott inte begåtts TJ invände redan under förhandlingarna i tingsrätt och hovrätt att han inte beretts tillräckligt med tid för förberedelse av sitt försvar och då särskilt att han inte fått tillräckligt med tid att lyssna på telefonsamtalen, Såväl tingsrätten som hovrätten delade åklagarnas bedömning att TJ han tillräcklig tid att sätta sig in i målet och förbereda sitt försvar TJ:s invändning att utredarna medvetet tillhandahållit materialet från hemliga telefonavlyssningen utan kronologisk ordning är inte heller korrekt. 17

18 2.5.8 Som tidigare redovisats använde TJ ett flertal olika telefoner under den tid som avlyssningen pågick. Samtalsinformationen från respektive telefon lagrades i kronologisk ordning och det är i sådan form den också redovisades till TJ när han fick del av informationen på cd-skivor och den dator han hade till förfogande under häktningstiden. Det finns enligt uppgift från utredaren LGR idag inte någon teknisk möjlighet att sortera om all telefontrafik i ett ärende så att den redovisas kronologiskt oavsett vilken telefon som avlyssnats. Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under Ovanstående avsnitt är en direkt upprepning av påståenden i de avsnitt som Torgny Jönsson redan har bemött. Torgny Jönsson finner ändå skäl att bemöta två av de påståenden som görs. EBM gör gällande att utredarna inte medvetet lät tillhandahålla materialet från hemliga telefonavlyssningen utan kronologisk ordning. Det var utredarna som överlämnade de 32 CD-skivorna och det torde inte ha kunnat undgå dem att materialet inte var kronologiskt ordnat. Utredaren LGR:s påstående om det saknas teknisk möjlighet att sortera om all telefontrafik i ett ärende så att den redovisas kronologiskt oavsett vilken telefon som avlyssnats, ska lämnas utan avseende. Under huvudförhandling i såväl tingsrätt som hovrätt i Bedrägerimålet framkom att polis och åklagare hade tillgång till avlyssningsmaterialet i kronologisk ordning. Om detta skall advokat Jonas Carlsson höras i nu aktuellt mål. 2.6 Uppgiften att Ekobrottsmyndigheten angivit olika alternativ om förundersökningens omfattning TJ uppger att Ekobrottsmyndigheten över tid lämnat olika uppgifter om förundersök-ningens omfattning. Enligt TJ har åklagarna i målet tidigare uppgivit att förundersök-ningen omfattar sidor för att sedan när det har funnits skäl att framställa förundersökningen i Bedrägerimålet som mera omfattande... ändrat uppgiften till sidor Som framgår av Ekobrottsmyndighetens yttrande i JK:s skadeståndsärende anges att förundersökningsprotokollet omfattar sidor. Vad TJ möjligen har missat att redovisa är att den uppgiften bygger på att det i målet var tre personer som var åtalade som ingick i förundersökningen och att åtminstone tre tilläggsprotokoll har upprättats (se t.ex. Ekobrottsmyndighetens yttrande ; TJ aktbilaga 10; JK aktbilaga 16). 18

19 Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under Torgny Jönsson har ingivit samtlig den bevisning i vilken EBM har skildrat förundersökningsmaterialets omfattning. EBM har, situationsanpassat, angett olika omfattning beroende på skilda syften. Vid frågan huruvida Torgny Jönsson beretts tillräcklig tid och möjlighet för förberedelse av sitt försvar har det legat i EBM:s intresse att ge bilden av att förundersökningsmaterialet inte alls varit så omfattande som Torgny Jönsson påstått. När två av målsägandena i Bedrägerimålet därefter begärt skadestånd i anledning av EBM:s agerande var intresset det motsatta och EBM tvingades att lägga korten på bordet. Därför skildras förundersökningens faktiska omfattning på ett riktigt sätt i de två yttranden som EBM inkom med till JK i oktober 2012 och februari Torgny Jönsson har dessbättre inte missat någonting avseende förundersökningens omfattning, utan kan konstatera att tilläggsprotokollen som upprättades efter planeringssammanträdet innefattar mindre än 900 sidor. Förundersökningsprotokollet mot övriga två misstänkta omfattade 52 sidor. 2.7 TJ påstående att han inte erkänt sig skyldig till brott TJ uppger i stämningsansökan (se sid 18) att han inte erkänt sig skyldig till något brott. Vare sig under utredningen mot honom eller under huvudförhandlingen TJ har både i tingsrätten och i hovrätten medgett att han vilselett målsägande under den period som den hemliga telefonavlyssningen har pågått. Av domarna framgår att TJ vidgått vissa uppgifter som vilseledande, att han tagit emot 117 miljoner av målsägandena och att han saknat återbetalningsförmåga för de medel han lånat upp. TJ har även erkänt bedrägeri vid häktningsförhandlingen (se t.ex. sid 10 och 31 sista st i TR dom). Av tingsrättens dom framgår också att TJ på civilrättslig grund har medgett att betala ersättning till målsägandena TJ:s inställning ska ses mot den bevisning som förebringades mot honom under utredningen. TJ bör under utredningens gång ha förstått allvaret i de misstankar som riktades mot honom Att TJ bekräftade vissa omständigheter som låg honom till last och som redovisades av utredarna har haft betydelse för gärningens rättsliga kvalifikation, dvs. att det var fråga om flera fall av grova bedrägerier I och med att TJ bekräftade vissa omständigheter kunde handlandet också sättas in i ett vidare rättsligt perspektiv. Tingsrätten redovisar i sin dom utförligt sin syn på hur TJs handlande ska bedömas och vad detta inneburit för målsägandena (se sidorna i Malmö tingsrätt dom i mål B 857l-08). 19

20 Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under Torgny Jönsson har vid huvudförhandling i Bedrägerimålet förklarat att han under en kort period av den totala åtalsperioden lämnat viss information till några av målsägandena vilken varit vilseledande. Torgny Jönsson gjorde samtidigt klart att de felaktiga uppgifterna inte skulle medföra någon slutlig skada för målsägandena. Vad som i övrigt anförs i ovanstående avsnitt saknar relevans för frågan som Stockholms tingsrätt nu har att pröva. 2.8 TJ:s påstående att sidor sidomaterial undanhölls honom och hans försvarare TJ anger att sidor sidomaterial undanhållits honom - dvs. en kränkning av hans insynsrätt - och att den omständigheten medfört en allvarlig kränkning av konventions- rättsliga rätt att förbereda sitt försvar (se sid i TJ:s stämningsansökan) Martin Bresman har bl.a. uppgivit att TJ - sedan han tagit del av ekorevisorns analys och redogörelse över betalningsströmmar m.m. inte varit intresserad av att närmare ta del av de kontoutdrag m.m. som bifogades utredningen Eftersom det var en sådan mängd med handlingar bestående av kontoutdrag och transaktionslistor m.m. och med hänsyn till TJ inställning till - och bristande intresse av -att ta del av detta material valde förundersökningsledaren att sortera in detta underlag i pärmar som inte utgjorde del av huvudprotokoilet; i utredningen tidigare benämnt sidomaterial. Ett påstående att Ekobrottsmyndigheten vägrat TJ att ta del av samtligt icke-sekretessbelagt material stämmer således inte För en närmare analys av förundersökningens struktur och uppbyggnad hänvisas till dokumentet Genomgång av den arkivlagda åklagarakten ED (Bilaga A till Ekobrottsmyndighetens yttrande , se JK:s ärende , aktbilaga 30-31, och i nu aktuellt ärende JK aktbilaga 19). Torgny Jönssons invändningar över EBM:s uppgifter under Kammaråklagare Martin Bresmans påstående om att Torgny Jönsson skulle ha varit ointresserad av att ta del av allt sidomaterial är direkt oförskämt. Torgny Jönsson gavs 290 dagar för kort tid att ta del av det förundersökningsmaterial som EBM självmant delgav honom. Av protokoll från planeringssammanträdet den 13 maj 2009 kan utläsas advokat Jonas Carlssons uppgift om att Torgny Jönsson ägnade 12 timmar per dag 7 dagar i veckan åt att gå igenom det förundersökningsmaterial som han delgivits. Trots arbetsbelastningen framförde Torgny Jönssons önskemål om att få gå igenom allt sovrat material. Torgny Jönsson fick då beskedet att det skulle vara praktiskt omöjligt p g a säkerhetsskäl att tillåta honom besöka EBM:s kontor. Istället skulle denna genomgång göras av advokat Jonas Carlsson. 20

DOM 2014-11-11 Meddelad i Stockholm

DOM 2014-11-11 Meddelad i Stockholm 1 Meddelad i Stockholm Mål nr PARTER KÄRANDE Torgny Jönsson, 630710-4072 c/o Sture Lindqvist Brahe Juridik AB Box 1024 181 21 Lidingö Ombud: Sture Lindqvist c/o Brahe Juridik AB Box 1024 181 21 Lidingö

Läs mer

Ert mål nr T 11351-13 Torgny Jönsson./. Staten angående skadestånd; yttrande över föreläggande samt komplettering av bevisuppgift

Ert mål nr T 11351-13 Torgny Jönsson./. Staten angående skadestånd; yttrande över föreläggande samt komplettering av bevisuppgift Stockholms tingsrätt Avd 4 enhet 41 Box 8307 104 20 Stockholm Härnösand den 20 augusti 2013 Ert mål nr T 11351-13 Torgny Jönsson./. Staten angående skadestånd; yttrande över föreläggande samt komplettering

Läs mer

HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott

HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott YTTRANDE Sida 1 (8) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2012-07-05 B 6000-11 Rotel 11 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott m.m.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 maj 2006 Ö 1420-03 KLAGANDE International Hotel Consultant B.V. Paulus Potterstraat 6 NL-1071 C 7 Amsterdam Nederländerna Ombud:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 maj 2007 Ö 959-07 KLAGANDE LOK Ombud och offentlig försvarare: Advokat P-ON MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 juni 2014 T 2878-12 KLAGANDE Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Ombud: Advokat SA MOTPART SL Ombud: Advokat GÅ SAKEN Skadestånd

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2015-06-01 Dnr 386-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom Beslutet i korthet: I en tredskodom hade

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m.

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Svarsskrivelse Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 2251-07 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Högsta domstolen har,

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

Begångna brott Dataintrång

Begångna brott Dataintrång BLEKINGE TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1316-11 2011-08-31 meddelad i KARLSKRONA 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Sigrid Stengel Åklagarkammaren i Karlskrona Målsägande Patrik Rydén Långgatan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 februari 2013 Ö 5674-12 Framställning om utlämning till Schweiz av MC Offentlig försvarare: Advokat SF YTTRANDE Det föreligger hinder

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 april 2012 T 1829-10 KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Lyran 6, 716416-4431 Styrmansgatan 51 114 60 Stockholm Ombud: HW MOTPARTER 1. JYO

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 september 2006 Ö 808-04 KLAGANDE J D Stenqvist Aktiebolag, 556029-7862 Box 31 260 60 Kvidinge Ombud: Advokat TJ MOTPART RNC Ombud:

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin LEX Advokatbyrå

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 oktober 2013 Ö 3474-13 KLAGANDE 1. Företagsbilar i Stockholm Aktiebolag, 556473-7178 Box 19530 104 32 Stockholm 2. JP SAKEN Avvisande

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

Parter Åklagare: Motpart, Krusi Dull, biträdande chefsåklagare, 333:e åklagarkammaren i Valhalla.

Parter Åklagare: Motpart, Krusi Dull, biträdande chefsåklagare, 333:e åklagarkammaren i Valhalla. TORA HOVRÄTT Sidan 1 av 7 Avd. 50 Rotel 288 DOM ÖVERKLAGAD DOM 2006-09-12 Underrätt: Valhalla tingsrätt avd. 788 Dom 2005-08-12 Parter Åklagare: Motpart, Krusi Dull, biträdande chefsåklagare, 333:e åklagarkammaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 5191-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FL Ombud och offentlig försvarare: Advokat PG SAKEN Grovt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 september 2012 Ö 5396-11 KLAGANDE Themco Ekonomiska förening, 769621-2807 c/o TN Ombud: Advokat LS MOTPART Lifestyleurlaub Corp.,

Läs mer

Justitiekanslem avslår Vincent da Paul Fotsos anspråk på skadestånd.

Justitiekanslem avslår Vincent da Paul Fotsos anspråk på skadestånd. BESLUT Datum 2009-04-09 8684-07-40 SVENSKT MEDBORGARSKAP Justitiekanslerns beslut Justitiekanslem avslår Vincent da Paul Fotsos anspråk på skadestånd. Ärendet Bakgrund Anspråk tilläggsprotokoll. Postadress

Läs mer

RH./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om olovlig körning

RH./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om olovlig körning SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2012-10-08 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-04-16 Ö 1126-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RH./. riksåklagaren

Läs mer

SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12

SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12 1 (5) SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12 Bedrägeri- och bidragsbrottslighet rörande assistansersättning m.m. Bakgrund Bolaget Elma Personlig Assistans AB (fortsättningsvis Elma) startade sin verksamhet i

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2007

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2007 ÅKLAGARMYNDIGHETEN 2008-10-02 ÅM-A 2008/0541 Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-A-102-251/08 Magnus Törner, polisöverintendent Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14. KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO. Ombud: Advokat PES

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14. KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO. Ombud: Advokat PES Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14 KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO Ombud: Advokat PES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häktning

Läs mer

DOM 2013-01-31 meddelad i Falun

DOM 2013-01-31 meddelad i Falun FALU TINGSRATT DOM meddelad i Falun Mål nr B 3330-12 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Extra åklagare Christel Anderberg Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Falun Tilltalad Tarek Malak, 840727-0555

Läs mer

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge 1 meddelad i Huddinge Mål nr: B 535-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Sonny Borg, 19721224-0993 c/o Tan Mercovich Visbyringen 16 Lgh 1002 163 73 SPÅNGA Medborgare i Norge Åklagare Kammaråklagare

Läs mer

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2013-06-13 B 952-12 Rotel 06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott m.m.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 februari 2009 T 4474-07 KLAGANDE AA Ombud: Advokat NH MOTPART AKJ Ombud: Advokat BK SAKEN Fordran ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

2012-11-16 meddelad i Varberg. Tilltalad Mohammad Nasirabadi Oghli Mohammad, 851122-0512 Ormvråksvägen 25 C 311 39 Falkenberg Medborgare i Iran

2012-11-16 meddelad i Varberg. Tilltalad Mohammad Nasirabadi Oghli Mohammad, 851122-0512 Ormvråksvägen 25 C 311 39 Falkenberg Medborgare i Iran VARBERGS TINGSRÄTT Rotel 3 DOM Mål nr B 1545-12 2012-11-16 meddelad i Varberg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Assistentåklagare Jon Lindahl Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Halmstad Tilltalad

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM Meddelad i Stockholm Mål nr Sid 1 (7) PARTER KÄRANDE Aktiebolaget Zelda, 556057-3056 Box 2084 182 02 Danderyd Ombud: advokaten Michael Nordstrand, jur. kand. Konstantin Sabo Advokatfirman

Läs mer

Redovisning av ett uppdrag

Redovisning av ett uppdrag Björn Ericson Ert datum Sida 1 (5) Er beteckning Riksåklagaren Redovisning av ett uppdrag Kort historik I beslut den 16 februari 2009 avseende ifrågasatt tjänstefel av åklagare och polis vid utredningar

Läs mer

DOM 2010-12-01 Stockholm

DOM 2010-12-01 Stockholm 1 Avdelning 6 Rotel 0613 Stockholm Mål nr ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Gotlands tingsrätts dom den 2 juni 2010 i mål nr B 203-10, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Klagande (Åklagare) Kammaråklagare Leif

Läs mer

2012-08-23 meddelad i Göteborg. Målsägande Försäkringskassan, Huvudkontoret, Verksamhetsområdet Processjuridik 103 51 Stockholm

2012-08-23 meddelad i Göteborg. Målsägande Försäkringskassan, Huvudkontoret, Verksamhetsområdet Processjuridik 103 51 Stockholm Bilaga B DOM Mål nr B 3394-12 2012-08-23 meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Roger Olsson Ekobrottsmyndigheten Andra ekobrottskammaren i Göteborg Målsägande Försäkringskassan,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 juni 2005 Ö 1204-04 SÖKANDE TS MOTPART VF Finans Aktiebolag, 556454-8237, Box 16184, 103 24 STOCKHOLM Ombud: advokaten JL SAKEN Resning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (8) meddelat i Stockholm den 19 februari 2014 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s Till 11 maj 2006 Regeringsrätten Klagande Göteborgs Tele & Datadistribution AB (numera upplöst) 556223-6602 c/o Ulf Wiberg Box 853 414 51 Göteborg Ombud Motpart Överklagade avgöranden Advokat Torsten Leman

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 28/12 Mål nr B 107/11

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 28/12 Mål nr B 107/11 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 28/12 Mål nr B 107/11 Sammanfattning En arbetstagare har blivit avskedad. Mot arbetstagarens skadeståndskrav har arbetsgivaren invänt att talan är preskriberad enligt 41 anställningsskyddslagen.

Läs mer

Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida

Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida 2004-09-07 = Verkställande direktören FI Dnr 04-435-313 Enligt sändlista Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida Sammanfattning Finansinspektionen återgår i samband med kvartalsrapporteringen

Läs mer

Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här)

Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här) MARKNADSDOMSTOLENS DOM BESLUT 2009:20 2008: Datum 2009-07-06 Dnr C 5/09 ÖVERKLAGAT BESLUT KLAGANDE Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 december 2004 B 871-04 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART CB Offentlig försvarare och ombud: advokaten BS SAKEN Grovt bokföringsbrott ÖVERKLAGADE

Läs mer

OR./. riksåklagaren angående häktning

OR./. riksåklagaren angående häktning SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Rättsavdelningen Datum Dnr 2015-09-21 ÅM 2015/6399 Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2015-09-18 Ö 4583-15 R 22 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM OR./.

Läs mer

Regionstyrelsens arbetsutskott

Regionstyrelsens arbetsutskott Regionstyrelsens arbetsutskott Åsa Nordström Regionjurist 044-3093061 Asa.K.Nordstrom@skane.se YTTRANDE Datum 2015-08-25 Dnr 1501744 1 (5) Förvaltningsrätten i Malmö Domare 104 Box 4522 203 20 Malmö Laglighetsprövning

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11 MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2011-03-09 i mål nr T 3930-10, se bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE BrilliantSmile Nordic AB, Styrgången

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 En arbetsgivare har ansökt om betalningsföreläggande mot en tidigare anställd som är medlem i en arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/09 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/09 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/09 Mål nr A 222/08 Sammanfattning Förhandling enligt 10 medbestämmandelagen har inte kommit till stånd trots vissa kontakter mellan den arbetstagarorganisation som begärt förhandling

Läs mer

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R Ansökan om stämning Sida 1 (6) Åklagarkammaren i Borås Borås tingsrätt Rotel 9 Box 270 503 10 BORÅS TR mål: B 979-12 Handl.: VÅLD Tilltalad: efternamn och alla förnamn Tilltalsnamn Yrke/titel 1 K Z Personnr

Läs mer

H o v r ä t t e n f ö r V ä s t r a S v e r i g e RH 2001:37

H o v r ä t t e n f ö r V ä s t r a S v e r i g e RH 2001:37 H o v r ä t t e n f ö r V ä s t r a S v e r i g e RH 2001:37 Målnummer: Ö1494-01 Avdelning: 3 Avgörandedatum: 2001-01-22 Rubrik: Försättande i konkurs. Obestånd? Dessutom fråga om 1) tillåtligheten av

Läs mer

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh Datum 1999-12-06 Dnr 1806-1998 Sid 1 (5) En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter I ett

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat KJ. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Göta hovrätts dom 2010-04-15 i mål B 1505-09

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat KJ. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Göta hovrätts dom 2010-04-15 i mål B 1505-09 Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 december 2011 B 2350-10 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART OU Ombud och offentlig försvarare: Advokat KJ SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 mars 2015 Ö 260-13 KLAGANDE KÅR Ombud: Advokat LG MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Rättegångskostnader ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 maj 2009 Ö 120-09 ANMÄLARE Umeå tingsrätt Box 138 901 04 Umeå PARTER 1. RM Ombud: Advokat GB 2. West Air Sweden Aktiebolag, 556062-4420

Läs mer

1. GROVT BEDRÄGERI och GROVT BEDRÄGERI MEDELST BRUKANDE AV FALSK URKUND (0201-K42092-12, 0201-K15092-12, 0201-K146278-07) (båda)

1. GROVT BEDRÄGERI och GROVT BEDRÄGERI MEDELST BRUKANDE AV FALSK URKUND (0201-K42092-12, 0201-K15092-12, 0201-K146278-07) (båda) Ansökan om stämning Sida 1(5) Ange dessa uppgifter vid kontakt med myndigheten Nacka tingsrätt 2 Box 1104 131 26 NACKA STRAND NACKA TINGSRÄTT Avdelning 2 INKOM: 2013-04-03 MÅLNR: B 4959-12 AKTBIL: 26 TR

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 mars 2015 T 5670-13 KLAGANDE MH Ombud och målsägandebiträde: Advokat SL MOTPART SG Ombud: Advokat FH SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

2012-11-20 meddelad i Nyköping

2012-11-20 meddelad i Nyköping DOM Mål nr B 2815-12 meddelad i Nyköping 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Klas Engdahl Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Nyköping Målsägande Camilo Pina Vergara Ortvägen 37 611

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 9 oktober 2014 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Anna Romell Stenmark Advokatfirman Lindahl KB Box 1203 751 42 Uppsala MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 juli 2007 B 259-07 KLAGANDE MH Ombud och offentlig försvarare: Advokat MB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. AG

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 1/11 2011-01-12 Mål nr A xx/10 Stockholm

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 1/11 2011-01-12 Mål nr A xx/10 Stockholm ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 1/11 2011-01-12 Mål nr A xx/10 Stockholm KÄRANDE Facket för Service och Kommunikation (SEKO), Box 1105, 111 81 Stockholm Ombud: förbundsjuristen Bo Villner, LO-TCO Rättsskydd

Läs mer

SL./. riksåklagaren angående bokföringsbrott (Svea hovrätt, avd. 1, dom den 19 mars 2010 i mål B 2285-09)

SL./. riksåklagaren angående bokföringsbrott (Svea hovrätt, avd. 1, dom den 19 mars 2010 i mål B 2285-09) Svarsskrivelse Sida 1 (5) Datum Rättsavdelningen 2011-06-21 ÅM 2011/1275 Er beteckning Byråchefen Daniel Thorsell B 1812-10 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm SL./. riksåklagaren angående bokföringsbrott

Läs mer

Skimningsutrustning. Rättsliga frågor

Skimningsutrustning. Rättsliga frågor Skimningsutrustning Rättsliga frågor RättsPM 2011:3 (ersätter RättsPM 2005:22) Rättsavdelningen Utvecklingscentrum Stockholm Mars 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Vad är skimning?... 3 3.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP Ombud: Advokaterna PB och EN MOTPARTER 1. Laholms Sparbank, 549201-6059 Box 77 312 22 Laholm Ombud:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Sölvesborg-Mjällby Sparbank, 536200-9457 Box 77 294 22 Sölvesborg

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Sölvesborg-Mjällby Sparbank, 536200-9457 Box 77 294 22 Sölvesborg Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 december 2010 T 2314-09 KLAGANDE Sölvesborg-Mjällby Sparbank, 536200-9457 Box 77 294 22 Sölvesborg Ombud: Advokat G W MOTPART Revisionsbyrån

Läs mer

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN T^MA/f Mål nr 2293-12 ^ I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 6 2012-05-16 Meddelad i Stockholm

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN T^MA/f Mål nr 2293-12 ^ I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 6 2012-05-16 Meddelad i Stockholm Sida l (4) KAMMARRÄTTEN T^MA/f Mål nr 2293-12 ^ I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 6 2012-05-16 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Sveriges Utbildningsradio AB 105 10 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Polismyndighetens

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har för egen del väckt talan i Arbetsdomstolen mot en arbetsgivare med krav på skadestånd för förhandlingsvägran.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juli 2015 Ö 1266-14 KLAGANDE AP MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Avvisning av åtal ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-12-19 B 5793-14 R 1. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-12-19 B 5793-14 R 1. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (5) Datum 2015-02-04 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-12-19 B 5793-14 R 1 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm OK./. riksåklagaren ang. grovt bedrägeri medelst

Läs mer

NA./. Riksåklagaren m.fl. ang. dråp m.m.

NA./. Riksåklagaren m.fl. ang. dråp m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 4421-07 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM NA./. Riksåklagaren m.fl. ang. dråp m.m. Högsta domstolen har förelagt

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom grovt bidragsbrott

Överklagande av hovrättsdom grovt bidragsbrott Riksåklagarens kansli Rättsavdelningen Datum Sida 1 (8) Byråchefen My Hedström 2013-06-19 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av hovrättsdom grovt bidragsbrott Klagande Riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 januari 2012 T 2806-09 KLAGANDE Firefly AB, 556108-6892 Box 92201 120 09 Stockholm Ombud: Advokat R-ML MOTPART Försäkringsaktiebolaget

Läs mer

Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare

Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-11-06 Dnr 589-2013 Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare 1. SAMMANFATTNING Säkerhets-

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelad i Stockholm den 9 juni 2015 SÖKANDE AA SAKEN Resning HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE Högsta förvaltningsdomstolen avslår ansökningen om resning.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 november 2006 Ö 2372-04 KLAGANDE TE Ombud och offentlig försvarare: Advokat PJ MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 STOCKHOLM SAKEN

Läs mer

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande:

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande: R-2005/0939 Stockholm den 14 september 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/2479 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 371-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ) Ombud: Advokaterna EA och FF MOTPARTER 1. Sandvik Aktiebolag 2. Sandvik Inc

Läs mer

Åklagarmyndighetens synpunkter på Betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel SOU 2009:70

Åklagarmyndighetens synpunkter på Betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel SOU 2009:70 Sida 1 (6) Kammaråklagare Charlotta Tanner Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Åklagarmyndighetens synpunkter på Betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel

Läs mer

2014-04-02 meddelad i Göteborg

2014-04-02 meddelad i Göteborg Mål nr meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Gabriella Lundh Åklagarmyndigheten Göteborgs åklagarkammare Göteborg Tilltalad LEIF Henry Pettersson, 511009-5030 Gyllenkrooksgatan

Läs mer

Advokatfirman Credo. Med stöd av tidigare ingiven fullmakt får jag härmed komplettera svaromålet och utveckla talan.

Advokatfirman Credo. Med stöd av tidigare ingiven fullmakt får jag härmed komplettera svaromålet och utveckla talan. Advokatfirman Credo Göteborgs tingsrätt Avdelning 2 404 83 Göteborg Göteborg den 9 april 2014 T 2164-14 SVAROMÅL Claes och Sari Lundin../. Ingrid och Sven-Erik Skoglund Med stöd av tidigare ingiven fullmakt

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 september 2014 Ö 1254-14 KLAGANDE 1. A-KN 2. RN Ombud för 1 och 2: Advokat KS MOTPART UM SAKEN Edition ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts

Läs mer

KLAGANDE Rimbo Centrum Fastigheter AB, 5565 80-2955 Köpmannagatan 1-3

KLAGANDE Rimbo Centrum Fastigheter AB, 5565 80-2955 Köpmannagatan 1-3 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 november 2009 Ö 4090-08 KLAGANDE Rimbo Centrum Fastigheter AB, 5565 80-2955 Köpmannagatan 1-3 76231 Rimbo Ombud: Advokat HB MOTPART

Läs mer

2013-01-04 meddelad i Göteborg

2013-01-04 meddelad i Göteborg DOM Mål nr B 13494-12 2013-01-04 meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Vice chefsåklagare Bengt Landahl Åklagarmyndigheten Riksenheten för polismål Målsägande Annika Ekström Von Holten

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer