KIRUB-dagarna Trauma och brännskador

Transkript

1 Sida 1 av 5 Startsidan KIRUB-dagarna 2008 Trauma och brännskador Årets KIRUB-dagar gick av stapeln 7 9 maj i ett Norrköping som visade sig från sin soligaste sida. Deltagandet var rekordstort, 89 förväntansfulla kiruber närvarade. Dagarna bjöd på ett fullspäckat schema såväl dagtid som kvällstid och majoriteten av deltagarna valde att dra ner på sömnen för att hinna med att knyta kontakter under de sociala kvällsaktiviteterna. Kanske var det delvis ljuset, kanske vår vana att fungera väl trots avsaknad av den omdebatterande dygnsvilan, men troligen var det främst de engagerande föreläsarna som såg till att hålla gäspningarna långt borta. Temat för årets dagar var trauma och akut omhändertagande av brännskador. Då temat främst rörde akut verksamhet som inte bara vi unga kirurger utan även akutläkare dagligen tampas med var även ST inom akutsjukvård inbjudna. KIRUBdagarna bjöd oss utöver föreläsningar på information om de nya direktiven för STutbildning samt tillfälle till debatt där diskussionen rörde arbetsfördelning på akutmottagningen, något som med ökat antal akutläkare på många sjukhus kommer att behöva definieras. Trauma Föreläsningarna började med en djupdykning ner i traumats patofysiologi där Louis Riddez, Karolinska sjukhuset återuppväckte minnen från grundutbildningen och skapade en länk från cellbiologin med alla dess komplement och cytokiner till verkligheten när han guidade oss igenom vad som händer på cellnivå vid ett trauma. Vidare fick vi lära oss tänka damage control, det vill säga att bara göra det vi verkligen måste göra för stunden på svårt skadade patienter. Else Ribbe, Kristianstad, lärde oss att man ibland måste vänta med den heroiska kirurgin och istället köpa sig tid, exempelvis genom att initialt packa en blödande buk med kompresser i samtliga fyra kvadranter så att narkosläkarna har en chans att få fylla på patienten med blod och vätska. Vi blev efter att ha lärt oss om grunderna inkastade i ett fängslande patientfall med bilder som få av oss kommer att glömma, och manometer-knapparna användes flitigt då vi fick välja strategi för patientens diagnostik och handläggning. Det handlade om en ung man i ett multitrauma med aortaruptur, rektumruptur, bäckenfraktur och kotfraktur, där man under en lång tid med otaliga komplikationer fick fokusera just på att minimera skadorna, men genom att lyckas med detta fick historien ett efter omständigheterna lyckligt slut. Efter avslutade föreläsningar fortsatte kvällens aktiviteter. Först på det sociala programmet stod lokalkännedom, vi blev guidade genom Norrköping i strålande solsken. Så många vackra gamla hus, och så mycket vatten att det på sina håll påminde om Venedig. Efter genomförd guidning väntade middag på restaurang Bomullsfabriken, där en tre-rätters meny intogs, medan en trollkarl visade upp sin repertoar för oss. Uppenbart var att trolleri inte kan ha något med vetenskap och beprövad praxis att göra Neuro, thorax- och kärltrauma Torsdag morgon bjöd på en god hotellfrukost, där batterier laddades för ytterligare en spännande dag. Därefter tog Oscar Åneman, neurokirurg i Linköping, vid. Temat för föreläsningen var när borra en akut skalle. Det enkla svaret var självklart när det behövs; när volymen i kraniet kommet till en viss punkt ökar trycket snabbt. Vi fick tips om var man bör gå in (n facialis bana rekommenderades vi att undvika) och vi blev även påminda om att värna om perfusionstrycket i hjärnan och undvika att sänka trycket vid akuta skallskador. Thore Wikström, Linköping, och temat när och hur göra en akut thorakotomi fortsatte dagen. Även här var det självklara svaret när det behövs, men många av oss bävar för den dagen. En akut thorakotomi skall enligt Thore göras då patienten är halvdöd. Indikation är en penetrerande thoraxskada men kvarvarande elektriska impulser från hjärtat. Överlevnaden hos patienter med denna indikation är åtta nio procent, men hos patientgruppen existerar inte överlevnad utan thorakotomi så budskapet var att prova. Akut thorakotomi sker på vänster sida nedom mamillnivå, vi öppnar, stoppar blödning med exempelvis ett finger och går sedan till operation. Per Örtenwall från Sahlgrenska sjukhuset avhandlade sedan akuta kärlskador, där riskerna att beakta främst är blodförlust, ischemi och kompartmentsyndrom. Vi fick lära oss att så gott som alla kärl i buken utom a mesenterica sup samt v porta går att ligera av relativt ostraffat, samt blev påminda om att vi vid aortaskada skall hålla ett så lågt tryck som möjligt i väntan på åtgärd.

2 Sida 2 av 5 Den nya målbeskrivningen för ST-läkare Under torsdag eftermiddag låg fokus på information och diskussion. KIRUB och utbildningskommittén presenterade genom Oskar Hemmingsson och Peter Elbe verksamheten och den nya målbeskrivningen. Det framkom att vi ST-läkare som blivit legitimerade efter juni 2006 har en stor redovisningsplikt när vi ska bli godkända specialister, mängder av intyg krävs såväl gällande utbildning, kirurgisk kompetens och ledarskap och dessutom 15 veckors forskning. Innan den nya målbeskrivningen har trätt i kraft finns övergångsregler, men det är nog lika bra att redan nu börja gräva i pappershögarna! Akutläkare eller kirurger på akutmottagningen? Plenarsession med titel: Vem gör vad på akuten, ST-läkare i kirurgi och akutläkare? fortsatte torsdagseftermiddagen. Moderator Per Loftås från Norrköping höll ordning på auditoriet. De fyra deltagarna i panelen: Andreas Rönnersten, Fredrik Karlsson, Marcus Larsson och Lars Kölby fick först chans att presentera sin bakgrund och koppling till akutläkardebatten. Andreas Rönnersten, är ST i akutsjukvård Linköping och sekreterare i Swesem. Han informerade oss om att det i Sverige enbart finns 14 färdiga specialister i akutsjukvård, det är tolv sjukhus som har akutläkare i någon form, ytterligare elva planerar att starta inom två år. Fredrik Karlsson, ST i kirurgi, Eskilstuna, har som sylf-aktiv efter uppdrag från landstingsledningen i arbetat fram ett förslag på hur akutläkar- ST ska kunna införas i Eskilstuna. Förslaget har mottagits positivt och förhoppningen är att det inom kort införs akutläkare men som så många gånger förr kan landstingekonomin sätta käppar i hjulet. Marcus Larsson, ST i akutsjukvård med grundspecialitet kirurgi, Helsingborg, informerade om hur arbetet fungerar i Helsingborg. Hans vision är att akutmottagningen ska drivas av akutläkare och att kirurger ska vara på akuten på konsultbasis. Lars Kölby, sektionschef på sektionen för endokrin kirurgi, Sahlgrenska sjukhuset tog upp för- och nackdelar med att införa akutläkare. Bland fördelarna såg han ett bättre omhändertagande av patienten och bland nackdelarna att antalet kirurgtjänster kommer att minska om kirurgerna ej längre sköter akuten och att antalet utbildningstillfällen då man får lära sig skilja sjukt från friskt minskar för kirurg ST-läkarna. Diskussionen släpptes lös och 47 kirurger/kirurg-st och sju akutläkar- ST deltog i debatten. Hasse Krook, verksamhetschef på Norrköpings kirurgklinik poängterade att en kirurg måste lära sig lita på sin intuition, och därför under ST få träffa såväl friska som sjuka patienter för att kunna utveckla den. Många kiruber höll med om att det utbildningsmässigt är värdefullt att gå på akuten under ST, men att man istället kan ha det som en randning. Vid diskussion om skärningspunkt var trauma den heta potatisen. På frågan om kirurgerna kan släppa trauma ifrån sig röstade majoriteten nej. Katarina Zamac och Sofia Willner, akutläkar- ST i Borås berättade om ett välfungerande trauma-samarbete där kirurgen är traumaledare. Detta arbetssätt gillades av majoriteten av åhörarna och enbart en person röstade emot att arbeta så. Rekordstort detlagande.

3 Sida 3 av 5 Norrköpings Kiruber. Socialt.

4 Sida 4 av 5 Else Ribbe. Torsdag kväll bussades vi ut till Brunnssalongen och spansk buffé. En toppenkväll med god mat, vacker omgivning, trevliga och glada uppträdanden, dans och förfriskningar med kvällens drink Heimlich (god men kan den leda till den kända manövern?). Brännskador Fredag förmiddag avhandlades brännskador. Fredrik Huss, Linköping gick under en bildrik föreläsning igenom initial handläggning, och manade oss att inte glömma ATLS när det gäller de brännskadade patienterna. Vi fick lära oss hur en escharatomi utförs, alltid från frisk till frisk hud, där indikationen är när pulsar börjar försvagas. Vidare diskuterades omläggningar och vi blev uppmanade att rensa bort blåsor. Denna föreläsning avslutade KIRUB-dagarna, och det blev dags för oss alla att återgå till hemsjukhusen och med entusiasm omhänderta trauman, brännskador och leta efter thorakotomi-set. Det enda som återstår är ett stort tack till Norrköpings kiruber och KIRUBstyrelsen för ett trevligt arrangemang! Helsingborg, för att leva upp till denna högt satta standard är det redan dags att börja fila på planerna inför 2009 års KIRUB-dagar, jag längtar redan! Elin Ericsson Eskilstuna

5 Sida 5 av 5 elin.ericsson@dll.se Svensk kirurgisk förening