PLANERING I MALMÖ. Tema Hyllie en stadsdel växer fram Kongress Konsert Hotell innerstadens nya mötesplats Rosengård: Culture Casbah.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PLANERING I MALMÖ. Tema Hyllie en stadsdel växer fram Kongress Konsert Hotell innerstadens nya mötesplats Rosengård: Culture Casbah."

Transkript

1 PLANERING I MALMÖ Information från Malmö stadsbyggnadskontor Nr Tema Hyllie en stadsdel växer fram Kongress Konsert Hotell innerstadens nya mötesplats Rosengård: Culture Casbah

2 Innehåll Bostäder för alla 3 Hyllie en ny stadsdel i Malmö 4 Rivstart för nya MalmöMässan! 5 Hylliebadet Samlat Simtag 6 MKB först med bostäder i Hyllie 7 På gång i Hyllie 8 Hållbar renovering av miljonprogramsområden 9 Börje Klingberg, fastighetsdirektör 10 Inre hamnens nya konstverk uppmärksammad tävling avgjord 12 Stadsarkitekt Ingemar Gråhamns tankar om arkitektur 13 Malmös nya översiktsplan på samråd 14 Projekt på gång 16 UngBo 12 Sveriges första bostadsmässa för unga 18 Rosengård: Culture Casbah 20 Malmös bostadsmarknad 20 Fler och fler hittar till Boplats Syd 20 Malmös arkitekturpärlor 21 Johan Hermansson ny turistdirektör i Malmö 21 Cleantech Business Center nyöppning i Västra Hamnen 22 Har Västra Hamnen blivit som vi tänkt oss? 23 Kongress Konsert Hotell innerstadens nya mötesplats 24 Media Evolution City öppnar dörrarna 25 Masthusen en ny hållbar stadsdel i Västra Hamnen 26 Latinskolan i ny skepnad 27 Framtiden i Herrgården och Rosengårdsfältet 28 Science Village, Lund NE/Brunnshög världens främsta forskar- och innovationsmiljö 30

3 Bostäder för alla Dagens momentum hämtar jag från Business Arenas möte i Göteborg för någon vecka sedan Bostadsfrågan måste lösas för fortsatt tillväxt. Receptet är detsamma som i Malmös utveckling, d v s infrastruktursatsningarna skall bana väg för ökad tillväxt. För att matcha en ökad arbetsmarknad krävs också ett ökat bostadsbyggande. I Göteborgsregionen är marken en bristvara, och för centrala lägen för hyresbostäder är det svårt. I Malmö saknar vi inte mark. Vi har markreserver och vi har en stor planberedskap. Dock har den senaste tidens ekonomiska situation otvetydigt påverkat byggtakten. En jämförelse visar att 2010 låg byggstarterna på cirka 2000 stycken. Ett år senare har byggstarterna halverats och antalet färdigställda lägen heter tangerade 1000-strecket. Ser vi till inflyttningen, visar även denna på en nedgång, men fortsätter ändå på den positiva linjen. Staden kan uppvisa en positiv befolkningsutveckling de senaste 30 åren. Dock är det viktigt att påpeka att diskrepansen mellan inflyttning och bostadsproduktion börjar bli alltmer påtaglig. Räknar vi också de stora ungdomsgrupperna som kommer så kommer situationen att bli ohållbar för många ungdomar. Konklusionen blir att ungdomskullarna får det betydligt svårare de närmaste åren. Men det är inte bara ungdomar och studenter, utan även äldre och hemlösa kommer att stå inför stora utmaningar. Vad kan vi, och vad har vi tillsammans i staden åstadkommit? Staden har sedan något år tillbaka tagit fram ett handlingsprogram för att underlätta bostadsproduktionen»handlingsplan för väsentligt ökat bostadsbyggande«. Detta arbetar vi nu efter, vilket underlättar för byggherrar att sätta i gång med bostadsbyggandet. Bostadsförmedlingen BoPlats Syd underlättar för bostadssökanden (även studenter), vi har en aktiv markpolitik, och MKB:s roll är aktiv. Ett annat viktigt projekt är UngBo 12, som är namnet på den kommande bostadsmässan i Malmö Sveriges första bostadsmässa för unga där själva utställningen kommer att genomföras i båghallarna, det gamla bussgaraget, i Norra Sorgenfri. Målgruppen är unga mellan 18 och 30 år. Projektet genomförs som en webbaserad tävling där byggherrar och stadsdelar är månadsvisa värdar. Till denna webbtävling genomförs också en tävling med nio arkitektskolor i Sverige på samma tema. Alla vinnarna kommer sedan att presenteras i fullskala på utställningen. Jag måste medge att förslagen som kommer fram till varje månadsfinal har en kraft och kreativitet som bevisar att det finns en fortsättning för projekten. Med andra ord är det vår förhoppning att vi lyckas genomföra några av alla de spännande förslagen i full skala någonstans i Malmö. Glädjande är också att nästan hela byggverksamheten i Malmö tillsammans med IKEA, m fl, deltar i bostadsmässan. Under resans gång har byggföretagen, på olika sätt, delat ut egna priser till någon bland huvudpristagarna. Priserna har t ex omfattat arbetstillfälle för unga personer under en begränsad tid i något spännande Malmöprojekt. Från stadens sida välkomnar vi ett sådant engagemang i ett så viktigt bostadsprojekt. En viktig del i bostadsproduktionen är samarbetsklimatet. Genom utbyggnaden på bl a Västra Hamnen har staden tillsammans med byggföretagen skapat ett gemensamt synsätt på den hållbara stadsutvecklingen som följts genom Bygga-bo-dialogen i Flagghusen och Fullriggaren. Nu fortsätter dialogen i Hyllie. Kan vi fortsätta på den inslagna linjen, har vi större förutsättningar att lyckas och snabbt ställa om till en snabbare utbyggnadstakt. Får vi sedan support från staten och Boverket, t ex när det gäller hyresrätter, t ex att skapa olika upplåtelseformer i samma hus, så har vi kommit ett steg längre. UngBo 12 har dessutom visat att regelverket måste utmanas. Just nu är vi i färd med att bereda den nya översiktsplanen, ÖP I detta bostadssammanhang är det också viktigt att påpeka att om vi ska ha ett redskap att år 2032 rymma en ökad befolkning i Malmö på ytterligare invånare och nya arbetsplatser, så vilar mycket av Malmös framtid på utvecklingen på just bostadsproduktionsområdet. Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö stadsbyggnadskontor. ansvarig utgivare Göran Rosberg, redaktion Göran Rosberg, Lotta Hansson, Maria Öhrn layout/grafisk form, textredigering Lotta Hansson fotografer SBK. Foto: Bojana Lukač, om inget annat anges. tryck Holmbergs tryckeri AB, Malmö, april 2012 omslagsbild Rosengård: Culture Casbah. Bild: Lundgaard & Tranberg. malmö stadsbyggnadskontor Malmö tel och ISSN Planering i Malmö 2012:1 3

4 Hyllie en ny stadsdel i Malmö Hyllie utbyggnadsområde förväntas innehålla ungefär 9000 bostäder och nästan lika många arbetsplatser. Det är tillsammans med Västra Hamnen Malmös största utbyggnadsområde, vilka även ur nationellt perspektiv är stora stadsbyggnadsprojekt. Foto: Perry Nordeng Malmö stad äger nästan all mark i området och började planera utbyggnaden för 50 år sen, men först nu är de första byggnaderna färdiga. Mikael Wallberg berättar kortfattat om historien och inriktningen för dagens planering av Hyllie. Planerna på att bygga Hyllie centrumområde och söderut mot Yttre ringvägen har funnits sedan 60-talet. Då planerades ett centrum för södra Malmö, en rymlig grönyta omgiven av skolor och storskalig bebyggelse av flerfamiljshus i området. Planerna påminde om de som ligger till grund för Rosengård. Utbyggnaden blev aldrig av på grund av befolkningsminskningen i Malmö från mitten av 70-talet som abrupt avbröt all utbyggnad. Spåren av det oavslutade stadsbyggandet är många; fram tills helt ny ligen har Hyllievångsvägen slutat i en vall och en cykeltunnel under Axel Danielssons väg har inte kopplats till en cykelbana på andra sidan vägen. Men värre är att stadsområden i södra Malmö har saknat en kärna som länkar ihop dem och erbjuder service, handel och evenemang. 4 Planering i Malmö 2012:1 Integration Vi som arbetar med Hyllie har fyra inriktningsmål och det första handlar om integration. Hyllie centrumområde är ett integrationsprojekt och ska länka samman stadsområden som i vissa delar präglas av ofrivillig segregation med en attraktiv stadskärna. För att lyckas med det målet måste staden överbrygga barriärer som Inre ringvägen och Pildammsvägen. Förhoppningen är att den fysiska utvecklingen ska bli en bärande kraft som leder den sociala utvecklingen framåt i södra Malmö. Kommunikation Det andra inriktningsmålet handlar om att utnyttja den starka kommunikationsnoden. Hyllie station är den första stationen på svenska sidan och har en central plats i den framväxande Öresundsregionen. Därför ska staden bygga en tät och blandad stad runt stationen. Den goda jorden I utbyggnadsområdet finns en av Sveriges bästa odlingsjordar, vilket både är en naturtillgång och en del av ett kulturlandskap med lång historia. Den goda jorden är det tredje inriktningsmålet och utgör platsens signum. Ingen annanstans i Sverige finns bättre förutsättningar för att bygga en grön stad med odling och frodiga parker. I Hyllie möter söderslätt Malmö och här kan mötet mellan kulturlandskap och den täta staden formas till något unikt. Det finns dessutom en tydlig tendens i städernas utveckling: alla städer blir vackrare från havet men fulare från land. Här finns en möjlighet att skapa en vacker och speciell övergång mellan landsbygd till stad. Den goda jorden innebär också ett stort ansvar: vi vet att människor har levt av den här jorden i åtminstone 4000 år men kommande generationer kommer inte att kunna det. Det vi gör måste bli bra. Och riktigt grönt. Klimatsmart Det fjärde inriktningsmålet kallar vi klimatsmart. Hyllie ska visa vägen för Malmös framtida utveckling som hållbar stad och ligga i frontlinjen när det gäller innovationskraft och förmåga att knyta samman försörjning med användning och beteende. Hyllie ska utvecklas till Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel och bli en global förebild för hållbar stadsutveckling. Beskrivningen av inriktningen är tagen från Klimatkontraktet som är ett kontrakt mellan E.ON. och staden. Planarkitekt

5 Rivstart för nya MalmöMässan! Nu har Malmö en ny, toppmodern och miljö smart mässanläggning i Hyllie, som kommer att betyda mycket för besöks- och evenemangsnäringen i hela Malmöregionen. Den kvadratmeter stora mässanläggningen stod klar den 1 februari 2012, och den första utställningen ägde rum redan en vecka senare. I början av mars genomfördes den första riktigt stora publika mässan, Hem & Villa-mässan/Skånsk trädgård med besökare. Mässan är i första hand avsedd för mässor och kongre sser, men lämpar sig även för andra arrangemang såsom djurutställningar, kulturarrangemang och idrotts event. Dessutom kan mässan tillsammans med närbelägna Malmö Arena genomföra riktigt stora arrangemang. Förutom utställningslokaler inrymmer bygg naden en större konferensanläggning och två restau ranger. Konferensavdelningens fem mötesrum rymmer mellan 50 och 620 personer. Artexis Nordic, som är en del av det internationella bolaget Artexis Group, är hyresgäst och driver anläggningen under namnet MalmöMässan. Hållbar arkitektur Midroc är byggherre för fastigheten som uppförts bredvid Malmö Arena. Det är en solitär byggnad med tydlig identitet. Fasaden är veckad hela vägen runt byggnaden, och stora fönsterpartier gör byggnaden levande utifrån och ger spännande utblickar inifrån. Vit byggnad grön profil Midroc har tagit en rad nya grepp för att åstadkomma en verkligt miljösmart mässbyggnad som med råge uppfyller kraven för Green Building. Material har valts utifrån hållbarhetssynpunkt. Mässan har byggts med en prefabricerad betongstomme och med ytterväggar i betong och tegel. Det är en välisolerad, lufttät byggnad som kan lagra och avge energi. Vi har också kombinerat en mängd tekniska lösningar för att sänka energiförbrukningen och på så sätt bidra med en betydande miljöinsats kvadratmeter grönska på taket En viktig del av MalmöMässans miljöprofil är det kvadratmeter stora sedumtaket, som gynnar miljön på många olika sätt: mildrar stadsklimatet bl a genom ett höjt»solar reflectance index«tar upp och binder luftföroreningar i uteluften dämpar buller minskar risken för översvämningar p g a överfulla dagvattenledningar vid plötsliga skyfall minskar behovet av stora dagvattensystem skyddar underliggande takmaterial mot kraftiga temperaturväxlingar har en isolerande effekt och sänker energiförbrukningen och är vackert! Som komplement till den dagvattenfördröjning som sedumtaket ger, finns också en fördröjningsanläggning under mark som ytterligare minskar belastningen på dagvattensystemet. Värme och kyla från berget För att värma och kyla MalmöMässan har Midroc skapat en så kallad akvifäranläggning som består av 32 stycken, 250 meter djupa borrhål där en frysskyddad vätska cirkulerar i ett slutet system. Temperaturen i akvifäranläggningen är runt 11 grader. Vid kylbehov används pumpenergi för att låta den cirkulerande vätskan kyla mässanläggningen. Vid värmebehov används samma vätska för att med hjälp av energieffektiva värmepumpar nyttja värmen från berggrunden. På det sättet kan man under uppvärmningssäsongen lagra kyla och under övrig tid lagra värme för att förbruka ett verkligt minimum av energi. Andra smarta energibesparingar är: energieffektiv belysning behovsstyrd ventilation i konferensavdelningen, restaurangerna och kontoren. Inomhusklimatet styrs via temperaturen och koldioxidhalten i luften. Mässhallen har också utrustats med behovsstyrd ventilation och systemet är avpassat för extremt stora variationer i luftflödena. låga strömningsförluster i cirkulerande vätskor och luft behovsstyrda, energieffektiva motorer och pumpar Basfakta Total yta varav utställningshall Grönt sedumtak Arkitekt Byggherre Totalentreprenör kvm kvm kvm Erik Giudice Architects Midroc Property Development Midroc Project Management Beräknad energiförbrukning Uppvärmning 27 kwh/m² och år Kyla 4 kwh/m² och år Fastighetsel 26 kwh/m² och år Totalt 57 kwh/m² och år Energiförbrukning i en»traditionell mässanläggning«med fjärrvärme och fjärrkyla, enligt dagens normer Uppvärmning 60 kwh/m² och år Kyla 34 kwh/m² och år Fastighetsel 26 kwh/m² och år Totalt 120 kwh/m² och år Kommunikationschef Planering i Malmö 2012:1 5

6 Hylliebadet Samlat Simtag Som en knutpunkt mellan Hyllie Centrum och Kroksbäcksparken kommer Malmös nya bad, Hylliebadet och dess entrétorg, vara placerade. Platsen och dess förutsättningar Med Kroksbäckparkens magnifika gräskullar i norr flankerade av de två bostadsområdena Kroksbäck och Holma kommer Hylliebadet att bli en viktig nod mellan parken med dess framtida gångstråk och det stadmässiga Hyllie Centrum. Hylliebadet kommer å ena sidan vända sig mot Kroksbäcksparken och å andra mot gaturummet med de planerade bostadshusen. Badet kommer att inta en roll som övergång mellan stadsbebyggelsen och parken där kullarna kommer att fortsätta att påverka skalan och karaktären i området. Entrétorget som är en direkt förlängning av Hyllie boulevard kommer knytas ihop med gångstråk genom parken och dess omkringliggande bostadsområden. Gestaltning Byggnaden kommer med sin sammanhållna höjd och sitt formspråk att samspela väl med såväl park som gaturum. Alla sidor av huset är utformade med ambitionen att ingen fasad skall bli baksida. Dess klimatskal är en kontinuerlig tjock»ytterväggskappa«, en välisolerad vägg planerad att med omsorgsfullt bearbetad betong med mjuka hörn i rundade former svepa runt de två huvudvolymerna. In- och utblickar är placerade med omsorg för att Kroksbäcksparkens kullar skall synas från centrala rum från badet. Taklanterniner ger byggnaden en spännande siluett och bidrar till att ge ljus åt badgallerian och bassängrummens inre delar. Fasaderna skall utföras med ett mönster i flera nivåer med varierande skala för att upplevas på olika avstånd. Detta mönster avses återkomma i insynsskyddande paneler vid vissa glaspartier. På samma sätt föreslås mönstret återkomma i paneler som är belysta bakifrån för att även under dygnets mörka timmar ge en detaljerad och spännande fasad. Flygperspektiv. Bild: PP-arkitekter. Entrén av det nya badhuset. Bild: PP-arkitekter. Interiör från motionsbadett. Bild: PP-arkitekter. Huvuddisposition Badet är i sin övergripande disposition utformat i två delar där den ena inrymmer de stora bassängrummen och den andra alla de stödjande funktionerna som omklädning m m. Mellan de båda delarna ligger badgalleriet som en inomhusgata där serveringen nås av alla besökare. Från badgalleriet når man också badets samtliga delar. Anläggningens båda huvuddelar har»dragits isär«för att dels låta baddelarna vända sig mera mot kullarna i parken och dels för att i den västliga delen ge utrymme för entréfunktionerna i direkt förlängning av badgalleriet. Invändigt skall en känsla av öppenhet förmedlas via en ljus och lätt färgsättning och materialbehandling samt via glasade öppningar och siktlinjer mel- Interiör av äventyrsbadet. Bild: PP-arkitekter. lan de flesta av badets olika delar. Det sammanbindande badgalleriet kommer att vara uppglasat mot entrén och badets olika delar och utgöra en direkt förlängning av torget och platsen utanför entrén. Detta förstärks genom plantering av träd och ett enhetligt mate rialval i golv. Badets tydliga plandisposition och bassängplan utan nivåskillnader, skapar en byggnad som det är lätt att orientera sig, förflytta sig och vistas i. Åskådare till simevenemang når det stora bassängrummet genom en övre del av badgalleriet. Härifrån har man även visuell kontakt med bassängrummen, samt kontakt med gymmet och relaxavdelningen. Bassängrummen mot norr öppnar sig med utblickar mot Krokbäcksparkens grönska och kullar. Familjebadet är strukturerat i tre huvuddelar, småbarnsdel, lek och plask för lite större barn samt en avdelning med vattenrutschkanor. På det övre planet ovanför omklädningsdelarna finns gym- och motionsutrymmen, relaxavdelning, per sonalutrymmen samt fläktrum. Relaxavdelningen har en insynsskyddad utedel med pool och bastu. Miljö Målsättningen att skapa en energieffektiv byggnad har påverkat utformningen genom tjocka välisolerade ytterväggar, begränsade men strategiskt placerade fönsteröppningar, rundade hörn för att minimera den omslutande väggytan och för att undvika negativt mikroklimat i skarpa hörn. Av samma skäl är taken välisolerade och föreslås utförda med beläggning av växtytor för begränsning av dagvatten från dessa. Över det stora bassängrummet föreslås solfångare för tillskott av energi. 6 Planering i Malmö 2012:1

7 MKB först med bostäder i Hyllie MKB:s byggnad på Hyllie Boulevard kommer att bli ett nytt landmärke för MKB och hyresrätten och ett startskott för»nya Hyllie«som en plats att bo och leva på. Genom projektet bevakar vi sammanlänkningen mellan det nya och MKB:s befintliga bestånd i Holma och Kroksbäck. Byggnaden kommer att stå inflyttningsklar våren 2014 i sällskap av den färgglada hotell- och kontorsbyggnad som uppförs invid Malmö Arena, badhuset vid Kroksbäckskullarna och säkert några bostadsprojekt till på andra sidan Hyllie Stationstorg. Platanallén längst med boulevarden planteras redan nu till våren som en uppmaning att börja bygga och MKB är på gång! MVB är upphandlad entreprenör i en samverkansentreprenad och projektering pågår. I vårt Hyllieprojekt arbetar vi med miljö- och hållbarhetsaspekter på flera fronter. I grunden finns Miljöbyggprogram Syd, Malmö stads miljöprogram för nyproduktion, som omfattar energi, innemiljö, fuktsäkerhet och urban biologisk mångfald. Malmö stads ambition för Hyllie som en hållbar stadsdel och det klimatkontrakt som tagits fram tillsammans med E.ON och VASYD avspeglar sig också i projektet. MKB har även valt att miljöklassa byggnaden enligt Miljöbyggnad, ett miljöklassningssystem som administreras av Sweden Green Building Council. Här fokuseras på energi, innemiljö och material. Vad innebär då hållbarhetsarbetet konkret? MKB:s byggnad projekteras för låg energianvändning för uppvärmning, fastighetsenergi och hushålls- och verksamhetsenergi. Särskilt krut kommer att läggas på byggnadens klimatskal; god isolering, låga u-värden och ett täthetskrav motsvarande passivhus. Ventilationen är ett så kallat FTX-system med värmeåtervinning. LED-belysning kommer att användas i armaturer utomhus och i gemensamma utrymmen där belysningen självklart även närvaro styrs. MKB:s kunder kommer att flytta in i lägenheter där energianvändningen kan minimeras. Snålspolande blan dare i kök och bad är standard hos MKB:s bostäder, innergården. Bild: MKB. MKB:s bostäder, vy från Hyllie Boulevard. Bild: MKB. MKB liksom bästa energiklass på vitvaror. I Hyllie kommer tappvarmvatten att ligga utanför hyran vilket ger incitament för kunden att själv spara energi. För kunderna kommer det även att finnas ett system i lägenheten för att digitalt kunna följa och påverka sin energiförbrukning. Målsättningen för energiprestanda är att understiga 80 kwh/m2 Atemp/år. Det motsvarar betyget silver i miljöklassningssystemet Miljöbyggnad. Vi siktar på att bygga ett riktigt bra hus med ambitionen att klara det uppsatta energimålet med god marginal utan att ge avkall på de gestaltningsmässiga kvaliteter som det unika läget kräver. För gestaltningen står Stanislaw Welin och Stefan Johansson, FOJAB arkitekter. Vi kommer även att arbeta med förnybar energi i projektet. På tiovåningsbyggnadens tak planeras för en större solcellsanläggning som soliga dagar kommer att producera mer el än vad som används till fastig hetsel inom byggnaden. E.ON köper överskottet som sedan tillförs elnätet och blir ett byggherre bidrag till målsättningen om 100 procent förnybar energi i Hyllie I MKB:s arbete med de gröna värdena i Hyllieprojektet är det först och främst kundperspektivet som är viktigt. Hyresgästerna flyttar till ett Hyllie som är modernt och spännande men initialt väldigt businessbetonat innan den nya stadsdelen har växt till sig. Att innergården blir en grönskande oas som ger möjlighet till avkoppling är A och O. I bottenplan har varje lägenhet en egen uteplats med goda solvärden och möjlighet att odla en bit privat stadsträdgård. Gården vilar ovanpå ett garage där jordmånen blir tillräcklig för att kunna ha ett riktigt vårdträd på gården; ett Mullbärsträd placeras vid gårdens grillplats. Framför entrén mot Hyllie Vattenparksgata kommer vi att plantera två rader stamträd av typ Kärrek eller Korstörne som ska skänka bygganden skiftande karaktär med årstidsväxlingarna. Grönt tak kommer att anläggas på byggnaden mot Hyllie Boulevard för att hantera fördröjning av regnvatten, utöver alla andra positiva effekter som uppnås genom en ökad växtlighet i staden. Här är det Pumilus AB, AB05, som är landskapsarkitekt. Den som checkar in på hotellet vid Malmö Arena sommaren 2014 får en vy över ett framtidsorienterat, hållbart och internationellt Malmö. Inte bara MKB:s gröna tak och solcellsanläggning gör utsikten utan även hela staden med torson i fonden och Kroksbäck/Holma i fronten, och det skånska landskapet med bron och närheten till Europa. Projektledare Planering i Malmö 2012:1 7

8 På gång i Hyllie 47 miljoner till smart nät i Hyllie Energimyndigheten har beviljat Malmö stad 47 miljoner kronor i stöd till ett smarta nätprojekt i stadsdelen Hyllie. I projektet ska intelligenta lösningar för styrning och lagring av energi testas och utvärderas. Konceptet för Hyllie bygger på effektiva lösningar av energisystemen för el, värme, kyla och transporter. Det ska finnas en hög grad av samverkan mellan olika slag av infrastrukturer, däribland avfall, vatten och avlopp. Energi som används i Hyllie ska vara baserad på förnybara energikällor eller vara återvunnen, till exempel i form av biogas för transporter. Det ska finnas lokal energiproduktion i flera byggnader samtidigt som hela energikonceptet i Hyllie så långt som möjligt ska utnyttja befintlig infrastruktur och central produktion i Malmö stadsregion. I projektet kommer konsumenternas potentiella roll att ha extra fokus. Bland annat ska projektet ta reda på i vilken utsträckning det går utveckla konsumenterna och hushållen som: Decthalon Property franskt sport- och fritidskoncept till Hyllie i sektioner, där den högsta kommer att vara 15 våningar hög. Utmed Arenagatan, på andra sidan kvarteret planeras även för en kontorsbyggnad på ca 8000 kvm. Detaljplanen ger också utrymme för bostäder. Arkitekter är Wingårdhs arkitektkontor AB. Det franska företaget Decthalon Property vill etablera sig i Hyllie och utveckla sitt sportoch fritidskoncept Oxylane Village. Onsdagen den 25 januari 2012 godkände tekniska nämnden en markreservation som ska göra det här möjligt. Oxylane Village är en mötesplats och ett upplevelsecentrum som arbetar utifrån ett koncept där sport- och fritidsbutiker blandas med möjligheten att prova på olika sporter. Inomhus eller utomhus ska kunderna bland annat kunna prova på ridning, löpning, fotboll, beachvolleyboll, badminton, simning och yoga. Man erbjuder också seminarier, utbildningar, kostrådgivning och restauranger. I Malmö ska man utveckla konceptet utifrån stadens egna förutsättningar och samarbeta med lokala idrottsföreningar. Oxylane Village är tänkt att byggas mellan Emporia, Lorensborgsgatan, Hyllie stationsväg och Annetorpsvägen. Nästa steg är att ta fram en detaljplan. Den verksamhet som här skisseras kan, med rätt utformning, skapa en mycket god övergång mellan den högexploaterade delen runt Hyllie Station och det grönstråk som planeras väster om Emporia och som utgör fortsättningen av Pildammstråket, säger Anders Rubin (S), kommunalråd och tekniska nämndens ordförande. Ikea bygger kontor Ikea fortsätter att bygga i Hyllie. Nu planeras ett nytt kontor för Ikeas globala staber i anslutning till varuhuset. Kontoret flyttas därmed från Helsingborg. IKEA - Vintrie park i malmø IKEA - Vintrie park i malmø kontors y ta öppen balkong kontors y ta mødecenter ljusgård mødecenter kontors y ta SE K TI O N C- C 1 :4 0 0 mødecenter trappehus trappehus atrium personal café öppen balkong kontors y ta öppen balkong kontors y ta ljusgård öppen balkong kontors y ta takterrass takterrass mødecenter side 11 atrium personal café SE K TI O N C- C 1 :4 0 0 reglerkraft både för el och fjärrvärme, energiproducent, energieffektiva konsumenter Det kommer att bli mycket intressant att se i vilken utsträckning det går att påverka konsumenternas beteende i en energibesparande riktning med hjälp av olika verktyg, säger Kenneth Asp vid Energimyndigheten. Per-Arne Nilsson, avdelningschef på Miljöförvaltningen i Malmö stad, är mycket glad över beskedet om det statliga stödet och understryker precis som Kenneth Asp att detta också möjliggör aktiva val för den enskilda individen, en central del i tanken med smarta nät. Detta är ett mycket positivt besked som skapar förutsättningar för ett hållbart energisystem i Hyllie där individens aktiva val blir centralt. I Hyllie kommer boende själva kunna producera förnybar el. Det kommer också vara enkelt för de boende att styra elförbrukningen till tidpunkter då tillgången på el från förnybara energikällor är stor, säger Per-Arne Nilsson. Hyllie är Malmös största utvecklingsområde som fullt utbyggt år 2030 kommer omfatta omkring 9000 bostäder och nästan lika många arbetsplatser. Visionen för Hyllie är att stadsdelen ska utvecklas till Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel och energiförsörjningen senast 2020 ska bestå till 100 procent av förnybar eller återvunnen energi. Hyllies energisystem är ett samarbete mellan Malmö Stad, E.ON och VA Syd, med Siemens som ledande leverantör av energiteknik, och som involverar en rad byggherrar och andra aktörer aktiva i Hyllie. Smarta nät har under flera år lyfts fram som en viktig lösning för att öka energieffektiviseringen. Men det är först nu som tekniken kommit så långt att den kan demonstreras i fullskala. Såväl EU som den svenska regeringen stöder den här utvecklingen och Energimyndigheten har beslutat att området ska vara prioriterat de närmsta åren. Planering i Malmö 2012:1 FO R P L A D S H U V U D I N G Å N G H OT E L FA SA D E MO D Ö ST 1 :4 0 0 M ÖT EC E N T E R / R EC E P T I O N fasad fasad Hotell Hyllie boulevard Parkfast Arena Fastighets AB håller för närvarande på att projektera ett hotell som skall byggas samman med arenans norra gavel och ligga utmed Hyllie Boulevard. Hotellet kommer att ha 320 rum och byggas i sektioner där den högsta kommer att vara 15 våningar hög. Man håller även på att planera för en kontorsbyggnad på cirka 8000 kvm som skall ligga norr om Arenan utmed Arenagatan. I kvarteret runt träningshallen bakom Malmö Arena planerar Parkfast AB för nya projekt. Längs Hyllie boulevard uppförs 2012 ett hotell som ska byggas samman med arenans norra gavel och ligga orienterad mot Malmö Mässan. Hotellet kommer att ha 320 rum och byggas Bilder: Wingårdhs arkitektkontor AB. 8 M ÖT EC E N T E R / R EC E P T I O N Enligt Ylva Magnusson, pressansvarig Ikea Sverige, har Ikea utnyttjat en option för att bygga ett kontor på andra sidan Pildammsvägen mittemot Ikeas varuhus. Nu ska de tillsammans med Malmö stad utforma hur området ska se ut. Om två tre år beräknas kontoret stå klart. De globala staberna räknas till Ikeas huvudkontorsfunktioner och inkluderar bland annat juridik, personalfrågor, marknadsföring och information. Det är i dagsläget inte klart om det kommer bli några nya tjänster utan det beror på hur de personerna som jobbar på Helsingborgskontoret kommer att göra. Enligt Ylva Magnusson hoppas Ikea att de flesta väljer att fortsätta på kontoret när det flyttar till Malmö. Det innebär att Ikeacentrumet i Hyllie kan få över 900 anställda om man inkluderar varuhuset. Kontoret är del av Ikeas långsiktiga satsning i södra Sverige. I Hyllie ligger redan världens näst största Ikea varuhus. Något som påverkat Ikeas planer att bygga nytt eftersom det ger en bättre kontakt mellan kunder, säljpersonal och administration. Nu kommer vi att få nära tillgång till varuhuset. Dessutom kommer vi att kunna dra nytta av de internationella kommunikationerna i och med närheten till Kastrup, säger Ylva Magnusson. Och det finns fler fördelar med placeringen av kontoret i Hyllie. Tomten på kvadratmeter har ett fritt läge med åkrar runt omkring vilket ger möjligheter att växa ytterligare. Enligt Peter Agnefjäll, vd för Ikea Svenska Försäljnings AB som omfattar de svenska Ikeavaruhusen, kan det bli aktuellt att expandera ytterligare i Hyllie. Under 2010 har Ikea gjort en utredning om deras kontorsbehov i Sverige. Vi är ett växande företag i behov att se om vårt hus. Därför har vi gjort utredning om våra kontorsbehov idag och i framtiden. Och det är inte otänkbart att vi behöver en bit mark till, säger han. FO R P L A D S F

9 Hållbar renovering av miljonprogramsområden I många områden i Malmö finns behov och intresse av att renovera sina fastigheter hållbart. Några fastig hetsägare har tagit ett helhetsgrepp och installerar alltifrån energieffektiva värmesystem till öppna dagvattensystem och odlingslotter på gården, d v s genomför inte bara enstaka eller delar av åtgärder. Det är dock fortfarande bara ett fåtal goda exempel eftersom kostnad, metod, teknik, risker, effekter och erfarenheter fortfarande är få och inte tillräckligt väl utredda. Många av dessa»goda exempel«har dessutom beviljats någon form av medel från EU eller staten för att ekonomiskt klara dessa omfattande hållbarhetsrenoveringar. Med tanke på antalet befintliga fastigheter som nu är i behov av renovering är det viktigt för Malmö stad att fundera på hur man kan stödja och simulera fastighetsägare att renovera hållbart. Det är viktigt att i samband med en större renovering av en fastighet även utreda om andra åtgärder kan och bör förberedas samtidigt. I några av de befintliga exempel så har miljonbelopp kunnat sparats genom att man från början tagit fram en långsiktig strategi och kunnat förbereda framtida åtgärder i samband med renoveringen. Idag saknas kunskapen och medel hos många fastighetsägare att kunna genomföra denna omfattande hållbara renovering. Istället gör man det som är absolut nödvändigt utifrån dagens behov och dagens ekonomiskt läge vilket riskerar att låsa investeringsmöjligheter i framtiden. En stor kostnad för att bygga om fastigheterna hållbart beror delvis på arbetsintensiteten. Det finns idag också ett problem med kapacitetsbrist vilket Brf Hållbara Hilda på Rosengård är ett av de första större förnyelseprojekten inom ett helt bostadsområde byggt i slutet av 1960-talet Här; fasadrenovering på ett av Hildas låghus. Foto: HSB Brf Hilda. kan driva upp priser inom byggsektorn (VVS, el, bygg m m) eller skapar sysselsättning för hantverkare från andra länder samtidigt som det finns många arbetslösa i Malmö. Arbetslösheten i staden är särskilt stor i vissa delar av staden som ibland sammanfaller med miljonprogramsområden där renoveringsbehovet kommer att vara stort under de närmaste åren. Den samhällsekonomiska kostnaden för ungdomsarbetslösheten har tidigare uppskattats till cirka 700 tkr per person och år. Det finns därmed en potential att vända denna kostnad till en skatteintäkt genom att hjälpa arbetslösa in i processen med omvandlingen av miljonprogrammet, samtidigt som man kan öka lönsamheten i ombyggnationen med en kombination av tillgång till arbetskraft och samhällsekonomiska insatser. Kan framtida hot mot en hållbar tillväxt vändas till en möjlighet och samtidigt skapa tillväxt och sysselsättning? Kan en hållbar renovering av det befintliga fastighetsbeståndet genomföras på ett smartare och mer ekonomiskt sätt och samtidigt minska arbetslösheten? Vad som krävs, vem som bör involveras, hur detta ska bekostas bör utredas. Kompetensen att utveckla samhällsekonomiska modeller för att få till en ambitiös framtidssäkrad omvandling av byggnadsbeståndet kräver ett brett samarbe- Ett centralt ventilationshus monteras på taket av bostadshusen. FTX-ventilationen bidrar till att minska belastningen på radiatorerna i lägenheterna och står för en stor del av Hildas minskade energianvändning. Förutom ett bättre inomhusklimat är måler att spara en tredjedel av energin för uppvärmning. Foto: HSB Brf Hilda. Kim Silving, filmare, Lena Vängstam, reporter, Giovanna Brankovic, ordförande Brf Hilda och Thorbjörn Karlsson, sekreterare brf Hilda. Foto: HSB Brf Hilda. te mellan offentliga och privata partners inom bygg, fastighets, finans, arbetsmarknads och utbildningssektorerna. Under 2012 bjuder därför Malmö stad in nyckelaktörer i och utanför Malmö för att försöka tillsammans hitta synergier, samarbete och ny modeller för att få till affärsmässig omvandling av i första hand miljonprogrammet. Inspiration tas från Bygga-bo-dialogen som drivet hållbar nybyggnation från pilot till mainstream i Malmö. Där har nya erfarenheter och ny affärsmodeller skapat möjlighet att bygga hållbara bostäder på marknadsmässiga priser. Nu planeras en liknande process för en kreativ dialog för att uppnå samma pilot till mainstream process i den befintliga staden. Nybyggnationen står för mindre än två procent av Malmös bostadsbestånd, utmaningen nu är de andra 98 procenten. Avdelningschef Planering i Malmö 2012:1 9

10 Börje Klingberg, fastighetsdirektör Malmö med sitt innehåll är mer en Risken för en storskalig känsla i Hyllie har varit stor. Men Malmö stad och byggherrarna har tillsammans lyckats få in småskaligheten. Men det har krävts mycket samverkan mellan byggherrar, fastighetsägare och kommun och bra detaljplaner. Det säger Börje Klingberg, fastighetsdirektör Malmö stad, som tycker om Hyllie torg med bokträden, natthimlen och inramningen av Malmö Arena, Point Hyllie och ingången till Emporia. Jag är väldigt nöjd med hur Hyllie har utvecklats. Detta är inget»one man race«. Jag är därför glad att vi bjöd in alla parter till dialog för att få till stånd en samsyn över området, Samsyn Hyllie, säger han. Malmö har utvecklats fantastiskt under den senaste 15-årsperioden. Börje Klingberg har i sitt arbete haft som ledstjärna den vision som togs fram i mitten av 90-talet då Malmö stad hade fokus på att öppna Malmö Högskola, att satsa på boendet och på mer havskontakt. Stadsmiljön skulle förbättras och man rustade upp stadens centrala delar, framför allt kring Lilla Torg. Citytunneln skulle förbättra kommunikationerna med centrala Malmö, regionen och Köpenhamn. Potatisåkern slog an tonen när Malmö vågade bygga annorlunda bostäder i mitten av 90-talet. Korvkiosk istället för Arena Stora initiala investeringar i Västra Hamnen och Hyllie har varit helt avgörande för utvecklingen av dessa områden. Bo01-satsningen, Malmö Arena och Emporia har varit otroligt avgörande. Någon måste gå före med investeringar för att andra ska våga följa efter. I Västra Hamnen har satsningarna på strandpromenaden, havsbadet och scateboardparken varit viktiga för stadsdelens utveckling. Platser som också blivit mycket omtyckta av alla Malmöbor. Här finns platser som många tagit till sitt hjärta. Börjes favorit är noden. Exploateringen inom Dockanområdet har också betytt mycket för Västra Hamnens utveckling. Skräckscenariot var att Hylle skulle starta med en korvkiosk på åkern. I stället fick vi arenan och ett stort shoppingcenter, säger Börje Klingberg träffades ett markanvisningsavtal med Percy Nilsson. Perioden därefter hade Börje Klingberg samtal med de flesta börsnoterade företag inom byggoch fastighetsbranschen för att få dem intresserade. Intresset var mycket svalt eftersom det var svårt att förutse utvecklingen och motivera framtida investeringar. Nu har pendeln vänt och sedan ett antal år tillbaka är intresset jättestort. Börje Klingberg var överlantmätare i Halland innan han 1997 blev exploateringschef på fastighetskontoret i Malmö stad blev han fastighetsdirektör och egentligen ville Malmö stad förlänga förordnandet till pensionering våren Men Börje Klingberg vill inte fortsätta till 65 års ålder. Istället slutar han som fastighetsdirektör nästa vår Sprang Broloppet Broloppet 2000 blev en spark i baken för Börje att träna långlöpning. Att springa otränad på hyfsad tid gav mersmak, även om benen var helt slut i en vecka. Sedan 2004 har det blivit 11 maratonlopp på olika platser i världen.»det håller mig pigg i vardagen«säger han samtidigt som han avslöjar att han har ett förflutet 10 Planering i Malmö 2012:1 både som ishockeyspelare och orienterare. Närmast är det maraton i Stockholm och Berlin som väntar. För mig är motionen en mental känsla. Helst springer jag fyra fem gånger per vecka längs havet i Malmö och hemma i Halmstad. Havet ger en evighetskänsla och får mig att koppla av när jobbet har varit tufft, stressigt eller om jag bara behöver rensa hjärnan. Jag tror alla människor behöver något som ger stillhet i dagens samhälle där tempot är ganska högt. Det kan också vara att läsa en bra bok, en golfrunda eller att sjunga i en kör, aktiviter som jag också gillar säger Börje Klingberg. Sedan han fick barnbarnen Erik drygt två år och Karl fem månader har livet fått en extra dimension. Under alla år har han pendlat mellan Halmstad och Malmö, vilket tar en och en halv timme per resväg. Det ger honom tid att läsa handlingar i lugn och ro. Blir det extra sent har han en övernattningslägenhet i Malmö. Börje Klingberg är så gott som född på Scaniarinken i Södertälje och har spelat ishockey i TV-pucken innan han 1968 började studera på KTH. Broloppet 2000 blev en spark i baken för Börje att träna långlöpning.»det håller mig pigg i vardagen«säger han. Närmast är det maraton i Stockholm och Berlin som väntar. Född på Scaniarinken Börje är så gott som född på Scaniarinken i Södertälje och har spelat ishockey i TV-pucken innan han 1968 började studera på KTH tog han examen som civilingenjör i lantmäteri. I utbildningen ingick fastighetsekonomi, fastighetsrätt, samhällsplanering och naturresursämnen. Vi hade många kurser tillsammans med arkitekter och väg- och vattenbyggare, tillägger Börje Klingberg. En viktig faktor för att nå framgång är att ligga långt framme i planeringen. Kommunen måste hela tiden jobba för möjligheter för färdiga byggstarter så att de är redo när konjunkturen vänder. När det är lågkonjunktur skall man sätta igång och inte slå sig till ro när ingen trycker på. Då är man redo när högkonjunkturen kommer, säger Börje Klingberg. Som Malmö stads fastighetsdirektör har Börje Klingberg varit med om Malmös resa och anser att Malmö med sitt innehåll inte skall jämföra sig med andra svenska städer, utan med europeiska städer. Han tycker om Hyllie torg med bokträden, natthimlen och inramningen av Malmö Arena, Point Hyllie och ingången till Emporia. En av fastighetskontorets viktigaste uppgifter är att ta fram byggklar mark för bostäder, kontor, industri, kommersiell och offentlig service. Var tid kräver sitt i både planering, upplåtelser och försäljning av mark. När Malmö stad gick ut med Fullriggaren fick de 50 förfrågningar. Då var det högkonjunktur och alla ställde upp på anvisningsavtalen som innebar 50 procent hyreslägenheter och 50 procent bostadsrätt. Sedan kom lågkonjunkturen och då föll allt. Marknaden med i finansieringen Vår tanke var att marknaden skulle vara med att finansiera både hyresrätt och bostadsrätt. Vi hade ett pris på allt. Vinsterna från det ena skulle lyftas över till det andra. Men när lågkonjunkturen kom fick vi separera det och skriva ett avtal på hyresrätter och ett annat för bostadsrätter. Det gäller att hela tiden se hur incitamentet ges. Gyllins trädgårdar blev lyckat trots att många byggherrar var kallsinniga till en början, säger Börje Klingberg som exempel. Jag tycker det är bra att Malmö tar fram nya visioner. Visioner har stor betydelse för stadens utveckling. Tänk bara vilken betydelse det har haft för citytunneln och de nya stationerna. Nu tar vi detta som självklart, säger Börje Klingberg. Visioner gör att staden hela tiden ligger i framkant. Framtiden handlar säkert om hållbar tillväxt och det goda livet. Komma tillrätta med de problem

11 europeisk stad som finns i form av arbetslöshet, sysselsättning, dåliga skolresultat o s v. Man måste jobba med olika perspektiv parallellt. Shoppingcentret Emporia är ett exempel som ger både tillväxt och ökar sysselsättningsgraden för många som har svårt att få jobb, säger Börje Klingberg. Marken ett medel Marken är ett medel att åstadkomma bra bostäder och bra områden för service och verksamheter. Byggherrar och förvaltare är samarbetspartners för att åstadkomma detta. Malmö stads fastighetskontor bygger inte själva och äger inga byggnader mer än Torups slott och by, Katrinetorp och Svävarterminalen och ett antal andra byggnader som dessutom skall rivas så småningom. Vi är glada för att Katrinetorp är så uppskattat bland malmöborna. I ägandet ingår också byggnader på jordbruksfastigheter. Fastighetskontoret upplåter mark för kolonier, odlingslotter, bensinstationer, golfbanor och upplagsområden. De har en intern konsult (LiMa) som arbetar med anskaffning av lokaler, kontor, skolor och förskolor. LiMa är framförallt ett stöd för stadsdelarna. De som bygger och äger kommunens lokaler är Stadsfastigheter. Fastighetskontoret hyr ut marken för de kommunala byggnaderna. Kontoret hyr lägenheter som förvaltas som sociala lägenheter och som är ämnade för stadsdelarnas sociala verksamhet. Vi hyr lägenheter av MKB och andra fastighetsägare, sedan hyr vi ut till personer som behöver socialt stöd. Syftet är att de med tiden själva skall få ett förstahandskontrakt. Men vi har problem med att lägenheterna används inte bara för sociala angelägenheter, utan också för att råda bot på bostadsbristen, förklarar Börje Klingberg. Kommunens markägare Fastighetskontoret har rollen som kommunens markägare. Kontoret ser till och bekostar så att det blir byggklara tomter. Vilka som får bygga på tomterna avgörs på olika sätt. Det kan vara ett projekt som kommunen tycker är bra att utveckla på platsen, eller att fastighetskontoret går ut med prospekt som de t ex gjorde när Gyllins trädgård, Hyllie och Fullriggaren i Västra Hamnen skulle byggas. Kommunen ställer upp vissa kriterier för vad de vill åstadkomma med området. Detta gör fastighetskontoret tillsammans med Stadsbyggnadskontoret. Idén om att ha många olika byggherrar och fastig hetsägare som samverkar för att få variation i kvarteren har varit lyckad. Det har varit kämpigt, men vi har haft kravet på att man ska delta i ett gemensamt arbete mellan kommun och byggherre, samtidigt som vi sagt att byggherrarna också skall ha en egen organisation för samarbete vid t ex pålning, förklarar Börje Klingberg. Fastighetskontoret har tillsammans med byggherrarna finansierat hållbarhetssamordnare för att trigga utvecklingen av miljöfrågor i byggandet. De har anlitat en gemensam miljökonsult. För Fullriggaren är resultatet Sveriges största område med lågenergihus. Om inte hela området upplevs som bra så är det negativt för bostäderna. Det är»lätt«att bygga hus men svårt att bygga bra stadsmiljöer. Samverkan mellan staden och byggherrarna är nödvändigt. Vi måste också få in skolor och förskolor tidigare i planeringen, säger Börje Klingberg och fortsätter. Nöjd med markanvisningsarbetet Jag är mycket nöjd med hur vi arbetar med markanvisningar. Att vi har utvecklat metoder som fungerar både i låg- och högkonjunktur. Bland annat har Malmö stad stimulerat att bygga hyresrätter genom att erbjuda tomträtt och en konstruktion där avgiften är låg så länge det är hyresrätt. Omvandlas det till bostadsrätt då slår det om till högre kostnad för att skydda kommunens kapital. Under den senaste fem-årsperioden har ca 40 olika byggherrar/företag erhållit markanvisningar för byggnation av hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Vi har bl a markanvisat till Malmöbaserade fastighetsägare som förvaltar hyresrätter idag och har gjort det sedan en tid tillbaka. De är långsiktiga i sitt fastighetsägande och väldigt måna om att se till god kvalitet i byggandet för att minimera underhållskostnaderna, förklarar Börje Klingberg. Huvudsyftet för kommunen är att använda marken för att möjliggöra byggandet och samtidigt ha marknadspriser vid försäljning av byggrätterna. De senaste tio åren har kommunen tjänat pengar på exploateringsverksamheten. Bo01 medförde en reavinst på drygt 100 miljoner kr. För 2011 lämnade fastighetskontoret in drygt 200 miljoner kr i reavinst till kommunen. Reavinsten motsvarar markvärdestegringen. Men det händer också att det blir reaförluster p g a höga marksaneringskostnader hade man en reaförlust, men nettot blev ändå en nettovinst. Vi säljer mark som planlagd byggrätt. Under tiden du planerar ökar värdet på marken, tillägger Börje Klingberg. Bygga hus för ungdomar Malmö har stort behov av en ny typ av lägenheter och Börje Klingberg anser att vi borde testa att bygga hus för ungdomar. Det skulle skapa en annan flexibilitet i vad en lägenhet är storleksmässigt och till innehåll. Bara att projektera eller planera gör att man måste tänka annorlunda. Jag hoppas det blir nya bostäder som ett resultat av Ungbo. Vi måste visa att det blir något i verkligheten så att det inte enbart är prat, säger Börje Klingberg och går över till Hyllie som han jobbat mycket med. Ikea lade sitt varuhus i Svågertorp och under flera år framförde vi att de borde reservera en tomt för att bygga kontor i södra Hyllie. När de sedan beslutade att lägga det globala mötescentret och de globala funktionerna här blev det bättre än förväntat. Att ordna mark och lokaler för förskolor och skolor är en stor utmaning. I en förtätad stad som Malmö måste barnen få plats. Hemlösheten är ett annat problem. Någonstans är man inte bättre än vad man gör för den sämst ställde. Men jag tror inte vi skall jämföra Malmö med andra svenska städer, utan med europeiska städer. Malmö med sitt innehåll är mer en europeisk stad, tycker Börje Klingberg. När Malmö framöver bygger mer genom förtätning är det vikigt att inte tappa värdefulla värden såsom gröna miljöer. En stor utmaning för de kommunala förvaltningarna är att utveckla nya planerings- och genomförandemetoder. Alla måste ompröva sitt sätt att arbeta. Inte minst de som företräder sektorsmyndigheter måste ha ett ännu öppnare synsätt på sina frågor. För framtiden hoppas Börje Klingberg bl a mycket på det samarbetsprojekt som fastighetskontoret har tillsammans med bl a stadsdelsförvaltningen i Rosengård för utveckling av tät småhusbebyggelse intill Herrgården. Nya ekonomiska spelregler För att lyckas bra med förtätning måste vi ha nya ekonomiska spelregler mellan exploatörer och kommun. Vem ska finansiera gator och parker och de gemensamma funktionerna? Jag är ordförande i en informell grupp med byggföretag och kommuner. Professor Thomas Kalbro sitter som expert. Äntligen i november 2011 beslutade regeringen tillsätta en utredning som jag hoppas föreslår spelregler som underlättar stadsförtätning, säger Börje Klingberg avslutningsvis. Börje Klingberg är särskilt nöjd med de gemensamma exploateringsprojekt och arbeten som gatukontoret och fastighetskontoret har för Bo01 och Hyllie. Samarbetet med stadsbyggnadskontoret i Bygga -bo-dialogerna i Västra Hamnen och Hyllie har också varit mycket givande och framgångsrikt. För framtiden hoppas han mycket på det samarbetsprojekt som fastighetskontoret har tillsammans med bl.a. stadsdelsförvaltningen i Rosengård för utveckling av tät småhusbebyggelse intill Herrgården. Ett projekt som förutsätter stor samverkan med de framtida boende. Jag har ett fantastiskt jobb. Det är krävande och tufft men mycket stimulerande. Jag har bytt arbete ungefär vart sjätte år, både inom och mellan arbetsgivare. Tiden som fastighetsdirektör är den längsta tid som jag varit på en funktion. Både arbetsuppgifter och samarbetet med olika professioner och företrädare för olika organisationer är stimulerande. Särskilt glad är jag för det goda klimatet på kontoret, vi har haft högst medarbetarindex i de två senaste medarbetarundersökningarna inom Malmö stad, summerar Börje Klingberg. Journalist Planering i Malmö 2012:1 11

12 Inre hamnens nya konstverk uppmärksammad tävling avgjord Sparbanksstiftelsen Öresund och Malmö Förskönings- och Planteringsförening har var för sig kontaktat Malmö stad och dess grupp för offentlig utsmyckning för att få möjlighet att bidra till Malmös försköning genom att donera vars ett offentligt konstverk till staden. Anna Lindhs plats och Posthusplatsens»förplats«är platserna för konstverken som togs fram i tävlingen. Foto: Lotta Hansson. Två inbjudna tävlingar har därefter anordnats för platser vid Inre hamnen. En för Anna Lindhs plats och en för Posthusplatsens»förplats«. Båda platserna ligger vid ett stadsrum som sedan en tid genomgår en genomgripande omdaning ett stadsrum som är på väg att bli Malmös nya centrala»blåa torg«och ett nav för ett växande Malmö med en ung befolkning och många internationella utblickar. De två platserna utgör en sammansmältning av historia och stark framtidstro. Det är denna situation som utgjord utgångspunkten för de gestaltningsidéer som (var och en för sig) skulle prägla de kommande verken. De valda platserna är unika som mötesplatser, som möjliga landmärken i Malmös stadsbild och som identitetsskapande vackra stadsrum. Följande konstnärer bjöds in till tävlingarna för de två platserna. För Posthusplatsens förplats: Anthony Cragg, Wuppertal, Lars Englund, Jonstorp, Pia Hedström, Västra Frölunda, Kristina Matousch, Malmö, Mats Olofgörs, Stockholm och Pål Svensson, Göteborg. För Anna Lindhs plats bjöds även in: Monika Dennis Larsen, Malmö, Eva Hild, Sparsör, Monica Gora, Malmö och Matti Kallioinen, Stockholm Bedömningsgruppen framhöll i sitt yttrande att flera tävlanden har lagt mycket stor vikt vid att skapa en mötesplats både genom att komplettera och förändra den befintliga platsen i sig men också genom att i sina verk inbjuda till delaktighet samt nyfiken och handgriplig beröring. Funktionen som landmärke bedömdes också som viktig och löses enklast genom att ett verk blir väl synligt i stadsbilden. Enligt bedömningsgruppens mening betyder inte detta att det nödvändigtvis är skalan eller storleken som är avgörande. En mot omgivningen tydlig självständighet i uttryck och gestaltning kan också vara ett sätt att åstadkomma detta. 12 Planering i Malmö 2012:1 Matti Kallioinen, Spectral Self Container. Två vinnande förslag Matti Kallioinens förslag, Spectral Self Container, utsågs till vinnare för Anna Lindhs plats med följande motivering:»med organiska former och en rik färgpalett symboliseras livets många dimensioner. Ungdomlighet, glädje och skaparkraft kännetecknar detta samtida verk likaväl som vår längtan efter att vistas i inre privata och yttre offentliga rum. Verket skänker Anna Lindhs plats och Malmö ett varmt, optimistiskt och kaxigt leende.«pål Svenssons»Utblick/insikt«utsågs till vinnande förslag för tävlingen om Posthusplatsens förplats. Motivering:»Genom ständigt skiftande perspektiv mellan materia och rymd, verklighet och spegling samt rumsligheter i olika skalor skapas en sammanhållen stämning på Posthusplatsens förplats. Platsen blir en ny mötesplats i det klassiska stadsstråk som vandrar genom centrala Malmö. Här öppnas malmöbons blick. Horisont, hav och hamn fångas i ett verk som skapar ett tidlöst lugn och inspirerar till egen reflektion.«bedömningsgruppens uppfattning är att de två verken tillsammans ger Inre hamnens stadsrum en Pål Svenssons Utsikt/Insikt. ny dimension och att de på ett intressant sätt kompletterar och kontrasterar varandra. Med de två verken på plats vid Inre hamnen kommer Malmöborna få två nya mötesplatser och en stadsmiljö som väcker intresse och leder till samtal på plats och om platserna. Det är två konstnärliga gestaltningar som glädjer och berör. Arrangörerna kommer att fortsätta med det gemensamma projektarbetet under genom förandet och beräknar att verken kan vara på plats till sommaren Senior Advisor

13 Stadsarkitekt Ingemar Gråhamns tankar om arkitektur Stad i god form Städer har genom tiderna vuxit fram med olika stadsplaneideal som grund. Rutnätsstaden med antika anor har varit flitigt använd. Det rätvinkliga rutnätet erbjuder de enklaste möjlig heterna att skapa rationella fastigheter lätta att bebygga samt på köpet ge en tydligt uppfattbar struktur med gator och torg. Det regelbundna planmönstret kan göras mera spännande genom»störningar«i form av exempelvis gatudiagonaler genom kvarteren. På så vis har intressantare stadsrum kunnat skapas utan att grundstrukturen äventyras. Andra ideal har haft organiska gatunät eller medeltidstadens oregelbundenhet som inspiration. Vilket mode som än varit rådande inom den moderna stadsplanekonsten så har helheten alltid varit viktig. Att ordna stadens funktioner och byggnader kräver stor omsorg i arbetet med att väga och väva samman alla olika intressen som utgör staden. Det behövs tydliga planeringsprinciper, en tydlighet i vilka karaktärer och sammanhang som eftersträvas och vilken roll en enskild byggnad, ett torg eller en park skall spela i relation till helheten men aldrig utan ett estetiskt förhållningssätt till vad upplevelsen av staden skall vara. En konstnärlig gestaltning av stadens struktur med syfte att skapa en vacker och funktionell stad ger staden dess unicitet och charm. Det kan vara befogat att jämföra»oplanerade«miljöer med planerade. Spontant framväxta stadsbildningar innehåller en charm som kan vara svår att kalkylera fram på förhand. Gamla fastighetsbildningar som formats av skiftande användning och ägoförhållanden har skapat de äldre stadsbildningarnas struk- tur utan egentlig medverkan av en ordnande hand. Det handlar ofta om skala. De gamla byarna växte fram där marknadsplats erna uppstod utefter de stora landsvägarna. Kyrkan och torget blev fixpunkter för den fortsatta bybildningen. Allt annat runt omkring kunde få en friare placering efter gamla ägogränser eller stigar och stråk mellan husen. Så fungerar inte vårt samhällsliv idag. Fixpunkterna i form av byggnader med viktiga pub lika funktioner är flera i de större städerna. Likaså de stora gatorna och torgen. De offentliga rummen utgör fortfarande en viktig grund för stabiliteten i stadsstrukturen. De övergripande stråken med sekventiella små och stora stadsrum likaså. Att planera så att det upplevs som oplanerat kan vara önskvärt när det handlar om småskalighet. Även i den stora staden behövs det intima miljöer som inte är så förutsägbara. Den stora skalan däremot, där den finns eller planeras att finnas, kräver andra planeringsmönster som ger förutsägbarhet och möjlighet till orienterbarhet. Det handlar däremot alltid om att ha människans mått och steg som utgångspunkt och alltid om vilken karaktär som eftersträvas. I stort som smått. Stadsarkitekt P.S. Hur ser det ut idag? Har PBL:s grundidé om detaljplanen som färskvara medfört en större risk för fragmentiserad planering där helheten fått stå tillbaka för delarna? Förhoppningsvis är det inte så. D.S. (Ovan t v) Detaljplan 178, för delar av Rörsjöstaden från 1939 (Winge/Tiseus). (T h) Detaljplan 181, för delar av villaområdet ivästra Förstaden och Fosie (Bülow-Hübe). (Nedan) Detaljplan för området kring Kungsgatan i Rörsjöstaden i Malmö (Bülow-Hübe). Erik Bülow-Hübe var stadsingenjör i Malmö åren och är känd som den som introducerade det öppna funktionalistiska byggnadssättet i Malmö. Han poängterade också vikten av parker i stadsplaneringen. Planering i Malmö 2012:1 13

14 Malmös nya översiktsplan på samråd Samrådet för Malmös nya översiktsplan ÖP2012 pågick från maj till november Det bestod dels av att samrådsunderlaget sändes ut på remiss och dels av omfattande utåtriktade aktiviteter. Samrådsredogörelsen för ÖP2012 godkändes av Kommunstyrelsen 29 februari Samrådsunderlaget gavs beteckningen»plan strategi«för att markera ett övergripande perspektiv. Avsikten var att ringa in ett antal utmaningar och mål på strategisk nivå utan att inriktningen snävats in till konkreta åtgärder. Underlaget var alltså inte att betrakta som ett fullständigt planförslag. Samrådsunderlaget var utställt på Stadsbiblioteket och samtliga medborgarkontor under delar av samrådstiden. I en särskild bilaga till Vårt Malmö som delas ut till alla hushåll i Malmö, informerades om översiktsplanearbetet och de övergripande strategierna i samrådsunderlaget. Därtill har arbetet med översiktsplanen presenterats i en kortfilm som bl a visats på internet (Youtube) och samrådsunderlaget har funnits tillgängligt på Informations- och diskussionsmöten har arrangerats för allmänheten, företag och intresseföreningar, sammanlagt omkring 25 möten. En referensgrupp med unga malmöbor har fått ge sina synpunkter på samrådsunderlaget. Sammanfattning av inkomna synpunkter Generellt stöd I förslaget som lades ut för samråd föreslås att Malmö ska fortsätta att växa i huvudsak inåt och bli en mer tät, funktionsblandad och grön stad. Fler kunna bo och verka i Malmö, med rikare folkliv, mer handel och service och bättre kollektivtrafik. Barriärer ska brytas och plats skapas för ett mångsidigt näringsliv som ger sysselsättning och välfärd. Åsikterna som dryftats visar att det finns en påtaglig enighet kring såväl mål och utmaningar som de övergripande strategierna. Den visionära tonen i förslaget ger en positiv bild av framtidens Malmö. Ambitionen för stadsutvecklingen är hög vilket tas väl emot av flera remissinstanser. Samrådsyttrandena speglar också en samsyn kring att Malmös stora utmaningar och de frågor som ska prioriteras i kommunen under de kommande åren dels är den socio-ekonomiska situationen och dels en fortsatt omställning till en ekologiskt hållbar stad. En fråga som ofta lyfts fram är att genom stadsplanering bidra till att läka samman staden och minska segregeringen. Många remissinstanser ansluter sig till huvudinriktningen att Malmö ska växa genom komplettering av den existerande staden. Att koncentrera bebyggelse till platser som har god kollektivtrafikförsörjning och att verka för ett trafiksystem som grundas på gång-, cykel- och kollektivtrafik ges också ett tydligt stöd. Det framhålls ofta att detta måste ske samtidigt som Malmö bibehålls som parkernas stad och byggs grönare. I samrådsunderlaget framhålls att en stor utmaning är att ge plats för offentlig service i en tätare bebyggd stad, till exempel förskolor, skolor och fritidsanläggningar. Detta är en fråga som engagerar 14 Planering i Malmö 2012:1 Samrådsunderlaget ställdes ut på Stadsbiblioteket. många och vikten av att alla kommunala förvaltningar samverkar lyfts fram. Yttrandena ger generellt bifall till en inriktning som innebär samutnyttjande, flexibilitet och att nya och kreativa lösningar behöver prövas. Att möjliggöra ett bostadsbyggande som kan möta efterfrågan från en växande befolkning får stöd och många påpekar betydelsen av att sträva efter en mångfald av upplåtelseformer, hustyper och prislägen för att kunna tillgodose olika behov. Det anses också viktigt att sträva efter att bostadsområden med ensidiga bostadsbestånd kompletteras med fler bostads- och bebyggelsetyper. Malmös roll som tyngpunkt och motor i regionen får stöd från grannkommuner och Region Skåne. Det är enligt grannkommunerna viktigt att utveckla samverkan mellan kommunerna i sydvästra Skåne. Vikten av en inkluderande planeringsprocess fram hålls av många. Det handlar dels om samarbete över sektorsgränser och dels om att med olika medel involvera allmänheten i planeringen. Behovet av fördjupad samverkan mellan kommunens nämnder och förvaltningar samt med andra samhällssektorer för att klara stadens utmaningar poängteras av många. Ifrågasättanden Samtidigt som remissinstanserna överlag bifaller strategierna uttrycks en oro för de svårigheter som strategierna medför, d v s ett mer komplicerat och kostsamt genomförande. Några framför att samrådsunderlaget saknar prioritering, tidsplan, diskussion kring intresse- och målkonflikter samt konkretisering av hur genomförandet ska ske. Det finns olika syn på vilken tidshorisont som översiktsplanen bör ha. Flera pekar på behov av tydligare redovisning av konsekvenser, exempelvis för kommunens ekonomi, för teknisk infrastruktur som VA-nät, avfall och elförsörjning, för möjligheten att tillgodose stadens behov av offentlig service, rekreations- och grönytor. Särskilda frågor som anses behöva fördjupas är bl a klimatförändringarnas påverkan på staden, frågor kring kommunens vatten och att se energifrågor i ett systemperspektiv, till exempel med satsning på biogas. Flera önskar mer fokus på tillgänglighetsfrågor för människor med funktionsnedsättning och att barnperspektivet ska få större tyngd. Att förtätning sker på ett sätt som respekterar den befintliga stadens kvalitéer och inte leder till en mindre attraktiv stadsmiljö är också aspekter som ofta påpekas. Vissa instanser anser att samrådsunderlagets över - gripande och strategiska inriktning gör att det är svårt att ta ställning till stadens planer för t ex markanvändning och hade önskat mer konkret redovisning. Flera remissinstanser har dock trots att man uppfattat materialet som svårtolkat lämnat omfattande synpunkter och diskuterat frågeställningar just på den nivå som var avsikten d v s att under samrådet värna ett översiktligt perspektiv och att få en diskussion kring de mest väsentliga ställningstagandena. Samtidigt påtalar många vilket ytterligare material som man anser ska finnas i utställningsförslaget och vilka utredningar som behöver göras i det fortsatta planarbetet.

15 Anna Lethagen och Fritjof Brandt cyklade under sommaren i Malmö stadskärna och informerade om arbetet med den nya översiktsplanen och lyssnade på Malmöbornas synpunkter. Foto: Tyke Tykesson. Motsatta uppfattningar Ett spektrum av olika åsikter, ibland motstridiga, framförs i många frågor, exempelvis varierar synen på bilismen, varierande inställningar redovisas kring exploatering och byggande utanför Yttre Ringvägen, kring byggande av villor och för eller emot fokus på tillväxt. Översiktsplanens möjligheter och begränsningar Planens breda ansats har uppskattats av många särskilt t ex diskussionen om hur stadsbyggandet påverkar stadens socio-ekonomiska utveckling. Således kan en stor tilltro och förhoppning till översiktsplanens funktion som ett samlande styrdokument noteras, även för aspekter som ligger utanför konkret fysisk planering, t ex sociala frågor. Det går att märka en viss övertro på översiktsplanens betydelse och möjligheter som operativ genom förandeplan. Översiktsplanen är visserligen viktig som övergripande planinstrument och programmerande underlag för hela kommunen men flera problemkomplex måste också behandlas i mer genomförandeinriktade åtgärds- och handlings planer för att realiseras. Många synpunkter som framförs är väsentliga men berör aspekter som inte bäst behandlas i en översiktsplan eller som inte alls är relevanta för en översiktsplan. Slutsatser och rekommendationer Efter samrådet är stadsbyggnadskontorets slutsats att mål och övergripande strategier ska ligga fast i det fortsatta arbetet med översiktsplanen. Samarbetet mellan kommunens förvaltningar bör intensifieras, såväl när det gäller att förankra en gemensam målbild som gällande konkreta planeringsriktlinjer. Konsekvenserna av strategierna för kommunen behöver förtydligas och de krav som kommer att ställas på den kommunala organisationen ska belysas. Synpunkter i enlighet med svaren i samrådsredogörelsen ska beaktas och prioriteringar, kompletteringar eller förtydliganden ska göras, markanvändning och konkreta planeringsriktlinjer ska redovisas. De handlings- och åtgärdsplaner som behövs för ett koordinerat genomförande av översiktsplanen med ett långsiktigt perspektiv ska läggas fast. Hela samrådsredogörelsen och alla inkomna synpunkter kan läsas på Arkitekt I oktober 2011 hölls temakvällar om översiktsplanen som fick god uppslutning. s a m r å d om öve r s i k t s p l a n En översiktsplan ska upprättas eller ändras i samråd med Länsstyrelsen, grannkommuner och andra som berörs eller kan komma med viktig information. Planen ska arbetas fram i dialog med en bred krets intressenter, det vill säga både myndigheter, organisationer och allmänhet. Samrådets form kan se olika ut och anpassas efter den aktuella situationen. Resultatet av samrådet ska redovisas i en samrådsredogörelse. Syftet med samrådet är att förbättra kommunens beslutsunderlag, att ge dem som berörs av översiktsplanen möjlighet till insyn i planarbetet och att påverka planens utformning (Plan- och bygglag ((2010:900) 3:99 ). Kommunen ska också ge kommunens medlemmar, andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt, som har ett väsentligt intresse av förslaget, tillfälle att delta i samrådet. Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skälen för förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt. Som utgångspunkt för samrådet kan kommunen ta fram en första skiss till översiktsplan som till exempel baseras på politiska beslut om inriktningar, avvägningar mellan olika intressen, framtagna plane ringsunderlag, önskemål från exploatörer, allmänhet eller föreningar med flera. Alternativa förslag kan också presenteras under samrådet. s a m r å d är en process och under processens gång ska kommunen stegvis kunna redovisa innebörd, skäl och konsekvenser av de förslag som kommer fram under de olika samrådstillfällena. Kommunen ska även under samrådet redovisa de planeringsunderlag av betydelse ur nationell, regional, mellankommunal eller annan synvinkel som finns och som tas fram under processen. Under samrådet ska kommunen också ge dem som kan ha ett väsentligt intresse av planen tillfälle att delta i samrådet, det vill säga kommunens medlemmar, andra myndigheter och sammanslutningar. Källa: Boverket Planering i Malmö 2012:1 15

16 Projekt på gång Mötesplatser vid Rosengårdsstråket Rosengårdsstråket är det viktiga kommunikationsstråk som binder samman södra Rosengård och innerstaden. Under 2012 kommer två offentliga platser att anläggas i området Örtagården för att både stärka stråket och det lokala stadslivet. Ett torg skapas vid MKB:s bokaler och närmare RoCent anläggs en»aktivitetsyta«som ska inspirera både till möten och aktivitet. Rosengårdsstråket. Illustration: Tobias Starck, Malmö stad Nedan: Kv Katten. Fasad mot Storgatan. Förtätning i centrala Malmö, kv Katten På kvarteret Katten i centrala Malmö planerar MKB för nya lägenheter. Husen på Storgatan 6 16, Lugna gatan 42 och Lugna gatan 46 byggs på med tre nya våningsplan, varav det översta våningsplanet blir indraget. Totalt byggs här 48 lägenheter som varierar i storlekarna två till fem rum och kök. Alla lägenheter byggs med en inglasad balkong. Kalkbrottsbyn. Illustration: Peab. 16 Planering i Malmö 2012:1 Byggherre: MKB Fastighets AB Arkitekt: Tengbom Arkitekter Kalkbrottsbyn Vid kalkbrottet i Klagshamn, på fastigheten Dansbanan 1 planeras det för 23 kedjehus och sju radhus samt en liten grön park med lekplats. Bostads området gränsar till Slättängsvägen i öster och Biograf gatan i söder. Kedjehusen utförs i tre olika varianter. Kedjehus med sadeltak får rödorange putsfasad och kedjehus med pulpettak utförs i gråsvart träpanel. Den tredje varianten av kedjehus utförs med naturrött tak tegel och får en fasad av rött tegel. Till områdets radhus blir fasadmaterialet också i rött tegel. Byggherre: Peab Sverige AB Arkitekt: Tema Arkitekter Kv Lejonhjärta 2. Illustration: Kamikaze Arkitekter Kv Lejonhjärta 2 På Lönnebergagatan i Gyllins Trädgård planeras det för två flerfamiljshus med sammanlagt 47 stycken lägenheter. Dessa hus blir så kallade 55+ boenden. Husens fasader blir i ljusgult Flensborgtegel med smala stenar och med inslag av fasadgrönska. Kv Häcksaxen. Bild: Arkitektbolaget. Byggherre: Riksbyggen Arkitekt: Kamikaze Arkitekter, Svenska Landskap AB Munkhättegatan. Illustration t h: mima arkitekter Perspektiv Munkhättegatan, Vårsången 6, Förtätningsprojekt i Lindängen Vid Munkehättegatan är en ny plan framtagen för att bygga fyra bostadshus i tre till sex våningar och ett punkthus i nio våningar med bostäder, kontor och handel. Till bostadshusen kopplas tvåvåningshus som placerade parallellt med Munkhättegatan. Tvåvåningshusen föreslås bli så kallade bokaler, med bostäder på andra våning och handel och service på bottenvåning. Allt som allt kommer här att bli ett tillskott på cirka 140 st bostadsrättslägenheter. I ett av bostadshusen planeras det också för en förskola i två plan. Arkitekt: mima Arkitekter Byggherre: Vårsången AB Förtätning i kv. Häcksaxen I Holma kompletteras befintlig bebyggelse med ett centralt torg med butiker och verksamheter i bottenvåningarna. Cirka 60 lägenheter ryms i byggnaderna, vars höjder trappas upp successivt från fyra till sju våningar. De lägre våningarna vetter ut mot torgsidan. I befintlig byggnad, söder om de nya, planeras en förskola med fem avdelningar. Byggstart beräknas till Byggherre: MKB Arkitekt: Arkitektlaget i Helsingborg

17 Planering i Malmö 2012:1 17

18 UngBo 12 Sveriges första bostadsmässa för unga UngBo 12 är Sveriges första bostadsmässa för unga mellan år. Ända fram till slutet av juni går det att som ung presentera sina idéer. Tävlingen ambulerar till Malmös alla stadsdelar och det går att medverka i två kategorier per stadsdel; att bygga om eller att bygga nytt. Vinnarna från tävlingen kommer sedan att ställas ut på slututställningen i september som nu är bestämd att husera i båghallarna i det gamla bussgaraget i Norra Sorgenfri. De vinnande bidragen från den pågående idétävlingen kommer här att ställas ut och gestaltas i fullskala. På utställningen samlas även byggbolag, unga vuxna och organisationer som redan idag driver frågan om bostadssituationen för unga. På så vis blir det inte bara en utställning, utan även ett forum där alla inblandade aktörer träffas. Även om utställningen innebär avslutningen för projektet UngBo 12 markerar det starten för omvandlingen av Norra Sorgenfri som stadsdel. Efter två spännande deltävlingar i Husie och Västra innerstaden under februari har nu UngBo 12 nått halvvägs genom Malmös tio stadsdelar. Idéförslagen i de båda stadsdelarna visar på en stor bredd av lösningar och gestaltning. Ett exempel på detta är hur en av vinnarna i Västra innerstaden har förtätat Nordmannagatan med yteffektiva, gröna och attraktiva lägenhetsmoduler. Förslaget tar delar av gatan i beslag, men leder samtidigt om trafiken. Området domineras i dag av villahus och modulerna bidrar på så sätt till att göra området mer blandat. Det vinnande förslaget i Husie gestaltar i sin tur istället ett boende på landet. Gemenskap och närhet mellan människor, men också med naturen står i fokus. Förslagsställaren vill göra det attraktivt för unga att bo en bit utanför staden, där det ska vara lätt att odla och till och med ha egna djur. Vi kan också konstatera att Västra innerstaden slog Rosengårds rekord med flest inlämnade bidrag i en och samma stadsdel. Releasefesten för de båda stadsdelarna hölls samtidigt och som vanligt i Studentkårens lokaler bredvid Orkanen. Det är mycket spännande att se hur bidragen i stadsdel Hyllie ser ut. Hyllie är idag föremål för en stor omvandling och fokus riktas därför ofta på det»nya«hyllie kring arenan och den nya Citytunnelstationen. Hyllie är naturligtvis mycket mer än så och därför är det extra spännande att se hur förslagsställarna tänker kring mötet mellan det gamla och det nya. Bland annat har två bidrag valt att göra en ombyggnad av vattentornet bredvid arenan. En annan deltagare har valt att placera in bostadsmoduler på läktarplatserna i gamla stadion. Ett antal bidrag rör även Kroksbäcksparken, där olika förslag kring hur man skulle kunna bygga in bostäder i kullarna lagts fram. Även denna månad kan vi alltså se en stor variation på de förslag som inkommit och kreativiteten sprudlar. Gå in på för att titta på alla förslag och rösta i deltävlingen i Hyllie. I mars månad drog även arkitekttävlingsdelen av UngBo 12 av igång. I tävlingen ingår fyra tomter som har olika karaktär. Ambitionen är att de programförutsättningar som ges, i så stor utsträckning som möjligt, med hänsyn till att tomterna ser ut som de gör, speglar generella förhållanden i Sverige och därmed Det gamla bussgaraget i Norra Sorgenfri där den slutgiltiga bomässan för unga där de vinnande idéförslagen från UngBo 12 kommer att ställas ut i september. Foto: Emma Hedar. Vem står bakom UngBo 12? UngBo 12 arrangeras av Malmö stad i samarbete med ett antal samarbetspartners, företrädelsevis företag involverade i bostadssektorn. Tävla i olika stadsdelar Tävlingen genomförs med Malmös tio stadsdelar som bas. En ny stadsdel blir aktuell varje månad. Alla förstaprisvinnande förslag uppförs i fullskalemodell på en bomässa i centrala Malmö under En jury väljer varje månad ut upp till tio förslag per kategori och stadsdel dessa läggs upp här på hemsidan för omröstning. Här är det upp till alla deltagare att ragga röster! I den här ordningen kommer UngBo 12 att besöka Malmös olika stadsdelar. Under två månader februari och april är alltså två stadsdelar aktuella. Det betyder att prissummorna är dubblade dessa månader, för det är samma priser kopplade till alla stadsdelstävlingar. För mer information, inklusive kartor, klicka på respektive stadsdelsnamn. bidrar till den nationella debatten i landet. Fokus, oavsett tomt, är att finna lösningar, alltifrån detaljplanenivå till lägenhetslösningar inklusive inredning, som gynnar byggandet av bostäder för unga. Fyra priser à kr kommer att delas ut till vinnarna. Vinnarna kommer sedan att presentera förslagen under Almendalsveckan i sommar, tillsammans med Ilmar Reepalu. Almedalsveckan, även kallad politikerveckan, genomförs årligen i Visby på Gotland, där företrädare för de politiska partierna och andra opinionsbildare samlas. Det är även en samlingsplats för en mångfald av andra samhällsaktörer. Projektassistent, UngBo Planering i Malmö 2012:1

19 Vinnare stadsdel Hyllie Ombygge: Build your neighborhood on the rooftop! Vinnaren Delia Roxana Moldoveanus förslag i kategorin ombygge i stadsdel Hyllie vill bygga ett ungdomskvarter på Bellevuegårdsbiblioteks tak genom att dela upp det i parceller. Genom att blanda bibliotek och handel bildas en blandad stadsdel vilket är förutsättningen för en livskraftig stad. Nybygge: Ett lyckoland för studenter Vinnare Rebaz Asaads förslag i kategorin nybygge i stadsdel Hyllie. Studentlägenheter bland kullarna som ligger mellan Holma och Kroksbäck, t ex bakom Hyllie station. Planering i Malmö 2012:1 19

20 Rosengård: Culture Casbah Malmös bostadsmarknad Fler och fler hittar till Boplats Syd Vinnaren i den internationella arkitekttävlingen som hållts för utformning av tornet på Törnrosen blev förslaget från Lundgaard & Tranberg: Culture Casbah. En väl fungerande bostadsmarknad är en viktig grundförutsättning för stadens tillväxt och välfärd. Under 2010 vände dystra kurvor uppåt igen och ledde till det största antalet byggstartade bostäder på många år i Malmö. Antalet sökande i Boplats Syds bostadskö har under 2011 ökat med närmare personer. I genomsnitt krävdes under 2011 en kötid på 905 dagar eller närmare två och ett halvt år, för att få ett förstahandskontrakt. Det vinnande förslaget Culture Casbah. Bild Lundgaard & Tranberg. Det är mer korrekt att säga att förslaget tagits fram av Lundgaard & Tranberg Arkitekter A/S, Danmark i samarbete med ÅF Infrastructure AB, Sverige, Struc tor Malmö AB, Sverige och Svend Kirkegaard A/S, Danmark. Culture Casbah är ett helhetstänk och en idé om att få stråket och vägarna genom Rosengård att gå på nytt sätt. Visionen är att skapa ett nytt landmärke i östra Malmö. Folkets hus Idéen om ett torn på Rosengård föddes bland de MKB medarbetare som arbetar på Törnrosen. I området finns ett före detta Folkets Hus som behöver renoveras och i diskussionerna dem emellan uppstod tanken om ett torn. Verkställande ledning förstod viljan att bygga nytt i Rosengård och såg möjligheter i detta. MKB utlyste sedan under 2010 en internationell arkitekttävling för»törnrosen Tower«. Resultatet Resultatet av arkitekttävlingen är ett höghus med unik arkitektur. I höghusets torn kommer det att bli cirka 80 hyresbostäder och på den översta våningen och i bottenplan kommer allmänna lokaler finnas tillgängliga för husets boende och besökare. Läs juryns motivering och få mer information på 20 Planering i Malmö 2012:1 År 2011 startades byggnation av cirka 1200 bostäder i Malmö, drygt hälften så många som Förhoppningen var att de positiva signalerna skulle hålla i sig under 2011, och till en början såg det också så ut. Under hösten gjorde sig dock den världsekonomiska oron åter påmind, och bostadsbyggandet i Malmö bromsade in kraftigt. Antalet byggstartade bostäder slutade för 2011 på knappt stycken, vilket är drygt hälften så många som Också befolkningstillväxten var mindre än föregående år, men den totala befolkningen i Malmö steg för första gången till över personer. Malmö stads planberedskap är god och det finns möjligheter att snabbt byggstarta ett stort antal bostäder under Det ekonomiska läget gör emellertid att det blir en stor osäkerhet i prognoserna. Samtidigt fortsätter befolkningen att öka, om än inte lika kraftigt som tidigare. Att mycket av ökningen sker i områden där det byggts få eller inga bostäder alls, aktualiserar åter frågor om trångboddhet och levnadsstandard. Även hemlösheten ökade under 2011 och allt fler blir hemlösa av strukturella orsaker brist på bostäder, svårigheter att få bostad på grund av korta anställningsformer samt hårda krav från hyresvärdar snarare än missbruksproblem. Under 2012 når den nuvarande, och ovanligt stora ungdomsgeneration, som är på väg ut i vuxenlivet sin absoluta toppstorlek, och därför har stadsbyggnadskontoret lite extra fokus på denna grupp. Tyvärr visar jämförelser med tidigare år att det blir tuffare för unga Malmöbor på både arbets- och bostadsmarknad. Unga har generellt svårare att hävda sig ekonomiskt, bland annat på grund av osäkra inkomster och anställningsförhållanden, och en ökande ungdomsarbetslöshet spär på detta ytter ligare. Från bostadsmarknaden kommer indikationer på att allt färre unga Malmöbor har en egen bostad, vilket visar att fler tvingas söka sig ut på en osäker marknad med andrahandskontrakt eller som inneboende. UngBo 12, Sveriges första bomässa för unga, ger dock hopp om bättre förutsättningar för Malmös unga framöver. Planeringssekreterare Det här visar att behovet av hyreslägenheter i Malmö är fortsatt stort, säger Boplats Syds chef Krister Hjelm. Av de betalande som fanns i Boplats Syds bostadskö under 2011 sökte minst 10 lägenheter under Den genomsnittliga kötid som krävts varierar mellan olika stadsdelar och delom råden. Kortast kötid, 105 dagar, har krävts i delområdet Kryddgården och där har under året funnits 302 objekt att söka. Längst kötid, dagar, har krävts i delområdet Kronprinsen, men där har å andra sidan bara funnits en ledig lägenhet att söka. Under 2011 förmedlade vi totalt hyreslägenheter. Det är 755 lägenheter fler än under 2010 och andelen lägenheter från privata fastighetsägare ökar hela tiden, säger Krister Hjelm. Det finns nu närmare tjugo fastighetsägare anslutna till Boplats Syd och under 2011 kom 16 procent av de förmedlade lägenheterna från privata fastighetsägare och 84 procent från MKB. I januari 2012 utökade Boplats Syd öppettiderna och har nu öppet 14 timmar mer per vecka än under Att köa här är både enkelt och rättvist och genom att vi gör Boplats Syd mera synligt och tillgängligt hoppas jag att vi kan intressera fler, både sökande och fastighetsägare, att ansluta sig, säger Krister Hjelm. b o p l a t s s y d är en kommunal bostadsförmedling för hyresrätter med en enkel och rättvis bostadskö som inte diskriminerar. Uppfyller du fastighetsägarens grundkrav konkurrerar du enbart med din kötid. Det existerar ingen favorisering och inte heller någon svarthandel med hyresrätter, budgivning på hyreskontrakt eller genvägar. Vår gemensamma kö till flera fastighetsägare bidrar till att motverka skenbyten och annat som får bostadsmarknaden att fungera dåligt. Vi följer diskrimineringslagen och kräver att våra anslutna fastighetsägare också gör det. Varken kön, sexuell läggning, funktionshinder, religion eller etnisk tillhörighet ska spela någon roll för din framgång på bostadsmarknaden. Adress: Stortorget 8, Lejonetpassagen. Besökstid: Må 10 18, ti To 10 16, fr Telefon: Telefontid: må fr 09 12

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

Hyllie Connect. 50 m. Miljöcertifierat

Hyllie Connect. 50 m. Miljöcertifierat Hyllie Connect Tågstation 50 m Garage Miljöcertifierat Vad händer i Hyllie? Tolv minuter från Kastrup och sex minuter från Malmö central växer Hyllie fram. En ny och klimatsmart stadsdel med kontor, handel

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret från okt 2011 Tidligare: Projektledare Miljöförvaltningen 2000-2011 Deltagande i Byggherredialogerna

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

Nya Triangeln Nybyggda kontor i Malmö city, nära puls och kommunikationer

Nya Triangeln Nybyggda kontor i Malmö city, nära puls och kommunikationer malmö Nya Triangeln Nybyggda kontor i Malmö city, nära puls och kommunikationer NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt västra hamnen, malmö NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på 49 Mdr SEK och 17 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela

Läs mer

Bästa kontorsläget i Öresund SIDA 1

Bästa kontorsläget i Öresund SIDA 1 Bästa kontorsläget i Öresund SIDA 1 Öresund spännande region stark internationell prägel hög tillväxt stor framtidstro KÖPENHAMN H KASTRUP MALMÖ C HYLLIE EMPORIA KONTORSFASTIGHET Öresundsregionen SIDA

Läs mer

Midroc Property Development AB

Midroc Property Development AB Att tänka annorlunda för ett hållbart samhälle! Prisvinnande kunskap och metodik Plats för både privatliv och näringsliv Social hållbarhet plats för hela livet Att tänka annorlunda för ett levande samhälle!

Läs mer

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE Genom projektet Urban Transition Öresund har kommunala riktlinjer och krav studerats. Syftet var att undersöka om det är

Läs mer

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och

Läs mer

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB DNR 2013-513-01600 Sida 1 (6) 2013-10-22 Handläggare Margareta Catasús 08-508 260 62 Till Exploateringsnämnden 2013-11-14 Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till

Läs mer

LEED certifiering av fastigheter

LEED certifiering av fastigheter LEED certifiering av fastigheter Projekt Gårda LEED Platinum Precertified Henrik Ahnström, Skanska Fastigheter Göteborg 1 2 Länder med kommersiell projektutveckling Gårda Kontorscenter, Göteborg Byggherre:

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Kvarteret Bleckslagaren, Sävsjö. Ett grönt CENTRUM boende Moderna lägenheter med närhet till service och handel

Kvarteret Bleckslagaren, Sävsjö. Ett grönt CENTRUM boende Moderna lägenheter med närhet till service och handel Kvarteret Bleckslagaren, Sävsjö Ett grönt CENTRUM boende Moderna lägenheter med närhet till service och handel Vill Du bo mitt i centrum? Sävebo, det kommunala bostadsbolaget, bygger nytt i Sävsjö! Centralt

Läs mer

Erfarenheter från Sverige. Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB

Erfarenheter från Sverige. Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB Erfarenheter från Sverige Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB Traditionell passiv värmelagring Energibesparingarna mellan 0-12 % (köpt energi) för

Läs mer

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Copenhagen 1979 Västra Hamn MALMÖ 2002 då 1 Malmö nu 2005 och nu 2035 2035 Hållbarhetens tre parametrarna Steg mot hållbar

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

BRAND GUIDELINES VÄLKOMMEN TILL MALMÖMÄSSAN

BRAND GUIDELINES VÄLKOMMEN TILL MALMÖMÄSSAN BRAND GUIDELINES VÄLKOMMEN TILL MALMÖMÄSSAN 3 Malmö Arena Hotell Öresundsbron SKANDINAVIENS MEST LÄTTILLGÄNGLIGA MÖTESANLÄGGNING! Hotell Quality View Tågstation Malmö Arena Emporia Köpcentrum Endast fantasin

Läs mer

Byggherredialog i Fullriggaren

Byggherredialog i Fullriggaren Byggherredialog i Fullriggaren Pernilla Andersson Projektledare Fastighetskontoret, exploateringsavdelningen Fullriggaren 19 fastigheter, 83 036 m² BTA 636 lägenheter: 544 hr, 37 br, 34 ägarlägenheter

Läs mer

JÄRNVÄGSGATAN 80 24 NYPRODUCERADE HYRESLÄGENHETER FASAD MOT JÄRNVÄGSGATAN

JÄRNVÄGSGATAN 80 24 NYPRODUCERADE HYRESLÄGENHETER FASAD MOT JÄRNVÄGSGATAN JÄRNVÄGSGATAN 80 24 NYPRODUCERADE HYRESLÄGENHETER FASAD MOT JÄRNVÄGSGATAN INTERIÖR Lägenheterna är modernt designade med öppen planlösning, stora ljusinsläpp och generösa balkonger och uteplatser. Färgskalan

Läs mer

HYLLIE BOULEVARD DET BEKYMMERSLÖSA LIVET PÅ

HYLLIE BOULEVARD DET BEKYMMERSLÖSA LIVET PÅ DET BEKYMMERSLÖSA LIVET PÅ HYLLIE BOULEVARD MKB FASTIGHETS AB HAR ETT KLIMATSMART BOSTADSHUS MED 81 HYRESBOSTÄDER SAMT ETT LSS-BOENDE UTMED HUVUDGATAN HYLLIE BOULEVARD Boulevardboende i Hyllie med världen

Läs mer

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö Renovering med fokus på energi och innemiljö Fastigheten på Katjas Gata 119 efter ombyggnad. Kan man göra lågenergihus av ett befintligt bostadshus från miljonprogrammet? Vi tänker göra ett allvarligt

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Nya moderna kontor mitt i Linköping

Nya moderna kontor mitt i Linköping Nya moderna kontor mitt i Linköping Kvarteret Braxen vid Storgatan, Ågatan och Repslagaregatan i Linköping LBE-0584-bofakta-Braxen.indd 1 2013-11-14 14.07 Stadskärnan förvandlas och knyter an till nya

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

Studentbostäder på KTH Campus

Studentbostäder på KTH Campus Studentbostäder på KTH Campus karta över planerade studentbostäder DROTTNING KRISTINAS VÄG NORRA Byggherre: ByggVesta Arkitekt: Utopia Arkitekter TEKNIKRINGEN (RÖDA KORSET-PARKEN) Landskapsarkitekt: Urbio

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

Markanvisningens ABC i Stockholms stad

Markanvisningens ABC i Stockholms stad Markanvisningspolicy Markanvisningens ABC i Stockholms stad STocKHOLM Växer Stockholms stad har en långsiktig vision för utvecklingen fram till år 2030, den nya översiktsplanen är en vägledning för hur

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

ETT NYTT KAPITEL I HELSINGBORGS HISTORIA NU BYGGER VI KVARTERET METROPOL.

ETT NYTT KAPITEL I HELSINGBORGS HISTORIA NU BYGGER VI KVARTERET METROPOL. ETT NYTT KAPITEL I HELSINGBORGS HISTORIA NU BYGGER VI KVARTERET METROPOL. Kvarteret Metropol och Filmstaden Helsingborg med ingång i väster som vetter mot Järnvägsgatan och Öresund. Som hyresgäst får du

Läs mer

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen The Sustainable City 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen E.ON möter de växande städernas miljöproblem med klimatsmarta och långsiktiga infrastrukturlösningar. Vi bygger morgondagens energisystem

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Individuell mätning är en del av Life+projektet Green Citizens of Europe, Sustainable living

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Ett följsamt mini-manhattan på Västra Kungsholmen

Ett följsamt mini-manhattan på Västra Kungsholmen Pressmeddelande Kjellander + Sjöberg skapar ett nytt infill-bostadshus i den centralt belägna stadsdelen Kungsholmen i Stockholm. Paradiset 19-21 är ett karaktärsfullt tillägg med egen identitet som utvecklas

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39

KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39 KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39 NORDICFORUM TORSHAMNSGATAN 35 & 39 2 OM NORDICFORUM Kraftig tillväxt, idérikedom och gemensamma mål. nordicforum erbjuder de förutsättningar

Läs mer

Vi bygger bättre boenden för de många människorna

Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi måste bygga mer Det råder stor brist på bostäder och det måste byggas mer, det vet vi alla. Sedan början av 90-talet, då vi senast hade balans, har

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

BRIGGEN 4. hyreslägenheter, Malmö FAKTABLAD. Briggen 4 lägenheter, Västra Hamnen, Malmö. T o r n a h e m

BRIGGEN 4. hyreslägenheter, Malmö FAKTABLAD. Briggen 4 lägenheter, Västra Hamnen, Malmö. T o r n a h e m BRIGGEN 4 hyreslägenheter, Malmö FAKTABLAD Västra Kanalgatan 1 211 41 Malmö telefon: 040-12 64 00 BESKRIVNING Fastighets AB Riggenhus bygger 37 lägenheter i det nya bostadsområdet Fullriggaren i Västra

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Västra Varvsgatan 19. Malmö 1 594 kvm

Västra Varvsgatan 19. Malmö 1 594 kvm Västra Varvsgatan 19 Malmö 1 594 kvm Välkommen till Diligentia Västra Varvsgatan 19 På Västra Varvsgatan 19 kan vi erbjuda en kontorslokal på 1594 kvadratmeter. Yta Våning 1 594 kvm plan 3 Husets karaktär

Läs mer

Brf lomma läge Bofakta 6,2. takhöjd

Brf lomma läge Bofakta 6,2. takhöjd Brf lomma läge Bofakta 6,2 takhöjd Lägenheter Etapp 2 Fladängskolan Bilden är en illustration. Avvik Välkommen till Lomma Läge Höje å Som alltid när vi utvecklar bostäder, väljer vi ut de bästa adresserna

Läs mer

den röda tråden 1. Vad är den röda tråden och varför har den uppstått?

den röda tråden 1. Vad är den röda tråden och varför har den uppstått? den röda tråden 1. Vad är den röda tråden och varför har den uppstått? En av HALA-projektets strålar Inom HALA-projektet fann parkgruppen samband mellan kulturhusets och samhällets utveckling i förhållande

Läs mer

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Bygg i Norrköping Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Var med och skapa Norrköping! Byggkranarna syns över stadens hustak. När den här broschyren går i tryck pågår byggnation av drygt

Läs mer

Samverkan och matchmaking för en hållbar renovering. Charlotte Hauksson Affärsutvecklare för hållbara lösningar WSP

Samverkan och matchmaking för en hållbar renovering. Charlotte Hauksson Affärsutvecklare för hållbara lösningar WSP Samverkan och matchmaking för en hållbar renovering Charlotte Hauksson Affärsutvecklare för hållbara lösningar WSP 650 000 lägenheter i Sverige b WSP, spanaren, matchmakern och möjliggöraren VI VILL LYFTA

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

DETALJPLAN 5306 kv CEMENTEN 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM FÖR KVARTER CEMENTEN 4 OCH 5 DP5306

DETALJPLAN 5306 kv CEMENTEN 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM FÖR KVARTER CEMENTEN 4 OCH 5 DP5306 DETALJPLA 5306 kv CEMETE 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM KVALITETSPROGRAMMETS SYFTE OCH UPPLÄGG Kvalitetsprogrammet är framtaget som en del i detaljplanearbetet för fastigheterna Cementen 4

Läs mer

Skryt upp dig. Hos oss kan du skryta med rent samvete. K v Pä r l l ö K e n

Skryt upp dig. Hos oss kan du skryta med rent samvete. K v Pä r l l ö K e n K v Pä r l l ö K e n Skryt upp dig. Kvarteret Pärllöken, mellan Ladugårdsängen och Sörbyängen, är ett modernt och centralt boende med många klimatsmarta lösningar. Ny teknik sänker energiförbrukningen

Läs mer

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 NYbyggnad 1. Jag Älskar kollektiv sid. 4 2. Hohögsparken hela malmös vardagsrum sid. 9 3. Legoheter sid. 14 4. Bikupan.

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet Känn dig som hemma på Östra Lugnet Välplanerade bostäder och Gott om gång- och cykelstråk genom området. lummig småstadskänsla Härliga lek- och mötesplatser för hela familjen. Nu finns drömboendet inom

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo VAD FÅR BOSTADSBRISTEN FÖR KONSEKVENSER? Individuella Demokratiska Finansiella Samhälleliga Malmö ska husera Sveriges

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus Mattias Wallin Regionservice Region Skåne, Fastighetsdivisionen Verksam i fastighetsbranschen sedan 1999 Projektledare för Rättspsykiatriskt centrum (RPC) sedan 2011 Projektledare för NSH (Nya sjukhusområdet

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

Emporia? det här kommer att bli en takpark i världsklass. miljön. i fokus. Vad händer. just nu på. gör plats för. internationella

Emporia? det här kommer att bli en takpark i världsklass. miljön. i fokus. Vad händer. just nu på. gör plats för. internationella emporia miljön i fokus det här kommer att bli en takpark i världsklass. louise lundberg, byggledare för emporias taklandskap Emporia gör plats för internationella butiker Vad händer just nu på Emporia?

Läs mer

SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR

SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR Mod i Nod uppmärksammat innovationscentrum invigs pressmeddelande 2014-09-30 Nu invigs Nod, Sveriges nya centrum för digital innovation i Kista, Stockholm. Scheiwiller Svensson Arkitektkontor har på uppdrag

Läs mer

Midroc Property Development

Midroc Property Development Midroc Property Development Från idé till färdig fastighet Midroc Property Development AB Affärsidé Midroc Property Development är en samarbetspartner som utvecklar och förvaltar fastigheter. Med god lokal

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG BOSTAD HELSINGBORG Jurymotivering: Mariastaden i Helsingborg fortsätter att växa. Under året har NCC färdigställt ett 100-tal bostäder i en attraktiv mix av villor, radhus och kedjehus. Allt med den engelska

Läs mer

lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell

lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell Fastighetsbeteckning: Aga 1 Agavägen, Lidingö Byggnadsår: 1934 Lediga lokaler: från ca 12 m 2 Tillträdesdatum: Enligt överenskommelse Kontakt: JM AB, Fastighetsutveckling

Läs mer

Nya Finlandshusen. etapp 1 pråmgatan 3

Nya Finlandshusen. etapp 1 pråmgatan 3 etapp 1 pråmgatan 3 Nya Finlandshusen 32 moderna bostäder nära centrum och mitt i naturen invid Tivoliparken och Helge å, i första hand avsedda för sökande över 60 år. Området nära till allt Att bo centralt

Läs mer

Effektivt med inkluderad service Kista Science Tower

Effektivt med inkluderad service Kista Science Tower Effektivt med inkluderad service Kista Science Tower Färögatan 33, hus D, våning 6, 107 kvm LOKALEN EFFEKtiv KOntORslOKal i vårt FÖREtagsHOtEll Kontorsyta 107 kvm + gemensamma ytor antal arbetsplatser

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson

ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson Gamla torget Taxi Busshållplats 1/25 KONCEPT & VISION Varför ska vi bygga och leva hållbart? Hur kan vi styra Tidaholm mot en hållbar framtid? I mitt förslag

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Brf Stadsträdgården. Skönt modernt boende för ett aktivt liv. Bofakta

Brf Stadsträdgården. Skönt modernt boende för ett aktivt liv. Bofakta Brf Stadsträdgården Skönt modernt boende för ett aktivt liv Bofakta Innehåll Situationsplan... 3 Våningsplan Vindsvåning och våning 2 5... 4 Våning 1 och källarplan... 5 Planritningar 2 rum och kök...

Läs mer

Sveavägen 44. under utveckling. Huvudarkitekt: Wingårdh Arkitektkontor AB

Sveavägen 44. under utveckling. Huvudarkitekt: Wingårdh Arkitektkontor AB Sveavägen 44 under utveckling Huvudarkitekt: Wingårdh Arkitektkontor AB Nu och då Diligentia genomför för närvarande en genomgripande nybyggnation av Sveavägen 44. Ett modernt kontorshus växer fram. Granne

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong Alla strävar vi efter samma mål Global uppvärmning är beteckningen på den observerade uppvärmningen av jordens lägre atmosfär och hav sedan

Läs mer

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

Energibesparing i Brf Hilda - hur går det? Jenny Wahl (tidigare Haryd) WSP

Energibesparing i Brf Hilda - hur går det? Jenny Wahl (tidigare Haryd) WSP Energibesparing i Brf Hilda - hur går det? Jenny Wahl (tidigare Haryd) WSP Bostadsrättsförening Rosengård, Malmö 767 lägenheter, 2500 medlemmar 8st 9-våningshus 8st 3-våningshus Byggnadsår 1969-1970 -

Läs mer

Lägesrapport för Arenastaden och Friends Arena

Lägesrapport för Arenastaden och Friends Arena Lägesrapport för Arenastaden och Friends Arena Januari - Mars 2012 Arenastaden med Friends Arena i Solna är ett av Sveriges största stadsutvecklingsprojekt. De tre bolag som utvecklar stadsdelen Arenabolaget

Läs mer

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU Malmö C Caroli City Drottningtorget Göteborg/ Stockholm Entré Lilla torg Stortorget Rörsjöparken Värnhemstorget Köpenhamn Gustav Adolfs torg St Pauli kyrka St Pauli kyrkogård Triangeln 954 GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN

Läs mer

Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd

Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd Lena Eriksson Projektledare Miljöförvaltningen, Malmö stad lena.m.eriksson@malmo.se

Läs mer

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm Konferensanläggning i huset Öppen planlösning Gemensam reception Nacka Strand Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm LOKALEN Effektiv kontorslokal i ett plan Kontorsyta 830 kvm Antal arbetsplatser 49 Välkommen

Läs mer

INSTRUMENT- FABRIKEN

INSTRUMENT- FABRIKEN KONTOR LAGER Projekt INSTRUMENT- FABRIKEN 12-4000m 2 NORRA ULVSUNDA I BROMMA erbjuder ett fantastiskt läge i ett expansivt och centralt område med goda kommunikationer - till mycket konkurrenskraftiga

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Ulls hus Campus Ultuna

Ulls hus Campus Ultuna Ulls hus Campus Ultuna Välkommen till Ulls hus på Campus Ultuna Den generösa innergården blir en grön oas mitt i den nya campusbyggnaden. Vackert beläget vid Almas allé, i anslutning till Undervisningshuset

Läs mer

Malmö skapar möjligheter

Malmö skapar möjligheter Malmö skapar möjligheter Börje Klingberg Fastighetsdirektör, Malmö stad Fotograf Leif Johansson Fastighetskontorets verksamhetsidé Fastighetskontoret skall tillsammans med andra aktörer skapa en för alla

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Showroom och kontor för dig som. vill sticka ut! Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, plan 3, 443 kvm

Showroom och kontor för dig som. vill sticka ut! Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, plan 3, 443 kvm vill sticka ut! Showroom och kontor för dig som Kista Entré Knarrarnäsgatan 7, plan 3, 443 kvm LOKALEN Showroom och kontor för dig som vill sticka ut Kontorsyta 443 kvm Antal arbetsplatser 10-40 Adress

Läs mer

MARKANVISNINGSPOLICY

MARKANVISNINGSPOLICY MARKANVISNINGSPOLICY UDDEVALLA VÄXER! Uddevalla är en expansiv kommun. Precis som i övriga delar av landet är trenden att människor söker sig mot det urbana samhället. Goda kommunikationer, tillgång till

Läs mer

Nyrenoverat. ljust kontor. i Tornet. Nacka Strand. Cylindervägen 12, våning 5, 302 kvm

Nyrenoverat. ljust kontor. i Tornet. Nacka Strand. Cylindervägen 12, våning 5, 302 kvm Nyrenoverat ljust kontor i Tornet Nacka Strand Cylindervägen 12, våning 5, 302 kvm LOKALEN Nyrenoverat ljust kontor i tornet I Tornet i Nacka Strand erbjuder vi en ljus och fin lokal på femte våningen.

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Rapport från studieresa 15-16 april 2015 Köpenhamn Malmö Helsingborg

Rapport från studieresa 15-16 april 2015 Köpenhamn Malmö Helsingborg Rapport från studieresa 15-16 april 2015 Köpenhamn Malmö Helsingborg Deltagare: Pia Aspegren Jonas Hallberg Bertil Jonsson Anita Gyllensten Ritva Lidskog Marie-Louise Bengtsson Camilla Axelsson Albin Andersson

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo 288 900 UNGA I SVERIGE SAKNAR IDAG BOSTAD VARFÖR ÄR UNGA SÅ UTSATTA PÅ BOSTADSMARKNADEN? Hög arbetslöshet Osäkra

Läs mer

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Ystadsgatan 12 A

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Ystadsgatan 12 A Län Skåne Gatuadress Kommun Helsingborg Storlek 1.0 rum / 44.5 m² Område Husensjö Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Tillfälle att förvärva en rymlig etta

Läs mer