PLANPROGRAM för MÖLLE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PLANPROGRAM för MÖLLE 2012-04-10"

Transkript

1 PLANPROGRAM för MÖLLE

2 Syftet Uppdraget Kommunsstyrelsen beslöt den 13 oktober 2009 att anta ett plandirektiv för Mölle by. Plandirektivet upprättades 8 september 2009 och i denna framhålls kommunens ställningstagande för ny detaljplanering i Mölle. I plandirektivet står också att planavdelningen ska inledningsvis ta fram ett program för hela Mölle by som ska vara utgångspunkt och underlag för kommande detaljplaner. Det betonas att kommande detaljplaner ska säkerställa de riksintressanta kulturmiljövärden som finns och ge riktlinjer för tillkommande bebyggelse. Underlag Som underlag för programmet har följande skrifter använts: - ÖP 2002, aktualiserad 2005, Bebyggelse och miljö i Mölle, en kulturhistorisk byggnadsinveterning från 1999 och beslutad av KS Ang: Visioner i Mölle, Sammanställning av de diskussioner som förts av olika arbetsgrupper i Mölle från Programmet För att kunna ta fram ett program för Mölle by har det skapats en arbetsgrupp 22 september 2010 bestående av 6 tjänstemän inom kommunen. Programprocessen är ett tidsmässigt förlängt program med fokusering på dialog och bred förankring inom kommunen och med boende i Mölle. Metod Det har gjorts närmare ett tjugotal inventeringar i Mölle för att få in känslan av Mölle på plats. Inventeringarna har och gjorts vid olika årstider och i bildmaterialet finns alla årstider represnterade. Det gjordes en särskild inventering och utredning av parkeringssituationen i Mölle under sommaren Det har förts en dialog med Byföreningen i Mölle som anordnat diskussionsgrupper för olika frågeställningar och det skrivna resultatet från dessa möten har uppmärksammats i framtagandet av planprogrammet.

3 Geografi 1 Historia och bebyggelse 3 Landskap och grönstruktur 9 Trafik och huvudstrukturer 15 Gällande detaljplaner 19 Näringsliv och turism 21 Vatten 25 Riksintressen 27 Södra Gylleröd 35 Inför fortsatt planering 37 - angående riksintressen 37 - angående kulturmiljön 39 - angående detaljplanering 41 - förslagsdelen Hamnen 43 - förslagsdelen Stationsområdet 45 - förslagsdelen SCA:s stugby 47

4 Geografi Mölle Mölle är ett fiskläge och hamnen ligger där sandkust möter klippkust, vid foten av Kullaberg där landsväg 111 har sitt slut. Samhället vätter år sydväst och klättrar upp för berget, i lä från nordanvinden. De är ett spännande, kuperat, vackert och dramatiskt landskap. Människor har bott i området sedan stenåldern och ortsnamnet Mölle har kunnat dokumenteras från Under senare delen av 1800-talet utvecklades Mölle till en badort med det uppseendeväckande och syndiga gemensamma badandet av män och kvinnor. För Mölle blev detta ett uppsving med etablering av hotellanläggningar och serveringar. Mölles läge i Höganäs kommun. MÖLLE Ängelholm Helsingborg I Mölle bor det idag ungefär 720 invånare, invånarantalet har varit i det närmaste konstant sedan 1970-talet då Gylleröd byggdes. Det vackra läget och unika boendet gör Mölle attraktivt och priserna för en bostad är hög. Många av husen fungerar som sommarboenden och Mölle är att betrakta som en sommarort. Från Mölle till Höganäs är de lite drygt en mil och till Helsingborg 3,5 mil, till Ängelholm ungefär 3 mil. Mölles läge i Skåne län. 1

5 Barakullen Solviken Badplats Mölle mosse Karl XII:s skansar MÖLLE Småbåtshamn Badplats Fågelviken Mölle by 2 Fäladen

6 Historia och bebyggelse Mölles bebyggelse och kulturmiljökaraktär Kulturmiljö är både form, innehåll och upplevelse. I Mölle är samspelet mellan dramatisk topografi och varierad bebyggelse från sekelskiftet 1900 en dominerandeaspekt. Kulturmiljön innehåller visserligen äldre delar: fiskarlängor 1800-talet och en 1700-talspir, men det är kaptenshus, hotell och pensionat med frontespiser och glasverandor som dominerar. Det finns många vitputsade hus i Mölle men även gammal panelarkitektur i pärlgrått, grönt och ockrafärger och villor i tegel och tjärad träpanel. Mölles domineras av en arkitektur präglad av sommarnöje, lätthet, romantik och sekelskifte Det är denna karaktär, fäst på hovfotograf Peter P. Lundh hundraåriga glasplåtar, som utgör det starka turistvarumärket Mölle. Att närma sig Mölle Landvägen nås Mölle från söder. Den gamla vägen leder ner från Möllehässlebacken och ut i en vindpinad allé i ett öppet jordbrukslandskap med Kullaberg till höger och havet till vänster. Efter att ha rundat Ryhuset passeras Gylleröd. Mölle kapells vita fasader avtecknar sig mot bergets skogklädda sluttning. Här kan man välja riktning, antingen mot Mölle hamnallé och vidare mot hamnen eller följa Kullabergsvägen upp mot naturreservatet. Två andra sätt att närma sig Mölle är med båt från havet, vilket ger vyn av hur samhället klättar upp på bergsluttningen eller att återvända från Kullens fyr och från Italienska vägen se ut över Mölles taklandskap och en stor del av Kullabygden. Liknande vyer över Mölle bjuder stigen från Ransvik eller utsiktspunken på Barakullen. Historia Mölleläge, med rötterna i 1400-talet, var en gång ett renodlat fiskeläge vid Kullabergs fot. I närheten Mölle 1890 låg tre mindre byar: Mölle by, Gylleröd och uppe på bergssluttningen Bökeboket. Det är fiskeläget och dessa tre byar som är dagens Mölle. Fram till 1890 års stora brand dominerade den skånsk by- och fiskelägeskaraktären med halmtak och korsvirkeshus. Med branden och det sena 1800-talets turistinvasion lades grunden till den Mölle-karaktär vi känner idag. Återuppbyggnaden skedde med brandsäkerheten som ledstjärna och tegel från Höganäs. Avstånden mellan huset ökades och korsvirke ersattes med putsade tegelhus. Typiskt blev nya kaptenshusen med sockelvåning, frontespis och glasveranda, ofta med papp- eller eternittak. Med det sedan 1800-talets sjöfart öppnades nya kulturella kontaktytor och samhället blev kosmopolitiskt med arkitekturinfluenser 3

7 Mölle 1910 Mölle 1940 både Frankrike (Hotell Kullaberg) från Nordamerika (Isaac Svens lanthandel) och Sydafrika (Villa Africa). Även europeisk jugend och alpina influenser kan iakttas. De expansiva åren Mölles storhetstid som badort satte sina tydliga spår. På några få år byggdes flera stora etablissemang som Hotell Kullaberg (1890), pensionat Mölle/turisthotellet (1903), Grand Hotell Ahlbäck (1909) m. fl. Tillsammans med gamla Hotell Mölleberg och Elversson sätter dessa mäktiga hotellbyggnader med sina stora glasverandor mot havet fortfarande sin prägel på Mölle. Deras stora volymer bryter mot villabebyggelsens mindre skala. Harastolens stenbrott skapade omkring 1900 ett trappstegs-landskap med några tydliga hyllor, som för hundra år sedan fylldes med villor. Under 1900-talet lades ytterligare årsringar till, tidiga 1900-talsvillor, efterkrigstidsbebyggelse, 1970-talsområdet Gylleröd och slutligen Vita byn. Under en stor del av 1900-talets moderniserades många hus med mexisten och eternit, sällan med lyckat resultat. Många äldre byggnader, som Hotell Kullaberg, har sedan ett 15-tal år återställts. Någon expansion lik den kring 1900 har aldrig återupprepats. Därför är det fortfarande den tidens Mölle som utgör samhällets dominerande grundton, om man så vill utgör myten Mölle om tyska badgäster och randiga baddräkter. 4

8 Historia och bebyggelse Mölle 1970 Mölle 2010 Karaktär, årsringar och värdeskapande delar Mölle sägs ofta ibland varierat på gräns till kaotiskt. Det finns emellertid en historisk logik i bebyggelsen med tydliga årsringar: längorna i den gamla bykärnan, sekelskiftesbebyggelsen och hotellen på sluttningen och de stora villorna från sekelskiftet 1900 och det tidiga 1900-talet från Villa Italienborg upp mot Ransviksvägen. I bebyggelsen finns några tydliga kulturhistoriska pärlor. Stationshuset, missionshuset, Villa Italienborg, Villa Africa, Villa Marga, Isac Svens lanthandel och ruffen är några av dessa, liksom Hotell Kullaberg, Turisthotellet och Hotell Kullaberg. Det finns många fler pärlor som tillsammans skapar en helhet. Typisk för Mölle är de låga murarna i lokal rödgrå sprängsten och att många villor är byggda på höga socklar för att kompensera sluttningarna. Typiskt är också att hus med volymuppdelning med frontespiser, avtrappningar genom verandor och sockelvåningar. Synliga sadeltak, täckta med rött tegel, svart papp och möllegrön plåt dominerar. Till Mölle hör också försvarshistoriska anläggningar: Karl XII:s skansar från tidigt 1700-tal och ett 1940-talsfort ur Skånelinjen vid hamnen. Ovanför Karl XII:s skansar finns en årsring villor från tidigt 1900-tal. Här, liksom uppe på Bökebolet, ligger påkostade villor med drag av jugend, national- 5

9 Foto från sekelskiftet. Foto från romantik och 1920-talsklassicism. Det rör sig om arkitektoniskt genomtänkta byggnader på stora tomter, vissa i puts, andra i brunt eller tjärat trä. På många tomter står stora träd och bidrar till en harmonisk övergång till Kullabergs naturreservat. Till detta bidrar också vissa byggnader med alp-karaktär, exempelvis Villa Marga. Mölle har ytterligare några yttre årsringar. Uppe i bergsluttningen, i anslutning till f. d. Hotell Elversson, nu Bellavista, ligger villabebyggelse från 1950-talet och framåt samt SCA:s stuganläggning tals hus ligger också i anslutning till Västra bangatan. En annnan årsring utgör Gylleröds 1970-talsområde, byggt enligt SCAFT-konceptets planering och en välfunnen kombination av modernistisk stadsplanering med säckgator och traditionsanknuten villaarkitektur i form av lätt varierade typhus i form skåneklängor. Gylleröd uppmärksammades i sin samtid och illustrerade uppslagsordet arkitektur i Bra Böckers lexikon. 6

10 Historia och bebyggelse Inför fortsatt planering Till kulturmiljövärdena hör några av Kullabygdens starkaste visuella ikoner, vyer som turister och besökare sett på bild och förväntar sig att se vid ett besök och som bör bevaras. Till de allra viktigaste hör: 1) Utblicken från hamnplan mot Kullabergs rundade silhuett. 2) Utblickarna från piren upp mot Mölles bebyggelse som klättrar upp på klippsluttningen och och Harastolen som kröns av Grand Hotells glasverandor och torn. Grand Hotell och Möllegården skapar en tydlig profil. 3) Utblicken från Italienska vägens sväng ut över Mölle och Kullabygden. 4) Vyn mot den vita Mölle kapell som avtecknar sig mot Kullabergs trädbeklädda sluttning. Nyckeln till att tillvarata riksintresset är att utveckla Mölles anrika turistvarumärke, att bygga vidare på den befintliga karaktären och vårda det man har. Detta kan skapa nya arbetstillfällen inom besöks- och turistverksamheten. Nyckelordet bör vara kvalitetsturism, präglad av starka och positiva natur- och kulturupplevelser, av hav, bad, båtar, mat och rekreation. En viktig del av utvecklingen är att skapa nya detaljplaner som reglerar byggrätterna och ger tydliga juridiska spelregler om vad som går att göra i Mölle och inte och skapar rättssäkerhet för samhällets fastighetsägare. Nya byggnaders anpassning till den befintliga kulturmiljön är ett krav inom riksintressen. Exakt hur denna anpassning skall ske är avhängig vilken årsring av Mölle man befinner sig i. I de äldre bykärnan är exempelvis rektangulära hus med sadeltak lämpliga. Där så är lämpligt kan avstyckningar och nybyggen släppas fram förutsatt att detta inte står i konflikt med de kulturhistoriska värdena. Kulturskydden av enskilda byggnader skall utformas så att byggnaderna både behåller sin karaktär och kan användas på lämpligt sätt. Kulturskydden bör främst värna om framsidor och utseenden mot gatan men funktionellt motiverade förändringar mot baksidan skall kunna genomföras som en del av bebyggelseutvecklingen. Anpassning kan ligga i att ta upp färg-, volym och materialkaraktär i den äldre bebyggelsen eller dess finlemmade, romantiska hållning. Nya byggnader skall vara positiva tillskott i helhetsmiljön men inte så dominanta att de slår sönder helheten. Enklare hus kan lämpligen utföras med traditionen som förebild medan direkt pastisch-arkitektur (alltså nya hus som halvhjärtat härmar gamla byggnadsstilar) bör undvikas. Pastischer bör inte förväxlas med seriösa kopior eller rekonstruktioner av hus som gått förlorade, något som ibland kan vara motiverat. En viktig byggnadsaspekt är att hantera trafik och bilbestånd. Kravet på att biluppställning där det går skall ordnas på respektive tomt måste hävdas och ombyggnader av garage till gästhus minskas. Utvecklad kollektivtrafik till Kullens fyr och en diskret placerad infartsparkering kan gynna även kulturmiljöaspekten. 7

11 Häradsekonomisk karta 1917 Ett stängt Mölle utan hotell och kommersiellt liv vid hamnen kan i sig vara ett hot mot kulturmiljön. Av detta följer att Mölle måste planeras för entreprenörer och att kunna locka nya invånare i livets etableringasfas, exempelvis med service. Hamnområdet bör kunna utvecklas med planlagda området för kommersiellt liv. Turist- och marint anknutna aktiviteter bör prioriteras, exempelvis badhus, fiskrestauranger m. m 8

12 Landskap och grönstruktur Redigerat Foto från Mölles landskapsbild Mölle har en unik landskapsbild och likväl som man har många vackra vyer från Mölle och mot hav och Kullaberg så är också Mölle vacker att skåda från havet med Kullaberg som fond. Från väg 111 möts man av Mölle fälad som en vacker vy mot Öresund och Mölle kapell som lyser vit mot Kullabergs mörka och mäktiga trädbeklädda sluttning strax bakom. Vyerna och landskapet besitter stora allmänna värden och är riksintressanta. Varje förändrinng i Mölle måste ta hänsyn till dessa värden. Mölles läge. Den rika naturen i Mölle med omgivning beror på mångfalden av naturtyper. Här finns berget, sydexponerat med gnejs och grönsten, och utmed denna skog varierande i ålder och struktur samt det gamla fiskeläget med bakgrund i medeltiden. I den nyare delen av byn ligger stationshuset och mindre ytor ruderatmark efter banvallen. Tillsammans med bergets sydläge ger det omgivande havet ett varmt lokalklimat som gynnar sydliga arter. Till alla dessa förutsättningar kan även räknas byns läge vid Mölle betesfälad med anor från bronsåldern. Själva byn är starkt kulturbetingad men kombination trädgårdar med berg- och skogsvegetation, närheten till Kullaberg, fälad i syd, åldern och havsläget, är byn unik som samhälle i västra Skåne. Allt detta märks bland växtarterna men även bland smådjuren (insekterna). Ett flertal rödlistade arter (arter som är klassificerade i en nationell lista och som kräver särskild hänsyn) finns i dessa gränsland mellan natur och kultur. 9

13 Vy från väg 111. Mölle kapell invigdes Foto från

14 Landskap och grönstruktur Karta från Länsstyrelsen i Skåne över Natura 2000 området, närmast Mölle. Omgivande landskap Mölle är omgärdad av vackert landskap som är skyddat och klassat som riksintresse. Ovanståendebild är hämtad från Länsstyrelsen i Skåne och beskriver naturvärdena på Kullaberg, närmast Mölle. I en fortsättning av kartan beskrivs Kullberg i sin helhet. i Helsingborgs kommun. Betes-traditionen och att gräsmarken inte utsatts för konstgödning har tillsammans med ovan nämnda skapat en artrik flora och då även ett rikt fågelliv. Även söder om Mölle finns riksintresse för naturvård för Mölle fälad. Fäladen är en spillra av den forna Kulla fälad, det vill säga den gemensamma utmarken för alla byar, som sträckte sig från Kullaberg in 11

15 Orthofoto från Markerade områden behandlas på nästa sida. 12

16 Landskap och grönstruktur Områden utanför tomtmark Reservaten Västra och Östra Kullaberg samt Mölle fälad behandlas inte här då de inte berörs av planarbetet. 1. Kusten från Solvik till hamnen, utmed Norra Strandvägen Omfattas av strandskydd utom Tångviken norr om hamnen. Utgör en fortsättning av Kullaberg klippkust. Stort inslag av grönsten, en svart basisk bergart, har gett området namnet Svarta hallar. Grönsten är generellt positivt för floran och gynnar förekomsten av ovanligare arter. Här finns ex. flockarun, strandkalkmossa, broddnäbbmossa, glansbräken, skånskt oxbär (största förekomsten i Kullabygden, endem vilket innebär att den enbart finns här och på Bjärehalvön), brudbröd, ängshavre och hartmanstarr. Under 2010 har det första fyndet i Sverige gjorts här av dansk stensöta. I brynen mot Strandvägen finns även bl.a. stenfrö och flikros. Tångviken, stranden närmast hamnen, är en klassisk och rik lokal för strandbeta där den är känd sedan Rikligt med tång gynnar arten. 2. Karl XII:s skansar Ett kulturskyddat försvarsverk byggt på talets början och tjänar idag ett bättre syfte än så. Skansarna, som hävdas med slåtter, domineras av en örtrik torräng med arter som ex. ekorrsvingel, blodnäva, vittåtel, sandlök, vårtåtel, vårbrodd, väddklint, rödklint, brudbröd, backvial, käringtand, tjärblomster, blåmunkar, mandelblomma, backtimjan, rotfibbla, sommarvicker, backglim m.fl. 3. Ras- och skogsmark mellan reservatet och Solviksvägen Omfattar fastigheterna Mölle 12:2, 12:11 och 12:17. Omfattas inte av reservatet men är en naturlig del av denna där skogsmarken, mestadels ek, fortsätter ned mot bebyggelsen och omfattas även ras- och klippmark. Ekskog på sydberg gynnar särskilt förekomsten av insekter, ett flertal rödlistade. 4. Kusten från hamnen österut utmed Södra Strandvägen (inkl Fågelviken) Till större delen strandskyddad. Ohävdad strandäng med rik förekomst av strandkål i strandbrinken. Mot hamnen Kullabygdens enda förekomst av strandmalört. 5. Mölle station med spårområde Ett större sammanhängande grusområde med svag gräsmark. Omgiven av träd- och buskmark, en grön korridor som fortsätter söderut utmed GC-vägen där denna ansluter till Mölle fälad. Utmed banvallen rödlistat lindbjörnbär (CR) som har få förekomster i landet. Spårområdet har även ett kulturhistoriskt värde. Vid boulebanan och grusmarken rödlistad murlansmossa. Artkännedom annars begränsad. Denna typ av grusmark, om den störs måttligt, hyser annars oftast små, annuella arter växtarter och insekter som missgynnas generellt av igenväxning, sten- och asfaltsbeläggning mm. 6. Området vid Mölle kapell, SCA-Stugorna Allé med hästkastanj. Området Norr om Mölle kapell mellan SCA stugbyområde och fram till den gamla municipalgränsen för Mölle, innehåller bok och ek samt den rödlistade blomsterbjörnbär. Även om området inte har natura 2000, eller naturreservats status så är området att betrakta som en del av detta sammanhängande intresse. NO hörnan av fastigheten för SCA-stugor är skogsklädd med bok och upplevs som en del av naturreservatet Ö Kullaberg. En mängd mindre stigar korsar området. 7. Skog och buskmark SO Gylleröd Fuktigare lövblandskog med tät undervegetation av björnbär. Mot banvallen dominerar buskmark med igenväxande beteshage. Hög grundvattennivå. 13

17 Områden på tomtmark 8. Sammanhängande berg bland bebyggelse Berg i gnejs, sydexponerad, med kratt och buskage som löper genom bebyggelsen ger Mölle ett karaktärsdrag med Grand Hotel. Inslaget av skog är större i dess östra del med större tomter. Artkunskapen om området är begränsat men samma arter kan förväntas som i omgivningarna. 9. Alkärr, nu reducerat genom bebyggelse, ligger mellan husen vid Högkulls- och Mossvägen. Kraftigt sumpigt i dess centrala del. Tidigare mer öppet och nyttjat för rekreation. Två mindre bäck rinner till kärret. 10.Tennisbanorna Större grönområde som är dåligt känd avseende naturvärden men som säkert också hyser intressanta arter vid närmare granskning. Grönområdet i sig är värdefullt att bevara som en grön allmän oas i Mölle. Blomsterbjörnbär Finns generellt på ett 30-tal olika platser inom byn, oftast i rest- och klippmark, i anslutning till enskild mark. Växten är rödlistad och bör uppmärksammas i samband med plan- och byggfrågor. Mölle är, med några undantag, den enda kända platsen för arten inom landet. Bild tagen från Karl XII:s skansar bort mot Fyren på Kullaberg. Rubus polyanthemus eller Blomsterbjörnbär. Inför fortsatt planering Mölles landskapsbild med utblickar från Mölle och blickar mot Mölle är av riksintresse. Förändring som påverkar landskapsbilden måste noga avvägas mot detta intresse. De gröna ytor, gröna kilar och berg i dagen som finns i Mölle, ska så långt det är möjligt bevaras. Dessa utgör kopplingen mellan Mölle och naturreservatet och är viktiga i vyn från havet och är att betrakta som en del av kulturmiljön. I Mölle finns en unik fauna och ett flertal rödlistade arter. Hänsyn till dessa måste tas och hanteras vid fortsatt planering. Parkering på naturmark, framförallt mot havet längs Norra Strandvägen, behöver förhindras. Bättre är att naturligt förbinda hamnen med ett gångstråk utefter strandlinjen mot Solviken. 14

18 Trafik och huvudstrukturer H Utblick Landmärke Knutpunkt H Stråk Hållplats Karta över huvudstrukturer och trafikmönster i Mölle Huvuddrag Mölle binds samman genom ett relativt finmaskigt och oregelbundet nät av vägar, stigar och trappor med Kullabergsvägen som den sammanlänkande ryggraden. Vägarna, i Mölle, är smala och saknar trottoar, med något enstaka undantag. De äldsta husen ligger med långsidan och entrén mot vägen, och då vätter oftast andra långsidan mot Öresund. För moderna hus har utsikten mot havet varit det som orienterat bebyggelsen. Själva gatunätet är att betrakta som en del av kulturmiljön och är i sig bevarandevärd. 15

19 Kullabergsvägen är smal och saknar trottoar. I bakgrunden ser vi Grand hotel som är ett framträdande landmärke i Mölle. Några stigar har skyltats... Mölle består av tre ursprungliga byar: Gylleröd, Mölle by (fiskeläget) och Bökebolet (en bit upp på berget). Det finns två knutpunkter i Mölle där den ena är stationshuset vid busshållsplatsen och det andra är hamnen. Hela Mölle är som ett enda stort landmärke och det är framförallt hotelbygganderna som sticker ut lite...andra är mer svårupptäckta. extra. Vyn från 111:an mot Mölle kapell, byggt 1935 med Kullabergs trädfasad i bakgrunden är en vacker vy och ett landmärke som utgör entrén till den samlade bebyggelsen. Utblickar Utblickarna från byn är många och det finns ett flertal vackra vyer ut över havet och mot fyren på Kullaberg. 16

20 Trafik och huvudstrukturer Buss Bussen stannar framför den gamla järnvägsstationen, som är slutstation för busslinjen. För närvarande trafikeras sträckan Mölle - Höganäs av linje 222 som avgår en gång i timmen med några fler avgångar på morgonen. Lördagar och söndagar går den varannan timme. För att ta sig vidare ut i naturreservatet måste man idag gå, cykla, köra bil eller rida. Det är idag inte möjligt att ta sig vidare med kollektivtrafik ut i naturreservatet. Det har diskuteras olika möjligheter för detta och en bussförbindelse ut till fyren och naturrummet på Kullaberg, från stationen i Mölle, är en möjlig lösning. Gång och cykel Cykling sker utmed vägarna och den gamla banvallen är idag cykelväg söderut mot Nyhamnsläge och vidare mot Höganäs. Promenader i Mölle sker utmed vägarna eller så kan man leta sig på någon av de många små gångar och stigar som går från havet, upp för berget, mellan husen och ut i Kullabergsnaturreservat. Parkering Parkering i Mölle sker lite varstans: på naturmark, längs gatorna, inom den egna fastigheten och på aviserade platser. En tillfällig besökare till Mölle med bil parkerar helst i hamnen, eller i närheten av den och vidare längs Norra Strandvägen bort mot badet i Ransvik. Boende i Mölle parkerar inom egen fastigheten eller längs allmän väg. I takt med intresset att besöka Mölle har många fastighetsägare valt att inreda garage till boningsrum, eller på annat vis byggt bort sina möjligheter att anordna parkering inom den egna fastigheten. Detta leder till att allt fler parkerar längs allmän väg och sammantaget med det höga besökstrycket blir resultatet att parkering i Mölle stundtals upplevs som besvärlig. Det blir besvärligt med många parkerade bilar på allmän väg för de som ska köra på vägarna och särskilt för den tyngre trafiken. Besvärligheten är också att alla vill parkera så nära sin målpunkt det går, samti- Kullabergsvägen är smal, brant och bebyggelsen ligger tätt inpå med många direkta utfarter mot vägen. 17

21 En välutnyttjad parkering vid hamnen. digt som det finns lediga parkeringsplatser i Mölle, även när det är som mest bilar. Dessa parkeringsmöjligheter finns en bit från målpunkterna och är inte så väl aviserade. Parkering på natur- och grönaytor Gröna ytor tas i anspråk som parkeringsplatser i Mölle och de slitna grönaytorna övergår felaktigt att betrakta som parkeringsbara ytor, detta ske framförallt längs Norra Strandvägen. Längs Norra Strandvägen borde de inte parkeras bilar utan istället borde hamnen kopplas samman med solviken med ett gångstråk längs Norra Strandvägen och havet. Parkering till verksamheter De verksamheter som finns i Mölle har svårt att tillgodose parkeringsmöjligheter för den egna verksamheten, deras besökare får parkera utmed allmän väg eftersom verksamheten inte kan ordna egen parkering, i tillräcklig utsträckning, inom den egna fastigheten. Detta samtidigt som några verksamheter har gott om lediga parkeringsplatser. Så parkeringsproblematiken är inget generellt problem utan gäller endast för några och under en begränsad tid på året. Infartsparkering I gällande ÖP 2002 framhålls att de kan anläggas en infartsparkering i anslutning till Kyrkan. Idag finns det två alternativ som ska beaktas i fortsatt planlägg- ning och det är vid kyrkan och vid stationen. Konsekvenserna och effekterna av en infartsparkering måste studeras vidare i fortsatt planläggning. Inför fortsatt planering Det slingrande och finmaskiga gatunätet, samt de små stigar och gångar som leder från havet och upp genom Mölle och ut i naturreservatet, är att betrakta som en del av riksintresset för kulturmiljön och ska bevaras i kommande planering. Det finns begränsade möjligheter att anlägga nya parkeringsplatser i Mölle. I arbetet med nya detaljplaner kommer parkeringsfrågan att studeras ytterliggare. Mycket parkering sker utmed allmän väg som borde ske inom den egna fastigheten eller på särskilt aviserade platser. Parkering på naturmark och på allmän väg måste minska i Mölle. Det behövs en bättre kollektivtrafik koppling mellan Mölle och Naturrummet på Kullaberg. Mölle har många kvalitéer med utblickar, landmärken och en speciell struktur som måste värnas, framhållas och förstärkas, i kommande planering. 18

22 Gällande detaljplaner / Gällande detaljplaner i Mölle. Den går i ett spektra från mörkt till ljust, där den mörkaste är äldst och ljusast är yngst. 19

23 Gällande detaljplaner Den äldsta stadsplanen för Mölle från I Mölle finns det 30 st gällande detaljplaner. Utav dessa 30 detaljplaner är det några få planer som gäller för den största ytan i Mölle och dessa är också de äldsta. Dessa äldre yttäckande detaljplaner är upprättade mellan 1948 och 1965 i en tid då planeringsidealet såg annorlunda ut. De intentioner som finns i de äldre detaljplanerna har inte genomförts och idag anses de otidsenliga, försvårar bygglovsprövning för befintliga byggnader och skyddar inte riksintresset för kulturmiljön i Mölle. I de tidiga detaljplanerna fanns ambitionen att räta ut vägar och riva mycket av de äldre husen något som idag är otänkbart och står i strid mot bevarandet av kulturmiljön. Eftersom bygglovsprövningen utifrån de äldre detaljplanerna varit svårhanterlig har det i många ärenden bedömts nödvändigt att hänvisa till en ändring av gällande detaljplan. Dessa ändringarna har resulterat i många och små detaljplaner, vilket är ett mycket tidskrävande arbete och inget effektivt sätt att ersätta de större äldre detaljplanerna på. De, i stora drag inaktuella, äldre detaljplanerna skapar rättsosäkerhet för de enskilda fastighetsägarna och för de som vill köpa och bygga till på en fastighet i Mölle och planer äldre än 1965 behöver förnyas. Planer gjorda mellan 1965 och 1995 bör ses över och vid behov förnyas i samband med förnyelsen av de äldre detaljplanerna. De planer som fortfarande har genomförandetid kvar kan inte, så länge de har genomförandetid kvar, ingå i ny planläggning. Inför fortsatt planering Nya detaljplaner måste säkra riksintresset för kulturmiljön. De äldre och inaktuella detaljplanerna måste ersättas med nya detaljplaner som skapar en rättssäkerhet för fastighetsköpare och fastighetsägare i Mölle och som värnar kulturmiljövärdena i Mölle. Nya detaljplaner måste täcka större ytor i Mölle för att effektivt förnya de äldre detaljplanerna. Mölle har många kvalitéer med utblickar, landmärken och en speciell struktur som måste värnas, framhållas och förstärkas, i kommande planering. 20

24 Näringsliv och turism De första turisterna kom till Mölle med ångbåt vid 1800-talets mitt. Mölle har en lång tradtion som turistort där Mölles ansedda image återspeglar de turister som lockas hit. Lyx, lust, hamnen, harmoni och självklart historian och naturupplevelserna lockar turisterna hit. Det var under början av 1900-talet som turismen blomstrade och speciellt efter att järvägslinjen mellan Höganäs och Mölle invigdes, 1910 då man som turist kunde åka med direkttåg från Berlin. Turisterna var främst tyskar och danskar som kom hit för att äta, må bra och självklart för att bada. Men allt efter att tiden har gått har Mölle fått konkurrens av lättheten att ta sig till övriga världen. Dagens turister är främst sommargäster som har sina sommarbostäder här. Klättring är en uppskattad upplevelse på Kullaberg. Kullaberg har kommit att bli ett mycket populärt besöksmål för dykare, surfare och bergsklättrare. Mölle är den företagstätaste orten i Höganäs kommun i relation till antalet invånare. 60 aktiebolag, xx enskilda firmor och handelsbolag. Invånarantalet är ca 720 personer och under somrarna bor cirka personer i orten., vilket innebär att mer än var tionde invånare är företagare. Orsaken till företagstätheten har egentligen två huvudorsaker. Den första orsaken är den höga andelen företagare bland invånarna. Många av företagen har verksamheter på andra ställen än i Mölle, men där ägaren är bosatt i Mölle. Bild ur filmen Badlif vid Mölle från Näringsliv och turism idag Dagens turism i Mölle har en annan karaktär än den gamla badturismen. Idag präglas turismen av exempelvis småbåtshamnen och golfbanan. ett mycket attraktivt turistmål kring Mölle är Kullens fyr och Kullaberg dit människor söker sig för att fascineras av utsikten, de dramatiska klipporna samt floran och faunan. Den andra orsaken är Mölle som turistort vilket innebär ett relativt stort antal kiosker, cafeer, restauranger, aktivitetsföretag, hotell och andra typer av boenden. Mölle och Kullaberg (Kullen), tillhör av hävd själlänningarna som ett besöksmål som man besöker regelbundet. Naturen och de geografiska förutsättningarna är exotiska för en dansk och traditionen med båtförbindelser till Köpenhamn ligger väl rotat. Platsbrist försvårar för en större exploatering/ tilllväxt av nya turistinriktade företag. Samtidigt är 21

25 Mölle har ett unikt läge för surfning och man talar om Möllevågen som en alldeles särskild upplevelse och detta lockar surfare från hela Sverige och även från andra länder. Mölles småskalighet en av dess stora fördelar. Till kommunens avdelning för Näringsliv och marknad kommer det regelbundet förfrågningar om lokaler att hyra i Mölle, det begränsade utbudet gör dock att många initiativ förblir oprövade. Hotellen och andra typer av boenden för besökare finns med stor variation från hotellboende till bed and breakfast och även vandrahems eller campingboende. First Camp i Möllehässle ligger visserligen utanför Mölle tätort, men från turistsynpunkt kan man säga at turist-mölle börjar där väg 111 möter Norra Kustvägen. I detta vägskäl finns förutom året-runt-öppen camping, med serviceutbud via sin butik, även en inredningsbutik med servering samt en pizzeria. Uppe på Kullaberg finns kiosk, hotell/ restaurang, café (Ransvik) naturrum och en golfbana. Projektplaner på andra typer av turistanläggningar ute på Kullaberg har kommit och gått. En stor del av turistföretagen ägs och drivs av möllebor. Hotellen är värda ett eget kapitel. De två stora hotellen Grand Hotell och Hotell Kullaberg har utvecklats åt lite olika håll. Grand Hotell är fortfarande att klassiskt familjeägt hotell i gammal stil. Hotell Kullaberg har utvecklats till ett hotell där rummen ägs som andelslägenheter, men som också hyrs ut som vanliga hotellrum. Det har framhållits att hotellen, som alla ligger inom kort promenadavstånd, skulle kunna vinna på en utökad form av samverkan. En större sammanlagd kapacitet skulle ge förutsättningar för större bokningar på samma sätt som större konferenshotell kan. En sådan utveckling skulle ge ett välkommet underlag för mer året-runtutbud i verksamheter riktade till besöksnäringen. Grand Hotel i Mölle Framtiden 22

26 Bad Bad Näringsliv och turism Utkikspunkt Barakulle Rekreation Friluftsområde Naturupplevelser Hotell Olympia Tennis Strandgården Grand Hotel SCA Stugby Surfning Hamn Hotell Kullaberg Hotell Provance Stationshuset Mölle kapell Boule Fotboll Mölles Övernattning och aktiveter 23

27 Turistorten Mölle har ett tungt arv att falla tillbaka på och efter en svacka under andra halvan av 1900-talet kan man idag säga att mölleborna åter blivit aktiva på att erbjuda turisterna upplevelser, som de betalar för. Mölle är fortfarande en sommarort, där många av företagen som riktar sig till turisterna stänger efter sommarsäsongen. Mölle har dock en potential att förlänga säsongen, kanske rent av sikta på året-runt-turism i större omfattning. Kullaberg är värt ett besök året runt och mycket av övrigt utbud är egentligen inte säsongsberoende. Kommunens läge gör att ett väl marknadsfört året-runt-utbud har alla möjligheter att lyckas. Drygt en miljon skåningar och ytterligare två miljoner danskar finns i närområdet (Skåne och Själland). De icke turistberoende företagen i Mölle är som tidigare nämnts kopplade till ägarens boende i Mölle. Många företag vänder sig till kunder runt om i Sverige och världen och företagets geografiska belägenhet är inte beroende av dess placering. I Höganäs och andra tätorter har företagshotell, där flera småföretag finns under samma tak, uppstått. I Mölle finns inget företagshotell, eller kluster av företag. Om möjligheten fanns skulle troligen det vara en faktor för en näringslivsutveckling och utökat antal arbetstillfällen. Exempel från Nyhamnsläge och Höganäs visar att omvandling av en större villa till kontorshotell ger en utökad möjlighet för företagande utan att egentligen ändra byns karaktär på något negativt sätt. Mölle är förknippat med bad men erbjuder inget utöver vad man kan finna på andra platser. En verksamhet med koppling och utveckling av bad vore ett bra komplement till turistorten, en spaanlägning eller liknande. Området för SCA - stugby har en bra placering i Mölle och för att anlägga verksamhet som kan stödja Mölle som turistort. Hamnen i Mölle. Inför fortsatt planering Framtida planering måste främja och stärka Mölle som turist- och besöksort. Den fysiska planeringen behöver ge förutsättningar för nya verksamhetsideér som kompletterar pågående verksamheter i Mölle. Skapa förutsättningar för en bättre koppling mellan Mölle och Naturrum på Kullaberg. I kommande detaljplanering ta till vara på och försträka de upplevelser som idag förknippas med Mölle. 24

28 Vatten Vatten Mölle by försörjs idag med kommunalt vatten. En del högt belägna fastigheter ingår i Mölles högzon. Några enstaka fastigheter har eget vatten men en stor del av dessa kommer sannolikt att ingå i verksamhetsområdet för kommunalt vatten inom överskådlig tid. Vid högförbrukning (oftast sommartid) kan vattenförsörjningen ibland vara något begränsad. Detta är ett problem som även finns i många andra delar av kommunen. Vattenledningsnätet till Mölle har begränsad kapacitet och vid eventuella utbyggnadsplaner av byn måste därför vattenförsörjningen utredas. En ny vattenledning till Mölle alternativt ny lågreservoar skulle innebära omfattande kostnader. Spillvatten Bortsett från några enstaka fastigheter är hela Mölle idag anslutet till det kommunala spillvattennätet. Dessa enstaka fastigheter bedöms kunna anslutas inom några år. Spillvattennätet är överbelastat pga anslutet dag- och dränvatten. Detta kan medföra risk för källaröversvämningar i vissa delar av byn. Det finns sannolikt även många felkopplingar där delar av ett äldre ledningsnät är anslutet till det kommunala spillvattennätet. P.g.a. överbelastning i nätet är anslutning av ytterligare fastigheter olämpligt utan att spillvattennätet först helt eller delvis saneras. Dagvatten Största delen av Mölle är anslutet till kommunala dagvattennätet. Ledningarna mynnar i havet via ca 8 st utsläppspunkter. En handfull fastigheter i Mölle saknar dagvattenanslutning, då det ej finns dagvattenledning i gatan. Detta innebär att dagvatten, både från gatan och fastigheterna, i dessa fall sannolikt är kopplade på spillvattenledningen. Utbyggnad av dagvattennätet i dessa gator vore önskvärt, men är kostsamt. Planeringsmässigt finns en sådan utbyggnad ej med inom överskådlig framtid. Ytterligare påkopplingar till dagvattennätet är möjliga. Dock får det i varje enskilt fall utredas huruvida det behövs någon form av fördröjning. Dagvattennätet bedöms generellt sett tåla ytterligare några enstaka påkopplingar, men om större ytor ska anslutas bedöms vattnet behöva fördröjas innan det släpps på ledningsnätet. Grundvatten I Mölle förekommer problem med grundvatten som tränger fram och måste tas om hand i dagvattennätet. Denna problematik har uppstått på senare tid och kan ha samband med bergvärmeborrningar. Inför fortsatt planering Ny exploatering är begränsad eftersom befintligt nät för spillvatten är överbelastad. Ny exploatering i Mölle är begränsad eftersom kapaciteten i befintliga vattenledningar till Mölle är maximerad. Ny exploatering behöver fördröja dagvattnet innan det går ut i dagvattennätet, en utbyggnad av dagvattennätet ligger långt fram i tiden. 25

29 Öppet vattendrag Kulverterat vattendrag Dagvattnets väg från berget ner till havet genom Mölle 26

30 Riksintressen Riksintressen Ett riksintresse kan ha många olika uttryck, det kan vara ett ovärderligt kulturlandskap på Österlen eller ett fornlämningsrikt område som kusthedarna utmed Öresund i vår kommun. Det kan också vara en hamn som har betydelse för landets transportvägar eller ett stråk där en viktig järnväg kan komma att byggas. Riksintressen är områden som staten pekat ut som viktiga att bevara eller att exploatera. Exempel på bevarandeintressen är natur- och kulturmiljövärden. Exploateringsintressen kan vara framtida vägdragningar eller område för vindkraft. Syftet är att tillvarata nationella intressen i markanvändningen. Ett riksintresse har oftast också ett värde som kan utvecklas till något attraktivt för kommunen! Bakgrund Hushållningsbestämmelserna från 1970-talet var styrmedel för en samlad utveckling när det gäller resursanvändningen. De statliga sektorsmyndigheterna fick i uppdrag att peka ut områden av riksintressen. Vid införande av plan- och bygglagen 1987 och det som allmänt benämns det kommunala planmonopolet behövdes en viss uppsikt över statens intressen, och då fick riksintressen status av s.k. inkallelsegrund. Det innebär att staten genom länsstyrelsen kan upphäva kommunens planer om riksintressen inte tillgodoses. Lagstiftningen Riksintressen finns i kap 3 och 4 Miljöbalken. De är styrande för hur marken kan användas på ett lämpligt sätt genom att: Ange vilken markanvändning som är av nationell betydelse för framtiden. Anvisa en modell för hur beslut ska fattas (av vägning mellan konkurrerande intressen, förbud mot skada samt bedömning av långsiktiga konse kvenser), Redovisning i översiktsplanen. Det finns andra starkare skyddsinstitut som reservat, fornminnen etc. Natura 2000 klassificeras som ett riksintresse men skiljer sig från övriga riksintressen genom att värden och avgränsning inte får ingå i dialogen mellan stat och kommun. Process De riksintresseanspråk som väckts av centrala verk och som berör Mölle gäller kulturmiljövård (riksantikvarieämbetet ), naturvården (naturvårdsverket), medan kustzonen och det rörliga friluftslivet är direkt geografiskt utpekade i lagen. Det är kommunens ansvar att i översiktsplan bekräfta statens anspråk eller ge förslag till förändring. Kommunen ska därför också analysera anspråken och ange hur kommunen avser att tillvarata de värden som man är enig med staten om. I översiktsplanen ska det alltså framgå om kommunen inte är enig med staten när det gäller statens anspråk på riksintressen. 27

31 Uttryck för riksintresset: Fornlämningsrikt område med välbevarade fornlämningar från i synnerhet brons- och järnålder i form av gravhögar, stensättningar och domarringar, välbevarat odlingslandskap, äldre vägnät och bevarade hägnadssystem samt allésystem. Badorterna Mölle och Arild med välbevarat byggnadsbestånd från tiden kring sekelskiftet 1900, Mölle och Arilds kapell. Kullens fyr från 1900-talets början med strategiskt läge på Kullabergs västra spets. I området ingår även: Karl XII:s skans i Mölle som ingått i 1700-talets försvarssystem av Öresundskusten. Kommunens synpunkt rörande riksintresse Riksinresse för kulturmiljövård Riksintresse för kulturmiljövård Kustmiljö och odlingslandskap framvuxet ur det forna Kulla fälad med bosättningskontinuitet sedan förhistorisk tid med talrika bevarade fornlämningsmiljöer i ett variationsrikt landskap med sockencentrum, bymiljöer, fiskelägen, badorter och en av landets äldsta, mycket strategiskt belägen fyrplats. Ur främst fiskelägena har successivt samhällsbildningar vuxit fram från tiden sent 1800-tal till tidigt 1900-tal. Krapperups slott av medeltida ursprung och omgivande parker samt den av godsförvaltningen präglade bebyggelsen och odlingslandskapet. Kommunen har inga synpunkter på avgränsningen. Värdebeskrivningen behöver uppgraderas. Följande aspekter behöver förtydligas i värdebeskrivningen; - Bebyggelsens beroende av topografin, hur bygg naderna följer långsidan mot nivåkurvorna, med få undantag har alla tak långsidan mot bergsslutt ningen. - Rytmiken i förhållandet bebyggelse och berg i dagen med växtlighet. - Även gatorna följer nivåkurvorna med avbrott för tvärgående gudor som leder ner mot hamnen. - Fasadmaterial är oftast ljus puts. - I byggnadsbeståndet kan gärna nämnas vad som har kopplingar till badortskulturen, som hotellen där de ligger som landmärken. - Nationalromantiskt grupp vid skansarna. Statio nen. - Hamnen och hamnbebyggelsen. 28

32 Riksintressen Riksintresse fågeldirektivet och habitatdirektivet EU har antagit två direktiv, fågeldirektivet och habitatdirektivet, för att skydda hotade arter och livsmiljöer. Skyddet ska bidra till att skyddsvärda naturtyper och arter får ett långsiktigt bevarande. För Natura 2000-områden gäller enligt miljöbalken att det inte är tillåtet med verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturmiljön i området. Natura 2000 området i Mölle är det område som är utpekat som Kullabergs naturreservat. Riksinresse för fågeldirektivet och habitatdirektivet Riksintresse för naturvård Områden av riksintresse för naturvård (enligt miljöbalken 3 kap. 6 ) är urval av områden med de bästa exemplen på landskapstyper, naturtyper och andra naturvärden som är karakteristiska för landets olika naturgeografiska regioner. Naturreservat syftar till att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Mölle har både naturreservat söder och norr om samhället. Kommunens synpunkt rörande riksintresse Kommunen har inga synpunkter på avgränsning eller omfattning. Riksintresse för naturvård 29

33 Det generella strandskyddet är 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområdet och inkluderar även undervattensmiljön. Strandskyddet gäller samtliga stränder vid havet, insjöar och vattendrag oavsett storlek. På några få platser är strandskyddet borttaget, till exempel i en del tätorter. På vissa platser är strandskyddet utökat upp till 300 meter. Kommunens synpunkt rörande riksintresse Slutligen finns strandskydd som behandlas i detaljplan eller som dispens. För hamnområdet kommer detaljplan att upprättas. Mölles tre badplatser Fågelviken, Solviken och Ransvik kan t ex ha behov av hygienutrymmen eller liknande. Strandskydd Strandskydd Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs kusterna och skärgårdarna, är mycket betydelsefulla för allmänheten och för det växt- och djurliv som är beroende av vattenmiljöer. Strandskyddet tillkom 1950 med syftet att bevara allmänhetens friluftsliv. Numera syftar strandskyddet också till att bevara land- och vattenområden för att de är biologiskt värdefulla. Tack vare strandskyddet har vi möjlighet att promenera längs stränderna, bada, fiska, åka skridskor och göra strandhugg från en båt. Strandskyddet skyddar också djur och växter som lever på och i närheten av stränderna samt i vattnet. 30

34 Riksintressen Många av aktiviteterna inom ramen för friluftsliv är av intresse för besökare och turister, men på grund av att verksamhetsgrenarna ofta haft olika huvudmän (turistbyrå/fritidssektorn) har samarbetet inte alltid varit det bästa tänkbara. Kommunens synpunkt rörande riksintresse Kommunen har inga synpunkter på avgränsningen. Hamnen med surfvågen och stråket ut mot Kullens Fyr förtydligar värdet. Nya parkeringsplatser för större tillgänglighet. Riksinresse för rörligt friluftsliv och turism. Riksintresse för rörligt friluftsliv och turism. Friluftsliv är ett samlingsbegrepp för fritidsaktiviteter som genomförs utomhus och inkluderar såväl organiserad som oorganiserad verksamhet. Till det organiserade friluftslivet hör de utomhusaktiviter som sker i föreningsform. Ett särskilt begrepp är det rörliga friluftslivet. Det rörliga friluftslivet skulle på 1980-talet främjas särskilt genom inrättandet av naturvårdsområden där tillgängligheten till naturen gavs särskilda resurser för att öka tillgängligheten till skog, mark och vatten utan de inskränkningar som naturreservat och nationalparker inneburit. 31

35 Riksintresse för kustzonen innebär att exploatering och andra ingrepp i miljön endast får komma till stånd om områdets natur- och kulturvärden inte påtagligt skadas. Kommunens synpunkt rörande riksintresse Är geografiskt avgränsat. Ny bebyggelse kommer att föreslås inom samhällets ramar. Riksintresse för kustzon Riksintresse för kustzon Skånes kustområden innehåller betydande natur-, kultur-och rekreationsvärden. Särskilt under det senaste århundradet har den skånska kusten i ökad utsträckning tagits i anspråk för olika ändamål, bl.a. då tätorterna vuxit, liksom industriområdena, och allt fl er fritidshusområden byggts. Den skånska kusten har utpekats som en högexploaterad kust där stor restriktivitet ska gälla beträffande exploateringar som innebär påtaglig skada på natur- och kulturvärdena, bl.a. beträffande ytterligare enskild fritidsbebyggelse. Kustzonen har utpekats som riksintresse enligt miljöbalken 4 kap. 4. Inför fortsatt planering Syftet med programmet är att identifiera kulturmiljövärden och ta fram material som underlag för detaljplaner där ett tillgodoseende av riksintressen är primärt. Nya utbyggnads- eller förändringsprojekt ska stärka berörda riksintressen. Kommande detaljplaner ska ha en geografisk omfattning så att stora delar av Mölle ingår i några få planer. Frimärksplaner ska undvikas. 32

36 Södra Gylleröd Gällande Översiktsplan från 2002, aktualiserad 2005 och Bakgrund I översiktsplan från 2002 pekas ett område strax söder om Mölle ut som lämpligt för bostäder. Området är idag inte intressant för exploatering och följande avsnitt behandlar kända förutsättning och argumenten mot en exploatering av området. Länsstyrelsens yttrande över ÖP 2002 Länsstyrelsen skriver följande i sitt yttrande till gällande översiktsplan från 2002: Förslaget till ny tätortsbebyggelse och infartsparkering i anslutning till Mölle berör ett flertal riksintressen, vilket framgår av översiktsplanen. Länsstyrelsen anser att ifrågavarande landskapsavsnitt hyser betydande värden samt att utblickarna från vägen ut över Skälderviken (felskrivning läs: Öresund) är av betydelse för upplevelsen av landskapet. Eventuell ny bebyggelse i anslutning till Mölle kräver omsorgsfull planering och anpassning till landskapet. Länsstyrelsen är tveksam till förslaget i översiktsplanen och anser att exploateringen av området kan innebära skada på riksintressena. En framtida prövning enligt 12 kap PBL kan därför inte uteslutas. Miljöbalken Mölle fälad ingår i det inom EU gemensamma Natura 2000-nätverket. Det finns en generell tillståndsplikt, utöver reservatsföreskrifterna, för verksamhet eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett sådant Natura 2000-område. Tillstånd får endast lämnas om verksamheten inte skadar den livsmiljö eller försvårar bevarandet av de arter som avses skyddas i området (7:28 b MB) Under vissa angivna förutsättningar får en sådan verksamhet eller åtgärd ändå tillåtas. I så fall krävs att regeringen prövar frågan (7:29 MB). Alla Natura 2000-områden har även status av riksintresse (4:1 MB). Planer (kommunala detaljplaner, arbetsplaner för vägprojekt, etc) som för sitt genomförande kräver prövning enligt 7:28 a MB får komma till stånd endast om sådant tillstånd lämnats (4:8 MB). 33

37 Naturreservatet Mölle fälad Mölle fälad karaktäriseras av steniga men gröna strandängar eller kusthedar, under lång tid hållna i gott skick av betande mulor. Fem mindre vattensamlingar glittrar strax innanför strandlinjen och till dem har naturskyddsåtgärderna länge koncentrerats. De förklarades som naturminnesmärke 1951 och både de och de omgivande markerna blev naturreservat Främsta orsaken till fridlysningen var pölarnas eminenta invånare, klockgrodan, som här länge hade sin enda förekomst men här finns även den större vattensalamandern. Som nämnts tidigare i texten är området rikt på strandgölar, kärr och främst silkärr där grundvattnet träcker upp ur marken. Markförhållandena skiftar också från kalkpåverkan till kalkfattiga förhållanden. Fäladen är en spillra av den forna Kulla fälad, det vill säga den gemensamma utmarken för alla byar, som sträckte sig från Kullaberg in i Helsingborgs kommun. Betes-traditionen och att gräsmarken inte utsatts för konstgödning har tillsammans med ovan nämnda skapat en artrik flora och då även ett rikt fågelliv. Lilamarkerat område avser naturreservat. Geologi Berggrunden söder och sydost om Mölle utgörs av kambriska till ordoviciska sandstenar och skiffrar med visst kalkinslag. De lösa jordarterna mellan Mölle och Krapperup domineras av sand med fickor av svallad lerig morän, den senare i ett stråk från Mölle till Lerhamn. Från Möllehässle söderut till Krapperup samt runt Brunnby och söderut finns två större fält med isälvssand. Av särskilt intresse är att här även finns intermoräna avlagringar i dagen, dvs. orörda jordarter från tiden före inlandsisen. Inom övriga ytor söder om Kullaberg dominerar leriga till sandiga morän. Här är det troligen frågan om att den leriga moränen till större del överlagrats med sand utom i nämnda stråk. 34

PLAN- PROGRAM FÖR MÖLLE

PLAN- PROGRAM FÖR MÖLLE PLAN- PROGRAM FÖR MÖLLE Upprättat den 4 september 2012 Godkänt i kommunstyrelsen den 2 oktober 2012 Reviderat inför andra upplagan den 14 augusti 2014 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN INNEHÅLL SYFTE...3 GEOGRAFI...4

Läs mer

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN KS/2014/36 PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN Det aktuella utredningsområdet 2014-04-17 FÖRSLAG TILL BESLUT Planavdelningen får i uppdrag att genomföra

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

planprogram 2012-11-27 Detaljplan för KUNGBÄCK 1:38 m. fl. (Stensvik) Strömstads kommun, Västra Götalands län 1. (12)

planprogram 2012-11-27 Detaljplan för KUNGBÄCK 1:38 m. fl. (Stensvik) Strömstads kommun, Västra Götalands län 1. (12) planprogram --7 Detaljplan för KUNGBÄCK :38 m. fl. (Stensvik) Strömstads kommun, Västra Götalands län. () Innehållsförteckning INLEDNING 3 Bakgrund Planens syfte och huvuddrag PLANDATA 3 Läge, areal och

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Upprättad dec 2008 Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Slutsats av behovsbedömningen / Motivering Omvandlingen från fritidshusbebyggelse till ett villaområde med kommunalt

Läs mer

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping 1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

RIKSINTRESSEN, FÖRORDNINGAR OCH PROGRAM

RIKSINTRESSEN, FÖRORDNINGAR OCH PROGRAM RIKSINTRESSEN, FÖRORDNINGAR OCH PROGRAM RIKSINTRESSEN, FÖRORDNINGAR OCH PROGRAM God hushållning med mark och vattenresurser är ett nyckelbegrepp i den lagstiftning som reglerar markanvändningen. Den fysiska

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING 144 Arbetsgrupp Tommy Ek, Stadsarkitekt/förvaltningschef Stadsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 26(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka NATUR, FRILUFTSLIV OCH TURISM Människan mår bra av att uppleva grönska. Grönstrukturen tilldelas i huvudsak

Läs mer

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Tänkt lokalisering på stranden i rött 1(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar...

Läs mer

Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat.

Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat. Mina damer och herrar Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat. Se så vackert här är.. På de branta sluttningarna växer ädellövskog med en fantastisk blomning av ramslök

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Planprogram för del av TYLUDDEN 1:1 m fl Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2012-06-18 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM

Läs mer

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Markanvändning och bebyggelseutveckling 54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö 4.6 ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil. Samhället har vuxit upp kring en hållplats

Läs mer

Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun

Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Rebecka Persson 2014-11-28 KS 2014/0865 Björn Strimfors Kommunstyrelsen Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun Förslag till

Läs mer

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN GGG Juridiska gränser Detaljplanelagt område Naturreservat, Miljöbalken 7 kap Skyddsområde vattentäkt, Miljöbalken 7 kap Strandskydd, Miljöbalken 7 kap Riksintressen - Miljöbalken 3 kap Friluftsliv och

Läs mer

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2014-09-10 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR

Läs mer

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Grönstruktur Landskapet runt är omväxlande. Skogsmarken dominerar men det finns även stora arealer med åkermark eller öppen mark. En levande landsbygd

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB 1 (2) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Tillsynsnämnden ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09 Innehållsförteckning Inledning 3 Naturgeografi 4 Kulturgeografi 6 Rumslig visuell analys 9 Landskapskaraktärsområden 12 Framställt av: Liljewall Arkitekter AB www.liljewall-arkitekter.se tel. 031-350 70

Läs mer

TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER

TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER Ändring av detaljplan Tillägg till Detaljplan för del av fastigheten Stuverum 1:9 (La 040924) Lofta, i Västerviks kommun Kalmar län KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2016-12-13 TILLÄGG

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(5) Dnr 518/2014 FASTIGHETEN KATTARP 13:67 KATTARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Fastighetsägaren Ab Helsingborgshem inkom med ansökan om detaljplaneändring den 10 april 2014. SYFTE

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Haparanda med Färjan 2. Färjan 2 GRANSKNING PBL 5:18

DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Haparanda med Färjan 2. Färjan 2 GRANSKNING PBL 5:18 DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Haparanda med Färjan 2 1(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar... 3 Planens syfte och huvuddrag... 3 Avvägning

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB, FÖR DEL AV GÄDDVIK 1:10, GÄDDVIK ÖSTRA, NORRA

BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB, FÖR DEL AV GÄDDVIK 1:10, GÄDDVIK ÖSTRA, NORRA Söderköpings kommun BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB, FÖR DEL AV GÄDDVIK 1:10, GÄDDVIK ÖSTRA, NORRA FINNÖ Behovsbedömning I enlighet med bestämmelserna i Plan- och bygglagen,

Läs mer

8. Grönområden och fritid

8. Grönområden och fritid 8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Markanvändning och bebyggelseutveckling TÄTORTERNA Markanvändning och bebyggelseutveckling ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil.

Läs mer

Husensjö 8:5 med flera, Husensjö. Underlag för planuppdrag

Husensjö 8:5 med flera, Husensjö. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Husensjö 8:5 med flera, Husensjö Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra uppförandet

Läs mer

Barsta hamn (Barsta 1:37,1:32 m.fl.) Nordingrå församling, Kramfors kommun. Detaljplaneprogram Barsta Hamn. Program till detaljplan för område vid

Barsta hamn (Barsta 1:37,1:32 m.fl.) Nordingrå församling, Kramfors kommun. Detaljplaneprogram Barsta Hamn. Program till detaljplan för område vid Detaljplaneprogram Barsta Hamn Program till detaljplan för område vid Barsta hamn (Barsta 1:37,1:32 m.fl.) Nordingrå församling, Kramfors kommun Planeringens Syfte Syftet med planeringen är att reglera

Läs mer

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra 2010-09-14 Dnr MSN/2010:988 Kommunstyrelsen Start-PM Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra Ärendet Villa Ekbacken ägs för närvarande av den kanadensiska staten och utgör

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING PL 390 Detaljplan för del av kv. GAUTIOD m.m. (område vid Västra Långgatan), Köpings tätort, Köpings kommun Västra Långgatan från söder. Foto Stadsarkitektkontoret, juni 2012. BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-12

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M Diarienummer 09-0805 ÄNGELHOLMS KOMMUN G E S T A L T N I N G S P R O G R A M Förslag till detaljplan för del av fastigheten Barkåkra 50:3 m. fl., Tvärbanan, Ängelholms kommun Antagandehandling Modell över

Läs mer

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45 Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se

Läs mer

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ Planområdet i Järvsö LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2016-02-26 Dnr 0370/13

Läs mer

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-07-15 B 2015-000987 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

3. Kattvik med närmaste omgivning anpassad utbyggnad

3. Kattvik med närmaste omgivning anpassad utbyggnad 3. Kattvik med närmaste omgivning anpassad utbyggnad Kattvik är ett av de samhällen som kommunen anser bör växa i kraft av läge och bostadsefterfrågan. Det har drygt 100 bostadshus och c:a 90 fastboende.

Läs mer

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal

Läs mer

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl.

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl. Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl. Habo kommun Plan- och genomförandebeskrivning 2014-10-09 Upphävd av byggnadsnämnden 2014-10-09, 86 Laga kraft 2014-11-08 2 Plan- och genomförandebeskrivning

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Tallparksgården, Öregrund Östhammars kommun, Uppsala län. Upprättad 2014-03-11 Reviderad -

PLANBESKRIVNING. Tallparksgården, Öregrund Östhammars kommun, Uppsala län. Upprättad 2014-03-11 Reviderad - Dnr 2011SBN1258 1 (14) Samhällsbyggnadsförvaltningen PLANBESKRIVNING Tallparksgården, Öregrund Östhammars kommun, Uppsala län Upprättad 2014-03-11 Reviderad - Detaljplanen omfattar följande handlingar:

Läs mer

Planstudie över Allarängen. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG

Planstudie över Allarängen. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG Planstudie över Allarängen Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG BAKGRUND I översiktsplanen beskrivs s k serviceorter på landsbygden och Allarängen är en av dem. Tanken är att ny bebyggelse på landsbygden

Läs mer

Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län

Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län Värmlands Museum 2011 Rapport 2011: Rapportsammanställning: Mattias Libeck,

Läs mer

Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl

Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl Fritidshus på Ringkallen Nordingrå, Kramfors kommun Upprättad av Palle Sjölander AB 2014-01-16 Ringkalleberget sett från Mädan (nordväst om planområdet) PLANBESKRIVNING

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Sara Frykberg Datum KS-2014/625 2014-05-19 Kommunstyrelsen Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Detaljplan för Vallsjöbaden. Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING. Vallsjön

Detaljplan för Vallsjöbaden. Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING. Vallsjön Detaljplan för Vallsjöbaden Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING Handlingar Planhandlingarna består av: plankarta med planbestämmelser denna planbeskrivning (inkl. miljöbedömning) fastighetsförteckning

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

HÖGANÄS KOMMUN Kommunledningskontoret Planavdelningen PLANBESKRIVNING LAGAKRAFT. Detaljplan för Stubbarp 21:1 m fl, Stenedal Höganäs kommun, Skåne län

HÖGANÄS KOMMUN Kommunledningskontoret Planavdelningen PLANBESKRIVNING LAGAKRAFT. Detaljplan för Stubbarp 21:1 m fl, Stenedal Höganäs kommun, Skåne län HÖGANÄS KOMMUN Kommunledningskontoret Planavdelningen PLANBESKRIVNING LAGAKRAFT Detaljplan för Stubbarp 21:1 m fl, Stenedal Höganäs kommun, Skåne län HANDLINGAR Plankarta, skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Anmälningsärenden 2015

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Anmälningsärenden 2015 Samhällsbyggnadsförvaltningen ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: 2015-11-18 MOB.2015.13 Samhällsbyggnadsnämnden Anmälningsärenden 2015 Sammanfattning Information och meddelanden som inkommer till kommunen

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet del 6 beskrivning av landskapet 47 6 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV LANDSKAPET I TINGSRYDS KOMMUN 6.1 Visuella förutsättningar Landskapet speglar vår historia ur många perspektiv. Människan har genom årtusenden

Läs mer

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Naturvårdsplan Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Cecilia Nilsson 2001-08-10 1 Innehållsförteckning sida Syfte 2 Bakgrund 2 Området idag 2 Förändringar och åtgärder: Strandområdet 4 Tallskog på sandjord 4 Hällmarkskog

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Stadsarkitektkontoret Godkänt av KSau 2009-10-13. Detaljplan för campingplats på del av Stavsund 1:1 i Ekerö kommun, Stockholms län dnr 2007.19.

Stadsarkitektkontoret Godkänt av KSau 2009-10-13. Detaljplan för campingplats på del av Stavsund 1:1 i Ekerö kommun, Stockholms län dnr 2007.19. Stadsarkitektkontoret Godkänt av KSau 2009-10-13 PROGRAM NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för campingplats på del av Stavsund 1:1 i Ekerö kommun, Stockholms län dnr 2007.19.214 Programområdets avgränsning.

Läs mer

Ändring av DETALJPLAN FÖR DEL AV KANALJORDEN 4:1 m.fl.

Ändring av DETALJPLAN FÖR DEL AV KANALJORDEN 4:1 m.fl. Ändring av DETALJPLAN FÖR DEL AV KANALJORDEN 4:1 m.fl. SA M R Å DSH A N D LING A PRIL 2014 Beställare: Töreboda kommun Projektledare: Dan Harryzon, plan- och exploateringschef Konsult: Arkitekterna Krook

Läs mer

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29 Diarienummer PBN 2010/0086 214 Detaljplan för SJÖBY 3:40 Horred, Marks kommun, Västra Götalands län Karta 1-1. Fastigheten Sjöby 3:40 i Horred omringad med svartlinje Upprättad 2010-03-29 Behnam Sharo

Läs mer

Del av Slite 4:11 m fl

Del av Slite 4:11 m fl Stadsarkitektkontoret Förslag till detaljplan för Del av Slite 4:11 m fl Gotlands kommun Stadsarkitektkontoret 2009-06-17 Stadsarkitektkontoret tidplan planbeskrivning Detaljplanen består av följande

Läs mer

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka Nummer Område Markägare Areal Bostadstyp Trafik Havsutsikt Närhet till service 1 Kyrkskolan bostäder AB ca 1800 m² Flerbostadshus Parkering på tomten el

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling 2009-08-12. Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling 2009-08-12. Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål STENUNGSUNDS KOMMUN Antagandehandling 2009-08-12 PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål Stenungsunds kommun Västra Götalands län Normalt Planförfarande 1 Normalt

Läs mer

BRASTAD OCH BRODALEN

BRASTAD OCH BRODALEN BRASTAD OCH BRODALEN Bakgrund Brastad är centralort i kommunens norra del. Under 1970- och 80- talen växte samhället kraftigt. Flera tillverkningsindustrier som skapade arbetstillfällen och den ökade befolkningen

Läs mer

Detaljplan för Domsand

Detaljplan för Domsand Detaljplan för Domsand Fiskebäckstomt 2:1 m.fl Habo kommun Plan- och genomförandebeskrivning Samrådstid 2014-02-18-2014-03-18 2 Plan- och genomförandebeskrivning Handlingar Plankarta med bestämmelser och

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Landsbygdsutveckling i strandnära läge Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till

Läs mer

ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kommunledningskontoret Miljö- och byggavdelningen

ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kommunledningskontoret Miljö- och byggavdelningen ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kommunledningskontoret Miljö- och byggavdelningen Förslag till detaljplaneprogram för Immelns hamnområde Immelns tätort, Östra Göinge kommun, Skåne län 2:103 2:108 2:107 2:106 2:97

Läs mer

Brygga och bad vid Trinntorp

Brygga och bad vid Trinntorp Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Brygga och bad vid Trinntorp Del av fastigheterna Trinntorp 1:1, Brevik 1:1 och Brevik

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning Yttrande Datum 2012-04-02 Dnr 331-674-2012 Ert datum 2012-02-15 Er beteckning 10113-630/2012 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remiss från Boverket överklagande av beslut om upphävande av detaljplan för

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

Dnr KS/2013/812 PLANUTREDNING ELESHULT 8:40, NYHAMNSLÄGE, HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN. ICA Nyhamnsläge, från sydväst

Dnr KS/2013/812 PLANUTREDNING ELESHULT 8:40, NYHAMNSLÄGE, HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN. ICA Nyhamnsläge, från sydväst Dnr KS/2013/812 PLANUTREDNING ELESHULT 8:40, NYHAMNSLÄGE, HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ICA Nyhamnsläge, från sydväst 2013-12-05 FÖRSLAG TILL BESLUT Planavdelningen får i uppdrag att genomföra planändring

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) PLANBESKRIVNING tillhörande DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING Katrineholms kommun, Södermanlands län Upprättad på Stadsarkitektkontoret

Läs mer

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HYBO 1:28, 12:1, 2:63 MED FLERA UPPHÄVANDE AV DEL AV DETALJPLAN FÖR HYBO STATIONSSAMHÄLLE LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum: 2014-10-29

Läs mer

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken Dnr SBN-2007-0070 sidan 1 (5) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Brev 2013-04-02 Ossman Sharif, 054 540 45 48 ossman.sharif@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmland Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken ansökan

Läs mer

SYNPUNKTER PÅ DETALJPLAN FÖR FALSTERBO 2:22 M FL flerbostadshus vid Sjögatan i Falsterbo

SYNPUNKTER PÅ DETALJPLAN FÖR FALSTERBO 2:22 M FL flerbostadshus vid Sjögatan i Falsterbo Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Vellinge kommun 235 81 Vellinge SYNPUNKTER PÅ DETALJPLAN FÖR FALSTERBO 2:22 M FL flerbostadshus vid Sjögatan i Falsterbo Falsterbonäsets Naturvårdsförening har tagit

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16 Detaljplan för KEBAL 1:33 Kebal, Strömstads kommun Samrådshandling 2008-10-16 PLANBESKRIVNING Till detaljplanen hör följande handlingar: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser,

Läs mer

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg 5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas

Läs mer