PLANPROGRAM för MÖLLE

Transkript

1 PLANPROGRAM för MÖLLE

2 Syftet Uppdraget Kommunsstyrelsen beslöt den 13 oktober 2009 att anta ett plandirektiv för Mölle by. Plandirektivet upprättades 8 september 2009 och i denna framhålls kommunens ställningstagande för ny detaljplanering i Mölle. I plandirektivet står också att planavdelningen ska inledningsvis ta fram ett program för hela Mölle by som ska vara utgångspunkt och underlag för kommande detaljplaner. Det betonas att kommande detaljplaner ska säkerställa de riksintressanta kulturmiljövärden som finns och ge riktlinjer för tillkommande bebyggelse. Underlag Som underlag för programmet har följande skrifter använts: - ÖP 2002, aktualiserad 2005, Bebyggelse och miljö i Mölle, en kulturhistorisk byggnadsinveterning från 1999 och beslutad av KS Ang: Visioner i Mölle, Sammanställning av de diskussioner som förts av olika arbetsgrupper i Mölle från Programmet För att kunna ta fram ett program för Mölle by har det skapats en arbetsgrupp 22 september 2010 bestående av 6 tjänstemän inom kommunen. Programprocessen är ett tidsmässigt förlängt program med fokusering på dialog och bred förankring inom kommunen och med boende i Mölle. Metod Det har gjorts närmare ett tjugotal inventeringar i Mölle för att få in känslan av Mölle på plats. Inventeringarna har och gjorts vid olika årstider och i bildmaterialet finns alla årstider represnterade. Det gjordes en särskild inventering och utredning av parkeringssituationen i Mölle under sommaren Det har förts en dialog med Byföreningen i Mölle som anordnat diskussionsgrupper för olika frågeställningar och det skrivna resultatet från dessa möten har uppmärksammats i framtagandet av planprogrammet.

3 Geografi 1 Historia och bebyggelse 3 Landskap och grönstruktur 9 Trafik och huvudstrukturer 15 Gällande detaljplaner 19 Näringsliv och turism 21 Vatten 25 Riksintressen 27 Södra Gylleröd 35 Inför fortsatt planering 37 - angående riksintressen 37 - angående kulturmiljön 39 - angående detaljplanering 41 - förslagsdelen Hamnen 43 - förslagsdelen Stationsområdet 45 - förslagsdelen SCA:s stugby 47

4 Geografi Mölle Mölle är ett fiskläge och hamnen ligger där sandkust möter klippkust, vid foten av Kullaberg där landsväg 111 har sitt slut. Samhället vätter år sydväst och klättrar upp för berget, i lä från nordanvinden. De är ett spännande, kuperat, vackert och dramatiskt landskap. Människor har bott i området sedan stenåldern och ortsnamnet Mölle har kunnat dokumenteras från Under senare delen av 1800-talet utvecklades Mölle till en badort med det uppseendeväckande och syndiga gemensamma badandet av män och kvinnor. För Mölle blev detta ett uppsving med etablering av hotellanläggningar och serveringar. Mölles läge i Höganäs kommun. MÖLLE Ängelholm Helsingborg I Mölle bor det idag ungefär 720 invånare, invånarantalet har varit i det närmaste konstant sedan 1970-talet då Gylleröd byggdes. Det vackra läget och unika boendet gör Mölle attraktivt och priserna för en bostad är hög. Många av husen fungerar som sommarboenden och Mölle är att betrakta som en sommarort. Från Mölle till Höganäs är de lite drygt en mil och till Helsingborg 3,5 mil, till Ängelholm ungefär 3 mil. Mölles läge i Skåne län. 1

5 Barakullen Solviken Badplats Mölle mosse Karl XII:s skansar MÖLLE Småbåtshamn Badplats Fågelviken Mölle by 2 Fäladen

6 Historia och bebyggelse Mölles bebyggelse och kulturmiljökaraktär Kulturmiljö är både form, innehåll och upplevelse. I Mölle är samspelet mellan dramatisk topografi och varierad bebyggelse från sekelskiftet 1900 en dominerandeaspekt. Kulturmiljön innehåller visserligen äldre delar: fiskarlängor 1800-talet och en 1700-talspir, men det är kaptenshus, hotell och pensionat med frontespiser och glasverandor som dominerar. Det finns många vitputsade hus i Mölle men även gammal panelarkitektur i pärlgrått, grönt och ockrafärger och villor i tegel och tjärad träpanel. Mölles domineras av en arkitektur präglad av sommarnöje, lätthet, romantik och sekelskifte Det är denna karaktär, fäst på hovfotograf Peter P. Lundh hundraåriga glasplåtar, som utgör det starka turistvarumärket Mölle. Att närma sig Mölle Landvägen nås Mölle från söder. Den gamla vägen leder ner från Möllehässlebacken och ut i en vindpinad allé i ett öppet jordbrukslandskap med Kullaberg till höger och havet till vänster. Efter att ha rundat Ryhuset passeras Gylleröd. Mölle kapells vita fasader avtecknar sig mot bergets skogklädda sluttning. Här kan man välja riktning, antingen mot Mölle hamnallé och vidare mot hamnen eller följa Kullabergsvägen upp mot naturreservatet. Två andra sätt att närma sig Mölle är med båt från havet, vilket ger vyn av hur samhället klättar upp på bergsluttningen eller att återvända från Kullens fyr och från Italienska vägen se ut över Mölles taklandskap och en stor del av Kullabygden. Liknande vyer över Mölle bjuder stigen från Ransvik eller utsiktspunken på Barakullen. Historia Mölleläge, med rötterna i 1400-talet, var en gång ett renodlat fiskeläge vid Kullabergs fot. I närheten Mölle 1890 låg tre mindre byar: Mölle by, Gylleröd och uppe på bergssluttningen Bökeboket. Det är fiskeläget och dessa tre byar som är dagens Mölle. Fram till 1890 års stora brand dominerade den skånsk by- och fiskelägeskaraktären med halmtak och korsvirkeshus. Med branden och det sena 1800-talets turistinvasion lades grunden till den Mölle-karaktär vi känner idag. Återuppbyggnaden skedde med brandsäkerheten som ledstjärna och tegel från Höganäs. Avstånden mellan huset ökades och korsvirke ersattes med putsade tegelhus. Typiskt blev nya kaptenshusen med sockelvåning, frontespis och glasveranda, ofta med papp- eller eternittak. Med det sedan 1800-talets sjöfart öppnades nya kulturella kontaktytor och samhället blev kosmopolitiskt med arkitekturinfluenser 3

7 Mölle 1910 Mölle 1940 både Frankrike (Hotell Kullaberg) från Nordamerika (Isaac Svens lanthandel) och Sydafrika (Villa Africa). Även europeisk jugend och alpina influenser kan iakttas. De expansiva åren Mölles storhetstid som badort satte sina tydliga spår. På några få år byggdes flera stora etablissemang som Hotell Kullaberg (1890), pensionat Mölle/turisthotellet (1903), Grand Hotell Ahlbäck (1909) m. fl. Tillsammans med gamla Hotell Mölleberg och Elversson sätter dessa mäktiga hotellbyggnader med sina stora glasverandor mot havet fortfarande sin prägel på Mölle. Deras stora volymer bryter mot villabebyggelsens mindre skala. Harastolens stenbrott skapade omkring 1900 ett trappstegs-landskap med några tydliga hyllor, som för hundra år sedan fylldes med villor. Under 1900-talet lades ytterligare årsringar till, tidiga 1900-talsvillor, efterkrigstidsbebyggelse, 1970-talsområdet Gylleröd och slutligen Vita byn. Under en stor del av 1900-talets moderniserades många hus med mexisten och eternit, sällan med lyckat resultat. Många äldre byggnader, som Hotell Kullaberg, har sedan ett 15-tal år återställts. Någon expansion lik den kring 1900 har aldrig återupprepats. Därför är det fortfarande den tidens Mölle som utgör samhällets dominerande grundton, om man så vill utgör myten Mölle om tyska badgäster och randiga baddräkter. 4

8 Historia och bebyggelse Mölle 1970 Mölle 2010 Karaktär, årsringar och värdeskapande delar Mölle sägs ofta ibland varierat på gräns till kaotiskt. Det finns emellertid en historisk logik i bebyggelsen med tydliga årsringar: längorna i den gamla bykärnan, sekelskiftesbebyggelsen och hotellen på sluttningen och de stora villorna från sekelskiftet 1900 och det tidiga 1900-talet från Villa Italienborg upp mot Ransviksvägen. I bebyggelsen finns några tydliga kulturhistoriska pärlor. Stationshuset, missionshuset, Villa Italienborg, Villa Africa, Villa Marga, Isac Svens lanthandel och ruffen är några av dessa, liksom Hotell Kullaberg, Turisthotellet och Hotell Kullaberg. Det finns många fler pärlor som tillsammans skapar en helhet. Typisk för Mölle är de låga murarna i lokal rödgrå sprängsten och att många villor är byggda på höga socklar för att kompensera sluttningarna. Typiskt är också att hus med volymuppdelning med frontespiser, avtrappningar genom verandor och sockelvåningar. Synliga sadeltak, täckta med rött tegel, svart papp och möllegrön plåt dominerar. Till Mölle hör också försvarshistoriska anläggningar: Karl XII:s skansar från tidigt 1700-tal och ett 1940-talsfort ur Skånelinjen vid hamnen. Ovanför Karl XII:s skansar finns en årsring villor från tidigt 1900-tal. Här, liksom uppe på Bökebolet, ligger påkostade villor med drag av jugend, national- 5

9 Foto från sekelskiftet. Foto från romantik och 1920-talsklassicism. Det rör sig om arkitektoniskt genomtänkta byggnader på stora tomter, vissa i puts, andra i brunt eller tjärat trä. På många tomter står stora träd och bidrar till en harmonisk övergång till Kullabergs naturreservat. Till detta bidrar också vissa byggnader med alp-karaktär, exempelvis Villa Marga. Mölle har ytterligare några yttre årsringar. Uppe i bergsluttningen, i anslutning till f. d. Hotell Elversson, nu Bellavista, ligger villabebyggelse från 1950-talet och framåt samt SCA:s stuganläggning tals hus ligger också i anslutning till Västra bangatan. En annnan årsring utgör Gylleröds 1970-talsområde, byggt enligt SCAFT-konceptets planering och en välfunnen kombination av modernistisk stadsplanering med säckgator och traditionsanknuten villaarkitektur i form av lätt varierade typhus i form skåneklängor. Gylleröd uppmärksammades i sin samtid och illustrerade uppslagsordet arkitektur i Bra Böckers lexikon. 6

10 Historia och bebyggelse Inför fortsatt planering Till kulturmiljövärdena hör några av Kullabygdens starkaste visuella ikoner, vyer som turister och besökare sett på bild och förväntar sig att se vid ett besök och som bör bevaras. Till de allra viktigaste hör: 1) Utblicken från hamnplan mot Kullabergs rundade silhuett. 2) Utblickarna från piren upp mot Mölles bebyggelse som klättrar upp på klippsluttningen och och Harastolen som kröns av Grand Hotells glasverandor och torn. Grand Hotell och Möllegården skapar en tydlig profil. 3) Utblicken från Italienska vägens sväng ut över Mölle och Kullabygden. 4) Vyn mot den vita Mölle kapell som avtecknar sig mot Kullabergs trädbeklädda sluttning. Nyckeln till att tillvarata riksintresset är att utveckla Mölles anrika turistvarumärke, att bygga vidare på den befintliga karaktären och vårda det man har. Detta kan skapa nya arbetstillfällen inom besöks- och turistverksamheten. Nyckelordet bör vara kvalitetsturism, präglad av starka och positiva natur- och kulturupplevelser, av hav, bad, båtar, mat och rekreation. En viktig del av utvecklingen är att skapa nya detaljplaner som reglerar byggrätterna och ger tydliga juridiska spelregler om vad som går att göra i Mölle och inte och skapar rättssäkerhet för samhällets fastighetsägare. Nya byggnaders anpassning till den befintliga kulturmiljön är ett krav inom riksintressen. Exakt hur denna anpassning skall ske är avhängig vilken årsring av Mölle man befinner sig i. I de äldre bykärnan är exempelvis rektangulära hus med sadeltak lämpliga. Där så är lämpligt kan avstyckningar och nybyggen släppas fram förutsatt att detta inte står i konflikt med de kulturhistoriska värdena. Kulturskydden av enskilda byggnader skall utformas så att byggnaderna både behåller sin karaktär och kan användas på lämpligt sätt. Kulturskydden bör främst värna om framsidor och utseenden mot gatan men funktionellt motiverade förändringar mot baksidan skall kunna genomföras som en del av bebyggelseutvecklingen. Anpassning kan ligga i att ta upp färg-, volym och materialkaraktär i den äldre bebyggelsen eller dess finlemmade, romantiska hållning. Nya byggnader skall vara positiva tillskott i helhetsmiljön men inte så dominanta att de slår sönder helheten. Enklare hus kan lämpligen utföras med traditionen som förebild medan direkt pastisch-arkitektur (alltså nya hus som halvhjärtat härmar gamla byggnadsstilar) bör undvikas. Pastischer bör inte förväxlas med seriösa kopior eller rekonstruktioner av hus som gått förlorade, något som ibland kan vara motiverat. En viktig byggnadsaspekt är att hantera trafik och bilbestånd. Kravet på att biluppställning där det går skall ordnas på respektive tomt måste hävdas och ombyggnader av garage till gästhus minskas. Utvecklad kollektivtrafik till Kullens fyr och en diskret placerad infartsparkering kan gynna även kulturmiljöaspekten. 7

11 Häradsekonomisk karta 1917 Ett stängt Mölle utan hotell och kommersiellt liv vid hamnen kan i sig vara ett hot mot kulturmiljön. Av detta följer att Mölle måste planeras för entreprenörer och att kunna locka nya invånare i livets etableringasfas, exempelvis med service. Hamnområdet bör kunna utvecklas med planlagda området för kommersiellt liv. Turist- och marint anknutna aktiviteter bör prioriteras, exempelvis badhus, fiskrestauranger m. m 8

12 Landskap och grönstruktur Redigerat Foto från Mölles landskapsbild Mölle har en unik landskapsbild och likväl som man har många vackra vyer från Mölle och mot hav och Kullaberg så är också Mölle vacker att skåda från havet med Kullaberg som fond. Från väg 111 möts man av Mölle fälad som en vacker vy mot Öresund och Mölle kapell som lyser vit mot Kullabergs mörka och mäktiga trädbeklädda sluttning strax bakom. Vyerna och landskapet besitter stora allmänna värden och är riksintressanta. Varje förändrinng i Mölle måste ta hänsyn till dessa värden. Mölles läge. Den rika naturen i Mölle med omgivning beror på mångfalden av naturtyper. Här finns berget, sydexponerat med gnejs och grönsten, och utmed denna skog varierande i ålder och struktur samt det gamla fiskeläget med bakgrund i medeltiden. I den nyare delen av byn ligger stationshuset och mindre ytor ruderatmark efter banvallen. Tillsammans med bergets sydläge ger det omgivande havet ett varmt lokalklimat som gynnar sydliga arter. Till alla dessa förutsättningar kan även räknas byns läge vid Mölle betesfälad med anor från bronsåldern. Själva byn är starkt kulturbetingad men kombination trädgårdar med berg- och skogsvegetation, närheten till Kullaberg, fälad i syd, åldern och havsläget, är byn unik som samhälle i västra Skåne. Allt detta märks bland växtarterna men även bland smådjuren (insekterna). Ett flertal rödlistade arter (arter som är klassificerade i en nationell lista och som kräver särskild hänsyn) finns i dessa gränsland mellan natur och kultur. 9

13 Vy från väg 111. Mölle kapell invigdes Foto från

14 Landskap och grönstruktur Karta från Länsstyrelsen i Skåne över Natura 2000 området, närmast Mölle. Omgivande landskap Mölle är omgärdad av vackert landskap som är skyddat och klassat som riksintresse. Ovanståendebild är hämtad från Länsstyrelsen i Skåne och beskriver naturvärdena på Kullaberg, närmast Mölle. I en fortsättning av kartan beskrivs Kullberg i sin helhet. i Helsingborgs kommun. Betes-traditionen och att gräsmarken inte utsatts för konstgödning har tillsammans med ovan nämnda skapat en artrik flora och då även ett rikt fågelliv. Även söder om Mölle finns riksintresse för naturvård för Mölle fälad. Fäladen är en spillra av den forna Kulla fälad, det vill säga den gemensamma utmarken för alla byar, som sträckte sig från Kullaberg in 11

15 Orthofoto från Markerade områden behandlas på nästa sida. 12

16 Landskap och grönstruktur Områden utanför tomtmark Reservaten Västra och Östra Kullaberg samt Mölle fälad behandlas inte här då de inte berörs av planarbetet. 1. Kusten från Solvik till hamnen, utmed Norra Strandvägen Omfattas av strandskydd utom Tångviken norr om hamnen. Utgör en fortsättning av Kullaberg klippkust. Stort inslag av grönsten, en svart basisk bergart, har gett området namnet Svarta hallar. Grönsten är generellt positivt för floran och gynnar förekomsten av ovanligare arter. Här finns ex. flockarun, strandkalkmossa, broddnäbbmossa, glansbräken, skånskt oxbär (största förekomsten i Kullabygden, endem vilket innebär att den enbart finns här och på Bjärehalvön), brudbröd, ängshavre och hartmanstarr. Under 2010 har det första fyndet i Sverige gjorts här av dansk stensöta. I brynen mot Strandvägen finns även bl.a. stenfrö och flikros. Tångviken, stranden närmast hamnen, är en klassisk och rik lokal för strandbeta där den är känd sedan Rikligt med tång gynnar arten. 2. Karl XII:s skansar Ett kulturskyddat försvarsverk byggt på talets början och tjänar idag ett bättre syfte än så. Skansarna, som hävdas med slåtter, domineras av en örtrik torräng med arter som ex. ekorrsvingel, blodnäva, vittåtel, sandlök, vårtåtel, vårbrodd, väddklint, rödklint, brudbröd, backvial, käringtand, tjärblomster, blåmunkar, mandelblomma, backtimjan, rotfibbla, sommarvicker, backglim m.fl. 3. Ras- och skogsmark mellan reservatet och Solviksvägen Omfattar fastigheterna Mölle 12:2, 12:11 och 12:17. Omfattas inte av reservatet men är en naturlig del av denna där skogsmarken, mestadels ek, fortsätter ned mot bebyggelsen och omfattas även ras- och klippmark. Ekskog på sydberg gynnar särskilt förekomsten av insekter, ett flertal rödlistade. 4. Kusten från hamnen österut utmed Södra Strandvägen (inkl Fågelviken) Till större delen strandskyddad. Ohävdad strandäng med rik förekomst av strandkål i strandbrinken. Mot hamnen Kullabygdens enda förekomst av strandmalört. 5. Mölle station med spårområde Ett större sammanhängande grusområde med svag gräsmark. Omgiven av träd- och buskmark, en grön korridor som fortsätter söderut utmed GC-vägen där denna ansluter till Mölle fälad. Utmed banvallen rödlistat lindbjörnbär (CR) som har få förekomster i landet. Spårområdet har även ett kulturhistoriskt värde. Vid boulebanan och grusmarken rödlistad murlansmossa. Artkännedom annars begränsad. Denna typ av grusmark, om den störs måttligt, hyser annars oftast små, annuella arter växtarter och insekter som missgynnas generellt av igenväxning, sten- och asfaltsbeläggning mm. 6. Området vid Mölle kapell, SCA-Stugorna Allé med hästkastanj. Området Norr om Mölle kapell mellan SCA stugbyområde och fram till den gamla municipalgränsen för Mölle, innehåller bok och ek samt den rödlistade blomsterbjörnbär. Även om området inte har natura 2000, eller naturreservats status så är området att betrakta som en del av detta sammanhängande intresse. NO hörnan av fastigheten för SCA-stugor är skogsklädd med bok och upplevs som en del av naturreservatet Ö Kullaberg. En mängd mindre stigar korsar området. 7. Skog och buskmark SO Gylleröd Fuktigare lövblandskog med tät undervegetation av björnbär. Mot banvallen dominerar buskmark med igenväxande beteshage. Hög grundvattennivå. 13

17 Områden på tomtmark 8. Sammanhängande berg bland bebyggelse Berg i gnejs, sydexponerad, med kratt och buskage som löper genom bebyggelsen ger Mölle ett karaktärsdrag med Grand Hotel. Inslaget av skog är större i dess östra del med större tomter. Artkunskapen om området är begränsat men samma arter kan förväntas som i omgivningarna. 9. Alkärr, nu reducerat genom bebyggelse, ligger mellan husen vid Högkulls- och Mossvägen. Kraftigt sumpigt i dess centrala del. Tidigare mer öppet och nyttjat för rekreation. Två mindre bäck rinner till kärret. 10.Tennisbanorna Större grönområde som är dåligt känd avseende naturvärden men som säkert också hyser intressanta arter vid närmare granskning. Grönområdet i sig är värdefullt att bevara som en grön allmän oas i Mölle. Blomsterbjörnbär Finns generellt på ett 30-tal olika platser inom byn, oftast i rest- och klippmark, i anslutning till enskild mark. Växten är rödlistad och bör uppmärksammas i samband med plan- och byggfrågor. Mölle är, med några undantag, den enda kända platsen för arten inom landet. Bild tagen från Karl XII:s skansar bort mot Fyren på Kullaberg. Rubus polyanthemus eller Blomsterbjörnbär. Inför fortsatt planering Mölles landskapsbild med utblickar från Mölle och blickar mot Mölle är av riksintresse. Förändring som påverkar landskapsbilden måste noga avvägas mot detta intresse. De gröna ytor, gröna kilar och berg i dagen som finns i Mölle, ska så långt det är möjligt bevaras. Dessa utgör kopplingen mellan Mölle och naturreservatet och är viktiga i vyn från havet och är att betrakta som en del av kulturmiljön. I Mölle finns en unik fauna och ett flertal rödlistade arter. Hänsyn till dessa måste tas och hanteras vid fortsatt planering. Parkering på naturmark, framförallt mot havet längs Norra Strandvägen, behöver förhindras. Bättre är att naturligt förbinda hamnen med ett gångstråk utefter strandlinjen mot Solviken. 14

18 Trafik och huvudstrukturer H Utblick Landmärke Knutpunkt H Stråk Hållplats Karta över huvudstrukturer och trafikmönster i Mölle Huvuddrag Mölle binds samman genom ett relativt finmaskigt och oregelbundet nät av vägar, stigar och trappor med Kullabergsvägen som den sammanlänkande ryggraden. Vägarna, i Mölle, är smala och saknar trottoar, med något enstaka undantag. De äldsta husen ligger med långsidan och entrén mot vägen, och då vätter oftast andra långsidan mot Öresund. För moderna hus har utsikten mot havet varit det som orienterat bebyggelsen. Själva gatunätet är att betrakta som en del av kulturmiljön och är i sig bevarandevärd. 15

19 Kullabergsvägen är smal och saknar trottoar. I bakgrunden ser vi Grand hotel som är ett framträdande landmärke i Mölle. Några stigar har skyltats... Mölle består av tre ursprungliga byar: Gylleröd, Mölle by (fiskeläget) och Bökebolet (en bit upp på berget). Det finns två knutpunkter i Mölle där den ena är stationshuset vid busshållsplatsen och det andra är hamnen. Hela Mölle är som ett enda stort landmärke och det är framförallt hotelbygganderna som sticker ut lite...andra är mer svårupptäckta. extra. Vyn från 111:an mot Mölle kapell, byggt 1935 med Kullabergs trädfasad i bakgrunden är en vacker vy och ett landmärke som utgör entrén till den samlade bebyggelsen. Utblickar Utblickarna från byn är många och det finns ett flertal vackra vyer ut över havet och mot fyren på Kullaberg. 16

20 Trafik och huvudstrukturer Buss Bussen stannar framför den gamla järnvägsstationen, som är slutstation för busslinjen. För närvarande trafikeras sträckan Mölle - Höganäs av linje 222 som avgår en gång i timmen med några fler avgångar på morgonen. Lördagar och söndagar går den varannan timme. För att ta sig vidare ut i naturreservatet måste man idag gå, cykla, köra bil eller rida. Det är idag inte möjligt att ta sig vidare med kollektivtrafik ut i naturreservatet. Det har diskuteras olika möjligheter för detta och en bussförbindelse ut till fyren och naturrummet på Kullaberg, från stationen i Mölle, är en möjlig lösning. Gång och cykel Cykling sker utmed vägarna och den gamla banvallen är idag cykelväg söderut mot Nyhamnsläge och vidare mot Höganäs. Promenader i Mölle sker utmed vägarna eller så kan man leta sig på någon av de många små gångar och stigar som går från havet, upp för berget, mellan husen och ut i Kullabergsnaturreservat. Parkering Parkering i Mölle sker lite varstans: på naturmark, längs gatorna, inom den egna fastigheten och på aviserade platser. En tillfällig besökare till Mölle med bil parkerar helst i hamnen, eller i närheten av den och vidare längs Norra Strandvägen bort mot badet i Ransvik. Boende i Mölle parkerar inom egen fastigheten eller längs allmän väg. I takt med intresset att besöka Mölle har många fastighetsägare valt att inreda garage till boningsrum, eller på annat vis byggt bort sina möjligheter att anordna parkering inom den egna fastigheten. Detta leder till att allt fler parkerar längs allmän väg och sammantaget med det höga besökstrycket blir resultatet att parkering i Mölle stundtals upplevs som besvärlig. Det blir besvärligt med många parkerade bilar på allmän väg för de som ska köra på vägarna och särskilt för den tyngre trafiken. Besvärligheten är också att alla vill parkera så nära sin målpunkt det går, samti- Kullabergsvägen är smal, brant och bebyggelsen ligger tätt inpå med många direkta utfarter mot vägen. 17

21 En välutnyttjad parkering vid hamnen. digt som det finns lediga parkeringsplatser i Mölle, även när det är som mest bilar. Dessa parkeringsmöjligheter finns en bit från målpunkterna och är inte så väl aviserade. Parkering på natur- och grönaytor Gröna ytor tas i anspråk som parkeringsplatser i Mölle och de slitna grönaytorna övergår felaktigt att betrakta som parkeringsbara ytor, detta ske framförallt längs Norra Strandvägen. Längs Norra Strandvägen borde de inte parkeras bilar utan istället borde hamnen kopplas samman med solviken med ett gångstråk längs Norra Strandvägen och havet. Parkering till verksamheter De verksamheter som finns i Mölle har svårt att tillgodose parkeringsmöjligheter för den egna verksamheten, deras besökare får parkera utmed allmän väg eftersom verksamheten inte kan ordna egen parkering, i tillräcklig utsträckning, inom den egna fastigheten. Detta samtidigt som några verksamheter har gott om lediga parkeringsplatser. Så parkeringsproblematiken är inget generellt problem utan gäller endast för några och under en begränsad tid på året. Infartsparkering I gällande ÖP 2002 framhålls att de kan anläggas en infartsparkering i anslutning till Kyrkan. Idag finns det två alternativ som ska beaktas i fortsatt planlägg- ning och det är vid kyrkan och vid stationen. Konsekvenserna och effekterna av en infartsparkering måste studeras vidare i fortsatt planläggning. Inför fortsatt planering Det slingrande och finmaskiga gatunätet, samt de små stigar och gångar som leder från havet och upp genom Mölle och ut i naturreservatet, är att betrakta som en del av riksintresset för kulturmiljön och ska bevaras i kommande planering. Det finns begränsade möjligheter att anlägga nya parkeringsplatser i Mölle. I arbetet med nya detaljplaner kommer parkeringsfrågan att studeras ytterliggare. Mycket parkering sker utmed allmän väg som borde ske inom den egna fastigheten eller på särskilt aviserade platser. Parkering på naturmark och på allmän väg måste minska i Mölle. Det behövs en bättre kollektivtrafik koppling mellan Mölle och Naturrummet på Kullaberg. Mölle har många kvalitéer med utblickar, landmärken och en speciell struktur som måste värnas, framhållas och förstärkas, i kommande planering. 18

22 Gällande detaljplaner / Gällande detaljplaner i Mölle. Den går i ett spektra från mörkt till ljust, där den mörkaste är äldst och ljusast är yngst. 19

23 Gällande detaljplaner Den äldsta stadsplanen för Mölle från I Mölle finns det 30 st gällande detaljplaner. Utav dessa 30 detaljplaner är det några få planer som gäller för den största ytan i Mölle och dessa är också de äldsta. Dessa äldre yttäckande detaljplaner är upprättade mellan 1948 och 1965 i en tid då planeringsidealet såg annorlunda ut. De intentioner som finns i de äldre detaljplanerna har inte genomförts och idag anses de otidsenliga, försvårar bygglovsprövning för befintliga byggnader och skyddar inte riksintresset för kulturmiljön i Mölle. I de tidiga detaljplanerna fanns ambitionen att räta ut vägar och riva mycket av de äldre husen något som idag är otänkbart och står i strid mot bevarandet av kulturmiljön. Eftersom bygglovsprövningen utifrån de äldre detaljplanerna varit svårhanterlig har det i många ärenden bedömts nödvändigt att hänvisa till en ändring av gällande detaljplan. Dessa ändringarna har resulterat i många och små detaljplaner, vilket är ett mycket tidskrävande arbete och inget effektivt sätt att ersätta de större äldre detaljplanerna på. De, i stora drag inaktuella, äldre detaljplanerna skapar rättsosäkerhet för de enskilda fastighetsägarna och för de som vill köpa och bygga till på en fastighet i Mölle och planer äldre än 1965 behöver förnyas. Planer gjorda mellan 1965 och 1995 bör ses över och vid behov förnyas i samband med förnyelsen av de äldre detaljplanerna. De planer som fortfarande har genomförandetid kvar kan inte, så länge de har genomförandetid kvar, ingå i ny planläggning. Inför fortsatt planering Nya detaljplaner måste säkra riksintresset för kulturmiljön. De äldre och inaktuella detaljplanerna måste ersättas med nya detaljplaner som skapar en rättssäkerhet för fastighetsköpare och fastighetsägare i Mölle och som värnar kulturmiljövärdena i Mölle. Nya detaljplaner måste täcka större ytor i Mölle för att effektivt förnya de äldre detaljplanerna. Mölle har många kvalitéer med utblickar, landmärken och en speciell struktur som måste värnas, framhållas och förstärkas, i kommande planering. 20

24 Näringsliv och turism De första turisterna kom till Mölle med ångbåt vid 1800-talets mitt. Mölle har en lång tradtion som turistort där Mölles ansedda image återspeglar de turister som lockas hit. Lyx, lust, hamnen, harmoni och självklart historian och naturupplevelserna lockar turisterna hit. Det var under början av 1900-talet som turismen blomstrade och speciellt efter att järvägslinjen mellan Höganäs och Mölle invigdes, 1910 då man som turist kunde åka med direkttåg från Berlin. Turisterna var främst tyskar och danskar som kom hit för att äta, må bra och självklart för att bada. Men allt efter att tiden har gått har Mölle fått konkurrens av lättheten att ta sig till övriga världen. Dagens turister är främst sommargäster som har sina sommarbostäder här. Klättring är en uppskattad upplevelse på Kullaberg. Kullaberg har kommit att bli ett mycket populärt besöksmål för dykare, surfare och bergsklättrare. Mölle är den företagstätaste orten i Höganäs kommun i relation till antalet invånare. 60 aktiebolag, xx enskilda firmor och handelsbolag. Invånarantalet är ca 720 personer och under somrarna bor cirka personer i orten., vilket innebär att mer än var tionde invånare är företagare. Orsaken till företagstätheten har egentligen två huvudorsaker. Den första orsaken är den höga andelen företagare bland invånarna. Många av företagen har verksamheter på andra ställen än i Mölle, men där ägaren är bosatt i Mölle. Bild ur filmen Badlif vid Mölle från Näringsliv och turism idag Dagens turism i Mölle har en annan karaktär än den gamla badturismen. Idag präglas turismen av exempelvis småbåtshamnen och golfbanan. ett mycket attraktivt turistmål kring Mölle är Kullens fyr och Kullaberg dit människor söker sig för att fascineras av utsikten, de dramatiska klipporna samt floran och faunan. Den andra orsaken är Mölle som turistort vilket innebär ett relativt stort antal kiosker, cafeer, restauranger, aktivitetsföretag, hotell och andra typer av boenden. Mölle och Kullaberg (Kullen), tillhör av hävd själlänningarna som ett besöksmål som man besöker regelbundet. Naturen och de geografiska förutsättningarna är exotiska för en dansk och traditionen med båtförbindelser till Köpenhamn ligger väl rotat. Platsbrist försvårar för en större exploatering/ tilllväxt av nya turistinriktade företag. Samtidigt är 21

25 Mölle har ett unikt läge för surfning och man talar om Möllevågen som en alldeles särskild upplevelse och detta lockar surfare från hela Sverige och även från andra länder. Mölles småskalighet en av dess stora fördelar. Till kommunens avdelning för Näringsliv och marknad kommer det regelbundet förfrågningar om lokaler att hyra i Mölle, det begränsade utbudet gör dock att många initiativ förblir oprövade. Hotellen och andra typer av boenden för besökare finns med stor variation från hotellboende till bed and breakfast och även vandrahems eller campingboende. First Camp i Möllehässle ligger visserligen utanför Mölle tätort, men från turistsynpunkt kan man säga at turist-mölle börjar där väg 111 möter Norra Kustvägen. I detta vägskäl finns förutom året-runt-öppen camping, med serviceutbud via sin butik, även en inredningsbutik med servering samt en pizzeria. Uppe på Kullaberg finns kiosk, hotell/ restaurang, café (Ransvik) naturrum och en golfbana. Projektplaner på andra typer av turistanläggningar ute på Kullaberg har kommit och gått. En stor del av turistföretagen ägs och drivs av möllebor. Hotellen är värda ett eget kapitel. De två stora hotellen Grand Hotell och Hotell Kullaberg har utvecklats åt lite olika håll. Grand Hotell är fortfarande att klassiskt familjeägt hotell i gammal stil. Hotell Kullaberg har utvecklats till ett hotell där rummen ägs som andelslägenheter, men som också hyrs ut som vanliga hotellrum. Det har framhållits att hotellen, som alla ligger inom kort promenadavstånd, skulle kunna vinna på en utökad form av samverkan. En större sammanlagd kapacitet skulle ge förutsättningar för större bokningar på samma sätt som större konferenshotell kan. En sådan utveckling skulle ge ett välkommet underlag för mer året-runtutbud i verksamheter riktade till besöksnäringen. Grand Hotel i Mölle Framtiden 22

26 Bad Bad Näringsliv och turism Utkikspunkt Barakulle Rekreation Friluftsområde Naturupplevelser Hotell Olympia Tennis Strandgården Grand Hotel SCA Stugby Surfning Hamn Hotell Kullaberg Hotell Provance Stationshuset Mölle kapell Boule Fotboll Mölles Övernattning och aktiveter 23

27 Turistorten Mölle har ett tungt arv att falla tillbaka på och efter en svacka under andra halvan av 1900-talet kan man idag säga att mölleborna åter blivit aktiva på att erbjuda turisterna upplevelser, som de betalar för. Mölle är fortfarande en sommarort, där många av företagen som riktar sig till turisterna stänger efter sommarsäsongen. Mölle har dock en potential att förlänga säsongen, kanske rent av sikta på året-runt-turism i större omfattning. Kullaberg är värt ett besök året runt och mycket av övrigt utbud är egentligen inte säsongsberoende. Kommunens läge gör att ett väl marknadsfört året-runt-utbud har alla möjligheter att lyckas. Drygt en miljon skåningar och ytterligare två miljoner danskar finns i närområdet (Skåne och Själland). De icke turistberoende företagen i Mölle är som tidigare nämnts kopplade till ägarens boende i Mölle. Många företag vänder sig till kunder runt om i Sverige och världen och företagets geografiska belägenhet är inte beroende av dess placering. I Höganäs och andra tätorter har företagshotell, där flera småföretag finns under samma tak, uppstått. I Mölle finns inget företagshotell, eller kluster av företag. Om möjligheten fanns skulle troligen det vara en faktor för en näringslivsutveckling och utökat antal arbetstillfällen. Exempel från Nyhamnsläge och Höganäs visar att omvandling av en större villa till kontorshotell ger en utökad möjlighet för företagande utan att egentligen ändra byns karaktär på något negativt sätt. Mölle är förknippat med bad men erbjuder inget utöver vad man kan finna på andra platser. En verksamhet med koppling och utveckling av bad vore ett bra komplement till turistorten, en spaanlägning eller liknande. Området för SCA - stugby har en bra placering i Mölle och för att anlägga verksamhet som kan stödja Mölle som turistort. Hamnen i Mölle. Inför fortsatt planering Framtida planering måste främja och stärka Mölle som turist- och besöksort. Den fysiska planeringen behöver ge förutsättningar för nya verksamhetsideér som kompletterar pågående verksamheter i Mölle. Skapa förutsättningar för en bättre koppling mellan Mölle och Naturrum på Kullaberg. I kommande detaljplanering ta till vara på och försträka de upplevelser som idag förknippas med Mölle. 24

28 Vatten Vatten Mölle by försörjs idag med kommunalt vatten. En del högt belägna fastigheter ingår i Mölles högzon. Några enstaka fastigheter har eget vatten men en stor del av dessa kommer sannolikt att ingå i verksamhetsområdet för kommunalt vatten inom överskådlig tid. Vid högförbrukning (oftast sommartid) kan vattenförsörjningen ibland vara något begränsad. Detta är ett problem som även finns i många andra delar av kommunen. Vattenledningsnätet till Mölle har begränsad kapacitet och vid eventuella utbyggnadsplaner av byn måste därför vattenförsörjningen utredas. En ny vattenledning till Mölle alternativt ny lågreservoar skulle innebära omfattande kostnader. Spillvatten Bortsett från några enstaka fastigheter är hela Mölle idag anslutet till det kommunala spillvattennätet. Dessa enstaka fastigheter bedöms kunna anslutas inom några år. Spillvattennätet är överbelastat pga anslutet dag- och dränvatten. Detta kan medföra risk för källaröversvämningar i vissa delar av byn. Det finns sannolikt även många felkopplingar där delar av ett äldre ledningsnät är anslutet till det kommunala spillvattennätet. P.g.a. överbelastning i nätet är anslutning av ytterligare fastigheter olämpligt utan att spillvattennätet först helt eller delvis saneras. Dagvatten Största delen av Mölle är anslutet till kommunala dagvattennätet. Ledningarna mynnar i havet via ca 8 st utsläppspunkter. En handfull fastigheter i Mölle saknar dagvattenanslutning, då det ej finns dagvattenledning i gatan. Detta innebär att dagvatten, både från gatan och fastigheterna, i dessa fall sannolikt är kopplade på spillvattenledningen. Utbyggnad av dagvattennätet i dessa gator vore önskvärt, men är kostsamt. Planeringsmässigt finns en sådan utbyggnad ej med inom överskådlig framtid. Ytterligare påkopplingar till dagvattennätet är möjliga. Dock får det i varje enskilt fall utredas huruvida det behövs någon form av fördröjning. Dagvattennätet bedöms generellt sett tåla ytterligare några enstaka påkopplingar, men om större ytor ska anslutas bedöms vattnet behöva fördröjas innan det släpps på ledningsnätet. Grundvatten I Mölle förekommer problem med grundvatten som tränger fram och måste tas om hand i dagvattennätet. Denna problematik har uppstått på senare tid och kan ha samband med bergvärmeborrningar. Inför fortsatt planering Ny exploatering är begränsad eftersom befintligt nät för spillvatten är överbelastad. Ny exploatering i Mölle är begränsad eftersom kapaciteten i befintliga vattenledningar till Mölle är maximerad. Ny exploatering behöver fördröja dagvattnet innan det går ut i dagvattennätet, en utbyggnad av dagvattennätet ligger långt fram i tiden. 25

29 Öppet vattendrag Kulverterat vattendrag Dagvattnets väg från berget ner till havet genom Mölle 26

30 Riksintressen Riksintressen Ett riksintresse kan ha många olika uttryck, det kan vara ett ovärderligt kulturlandskap på Österlen eller ett fornlämningsrikt område som kusthedarna utmed Öresund i vår kommun. Det kan också vara en hamn som har betydelse för landets transportvägar eller ett stråk där en viktig järnväg kan komma att byggas. Riksintressen är områden som staten pekat ut som viktiga att bevara eller att exploatera. Exempel på bevarandeintressen är natur- och kulturmiljövärden. Exploateringsintressen kan vara framtida vägdragningar eller område för vindkraft. Syftet är att tillvarata nationella intressen i markanvändningen. Ett riksintresse har oftast också ett värde som kan utvecklas till något attraktivt för kommunen! Bakgrund Hushållningsbestämmelserna från 1970-talet var styrmedel för en samlad utveckling när det gäller resursanvändningen. De statliga sektorsmyndigheterna fick i uppdrag att peka ut områden av riksintressen. Vid införande av plan- och bygglagen 1987 och det som allmänt benämns det kommunala planmonopolet behövdes en viss uppsikt över statens intressen, och då fick riksintressen status av s.k. inkallelsegrund. Det innebär att staten genom länsstyrelsen kan upphäva kommunens planer om riksintressen inte tillgodoses. Lagstiftningen Riksintressen finns i kap 3 och 4 Miljöbalken. De är styrande för hur marken kan användas på ett lämpligt sätt genom att: Ange vilken markanvändning som är av nationell betydelse för framtiden. Anvisa en modell för hur beslut ska fattas (av vägning mellan konkurrerande intressen, förbud mot skada samt bedömning av långsiktiga konse kvenser), Redovisning i översiktsplanen. Det finns andra starkare skyddsinstitut som reservat, fornminnen etc. Natura 2000 klassificeras som ett riksintresse men skiljer sig från övriga riksintressen genom att värden och avgränsning inte får ingå i dialogen mellan stat och kommun. Process De riksintresseanspråk som väckts av centrala verk och som berör Mölle gäller kulturmiljövård (riksantikvarieämbetet ), naturvården (naturvårdsverket), medan kustzonen och det rörliga friluftslivet är direkt geografiskt utpekade i lagen. Det är kommunens ansvar att i översiktsplan bekräfta statens anspråk eller ge förslag till förändring. Kommunen ska därför också analysera anspråken och ange hur kommunen avser att tillvarata de värden som man är enig med staten om. I översiktsplanen ska det alltså framgå om kommunen inte är enig med staten när det gäller statens anspråk på riksintressen. 27

31 Uttryck för riksintresset: Fornlämningsrikt område med välbevarade fornlämningar från i synnerhet brons- och järnålder i form av gravhögar, stensättningar och domarringar, välbevarat odlingslandskap, äldre vägnät och bevarade hägnadssystem samt allésystem. Badorterna Mölle och Arild med välbevarat byggnadsbestånd från tiden kring sekelskiftet 1900, Mölle och Arilds kapell. Kullens fyr från 1900-talets början med strategiskt läge på Kullabergs västra spets. I området ingår även: Karl XII:s skans i Mölle som ingått i 1700-talets försvarssystem av Öresundskusten. Kommunens synpunkt rörande riksintresse Riksinresse för kulturmiljövård Riksintresse för kulturmiljövård Kustmiljö och odlingslandskap framvuxet ur det forna Kulla fälad med bosättningskontinuitet sedan förhistorisk tid med talrika bevarade fornlämningsmiljöer i ett variationsrikt landskap med sockencentrum, bymiljöer, fiskelägen, badorter och en av landets äldsta, mycket strategiskt belägen fyrplats. Ur främst fiskelägena har successivt samhällsbildningar vuxit fram från tiden sent 1800-tal till tidigt 1900-tal. Krapperups slott av medeltida ursprung och omgivande parker samt den av godsförvaltningen präglade bebyggelsen och odlingslandskapet. Kommunen har inga synpunkter på avgränsningen. Värdebeskrivningen behöver uppgraderas. Följande aspekter behöver förtydligas i värdebeskrivningen; - Bebyggelsens beroende av topografin, hur bygg naderna följer långsidan mot nivåkurvorna, med få undantag har alla tak långsidan mot bergsslutt ningen. - Rytmiken i förhållandet bebyggelse och berg i dagen med växtlighet. - Även gatorna följer nivåkurvorna med avbrott för tvärgående gudor som leder ner mot hamnen. - Fasadmaterial är oftast ljus puts. - I byggnadsbeståndet kan gärna nämnas vad som har kopplingar till badortskulturen, som hotellen där de ligger som landmärken. - Nationalromantiskt grupp vid skansarna. Statio nen. - Hamnen och hamnbebyggelsen. 28

32 Riksintressen Riksintresse fågeldirektivet och habitatdirektivet EU har antagit två direktiv, fågeldirektivet och habitatdirektivet, för att skydda hotade arter och livsmiljöer. Skyddet ska bidra till att skyddsvärda naturtyper och arter får ett långsiktigt bevarande. För Natura 2000-områden gäller enligt miljöbalken att det inte är tillåtet med verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturmiljön i området. Natura 2000 området i Mölle är det område som är utpekat som Kullabergs naturreservat. Riksinresse för fågeldirektivet och habitatdirektivet Riksintresse för naturvård Områden av riksintresse för naturvård (enligt miljöbalken 3 kap. 6 ) är urval av områden med de bästa exemplen på landskapstyper, naturtyper och andra naturvärden som är karakteristiska för landets olika naturgeografiska regioner. Naturreservat syftar till att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Mölle har både naturreservat söder och norr om samhället. Kommunens synpunkt rörande riksintresse Kommunen har inga synpunkter på avgränsning eller omfattning. Riksintresse för naturvård 29

33 Det generella strandskyddet är 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområdet och inkluderar även undervattensmiljön. Strandskyddet gäller samtliga stränder vid havet, insjöar och vattendrag oavsett storlek. På några få platser är strandskyddet borttaget, till exempel i en del tätorter. På vissa platser är strandskyddet utökat upp till 300 meter. Kommunens synpunkt rörande riksintresse Slutligen finns strandskydd som behandlas i detaljplan eller som dispens. För hamnområdet kommer detaljplan att upprättas. Mölles tre badplatser Fågelviken, Solviken och Ransvik kan t ex ha behov av hygienutrymmen eller liknande. Strandskydd Strandskydd Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs kusterna och skärgårdarna, är mycket betydelsefulla för allmänheten och för det växt- och djurliv som är beroende av vattenmiljöer. Strandskyddet tillkom 1950 med syftet att bevara allmänhetens friluftsliv. Numera syftar strandskyddet också till att bevara land- och vattenområden för att de är biologiskt värdefulla. Tack vare strandskyddet har vi möjlighet att promenera längs stränderna, bada, fiska, åka skridskor och göra strandhugg från en båt. Strandskyddet skyddar också djur och växter som lever på och i närheten av stränderna samt i vattnet. 30

34 Riksintressen Många av aktiviteterna inom ramen för friluftsliv är av intresse för besökare och turister, men på grund av att verksamhetsgrenarna ofta haft olika huvudmän (turistbyrå/fritidssektorn) har samarbetet inte alltid varit det bästa tänkbara. Kommunens synpunkt rörande riksintresse Kommunen har inga synpunkter på avgränsningen. Hamnen med surfvågen och stråket ut mot Kullens Fyr förtydligar värdet. Nya parkeringsplatser för större tillgänglighet. Riksinresse för rörligt friluftsliv och turism. Riksintresse för rörligt friluftsliv och turism. Friluftsliv är ett samlingsbegrepp för fritidsaktiviteter som genomförs utomhus och inkluderar såväl organiserad som oorganiserad verksamhet. Till det organiserade friluftslivet hör de utomhusaktiviter som sker i föreningsform. Ett särskilt begrepp är det rörliga friluftslivet. Det rörliga friluftslivet skulle på 1980-talet främjas särskilt genom inrättandet av naturvårdsområden där tillgängligheten till naturen gavs särskilda resurser för att öka tillgängligheten till skog, mark och vatten utan de inskränkningar som naturreservat och nationalparker inneburit. 31

35 Riksintresse för kustzonen innebär att exploatering och andra ingrepp i miljön endast får komma till stånd om områdets natur- och kulturvärden inte påtagligt skadas. Kommunens synpunkt rörande riksintresse Är geografiskt avgränsat. Ny bebyggelse kommer att föreslås inom samhällets ramar. Riksintresse för kustzon Riksintresse för kustzon Skånes kustområden innehåller betydande natur-, kultur-och rekreationsvärden. Särskilt under det senaste århundradet har den skånska kusten i ökad utsträckning tagits i anspråk för olika ändamål, bl.a. då tätorterna vuxit, liksom industriområdena, och allt fl er fritidshusområden byggts. Den skånska kusten har utpekats som en högexploaterad kust där stor restriktivitet ska gälla beträffande exploateringar som innebär påtaglig skada på natur- och kulturvärdena, bl.a. beträffande ytterligare enskild fritidsbebyggelse. Kustzonen har utpekats som riksintresse enligt miljöbalken 4 kap. 4. Inför fortsatt planering Syftet med programmet är att identifiera kulturmiljövärden och ta fram material som underlag för detaljplaner där ett tillgodoseende av riksintressen är primärt. Nya utbyggnads- eller förändringsprojekt ska stärka berörda riksintressen. Kommande detaljplaner ska ha en geografisk omfattning så att stora delar av Mölle ingår i några få planer. Frimärksplaner ska undvikas. 32

36 Södra Gylleröd Gällande Översiktsplan från 2002, aktualiserad 2005 och Bakgrund I översiktsplan från 2002 pekas ett område strax söder om Mölle ut som lämpligt för bostäder. Området är idag inte intressant för exploatering och följande avsnitt behandlar kända förutsättning och argumenten mot en exploatering av området. Länsstyrelsens yttrande över ÖP 2002 Länsstyrelsen skriver följande i sitt yttrande till gällande översiktsplan från 2002: Förslaget till ny tätortsbebyggelse och infartsparkering i anslutning till Mölle berör ett flertal riksintressen, vilket framgår av översiktsplanen. Länsstyrelsen anser att ifrågavarande landskapsavsnitt hyser betydande värden samt att utblickarna från vägen ut över Skälderviken (felskrivning läs: Öresund) är av betydelse för upplevelsen av landskapet. Eventuell ny bebyggelse i anslutning till Mölle kräver omsorgsfull planering och anpassning till landskapet. Länsstyrelsen är tveksam till förslaget i översiktsplanen och anser att exploateringen av området kan innebära skada på riksintressena. En framtida prövning enligt 12 kap PBL kan därför inte uteslutas. Miljöbalken Mölle fälad ingår i det inom EU gemensamma Natura 2000-nätverket. Det finns en generell tillståndsplikt, utöver reservatsföreskrifterna, för verksamhet eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett sådant Natura 2000-område. Tillstånd får endast lämnas om verksamheten inte skadar den livsmiljö eller försvårar bevarandet av de arter som avses skyddas i området (7:28 b MB) Under vissa angivna förutsättningar får en sådan verksamhet eller åtgärd ändå tillåtas. I så fall krävs att regeringen prövar frågan (7:29 MB). Alla Natura 2000-områden har även status av riksintresse (4:1 MB). Planer (kommunala detaljplaner, arbetsplaner för vägprojekt, etc) som för sitt genomförande kräver prövning enligt 7:28 a MB får komma till stånd endast om sådant tillstånd lämnats (4:8 MB). 33

37 Naturreservatet Mölle fälad Mölle fälad karaktäriseras av steniga men gröna strandängar eller kusthedar, under lång tid hållna i gott skick av betande mulor. Fem mindre vattensamlingar glittrar strax innanför strandlinjen och till dem har naturskyddsåtgärderna länge koncentrerats. De förklarades som naturminnesmärke 1951 och både de och de omgivande markerna blev naturreservat Främsta orsaken till fridlysningen var pölarnas eminenta invånare, klockgrodan, som här länge hade sin enda förekomst men här finns även den större vattensalamandern. Som nämnts tidigare i texten är området rikt på strandgölar, kärr och främst silkärr där grundvattnet träcker upp ur marken. Markförhållandena skiftar också från kalkpåverkan till kalkfattiga förhållanden. Fäladen är en spillra av den forna Kulla fälad, det vill säga den gemensamma utmarken för alla byar, som sträckte sig från Kullaberg in i Helsingborgs kommun. Betes-traditionen och att gräsmarken inte utsatts för konstgödning har tillsammans med ovan nämnda skapat en artrik flora och då även ett rikt fågelliv. Lilamarkerat område avser naturreservat. Geologi Berggrunden söder och sydost om Mölle utgörs av kambriska till ordoviciska sandstenar och skiffrar med visst kalkinslag. De lösa jordarterna mellan Mölle och Krapperup domineras av sand med fickor av svallad lerig morän, den senare i ett stråk från Mölle till Lerhamn. Från Möllehässle söderut till Krapperup samt runt Brunnby och söderut finns två större fält med isälvssand. Av särskilt intresse är att här även finns intermoräna avlagringar i dagen, dvs. orörda jordarter från tiden före inlandsisen. Inom övriga ytor söder om Kullaberg dominerar leriga till sandiga morän. Här är det troligen frågan om att den leriga moränen till större del överlagrats med sand utom i nämnda stråk. 34