Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare och skolsköterskor Bonnier Conference Center, Stockholm

Transkript

1 Hur mår våra barn och ungdomar? Curt thagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare och skolsköterskor Bonnier Conference Center, Stockholm

2 Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science konferenser April 2010

3 Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Uttalande Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige april 2010 Panelens bedömning är att det har skett en ökning av vissa typer av psykisk ohälsa hos ungdomar, till exempel nedstämdhet och oro, från mitten av 1980-talet till mitten av talet.

4 Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Uttalande Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige april 2010 Det är slående hur lite vetenskapligt grundad kunskap det finns om förändringar i barns psykiska hälsa, speciellt för mindre barn. Utifrån underlaget kan panelen inte uttala sig om barn i åldern 0-10 år.

5 Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Uttalande Skola, lärande och psykisk hälsa april 2010 Skolan har en stor betydelse för barns psykiska hälsa. Att de första skolåren blir en positiv erfarenhet, och att barnet lär sig läsa, är otvetydigt viktigt för barnets fortsatta lärande och för att det ska må bra. Dåliga skolprestationer leder till en låg självkänsla. Det kan också leda till utagerande beteenden, som i sin tur förstärks om lärare och kamrater reagerar negativt på barnets beteende.

6 Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Uttalande Skola, lärande och psykisk hälsa april 2010 Forskning visar även att orsakssambandet går i andra riktningen; att en låg självkänsla och utagerande beteenden ökar risken för att barnet ska prestera sämre i skolan. Det finns belägg för att en ond cirkel av psykisk ohälsa och dåliga skolprestationer ofta följer barnet från tidiga skolår och upp i ungdomsåren.

7

8 Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009

9 Den långa marschen : Barnpsykiatrikommittén -delbetänkande 1997: Socialstyrelsen l förslag 1998: Barnpsykiatrikommitténs slutbetänkande : Socialstyrelsens pilotstudier 2005: Socialstyrelsen - förslag 2008: Regeringsförslag g g och Riksdagsbeslut 2009: Första mätningen

10 Aktörer Barnpsykiatrikommittén: initiativtagare Socialstyrelsen: Utredningar, pilotstudier och förslag SCB: Datainsamling Karlstads universitet: Dataanalyser Statens folkhälsoinstitut: Återkoppling av resultat

11 Dataanalyser Karlstads universitet (uppdrag Socialstyrelsens UPP-centrum) Statens Folkhälsoinstitut CHESS

12 Socialstyrelsens förslag 1997

13 Knäckfrågorna 1997 Vad att mäta? Informanter - barn eller föräldrar? Urval eller? Design Etik, integritet och sekretess

14 Nytt perspektiv med dubbla syften Epidemiologisk bevakning och lokalt kunskapsstöd

15 Skälen för totalundersökning Återföra lokala data till skolor och kommuner underlag för reflektion och analys; incitament för handling Lokala och regionala variationer kan studeras Sverigestudie innebär mobilisering

16 Huvudförslag från Socialstyrelsen/EpC (december 1997) Psykisk hälsa och ohälsa Återkommande tvärsnittsundersökningar vart tredje år En årskull år (åk6-9) Totalundersökning

17 Pilotstudier t

18 Allmän slutsats De pilotstudier ilttdi som genomförts föt visar att datainsamlingar baserade på självskattning och genomförda som totalundersökningar kan a) genomföras med högt deltagande (85 90 %), b)ge relevant och användbar information om barns och ungdomars psykiska hälsa vilken kan användas både för epidemiologisk bevakning och som underlag lokalt i förebyggande och hälsofrämjande arbete.

19 Socialstyrelsens förslag 2005

20 Förslag från Socialstyrelsen (januari 2005) Psykisk hälsa och ohälsa Återkommande tvärsnittsundersökningar vart tredje år Anonyma svar, en lektion Årskurs 6 och 9 Totalundersökning

21 Mätningen Ht 2009

22 Deltagande elever i årskurs 6 och 9 83 % totalt 86 % i årskurs 6 80 % i årskurs 9

23 Tre mätinstrument t t Psykosomatiska k besvär (PSPskalan) Styrkor och svårigheter (SDQ) Hälsorelaterad livkvalitet (Kidscreen)

24 Analysstrategi Total sample of students Selecting random sample 10% (17 000). SPSS. Item analyses based on random sample. RUMM 2030 Examinations of psychometric properties Rasch analysis Targeting Categorisation of items Reliability Global item fit Differential Item Functioning Required and appropriate scale revisions Calculating person measures for entire population based on anchored item parameters from analysis of random sample. Deciding on cut off points for reporting Selecting scales and dimensions for presentation

25 Psykosomatiska besvär [PSP-skalan] Har du känt att du haft svårt att koncentrera dig? Split fl och p Har du känt att du haft svårt att sova? Har du besvärats av huvudvärk? Har du besvärats av magont? Split fl och p Har du känt dig spänd? Har du haft dålig aptit? Har du känt dig ledsen? Split fl och p Har du känt dig yr i huvudet?

26 Koncentrationssvårigheter [SDQ] Jag är rastlös. Jag kan inte vara stilla länge Jag har svårt att sitta stilla, jag vill jämt vrida och röra på mig Jag har svårt att koncentrera mig. Jag är lättstörd Jag tänker mig för innan jag gör olika saker Jag kan koncentrera mig, göra klart det jag arbetar med

27 Påverkan på vardagslivet (av svårigheter) [SDQ] Besväras eller oroas du av svårigheterna? Stör svårigheterna ditt vardagsliv inom följande områden? Hemma/I familjen Med kamrater I skolarbetet Vid fritidsaktiviteter Frågorna ovan skulle besvaras om ja på frågan: Tycker du att du har svårigheter med något av följande: Dina känslor, din koncentrationsförmåga, ditt beteende eller med att komma överens och umgås med andra?

28 Nedstämdhet [Kidscreen] Kände du att allt du gör blir dåligt? Kände du dig ledsen? Split fl och p Kände du dig så nere att du inte hade lust att göra någonting? Kände du att allting i ditt liv blir fel? - Borttagen Kände du dig trött på allt? Kände du dig ensam? Kände du dig pressad?

29 (Bristande) välbefinnande [Kidscreen] Var ditt liv bra? Kände du dig glad över att leva? - Brottagen Kände du dig nöjd med ditt liv? Var du på gott humör? Kände du dig glad? Hade du kul?

30 Preliminära resultat i urval

31 Psykosomatiska besvär i gruppen > P90 årskurs 6 och 9 Besvär Koncen Sömn- Huvud- Mag- Känt Dålig Känt Känt under de senaste 6 månaderna: trations -svårighetesvårigheteväront dig spänd aptit dig ledsen dig yr Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig

32 Psykisk ohälsa fördelat efter kön och årskurs Procent > P90 Årskurs 6 Årskurs 9 Flickor Pojkar Flickor Pojkar n= Psykosomatiska besvär Koncentrationssvårigheter Påverkan på vardagslivet Nedstämdhet Bit Bristande välbefinnande älbfi

33 Psykisk ohälsa fördelat efter familjestruktur flickor årskurs 9 Årskurs 9 Procent > P90 Bor hos mamma & pappa Växelvis boende Bor hos en förälder Bo ensam el med annan Flickor n= Psykosomatiska besvär Koncentrationssvårigheter Påverkan på vardagslivet Nedstämdhet dh Bristande välbefinnande Pojkar n= Psykosomatiska besvär Koncentrationssvårigheter Påverkan på vardagslivet Nedstämdhet Bristande välbefinnande

34 Psykisk ohälsa fördelat efter födelseland flickor årskurs 9 Procent > P90 Årskurs 9 Barnet fött i Sverige Barnet fött utomlands Båda En Båda Båda En Båda föräldrar födda i Sverige förälder utlandsfödd föräldrar utlandsfödda föräldrar födda i Sverige förälder utlandsfödd föräldrar utlandsfödda Flickor n= Psykosomatiska k besvär Koncentrations- svårigheter Påverkan på vardagslivet Nedstämdhet dh t Bristande välbefinnande

35 Psykisk ohälsa fördelat efter kommuntyp flickor årskurs 9. Procent > P90 Årkurs 9 Storstäder Förortskom- mun -er Större städ- er Pendlingskom- mun -er Glesb ygdsk om- mun -er Varuproduce- rande kommuner Övriga kom- muner > inv Övriga kom- muner inv Övriga kom- muner < inv Flickor n= Psykosomatiska besvär Koncentrations svårigheter Påverkan på vardagslivet Nedstämdhet Bristande välbefinnande

36 Jämförelser mellan kommuner Ht 2009

37 Psykiska besvär i årskurs 9 Värmlands län (Grönt=4 kommuner med lägsta andelen elever med besvär; Rött= 4 kommuner med högsta andelen; Blått=mellangruppen, 8 kommuner) Textrutor andelen vuxna med högskoleutbildning Munkfors 19% Eda 17% Forshaga 27% Kristinehamn 27% Storfors 19% Hammarö 42%

38 2009 = snapshot = återkommande mätningar

39 Om du tänker på förra veckan: Hade du det bra hemma? Procent (populationsviktade värden) Årskurs 6 Årskurs 9 n= Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Ej svar

40 Om du tänker på förra veckan: Hade du det bra i skolan? Procent (populationsviktade värden) Årskurs 6 Årskurs 9 n= Inte alls Lite grann Sådär Mycket Jättemycket Ej svar

41 Om du tänker på förra veckan: Hade du kul med dina kompisar? Procent (populationsviktade värden) Årskurs 6 Årskurs 9 n= Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Ej svar

42 Om du tänker på förra veckan: Blev du mobbad av andra elever? Procent (populationsviktade värden) Årskurs 6 Årskurs 9 n= Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Ej svar

43 Om du tänker på förra veckan: Psykosomatiska besvär fördelat efter Procent (populationsviktade värden) Hade du det bra hemma? Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Årskurs 6 n= Årskurs 9 n=

44 Om du tänker på förra veckan: Psykosomatiska besvär fördelat efter Årskurs 6 Procent (populationsviktade värden) Hade du det bra i skolan? Inte Lite Sådär Mycket Jättealls grann mycket n= Årskurs 9 n=

45 Om du tänker på förra veckan: Psykosomatiska besvär fördelat efter Procent (populationsviktade värden) Hade du kul med dina kompisar? Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Årskurs 6 n= Årskurs 9 n=

46 Om du tänker på förra veckan: Psykosomatiska besvär fördelat efter Årskurs 6 Procent (populationsviktade värden) Blev du mobbad av andra elever? Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid n= Årskurs 9 n=

47 Trender i självskattad psykisk hälsa 1985

48 Ung ivä Värmland

49 Ung i Värmland Genomförs av Karlstads universitet, i samarbete med kommunerna i Värmland. - Projektledare: Curt Hagquist - Datainsamlingar har ägt rum 1988, 1991, 1995, 1998, 2002, 2005 och Undersökningsgruppen består av samtliga niondeklassare i Värmland. Varje år har studerande deltagit (1995 deltog inte Kristinehamn och Säffle). - Datainsamlingen sker med ett frågeformulär som delas ut i klassrummen och besvaras anonymt.

50 Bortfall Ung i Värmland deltog 3202 elever. Bortfallet totalt var 10.2 % deltog 3049 elever. Bortfallet totalt var 11.3 % deltog 2435 elever. Bortfallet totalt var 6.3 % deltog 2741 elever. Bortfallet t totalt t var 9.4 % deltog 2931 elever. Bortfallet totalt var 11.3 % deltog 3124 elever. Bortfallet totalt var 13.9 % deltog 3109 elever. Bortfallet totalt var 15,7 %.

51 Ung ivä Värmland Psykosomatiska k besvär

52 Psykosomatiska besvär Ett sammansatt mått baserat på åtta delfrågor Har Du under skolåret... haft svårigheter att koncentrera dig?" haft sömnsvårigheter?" besvärats av huvudvärk?" besvärats av magont?" känt dig spänd?" haft dålig aptit?" känt dig ledsen?" känt dig yr i huvudet? Svarsalternativ Aldrig; Sällan; Ibland; Ofta; Alltid

53 Psykosomatiska besvär Årskurs 9 i Värmland Proc cent > P Flickor Pojkar Undersökningsår

54 Psykosomatiska besvär Pojkar i årskurs 9 i Värmland rocent P Teoretiskt Icke teoretiskt Undersökningsår

55 Psykosomatiska besvär Flickor i årskurs 9 i Värmland rocent P Teoretiskt Icke teoretiskt Undersökningsår

56 Psykosomatiska besvär Ökning, både bland pojkar och flickor Olika trender bland pojkar och flickor Linjär trend bland flickor t o m 2005 Högsta värde: Pojkar 2008; Flickor 2005

57 Publicerat psykosomatiska besvär Hagquist C Psychosomatic health problems among adolescents in Sweden are the time trends gender-related? ltd?european Journal of Public Health 2009; 19: Hagquist C Psychometric properties of the PsychoSomatic Problems scale a Rasch analysis on adolescent data. Social Indicators Research 2008; 86:

58 Publicerat sociala skillnader Hagquist C Health inequalities among adolescents the impact of academic orientation and parents education. European Journal of Public Health 2007; 17:

59 HBSC Skolbarns hälsovanor

60 Psykiska besvär Ett sammansatt mått baserat på fyra delfrågor Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna haft följande besvär? Känt mig nere Varit irriterad eller på dåligt humör Känt mig nervös Haft svårt att somna Svarsalternativ I stort sett varje dag; Mer än en gång i veckan; Ungefär en gång i veckan; Ungefär en gång i månaden; Sällan eller aldrig

61 Psykiska besvär Jämförelse ökning i åk 9 och flickor åk 7 - ingen ökning i åk 5 - linjär trend endast bland flickor i åk 9 Jämförelse ingen ökning (utom flickor åk 9) Peak 2001 i åk 5 och 7

62 Publicerat Journal of Adolescent Health 46 (2010) Original article Discrepant Trends in Mental Health Complaints Among Younger and dolder Adolescents in Sweden: An Analysis of fwhod Data Curt Hagquist, Ph.D.* Centre for Research on Child and Adolescent Mental Health, Karlstad University, Karlstad and The Royal Swedish Academy of Sciences, Stockholm, Sweden Manuscript received February 27, 2009; manuscript accepted July 8, 2009

63 Publicerat psykometri Hagquist tc, Andrich hd. Measuring subjective health among adolescents in Sweden. A Rasch-analysis of the HBSC instrument. Social Indicators Research 2004; 68:

64 Tack!