GRANSKNING AV DYRA LÄKEMEDEL I VÅRDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GRANSKNING AV DYRA LÄKEMEDEL I VÅRDEN"

Transkript

1 Revisorerna LANDSTINGET DALARNA GRANSKNING AV DYRA LÄKEMEDEL I VÅRDEN BDO Consulting Group AB

2 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER Sammanfattande bedömning På uppdrag av revisorerna i Landstinget Dalarna har BDO Consulting Group AB genomfört en granskning av huruvida landstingets hälso- och sjukvård på ett ändamålsenligt och effektivitet sätt hanterar förskrivning och användning av mycket dyra läkemedel. Behandling med specialistläkemedel med höga patientårskostnader i Landstinget Dalarna sker, enligt vår bedömning, utifrån riktlinjer uppsatta på nationell nivå, och utvecklade på regional nivå i förhållande till de regionala förutsättningarna. Samverkan inom sjukvårdsregionen för att ta fram gemensamma behandlingsprinciper är frekvent. Inom de flesta disciplinerna träffas man en till två gånger årligen. Undantaget är onkologi och urologi, där Dalarna inte har egen personal utan förlitar sig på inhyrda konsulterande specialister från Uppsala, Gävle och Örebro. Men, kostnadsansvaret för behandlingarna åligger verksamhetscheferna. Vår bedömning är att en utökad dialog som stöd för de budgetansvariga behövs. Användningen av de i revisionen studerade läkemedlen är i förhållande till rikets genomsnittsanvändning att bedöma som rimlig. Variationerna vi ser ligger inom den osäkerhetsmarginal som är förknippad med spridningen av mycket ovanliga sjukdomar. I de fall användningen av läkemedlen är mer etablerad, t ex av de biologiska immunsuppressiva läkemedlen, ligger Dalarnas användning nära riksgenomsnittet. Utvecklingen av nya läkemedelsterapier inom infektionsområdet, och speciellt för smittskyddsklassade sjukdomar, har varit i det närmaste explosionsartad de senaste åren. Landstinget Dalarna har i sin budget en central pott för smittskyddsläkemedel, vilket innebär att den förskrivande enheten inte har något kostnadsansvar. Med det utbud som finns av olika preparat idag, bör övervägas att decentralisera läkemedelsbudgeten fullt ut även för dessa läkemedel. Vid förskrivning av smittskyddsläkemedel bör man då det är möjligt eftersträva att förskriva dem inom läkemedelsförmånen, då de i sådana fall räknas in i underlaget för det statliga läkemedelsbidraget. Detta gäller i första hand läkemedel vid HIV/AIDS och hepatit C. Den solidariska finansieringen av HIV/AIDS läkemedel beräknas utifrån förskrivningen inom läkemedelsförmånen, vilket innebär att Landstinget Dalarna också riskerar förlora ytterligare på att förskriva dessa preparat utanför förmånen. Även för hepatit C läkemedel inom läkemedelsförmånen förväntas en separat överenskommelse mellan staten och landstingen. De läkemedel som ingår i revisionen är samtliga mycket potenta, effektiva men också behäftade med ett antal mer eller mindre svåra biverkningar samt höga kostnader. Nya läkemedel introduceras kontinuerligt, och det är av största vikt att kunna upprätthålla en hög kompetens hos personalen. Intern likväl som extern fortbildning är av största vikt. Ansvaret för fortbildningen åvilar huvudmannen, vilket vi anser måste återspeglas i utbildningsbudgeten. Att tillse att fortbildningen är så producentobunden som möjligt bör enligt vår mening vara ett gemensamt intresse för landstingsledningen och verksamhetsansvariga. För att uppnå hög patientnytta, säkerhet och god hushållning är uppföljning av behandlingar av yttersta vikt. Användningen av nationella kvalitetsregister anser vi vara god vid de kliniker som ingått i granskningen. Erfarenhet från andra områden och landsting har visat att det kan 2 (20)

3 vara värdefullt att som mål för verksamheterna ha indikatorer som fokuserar på uppnådda medicinska resultat, gärna i relation till insatta resurser. Upphandling, prisförfrågningar och olika typer av andra avtal (t ex riskdelningsavtal) kommer med största sannolikhet att spela en ökande roll i framtiden. Att satsa på dedikerad och specialiserad läkemedelsupphandlare och -förhandlare kan komma att bli en lönsam satsning. Hälso- och sjukvårdspersonalen utsätts idag för svåra etiska frågeställningar och prioriteringsbeslut. Politiker och högre tjänstemän ska inte ta medicinska beslut, men de sjukvårdande professionerna behöver ha tydligare stöd i sina prioriteringar. En öppen och för allmänheten transparent diskussion om prioriteringar, involverande ledning och sjukvårdspersonal kan underlätta för personalen, skapa en förbättrad arbetsmiljö och vara till stor nytta för patienter och anhöriga. Rekommendationer Sammantaget bedömer vi att landstingets hälso- och sjukvård hanterar förskrivning av mycket dyra läkemedel på ett ändamålsenligt och effektivitet sätt. Vi menar dock att stödet från den politiska och administrativa ledningen vid sådana överväganden bör förbättras. Med utgångspunkt i det material som vi tagit del av och som redovisas i denna rapport rekommenderar vi att Landstinget Dalarna: Tar initiativ till fördjupade diskussioner inom den politiska ledningen och tjänstemannaledningen om etiska och moraliska överväganden vid användning av dyra läkemedel. Lyfter diskussionen om budgetansvar för smittskyddsläkemedlen med fokus på HIV/AIDS och hepatit C. Formaliserar samverkan vid budget- och uppföljningsarbetet mellan onkologkonsulterna och budgetansvariga vid kirurgklinikerna i Falun och Mora. Ökar insatserna för upphandling, prisförfrågningar och avtalsförhandlingar. Tillser att smittskyddsläkemedel i mån av möjlighet förskrivs inom läkemedelsförmånen för att säkerställa att de ingår i basen för beräkningen av det statliga läkemedelsbidraget och andra eventuella nationella ersättningar. Uppmuntrar uppföljning av behandlingar genom att införa konkreta medicinska behandlingsmål kopplade till resursåtgång, eventuellt också knutna till incitament för verksamheterna. Tillser att professionerna har tillgång till fortbildning som är fristående från marknadsförande läkemedelsföretag. Utreder behovet av kompletterande professioner som stöd till läkarna, t ex medicinskt kunniga interna IT-konsulter. Prövar förutsättningarna att ge specialutbildad informationsapotekare eller klinisk farmakolog möjlighet att regelbundet besöka sjukhusklinikerna för genomgång av och diskussion om mönster för förskrivning och användning av högspecialiserade läkemedel. 3 (20)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UPPDRAGET BAKGRUND SYFTE OCH OMFATTNING REVISIONSFRÅGOR AVGRÄNSNING JÄVSPRÖVNING OCH SEKRETESS METOD OCH UNDERLAG FÖR REVISIONEN INTERVJUER STATISTISK BEARBETNING FELKÄLLOR REVISIONSKRITERIER BESKRIVNING AV VÅRDENHETER I STUDIEN PROJEKTORGANISATION UTGÅNGSPUNKTER FÖR GRANSKNINGEN REDOVISNING AV IAKTTAGELSER LÄKEMEDELSANVÄNDNING INOM LANDSTINGET DALARNA REDOVISNING AV INTERVJUER Medicinklinikerna i Falun och Mora Reumatologkliniken Dalarna Hudkliniken Dalarna Kirurgiklinikerna i Falun och i Mora Infektionskliniken Dalarna Upphandling av biologiska läkemedel SAMMANFATTADE SVAR PÅ REVISIONSFRÅGORNA KARTLÄGGNING AV FÖRSKRIVNING AV DYRA LÄKEMEDEL BEDÖMNING AV ANVÄNDNINGEN AV AKTUELLA LÄKEMEDEL RESTRIKTIONER I FÖRSKRIVNINGSRÄTTEN BEDÖMNING AV FÖRSKRIVNINGSMÖNSTER MEDICINSKA OCH POLITISKA PRIORITERINGAR LANDSTINGETS SYSTEM FÖR BUDGETERING UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING AV LÄKEMEDELSKOMMITTÉN FÖRSKRIVNING AV DYRA LÄKEMEDEL UR ETT JÄMLIKHETSPERSPEKTIV MORALISKA OCH ETISKA ÖVERVÄGANDEN (20)

5 1 UPPDRAGET 1.1 Bakgrund Förskrivning av läkemedel är idag den vanligaste behandlingsformen i vården. Detta återspeglas också i läkemedelskostnaderna som för Landstinget Dalarnas del uppgick till totalt 962 miljoner kronor år Samtidigt erhöll landstinget ett generellt statsbidrag till läkemedelskostnaderna inom läkemedelsförmånen med 660 miljoner kronor. Med läkemedel avses i denna rapport såväl läkemedel som receptförskrivs till patienter, boende i Dalarna, som sådana läkemedel som rekvireras för användning direkt i vården inom landstinget. I budgeten fördelas landstingets läkemedelskostnader ut till vårdenheterna vilket innebär att kostnaderna (med vissa undantag) belastar den verksamhet dit förskrivaren är knuten. Landstinget Dalarna decentraliserade kostnadsansvaret för samtliga läkemedel 2010, undantaget smittskyddsläkemedel. Landstingsplanen förutser att utvecklingen av nya högspecialiserade läkemedel går snabbt vilket förväntas få till följd att användningen av dyra läkemedel och behandlingsmetoder kommer att öka. För att kunna finansiera utvecklingen ställs krav på att verksamheten kan fortsätta att effektivisera sitt arbete men också på att det görs både medicinska och politiska prioriteringar. Kostnaderna för läkemedelsförmånen till merparten av patienterna ligger på relativt sett låga nivåer per individ. Genomsnittskostnaden per patient år 2012 i Dalarna var kr, nära den nationella genomsnittskostnaden (2 075 kr). Fokus har under senare år riktats mot förskrivarnas följsamhet till de rekommendationer som lämnats av bl a läkemedelskommittén kring förskrivning och användning av vanligt förekommande läkemedel för de stora folksjukdomarna. Arbetet har resulterat i en god följsamhet till rekommendationerna. En minskning av kostnaden för läkemedelsförmånen kan också ses för 2012, med 6,1 % i Dalarna att jämföra med 5,9 % på riksnivå. Minskningen beror dels på att några större läkemedel förlorat sitt patentskydd och att generika har introducerats, dels på ökad följsamhet hos förskrivarna till rekommendationerna från kommittén men också på att vissa läkemedel som tidigare förskrivits på recept istället rekvirerats till sjukvården och då inte längre belastar läkemedelsförmånen. En mindre grupp patienter behöver dock avancerade och ofta mycket dyra läkemedel. Vanligtvis förskrivs och används dessa läkemedel i sjukhusvården, den öppna likväl som den slutna. Utvecklingen av nya, högspecialiserade läkemedel har accelererat och en stor andel av de nyintroducerade läkemedlen kan räknas till denna grupp idag. Utvecklingen förväntas fortsätta på samma sätt med ett ökande antal högspecialiserade och kostsamma läkemedel introducerade på den svenska marknaden. Mot bakgrund av att fokus under senare år legat på följsamheten till olika rekommendationer kring vanliga läkemedel och trenden när det gäller nya läkemedel, finns anledning att rikta uppmärksamhet mot hanteringen av den användning av mycket dyra läkemedel för mindre grupper av patienter med ovanliga sjukdomar, som företrädesvis administreras av den sjukhusanknutna vården. Med mycket dyra läkemedel avser vi i detta sammanhang läkemedel med årskostnad överstigande kr per patient. 5 (20)

6 1.2 Syfte och omfattning Syftet med granskningen är att bedöma om landstingets hälso- och sjukvård på ett ändamålsenligt och effektivt sätt hanterar användning och förskrivning av de nya, högpotenta och kostnadskrävande läkemedlen. Granskningen omfattar de kliniker inom Landstinget Dalarna som använder respektive förskriver läkemedel med mycket höga patientårskostnader. 1.3 Revisionsfrågor Landstinget i Dalarnas revisorer har formulerat följande frågeställningar som ska besvaras i granskningen: Kartläggning av de läkemedel som används i länet och där kostnaderna för ett enskilt läkemedel överstiger kronor per år och patient. Bedömning av om användningen av aktuella läkemedel sker i överensstämmelse med utfärdade rekommendationer och/eller enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Finns det restriktioner i förskrivningsrätten eller krav på t ex prövning av alternativa behandlingsmetoder eller läkemedel etc. vid förskrivning av aktuella läkemedel? Översiktlig bedömning av om det i förskrivningsmönstret för dyra läkemedel i Landstinget Dalarna finns avvikelser i förhållande till förskrivningsmönstret generellt på nationell nivå som inte är relaterade till ett lokalt sjukdomsmönster? Har det i landstinget gjorts några medicinska eller politiska prioriteringar kring användningen av dyra läkemedel? Bedömning av om landstingets system för budgetering etc. i tillräcklig utsträckning beaktar kostnaderna för aktuella läkemedel vid de verksamheter etc. som berörs? Utöver dessa revisionsfrågor avser vi att aktualisera följande som rör: Uppföljning av tidigare granskning av Läkemedelskommittén i Landstinget Dalarna för att se hur dessa rekommendationer har efterlevts med fokus på om och hur man infört lokal budgetering av läkemedelskostnader samt hur system för uppföljning och analys används. Förskrivning av dyra läkemedel ur ett jämlikhetsperspektiv. Moraliska och etiska överväganden vid förskrivning av dyra läkemedel. 1.4 Avgränsning Endast användning av läkemedel med en patientårskostnad överstigande kr och med en total kostnad för landstinget överstigande kr år 2012 har granskats. 1.5 Jävsprövning och sekretess Särskild prövning av granskningsteamets oberoende har gjorts. Den visar att det inte finns omständigheter som kan rubba förtroendet för teamets opartiskhet och självständighet. 6 (20)

7 2 METOD OCH UNDERLAG FÖR REVISIONEN 2.1 Intervjuer Intervjuer har genomförts med verksamhetscheferna och medicinskt ansvariga läkare vid: Medicinkliniken Falun, Medicinkliniken Mora, Reumatologkliniken Dalarna, Hudkliniken Dalarna, Kirurgkliniken Falun, Kirurgkliniken Mora, Infektionskliniken Dalarna. Därutöver har intervjuer genomförts med ordförande samt statistiker för Läkemedelskommittén i Dalarna Annika Braman Eriksson respektive Elisabeth Kallin, chefläkare Bengt Malmqvist, ekonomidirektör Peter Hansson. 2.2 Statistisk bearbetning Statistik på läkemedelsförbrukning 2012 i Landstinget Dalarnas har erhållits från Läkemedelskommitténs statistiker. Statistiken omfattar dels alla receptbelagda läkemedel uttagna på apotek av individer folkbokförda i Landstinget Dalarna, dels läkemedel som rekvirerats till sjukhuskliniker inom Landstinget Dalarna. Statistiken kommer från Apotekens service AB, som månatligen levererar data till landstingen, till Socialstyrelsen och till Sveriges kommuner och landsting (SKL). Statistik över antal patienter i Dalarna samt i riket som erhållit respektive läkemedelssubstans kommer från Socialstyrelsens läkemedelsregister och avser antal patienter Data för 2012 var inte tillgänglig vid granskningens genomförande. Nationell statistik sammanställs av SKL, som också redovisar det statliga bidraget till läkemedelsförmånen. 2.3 Felkällor Vår revision bygger till stor del på statistik över på apotek uthämtade receptförskrivna läkemedel. Det är inte möjligt att se om alla förskrivna läkemedel hämtas ut, dvs om patienten är följsam till ordination. För den i denna revision aktuella läkemedelsgruppen, förutsätter vi en hög följsamhet, då det rör sig om mycket allvarliga sjukdomar. En annan statistikkälla är Socialstyrelsens läkemedelsregister som anger antal unika patienter som hämtat ut receptförskrivna läkemedel. Läkemedelsregistret är dock uppbyggt på aktiv läkemedelssubstans och inte läkemedlens handelsnamn. Detta innebär att om samma substans används vid olika indikationer, eller om samma läkemedelssubstans används i olika läkemedel med olika handelsnamn, går det inte att särskilja dessa. Ett exempel är läkemedelssubstansen sildenafil, som dels ingår i läkemedlet Revatio för behandling av pulmonell arteriell hypertension (PAH), en ovanlig sjukdom, samt i Viagra, ett erektionshöjande läkemedel med relativt stor användning. Det är inte möjligt att urskilja de olika användningsområdena. 7 (20)

8 2.4 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. För uppdraget specifika revisionskriterier hämtas bland annat från: Lagar: Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Läkemedelslagen (1992:859). Lag (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. Lag om läkemedelskommittéer (1996:1157). Föreskrifter: SOSFS (2005:12) Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården ( ersatt med SOSFS 2011:9). SOSFS (2000:1) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. Nationella riktlinjer och underlag Nationell läkemedelsstrategi. Socialdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting. Läkemedel statistik för år Socialstyrelsen. Concise, läkemedelsstatistik, Apotekens service AB. Ekonomi och statistik för år 2012, Sveriges Kommuner och Landsting. Beslut- och prisdatabaser, Tand- och läkemedelsförmånsverket (TLV). FASS Interna riktlinjer och styrdokument: Ett hälsosammare Dalarna. Landstingsplan Verksamhetsplan och budgetramar för Landstinget Dalarna Reglemente för Dalarnas Läkemedelskommitté. Läkemedelsstrategi för Dalarna. I övrigt arbetar vi i enlighet med Kommunallagen och SKYREV:s riktlinjer och vägledning vad gäller revisionsarbete, god sed etc. Vid granskning och bedömning tillämpar vi lagar, föreskrifter och riktlinjer som gäller för aktuell period. 2.5 Beskrivning av vårdenheter i studien De enheter som behandlar personer med svåra och i en del fall ovanliga sjukdomar, med behov av behandling med kostsamma läkemedel som har ingått i studien är: Medicinklinik finns både i Falun och i Mora. Vid klinikerna behandlas internmedicinska åkommor av specialister i njurmedicin, lungmedicin, allergi, neurologi, mage-tarm, endokrinologi, hematologi. Falukliniken har störst och bredast verksamhet och även den högsta förbrukningen av kostsamma läkemedel. Kirurgi finns i både Falun och Mora. På båda klinikerna behandlas bl a urologiska sjukdomar likväl som ett stort antal cancersjukdomar. Landstinget Dalarna har inte egna anställda urologer eller onkologer utan dessa hyrs in från Akademiska sjukhuset i Uppsala samt sjukhuset i Gävle. 8 (20)

9 Reumatologkliniken i Falun betjänar hela landstinget. I sammanhanget är främst behandling av reumatoid artrit (RA), psoriasisartrit (PSO), spondartrit (SPA) av intresse. Hudkliniken behandlar patienter med hudåkommor från hela Dalarna. För behandling av psoriasis har de senaste åren ett antal biologiska läkemedel med höga kostnader introducerats. Infektionskliniken i Falun betjänar hela landstinget. Framför allt är det sjukdomar som lyder under smittskyddslagen som behandlas med läkemedel med höga kostnader. Främst ska nämnas HIV/AIDS och hepatit C. 2.6 Projektorganisation Uppdragsansvarig har varit Bo Anderson, certifierad kommunal yrkesrevisor. Projektledare har varit Bodil Ericsson, tekn.dr. med erfarenhet från läkemedelskommittéarbete i Region Skåne och SKL, samt från läkemedelsindustrin. Övriga medverkande från BDO har varit Dag Ström, medicinsk expert, MD samt Johan Bernesson, civilekonom. 3 UTGÅNGSPUNKTER FÖR GRANSKNINGEN Under senare år har ett antal helt nya läkemedelsterapier introducerats på marknaden. Dessa nya, ofta både effektiva och högt prissatta läkemedel, behandlar sjukdomar som det tidigare inte funnits någon effektiv behandling för. I förhållande till behandling av de stora folksjukdomarna, som diabetes och kardiovaskulära sjukdomar, är antalet berörda patienter mycket litet. Väletablerade behandlingar med denna typ av läkemedel är immunmodulerande läkemedel (till exempel TNF-alfa hämmare) vid reumatoid artrit, inflammatoriska tarmsjukdomar, psoriasis och multipel skleros, med kostnader på i storleksordningen till kr per patient och behandlingsår. Ett antal s.k. särläkemedel har också använts under ett flertal år i vården. Mest kända av dessa är läkemedel för enzymersättningsbehandling vid Gauchers och Fabrys sjukdomar, med behandlingskostnad per patientår i storleksordningen 1 miljon kr. Särläkemedel (orphan drug) är benämningen på läkemedel som EU:s läkemedelsmyndighet (EMA) tilldelar en möjlighet att godkännas för användning enligt en förenklad procedur enligt en EU förordning antagen år För att få status som särläkemedel krävs att preparatet är avsett för diagnos, prevention eller behandling av ett livshotande, allvarligt funktionsnedsättande sjukdomstillstånd som förekommer hos högst 5 per individer inom EU. Läkemedelsutvecklingen underlättas och stöds eftersom det anses osannolikt att försäljningsintäkterna skulle generera tillräcklig mycket för att motivera kostnaderna för investeringarna i forskningen. Trots det, blir oftast kostnaden per patientår mycket hög pga det låga antalet patienter. Till en kostnad av 4,8 miljoner kr behandlades år 2012 två patienter i Dalarna med Gauchers sjukdom och lika många med Fabrys sjukdom med tre olika särläkemedel, att jämföra med rikssiffrorna som 2011 var 47 respektive 20 2 patienter. 1 EUR-- LEX lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=consleg:2000r0141: :sv:pdf 2 Socialstyrelsens statistikdatabas, Läkemedelsstatistik för (20)

10 Detta kan sättas i relation till antal patienter som behandlades med statiner för höga blodfetter under samma år; drygt i Dalarna och över riket. Kostnaden i Landstinget Dalarna för statinläkemedlen var 16,3 miljoner kr. Läkemedel mot höga blodfetter har förlorat sina patent successivt sedan 2004, och kostnaden per patient har minskat till en tiondedel. Detta kommer inte att hända för särläkemedlen, eftersom patienterna är så få att det inte är lönande för generikaföretag att starta upp tillverkning av dessa läkemedel. Vissa av de mycket kostsamma läkemedlen finns på svenska marknaden som parallellimporterade, vilket förväntas ge besparingar för kunden. Genom den hårda styrningen har konkurrensen satts ur spel, och parallellimporterade preparat är idag oftast endast några kronor billigare än det originalimporterade preparatet. För gruppen mycket kostsamma preparat innebär parallellimporten besparingar på under 1 promille. Introduktionen av högspecialiserade nya läkemedel med höga behandlingskostnader har ökat exponentiellt under senaste decenniet, framför allt inom terapiområdena onkologi, infektion och immunologi. Detta är terapiområden där antalet patienter oftast väl överskrider gränsen för särläkemedel. T ex kan nämnas att år 2011 behandlades 502 patienter (1,7 patienter/1000 inv) 2 i Dalarna med TNF-alfa preparat. Motsvarande siffra för riket var (1,7 patienter/1000 inv) 2, och antalet ökar årligen allteftersom behandlingen blir mer accepterad och säker. Inför framtiden förväntas introduktionstakten av högspecialiserade läkemedel med höga patientårskostnader öka ytterligare och nya patientgrupper kommer att tillkomma. För många patienter innebär behandling med de nya läkemedlen i många fall helt nya möjligheter till förlängt liv, hälsa och förbättrad livskvalitet. Det ställer dock helt nya och ökade krav på hälso-och sjukvården, som förväntas introducera, finansiera och utvärdera dessa nya behandlingar på ett effektivt och säkert sätt. Det ställer också stora krav på hälso- och sjukvårdens styrning för att uppnå en jämlik vård. Den nationella läkemedelsstrategin som i bred samverkan mellan berörda parter togs fram år 2011 har nu uppdaterats med en handlingsplan för år I handlingsplanen har upprätta en process mellan myndigheter, landsting och industri rörande ordnat införande av läkemedel erhållit högsta prioritet, och en projektledare har utsetts av SKL. I projektet ingår att skapa ett nationellt forum för Horizon scanning (kartläggning av kommande läkemedel), föreslå en nationell införandeprocess för nya läkemedel samt ta fram enhetliga principer för vilka läkemedelstyper som bör omfattas av ett ordnat införande. Det övergripande målet med ett ordnat införande av nya läkemedel är att säkerställa en kunskapsbaserad läkemedelsbehandling, där nya läkemedel prövas i strukturerade former för att så snart som möjligt säkerställa deras rätta användning. I Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Östergötland har redan samarbete för Horizon scanning och ordnat införande pågått under några år, vilket har visat på nyttan och behovet av en nationell samordning. 3 lakemedelsverket/nls/reg_natlakemedelsstrategi_def%20pdf.pdf 10 (20)

11 4 REDOVISNING AV IAKTTAGELSER 4.1 Läkemedelsanvändning inom Landstinget Dalarna I nedanstående tabell redovisas användningen av vissa läkemedelsgrupper i Landstinget Dalarna i relation till användningen på riksnivå. Läkemedel, uthämtade på recept på apotek rapporteras in till Läkemedelsregistret på Socialstyrelsen 2. Från deras statistikdatabas går det att få information om hur många unika individer som hämtat ut läkemedel med respektive läkemedelssubstans under 2011 Det är inte möjligt att få information om hur många individer som använt läkemedel rekvirerade direkt till vården. Däremot finns uppgifter om vilken vårdinrättning som rekvirerat respektive läkemedel. Läkemedelsdata gäller för helår 2012, medan informationen om antal individer gäller helår I de fall läkemedlet är väletablerat bör diskrepansen mellan 2011 och 2012 vara relativt acceptabel, men i de fall läkemedlen är nyintroducerade blir diskrepansen för stor, och värde anges inte i tabellen nedan. Patientårskostnad för ett läkemedel kan variera från individ till individ, dels beroende på fysiska parametrar som vikt och längd men ofta också beroende på vilken effekt läkemedlet har på den enskilde patienten. Många läkemedel ska doseras efter ett farmakokinetiskt och kliniskt svar som mäts med relevant biologisk markör. Nedan angivna patientårskostnader är beräknade utifrån angivna normaldoser samt i förekommande fall utifrån normal vikt och längd. Då flera läkemedel sammanförs under olika punkter nedan anges patientårskostnad i intervall från lägsta till högsta kostnad. De läkemedel som tagits med kan förväntas användas under en längre period. Läkemedel som endast används vid kortare kurer har inte tagits med nedan. 11 (20)

12 Tabell 1 Läkemedelsanvändning i Landstinget Dalarna 2012 i relation till riket Läkemedelsgrupp/ läkemedel TNF-alfa läkemedel varav Reumatologen Med kliniken Hudkliniken Andra biologiska läkemedel Reumatologen Interferoner o närbesläktade Medicinklinikerna Immunoglobuliner Medicinkliniken Proteinkinashämmare Medicinklinikerna Duodopa Medicinklinikerna Särläkemedel för PAH Medicinklinikerna Kardiologen Myelombehandlande Medicinklinikerna Exjade Medicinklinikerna Soliris (särläkemedel) Medicinkliniken Falun Kuvan (särläkemedel) Medicinkliniken Falun Enzymersättning Medicinkliniken -utomlänsförskrivning k Blödarpreparat Medicinklinikerna -utomlänsförskrivning l Smittskyddsläkemedel Infektionskliniken varav HIV/AIDS Hep C Onkologiläkemedel Kirurgklinikerna varav bröstcancer prostatacancer antikroppar& enzymhämmare Kostnad 2012/MKr Dalarna 69,2 42,0 14,7 4,6 Kostnad/ patientår Indikation Inflammatoriska sjukdomar Reumatiska sjukdomar Crohns sjukdom Psoriasis 9, Reumatiska sjukdomar 144 () c 21, Multipel sclerosis (MS) 175 d Patienter i Dalarna (i riket) a 502 (16429) (4562) 17,3 > Substitutionsterapi vid immunbrist 82 d (2140) 8, Kronisk myelotisk leukemi (KML) (1364) 3, Svår Parkinson 8 () c 8, Pulmonell arteriell hypertension 17 f e (PAH) (459) 11, Multipelt myelom (MM) 13 g (457) 1, Vid järninlagring 3 (144) 4, Paroxysmal nokturn 2 hemogloginuri (PNH) () c 1, Hyperfenylalaninemi 1 (HPA) (19) 4, Gauchers sjukdom 4 Fabrys sjukdom (67) 10,1 Faktor VIII brist, von Willebrands sjukdom 11,1 HIV/AIDS, hepatit C 7,1 4,0 32,4 10,6 8,0 13,7 Ca h Bröstcancer Prostatacancer kolon-, kolorektal-, njur-, levercancer, hjärntumörer 7 (449) 105 (6296) i 58 (2571) j c c 33 d (2100) % patienter i Dalarna b 3,1 c 3,8 d 3,8 d 2,3 c 3,7 2,8 2,1 c 5, ,6 1,7 i 2,3 j c c 1,6 % d 12 (20)

13 Anm. a Avser antal individer som hämtat ut receptbelagt läkemedel på apotek Rikets antal inom parentes. b Om Landstinget Dalarna har samma användning som riket i genomsnitt, ska % -satsen vara 2,9. c Saknas uppgift då läkemedlen rekvireras till sjukvården och inte finns i statistiken. d Osäkra uppgifter, då rekvirerade läkemedel inte finns i patientantalsstatistiken. e Revatio är betydligt mindre kostsamt än övriga preparat i gruppen, /patientår. f Aktiv substans i särläkemedlet Revatio finns också i Viagra och det går inte i statistikdatabasen att särskilja olika användningar av den aktiva substansen. g Gäller endast ett av två preparat. Det andra rekvireras av sjukvården och ingår ej i statistiken h Vid behandling används en cocktail av de olika preparaten, varför patientårskostnaden. överstiger kr. i Statistiken säger endast hur många som hämtat ut respektive HIV läkemedel, inte om det är samma individ som hämtat olika HIV läkemedel, vilket är troligt. j Nytt preparat introducerat i slutet av 2011, därför inte representativ statistik över mellan 2011 och 2012 avseende patientantal. k Mycket ovanliga sjukdomar som endast behandlas av ett fåtal specialister i landet, i detta fall på Karolinska sjukhuset. Ett av läkemedlen ingår i den nationella solidariska finansieringen inom läkemedelsförmånen. l Blödarsjukdomar behandlas på ett fåtal ställen i landet, i detta fall på Karolinska sjukhuset. Preparaten ingår i den solidariska finansieringen inom läkemedelsförmånen. m Läkemedel för behandling av HIV/AIDS ingår i den solidariska finansieringen inom läkemedelsförmånen, men endast om de är förskrivna inom förmånen. 4.2 Redovisning av intervjuer Intervjuer har genomförts med verksamhetscheferna för följande kliniker. I de fall verksamhetschefen inte är läkare, har intervjuer även genomförts med medicinskt ansvarig läkare: Medicinkliniken Falun Medicinkliniken Mora Reumatologkliniken Dalarna Hudkliniken Dalarna Kirurgkliniken Falun Kirurgkliniken Mora Infektionskliniken Dalarna Verksamheten vid de aktuella klinikerna är, vad som framkommit vid intervjuerna, väl bemannade med fast anställd personal, förutom kirurgklinikerna vilka vad avser urologi och onkologi bemannas av konsulter från Uppsala, Örebro och Gävle. Även inom gruppen konsulter är kontinuiteten hög. Personal vid klinikerna deltar i specialistmöten inom sjukvårdsregionen likväl som på nationell nivå. Hög personalkontinuitet är, enligt vår mening, av yttersta värde vid behandling med de aktuella läkemedlen, då de inte bara är kostsamma utan också högpotenta med för många patienter god effekt men också med hög risk för svåra biverkningar. Hög läkarkontinuitet möjliggör också god uppföljning med bl a utsättande av läkemedel som inte (längre) är till nytta för patienten och med dosjusteringar. Patienter med svåra sjukdomar i Landstinget Dalarnas behandlas i ungefär samma omfattning som genomsnittet i landet. I en rapport från IMS 2010 rankas landstingen avseende läkemedelsbehandling av bl a osteoporos (benskörhet), multipel skleros (MS), bröstcancer samt an- 13 (20)

14 vändning av TNF-alfa hämmare (reumatiska inflammatoriska sjukdomar, psoriasis, Crohns sjukdom). Landstinget Dalarna ligger nära genomsnittet för samtliga dessa indikatorer (92 % osteoporos, 106 % TNF-alfa användning, 104 % MS och 103 % bröstcancer av riksgenomsnittet) 4. Av samtliga landsting har Dalarna den lägsta spridningen från riksgenomsnittet vid en jämförelse inkluderande samtliga undersökta parametrar. Utifrån de hypoteser IMS ställer upp ger detta i relation till riket som helhet ett gott betyg till personalen för kompetens, engagemang och följsamhet till nationella riktlinjer. Flertalet av de kliniker som ingår i denna granskning deltar i kliniska prövningar av nya läkemedel, oftast i samarbete med Akademiska sjukhuset. Genom deltagande i klinisk forskning kan vårdresultaten bli bättre och vården mer effektiv och säker, samtidigt som personalen får kompetensutveckling och ökad kvalitetsmedvetenhet 5. Dessutom kan studierna vara kostnadsbesparande för landstinget t ex genom tillgång till fria studieläkemedel, läkemedel som i annat fall skulle generera kostnader. Några exempel vi mött under granskningen har varit en besparing på kr för hematologiläkemedel vid Medicinkliniken Falun samt en kostnadsbesparande studiedesign i en bröstcancerstudie vid Kirurgkliniken i Falun. Dock bör man, i vår mening, noga begrunda framtida effekter av deltagande i s k förskrivningsstudier, där landstinget finansierar studieläkemedlen Medicinklinikerna i Falun och Mora Vid Medicinklinikerna i Dalarna behandlas ett stort antal sjukdomar där behandlingen till stor del innebär läkemedelsbehandling med läkemedel med mycket höga patientkostnader. Falun är den dominerande kliniken, och har också ett större antal patienter med svåra och ovanliga sjukdomar. I Falun är medicinklinikens verksamhet uppdelad i sju enheter med en medicinskt ansvarig läkare (MAL) för respektive enhet. Kliniken samverkar med Akademiska sjukhuset i Uppsala avseende avancerad behandling och slutenvård av lymfom, hjärntumörer, aggressiv MS, leukemier och andra svåra blodsjukdomar. Även inom andra områden samverkar kliniken med Akademiska sjukhuset, inte minst avseende vårdprogram och behandlingsriktlinjer. Vid återkommande specialistmöten diskuteras och analyseras nyttan av nyintroducerade läkemedel och deras roll i terapin. Besluten att starta upp aktuella läkemedelsterapier tas oftast i samverkan mellan specialister från de tre sjukhusen. För vissa mycket ovanliga och dyra behandlingar sker också en nationell samverkan, t ex vid behandling av den svåra och ovanliga blodsjukdomen, PNH (Paroxysmal nattlig hemoglobinuri) med läkemedlet Soliris till en kostnad av 3,3 miljoner kr per patientår. Svensk Förening för Hematologi har bildat en speciell PNH-grupp för rådgivning och framtagande av behandlingsriktlinjer för att säkerställa nationellt jämställd behandling 6. I Landstinget Dalarna finns två Soliris patienter, där behandlingen beslutats i samråd med PNH-gruppen och Medicinska enheten i landstinget. Utomlänsbehandling med de aktuella kostnadskrävande läkemedlen summerar upp till drygt 20 miljoner kronor, varav blödarpreparat (Faktor VIII) står för hälften. Dessa patienter be- 4 IMS Health Rapport, oktober 2010: Ojämlik hälso- och sjukvård en rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling i Sverige Alla vinner genom samverkan inom den kliniska forskningen - Slutrapport Delegationen för klinisk forskning. 6 Paroxysmal nokturn hemoglobinuri (PNH). Nationella rekommendationer för diagnostik, behandling och uppföljning 14 (20)

15 handlas av specialister vid Karolinska Universitetssjukhuset. Även behandling av enzymbristsjukdomarna, Gauchers och Fabrys sjukdomar kräver högspecialiserad vård och sker utanför länet. Landstinget Dalarnas kostnad för behandling av Gauchers och Fabrys sjukdomar är över genomsnittet i riket. Båda sjukdomarna är ärftliga sjukdomar med totalt sett få patienter ojämnt fördelade över landet. Lungsektionen har deltagit i ett nationellt projekt under ledning av SKL för förbättrad lungcancervård, LUCAS 7. Målen har varit att till utgången av år 2012 dels skapa en väl fungerande lungcancerprocess och dels att de nationella riktlinjerna för lungcancervård implementeras. Deltagande i nationella projekt för utveckling av vården ger möjligheter till kompetensutveckling för personalen och innebär i vår mening goda synergieffekter för vården och i detta fall dessutom en snabbare introduktion av de nationella riktlinjerna för lungcancervården. För behandling av den ovanliga sjukdomen PAH (pulmonell arteriell hypertension, förhöjt blodtryck i lungkretsloppet) finns idag ett antal särläkemedel, de flesta med höga patientårskostnader. Före läkemedelsintroduktionen var prognosen mycket dålig för dessa patienter, men nu kan tillståndet betraktas som kroniskt, med god prognos för överlevnad. Landstinget Dalarna har en förhållandevis hög användning av läkemedel för PAH, totalt drygt 8 miljoner kr år Medicinkliniken och Kardiologen i Falun svarar tillsammans för ca hälften av förskrivningen. Resten förskrivs från kliniker utanför Landstinget Dalarna. En översyn hos samtliga vårdgivare av insättningskriterierna kan övervägas Reumatologkliniken Dalarna Vid Reumatologkliniken i Falun behandlas samtliga patienter med reumatiska sjukdomar i Dalarna. Vissa patienter med diagnosticerad reumatoid artrit, spondartrit (Morbus Bechterew) och psoriasisartrit behandlas med biologiska, immunmodulerande läkemedel, TNF-alfa preparat samt antikroppspreparat. Indikationen för insättande av de biologiska läkemedlen är strikt, och behandlingen följs upp i Svenskt Reumatologiskt Kvalitetsregister (SRQ). Samtliga behandlade patienter i Dalarna inkluderas i SRQ. 23 % av Dalarnas patienter med relevant diagnos behandlas med biologiska läkemedel, att jämföra med 21 % av motsvarande patienter på nationell nivå 8. Enligt uppgift från verksamhetschef var 564 patienter under behandling med biologiska läkemedel 29 november Kostnaden för de biologiska läkemedlen vid kliniken var drygt 51 miljoner kr Eftersom sjukdomen är kronisk och nya patienter tillkommer, ökar antalet behandlade patienter med ca 10 % årligen. Ca 75 % av behandlade patienter blir hjälpta av de biologiska läkemedlen. Nya behandlingar, som har möjlighet att framgångsrikt behandla fler patienter kan förväntas, vilket ytterligare kommer att öka läkemedelskostnaden för kliniken. Med tanke på kostnaden likväl som biverkningar är det av vikt att säkerställa att insatt läkemedel har avsedd effekt, dvs att effekten av insatt behandling följs upp för att avbrytas, dosjusteras eller för byte av preparat vid otillräcklig effekt eller oacceptabla biverkningar. Vår uppfattning är att Reumatologkliniken har en god uppföljning av sina patienter, att läkemedel sätts in på strikta indikationer i enlighet med nationella riktlinjer och att lägsta effektiva dos eftersträvas. 7 LUCAS - Lungcancervård i samverkan - en framgångsfaktor. 8 Öppna jämförelser 2012, Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen (20)

16 4.2.3 Hudkliniken Dalarna Hudkliniken i Falun betjänar alla Landstinget Dalarnas hudpatienter. Ett antal biologiska läkemedel är godkända för behandling av måttlig till svår plackpsoriasis. Både Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation och TLVs beslut stipulerar en mycket strikt behandlingstrappa med ett flertal behandlingssteg innan biologiska läkemedel ska sättas in. Läkare vid hudkliniken Landstinget Dalarna har varit engagerade i framtagning av behandlingsrekommendationerna, och samtliga läkare på kliniken är väl insatta i dessa. Vid tiden för granskningen behandlades 37 psoriasispatienter med biologiska läkemedel i Dalarna. Samtliga biologiska behandlingar registreras i det nationella kvalitetsregistret PsoReg. Alla nyinsättningar diskuteras och beslutas i läkarkollegiet. Dessutom träffas hudspecialister i specialistrådet två gånger årligen för att upprätthålla gemensamma behandlingsriktlinjer. Enligt vår uppfattning möjliggör detta en mer jämlik vård och snabbare anpassning till ändringar i riktlinjerna och en fortlöpande kompetensutveckling av personalen Kirurgiklinikerna i Falun och i Mora Vid kirurgiklinikerna behandlas ett stort antal onkologidiagnoser, där behandlingen bl a innebär insättande av mycket dyra läkemedel. Landstinget Dalarna har inga egna onkologer utan köper in onkologkonsulter från Akademiska sjukhuset i Uppsala samt från Gävle sjukhus. Vid behandling följer onkologerna behandlingsriktlinjer från Uppsala. I gällande riktlinjer, nationella likväl som regionala, finns oftast rekommendationer på behandlingars turordning. Även i TLVs beslut om att inkludera läkemedel i läkemedelsförmånen anges ofta i vilken sekvens läkemedlet ska användas. Inga ytterligare lokala behandlingsrestriktioner finns införda varken i Uppsala eller i Dalarna. Det är enligt vår mening mycket positivt att onkologspecialister kommer till klinikerna i Dalarna, i stället för att patienter flyttas till sjukhusen i Uppsala eller Gävle, men de inhyrda konsulterna är inte idag involverade i budget- eller verksamhetsuppföljningsdiskussioner i Dalarna. Att som verksamhetchef för kirurgen i Mora eller Falun budgetera för kommande års läkemedelsbehandling inom mycket forskningsintensiva områden som t ex prostata-, kolon-, lung- eller bröstcancer utan stöd av de högspecialiserade kollegerna som ansvarar för behandlingen, bedömer vi vara synnerligen svårt. Vi anser att en rutin för sådan samverkan bör införs. I många fall har endast begränsad överlevnad vid tiden för introduktion av nya onkologipreparat visats. Under användningen i klinisk praxis kommer flera av preparaten att resultera i signifikant förlängd överlevnad och ökad livskvalitet för patienterna, medan andra endast kommer att ge en begränsad överlevnad. Detta kan innebära svåra etiska överväganden för behandlande läkare. Patienterna är mycket svårt sjuka, med begränsad överlevnadsmöjlighet. Behandling finns som sannolikt inte kommer att påverka överlevnaden mer än marginellt men som kan komma att bibehålla eller t o m öka livskvaliten under den sista tiden i livet. Samtidigt kostar behandlingen i många fall sexsiffriga belopp, resurser som har en alternativanvändning. Många efterlyser en bredare och mer transparent diskussion om de etiska övervägande och praktiska prioriteringar som hälso- och sjukvården idag tvingas göra. Främst politiker och ledande tjänstemän men även allmänheten bör enligt vår mening bli involverade i dessa diskussioner. 16 (20)

17 Under år 2012 introducerades ett nytt läkemedel, Zytiga, för behandling av svår metastaserad prostatacancer till en kostnad av ca kr per behandlingsmånad. Denna grupp av patienter har det tidigare inte funnits behandling för, och under året har 11 patienter behandlats med Zytiga i Landstinget Dalarna. TLV ansåg det begärda priset vara för högt och avslog ansökan om att inkludera preparatet i läkemedelsförmånen. SKL avrådde sent i höstas landstingen att starta upp ny behandling med Zytiga. I december kom företaget som tillverkar preparatet och SKL överens om ett riskdelningsprogram som minskar kostnaderna för landstingen. SKL har därefter dragit tillbaka sin tidigare avrådan. 9 Detta är, oss veterligen, första gången som ett riskdelningsprogram introduceras i Sverige, vilket innebär att kostnaderna minskas i de fall patienten inte har nytta av det insatta läkemedlet. Med stor sannolikhet kommer vi att se fler liknande överenskommelser i framtiden, vilket då kan öka möjligheten för landstingen att finansiera dyra behandlingar. Avtal kan komma att slutas på nationell eller regional nivå Infektionskliniken Dalarna Vid infektionsklinken Dalarna behandlas bl a de smittskyddsklassade sjukdomarna HIV/AIDS och Hepatit C med kostsamma läkemedel. Budgetansvaret för dessa behandlingar åligger en central pott vid landstingets centrala ekonomiavdelning. Sedan beslutet att lägga smittskyddsläkemedel i en solidariskt finansierad pott inom Landstinget Dalarna togs, har ett antal alternativa behandlingar introducerats. I ljuset av dagens behandlingsarsenal anser vi att valet att inte ha budgetansvaret kopplat till förskrivning av preparaten bör omprövas. Smittskyddsläkemedel är enligt lag helt kostnadsfria för patienten, och det har därför inte alltid varit nödvändigt att inkludera dem i läkemedelsförmånen. För de flesta av de dyra läkemedlen har trots det förmån sökts och beviljats, och om de förskrivs med förmån kommer de också att inkluderas vid beräkning av det statliga läkemedelsbidraget. Vid vår genomgång av statistiken förefaller totalsumman för förmånen vara alltför låg, i förhållande till totalsumman för receptförskrivna läkemedel, endast 29 %. Läkemedelsförmånen täcker 73 % av kostnaderna för receptförskrivna läkemedel generellt i Landstinget Dalarna. Vid beräkning av det statliga läkemedelsbidraget tas endast hänsyn till läkemedel förskrivna inom förmånen, varför all förskrivning utanför förmånen ekonomiskt helt belastar landstinget. För HIV/AIDS läkemedel föreligger dessutom ett över landet solidariskt kostnadsansvar, i enlighet med överenskommelsen mellan staten och SKL. 10 Endast läkemedel förskrivna inom förmånen ligger till grund för beräkningen av kostnadsutjämningen inom det solidariska kostnadsansvaret. Behandlingen av Hepatit C har genomgått stora förändringar de senaste 18 månaderna, vilket medfört en snabb och synlig kostnadsökning. Detta har uppmärksammats nationellt, och förhandlingar väntas mellan staten och SKL för att säkra finansieringen av behandlingen. För att Landstinget Dalarnas kostnader för behandling av Hepatit C ska innefattas i dessa förhandlingar, måste läkemedlen vara förskrivna inom läkemedelsförmånen, trots att de definitionsmässigt är smittskyddsläkemedel. 9 9ae0acd8b648&OwnerType=0&PropertyName=EmbeddedImg_c666af7d-bb53-429d f438a96cabf2&filename=nlt+rekommendation+abirateron+(zytiga%c2%ae) pdf&attachment=false (20)

18 4.2.6 Upphandling av biologiska läkemedel Tillsammans med berörda kliniker i sjukvårdsregionen arbetar Reumatolog-, Hud- och Medicinklinikerna aktivt med upphandling och prisförfrågan av de biologiska läkemedlen liksom flera andra sjukvårdsaktörer. Bl a har Region Skåne slutit avtal med ett läkemedelsföretag om prisreduktion på biologiska läkemedel, främst TNF-alfa preparat. Flera av preparaten är förmånsberättigade, vilket innebär att Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) godkänner priset. TLV beslöt nyligen ( ) förbjuda Region Skåne att ingå eller förnya prisöverenskommelser med läkemedelsföretag om läkemedel som förskrivs på recept inom läkemedelsförmånerna 11. Region Skåne har överklagat TLVs beslut till förvaltningsrätten. Utfallet kan ha stor betydelse för kostnaderna för läkemedel för Landstinget Dalarna, och bör följas noga. Enbart vid Reumatologkliniken förskrevs på recept TNFalfa preparat för 42 miljoner kr år Inom hela landstinget var summan 70 miljoner kr, och en rabatt på några få procent innebär stora summor. 5 SAMMANFATTADE SVAR PÅ REVISIONSFRÅGORNA Enligt vår samlade bedömning hanterar landstingets hälso- och sjukvård förskrivning av mycket dyra läkemedel på ett ändamålsenligt och effektivitet sätt. Behandling med specialistläkemedel med höga patientårskostnader i Landstinget Dalarna sker enligt nationella och regionala riktlinjer och är i förhållande till rikets genomsnittsnivå att anse som rimlig En allvarlig brist är enligt vår bedömning avsaknaden av stöd från den politiska och administrativa ledningen till personal inom hälso- och sjukvården när denna ställs inför svåra etiska och moraliska överväganden vid beslut om förskrivning av mycket dyra läkemedel. I det följande redovisas våra svar på de revisionsfrågor som formulerats för uppdraget. 5.1 Kartläggning av förskrivning av dyra läkemedel En kartläggning av de läkemedel som används i länet och där kostnaderna för ett enskilt läkemedel överstiger kronor per år och patient redovisas i tabell 1 under avsnitt 4.1. I tabellen redovisas användningen av vissa läkemedelsgrupper i Landstinget Dalarna i relation till användningen på riksnivå. Det har inte varit möjligt att få information om hur många individer som använt läkemedel rekvirerade direkt till vården. Däremot finns uppgifter om vilken vårdinrättning som rekvirerat respektive läkemedel. 5.2 Bedömning av användningen av aktuella läkemedel Vi har också granskat om användningen av aktuella läkemedel sker i överensstämmelse med utfärdade rekommendationer och/eller enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi bedömer utifrån de intervjuer som genomförts och de olika underlag som vi gått igenom, att de aktuella läkemedlen i princip används i enlighet med nationella riktlinjer, regionala riktlinjer och enligt vetenskap och beprövad erfarenhet (20)

19 5.3 Restriktioner i förskrivningsrätten En revisionsfråga är om det finns restriktioner i förskrivningsrätten eller krav på t ex prövning av alternativa behandlingsmetoder eller läkemedel etc. vid förskrivning av aktuella läkemedel. Enligt vad vi kunnat få fram i granskningen finns inga restriktioner i förskrivningsrätten och inga lokala krav på att pröva alternativa behandlingar eller läkemedel. Däremot finns sådana krav både i behandlingsriktlinjer och ofta också i TLVs beslut om läkemedelsförmån. Vad vi kan bedöma följer de studerade verksamheterna i Landstinget Dalarna dessa krav. 5.4 Bedömning av förskrivningsmönster Vi har också gjort en översiktlig bedömning av om det i förskrivningsmönstret för dyra läkemedel i Landstinget Dalarna finns avvikelser i förhållande till förskrivningsmönstret generellt på nationell nivå som inte är relaterade till ett lokalt sjukdomsmönster. Tillgänglig statistik visar att förskrivningen av dyra läkemedel i Landstinget Dalarna väl följer det nationella mönstret. För vissa mycket sällsynta sjukdomar avviker Dalarna. Detta är dock enligt vår bedömning närmast att hänföra till en naturlig variation. 5.5 Medicinska och politiska prioriteringar Vi har också granskat om det i landstinget har gjorts några medicinska eller politiska prioriteringar kring användningen av dyra läkemedel. På läkarnivå görs ständigt prioriteringar utifrån medicinska bedömningar men politiska prioriteringar på ledningsnivå har inte redovisats. 5.6 Landstingets system för budgetering Vidare har vi granskat om landstingets system för budgetering etc. i tillräcklig utsträckning beaktar kostnaderna för aktuella läkemedel vid de verksamheter etc. som berörs. Vår bedömning är att budgeteringssystemet inte beaktar de ökande kostnaderna för de aktuella läkemedlen. Oftast överskrids klinikernas budget för läkemedlen, vilket tas upp i dialog med ledningen i samband med delårsrapportering och i budgetdialogen. Dessa dialoger betraktas som positiva från verksamhetsansvariga. 5.7 Uppföljning av tidigare granskning av Läkemedelskommittén Vi har följt upp tidigare granskning av Läkemedelskommittén i Landstinget Dalarna som genomförts av BDO för att se hur dessa rekommendationer har efterlevts med fokus på om och hur man infört lokal budgetering av läkemedelskostnader samt hur system för uppföljning och analys används. Lokal budgetering har införts år 2010, och kostnadsansvaret åvilar den förskrivande läkarens klinik/verksamhet. Efterlevnaden av utlagd budget följs upp av ekonomer. Läkemedelskommittén erbjuder kliniker och vårdcentraler uppföljningsmöten varje halvår. Fokus ligger på följsamhet till rekommendationerna avseende både kostnader och DDD 12. Landstingets uppföljningssystem BILD kan användas av verksamheterna för uppföljning, men vi har noterat att rekommenderade läkemedel inte är markerade i systemet. 12 Måttenheten DDD (Defined Daily Dose, Definierad DygnsDos) är den förmodade genomsnittliga dygnsdosen då läkemedlet används av en vuxen vid medlets huvudindikation. 19 (20)

20 5.8 Förskrivning av dyra läkemedel ur ett jämlikhetsperspektiv En fråga som vi särskilt val att lyfta fram är förskrivning av dyra läkemedel ur ett jämlikhetsperspektiv. Vi har i granskningen inte funnit något som tyder på skillnader i läkemedelsanvändning ur genus- eller åldersperspektiv. De variationer som framkommer beror på olika sjuklighet mellan könen, och på att de aktuella läkemedlen är högpotenta och belastade med svåra biverkningar varför de inte alltid kan användas av äldre, sköra patienter. 5.9 Moraliska och etiska överväganden Professionerna möter dessa frågor i det dagliga arbetet, men vi menar att även landstingets politiska ledning, och tjänstemannaledning bör involveras i sådana överväganden. Med den utveckling som pågår kommer prioriteringsfrågorna att bli allt viktigare ju fler tillstånd om sjukvården kommer att kunna behandla framgångsrikt. De svåraste frågorna kommer att bli om allt ska göras som kan göras och hur detta i så fall ska finansieras. Som noteras under avsnitt ovan finns nu exempelvis behandling som sannolikt inte kommer att påverka patientens överlevnad mer än marginellt men som kan innebära bibehållen eller ökad livskvalitet under den sista tiden i livet. Samtidigt kostar behandlingen i många fall sexsiffriga belopp och tar därmed stora resurser i anspråk som har en alternativ användning. Många av de intervjuade efterlyser en bredare och mer transparent diskussion om de etiska överväganden och praktiska prioriteringar som hälso- och sjukvården tvingas göra vid behandling av patienter med dyra läkemedel. Främst politiker och ledande tjänstemän men även allmänheten bör enligt vår mening involveras i dessa diskussioner. Det är viktigt att skapa en bred förståelse inom och utanför landstinget för de komplikationer och prioriteringsproblem som avancerad läkemedelsbehandling kan medföra och att ha beredskap för att kunna hantera sådana frågeställningar. 20 (20)

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-06-07

BESLUT. Datum 2010-06-07 BESLUT 1 (5) Datum 2010-06-07 Vår beteckning SÖKANDE ORPHAN EUROPE NORDIC AB Banérgatan 37 115 22 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Läkemedelsfakturor intern kontroll

Läkemedelsfakturor intern kontroll 1 Revisorerna Johan Magnusson 2005-09-29 Rev/05045 Läkemedelsfakturor intern kontroll Rapport 4-05 2 Läkemedelsfakturor intern kontroll Bakgrund Landstingets revisorer har att genomföra årlig granskning

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Nyhetsbrev Nr 1, 2013. Vad får ett nytt läkemedel kosta? HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se

Nyhetsbrev Nr 1, 2013. Vad får ett nytt läkemedel kosta? HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se Nyhetsbrev Nr 1, 2013 Vad får ett nytt läkemedel kosta? Årets första nätverksträff ägde rum den 20 februari. Mötet inleddes med att moderator Krister

Läs mer

Slutet för landstingens rabattavtal med läkemedelsindustrin?

Slutet för landstingens rabattavtal med läkemedelsindustrin? Slutet för landstingens rabattavtal med läkemedelsindustrin? Kammarrätten i Stockholms dom, TLV./. Region Skåne v.v. Stockholm den 27 augusti 2014 Anna Ulfsdotter Forssell / Partner / Advokat Agenda Inledning

Läs mer

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara s egen subventionering av läkemedel eller annan vara Kostnadsfria preventivmedel till folkbokförda kvinnor i Blekinge upp till den dag de fyller 26 år Subventionen omfattar produkter med godkänd indikation

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-30 Vår beteckning 1262/2004 SÖKANDE AVENTIS PHARMA Box 47604 117 94 Stockholm Företrädare: Karin Kaspar SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-10-04

BESLUT. Datum 2010-10-04 BESLUT 1 (5) Datum 2010-10-04 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Subvention av avgift för preventivmedel

Subvention av avgift för preventivmedel Central förvaltning Datum 2013-01-28 Sida 1 (5) Medicinsk enhet Dnr LD12/03562 Uppdnr 412 2013-01-28 2013-02-18 Landstingsfullmäktige Subvention av avgift för preventivmedel Ordförandes förslag föreslår

Läs mer

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis IMS Health Rapport 905692: Inequality study in usage of biological drugs for treatment of KORTA FAKTA: Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis Genomförd

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Biosimilarer Vad är det?

Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Introduktion Läkemedel är en viktig del av en god hälso- och sjukvård. Traditionellt har läkemedel tillverkats på kemisk väg men under de senaste decennierna

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Handbok - omprövningar av läkemedelssubventioner

Handbok - omprövningar av läkemedelssubventioner Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Beslutad 2012-10-15 Version 2.0 Handbok - omprövningar av läkemedelssubventioner 2 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Omprövning av läkemedelssubventioner...

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr NPL förp.-id AIP (SEK) AUP (SEK) Elvanse Vuxen. Kapsel 30 mg 30 st 122362 20140506100034 675,00 735,50 Elvanse Vuxen

Namn Form Styrka Förp. Varunr NPL förp.-id AIP (SEK) AUP (SEK) Elvanse Vuxen. Kapsel 30 mg 30 st 122362 20140506100034 675,00 735,50 Elvanse Vuxen BESLUT Datum Diarienummer 2015-09-03 1 (7) SÖKANDE Shire Sweden AB Svärdvägen 11D 182 36 Danderyd SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln

Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln Datum Diarienummer 1 (5) 2013-12-10 3669/2013 Till berörda företag Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln TLV publicerar nu en lista över för vilka prissänkningar som

Läs mer

Restnoterade läkemedel vilket ansvar har de olika aktörerna på marknaden?

Restnoterade läkemedel vilket ansvar har de olika aktörerna på marknaden? Restnoterade läkemedel vilket ansvar har de olika aktörerna på marknaden? 2010-06-24 Detta dokument syftar till att beskriva vilket ansvar de olika aktörerna på läkemedelsmarknaden har för att undvika

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

BESLUT. Datum 2012-05-03

BESLUT. Datum 2012-05-03 BESLUT 1 (5) Datum 2012-05-03 Vår beteckning SÖKANDE CNSpharma AB BOX 23 250 53 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

2011-06-27. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Premalex, filmdragerad tablett, ska ingå i läkemedelsförmånerna.

2011-06-27. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Premalex, filmdragerad tablett, ska ingå i läkemedelsförmånerna. 2011-06-27 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE CNSpharma AB BOX 23 250 53 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Premalex,

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om läkemedelsförmåner m.m.; SFS 2002:687 Utkom från trycket den 16 juli 2002 utfärdad den 4 juli 2002. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

2008-11-25. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Intelence Tablett 100 mg Plastburk, 120 161065 3652,32 3772,50

2008-11-25. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Intelence Tablett 100 mg Plastburk, 120 161065 3652,32 3772,50 2008-11-25 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE JANSSEN-CILAG AB Box 7073 192 07 SOLLENTUNA SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Merck Sharp & Dohme Sweden AB (företaget) har ansökt om att nedanstående läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna och att pris fastställs

Merck Sharp & Dohme Sweden AB (företaget) har ansökt om att nedanstående läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna och att pris fastställs BESLUT 1 (5) Datum 2014-11-20 Vår beteckning SÖKANDE Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM High Performance Medicines Management Ett unikt verktyg för kvalitetsrevision av läkemedelsprocessen Lars-Åke Söderlund Senior Rådgivare Apoteket

Läs mer

Blandade övningsuppgifter i Författningar

Blandade övningsuppgifter i Författningar Blandade övningsuppgifter i Författningar Besvara följande frågor med hjälp av kursmaterialet. 1. Vad ingår i begreppet författningar? Förklara kort hur den inbördes hierarkin ser ut. 2. Vad betyder följande

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

2014-06-24. AUP (SEK) NovoEight Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK)

2014-06-24. AUP (SEK) NovoEight Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) 2014-06-24 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 43 KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Enligt kommunallagen ska revisorerna, i den omfattning som

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

BESLUT. Datum 2015-03-27

BESLUT. Datum 2015-03-27 BESLUT 1 (5) Datum 2015-03-27 Vår beteckning SÖKANDE Meda AB Box 906 170 09 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Yttrande över delbetänkande (SOU 2014:20) Läkemedel för särskilda behov

Yttrande över delbetänkande (SOU 2014:20) Läkemedel för särskilda behov Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) 2014-09-11 Landstingsstyrelsen Yttrande över delbetänkande (SOU 2014:20) Läkemedel för särskilda behov Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning för Pronaxen suppositorium.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning för Pronaxen suppositorium. 2013-06-17 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Orion Pharma AB Box 520 192 05 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning

Läs mer

1 LÄKEMEDEL I ÄLDREVÅRDEN

1 LÄKEMEDEL I ÄLDREVÅRDEN 1 (12) Landstingets revisorer 2008-05-20 Till Dnr REV /24/2007 Certifierad kommunal revisor Majvor Enström Tfn: 063-14 75 28 Landstingsstyrelsen 1 LÄKEMEDEL I ÄLDREVÅRDEN Landstingets revisorer behandlade,

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet

Läs mer

Regionstyrelsen 81-91

Regionstyrelsen 81-91 PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsen 81-91 Tid: 2015-05-12, kl 13:00-16:00 Plats: Regionens hus, sal A 86 Dnr RJL2015 /268 Budget 2015 revidering Beslut Regionsstyrelsen föreslår regionfullmäktige revidera

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

Månadsrapport juli 2015

Månadsrapport juli 2015 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 265,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 265,5 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Utbyte av läkemedel utan subvention

Utbyte av läkemedel utan subvention Utbyte av läkemedel utan subvention Tillåt frivillig utbytbarhet och priskonkurrens på receptbelagda läkemedel utan subvention Läkemedel som inte subventioneras (d.v.s. inte ingår i läkemedelsförmånen)

Läs mer

VITAFLO SCANDINAVIA AB BOX 53063 400 14 Göteborg

VITAFLO SCANDINAVIA AB BOX 53063 400 14 Göteborg BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE VITAFLO SCANDINAVIA AB BOX 53063 400 14 Göteborg Företrädare: Anders Bergström SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna FAKTABAS REVISION 2012 1 Innehåll Inledning... 3 Ekonomiska förutsättningar... 4 Budgetberedning... 4 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 4 Otillräckliga resurser?... 5 Revisorernas arvoden...

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-09-28 Vår beteckning 515/2004 SÖKANDE GlaxoSmithKline Box 263 431 23 Mölndal Företrädare: Kenneth Parenmalm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Hur värderas medicinska produkter av samhället. Wing Cheng

Hur värderas medicinska produkter av samhället. Wing Cheng Hur värderas medicinska produkter av samhället Wing Cheng Vår vision Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Det här gör TLV Beslutar om subvention av läkemedel och förbrukningsartiklar Beslutar om subvention

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Generisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012

Generisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012 Generisk förskrivning IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012 Bakgrund 2006 LV tog i sin rapport inte ställning till om generisk förskrivning borde genomföras. Om, föreslogs ett

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010 Haninge kommun Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Innehåll 1. Inledning...2 1.1. Syfte och avgränsning...2 2. Bakgrund och

Läs mer

BESLUT. Datum 2015-05-29

BESLUT. Datum 2015-05-29 BESLUT 1 (6) Datum 2015-05-29 Vår beteckning SÖKANDE Bayer AB Box 606 169 26 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister; SFS 2009:370 Utkom från trycket den 19 maj 2009 utfärdad den 7 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering Regeringsbeslut I:14 2011-12-20 S2011/11229/VS(delvis) Socialdepartementet Statens beredning för medicinsk utvärdering Box 5650 114 86 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning

Läs mer