Förstudie Anhörig/brukarportal Ingrid von Sydow Omsorg och Äldreförvaltningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie Anhörig/brukarportal Ingrid von Sydow Omsorg och Äldreförvaltningen"

Transkript

1 Förstudie Anhörig/brukarportal Ingrid von Sydow Omsorg och Äldreförvaltningen Linköpings kommun linkoping.se

2 Sammanfattning Detta är en förstudie som har genomförts under våren 2013 på uppdrag av IT-utvecklingsledaren John Fristedt på Omsorgskontoret. Delaktiga i studien har förutom undertecknad även varit representanter från Linköpings Universitet, Hälsans Nya Verktyg och Anhörigcenter i Linköping. Syftet med studien har varit att kartlägga och beskriva behov och nyttan av en anhörig/brukarportal, vilka lösningar som finns tillgängliga idag och hur olika befintliga och kommande insatser kan samordnas. En anhörig/brukarportal kan vara ett verktyg för att uppnå de mål som är beslutade nationellt, regionalt och lokalt att det ska finnas personliga e-tjänster för åtkomst till egen information och för att följa sin hälsa men även tjänster för kommunikation och interaktion med utförare. Det finns ett antal anhörig/brukarportaler i Sverige idag bl.a. Action som framförallt vänder sig till anhöriga för information, utbildning och stöd. Gapet är en annan mötesplats för anhöriga med syfte att minska gapet mellan kommun och landsting samt ge råd, stöd och erfarenhetsutbyte. Det genomfördes en workshop på Anhörigcenter där det framkom önskemål om att på en plattform ska finnas t ex uppföljning av ekonomin, kommunikation med vårdcentralen, samlad aktuell information. Det framkom även behovet av sociala aktiviteter och att det ger en ökad trygghet om man kan se den man pratar med. Begreppet anhörig diskuterades och att det vore bättre att använda närstående istället. Det kanske inte alltid är den anhörige som brukare vill ska ta del av information om hälsotillstånd utan en person som står en nära. I rapporten Trygghet och kommunikation i äldrevården, (Wirebrandt 2013), tillfrågades 11 personer, varav 4 över 90 år, deras anhöriga samt personal ang. intresset av en anhörig/brukarportal. Där framkom att det var ett svagt intresse och anledningen kan vara den höga åldern och de anhöriga bor nära och kan hälsa på ofta. Mycket talar för att teknikintresset är större i den yngre gruppen av seniorer vilket bl.a. Hagdahlska huset Seniorcenter är ett exempel på. Det kommer ca seniorer i veckan till de olika handledningstillfällena som finns för att underlätta användandet av surfplattor, datorer och smartphones. Detta kan innebära att intresset för en webbaserad portal ökar. En viktig faktor är att samordna huvudmännens information och system så att det blir säkert, användarvänligt och att vårdpersonal inte behöver dokumentera på flera ställen. 2

3 Innehåll Innehåll 3 Förstudie anhörig/brukarportal 4 Bakgrund och förutsättningar 5 Förstudiens mål 6 Resultat 6 Avgränsningar 11 Samband 11 Förstudiens organisation 11 Tids och resursplaner 11 Budget 11 Arbetsmodell 11 Riskanalys 12 Sammanfattning 12 3

4 Förstudie anhörig/brukarportal En anhörig/brukarportal är tänkt som en webbaserad tjänst i syfte att stödja brukare, anhöriga och vårdgivare för att öka tryggheten, delaktigheten och bättre kunna samordna insatserna. Uppdraget är initierat av IT-utvecklingsledaren på Omsorgskontoret John Fristedt. Förstudien har pågått under våren 2013 och omfattat ca 50 timmar. Delaktiga i studien har varit undertecknad, representanter från Linköpings Universitet, Hälsans nya verktyg och Anhörigcenter i Linköpings kommun. Studien bygger på de nationella riktlinjer som tagits fram bl a Nationell ehälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Där skriver socialminister Göran Hägglund och äldre- och folkhälsominister Maria Larsson bl a En säker och enkel tillgång till relevant information som rör en individ är nyckeln till att personalen inom hälso- sjukvården och socialtjänsten ska kunna erbjuda insatser av hög kvalitet. Information är nyckeln till egenmakt och kvalitet. Genom att frigöra potentialen i den information som samlas in och lagras på otaliga ställen inom hälso- sjukvården och socialtjänsten kan vi erbjuda individen helt nya möjligheter att få en bättre insyn och delaktighet i de insatser man får. Rapporten Empait och high tec från Socialdepartementet (Ekholm m fl 2012) beskriver framtidsscenario där det blir nödvändigt att tillvarata tekniken för att möta den åldrande befolkningen och behålla kvaliteten. Decentraliserad sjukvård och omsorg ställer stora krav på systemomvandling. Å ena sidan utförs redan 70 procent av all omsorg av anhöriga. Även en stor del av sjukvården görs av patienterna själva, så i en mening är omställningen inte så stor. Men det kräver ett mentalt lappkast hos vård- och omsorgssystemen. Istället för att personer kommer då de har besvär, och får ett svar och sjukvård, måste förberedelser göras för att tillsammans utforska problemen och för att stötta patienterna/brukarna i sin vårdsituation. På regionalnivå finns det en handlingsplan för ehälsa i Östergötland och där är en prioriterad insats att utreda behovet av anhörig/omsorgsportal. I Linköpings kommun skriver Alliansen i sitt Visions- och samverkansprogram , Vi vill utveckla ett ännu större brukarinflytande i hemtjänsten. En mer flexibel hemtjänst där brukarna själva avgör vad som ska göras, hur och när det ska göras samt av vem/vilka det ska göras ska införas under kommande mandatperiod. Det har även framkommit i kvalitetsuppföljningen 2012 att det finns brister beträffande boendes delaktighet och inflytande och att anhöriga inte alltid känner till att det finns en genomförande plan. I den digitala agenda som Linköpings kommun har upprättat på lokal nivå är en anhörig- och brukarportal en prioriterad insats som skulle kunna vara ett verktyg för att leva upp till ökad delaktighet och inflytande. 4

5 1 Bakgrund och förutsättningar På både nationell och regional nivå prioriteras, planeras och utvecklas IT och kommunikationsrelaterade utvecklingsinsatser inom vård- och omsorgsområdet. På lokal nivå har diskussionen utgått från en modell som bygger på tänkta funktionsområden som bör vara med i en framtida anhörig-/brukarportal. Denna modell visar att portalen ska kunna erbjuda samlad information när det gäller vårdtagaren/brukaren. Här är tänkt att det ska finnas vårdplaner, journaler, omsorgsinsatser, information, kommunikation m m digitalt och på ett enkelt och säkert sätt. Dessutom ska detta hanteras gränsöverskridande mellan andra huvudmän där landstinget är en viktig part. Här kommer NPÖ, nationell patient översikt, bli ett viktigt verktyg som ger behörig vårdpersonal tillgång till information, med patientens samtycke, över organisationsgränserna. Det personliga hälsokontot som är under införande där varje medborgare själv samlar sina journaler och annan vårdinformation och Mina Vårdkontakter som redan finns tillgängligt bör kunna kommuniceras på tänkta portal. 5

6 2 Förstudiens mål Förstudiens mål har varit: - Att kartlägga och beskriva behoven och nyttor hos berörda målgrupper - Att kartlägga och beskriva möjligheter till samordning mellan huvudmän och vilka positiva effekter som det kan bidra till - Att kartlägga och beskriva vilka lösningar som finns tillgängliga redan idag, samt hur dessa eventuellt skulle behöva utvecklas för att uppfylla behoven - Att kartlägga om en anhörig-/omsorgsportal kan vara en kommunikationsbrygga mellan patienten/brukaren, anhöriga och vårdpersonal - Att ge förslag på lämpliga insatser som nästa steg. Förslagen ska ligga till grund för fortsatt utredning. 3 Resultat Kartlägga och beskriva behoven och nyttor hos berörda målgrupper Kartläggningen av hur berörda målgrupper ser på nyttan av en anhörig/brukarporal har skett på flera sätt. Ett sätt har varit att samverka med Joakim Wirebrand som studerar på Kognitionsvetarprogrammet på Linköpings Universitet. Ett annat har varit att genomföra en workshop tillsammans med Hälsans Nya Verktyg och företaget Wezupport. Samverkan Linköpings Universitet Joakim Wirebrand har varit delaktig i förstudien på olika sätt och i sin kandidatuppsats Trygghet och kommunikation inom äldrevården studerat olika anhörigportaler samt intervjuat äldre på vårdboende, dess anhöriga samt vårdpersonal. Syfte har varit att undersöka hur kommunikation och informationsdelning ser ut i dag mellan äldre vårdboende, deras anhöriga och deras vårdpersonal. Syftet var också att undersöka vilka faktorer som påverkar de äldre vårdboendes och deras anhörigas trygghetskänsla och kunna ge kunskap om hur en kommunikations- och anhörigportal kan utvecklas. Joakim har intervjuat 11 personer och han delade in sina intervjuer i fyra teman, trygghet, dagens kommunikation, inställning till kommunikationshjälpmedel samt kommunikations- eller anhörigportal. Samtliga äldre bodde på ett vårdboende och var 90 år och äldre. Resultatet av intervjuerna visade att tillsynen är viktig för att känna sig trygg och närheten till anhöriga ökade tryggheten. Kontakten skedde främst genom telefon eller besök om de bodde i närmiljön. Det framkom att trygghetslarmet användes för att få kontakt men många var rädda för att störa personalen vilket kunde innebära att man tar vårdtid från någon annan. Flera uppgav att det var tryggare om man samtidigt kunde se personen som pratar. 6

7 Det var fem anhöriga som ställde sig positiva till en anhörig-/brukarportal. Främst var det anhöriga som hade lång resväg och inte kunde besöka så ofta. Det var också anhöriga som var positiva till ny teknik. Ett önskemål var att en portal skulle kunna användas till att öka kontakten med sjuksköterskan och vårdcentralen. Det skulle även vara bra att kunna beställa tid hos läkare. Det var enbart två som var intresserade av att ta del av journaler, genomförandeplaner osv. Däremot fanns det intresse för att en ekonomisk redovisning skulle kunna finnas på portalen. En anhörig som hade sin mamma 20 mil bort var intresserad av att kunna kommunicera via en anhörig och brukarportal samt att det kunde finnas tillgänglig information för alla syskon att ta del av. Idag mejlar syskonen moderns hälsotillstånd mellan varandra. Joakim Wirebrand sammanfattar sina resultat beträffande en anhörig- /brukarportal med att kommentera åldern på de tillfrågade äldre som var över 90år. Detta tror han kan ha påverkat teknikintresset. Han konstaterar att det måste vara på användarens villkor och mycket enkelt att använda. Joakim ger några förslag på vad som skulle kunna finnas på en portal: För en god tillsyn skulle det kunna finnas en checklista där personalen enkelt kan bocka av att de har varit där och anhöriga kan se vilka insatser som gjorts. För en god omvårdnad så ska det finnas tillgänglig information som berör brukaren. Kontaktstöd så att trygghetslarmet inte används annat än när det är akut. Kontaktuppgifter till nyckelpersoner. Möjligheter till kontakt med vårdcentralen, boka tider osv. Workshop Anhörigcenter Det arrangerades en workshop i början på juni i samverkan med Hälsans Nya Verktyg, företaget Wezupport, anhörigcenter och omsorgskontoret. Det var 22 deltagare som var anhöriga, intresserade seniorer, undersköterska, samordnare anhörigcenter, projektledare Hälsans Nya Verktyg, utvecklingsledare omsorgskontoret, kognitionsvetare Joakim Wirebrand Linköpings Universitet, forskare Axel Ågren NISAL (Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande). Axel föreläste om äldre och ensamhet och därefter diskuterades möjligheterna till sociala kontakter via en plattform. Flera av deltagarna i workshopen använde sociala medier idag som t ex Facebook. Problemet är att hitta och nå ut till de som är ofrivilligt ensamma. Enligt nationell forskningen så är ensamheten ännu större i Medelhavsområdet än i Sverige. En sammanfattning av tankar och idéer från workshopen: - att det måste vara enkelt att koppla upp sig till nätet och det får inte bli dyrt för den enskilde - att det är få seniorer som använder internet i dag, mindre än 50 % - att det är viktigt att få ögonkontakt därför är Skype bra - att det finns behov av att hålla ordning på ekonomin - att man behöver hjälp med att selektera information - att det är bättre att kalla portalen för närstående istället för anhörigportal - att det går att dela med sig av underhållning/aktiviteter genom typ Skype - att användaren bygger innehållet efter behov - att kontakten med vårdcentralen står högt upp på önskelistan 7

8 - att information om sjukdomar som är aktuella, mediciner, tidsbeställning, blanketter för ansökningar om hemtjänst osv kan finnas på en portal - att som närstående kunna följa upp vad som hänt och när han/hon har fått hjälp - att kunna följa upp inköp, fakturor osv på boenden för det blir ofta fel - att genom portalen få hjälp med roliga aktiviteter - att vårdplanering kan ske på distans - att det kan finnas åtkomst till journalanteckningar - att det kan finnas en medicinapp - att det kan finnas levnadsberättelser tillgängliga - att kunna spela spel tillsammans med flera samtidigt - att kunna följa med när det händer nya saker - att det kan ske en kompetensutveckling och lära sig nya arbetssätt via nätet/portalen - att kunna enkelt kontakta äldreombudsmannen när man inte är nöjd med omsorgen - att det skulle kunna finnas en chattfunktion till t ex äldrelots. - att det ska finnas någon nattetid att prata med när man känner sig ensam och har ångest - att som invandrare kunna få hjälp med språket genom att visuellt få kontakt med släktingar osv Kartlägga och beskriva möjligheter till samordning mellan huvudmän och vilka positiva effekter som det kan bidra till Alla medborgare i Sverige kommer inom en snar framtid ha möjlighet att samla vårdinformation på ett personligt hälsokonto. Enligt Sveriges Radios program i P1 10/6 så har personer i Uppsala haft tillgång till sin journal via personligt hälsokonto och av dem var 4 missnöjda. Övriga tyckte det var en trygghet att kunna gå tillbaka och läsa vad doktorn sagt. Läkarförbundet är kritiska och tycker att 4 personer är 4 för mycket och att det kan vara svårt att tolka t ex provsvar osv. Mina vårdkontakter finns redan idag och det ser olika ut i olika landsting vilka tjänster som finns tillgängliga. I Linköping går det idag att förnya recept och att avboka en tid. Vissa kliniker och vårdcentraler erbjuder fler tjänster. Mina vårdkontakter är nu anpassade till surfplattor och mobiltelefoner. Det krävs e-legitimation eller mobilt BankID för att komma åt tjänsterna. Nationell patientöversikt sk NPÖ är ett verktyg som ger möjlighet till att samordna olika vårdgivares information om en vårdtagare. I dag kan en vårdtagare ha många olika vårdkontakter och syftet är att ge ett bättre beslutsunderlag för diagnos, behandling och uppföljning. Det kräver ett samtycke från vårdtagaren. Fler och fler landsting ansluter sig till NPÖ Råd om vård från Sveriges landsting. Här finns information om hälsa, sjukvård, sjukdomar, undersökningar, behandlingar, läkemedel och tandvård. Varje landsting har egen information och länkar som är aktuella. 8

9 Kartlägga och beskriva vilka lösningar som finns tillgängliga redan idag, samt hur dessa eventuellt skulle behöva utvecklas för att uppfylla behoven Det finns ett antal anhörig-/brukarportaler på marknaden idag. Några exempel: Action - Assisting Carers using Telematics Interventions to meet Older people s Needs (ACTION) är en bredbandsansluten dator där anhöriga kan via visuell kommunikation komma i kontakt med en sambandscentral. Syftet med tjänsten är att tillgodose anhörigvårdares behov av information, utbildning och stöd till äldre. ACTION-tjänsten består av fyra delar, program, station, central samt support och utbildning. Flera kommuner erbjuder tjänsten till anhöriga i dag. ACTION har tidigare använts på Anhörigcenter i Linköpings kommun men det var få användare och ansågs för kostsamt. Kund och anhörigportal - var en portal som startade som ett projekt Vård och omsorg Kluster E. Kluster E består av 12 kommuner, Bollnäs, Falun, Gävle, Hofors, Hudiksvall, Ljusdal, Mora, Nordanstig, Ockelbo, Ovanåker, Sandviken och Söderhamn. Syftet har varit att kunden och anhöriga skall känna trygghet för att möjliggöra kvarboende. Syftet har också varit att kunden ska få bättre inflytande och öka möjligheten att påverka. Kunden och behöriga personer kunde ta del av beslut och aktuell information 24 timmar om dygnet. Tjänsten utvecklades utifrån användarnas behov och de har gjorts ett antal behovsanalyser utifrån workshops, fältstudier osv. Resultatet av behovsanalysen har bl.a. varit att kunden vill känna sig mindre ensam, känna trygghet, anhöriga vill att deras anhöriga ska må bra, tjänsterna måste vara enkla och tillgängliga, inloggningen måste vara enkel och snabb. Information som fanns tillgänglig i portalen: Min dag - vem kommer från hemtjänsten idag? Vilken tid? Tjänsten erbjuder i dag? På gång - olika aktiviteter. Kontakter - viktiga telefonnummer osv. Matlista - matsedel för en vecka framåt och Räkning - där det utgick från den tids- och insatsregistrering som personalen gör. Tyvärr är inte portalen igång just nu trots att utvärderingarna varit bra. Det finns flera anledningar men det har dels varit en kostnadsfråga och att tekniken blev föråldrad. Mer finns att läsa på Anhörigstödsportalen finns i Gävle kommun och har utvecklats med medel från Hjälpmedelsinstitutet i syfte att förbättra anhörigstödet i kommunen. Anhörigstödsportalen underlättar och kompletterar kontaktvägarna mellan personal, anhörigvårdare och den närstående. Den består av olika moduler för exempelvis den vårdades levnadsberättelse, dagbok, mediciner och bokningshantering för korttidsboende. Mer finns att läsa på CareCoor är en dansk portal som är uppbyggd som en kalender där vårdpersonal bockar av aktiviteter som är klara. Anhöriga och vårdpersonal kan även kommunicera via plattformen. Kontakt med detta projekt finns redan på omsorgskontoret. Mer finns att läsa på Gapet anhörigas mötesplats på nätet. Denna mötesplats för anhöriga där de kan få stöd, råd och erfarenhetsutbyte. Gapet finns i ett 20 tal kommuner i Sverige och vänder sig till anhöriga i alla åldrar. Syftet är bl a att minska gapet 9

10 mellan kommun och landsting. Mer finns att läsa på Omsorgsdagboken är Stockholms stads portal. Här finns journalanteckningar, avvikelser, genomförandeplanen, rapporterade utförartillfällen, kontaktuppgifter, information t ex om hur samtycke ges. För att kunna ta del av omsorgsdagboken ska man vara aktuell inom äldreomsorgen eller ha en närstående som är behov av hjälp. Det behövs Bank-ID eller e-legitimation. Mer finns att läsa på Kartlägga om en anhörig-/omsorgsportal kan vara en kommunikationsbrygga mellan patienten/brukaren, anhöriga och vårdpersonal I rapporten Trygghet och kommunikation inom äldrevården beskriver Joakim Wirebrand hur en anhörig-/och brukarportal kan vara en kommunikationsbrygga mellan brukare, anhöriga och vårdpersonal. Hans studier visar att det finns ett tydligt samband mellan kommunikation och trygghet både för brukaren och dess anhörig. Förutsättningen för att kommunikationsstödet kan fungera finns att läsa i rutan längst ned på bilden. Ge förslag på lämpliga insatser som nästa steg. Förslagen ska ligga till grund för fortsatt utredning. Utifrån denna förstudie föreslås en fortsatt behovsinventering från framförallt den omsorgsnära personalen och verksamhetschefer. I den workshop som har varit var det enbart ett vårdbiträde som deltog och en verksamhetschef som lämnat sina synpunkter men inte kunde delta. En verksamhetschef har ställt sig positiv till att göra en pilotstudie med en anhörig-/brukarportal på det hemtjänstområde hon ansvarar för. 10

11 Ett annat förslag är att ett fortsatt samarbete med Hälsans Nya Verktyg och företaget Wezupport där vi nu är delaktiga i ett projekt ehälsa Senior Linköping. Målet med projektet är att bidra med inspiration samt fånga behov och önskemål som seniorer upplever är viktiga för hälsa, livskvalitet, delaktighet och självständighet. En viktig fråga som måste utredas är även hur de system t ex Treserva, TES (tid och insatsregistrering, larm kan kommunicera med en portal). Det är en ansökan skickad till Vinnova i syfte att utveckla en Brukar- och anhörigportal med personlig digital hälsodagbok. Ansökan är skickad i samverkan med SICS East Swedish ICT, Linköpings Universitet och Phoniro Systems AB. I början på juli ska vi få svar om vi blir beviljade medel. 4 Avgränsningar Studien har inte omfattat program eller system utan har tittat på funktionsoch behovsområdet. Målgruppen i denna studie har varit äldre och dess anhöriga. En anhörig-/brukarportal bör kunna användas där behov finns och inte utifrån ålder. 5 Samband Under förstudien har fler samverkansformer och behov uppstått och en ny ansökan är skickad till Vinnova tillsammans med Linköpings Universitet. Ytterligare samverkan bör ske med landstinget. Ett samband måste även ske med befintliga data system som finns i Linköpings kommun. 6 Förstudiens organisation Uppdraget har skett i samverkan med IT-vecklingschef och förvaltningsledare på omsorgskontoret. Samarbete har även skett kontinuerligt med Hälsans Nya Verktyg samt Joakim Wirebrand, kognitionsvetare Linköpings Universitet. 7 Tids och resursplaner Förstudien har omfatta ett antal månader under våren och avrapporteras i slutet av juni. 8 Budget Uppdraget har skett inom ramen för utvecklingsledaren Ingrid von Sydows arbete. 9 Arbetsmodell Förstudien har genomförts genom studiebesök, konferenser, litteraturstudier, internetsökningar, samarbete med student Kognitionsvetarprogrammet Linköpings Universitet, Hälsans Nya Verktyg. 9.1 Studiebesök och konferenser Besök på mässan Vitalis i Göteborg, en mötesplats för utveckling av vård 11

12 och omsorg genom IT. Konferens Västerås e-hemtjänt, vars syfte bl s var att beskriva hur de har gått tillväga för att införa e-hemtjänst som ett bistånd och vilka ITlösningar de har valt att satsa på. Studiebesök på företaget Tieto i Linköping som på uppdrag av Hälsans Nya Verktyg har byggt upp en portal för bl a olika säkerhetssystem. Välfärdsteknologikonferens i Göteborg arrangerat av Hjälpmedelsinstitutet där bl a Anders Ekholm, analyschef på Socialdepartementet, föreläste ang. Empati och Hightec. Där presenterades även projekt som pågått när det gäller Teknik för äldre där Linköpings kommun haft pengar för att öppna Hagdahls expo, en visningsmiljö på Hagdahlska huset Seniorcenter. Omvärldsbevakning har skett bl a genom deltagandet i nätverket CASA. Det är ett interregionalt IVC-projekt som syftar till att utveckla den regionala politiken samt utbyta erfarenheter och kunskap. Det är ett dussin europeiska regioner som deltar i detta nätverk. Studieresor har gjorts till Eindhoven, Polen och Sevilla där syftet med besöken har varit att visa olika IT-lösningar för att öka självständigheten och öka den sociala interaktionen. 9.2 Samverkan Hälsans Nya Verktyg I denna förstudie har det skett en samverkan med Hälsans Nya Verktyg på flera sätt. Dels har projektledare Dag Forsén varit delaktig på den workshop som genomfördes i början på juni och dels har de anordnat ett antal studiebesök och föreläsningar. Hälsans Nya Verktyg är också en given samarbetspartner i det fortsatta arbetet med anhörig-/brukarportal eftersom de fokuserar på utveckling, praktiskt användande av IKT-lösningar för äldre och kroniskt sjuka. 10 Riskanalys Det finns en risk med att det finns många företag som är intresserade av att sälja in sina koncept när det gäller digitala portaler men kan ha svårigheter att hantera säkerhet, lagar och regelverk. Dessutom kan det vara svårt att genomföra s.k. innovationsupphandling med tanke på LOU. Det måste också skapas en tydlig organisation för hur en digital portal ska stödjas och utvecklas. Det finns även en risk att kostnaderna blir höga för tekniken dvs bredbandsuppkopplingar, surfplattor, smartphone m m 11 Sammanfattning Den ökade andelen äldre, utveckling av teknik och ökade krav på delaktighet och inflytande talar för att Linköpings kommun bör fortsätta sitt arbete med att utveckla en digital plattform. En anhörig/brukarportal kan vara ett verktyg för att uppnå de mål som är beslutade nationellt, regionalt och lokalt att det ska finnas personliga e-tjänster för åtkomst till egen information och för att följa sin hälsa men även tjänster för kommunikation och interaktion med utförare. Andelen anhöriga som idag står för 70% av omsorgen kommer troligen inte att minska med tanke på befolkningsutvecklingen snarare medföra ökat behov av stöd, kommunikation och information. 12

13 Det kommer att behövas en samordning mellan huvudmännen och de olika systemen för att uppnå en samlad information på ett säkert sätt. Det gäller redan införda tjänster som Mina vårdkontakter och de som är på gång t ex Personligt hälsokonto men även dokumetationssystemet Treserva och tidoch insatsregistrering TES m fl. En viktig faktor är att vårdpersonalen inte behöver dokumentera på flera ställen. Erfarenheter från Västerås kommun, som kommit långt inom e-hälsoområdet, säger att det krävs en organisation för att ge support och underhålla de digitala tjänsterna. I de intervjuer som gjorts i rapporten Trygghet och kommunikation i äldrevården var de tillfrågade äldre över 90 år vilket kan ha påverkat det svaga intresset för en digital plattform. Efterfrågan av handledning i att använda sin dator, smartphone eller surfplatta på Hagdahlska huset Seniorcenter har ökat drastiskt senaste året. Det kommer ca seniorer i veckan för det ändamålet och det talar för att teknikintresset är större i den yngre gruppen av seniorer. Liknande erfarenheter har man på seniorcenter runt om i landet bl a Göteborg. Den workshopen som genomförandes visade liknande resultat som man fått i projektet Vård och omsorg, Kluster E där t ex uppföljning av ekonomin, kommunikationen med vårdcentralen, samlad aktuell information hade stor prioritet. Det framkom även behovet av sociala aktiviteter och att det ger en ökad trygghet om man kan se den man pratar med. Det vore intressant att inom en snar framtid genomföra en pilotstudie på något äldreboende eller hemtjänstområde med en digital portal. En intressant åsikt framkom under workshopen att inte använda begreppet anhörig utan närstående. Det kanske inte alltid är den anhörige som brukare vill ska ta del av information om hälsotillstånd utan en person som står en nära. Även begreppet brukare har flera seniorer vänt sig emot och tycker att begreppet kund är bättre. Kanske ska en framtida portal kallas närstående-/kundportal? Källor/länkar: Nationell ehälsa, Linköpings digitala agenda, /Digital_Agenda_2013_handlingsplan.pdf?epslanguage=sv Nätverket för ehälsa i Östergötland, Ekholm Anders, Hightec och empati, Socialdepartementet Wirebrandt Joakim, (2013) Trygghet och kommunikation inom äldrevården, Linköpings Universitet 13

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis. Journalen på nätet ett nationellt projekt Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.se 08-452 71 67 Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter

Läs mer

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland 1 (11) Handlingsplan för ehälsa i Östergötland Uppföljning av genomförda insatser 2012, samt redovisning av planerade insatser 2013 Datum: 2013-02-01 Handlingsplanen för 2012 har följts upp och reviderats

Läs mer

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession 2013-10-16 Lars Midbøe Termkonferensen, Göteborg 2013-10-20 sid 2 Innehåll Journal på nätet Lars

Läs mer

RUTIN KRING ÅTKOMST AV OMSORGSDAGBOKEN

RUTIN KRING ÅTKOMST AV OMSORGSDAGBOKEN RUTIN KRING ÅTKOMST AV OMSORGSDAGBOKEN Omsorgsdagboken är en tjänst för stadens äldre och deras närstående. Via stadens hemsida kan de följa hur omsorgen om den äldre bedrivs. I detta dokument beskrivs

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

Regionalt program för ehälsa 2014-2018

Regionalt program för ehälsa 2014-2018 Regionalt program för ehälsa 2014-2018 Maj 2014 Margareta Hansson Ulrika Landström 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 4 Nationell strategi... 4 Individen... 4 Vård- och omsorgspersonal...

Läs mer

Ledningsstrukturen för ehälsa

Ledningsstrukturen för ehälsa Ledningsstrukturen för ehälsa Nationella ledningsgruppen Inera och andra utförare Invånare Privata vårdgivare Invånartjänster Vårdpersonal Omsorgspersonal Sveriges Kommuner och Landsting Socialstyrelsen

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

E-hälsotjänster för invånarna. Sofie Zetterström, område invånartjänster

E-hälsotjänster för invånarna. Sofie Zetterström, område invånartjänster E-hälsotjänster för invånarna Sofie Zetterström, område invånartjänster Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och omsorg.

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

Delta på distans med hjälp av IT-teknik

Delta på distans med hjälp av IT-teknik TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-13 Dnr: 2015/97-ÄN-700 Christina Becker - am282 E-post: christina.becker@vasteras.se Kopia till Christine Wäneskog, proaros Vård och omsorg

Läs mer

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis 1 Handlingsplan 2013-2018 www.cehis.se Uppdraget Vad som ska göras gemensamt innehåll och principer Organisation och styrning Finansiering och

Läs mer

Linköpings digitala agenda, handlingsplan 2014

Linköpings digitala agenda, handlingsplan 2014 Handlingsplan 1 (7) Kommunledningskontoret, Kommunikationsutvecklare Fredrik Eriksson, ITstrateg Linköpings digitala agenda, handlingsplan 2014 Handlingsplanen beskriver IT och kommunikationsrelaterade

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Läkarsekreterarforum 2012

Läkarsekreterarforum 2012 Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier lagar och regler Läkarsekreterarforum 2012 Jens Larsson, 0706-110179 Jens Larsson, Chefsjurist Tryckfrihetsförordningen 1766 Jens Larsson, Chefsjurist

Läs mer

ehälsa invånarperspektivet

ehälsa invånarperspektivet Ehälsa och stategisk IT ehälsa invånarperspektivet Ewa Printz ehälsa är. de digitala tjänster som ökar tillgängligheten till vården oavsett tid och plats, förbättrar samordningen av vårdinformationen,

Läs mer

Handlingsplan för ehälsa 2014-2015 för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik

Handlingsplan för ehälsa 2014-2015 för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik OSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7(12) Sammanträdesdatum 2014-09-30 Socialnämnden 70 Handlingsplan för ehälsa 2014-2015 för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik Dnr2014.sn0198

Läs mer

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nätverk 1 Föreläsare Jon Malmström, VGR ITSA Organisation och arbetsmodell Länsstyrgrupp Stimulansmedel Arbetsgrupp Vård och omsorgsperso nal

Läs mer

Socialförvaltningens grundsyn

Socialförvaltningens grundsyn Trygghetsboende Trygghetsboende Trygghetsboende erbjuder boende för dig med omfattande behov av vård, omsorg, stöd, service och en trygghetsskapande vardags miljö. Syftet är att kombinera ett självständigt

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Från idé till affär Leili Lind Gunnar Carlgren Magnus Fröberg SICS East & LAH, Linköping Phoniro Systems Linköpings universitet Fyra patientstudier, 2002 2016 2014

Läs mer

ehälsa Sidan 0 av 20

ehälsa Sidan 0 av 20 ehälsa? Sidan 0 av 20 Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid! Tillgänglighet Hälsokonto/journal på nätet Kunna följa sitt ärende Invånaren Medarbetaren Verksamhetsansvariga Säkerhet

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice ETT fönster mot informationen IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice Öve vårdg Vårdresurser kan användas bättre Hälso- och sjukvården

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll

Läs mer

Checklista. För åtkomst till Svevac

Checklista. För åtkomst till Svevac Checklista För åtkomst till Svevac Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2 Inloggning/autentisering i Svevac 2 3 Målet sammanhållen vaccinationsinformation 3 4 Säkerhetstjänsten 3 5 Detta är HSA 3 6 Detta

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5 2014-2020 1/5 för 2014-2020 ens ambition är att ge en tydlig inriktning för verksamhets utveckling på kortare och längre sikt fram till år 2020. Utmaningen handlar i grunden om hur vi ska kunna vidareutveckla

Läs mer

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Ett samarbete med olika kompetenser för att skapa metod, handledning, frågeställningar, webb och en användarvänlig portal för vårdens personal och chefer

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11.

Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11. Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11.30 Närvarande: Hans Sternbro, Ordförande Socialnämnden Ann-Marie Fröjd,

Läs mer

Fler e-tjänster. Åsa Zetterberg SKL

Fler e-tjänster. Åsa Zetterberg SKL Fler e-tjänster Åsa Zetterberg SKL Vi ser den nationella IT-strategin och förslagen om e-förvaltning som en av de största utmaningarna den offentliga förvaltningen någonsin ställts inför Det handlar om

Läs mer

Dokumenttyp. Namn på uppdraget

Dokumenttyp. Namn på uppdraget Uppdragsidé 1 (6) Uppdragsidé ehälsa 2013 Syftet med är att samla in idéer på uppdrag/projekt som stimulansbidraget för E-hälsa 2013 kan användas till. På så vis identifierar och definierar vi kommunernas

Läs mer

Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg.

Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg. Nationell e-hälsa Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg. Vår verksamhet är inriktad på att skapa delaktighet för invånare samt ge stöd

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4

ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4 Skicka ansökan till: Örebro Tingsrätt Box 383, 701 41 Örebro ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4 1. Person ansökan gäller Personnummer Adress (folkbokföringsadress) Telefonnummer Vistelseadress

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning livet / Vem har rätt till hjälpen?... 2 Behovet av omvårdnad avgör... 2 Oavsett om man bor i särskilt boende eller hemma... 2 livet / Vad har man rätt till?... 3 Hjälpen består av

Läs mer

2010-02-18 Äldrenämnden

2010-02-18 Äldrenämnden 1 2010-02-18 Äldrenämnden Pressinformation inför äldrenämndens sammanträde För ytterligare information kontakta äldrenämndens ordförande Jan-Willy Andersson (KD), telefon 013-20 71 84 eller 070-590 71

Läs mer

Inför 2015. Verksamhetsutveckling med stöd av IT

Inför 2015. Verksamhetsutveckling med stöd av IT Spridningskonferens Inför 2015 Verksamhetsutveckling med stöd av IT Kategorier - mål Gemensamma funktioner och tjänster E-hälsa E-skola/utbildning Möjlighet till stöd vid projektarbete Dialog om digitaliseringens

Läs mer

Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet)

Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet) Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet) 1. Person ansökan gäller (den enskilde) namn Vistelseadress

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2009

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2009 Informationsindex Brukarmedverkan i individuell plan Omdöme om Omdöme om SÄBO i sin helhet maten Omdöme om social samvaro och Omdöme om aktiviteter informationen Väntetid till särskilt boende Omdöme om

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad Att förankra frågorna i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet. Samordning

Läs mer

Personcentrerad journal. SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman.

Personcentrerad journal. SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman. Personcentrerad journal SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman.nu Vem äger informationen om mig? Mnene sjukhus, Zimbabwe 1987 1987

Läs mer

Välfärdsteknologi. Information vid Umeå pensionärsråd 29 maj 2015

Välfärdsteknologi. Information vid Umeå pensionärsråd 29 maj 2015 Välfärdsteknologi Information vid Umeå pensionärsråd 29 maj 2015 Vad menas med välfärdsteknologi? Kärt barn har många namn, välfärdsteknologi utgör sammanväxten mellan traditionella hjälpmedel och ny teknik.

Läs mer

Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun

Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun Sammanfattning Den demografiska utvecklingen innebär att andelen äldre med omsorgsbehov kommer att öka, samtidigt som det kommer att bli svårt och

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse Mötesprotokoll för Inera AB styrelse När: Onsdag den 9 april, 2014, kl 13.00 15.00 Var: Inera AB, lokal Magasinera Närvarande styrelsen: Närvarande övriga: Ej närvarande: Martin Andréasson (M), Västra

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Ulrika Landström, RN, Projektledare Örebro Läns Landsting ulrika.landstrom@orebroll.se +46 70 316 4541 Bakgrund och syfte Projektet startade

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Läs mer

Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan. Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se

Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan. Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se Nytt namn Nytt uppdrag Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma

Läs mer

Socialförvaltningens grundsyn

Socialförvaltningens grundsyn Strandvägen Strandvägen Vårdboende Strandvägen erbjuder tillfälligt boende för dig med omfattande behov av vård, omsorg, stöd och service. Vi arbetar utifrån kontaktmannaskap. Det innebär att din kontaktman

Läs mer

Samuelsbergs korttidsboende

Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Vi önskar dig välkommen till ditt tillfälliga boende i form av växelvård eller korttidsboende. Vår förhoppning är att du ska trivas här tillsammans

Läs mer

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre! Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Läs mer

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Projektplan Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Info ÄO Projektplan-ITK-stöd för äldre.docm Socialförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5, 4 tr Vård och omsorg, Järfälla hemstöd

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport KS-2014/665 Äldreombudsmannens årsrapport 2014 SAMMANFATTNING... 4 ÄLDREOMBUDSMANNENS UPPDRAG... 4 ANTAL ÄRENDEN... 4 MÖTEN MED ÄLDRE... 4 INKOMNA FRÅGOR 2014... 5 INKOMNA SYNPUNKTER 2014... 5 Huddinge

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag

Läs mer

Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt. Anette Thalén och Maria Berglund

Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt. Anette Thalén och Maria Berglund Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt Anette Thalén och Maria Berglund Bakgrund till tjänsterna och samarbetspartners Utvecklingen av Vårdhändelser och Formulärtjänsten

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Landstingsgemensam strategi för utveckling, inköp, användning och avveckling. All IT är i grunden en miljöbelastning i form av tillverkning och energiförbrukning.

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster

Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster KOMM UNIKATIONSRIKTLI NJER 1177 VÅRDGUIDENS E -TJÄNSTE R 1_0.DOCX Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster Kommunikationsriktlinjerna

Läs mer

Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster

Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster KOMM UNIKATIONSRIKTLINJER 117 7 VÅRDGUIDENS E -TJÄNSTE R 2.0.DOCX Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster Kommunikationsriktlinjerna

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Marknadsundersökning Personligt Hälsokonto 2012-06-28. Personligt Hälsokonto 120629 (2) Datum: 2011-11-01 Version: Författare: I N T E R N T

Marknadsundersökning Personligt Hälsokonto 2012-06-28. Personligt Hälsokonto 120629 (2) Datum: 2011-11-01 Version: Författare: I N T E R N T Maj 2010 Apotekens Service AB I N T E R N T Marknadsundersökning Personligt Hälsokonto 2012-06-28 Datum: 2011-11-01 Version: Författare: Senast ändrad: Dokumentnamn: Marknadsundersökning Fastställd av:

Läs mer

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen.

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. Seminarium 3:2 Föreläsare Lars Jervall, IT-direktör Landstinget,Östergötland och IT-strateg Beställarfunktionen Nationell IT, SKL lars.jerlvall@lio.se IT-strategin

Läs mer

Landstingets ledningskontor. Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län

Landstingets ledningskontor. Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län Bakgrund Agenda Sammanhållen journalföring Vad är NPÖ Vilka är anslutna? Vad krävs för att få/kunna

Läs mer

Tryggare äldreomsorg genom en brukar- och närståendeportal?

Tryggare äldreomsorg genom en brukar- och närståendeportal? Tryggare äldreomsorg genom en brukar- och närståendeportal? Vilka nya möjligheter till trygghet i äldreomsorgen erbjuds av en gemensam yta för information och kommunikation mellan brukare, närstående samt

Läs mer