Navigator ComCenter 30 april, 2011 Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Navigator ComCenter 30 april, 2011 Slutrapport"

Transkript

1 Navigator ComCenter 30 april, 2011 Slutrapport Projektets målsättning är att utveckla nya kompletterande insatser, nya metoder samt nya ansatser när det gäller grupper som idag inte bedöms som anställningsbara. 1

2 Innehåll 1. Sammanfattning Projektets kontext och bakgrund Intressentanalys Problemanalys/Situationsanalys Metodanalys Målsättningar och indikatorer Resultat/Måluppfyllelse/Följeforskning Aktiviteter Resurser/medel Riskanalys Förutsättningar Återkoppling Socioekonomisk diskussion Referenser Bilaga

3 1. Sammanfattning Syftet med projektet är att deltagarna genom nya grepp skall få den vägledning som krävs för en hållbar etablering på arbetsmarknaden och i samhället. Projektet har i huvudsak jobbat med långtidsarbetslösa år inskrivna hos socialtjänsten på Hisingen i Göteborg. Totalt har 469 personer, 189 kvinnor och 280 män deltagit i projektet under % av deltagarna har gått till jobb eller längre studier som en följd av projektet, ytterligare 12 % bedöms ha kommit närmare arbetsmarknaden genom en aktiv inskrivning på arbetsförmedlingen. Metoden har i stort sett bestått av introduktionsutbildning, coaching, yrkesutbildning och praktik. Projektet har efter en turbulent tid de första 1,5 åren åstadkommit en intressant vändning och blivit rejält produktivt fom Deltagare är nöjda med projektet och lämnar i snitt ett betyg på 2,85 (max 4,0) vid bedömning av projektet. Remittenter (socialtjänsten på Hisingen) är mycket nöjda med projektet och lämnar den övergripande bedömningen 3,6 (max 4,0). Följeforskarens bedömning är att: Resultaten dvs antal deltagare, kvalitet och antal personer till jobb/studier är goda med tanke på målgruppens grundläggande problemställningar (långtidsarbetslösa med socialbidrag) Målgruppen unga som är på väg ut från institution och/eller/är/har varit dömda till någon form av kriminalvård har inte nåtts med något särskilt stöd från projektets sida såsom angivet i projektbeskrivningen. Dock bedömer vi att denna målgrupp ändå funnits representerad bland projektets deltagare. Det tar tid att starta upp och sätta igång stora projekt, i det här fallet närmare 1,5 år. Förarbete, förankring och kunskap om att driva projekt och i synnerhet EU-projekt kan snabba upp processen. Implementering till ordinarie verksamheter samt övergången till nya projekt som tar över där det gamla slutar måste påbörjas tidigt i projektcykeln så att inte förvärvad kunskap ska gå förlorad. Rekrytering av medarbetare så att rätt team bildas är oerhört viktigt vid en projektstart. Gruppdynamik och konflikter i personalgruppen har till en början hindrat projektet, men efter de inledande svårigheterna har projektet lyckats göra en intressant vändning. Projektpersonal har tillsammans med ny projektledare och koordinator gjort ett mycket bra jobb och vänt projektet från ett nedläggningshot till en framgång. 2. Projektets kontext och bakgrund Bakgrund Göteborgs Stad, SDK Lundby har av Svenska ESF-rådet beviljats medel för projektet Navigator- och ComCenter. Projektperiod är

4 Syftet med projektet är att deltagarna genom nya grepp skall få den vägledning som krävs för en hållbar etablering på arbetsmarknaden och i samhället. Projekt (Navigator-Center och - CoM-Center (Coaching- och Matchnings-Center) övergripande målsättning är att utveckla nya kompletterande insatser, nya metoder samt nya ansatser när det gäller grupper som idag inte bedöms som anställningsbara. Kort om Hisingen Sex av Göteborgs tjugoen stadsdelar ligger på Hisingen (efter stadsdelsreformen per 2011 ligger 3 stadsdelar på Hisingen av totalt 10). De består av allt ifrån utsatta miljonprogramsområden till välmående villaområden. Hisingens har ett rikt näringsliv som har stor betydelse både för regionen och Sverige. På Hisingen bor ca människor och 80% av dessa är i arbetsför ålder. Stadsdelarna skiljer sig kraftigt åt både när det gäller storlek, befolknings- och bostadsstruktur, arbetslöshet, ohälsa m.m. men samtliga stadsdelar på Hisingen ligger under Göteborgsgenomsnittet när det gäller eftergymnasial utbildning år. Vid tidpunkten då projektansökan skrevs hösten 2007 var läget följande på Hisingen (inom parantes jämförelser med senare tidpunkter): - Genomsnittligt ohälsotal var 40,6 (32,6 dec 2009) att jämföra med Göteborg 36,5 (31,7 dec 2009) - Vecka 44, 2007 var antal arbetslösa inskrivna hos Arbetsförmedlingen Hisingen 2379 (3551, dec 2010) varav 801 långtidsarbetslösa. Av de inskrivna var 583 (546 dec 2010) i åldern år - Ca 6500 (8420 dec 2010) personer mellan år hade försörjningsstöd. - Det fanns ca 100 unga år på Hisingen som hoppat av skolan och i behov av insatser. - Hisingen var rekryteringsbas för ca 32% av den rekrytering som sker till kriminella gäng. 3. Intressentanalys Intressenterna består i projektet av följande huvudgrupper: A. Målgrupp deltagare Unga år Äldre Långtidsarbetslösa som AF inte jobbar med. De som står längst från arbetsmarknaden. De som har psykisk ohälsa De som avbrutit sina studier i grundskola och gymnasium Projektet jobbar inte med personer som har aktivt drogmissbruk. Unga med särskild inriktning på att vara ett extra stöd för de ungdomar som är på väg ut från institution och/eller/är/har varit dömda till någon form av kriminalvård. B. Projektägare/Genomförare Projektägare är Göteborgs stad, SDF Lundby, Arbetsmarknadsenheten C. Beslutsfattare/Finansiär medfinansiär Projektet finansieras av Svenska ESF-rådet 4

5 Medfinansiärer är Göteborgs stad genom Hisingens stadsdelsförvaltningar, Försäkringskassan samt Samordningsförbundet Göteborg DELTA. D. Samarbetspartners I projektet samverkar socialtjänsten från de olika stadsdelarna på Hisingen Lundby, Biskopsgården, Torslanda, Backa och Kärra/Rödbo och Tuve/Säve. De är från dessa stadsdelar projektets deltagare remitteras. Övriga samarbetspartners är Företagarna, Ung och Trygg, GFC Göteborgs föreningscenter, Göteborgs stad utbildning, Göteborgs Stadskansli arbetsmarknadsenheten, Göteborgs stad - Social resurs. (Ung och trygg samt GFC har dock inte varit aktiva). Under andra halvan i projektet har samarbete byggts med olika organisationer inom den sociala ekonomin t ex Hushållningsällskapet, Coompanion, Almi, företagarföreningar inom Norra Älvstranden samt Backa-Ringön och fastighetsägare. Vem har nytta av projektet? Den huvudsakliga nyttan av projektet har: Deltagarna som får motivations/kompetenshöjning, praktik samt i förlängningen jobb. Göteborgs stad, Hisingen fem stadsdelsförvaltningar kan sänka försörjningsbidragen. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan får klienter som fått jobb eller kommit närmare arbetsmarknaden. 4. Problemanalys/Situationsanalys Projektbeskrivningen har en mycket bred ansats och anger ett antal områden som skall kunna utvecklas med hjälp av projektet: Samordning och nyttjande av kompetens samt nya samverkansformer Hur kan personer som står långt från arbetsmarknaden, genom nya grepp, få den vägledning som krävs för en hållbar etablering på arbetsmarknaden. En tydlig ingång Utveckling av metoder för ett helhetstänkande med individen i centrum. Framförallt unga upplever en svårighet i att navigera i systemen. Pröva ny kompetens Utröna om kompletterande kompetens i form av coacher och rekryterare kan bidra till att målgruppen snabbare uppnår en hållbar etablering på arbetsmarknaden. Skapa en brygga mellan skola- arbetsliv 5

6 Minska rekryteringen till kriminella gäng - fånga upp ungdomar på väg ut från institutionsplacering Minska ohälsan - förebygga ohälsa Utveckla metoder utifrån ett holistiskt familjeperspektiv. Utveckla insatser, träffsäkerhet, deltagarinflytande samt uppföljning. Undersökningar pekar generellt på att tidigare insatser av olika aktörer ofta har förhindrat långvarig öppen arbetslöshet men insatserna har inte lyckats garantera en nivå på inlärning och träning som höjt individens kompetens för att kunna matchas mot kraven på arbetsmarknaden. Gjorda insatser har också ibland visat sig inte vara korrekta utifrån individens situation. Insatserna behöver utvecklas och förnyas och träffsäkerheten behöver öka. Även uppföljningen av insatserna behöver utvecklas. Vi behöver också ett utökat samarbete med introduktionsenheten för att bättre kunna identifiera och arbeta med strukturella hinder i form av normer, attityder, både inom arbetsmarknadsenheten men också i kontakten med presumtiva arbetsgivare. Utvecklat arbete kring social ekonomi Vi har idag ett behov av att utveckla ett fördjupat samarbete med den sociala ekonomins aktörer för att kunna pröva om även den sociala ekonomin kan vara ett alternativ till egenförsörjning. Vilka hinder har funnits? Det har funnits olika hinder för att nå projektmålen, i huvudsak kan följande noteras: Projektorganisatoriska hinder Det har handlat om personalfrågor och gruppdynamik. Projektformen i sig kan vara ett hinder då personal utan fasta anställningar är lättrörliga särskilt mot slutet av projektet. Plan för implementering i ordinarie verksamhet har ej funnits, dock aktualiseras frågan mot slutet av projektperioden i slutkonferens och spridningskonferens. Samverkan mellan olika aktörer framförallt kommunens socialtjänst, arbetsförmedling och försäkringskassan men även sjukvård, polis och kriminalvård. Regelverk, bidragssystem En hög övergripande ambitionsnivå (se början av detta kapitel) och för högt ställda mål vad gäller mål för arbete/studier (65 % i arbete/studier är en orealistiskt hög målsättning) som har varit svår att leva upp till i sin helhet. Projektet underbemannades under de första åren. Externa resurser nyttjades ej i början. Vilka orsaker har hindren? Möjliga brister i rekryteringsarbetet och inledande teambildning. Personalomsättning har varit relativt stor. Under första halvan av projektet slutade 2 coacher samt projektets samordnare. Under sista halvåret slutar flera medarbetare av naturliga skäl eftersom projekttiden löper ut. Brist på förståelse hur man startar denna typ av projekt och brist på förståelse för projekt som är finansierad med stöd av strukturfonder gjorde att lämpliga aktiviteter ej genomfördes under första halvan av projekttiden. 6

7 Vilka är de egentliga grundläggande orsakerna till hindren/problemen? Organisationen och samarbetspartners blev möjligen överraskade av att projektet beviljades. Det uppstod konflikter ca 3 månader efter projektstart och mycket energi gick åt för att lösa detta. Brist på kunskap hur man planerar, hur man startar och genomför ett projekt av denna typ. Vad har hindrat deltagarna från att själva undanröja hinder i den egna utvecklingen? Deltagarna har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden pga, språkliga, psykiska och sociala hinder. Vilka konsekvenser har problemet? Fortsatt arbetslöshet, projekttrötthet, dåligt självförtroende, utanförskap, ohälsa, kriminalitet. Vem äger problemet? Individen, kommunen, arbetsförmedling Har förutsättningar ändrats sen projektansökan skrevs? Följande har ändrats enligt vår bedömning: Vi har genomgått en finanskris med hög arbetslöshet som följd. Förutsättningar att uppnå de många ambitiösa projektmålen minskade drastiskt pga finanskrisen men också pga projektets initiala svårigheter. 5. Metodanalys I projektansökan beskrevs arbetsmetodiken övergripande enligt följande Arbetslinjen och deltagarinflytande i centrum En ingång - en mötesplats - en kunskapsresurs Vi vill foga samman de resurser som redan finns och på så sätt skapa nya sammanhang och nya möten som leder till utveckling och lärande. Vi särskiljer projektets två målgrupper, unga till Navigator-Center och äldre till CoM- Center på grund av att vi tror att lärdomar kring respektive målgrupp blir tydligare. Samtidigt ser vi att en fysisk samlokalisering och vissa gemensamma aktiviteter ger samverkansvinster samt lärandevinster. Till Navigator-Center kan man antingen bli inlobbad genom coach, man kan bli hänvisad från offentlig myndighet eller verksamhet men ungdomen kan också söka sig dit på egen hand. Till CoM-Center blir individen inskriven genom socialtjänsten eller annan offentlig myndighet. Vid inskrivning upprättas en arbetsplan där respektive parts ansvar och förväntningar 7

8 klargörs. Detta sker i samarbete med individens handläggare på socialkontoret eller annan offentlig myndighet. Följeforskarens kommentar: Projektet har i realiteten inte gjort någon skillnad i hur man arbetat med de olika målgrupperna. Man har jobbat i samma lokaler och enligt samma grundmetod. Ett coachande förhållningssätt gentemot den arbetssökande Hisingsbon ligger som bas. Coachernas uppgift är att fokusera på det positiva det som ägnas uppmärksamhet stärks. En viktig del är också att initiera, bygga upp och säkra kontakten med arbetsförmedlingen. Coacherna skall följa deltagaren från start till säker etablering på arbetsmarknaden i ett nära samarbete med socialtjänsten. Coacherna inom Navigator- Center skall även arbeta uppsökande i stadsdelarna för att fånga upp de ungdomar som på egen hand inte söker stöd. Navigator-Centers coacher kommer till viss del att finnas tillgänglig efter kontorstid, t.ex genom att en coach befinner sig på Hisingens ungdomssatsning. Coacherna skall arbeta för att även möta ungdomarna på "deras hemmaplan". Följeforskarens kommentar: Coachinsatserna har fungerat bra och har varit ett utmärkt stöd för deltagarna. Daglig strukturerad aktivitet Utifrån individuella behov skall ett "smörgåsbord" av olika aktiviteter kring jobb och anställningsbarhet erbjudas. Erfarenhet visar att en viktig del alltid är kontakten med presumtiva arbetsgivare varför projektet kommer att fokusera på detta till stor del. Bland annat kommer vi att anordna ett tre- fyra mindre rekryteringsmässor per år. Naturlig koppling är att individerna ges möjlighet att stärka upp de förmågor och kunskaper som arbetsmarknaden efterfrågar. Därmed kommer kortare yrkesinriktade kurser inom i första hand servicenäringen erbjudas samt praktik mm. Samarbete med Utbildningsförvaltningen - Brygga mellan skola- arbetsliv En naturlig del av coachens arbete är att motivera ungdomar som hoppat av skolan tillbaka till utbildning. Vägledningscentrum och samarbetet med handläggare som ansvarar för det kommunala uppföljningsansvaret kommer in som en naturlig del. Utbildningsförvaltningen har ställt en vägledarresurs till förfogande för Navigator- Center. Följeforskarens kommentar: Samarbetet med det kommunala uppföljet tycks inte resulterat i att man fångat upp särskilt många avhoppade unga. Då projektet bjöd in ungdomar till dialog hösten 2010 kom endast 3 ungdomar. Rekryterare - samarbete med presumtiva arbetsgivare Inom projektet finns en rekryterare som också har funktionen av marknadsförare som ansvarar för att projektet bibehåller och utvecklar befintliga och nya företagskontakter. Genom intensiva arbetsgivarkontakter i form av olika möten med presumtiva arbetsgivare, företagarföreningar, m.m. kommer vår målgrupp dels att få en utökad kunskap om arbetsmarknadens krav men också få ett tillfälle att möta arbetsgivare och därmed bli ett ansikte bakom ansökan. Tillsammans med deltagaren kommer rekryteraren också att arbeta med individanpassade marknadsföringsåtgärder. Rekryteraren kommer också att vara ansvarig för att tillsammans med relevanta aktörer 8

9 utveckla konceptet kring trainée-lärlingsprogrammet, generationsväxlingsprogrammet samt fadderföretag. Följeforskarens kommentar: Trainée-lärlingsprogrammet och generationsväxlingsprogrammet samt fadderföretag har inte satts igång. Projektet har dock varit framgångsrikt i arbetat med praktikplatser de flesta som har velat har också fått en praktikplats. Detta är ingen självklarhet och många projekt har problem med att hitta lämpliga platser. Intervjuer med praktikplatser visar att dessa i stort är nöjda med kontakten med projektet. Samarbete med Ung och Trygg I vår förstudie har vi konstaterat att ett samarbete med Ung och Trygg är en viktig del av vårt utvecklingsarbete kring ungdomarna. Vi har därför i förstudien skissat på ett antal konkreta idéer som vi tillsammans med hjälp av Ung och Tryggs nätverk avser att pröva där vi inspirerats av bland annat ICA-skolans koncept, vi avser också att fortsätta utveckla idéer kring Backa Base - konceptet (Det går kort ut på att individen skall erhålla både arbete och bostad) Vi avser också att tillsammans med Ung och Trygg samt småföretagare pröva att utveckla ett generationsväxlingsprogram. Vi planerar också att utveckla ett samarbete med polisen genom Ung och Trygg, det kan röra sig om attitydpåverkande insatser men också att utveckla idéer kring att stödja ungdomar som är på väg ut ifrån institution. Under projekttiden vill vi utveckla ett vidare samarbete och formulera oss ytterligare kring ett framtida gemensamt arbete utifrån våra respektive organisatoriska förutsättningar. Följeforskarens kommentar: Samarbetet med Ung och Trygg har varit begränsat. Arbetsgivarbank För att kunna bidra till en effektiv och kvalitetsmässig bra matchning som bidrar till att verksamheten får en hög trovärdighet både hos presumtiva arbetsgivare och presumtiva arbetstagare vill vi skapa en arbetsgivarbank". Följeforskarens kommentar: Arbetsgivarbanken har omfattat ca 90 företag. Fadderföretag Tillsammans med Vingagymnasiet vill vi utveckla arbetet med fadderföretag. Företagare som är villiga att ta ett socialt ansvar och som är beredda att ta emot ungdomar som behöver ett fördjupat stöd för att en praktik skall fungera. Följeforskarens kommentar: Samarbetet har inte utvecklats Traineé- lärlingsprogram Rekryteraren kommer också att ansvara för uppbyggnad och genomförande av ett s.k. traineé/lärlingsprogram. Diskussioner kring programmet har inletts med organisationen Företagarna. Följeforskarens kommentar: Traineé- lärlingsprogram har inte utvecklats. 9

10 Entreprenörskapsutbildning har gjorts inom ramen för temaveckorna, var 8:e vecka. Förutom föreläsningar om entreprenörskap inom tema veckor höll Almi företagsrådgivare samt rådgivare från Coompanion föreläsningar och information om vilket stöd som finns att tillgå från dem. Hälsa och arbetsförmåga. Återkommande föreläsningar har hållits under temaveckorna på temat hälsa och kroppskännedom. Uppföljning av insats och anställning för att motverka rundgång Genom ett nära samarbete med deltagarnas respektive handläggare på socialtjänsten och arbetsförmedling kommer uppföljning att ske kontinuerligt. Genom en långsiktig uppföljning av de anställningar som deltagarna får säkrar vi för en trygg etablering på arbetsmarknaden Samarbete med föreningar/sociala ekonomin /Non Government Organizations Föreläsningar och utbildningar anordnades under projektets andra hälft för att stimulera företagande i olika former. Första utbildningen anordnades under hösten 2009 med hushållningssällskapet och LRF. Syftet med utbildningen var att stimulera entreprenörskap. Andra utbildningen anordnades med 26 sociala företag där företagen presenterade sig och berättade hur de startade företagen. 2 utbildningsmöte anordnades ytterligare med rådgivare från Coompanion samt Leif Tjänström från Ung och Trygg om hur man startar sociala företag. Kompetensbank För att göra okänd kunskap känd och nyttjad inom organisationen vill vi pröva att skapa en kompetensbank. Genom denna vill vi också pröva att få en metodik som ger ett bättre nyttjande och spridning av de kompetensutvecklingsinsatser som idag sker. Följeforskarens kommentar: Metodbeskrivningen är en typ av kompetensbank i övrigt har vi inte sett till någon sådan. Nätverksarbete över staden Metodbeskrivning - Hur har projektet arbetat? Projektet har i princip jobbat enligt följande steg. En utförligare metodbeskrivning redovisas i bilaga Rekrytering av deltagare 2. Introduktion 3. Utbildning och yrkeslämplighetsbedömning. 4. Återkoppling till intressenter 5. Coaching 6. Praktik 7. Utskrivning 8. Dokumentation 9. Utvärdering 10

11 Samverkan och strategiskt påverkansarbete Projektet har samverkat med många olika aktörer. Inom projekt Navigator - och ComCenter har utvecklats kontakter med företagarföreningar som är aktiva i området. De två företagarföreningar som har medlemmar i närområde dvs Norra Älvstrandens företagar förening samt Backa-Ringön företagarföreningen har bjudits in till dialogmöte för att utveckla långsiktigare lösningar och bygga nya strukturer för framtidens behov av bra praktikplatser samt arbetsplatslagd yrkesutbildningar. Dialogerna har genomförts i form av frukostmöte sedan 2010 maj. Fokus på frukostmöten var dagens behov av goda praktikplatser, handledning till arbetslösa samt partnerskapsbygge för framtida arbete. Även fastighetsägarna på Centrala Hisingen har anslutit till dialogen eftersom dessa har stort intresse av boende och sysselsättning. Dialogmötena har lett till bildandet av Partnerskapet för dialog och samarbete. Partnerskapet har diskuterat ett antal strategiska frågor för att genomföra utveckling som leder arbete eller meningsfulla yrkesutbildningar som företagen har behov av att anställa. Idéer som SDF Lundby, företagarföreningarna samt fastighetsägare enades om formulerades till en lånsiktig handlingsplan innehållande bl a att: - Utveckla en inkubator för ny företagsamhet, företagarna fungerar som mentorer samt första uppdragsgivare till blivande företagare och offentliga sektorn bjuder lokaler samt rådgivning med samarbete med Almi. - Utveckla ett gemenskapsföretag där vi utbildar ungdomar för att driva ett Bed&Breakfast samt cafeverksamhet. - Partnerskapet tar fram strategisk lokal utvecklingsplan som ska leda till en långsiktigt strategisk planering för att höja områdets attraktivitet samt samverkan mellan näringsliv och offentliga sektor och för att kompetenshöja arbetslösa för att möta företagens anställningsbehov. 6. Målsättningar och indikatorer Mätbara målsättningar har varit: Projektet ska arbeta med 102 män och 102 kvinnor = 204 deltagare. Det framgår inte av projektbeslutet om man menar antal utbildningsplatser eller totalt antal inskrivna. Räknar man på antalet personer som krävs inskrivna på heltid i verksamheten för att uppnå budgeterad medfinansiering så blir det ca 109 personer i genomsnitt sett över 3 år. (Utgående från ett genomsnittligt försörjningsstöd om 4000 kr/mån så blir det / 4000 kr/36 månader = 109) 65 % i arbete eller studier varav 2 % inom den sociala ekonomin 20 % närmare arbetsmarknaden Minskat försörjningsstöd Skapande av intern kompetensbank samt en arbetsgivarbank 4 nystartade företag varav 2 skall drivas av kvinnor Minska den upplevda ohälsan med 30 % Utfallet redovisas i LFA matrisen avsnitt 7. 11

12 7. Resultat/Måluppfyllelse/Följeforskning Följeforskningens metod / mätbarhet / felkällor Denna följeforskning är processinriktad och ska fungera som stöd till det pågående projektet, den är fristående och utgår från egen faktainsamling samt från projektets egenutvärdering. En poäng med processinriktad följeforskning är att projektdeltagarnas omedelbara erfarenheter i och i anknytning till projekten, som inte alltid förutsetts som centrala i projektplaneringen, bättre kan tillvaratas och prövas. På detta sätt kan innovativa aspekter beaktas och tillvaratas, och i många fall direkt återföras till en förändrad projektstruktur. Swedegroup använder en egen utvecklad evalueringsmetod kombinerad med LFA metoden vilket är en nationellt/internationellt välkänd metod för projektstyrning och utvärdering. Projektets resultat mäts och evalueras genom kursenkäter vid utbildningarnas slut, personliga intervjuer med deltagare, remittenter, praktikplatser samt följeforskarens närvaro vid utbildningar, konferenser, personalmöten och styrgruppsmöten. Resultat som antal deltagare, antal i jobb/ studier eller antal deltagare närmare arbetsmarknaden hämtas från projektets egen rapportering. Dessa rapporter kan innehålla mindre felkällor. Vad gäller resultatet personer som står närmare arbetsmarknaden så bygger denna klassificering på om deltagare blivit inskriven på arbetsförmedlingen eller, om person redan varit inskriven, fått en aktivare kodning där. Vad gäller intervjuer och enkäter så bygger dessa naturligtvis på intervjupersonens subjektiva bedömning. Mjuka resultat Projekt har alltid s k mjuka resultat d v s sånt som inte är så lätt att beskriva i siffror eller kvantifiera. Det t ex kan röra sig om åsikter, attityder, förändrade värderingar eller känslor. Nedan följer några citat från projektets intressenter: Remittenter "Våra klienter har fått nytta av Navigator/Comcenter genom att personer som har varit borta från arbetsmarknaden en längre tid, genom att delta i deras så kallade temaveckor, får en struktur på vardagen, lär sig passa tider, får info. om arbetsmarknaden och utbildningsmöjligheter, får möjlighet att träffa arbetsgivare på plats, hjälp med att bättra sitt CV osv. De som ligger nära arbetsmarknaden har haft nytta av så kallade skarpa praktiker då deltagaren får testa sig i en riktig arbetsmiljö. Det som är mindre bra är att man sållar lätt bort personer som har svårigheter. Det var inte tänkt så från början men det gått mer och mer åt det hållet." Ibland har det varit väldigt rörigt vilken information som gäller vid inskrivning. Jag tycker projektet varit bra och ser behov av liknande projekt/ Mer arbetsförmågebedömningar. Mer praktik./ 12

13 Arbetsförmedlingen har saknats i projektet. Svårt att hänvisa ungdomar dit, då de efter 3 mån går in i Arbetsförmedlingens ungdomsgaranti. Mycket bra att deltagarna går ut i praktik och fått stöd i att hitta praktik samt uppföljning med coach under praktiktiden. / -Positivt med utbildning via Lernia / Det är av största vikt att vi har liknande eller helst detta projekt att lämna klienter till. Måste finnas något bra för klienterna och det har NCC Som med alla projekt tog det ett tag att komma igång ordentligt. Men därefter har det varit mycket bra!! Alla klienter jag haft på ComCenter har kommit vidare till arbete eller studier Personalen har sett styrkorna och gett ett individuellt stöd som gett resultat. Det har känts mycket tryggt att hänvisa klienter till Comcenter./ Mkt bra samarbete. Tydlig info till klienten. Otydligt, struligt, viss fel anställd personal och dålig ledning första tiden. Nu har det blivit mkt bättre! För lite koppling med AF som borde jobba mer med målgruppen. Många coacher har varit engagerade och positiva Önskar större möjligheter till individuella lösningar t ex färre gruppmoment. Detta har varit möjligt i kontakter med olika jobbcoacher men inte med samtliga Främsta bristen har varit hanteringen av personer som inte fungerat eller som "står still" under lång tid. Bra om man kan se insatsen som ett utredningsinstrument och få rekommendationer om ev behov av Rehab/stöd. Fungerar mkt bra för motiverade och rätt "friska" personer Deltagare Det är kul. Trevliga människor vi får hjälp. Antagningsförfarandet har varit bra. Det är bättre att vara här än att vara hemma. De flesta känner att det sökt sig hit frivilligt. Några känner sig tvingade då deras bidrag hade blivit indraget annars Vi befinner oss på väldigt olika nivåer och då är det svårt att få utbildning som passar alla. Handledarna är bra/mycket bra / Framtiden känns oviss men detta ger en trygghet Vissa saker vet man redan, men jag lär mig mycket nytt också/ Nivån är något låg, men jag antar att alla som går här behöver det 13

14 Projektets resultat Resultat sammanfattas i nedanstående LFA-matris Övergripande mål Indikator Informationskälla Kommentar/ Förutsättning Syftet med projektet är att deltagarna genom nya grepp skall få den vägledning som krävs för en hållbar etablering på arbetsmarknaden och i samhället. Övergripande bedömning: Kvartals/Slutrapporter/ Följeforskning Finanskrisen har påverkat projektet. Projektets övergripande målsättning är att utveckla nya kompletterande insatser, nya metoder samt nya ansatser när det gäller grupper som idag inte bedöms som anställningsbara. Syfte och mål har uppnåtts inte genom uppfinnande av så värst många nya grepp utan genom användande av beprövade metoder i en ny kombination samt genom ett målmedvetet arbete. Kvartals/Slutrapporter/ Följeforskning Projektmål Indikator och utfall Informationskälla Kommentar/ Förutsättning Projektet ska arbeta med 102 män och 102 kvinnor = 204 deltagare. Antal avslutade deltagare 2008: 17 (8 män) 2009: 111 (78 män) 2010: 196 (126 män) 2011: 145 (68 män) Total: 469 (280 män) varav 176 under 26 år=38% Utfallsrapportering 65 % i arbete eller studier varav 2 % inom den sociala ekonomin Antal i jobb/studier vid avslut 2008: 7 (41 %) 2009: 36 (32 %) 2010: 82 (42 %) 2011: 33 (23 %) Total: 158 (34 %) Varav social ek: 0 Utfallsrapportering Målsättningen 65 % är orealistisk för målgruppen! 2011 får ett lägre värde då inte alla inskrivna hunnit gå igenom hela projektprocessen. 20 % närmare arbetsmarknaden Antal närmare arb.markn vid avslut 2008: : : : 18 Tot: 58 (12 %) Utfallsrapportering 14

15 Minskat försörjningsstöd Skapande av intern kompetensbank Andel av individer med minskat förs.stöd Individer med försörjningsstöd Vid inskrivning 98 % Vid utskrivning 62 % Antal utbildningsupplägg: 6 (arbetsmarknkunskap, fastighetssk, butik/ handel, lokalvård, hotel/rest) Utfallsrapportering Kompetensbank Utbildningsupplägg Skapande av intern arbetsgivarbank 4 nystartade företag varav 2 skall drivas av kvinnor Antal organisationer: ca 90 Utfall 0 Arbetsgivarbank Utfallsrapportering Minska den upplevda ohälsan med 30 % Vi bedömer att huvudelen av deltagarna påverkats positivt. Mätning ej gjord. Intervjuer gjorda. Se separat studie/ projekt utvärdering av Johanna Andersson, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Intervjuer Transnationellt utbyte Budget / Ekonomisk ram Försörjningsstöd Projektkostnader Totalt Studiebesök Rotterdam hos skola/ arb.marknenhet och ett samverkansprojekt Utfall (prognos 1104) Reserapport Utfallsrapportering Utfall är ännu inte klart. Kvalitetsmätningar Deltagares övergrip. betyg Remittenters övergrip. betyg Praktikplatser övergrip. betyg Utfall (max 4,0) 2,85 3,2 3,1 Aktiviteter Indikator / Utfall Informationskälla Kommentar/ Förutsättning Antal introkurser/temaveckor Antal kurser ca 10 Projektledare Samarbete med företaget Blaze Praktik Antal deltagare i praktik: ca 70 %, 280 personer. 15

16 Konferenser Antal: 4 med sociala Projektledare arbetskooperativ, LRF Styrgruppsmöten Antal: ca 10 Protokoll Strategisk påverkan /Information 1 Annonsering, 1 broschyr, Hemsida Projektledare Tillgänglighet Utfall: Mätning saknas. Ett antal av deltagarna bedöms ha psykiskt eller socialt funktionshinder Intervjuer med personal Jämställdhet Andel manliga deltagare: 60 %, en särskild pappagrupp har bildats Rapportering 4 R metoden har använts Följeforskning Rapporter och PM Rapporter och PM Företagspresentationer Ca 80 Rapportering Utbildningar Antal kurser Butik & Handel 3 Samarbete Lernia Fastighetsskötsel & Bovärd 1 Samarbete Lernia Hotell och Reception 1 Samarbete Lernia Lokalvård 2 Samarbete Lernia Truckutbildning 1 Samarbete Lernia 8. Aktiviteter Den i ansökan angivna aktivitetsplanen innehöll endast 4 övergripande poster och kunde därför inte användas som operativ aktivitetsplan. Projektet har därför upprättat en aktivitetsplan och ett Gant-schema med aktiviteter angivna månadsvis. De huvudsakliga aktiviteterna redovisas i LFA matrisen. 9. Resurser/medel Projektledning, coacher, utbildare, expertis. Projektet ägs av Göteborgs stad Lundby som följaktligen är huvudansvarig för projektet. Projektet har haft 6-9 tjänster bemannade (projektledare, coacher, ekonom) lite olika under de olika delarna av projektet. I början av projekttiden har egen personal både utbildat och 16

17 handlett deltagarna, efterhand har externa utbildare anlitats huvudsakligen från företaget Blaze för att hålla i temaveckorna samt Lernia för olika yrkesutbildningar. Expertis från Arbetslivsresurs har anlitats inför val av yrkesutbildningar för att göra deltagarna medveten om vilka krav ställs för olika yrkeskategorier samt göra en bedömning om lämplighet. Styrgrupp Projektets styrgrupp har bestått av representanter från stadsdelarna på Hisingen, Försäkringskassan, Stadskansliet, Arbetsförmedlingen, Utbildningsförvaltning och Samordningsförbundet Delta. Representanterna har dock varierat varför styrgruppsmötena snarast fungerat som ett informationsforum snarare än en styrande styrgrupp Lokaler/kontor för projektgruppen, utbildning samt utrustning. Projektet har haft egna lokaler vid Kvilletorget i stadsdelen Lundby i Göteborg. Utbildningar genomfördes i anslutning till de egna lokalerna eller hos anlitad utbildningsleverantör. Ekonomi Projektets kostnadsbudget: kr. Denna har nedreviderats till under projektperioden. Utfall redovisas i LFA matrisen under punkt Riskanalys Projektet har i ansökan angivit följande riskanalys. Övergripande kring riskhanteringen är att vi på vår dagordning har punkter för uppföljning av potentiella risker vilket gör att vi snabbt kan hantera dessa. Risk Bristande personaltäthet kontra målgruppen Brister i kompetens Åtgärd Även inom målgruppen som inte bedöms som anställningsbara skiljer sig behoven kraftigt åt, det finns de i målgruppen som relativt sett har mindre behov och de som har mer behov av stöd. Vi behöver ha en balans inom målgruppen och vi får i så fall se över balansen i deltagarrekryteringen. Om kompetensen behöver kompletteras så har vi tillgång till sex stadsdelars samlade kompetens vilket vi bedömer som tillräckligt Budgeten ej stämmer Genom att det i budgeten finns tid inlagd för en ekonom som kommer att ha en nogsam och kontinuerlig uppföljning av projektets budget och utfall kommer diskrepanser att få en omedelbar hantering. 17

18 Bristande samverkan Genom att skapa en intern och extern kommunikationsplan får vi en transparant och tydlig kommunikation. Denna främjar samverkan och tydliggör effektivt vilka eventuella brister som behöver åtgärdas. Vi kommer också att bygga vidare på den upparbetade samverkan vi idag har genom DELTA Medfinansiering På grund av att behovet är oerhört mycket större än det projektet täcker ser vi en liten risk att vi inte kan täcka vår medfinansieringsgrad, i synnerhet då sex stadsdelsförvaltningar är involverade. Lågkonjunktur Det finns ett visst utrymme i personalstaben för oförutsedda händelser. Detta gör att vi vid en lågkonjunktur har möjlighet att omfördela och stärka upp de kompetenser som blir viktigare för att vid en lågkonjunktur stödja vår målgrupp. Följeforskarens analys av riskbilden är följande Riskanalysen är relativt kortfattad och tar inte upp alla viktiga aspekter som te x tidsfaktorer eller rekrytering av specifika målgrupper. Målgruppen Projektet har haft en ambitiös målgruppsangivelse. Risken är att man inte skulle nå alla var uppenbar, ett exempel är målgruppen unga som avbrutit sina studier i grundskola och gymnasium eller unga som är på väg ut från institution och/eller/är/har varit dömda till någon form av kriminalvård. Det fanns också risker med att man inte har tillräckligt många deltagare. Ekonomi Risker med ekonomihantering är alltid aktuella i EU projekt pga av det snåriga regelverket. Därför bör riskhanteringen vara mer nyanserad på denna punkt. Tid Projekt av denna karaktär har sällan en linjär utveckling. Det är vanligt med en relativt lågintensiv uppstart med påföljd att slutfasen blir intensiv. Det finns alltid en risk att man därför inte hinner med det man vill göra. Tid och aktivitetsplan blir därför mycket viktiga verktyg. 18

19 11. Förutsättningar Förutsättningarna kan sägas vara de faktorer som projektgruppen inte direkt kan rå över, men som ändå utgör en förutsättning för måluppfyllelse. Under projektutvärderingen granskas de förutsättningar som projektet satt upp i ansökan. Förutsättningarna skrivs löpande in på varje målnivå i LFA-matrisen. Ett särskilt fokus riktas mot att förutsättningarna i projektet måste vara realistiska annars utgör de en risk och måste inbegripas i riskhanteringsplanen. Om målen är för högt satta bör de omarbetas. Ett mål i projektet är att 65 % av deltagarna skulle ha fått jobb/studieplats. Utfallet i projektet är 34 %. Det ursprungliga målet är enligt vår bedömning alldeles för högt satt med tanke på att målgruppen i huvudsak rekryterats bland socialtjänstens klienter. Under projekttiden har Sverige och världen haft en finanskris med många uppsägningar som följd i synnerhet i västsverige. Detta har givetvis påverkat deltagarnas möjlighet att få jobb. Projektets budget har från början inte varit helt relevant. Det har funnits betydligt mer ekonomiska resurser än man kunnat utnyttjat. Det är visserligen inget problem för projektet men finansiärerna borde reviderat projektbudgeten betydligt mer än den nedjustering om som gjordes under projekttiden. Då hade pengarna kunnat göra nytta någon annan stans. 12. Återkoppling Sedan starten av följeforskningen i januari 2010 har faktainsamling avseende följande aktiviteter genomförts: - Deltagande i styrgruppsmöten - Möten med Delta samt utvärderare från. - Genomgång och avstämning med Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Deltas utvärderare - Möten med projektledare samt deltagande på personalmöten - Orienterande intervjuer med medarbetare - Närvaro på utbildningar - Gruppintervju samt enkäter med deltagare - Inläsning av projektdokument och andra relevanta dokument - Intervjuer med remittenter inom socialtjänsten. - Metodanalys - Enkäter med samtliga remittenter från socialtjänsten på Hisingen. - Intervjuer med praktikplatser - Spridningskonferenser 19

20 Iakttagelser och bedömning Projektutvecklingen har varit krokig. Konflikter inom personalgruppen kunde läggas åt sidan först mot slutet av Projektet kunde därmed gå in i en högpresterande fas under 2010 då antalet inskrivna samtidiga deltagare nådde ett maximum om ca 130. Totalt har 469 personer, 189 kvinnor och 280 män deltagit i projektet under % av deltagarna har gått till jobb eller studier som en följd av projektet, ytterligare ca 12 % har kommit närmare arbetsmarknaden genom en inskrivning på arbetsförmedlingen. Bedömning Det tar tid att få igång och sätta ett så här stort projekt i det här fallet närmare 1,5 år. Rekrytering av medarbetare så att rätt team bildas är oerhört viktigt vid en projektstart. Gruppdynamik och konflikter i personalgruppen har till en början hindrat projektet, men efter de inledande svårigheterna har projektet lyckats göra en intressant vändning. Projektpersonal har tillsammans med ny projektledare och koordinator gjort ett mycket bra jobb och vänt projektet från ett nedläggningshot till en framgång. Resultaten får anses som väldigt goda med tanke på målgruppen. Målsättningen 65 % i jobb/studier är orealistisk för målgruppen. En undersökning som genomfördes av arbetsmarknadsprojekt i V Götaland under programperioden visar att knappt 50 % fick jobb eller gick till längre studier. Huvuddelen av deltagarna var då anvisade av arbetsförmedlingen och stod därmed närmare arbetsmarknaden än i detta projekt. Ekonomi. Projektets kostnadsbudget var kr. Denna har reviderats till under projektperioden. Prognosticerat utfall vid projektslut är Bedömning Projektet underskrider sin budget med ca 8 Mkr. Detta är naturligtvis anmärkningsvärt då betydande projektresurser förblivit oanvända. Orsaken till detta kan vara flera, vi vågar oss på några möjliga förklaringar: - Projektbeslutet har inte tolkats rätt från början. Möjligheter att ta in externa leverantörer har utnyttjats först under andra halvan i projektet. Upplägget med medfinansiering i form av försörjningsstöd till deltagare och finansiering i pengar har inte varit tydlig och lätt att förstå. - Projektresurserna har underdimensionerats från början vilket sedan inte gått att rätta till på ett rimligt sätt. - Överdimensionerad budget från början. Vissa kostnader i budget har varit orealistiska eller orimligt stora. Deltagarnas betyg på insatserna är i allmänhet mycket goda. Betygssnitt i 2 utvärderingar är 2,8 och 2,9 (maxbetyg är 4) Bedömning Betygen från deltagarna är särskilt glädjande. Att deltagarna lämnar så här goda betyg är inte självklart då man ofta är projekttrötta och något luttrade. 20

21 Enkätundersökning med Socialtjänsten på Hisingen visar en stor nöjdhet med projektet. Den övergripande frågan: Vad är ditt helhetsintryck av projektet? får ett högt genomsnittsbetyg (3,6), alla respondenter lämnar det högsta eller näst högsta betyget. Respondenter anser, i hög grad, att projektet bör fortsätta eller ersättas av liknande verksamhet (Betyg 3,8). Genomsnittsbetyg på alla frågor är 3,2. Maxbetyg på ställda frågor är 4. Vad händer efter att projektet är slut i april 2011? Flera intressenter uppger att projektet fyller en viktig funktion och utgör ett viktigt komplement till andra insatser. En dialogkonferens genomfördes i februari 2011 och följdes upp av projektets slutkonferens i slutet av mars Stadsdelen Lundby har under våren 2011 sökt ett nytt socialfondsprojekt som i flera delar beräknas ta över där detta projekt slutat. Till detta projekt har nyligen även västra Hisingen anslutit. Deltagare som fanns kvar vid projektets slutskede har under mars/april 2011 bl a slussats över till enheterna Äpplet JobbCenter (Enhet inom Biskopsgården numera Västra Hisingen) samt till Jobbtorget (nybildad grupp arbetsmarknadsenhetn i Lundby). Stadsdelen Norra Hisingen har beviljats ett nytt ESF-projekt som startar upp under januari 2011 som vi bedömer kommer att fylla ut luckan efter Navigator ComCenter i den stadsdelen. Bedömning Bra att dialog med intressenter genomförs. Implementering till ordinarie verksamheter samt övergången till nya projekt som tar över där det gamla slutar bör ju påbörjas tidigt i projektcykeln så att inte viktig kunskap går förlorad. Implementering av Navigator ComCenter har därmed ha gått riktigt bra. Det Hisingsgemensamma samarbetet tycks däremot ha spruckit då de en stadsdel går en egen väg. Spridning och påverkan Spridning och påverkansarbete. Det har spridits relativt lite information om projektet och dess metoder och utfall. Bedömning Ur spridning och påverkanssynpunkt kunde projektet varit aktivare. En aktiv hemsida har i princip saknats (enligt uppgift tillåter Göteborgs stad inte en sådan). ESF rådets projektbank kunde dock använts mer aktivt och uppdateras med rapporter samt information om resultat som uppnåtts. De avslutande konferenserna i februari/mars 2011har emellertid spridit bra information om projektet liksom nomineringen till Göta priset med påföljande artiklar och uppmärksamhet från SPEL (ESF rådets projektstöd). Unga år I projektbeskrivningen anges särskilda insatser riktade mot unga. Några mindre insatser har noterats t ex extra sommarjobbsatsning sommaren

22 Bedömning 38 % av projektets deltagare har varit under 26 år. Projektet borde kanske kunnat öka unga deltagare ytterligare. T ex genom särskilda ungdomsgrupper eller tjejgrupper? I projektansökan anges specifikt ett samarbete med Ung & Trygg. Vidare talas om ett koncept med fadderföretag för Unga. Målgruppen unga som är på väg ut från institution och/eller/är/har varit dömda till någon form av kriminalvård har inte nåtts med något särskilt satsning från projektets sida. Dock finns denna målgrupp representerad bland projektets deltagare tack vare att socialtjänsten remmitterat ett antal unga med denna bakgrund, på så vis har målgruppen ändå nåtts. Jämställdhet Enligt projektansökan ska en metod för jämställdhetsintegrering utarbetas. Den s k 4 R metoden har använt i projektet vilket är en modell för att jobba med jämställdhetsfrågor. Obalanser har därmed kunnat identifieras och rättas till. Snedfördelningar vid inskrivning av nya deltagare (många män) samt rekrytering till yrkesutbildningar har kunnat motverkas. Tillgänglighet för funktionshindrade Projektet har varit tillgängligt för fysiskt funktionshindrade, lokalerna har varit bra. Många deltagare har haft psykiska och/eller sociala funktionshinder, inte tack vare att dessa rekryteras specifikt utan tack vare det faktum att denna målgrupp är överrepresenterad bland socialtjänstens klienter. Projektet har varit bra på att hantera dessa hinder och satt in lämpliga individuella anpassningar och coachstöd. Praktikplatser Projektet har framgångsrikt arbetat med praktikplatser. Detta är ingen självklarhet och många projekt har problem med att hitta lämpliga platser. En intervjuundersökning har genomförts med 9 praktikplatser. De tillfrågade arbetsplatserna är övergripande nöjda med praktikinsatsen (Betyg 3,1 / max 4,0). Missnöje uttrycks i några fall med informationen från projektet. Arbetsplatserna vill göra en social insats. Många arbetsplatser ser praktikplaceringen som en del av sitt eget rekryteringsarbete. Viljan att anställa projektets praktikanter är dock relativt låg. Några kommentarer från praktikplatserna som visar på både goda erfarenheter och sådant som kan förbättras: Praktikanten har prövat operativt arbete, tagit hand om en avdelning, plockat varor, suttit i kassan, allehanda förekommande arbetsuppgifter. Perioden fungerade bra. Handledaren var väldigt bra i kontakt med praktikplats och praktikant. Uppföljningen var tät. Handledaren har sett till praktikantens bästa Livsmedelsindustri, paketering, kvalitetskontroll. Praktikanten hade en handledare under en period. Det gick inte så bra, för hög frånvaro över - 25 %. Handledarens stöd 22

23 var inte bra. Personen ifråga var inte motiverad. Vi ser praktikanter som en möjlighet att senare anställa, som ett rekryteringsverktyg. Vi satsar för att kunna anställa senare om det fungerar bra. Hörde inget från Navigator, bättre uppföljning hade varit önskvärt. Avstämningsmöten hade varit bra. Rekommendation Projektets bör göra en egen rapportering kring hur man arbetat med praktikplatser. Vilka arbetsplatser har varit aktuella? Hur har man fått tag på dem? Hur har det gått, bra/dåliga erfarenheter. En tydlig information är viktig i samband med att deltagare placeras på praktikplatsen. Informera om huvudman samt vad projektet står för. Tydliggör vilka förväntningar som parterna har samt vilka regler som gäller. En regelbunden uppföljning av praktikplatsen är viktig. Frågor att fundera över Hur fås kontinuitet i praktikplatsarbetet? Hur bevara en bra kontakt med arbetsplatsen och utveckla den? Hur kan praktikanter tränas så att benägenheten att anställa ökar? Götapriset Projektet har nominerats till Göta priset. Åtta socialfondsprojekt har nominerats till GötaPriset 2011 som sedan 1979 delas ut till Sveriges bästa utvecklingsprojekt i offentlig sektor. Socialfondens processstöd SPEL skriver på sin hemsida följande GötaPriset 2011: Navigator/CoMCenter Göteborg använder gamla verktyg på nya sätt Flexibilitet och möten är nyckelord Projekt Navigator/CoMCenter har som mål att lotsa långtidsarbetslösa till studier och jobb. Hälften av deltagarna har nått målet, bland de övriga anser 20 procent, att de efter aktiviteterna i projektet ändå kommit närmare arbetsmarknaden genom att de blivit inskrivna på Arbetsförmedlingen, deltagit i temaveckor eller jobbat med coacher. Här var tidigare pantbank, berättar Füsun Uzuner, projektledare, och visar runt i projektlokalerna på Kvilletorget på Hisingen i Göteborg. Snart är projekttiden slut, men vi har lämnat in en ny ansökan där vi bygger vidare på de erfarenheter vi fått i Navigator/ComCenter. Vi vill vidareutveckla mötet mellan arbetsgivare och samhälle enligt modellen Partnerskap- Dialog-Samverkan. Vår modell för att möta företagare och andra arbetsgivare innehåller exempelvis frukostmöten och ömsesidiga studiebesök. Ibland kan kontakterna ske med väldigt kort varsel. En grundtanke är flexibilitet, för att matcha behov och kompetens. Detta måste ske i nära samarbete mellan företag och socialtjänst. Här behövs nya strukturer för tillväxt, det är lätt att 23

24 bli andfådd om man enbart jobbar på individnivå, säger projektledaren Füsun Uzuner, själv med bakgrund som chef på arbetsmarknadsenheten i Lundby på Hisingen i Göteborg. Kreativiteten uppstår i möten, vi blandar hela tiden yngre och äldre deltagare. Det leder till bra diskussioner och erfarenhetsutbyten, och mångfald i åldrar, språk och kulturer. Inkludering istället för exkludering, säger Sofia Broberg, projektsamordnare. Vi har också arbetat aktivt med jämställdhetsintegrering i projektet med hjälp av den etablerade 4R-metoden, säger Füsun Uzuner och beskriver hur man jobbar utifrån de fyra aspekterna. Vi ställer hela tiden frågor, och mäter kön, till exempel när det gäller utbildningarna i projektet: Vilka utbildningar talar vi om med män respektive kvinnor? Vilka frågor ställer vi till kvinnor respektive män? Vi tar också den diskussionen med socialtjänsten, vilka deltagare de skickar till oss, och till vilken aktivitet. Vi undersöker också hur informationsmaterialet ser ut ur ett könsperspektiv. Jämställdhet ska vara konkret och enkelt, inte för mycket teori, menar hon. Navigator/CoMCenters verktyg är välkända och etablerade. Det som är nytt och innovativt är snarast hur vi använder redskapen, säger Sofia Broberg, projektsamordnare,och fortsätter: Vi har fasta planer för när olika aktiviteter ska inträffa, till exempel en yrkesutbildning eller ett studiebesök. Men sedan är vi flexibla när det gäller vilken typ av utbildning som behövs, eller vilket sorts företag vi vill få hit på besök. Exempel på inköpta utbildningar är fastighetsskötsel, hotell, handel och lokalvård. Det är jätteviktigt att utnyttja den flexibilitet som finns i projektarbete i förhållande till ordinarie verksamhet, men det förutsätter ändå fasta ramar. Och de befintliga ramavtal som finns för offentlig upphandling bidrar också till att flexibiliteten kan utnyttjas för att matcha behov och tillgång. Avgörande för framgång, när ett projekt är så flexibelt som vårt, är att kunna konsten att hålla den röda tråden i projektet, och inte förfalla till låt gå-principer. Sofia och Füsun beskriver hur glada de blev när beskedet om nominering till Götapriset kom. Det treåriga projektets första tid präglades av motgångar, konflikter och budgetproblem. Mycket av detta berodde på okunskap om skillnaden mellan att jobba i ordinarie verksamhet och att jobba i projekt. Till exempel insikten, att flexibilitet är en förutsättning för framgång. Så denna nominering visar att det går att förändra! Navigator/CoMCenter har jobbat med kontinuerlig utvärdering, bland annat genom veckovisa intervjuer där spörsmålen utgjort grund för förändringar och ökad flexibilitet. I vår kommer utvärderingen i bokform. Gunilla Ivarsson 24

25 13. Socioekonomisk diskussion Ungdomsstyrelsen har en Temagrupp - Unga i Arbetslivet. Den har tillsammans med Ingvar Nilsson/SEE&OFUS tagit fram en skrift (2010:3) som heter Unga som är utanför arbetsmarknaden - En socioekonomisk diskussion. I skrifterna har författarna tagit fram två fiktiva ungdomar, en man (Olle) och en kvinna (Ulla), som man i viss mening kan kalla två arketyper för ett ungt och tidigt utanförskap. I ett scenario glider de iväg i ett allt längre utanförskap. Scenariona har i socioekonomiska termer kostnadsberäknats i form av rent bistånd och annan samhällsbelastning adderat med de produktionsbortfall som samhället går miste om. Olle och Ulla är utgångspunkten till denna socioekonomiska diskussion. Eftersom det skiljer sig procent mellan Olle och Ulla kostnader (Olle är % dyrare över åren) så har vi i kalkylen valt att slå ihop Olle och Ulla till en person som kallas Ulla-Olle. Ulla-Olle blir diskussionens arketyp och norm som allt utgår från. Poängen är nämligen att skapa ett slags indexsystem där vi kan förhålla oss och kanske bedöma hur deltagarna i projektet är i relation till Ulla-Olle. Tabell 1 visar årliga kostnader för ett utanförskap enligt de scenarierna som är framtagna. Tabell 2 visar diskonterade kostnader sett över olika tidshorisonter. Tabell 3 visar hur många personer som vi behöver rädda för att projektet ska betala sig. Tabell 1 - De årliga kostnaderna för Ulla-Olles utanförskap (i Kr) Kostnadsbärare Kostnader Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa utbetalningar Bortfall produktionsvärde Total årlig kostnad Tabell 2 - Diskonterade kostnader för olika tider av utanförskap för en individ (i Kr) (diskonteringsfaktor 4 %) År Kostnader

26 Om vi nu applicerar projektet i denna situation eller position där vi på hyggliga grunder vet vad det kostar att en person utvecklar ett gravt utanförskap. Hur mycket kan vi tänka oss att vi tjänar på projektets påverkan när det förhindrar (eller fördröjer) ett utanförskap. Beräkningsexempel Projektet har haft en genomströmning om 469 deltagare. Prognos i dagsläget är att projektet landar på en total kostnad om kr exlusive det försörjningsstöd som kommunen betalar direkt till individen. Nollpunkt Beräkning av hur många deltagare projektet måste vända från ett utanförskap till ett innanförskap för att intäkter och kostnader ska bli plus/minus noll. Projektets totalkostnad Antal år i minskat utanförskap kr Antal räddade Ulla-Olle Minskat utanförskap med 1 år 23,60 Minskat utanförskap med 4 år 6,07 Minskat utanförskap med 10 år 3,07 Minskat utanförskap med 15 år 2,04 Minskat utanförskap med 20 år 1,67 Minskat utanförskap med 25 år 1,45 Konklusion Om projektet leder till att ca 23 personer får jobb eller börjar studera under minst 1 år så är projektet betalt. eller Om projektet leder till att 2 personer får jobb eller börjar studera under minst 15 år så är projektet betalt. Enligt projektets rapportering så hade 34 % jobb/studieplats när de lämnande projektet. 469 personer har passerat projektet när det avslutas då blir andelen i jobb/studier 159 personer. Detta är högst intressanta siffror: Om vi räknar med att dessa personer i räddas i åtminstone 1 år så har projektet betalt sig 159/21,05 = ca 6,7 gånger! Om vi räknar med att dessa personer i räddas i åtminstone 4 år så har projektet betalt sig 159/6,07 = ca 26 gånger! Tänkvärt eller hur! 26

27 Göteborg i april 2011 Bengt Lofter Projektets följeforskare Swedegroup International Consultants AB Jungmansgatan 33A Göteborg Mobilt: , Telefon: E-post: Hemsida: Referenser Andersson, Johanna (2011), Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Navigator och ComCenter ur ett deltagarperspektiv. Mattsson, Elisabeth/Olsson, Jan (2009) Det mänskliga företagandet. Stockholm; Premiss förlag Nilsson, Ingvar, Ungdomsstyrelsen, Temagrupp - Unga i Arbetslivet SEE&OFUS (2010:3) Unga som är utanför arbetsmarknaden - En socioekonomisk diskussion SPEL, Socialfondens processstöd. Artiklar på hemsidan (2011), Nomineringar till Götapriset Svenska ESF-rådet, Sven Jansson, Promemoria (2010) Handledning för uppföljning och utvärdering inom Socialfondsprojekt Svensson, L, Brulin, G, Jansson, S & Sjöberg, K (red), Lärande utvärdering genom följeforskning. Stockholm: Kommentus förlag, Studentlitteratur, Ungdomsstyrelsen, Temagrupp - Unga i Arbetslivet, (2011) Unga som varken arbetar eller studerar - Hur många är det och vad gör de? 27

28 Bilaga 1 Metodbeskrivning projektet Navigator- och ComCenter 1. Bakgrund Göteborgs Stad, SDF Lundby har av Svenska ESF-rådet beviljats medel för projektet Navigator- och ComCenter. Projektperiod Medfinansiärer är Göteborgs stad genom Hisingens stadsdelsförvaltningar, Försäkringskassan samt Samordningsförbundet Göteborg DELTA. Syftet med projektet är att deltagarna genom nya grepp skall få den vägledning som krävs för en hållbar etablering på arbetsmarknaden och i samhället. 2. Målgrupp deltagare - Unga år - Äldre Långtidsarbetslösa som AF inte jobbar med. De som står längst från arbetsmarknaden. - De som har psykisk ohälsa - De som avbrutit sina studier i grundskola och gymnasium - Särskild inriktning på att vara ett extra stöd för de ungdomar som är på väg ut från institution och/eller/är/har varit dömda till någon form av kriminalvård. (Ett flertal deltagare bedöms ha haft denna bakgrund, projektet har dock inte haft någon särskild aktivitet med denna inriktning) - Projektet har inte arbetat med personer med aktivt drogmissbruk. 28

29 3. Metod Projektets metod kan illustreras i följande flödesskiss. Skissen visar normalflödet. Deltagarna följer inte alltid detta flöde utan ibland kan en ruta hoppas över eller upprepas. A. Information/Rekrytering av deltagare Riktad information om projektet har lämnats till socialsekreterare, arbetsförmedling och Försäkringskassan. Därutöver har andra samverkande projekt informerats t ex Arbetsmarknadstorget, Äpplet Job center, Lundbyslussen, ViCan. Handläggare på socialtjänsten har informerat intresserade personer och därefter har man tillsammans vanligen gjort studiebesök hos projektet. Om studiebesöket utfallit till belåtenhet så har deltagaren därefter skrivits in i projektet. B. Introduktion och temaveckor Deltagare har introducerats i projektet individuellt av sin coach. Därefter har introduktionen fortsatt genom deltagande i s k temaveckor under 8 veckor. Temaveckorna har gjort att deltagarna snabbt kommit in i rutiner och struktur och fått känsla av att ingå i ett sammanhang. Ett externt konsultföretag har ansvarat för temaveckorna med huvudsakligt innehåll: Självkännedom., egna styrkor och svagheter Arbetsmarknadskunskap Hälsa Entreprenörsskap Hitta jobb, Söka jobb, få jobb Information om olika yrke och studier 29

Mall Datum: PK 2010-6

Mall Datum: PK 2010-6 Mall Datum: PK 2010-6 2010-12-21 Kontaktperson: Sven Jansson Slutrapport Projektnamn: Navigator och CoMcenter Diarienr: Projektperiod: 2008-05-01 till 2011-04-30 Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Navigator och CoMcenter Verksamhetsberättelse 2009

Navigator och CoMcenter Verksamhetsberättelse 2009 Navigator och CoMcenter Verksamhetsberättelse 2009 Verksamhetens uppdrag: Navigator och CoMcenter arbetar med arbetslösa ungdomar och vuxna vilka står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetet sker individuellt

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30 Samordningsförbundet Utskriftsdatum 2014-04-30 Lägesrapport till Region Värmland Projektnamn: Förstudie Arena Organisation: Samordningsförbundet Samspelet Rekvisitionsperiod: 2014-02-01 till 2014-04-30

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp 3

Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp 3 Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp Redovisning av enkät bland deltagare i grupp vid start av projektperiod i januari. Projektet drivs under medfinansiering från Europeiska socialfonden Projektägare

Läs mer

Utvärderingsrapport 3 för förlängningsarbetet Juli december 2013

Utvärderingsrapport 3 för förlängningsarbetet Juli december 2013 Utvärderingsrapport 3 för förlängningsarbetet Juli december 2013 Sa 1 Sammanfattning Ramp är ett socialfondsprojekt där kommuner i södra Kalmar län och Kronobergs län samarbetar. Nybro kommun är projektägare.

Läs mer

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-11-24 1(7) Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 60 18, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Aktivitet JobbTorg Bakgrund Styrelsen

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

Lärcentrum Västra Vux driver sedan 15 jan 2009 projektet Redo för jobb " som medfinansieras av Europeiska Unionen/Europeiska socialfonden.

Lärcentrum Västra Vux driver sedan 15 jan 2009 projektet Redo för jobb  som medfinansieras av Europeiska Unionen/Europeiska socialfonden. Redo för jobb! Redovisning av enkät från grupp 2 hösten 2009 av projekt under medfinansiering från Europeiska socialfonden Projektägare : Lärcentrum Västra Vux, Tranås kommun 1 Lärcentrum Västra Vux driver

Läs mer

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Anna Isaksson Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och samhälle Lektor/forskare i sociologi Ännu ett projekt Samhällets

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen

Läs mer

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Page 1 of 6 Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Vad var plus med dagen? Nya kunskaper, träffa personer som jobbar med samma sak. Men framför allt det fokus som ESF nu lägger Page 2 of 6 på Strategisk

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014 1(7) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

Slutrapport Hassela Movement projektperiod 140701-141231

Slutrapport Hassela Movement projektperiod 140701-141231 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-02-26 Vår referens Ulrika Määttä Lagerlöf Sekreterare ulrika.maatta-lagerlof@malmo.se Tjänsteskrivelse Slutrapport Hassela Movement

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

Kvalitetssäkrade verktyg

Kvalitetssäkrade verktyg Kvalitetssäkrade verktyg Manual för handläggare på Jobbtorg Stockholm och - på väg mot ett Stockholm i världsklass ArbetsförmedlingenP Manualen är framtagen ur de erfarenheter som projektet Etablering

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2014

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2014 1(6) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2014 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment Romané Bučá Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment (ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer) Bakgrund 2011-2014 Förfrågan till Eskilstuna och AMF 2011 Mobiliseringsfas november

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

LFA som stöd vid granskning Intressenter:

LFA som stöd vid granskning Intressenter: LFA i praktiken LFA som stöd vid granskning Intressenter: Finns en strategi bakom val av aktörer? Relevans? Problem-/situationsbeskrivning: Relevans i förhållande till projektmål? Finns huvudproblem, orsaker

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): september 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Funnits sedan 2008 Regional processledare åter Tog ett samlat grepp och omstrukturerade den regionala styrgruppens sammansättning våren 2011. Från förvaltande

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01 .~.._o...,.. ~:. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-04-01 s (29) 81 Projekt Sociala företag Dnr 2014/401 ~ 3 INLEDNING De sociala företagen erbjuder möjligheter

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2013

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2013 1(7) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2013 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN 1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Protokoll Dnr 0005/07 SAMMANTRÄDETS Sammanträde med Samordningsförbundet

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Navigator. Det är vi som måste ändra på oss för att det ska bli förändring

Navigator. Det är vi som måste ändra på oss för att det ska bli förändring 5 Navigator Projektägare: Krokoms kommun Programområde 2: Genomförandeprojekt Region: Mellersta Norrland Beviljat ESF-stöd: 4 826 582 kr Total projektbudget: 12 940 533 kr Projektperiod: 2008-05-01-2011-04-30

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2013 1. Verksamheten

Läs mer

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND PROJEKTPLAN Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 Projektbenämning Utveckling och implementering av långsiktigt stöd i arbetslivet Projektägare Linköpings kommun/omsorgskontoret

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): november 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget 2015 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade insatser som förbundet budgeterar under 2015. Dokumentet

Läs mer

Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar

Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar 10 juni 2014 Välkomna Program Välkomna Peter Carpelan Avslutat ESF-projektet som implementerats Samverkan kring unga - Ungdomsteamet i

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Samverkan och ledning Nätverksträffar Under hela projekttiden har nätverksträffar skett med andra projekt i länet. Samverkanskonferens för hela länet har en gång/år

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Datum:2012-07-18 SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Socialt företag- en väg till egen försörjning Dnr: 2011/15-SFV Rapportering avser Slutrapport för perioden 2012-01-01-2012-06-30

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Slutrapport för projekt Leva Livet Dec 2011- Nov 2014

Slutrapport för projekt Leva Livet Dec 2011- Nov 2014 Leva Livet Slutrapport för projekt Leva Livet Dec 2011- Nov 2014 Leva Livet Slutrapport för Leva Livet dec 2011-nov 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Mål och syfte med projektet... 3 Verksamhetsmål...

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210 Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210 Syfte: att skapa bättre förutsättningar för samarbete över verksamhetsgränser i form

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av:

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av: ALLMÄNNA UPPGIFTER Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av: Rapporten avser perioden: 2012-04-01 2013-12-31 Har ni gjort egna uppföljningar* Ja Nej *Om ja, bifoga dessa till rapporten

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2012 1. Verksamheten

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer