Kyrkfack. Tema Strukturförändringar. Vi blickar in i framtiden. Tio trender för morgondagens kyrka. KyrkAs roll när. strukturer förändras.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kyrkfack. Tema Strukturförändringar. Vi blickar in i framtiden. Tio trender för morgondagens kyrka. KyrkAs roll när. strukturer förändras."

Transkript

1 Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr Vi blickar in i framtiden Tio trender för morgondagens kyrka KyrkAs roll när strukturer förändras Tema Strukturförändringar

2 TEMA NR 6/09 STRUKTURFÖRÄNDRNINGAR!"#$%&'()#*+#',--*#.*/0&"12#3#14)#567 Att arbeta fackligt är både socialt, utvecklande och ett sätt att påverka sin egen och andras vardag och göra den bättre. Det är viktigt att vara med och påverka och bidra med vår kunskap, bland annat i tider av strukturförändringar. FGHIJKF7 80"/0*#(+#9('&#:&&#";.,<0=)0*>?(#9(5#5"+# 2(&(.,;;699()#,/A# )";1()#$"#6DD#5"1#,/A#-()%+*)#9()E Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon telefax Ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon Redaktion Ann Thörnblad mobiltelefon Redaktionsråd Bror Holm Katarina Toll Koril Anne-Charlott Karlsson Magnus Gissler Jeanette Kern Ann Thörnblad Redaktör och Grafisk form Ann Thörnblad Text och foto där ej annat anges Omslagsbild 62 Nord/Scanpix Adressändringar Tryck Elanders Falköping, 2009 ISSN Utgivningsplan nr 1 vecka 8/9 Annonser Display i Umeå Kontakt Martin Yde /1 färg :- 1/1 s/v 9 000:- 1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:- 1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:- 2 Kyrkfack 6/09

3 LEDAREN Låt pastorala skäl styra strukturfrågorna Alltför ofta får strukturfrågorna i Svenska kyrkan styras av enbart ekonomiska skäl. Att uppnå en god ekonomisk bärkraft för verksamheten är viktigt, men för att kyrkans uppgift ska stå i centrum måste i första hand pastorala skäl styra strukturfrågorna. I takt med att vår värld globaliseras blir också närmiljön allt viktigare. För att människan ska må väl behöver vi ett sammanhang med världsvida vyer, men också en trygg närmiljö där livet får återhämtning i det välkända. Vi har behov av eftertanke där mötet med livet och medmänniskan får en djupare innebörd. För att Svenska kyrkan ska kunna vara verksam i hela landet och erbjuda en trygg närmiljö krävs en inomkyrklig solidaritet. Det behövs ett utjämningssystem som fördelar de ekonomiska bördorna församlingarna emellan. Det är också viktigt att Svenska kyrkan har en ändamålsenlig organisation som på ett tydligt och bra sätt stödjer kyrkans uppgift. När yttre förutsättningar förändras måste också kyrkan förändra sin organisation för att kunna svara mot nya behov. Det är ibland ofrånkomligt att större enheter i kyrkan måste tillskapas för att få en bättre ekonomisk bärkraft och en effektivare användning av kyrkans medel. Om dessa förändringar finns oftast en bred samsyn. Men alltför ofta vill man få oss att tro att större enheter i Svenska kyrkan ska lösa alla problem, inte bara de ekonomiska. Kyrkans arbetsmiljö tas ofta som utgångspunkt för detta synsätt. Om bara arbetsenheterna blir större så blir också arbetsmiljön bättre. Men det är en myt som är farlig för kyrkan. Det finns ingen garanti för att arbetsmiljön blir bättre för att man slår samman enheter. Är dessutom strukturändringen påtvingad medför den ofta fler problem än den löser. Då blir förändringen ett tvångsäktenskap som har föga chans att vara hållbart eller ändamålsenligt. Vår erfarenhet är att strukturförändringar måste genomföras varsamt om Svenska kyrkan ska ha en möjlighet att vara kyrka överallt. En framkomlig väg är att för olika frågor hitta samverkansformer mellan församlingar och pastorat utan att det kräver ett samgående. Då behåller enheterna sin självständighet och sin beslutanderätt. Genom samarbetet lär man känna varandra över gränserna och organisationen anpassas utifrån vilja och behov. Det är ingen ovanlighet att enheter som samverkar även går samman och bildar större enheter. Då sker det inte påtvingat utan naturligt och med respekt för varandras egenart. Alltför ofta får strukturfrågorna i Svenska kyrkan styras av enbart ekonomiska skäl. Att uppnå en god ekonomisk bärkraft för verksamheten är viktigt, men för att kyrkans uppgift ska stå i centrum måste i första hand pastorala skäl styra strukturfrågorna. För att uppnå ett gott resultat krävs därför teologisk reflexion, pastoral vishet, diakonal omsorg, pedagogisk kunskap, administrativ förmåga, sunt ekonomiskt tänkande och ett stort tålamod. Dessutom måste man komma ihåg att det är lätt att riva ner, men svårt att bygga upp. Bror Holm Förbundsordförande Ett verksamhetsår har snart nått sitt slut. Jag vill nu ta tillfället i akt att å förbundsstyrelsens vägnar tacka förbundets medarbetare, fackliga förtroendevalda och tidningens redaktör för ett mycket väl utfört arbete under det gångna året. Jag vill tacka Saco, fackförbund och motparter för gott samarbete. Sist men inte minst vill jag tacka Dig som är medlem i förbundet. Genom Ditt medlemskap bidrar Du till att främja kyrkans uppdrag och göra ett bra fackförbund bättre. Med önskan om en God Jul och ett Gott Nytt År! Kyrkfack 6/09 3

4 TEMA STRUKTURFÖRÄNDRINGAR K G Hammar var en av gästföreläsarna. Foto Jim Elfström Framtidståget är redan på väg. Vilken roll kommer Svenska kyrkan spela i människors vardag framöver? Foto Scanpix En blick in i framtidens st Hur ser vårt samhälle ut om fem och tio år? Hur kan vi som kyrka rusta oss för att möta de utmaningar som framtiden ställer oss inför? Och är sammanläggningar alltid att föredra? Detta är några frågor som Lunds stift har försökt besvara under de framtidsseminarier som genomfördes under förra året. Vad visar Kairos Futures trendspaning? Läs mer på nästa uppslag. 6 Kyrkfack 6/09 Det har skett stora administrativa förändringar i Lunds stift de senaste åren. År 2000 bestod stiftet av 413 församlingar och 2008 hade de mynnat ut i 116 församlingar. Stiftet har tidigare arbetat med ett projekt där man tittat på en ny pastorats- och kontraktsindelning och där målet har varit att antalet pastorat ska vara högst 100, att enprästpastoraten på sikt ska upphöra och att varje pastorat ska bestå av minst kyrkotillhöriga, säger stiftsjurist Eirik Ski som varit projektledare för det projektet och framtidsseminarierna. Men för att tala om framtiden och vilka strukturella förändringar som eventuellt behövs, beslutade stiftsstyrelsen att vi skulle föra en dialog med församlingarna. Varje kontrakt skulle få föra fram sina frågor och vara delaktiga i processen och även föra fram synpunkter på den första projektrapporten. Under tiden juni-november 2008 har projektgruppen för Lunds stift träffat 1450 anställda och förtroendevalda som har deltagit i framtidsseminarierna. Uppdraget har genomförts i samarbete med kontraktsprostarna, Kairos Future och med en grupp kyrkoherdar som pastoralteologiskt har reflekterat över vissa frågor. Framtidens kyrka Framtidsseminarierna har haft två delar. Under förmiddagen har olika områden, som till exempel framtidens kyrka, belysts i korta eller längre inlägg där bland andra K G Hammar var en av föreläsarna. Eftermiddagen har genomförts i seminarieform och innehållit både grupparbeten och föreläsningar. I samband med våra seminarier har Kairos Future genomfört en omvärldsanalys som också har skett i dialog med deltagarna och där de fick sätta ord på vad de har sett i sitt närområde. De mest centrala spaningarna har sedan sammanfattats i tio trender. Vi bjöd också in kommunalråden i varje kontrakt som fick berätta om hur de såg på framtiden, både i förhållande till inflyttning, företagsutveckling och planerade bostadsbyggen. Tanken var att inspirera deltagarna till nytänkande

5 TEMA STRUKTURFÖRÄNDRINGAR För att kyrkan skall finna sitt esse krävs att hon ägnar energi att på den plats hon finns vara närvarande i människors liv. Att hon kan vila i sin historia utan att bli fångad av den. Att hon vågar pröva det som varit och lämna det som hindrat henne att möta människors behov. Det som skall utgöra essensen i framtiden måste vara innehållet i församlingens återgivande av evangeliet i sin nutida miljö. Under tiden juni-november 2008 deltog 1450 anställda och förtroendevalda i framtidsseminarierna. Foto Margareta Sternerup Eric Ericson, kyrkoherde (i samband med framtidsseminarierna) rukturer och komma till insikt om vad vi har att förhålla oss till. Äger strukturfrågorna Efter några veckor hade stiftet uppföljande samtal med kyrkorådens ordförande och kyrkoherdar för att ta del av hur de såg på framtiden, sin närmiljö och strukturförändringarna. Strukturförändringar får känslor att svalla och engagerar. De aktualiserar revirtänkande och maktfrågor, liksom frågor om de anställdas trygghet i till exempel anställningen. De allra flesta anser att stiftsstyrelsen ska låta initiativ Stiftsjurist Eirik Ski. Foto Kristina S Larsson till strukturförändringar komma från den lokala nivån för att resultatet skall bli gott. Men några lyfter motsatta synpunkter. Vilka blir konsekvenserna av att helt låta initiativet komma från den lokala nivån? Stiftsstyrelsen äger strukturfrågorna och har ansvaret för att pastoraten är bärkraftiga. Pastorat med tillräcklig eller god ekonomi känner oro över att kanske bli tvingade att ta hand om konkursmässiga pastorat, som tillåtits att förbli en egen enhet alltför länge. Men reaktionerna på sammanslagningarna har på det stora hela varit positiva, 80 % har upplevt det som att organisationen har blivit smidigare, arbetsmiljön bättre och att stressen har minskat eftersom man har fått fler arbetskamrater och därmed har pressen inte upplevts lika stark vid till exempel sjukdom. De 20 procenten som har reagerat negativt har uttryckt en rädsla för att den lilla enheten försvinner i det stora hela och antalet gudstjänster blir färre. Framtidsseminarierna har resulterat i ett antal punkter och rekommendationer som stiftsstyrelsen kommer att beakta. Kontrakten uttryckte ett klart behov av att stärka banden med stiftet och välkomnade initiativet till seminarierna. Vidare skickade man med önskemål om att se över formerna för samverkan istället för sammanläggningar. Man vill ha samverkan beträffande administration men behålla församlingarna och flera ansåg också att kyrkotillhöriga är ett alltför fyrkantigt kriterium och ville skapa ett annat mått på bärkraft. Fördjupa kyrkans identitet I samband med seminarierna framkom bland annat behovet av att fördjupa och tydliggöra kyrkans identitet. Den kristna tron behöver kläs i moderna ord och likaså behöver den gemensamma kärnan av värderingar stärkas. Nästa steg blir nu att formulera en vision för Lunds stift som kommer att vara färdig under våren En vision som också ska inkludera vad som är kyrkans identitet och vad som är den absoluta kärnan i kristen tro, avslutar Eirik Ski. Kyrkfack 6/09 7

6 TEMA STRUKTURFÖRÄNDRINGAR Vi har gått från grupp till individfokus och den trenden kommer att förstärkas liksom den ökade mångfalden i vår livsstil. Samtidigt lever vi i en tid som översvämmas av reklam, information och budskap och i det bruset finns det en längtan efter äkthet. Det här är några av trenderna som Kairos Future ringade in när de gjorde en omvärldsanalys för Lunds stift. På spaning efter framtiden Det första steget i arbetet var att formulera en frågeställning och göra en bred trendinventering. Vilka är de skeenden i omvärlden som påverkar församlingarna i respektive konrakt i Lund stift fram till 2020? Omvärldsanalysen utgår alltid från en frågeställning. Varje organisation och sammanhang är unikt. Från början hade vi 20 trender som nu vi har rangordnat till tio centrala trender. Även om vi har haft fokus på Lunds stift är min bedömning att de är relevanta även på nationell nivå och av betydelse också i andra delar av landet, säger Karin Andersson som är framtidsstrateg på Kairos Future och har arbetat tillsammans med Lunds stift och deras framtidsseminarier (se sid 6-7) sedan våren En av de tio trenderna handlar om att vi går från grupp till individfokus - en utveckling som i hög grad hänger ihop med en ökad välfärd. Men också med kulturella förändringar. När basbehoven är uppfyllda finns det tid och utrymme för den egna utvecklingen. Det är inte en ökad egoism utan snarare ett ökat självuttryck där individen tar mer plats. Det hänger också ihop med en ökande sekularisering och en minskad tilltro till hierarkiska system. Men den friheten kan också väcka livsångest. Var är jag i den här sekulariserade världen? Vägen är inte given. Hur förhåller sig kyrkan till detta och att människor vill ha det på sitt särskilda sätt? Men samtidigt finns det ett grundläggande intresse för riter och traditioner. Vid de stora högtiderna är det 8 Kyrkfack 6/09 många som bloggar om det. Det digitala samhället och användandet av sociala media är också en tydlig och inte särskilt överraskande trend. För den yngre generationen är det lika viktigt att uppdatera sin blogg som att äta, medan vi som är mitt i livet inte fullt ut kommer använda hela den potentialen. Bönebloggen är ett bra exempel på hur kyrkan använder sig av webben. Den ger en upplevelse och tar upp angelägna böneämnen. Mänskliga möten Men trots den sociala webben så kan ingenting ersätta mänskliga möten menar Karin Andersson, och en trend handlar just om en ökad efterfrågan på äkthet. Vi lever i ett samhälle där det är svårt att dölja saker. Med en mobilkamera kan en persons agerande ligga ute på nätet någon minut efter det har hänt. Det som verkligen är sant och äkta blir hårdvaluta i en sådan värld och det är ju kyrkans hemarena. I ett av mina möten i Lunds stift formulerades det som så att kristen tro handlar om att bli mer människa och den längtan kan kyrkan svara an på och förankra. Det mänskliga mötet, det mellan jag och du, borde kyrkan synliggöra ännu mer, både inåt och utåt. Att kyrkan är en plats för genuina, mänskliga möten. Och en plats för eftertanke blir också hårdvaluta i en värld där allt fler upplever en större tidsbrist vilket en annan trend pekar på. Hur får man tid och rum för alla ambitioner? När främsta bristen i människors vardag är tid så blir det ett ekonomiskt beslutskriterium. Våra familjestrukturer har också förändrats som ytterligare en trend understryker. Familjekonstellationerna varierar från vecka till vecka och nya begrepp som plastföräldrar och bonusbarn dyker upp. Vi går från hierarkiska till molekylära familjesystem, säger Karin. Det föder en mångfald av behov som kyrkan behöver möta. Då tänker jag inte så mycket på aktiviteter utan på möten i vardagen, att vara nyfiket lyssnande och se varje människa där hon eller han befinner sig. En annan trend handlar om ökad

7 De tio viktigaste trenderna 1. FRÅN GRUPP TILL INDIVIDFOKUS En ökad individualisering där fokus flyttas från gruppen till den enskilde individen. 2. MOT DET DIGITALA SAMHÄLLET För unga är de viktigaste prylarna 1. Dator 2. Internet 3. Mobiltelefon. 3. ÖKAD EFTERFRÅGAN PÅ ÄKTHET Vi lever i ett samhälle som blir alltmer besatt av att avslöja vad som är äkta och vad som är falskt. 4. ÖKAD UPPLEVD TIDSBRIST Allr fler alternativ och valmöjligheter i vår vardag skapar stress och problem att välja. 5. FÖRÄNDRADE FAMILJESTRUKTURER Familjekonstellationerna varierar och antalet enpersonhushåll ökar. Illustration Anna Gunneström 6. ÖKAD RÖRLIGHET Den fysiska förflyttningen av människor ökar såväl inom som utanför Sverige. 7. MILJÖ- OCH KLIMATFRÅGAN Frågorna är inte nya men vi ser nu en starkt växande medvetenhet inom området. 8. MINSKAD LOJALITET Lojalitet som tidigare har tagits för givna är inte länge någon självklarhet. 9. ÖKAD MÅNGFALD I LIVSSTIL Vi går ett mångfaldigt samhälle till mötes i termer av etnicitet, åsikter, sexuell läggning, intressen och livsstilar. 10. ÅLDRANDE BEFOLKNING Befolkningen i hela västvärlden blir allt äldre. Medellivslängden ökar. rörlighet också rent fysiskt. I arbetslivet pendlar allt fler och vi reser, arbetar och studerar i andra länder i allt större utsträckning. Jag bor själv i Småland och arbetar i Stockholm. Det är en utmaning att vara närvarande i människors liv när de yttre omständigheterna förändras. Det ställer krav på nytänkande och flexibilitet och kunna erbjuda sådant som inte är platsbundet. Till de tio trenderna hör också den skärpta medvetenheten om miljö- och klimatfrågorna med en direkt koppling till skapelsen, en ökad mångfald i livsstil och det faktum att befolkningen i hela västvärlden blir allt äldre. Den stora efterkrigsgenerationen närmar sig pensionsåldern och de utgör den friskaste, mest välbeställda och mest ungdomliga pensionärsgenerationen hittills. Men också dessa unga gamla blir äldre och i behov av hjälp. Peter Pan-kultur En trend handlar också om en minskad lojalitet till föreningsliv, politiska partier och kyrkan. Inriktningen på det aktiva engagemanget ändras från hela-livetrörelser till sakfrågor och personliga intressen. En organisation som har lyckats väldigt bra är LRF som har ökat sitt medlemsantal de sista åren. De har vidgat perspektivet från lantbrukare till att omfatta hela landsbygdssverige. Det har öppnat flera dörrar. De är duktiga på att förstå olika behov, det går inte att möta alla människor med samma tilltal. Människor behöver hjälp med att leva sina liv och om kyrkan möter människor med det anslaget kommer kyrkan säkerligen nå ut till ännu fler. Vi lever i en Peter Pan- kultur med en flykt från våra vuxenliv. Förr tvingades människor ta ansvar tidigt, min far började jobba när han var 14 år. Men vi blir vuxna sent i livet och ofta när livet överrumplar oss och slår oss i huvudet med ett antal realiteter. Det finns en brist på mognad där kyrkan har fantastiska gåvor att erbjuda den moderna människan Bjud in till livsresan och var en vägledare i den! Kyrkfack 6/09 9

8 TEMA STRUKTURFÖRÄNDRINGAR I början av nästa år kommer Svenska kyrkans strukturutredning som bland annat arbetar med frågan vad som utgör en församling. Vi samlade några av kretsarnas ordförande för ett samtal om framtiden. Går det mot sammanläggningar eller samverkan och hur påverkar förändringarna KyrkAs arbete? KyrkAs roll när strukturer förändras Åt vilket håll går utvecklingen mot sammanläggningar eller samverkan? Anna-Lisa: Det finns församlingar som ligger i glesbygd och det blir inte självklart effektivt med en sammanläggning om avstånden är stora. Då måste det till en samverkan där man hittar lösningar tillsammans. Det administrativa arbetet är ett exempel, det blir ett sätt att behålla och ta vara på kompetens. Alla har inte råd med PAfolk, men man kan dela på en tjänst. Elisabeth: I Västerås stift ser jag en trend med fler sammanläggningar men parallellt med det blir det allt vanligare att församlingar lägger ut ekonomin utanför kyrkan. Sten: Det ligger i kyrkans natur att små enheter fyller en viktig funktion. Ju större enheter desto svårare blir det och avståndet till den enskilda människan ökar. Däremot behöver man ta hjälp med vissa frågor, all kompetens finns inte i alla församlingar. Vi är många församlingar/samfälligheter som nu lägger ut ekonomin och där använder vi oss av samma revisionsbyrå. I Härnösand drev stiftet och biskopen tidigare en linje för sammanläggningar, men nu ser vi en trendförskjutning och det går mot samverkan i stället. KyrkA var också med och påverkade en planerad indelningsförändring mellan sex församlingar - planen var att det skulle bli ett pastorat nu blev det i stället tre församlingar och tre kyrkoherdar. Det var bland annat ett resultat av KyrkAs arbete. När man pratar 10 Kyrkfack 6/09 sammanläggningar inom kyrkan håller man gärna ett stockholmsperspektiv och utgår ifrån att det inte är några särskilda avstånd, när det uppe hos oss kan handla om 30 mil. Flera församlingar innebär fler förtroendevalda och där ser jag bara fördelar. De bär upp kyrkan, är engagerade och fungerar i praktiken som kyrkans ambassadörer. Det gör ett väldigt bra jobb! Lars Gunnar: Det ser nog väldigt olika ut beroende på tätort och glesbygd. I tätort smyger det gärna in sig ett maktperspektiv och det blir en politiserande drivkraft. Sten: Ja, en del behöver växa in i uppgiften. Anna-Lisa: Det finns ett annat problem med sammanläggningarna som handlar om gränser. Lars-Gunnar och jag har stift som gränsar till varandra, Göteborg och Växjö. Vid sammanläggningar vill man gärna hålla samman församlingarna inom en kommun. Hylte kommun ligger med delar in i båda stiften. Då kanske man också måste flytta stiftsgränsen. Sten: Hela vårt samhälle bygger på den kyrkliga indelningen, den är anpassad efter en tanke. Därför ska man vara försiktigt med sammanläggningar och med att flytta gränser i alltför stor utsträckning. Ser ni tendenser till att tjänster dras in? Elisabeth: Det är kyrkoherdarna som drabbas i första hand. Det finns också en trend att omvandla prästtjänster till diakontjänster, framförallt i mindre församlingar där de saknar en diakon. Men jag ser inte att andra tjänster som vi organiserar är berörda. Det finns till och med församlingar som satsar på barn- och ungdomssidan, som ofta är ett prioriterat område. Däremot går det alltmer mot att hitta en effektivisering och man tätar i tjänster. Vi har för många kyrkor och klarar inte av att underhålla eller fylla dem. I vår församling hade vi tidigare två präster, två musiker och två vaktmästare varje helg. Nu har det bildats team med en av varje i stället, vilket lösgör resurser till veckodagarna. Anna-Lisa: Ja, samverkan handlar ju om att använda resurserna på ett bra sätt. Det fungerar bra om inte tidsmarginalerna blir för snäva. Christer: På sikt tror jag att vi kommer att bli färre som jobbar aktivt inom kyrkan och är anställda. Sten: Ja, vissa tjänster försvinner nog. Men präster och diakoner kommer alltid att behövas liksom kompetent personal. Vi behöver mer kunskap för att klara en kyrka som ska svara upp på allt större omställningar i samhället. Känner ni en oro inför framtiden? Elisabeth: Nej, jag tror inte att kyrkan kommer att tappa så många medlemmar. Vi har ett grundmurat förtroende hos allmänheten. Anna-Lisa: Hoten ligger väl snarare i hur det går för de lokala företagen och

9 FRÅGA JURISTEN Skriv till Fråga juristen med dina frågor kring avtal och arbetsrätt så svarar KyrkAs förbundsjurist Robert Svec, i mån av utrymme, på dina frågor. Mailadressen är Vad gäller i anställningsavtalet? Min tid som pastorsadjunkt börjar gå till sin ända. I skrivande stund ser jag mig om efter en komministertjänst och det känns angeläget att redan från början få så bra villkor som möjligt. Jag har också diskuterat mina krav med ett par församlingar. Dessvärre får jag beskedet att vissa frågor redan är bestämda i kollektivavtal och därför inte är förhandlingsbara. Kan detta verkligen stämma? Det måste väl ändå vara upp till mig och blivande arbetsgivare att träffa överenskommelse om vad som ska gälla i anställningsavtalet. Strax ordinarie präst 12 Kyrkfack 6/09 På den svenska arbetsmarknaden regleras, vid sidan av den arbetsrättsliga lagstiftningen, löne- och anställningsvillkoren till allra största delen av kollektivavtal. Parterna i kollektivavtal kan vara på ena sidan en arbetsgivarorganisation eller en enskild arbetsgivare och på andra sidan en facklig organisation, alltså inte enskilda arbetstagare. Det betydelsefulla med kollektivavtal är att det inte endast binder de avtalsslutande organisationerna utan även deras medlemmar. Arbetsgivaren ska även tillämpa avtalet på anställda som inte är fackligt organiserade eller anställda som tillhör en facklig organisation som inte har något kollektivavtal med arbetsgivaren. Dessutom gäller fredsplikt under avtalets giltighetstid. Avtal som ingås mellan arbetsgivare och enskild arbetstagare kalllas anställningsavtal och får inte samma rättsliga följder som kollektivavtal. Kollektivavtal finns av olika slag och kan ingås både på central och lokal nivå. På den centrala nivån (riksnivå) ingås kollektivavtal som bland annat lägger fast eller styr upp tillämpningen av regler på det enskilda anställningsavtalets område. Inom Svenska kyrkan finns i detta hänseende kollektivavtalet Kyrkans Allmänna Bestämmelser (AB). I den mån lokala kollektivavtal förekommer inom Svenska kyrkan brukar dessa röra frågor inom ett särskilt stift eller vara inriktade på viss församling eller samfällighet och inom de ramar som det centrala kollektivavtalet har dragit upp där bestämma de särskilda förhållandena. Enskilda arbetsgivare kan drabbas av skadeståndsansvar vid brott mot kollektivavtal och enskilda arbetstagare blir rättsligt skyldiga att respektera den fredsplikt som enligt lagen följer av att kollektivavtal träffats. Någon möjlighet att strejka under avtalsperioden finns därför inte. Kollektivavtalen syftar till en enhetlig reglering av anställningsvillkoren. Därför är enskilda avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare ogiltiga i den mån de strider mot ett för dem bindande kollektivavtal. När kollektivavtalet förbjuder varje form av individuella avvikelser, normerar de anställningsavtalen på samma sätt som tvingande lagregler. I kollektivavtal anges dock ibland att överenskommelse kan träffas mellan arbetsgivaren och antingen lokal facklig organisation eller enskilda arbetstagare. Huruvida de angelägenheter du diskuterat inför anställningen också kan hanteras mellan arbetsgivaren och dig är således beroende av om frågorna redan är definitivt reglerade i kollektivavtal. Din begynnelselön är naturligtvis inte det utan i det hänseendet måste du och arbetsgivaren tillsammans komma överens. På en rad andra områden är emellertid avtalet avsett att vara heltäckande utan möjlighet till lokala eller individuella avvikelser. Kollektivavtalet löser alltså många komplicerade frågor i ett paket, vilket underlättar för både anställda och arbetsgivare. Det som oftast ingår är tjänstepension, arbetstid, semester, löneutfyllnad vid föräldraledighet och sjukdom, försäkringar, medbestämmande med mera. Den enskilde arbetstagaren behöver därför inte på egen hand förhandla varje fråga separat. Omräknat i pengar utgör förmånerna i kollektivavtalet en stor skillnad jämfört med vad de allra flesta arbetstagare skulle kunna få i ett helt individuellt avtal. Har jag förtur till ökad sysselsättning? Jag har en deltidsanställning som diakon men har svårt att försörja mig på det som tjänsten ger i reda pengar. Om jag har förstått min församlings diskussioner rätt tänker man anställa ytterligare en diakon. För egen del skulle jag emellertid behöva gå upp och arbeta på heltid. Finns det någon möjlighet för mig att i det här sammanhanget hävda ett sådant behov? Elisabeth Som deltidsanställd kan du ha ett visst försteg till utökad sysselsättning hos din församling. I anställningsskyddslagen (LAS) finns nämligen regler som ger deltidsarbetande möjlighet att utöka sin arbetstid vid nyanställningar. Skulle du till församlingen anmäla önskemål om utökad arbetstid måste arbetsgivaren försöka tillgodose uppkommande behov av ytterligare arbetskraft genom att erbjuda dig en högre sysselsättningsgrad. En bestämmelse med motsvarande innehåll förekommer även i gällande kollektivavtal på Svenska kyrkans område. Det krävs dock att din församlings behov av ytterligare arbetskraft också tillgodoses genom att du får högre sysselsättningsgrad. Dessutom måste du ha tillräckliga kvalifikationer för de nya arbetsuppgifter du tilldelas. Däremot uppställs inte något krav på att du ska ha varit anställd hos församlingen viss minsta tid för att du ska komma ifråga för företrädesrätt till högre sysselsättningsgrad. Nu aktuell bestämmelse gäller vid nyanställning. Din församling är alltså inte skyldig att inrätta en ny anställning för att tillgodose ditt behov av högre sysselsättning. För att undvika missförstånd är mitt förslag är att du till församlingen skriftligen anmäler ditt önskemål om utökad sysselsättningsgrad.

10 Några av Kyrkomötets beslut: Tydligare ansvarsfördelning & beslutsprövning Kyrkomötet har nu sammanträtt för innevarande år. I samband med det har en rad olika frågor rörande bland annat kyrkoordningen diskuterats. I vissa avseenden har detta också resulterat i ändringar och justeringar av regelverket. Här nedan refereras några av de förändringar som, om inte annat anges, börjar gälla den 1 januari Foto Jim Elfström Kyrkomötet har nu beslutat att skapa en tydligare ansvarsfördelning på så sätt att kyrkoherden genom uttryckliga bestämmelser i kyrkoordningen (KO) får i uppdrag att leda all verksamhet i en församling och pastoratssamfällighet. Kyrkorådet och kyrkonämnden är naturligtvis fortfarande styrelse i församling respektive samfällighet. Det är nu alltså fråga om ett förtydligande i 2 kap 5 och 8 samt 5 kap 1 a KO. Det som förtydligas i KO är att kyrkoherdens ledningsansvar inte som tidigare endast ska omfatta församlingens grundläggande uppgift; gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Genom Kyrkomötets beslut kommer det operativa ledningsansvaret att omfatta all verksamhet. Utvidgningen är i linje med den i Svenska kyrkans överklagandenämnd redan utvecklade praxisen och innebär alltså att den uttolkningen som nämnden gjort nu kommer till klart uttryck. Fortsättningsvis kommer därför även det ledningsansvar som inte kan anses tillhöra den grundläggande uppgiften att falla på kyrkoherden. Samtidigt är det viktigt framhålla att kyrkoherden så snart behov finns också överväger att delegera ledningsuppgiften och att detta sker på ett för alla tydligt sätt. Arbetsmiljöansvar Kyrkoherdens arbetsmiljöansvar regleras inte i KO. Arbetsmiljöansvaret vilar enligt arbetsmiljölagen på arbetsgivaren, dvs församling eller samfällighet. I vilken mån kyrkoherden i egenskap av ledningsansvarig kommer att kunna hållas ansvarig för brott mot arbetsmiljölagen beror såsom rättspraxis ser ut på om kyrkoherden har fått den utbildning, samt de redskap och befogenheter som krävs. Detsamma gäller förstås den till vilken kyrkoherden har delegerat visst ledningsansvar. Om den som mottagit delegering av någon anledning upplever sig inte kunna leva upp till kraven bör han eller hon omgående returnera ansvaret till överordnad chef eller ansvarigt beslutsorgan. All delegering och återförande av delegering bör vara skriftlig för att undvika oklarhet i organisationen. Text Robert Svec Läs besluten i sin helhet och ta del av fler beslut på NÅGRA BESLUT I KORTHET Beslutsprövning I KO finns ett förfarande för överprövning av beslut som i huvudsak motsvarar den så kallade laglighetsprövning som finns för kommunala beslut. Beslutsprövningen är formell på så sätt att det utifrån vissa i KO angivna grunder prövas om ett beslut överensstämmer med regelsystemet. Tillsättning av domprost Domprosten är kyrkoherde för den församling där stiftets domkyrka är belägen. Domprosten har också särskilda uppgifter, bland annat som vice ordförande i domkapitlet och biskopens ersättare som ledamot i stiftsstyrelsen. Detta har ansetts motivera en särskild ordning för att utse den som ska tillsättas som domprost. Diakonerna väljer också biskop Vid biskopsval har bland annat de som är anställda som präster rösträtt. Men nu får även diakonerna vara med och och utse biskop. Kyrkfack 6/09 13

11 FÖRBUNDSINFORMATION Rekrytering och medlemsvård Bra medlemsvård är rekryterande i sig konstaterade 12 fackligt förtroendevalda när de träffades den 2-3 november i Stockholm för att tala om vad som utgör bra medlemsvård och hur vi rekryterar fler medlemmar. Den första dagen inleddes med kommunikationsarbete, mediekunskap, en omvärldsanalys och med en presentation av möjligheter och svårigheter. Flera av deltagarna eftersökte en ännu större facklig medvetenhet hos styrelsen och likaså att det behövs mer kunskap. Utan kunskap blir det svårare att hjälpa medlemmarna. En röd tråd var också hur vi tar hand om de medlemmar vi redan har. Hur jobbar vi med att tända gnistan hos de medlemmar som redan finns? sa Rolf Nordström från Härnösands stiftskrets. Mun mot munmetoden är överlägsen, jag talar om KyrkA och det arbete vi gör i både formella och informella sammanhang. Jag och mina fackliga kollegor ser också till att vara väldigt tillgängliga och i annat fall återkoppla snabbt. Eftersom KyrkA är ett litet förbund finns det möjlighet att komma nära medlemmarna och skapa relationer vilket är en Annika Stagård och Rolf Nordström tittar på ord och värdeord kopplade till förbundet. styrka. Inför budgetarbetet tog Annika Stagård från Linköping stiftskrets, en personlig kontakt med medlemmarna. Det skapar en känsla av delaktighet och så blir det lättare från deras sida att ta en kontakt när de har en fråga de vill diskutera. Tisdagen hade just den personliga kontakten i fokus och presenterade ett antal rekryteringsverktyg men även hur styrelsen kan bli ännu mer engagerad och arbeta med mål. Och som flera av deltagarna konstaterade; med rätt engagemang kommer det avspegla sig på flera plan i det fackliga arbetet. Bland annat i fler motioner! Ett stort TACK och en riktigt God Jul önskar KyrkA! Varje år väljer hundratals fackligt förtroendevalda runt om i våra stift att ge av sin fritid för att se till att Svenska kyrkan blir en bättre arbetsgivare och att vi alla får bättre förutsättningar att göra ett riktigt bra jobb. Så ett stort TACK till er allihop! Varje liten insats gör skillnad i stort eller smått och vi är många som är tacksamma för det ni gör. Som vanligt väljer KyrkA att tacka - inte genom julkort - utan genom att ge andra möjlighet att hjälpa fler. I år skänker vi en slant till Svenska kyrkans internationella arbete. 14 Kyrkfack 6/09

12 Kontakta oss på KyrkA Behöver du facklig rådgivning är du som medlem alltid välkommen att kontakta dina lokala förtroendevalda. Deras kontaktuppgifter hittar du här eller på vår hemsida ERIK HOLMLUND Kretsordförande, Luleå stiftskrets STEN BYLIN Kretsordförande, Härnösands stiftskrets LENA BROLIN Kretsordförande, Uppsala stiftskrets ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD Kretsordförande, Västerås stiftskrets INGEMAR HANSSON Kretsordförande, Karlstads stiftskrets LEENAH MALMI PAUSER Kretsordförande, Stockholms stiftskrets ANGELINA BACKMAN Kretsordförande, Strängsnäs stiftskrets GUNNAR KARLQUIST Kretsordförande, Linköpings stiftskrets CHRISTER EDVINSON Kretsordförande, Skara stiftskrets ANNA-LISA SAAR Kretsordförande, Göteborgs stiftskrets ULF KUNDLER Kretsordförande, Visby stiftskrets LARS GUNNAR SELINDER Kretsordförande, Växjö stiftskrets ANNA WRAMBY-NIHLGÅRD Kretsordförande, Lunds stiftskrets ANN-KATRIN BOSBACH Kretsordförande, 14:e kretsen THOMAS PETERSSON Kretsordförande, Utlandskretsen Vi arbetar på kansliet LENA FORSBERG Handläggare medlemsregistret MAGNUS GISSLER Kanslichef VIBEKE HAMMARSTRÖM Ombudsman KRISTINA HARRISON Ekonomi & IT JEANETTE KERN Kommunikationsstrateg ANNETH ROOSLIEN-NILSSON Handläggare medlemsregistret ROBERT SVEC Förbundsjurist SOFIE TILLGREN Handläggare medlemsregistret ÄNDRING AV MEDLEMSUPPGIFTER Dina medlemsuppgifter ändrar du enklast själv efter att du loggat in på eller via e-post till eller FRÅGOR KRING DITT MEDLEMSKAP Har du praktiska frågor kring ditt medlemskap kontaktar du Lena eller Sofie på medlemsregistret. Du når dem säkrast mellan måndag till fredag: ÖVRIGA FRÅGOR I övriga frågor kontaktar du kansliet på eller vår växel så ser vi till att ditt ärende hamnar hos rätt person. Du kan även besöka vår hemsida Kyrkfack 6/09 15

13 TEMA STRUKTURFÖRÄNDRINGAR Sämre ekonomi behöver inte betyda en försvagad kyrka En förbättrad arbetsmiljö och ett bättre nyttjande av resurser har varit och är drivkrafter bakom strukturförändringarna. Kyrkfack frågade Erika Brundin, utvecklingschef vid kyrkokansliet i Uppsala, vad hon tror om framtiden och var vi befinner oss om några år. Vad kommer strukturförändringarna att innebära? Det kommer inte att innebära att så många tjänster dras in, det har vi inte sett direkta tecken på. En av de viktigaste effekterna är att de som tidigare har jobbat ensamma har fått kollegor. Det har också varit en tydlig ambition med strukturförändringarna att skapa förutsättningar för en bättre arbetsmiljö. Däremot har inte effekterna för verksamheten blivit så stora. Många tror att färre gudstjänster beror på sammanslagningarna, men i många fall så etablerar de något som varit fakta under en lång tid med till exempel sammanlysta gudstjänster. Pekar trenden mot sammanläggningar eller samverkan? Den visar på både och. Vi ser fler sammanläggningar av olika slag men också samverkan mellan den lokala och nationella nivån och stiften. Det finns starka tendenser som visar att många stift jobbar med de här frågorna, det blir också intressant att se vad strukturutredningen kommer fram till. Men samverkan erbjuder många möjligheter vad gäller administrativt arbete i vid bemärkelse både vad det gäller kommunikation och lönefrågor. Den 15 oktober introducerades intranätet som levereras av den nationella nivån men erbjuds alla delar av kyrkan. I det finns en kraftfull potential till samarbete och erfarenhetsutbyte. Finns det någon linje som kyrkokansliet förordar? Sammanläggningar är stiftens fråga, men vad gäller samverkan är vi en medaktör i många av de större projekt som pågår. Vi håller ett helhetsperspektiv och försöker se potentialen och uppmuntra så långt det är möjligt. Foto Johan Ehring/Ikon Hur många medlemmar kommer Svenska kyrkan att förlora? Förmodligen kommer vi att tappa under de kommande tio åren, det är lika många medlemmar som vi har förlorat under de senaste 15 åren. Det innebär att vi år 2019 har 60 % kyrkotillhöriga mot idag 72 %. Men samtidigt som det påverkar kyrkans ekonomi så finns det trender som visar att kyrkans relevans kommer att öka. Vi ser redan i dag en förändring i debatten kring frågor som rör religion och ett ökat intresse för livsfrågor. Det är något att reflektera över att en trängre ekonomi behöver inte innebära en försvagad kyrka. Vart befinner vi oss om 5-10 år? Då tror jag att vi alla kommer att slås av hur mycket som har hänt sedan relationsförändringen och vilken förnyelse den har inneburit. Och att det händer i hela kyrkan inte bara i min församling. Det kommer ha landat fullt ut. En nyckel är just strukturförändringarna, vid millennieskiftet fanns det cirka 2500 församlingar och den siffran är 1400 per den 1 januari Vad kommer att krävas av de kyrkliga fackförbunden i tider av strukturförändringar? Både fackförbunden och arbetsgivarna är viktiga parter i strukturförändringarna som berör människors arbetsplatser i så hög utsträckning. Resultatet av dem och vad de har inneburit kommer utvärderas i strukturutredningen. Arbetsmiljön har varit en av de drivande krafterna och den berör ju fackförbunden i allra högsta grad. Men det vore minst lika intressant att titta på arbetsmiljön i de församlingar där man inte har gjort några förändringar och göra en jämförelse. 4 Kyrkfack 6/09

14 Luleå stift har anordnat framtidsseminarier och i andra stift avvaktar man strukturutredningen. I Stockholms stift tar man aktiva initiativ till strukturförändringar och driver just nu ett utredningsarbete som berör innerstaden. TEMA STRUKTURFÖRÄNDRINGAR Strukturförändringar - en fråga för stiften Luleå stift ligger i framkant och har arbetat aktivt med strukturfrågorna i många år De har tagit fram ett policydokument som markerar att stiftet behöver jobba i dialog med församlingarna och initiera möten när så behövs. Liksom Lunds stift (se nästa uppslag) har de anordnat framtidskonferenser i flera kontrakt och gjort en omvärldsanalys. Vi låter församlingarna ta initiativ till indelningsförändringar, men kan initiera en sammanläggning när det handlar om enprästpastorat, säger personalkonsulent Katarina Wuopio i Lulelå stift och berättar att stiftet de sista åren har gått från ett 80-tal församlingar till 58 stycken den 1 januari Stiftet har tagit fram en modell som vi erbjuder arbetsgruppen när en indelningsförändring är aktuell. En modell som visar på riskbedömningar och är tydligt kopplad till de fackliga organisationerna och arbetsgivarsidan. Vi erbjuder också processtöd och uppmuntrar församlingarna att ge utrymme och ventilera farhågor. Det finns ofta rädslor för att bli uppslukade av en större enhet och att identiteten ska försvinna. Samverkan - en röd tråd I Härnösands stift finns det också ett policydokument som innefattar strukturfrågorna och linjen är tydlig. Stiftsstyrelsen inväntar initiativet från församlingarna och pastoraten själva. Och i stiftet är det framförallt samverkan som är den röda tråden. Det måste vara greppbart geografiskt, församlingarna får inte bli hur stora som helst, säger biträdande stiftsjurist Eva-Maria Karlsson. Vi ser vår roll som stödjande, att hjälpa till att ringa in både svårigheter och möjligheter och inte bara ta med förvaltningsperspektivet utan också ideologiska frågeställningar. Vad innebär det egentligen att vara kyrka? Även Strängnäs stift har en indelningspolicy där stiftsstyrelsen klart definierar hur arbetet ska fortlöpa. Vår stiftsadjunkt har arbetat nära församlingarna och i Eskilstuna har han varit involverad i sammanläggningarna. Men förändringarna har inte varit så dramatiska, vi har gått från 90 församlingar per den 1 januari 2006 till att vara 75 församlingar vid årsskiftet, säger stiftsjurist István Kertesz. Avvaktar strukturutredningen I Linköpings stift avvaktar man strukturutredningen och intar till dess en viss försiktighet. Men ett påfallande stort antal indelningsförändringar har ändå ägt rum under året, dock i nära samarbete med pastoraten och församlingarna. Vi går från 155 församlingar vid förra årsskiftet till 111 stycken det här årsskiftet, säger stiftskaplan Mats Sverker. I Skara stift har det också skett stora förändringar. Sedan millennieskiftet har antalet församlingar halverats. Vi har också utökats med två pastorat från Göteborgs stift, det gäller bland annat Trollhättan som känner en större tillhörighet till Skara, säger stiftsjurist Lars Wiberg. Det har varit en omfattande process där stiftet har funnits med som ett stöd under omvandligen. Problem med samverkan I Göteborgs stift har man gått från 290 församlingar vid år 2000 till 205 församlingar den 1 januari Nästan undantagslöst kommer initiativet från lokal nivå, säger Ann-Marie Ericson som är chef för församlingsutvecklingsenheten. Men vi tittar också på samverkan, som till största delen är positivt, men där jag ser två problem. Det första handlar om att arbetet blir momspliktigt när man lägger ut det. Den andra aspekten handlar om att det blir bräckligt i fall någon nyckelperson slutar. Men just nu tittar vi på samverkan i norra Bohuslän vad det gäller energiförsörjningen. Inget av stiften som Kyrkfack har pratat med, kan se att antalet tjänster berörs nämnvärt. Det är främst kyrkoherdetjänster som i de flesta fall omvandlas till en komministertjänst. Jag bor själv i en församling där vi nu går från två klockartjänster till en, men det är överlag inga stora neddragningar, säger Ann-Marie Ericson. Vad gäller det ekonomiska läget ser jag däremot vissa risker år 2011 när lågkonjukturen slår till. Driver strukturförändringar I Stockholms stift har man just nu fokus på innerstaden och driver ett aktivt utredningsarbete som kommer presentera ett förslag våren Exakt hur hårt stiftet sedan kommer att driva remissförslaget är svårt att säga, men det blir en helt annan karta över innerstadens församlingar, säger stiftsdirektor Birgitta Ödmark. Naturligtvis kommer det att ske i dialog och tillsammans med en förankringsprocess. Fokus kommer senare till förortsförsamlingarna. Under den senaste mandatperioden har det skett några större indelningsförändringar i förorterna som bland annat berört Spånga och Kista. Foto Magnus Aronson

15 I samtalet deltog fem kretsordförande. Från vänster: Christer Edvinson, Skara stiftskrets, Lars Gunnar Selinder, Växjö Stiftskrets, Elisabeth Hård af Segerstad, Västerås stiftskrets, Sten Bylin, Härnösands stiftskrets och Anna-Lisa Saar, Göteborgs stiftskrets. Det kommer inte att vara självklart att vara organiserade som vi är nu. Det går mot allt större enheter och pastorat slås samman. Jag ser det som otroligt att vi i förlängningen kommer att klara att bedriva MBL-förhandlingar i den utsträckning vi gör idag. den lokala ekonomin. Där det blir stora nedskärningar kan det få återverkningar på flera områden och då kan vi följa med i den vågen. Lars-Gunnar: Så länge vi kan göra församlingarna levande och erbjuda en angelägen verksamhet så att människor inte bara ser en byggnad, tror jag att de kommer stanna kvar i kyrkan. Hur påverkas KyrkA av strukturförändringarna? Christer: Jag tror inte att det kommer att vara självklart att vara organiserade som vi är nu. Det går mot allt större enheter och pastorat slås samman. Jag ser det som otroligt att vi i förlängningen kommer att klara att bedriva MBLförhandlingar i den utsträckning vi gör idag. De kommer att gå alltmer mot lokala förhandlingar, liksom i näringslivet. Därför är det viktigt att vi agerar redan nu och inte väntar. Vi behöver värna om det vi representerar och övertyga den enskilde om att vi är en stark resurs. Sten: Jag är övertygad om att vi kommer att behövas och överleva i framtiden. Men vi behöver stötta varandra och utgå från vår solidariska grund. Däremot känner jag en oro för det minskade tidsuttaget och dess konsekvenser. Vad kommer det att krävas av KyrkA i framtiden? Elisabeth: Att vi fortsätter att förbättra vår kompetens så att vi har tillräckligt med kunskap att bistå medlemmarna med. Det är bra med utbildningsdagarna som förbundet anordnar och nu senast RSO-utbildningen. Kyrkfack 6/09 11

16 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen till baksidan Posttidning B Kyrkans Akademikerförbund Box Stockholm Ett ekonomiskt skyddsnät när livet förändras När det oväntade inträffar kan en livförsäkring vara ett skyddsnät som gör stor skillnad för din familjs ekonomi. När en familjeförsörjare avlider förändras mycket i en familj och den ekonomiska effekten av ett dödsfall kan bli kännbar. Familjen kanske inte längre kan bo kvar i bostaden eller behöver tid på sig att klara upp den nya ekonomiska situationen. Pensionen räcker inte alltid till Den avlidnes familj får ofta ersättning från den allmänna pensionen och eventuella avtalspensioner. Men det är inte alltid den räcker till för att ge familjen tillräcklig ekonomisk trygghet under de första åren. Då kan en livförsäkring, som betalar ut ett engångsbelopp till de efterlevande, vara ett viktigt komplement. Större behov under vissa perioder i livet Behovet av ett försäkringsskydd är extra stort under vissa perioder i livet, till exempel när barnen är små. För att ge ytterligare trygghet till familjen kan en livförsäkring kompletteras med försäkringen Familjeskydd, som ger ett månadsbelopp till de efterlevande under de fem första åren. Förmånlig medlemsförsäkring Som medlem i Kyrkans Akademikerförbund har du möjlighet att teckna en förmånlig medlemsförsäkring och kan även medförsäkra din partner. Livförsäkringen ger ersättning på upp till kronor, beroende på vilket belopp du har valt. Den innehåller också en livförsäkring för dina barn och kan även ge ersättning om du blir långtidssjukskriven. Du kan komplettera din livförsäkring med Familjeskydd som vid dödsfall ger ett månadsbelopp på upp till kronor i fem år. Läs mer om din medlemsförsäkring och ansök direkt på Vill du få ut Mer av din bank? Med tjänsten Mer får du traditionella banktjänster (internetbanken, bankkort m.m.) och en rad andra tjänster och förmåner som gör livet både lite enklare och roligare. Med tjänsten Mer får du: rabatt på dina banktjänster tillgång till banken dygnet runt bonus på allt du köper handla säkert och till bästa pris känna dig extra trygg när du reser rabatt på billån, hotell och restauranger ännu bättre service swedbank.se/mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Kyrkfack. TEMA Chef & kyrkoherde i KyrkA. Att ge & TA KRITIK. Hur sätter du gränser? Nr 1 2010 EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND

Kyrkfack. TEMA Chef & kyrkoherde i KyrkA. Att ge & TA KRITIK. Hur sätter du gränser? Nr 1 2010 EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr 1 2010 Att ge & TA KRITIK Hur sätter du gränser? TEMA Chef & kyrkoherde i KyrkA TEMA NR 1/10 CHEF & KYRKOHERDE I KYRKA En trygg och kompetent chef

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Kyrkfack. Vad händer med oss vid sammanläggningar? TALA ÄR GULD FYRA RUM MOD & INBLICK. säg din mening i tid TEMA SAMMANLÄGGNINGAR.

Kyrkfack. Vad händer med oss vid sammanläggningar? TALA ÄR GULD FYRA RUM MOD & INBLICK. säg din mening i tid TEMA SAMMANLÄGGNINGAR. Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr 2 2010 MOD & INBLICK KyrkA medlade i Växjö Förändringens FYRA RUM TALA ÄR GULD säg din mening i tid TEMA SAMMANLÄGGNINGAR Vad händer med oss vid sammanläggningar?

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

En spännande träff om framtiden 2007-11-29

En spännande träff om framtiden 2007-11-29 1(5) Våga vinna medlemmar. Rapport 2007-12-17, Eva Thim & Mattias Sandell En spännande träff om framtiden 2007-11-29 24 Arbetsplatsombud från Arbetsmarknadsverket, Försäkringskassan, Skatten, Länsstyrelsen,

Läs mer

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Checklista för idrottens arbetsgivare - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Innehåll Arbetsgivaransvar Medlemskap i arbetsgivarorganisation Kollektivavtal

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

Anmälan av företrädare i ett stift för en nomineringsgrupp vid kyrkliga val

Anmälan av företrädare i ett stift för en nomineringsgrupp vid kyrkliga val Blankett 1B Anmälan av företrädare i ett stift för en nomineringsgrupp vid kyrkliga val Ombudet för en nomineringsgrupp som har ansökt om registrering av sin gruppbeteckning för val till Kyrkomötet kan

Läs mer

Om enskilda överenskommelser

Om enskilda överenskommelser Fackförbundet ST Förhandlingsenheten 2012-12-14 Om enskilda överenskommelser Viktigt att tänka på om ni ska träffa lokalt kollektivavtal om enskilda överenskommelser Inledning Avsikten är att ge en översiktlig

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012. Region Mitt Meddelande

Verksamhetsberättelse 2012. Region Mitt Meddelande Verksamhetsberättelse 2012 Region Mitt Meddelande ST inom Posten Region Mitt lämnar följande verksamhetsberättelse för perioden 2012-01-01 2012-12-31. Region Uppsala Arbetsplatsombud under året. Brevterminal

Läs mer

RFb De riktade församlingsbidragen Åke Nordlundh Petra Forsberg

RFb De riktade församlingsbidragen Åke Nordlundh Petra Forsberg RFb De riktade församlingsbidragen Åke Nordlundh Petra Forsberg Kyrkomötet 2009 extra pengar Allmänt bidrag - Strategiska insatser - 100 mkr/år 2011 och 2012 - Utbetalas till enheterna Riktat församlingsbidrag

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare Du tjänar på kollektivavtal för dig som är arbetsgivare 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

INLEDNING PERSONALIDÉ

INLEDNING PERSONALIDÉ INLEDNING Det personalpolitiska programmet anger 4H:s principiella inställning i personalfrågor. Programmet redovisar de värderingar som ska ligga till grund för personalfrågornas behandling. Syftet med

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga. STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.se STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Spännande att ni vill starta lokalavdelning

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Kollektivavtal det tjänar du på

Kollektivavtal det tjänar du på Kollektivavtal det tjänar du på för dig som är arbetsgivare 1 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Februari 2012 Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Det här materialet har tagits fram för dig som är förtroendevald och som medverkar i en anställningsprocess. Det ska vara ett stöd i din roll,

Läs mer

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING 1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Det ska löna sig att vara medlem i Handels. Dina medlemsförmåner

Det ska löna sig att vara medlem i Handels. Dina medlemsförmåner Det ska löna sig att vara medlem i Handels Dina medlemsförmåner Dina medlemsförmåner Välkommen som medlem i Handels. För dig och alla som valt att gå med i Handels vill vi göra vårt yttersta för att det

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Plats och tid Förvaltningshuset, Fridtunagatan 2, kl 13.15

Plats och tid Förvaltningshuset, Fridtunagatan 2, kl 13.15 2012-03-08 Plats och tid Förvaltningshuset, Fridtunagatan 2, kl 13.15 ande Övriga deltagande Utses att justera Justeringens plats och tid Bengt Nilsson, ordförande Anita Jonasson Kroon Anna Lundblad Mårtensson

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Avtal om Samverkan inom

Avtal om Samverkan inom Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2

Läs mer

ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG

ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG När du är arbetslös ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG 1. Anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag 2. Inom 10 dagar får du ett brev med information samt dina första kassakort 3. Fyll

Läs mer

Årsberättelse för Göteborgs stiftskrets av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND för verksamhetsåret 1 januari 31 december 2014.

Årsberättelse för Göteborgs stiftskrets av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND för verksamhetsåret 1 januari 31 december 2014. Årsberättelse 2014 Kyrkans Akademikerförbund (KyrkA) är ett Sacoförbund som ägnar all sin verksamhet åt Svenska Kyrkan och dess akademiker. Årsberättelse för Göteborgs stiftskrets av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkomötet 1)

Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkomötet 1) Blankett 5 Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkomötet 1) Upplysningar om anmälan av kandidater finns på sidan 7. Blanketten ska skickas till respektive stiftsstyrelse, se sidan 8 för adress. Var

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. 1 Inledning IOGT-NTO-rörelsens personalpolicy har fyra övergripande syften: 1. Alla medarbetare ska väl känna till IOGT-NTO-rörelsens och det egna

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Framtidens idrottsförening

Framtidens idrottsförening Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020 SF-presentation, april 2012 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens

Läs mer

Gemensam informationspolicy för Linköpings kyrkliga samfällighet

Gemensam informationspolicy för Linköpings kyrkliga samfällighet Gemensam informationspolicy för Linköpings kyrkliga samfällighet Fastställd av kyrkofullmäktige 12 november 2003 Dokument 1: Övergripande mål för informationsverksamheten inom Linköpings kyrkliga samfällighet

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år.

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år. året då växte 4 000 startade. när växte så växer? och står bakom Vivarakanjättestolta! bli? cirka 200 000 Vad har fått är den få kontakt med Vad har blivit bra för våra Hos får du personlig rådgivning

Läs mer

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Sida 1/10 Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Syfte Ett långsiktigt och hållbart regelverk och förhållningssätt för att öka den interna rörligheten och bidra till att profilera Kungsbacka kommun

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Nr: 5/2012 Omfattar perioden 30 januari - 3 februari samt kompletteringar från 26 och 27 januari Komplettering från 26 januari

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Kyrkfack. Tema Akademiker i kyrkan. Avtalet som stryper våra möjligheter. Vad är en god TEAMANDA? Nr 4 2009 EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND

Kyrkfack. Tema Akademiker i kyrkan. Avtalet som stryper våra möjligheter. Vad är en god TEAMANDA? Nr 4 2009 EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr 4 2009 Vad är en god TEAMANDA? Avtalet som stryper våra möjligheter Tema Akademiker i kyrkan TEMA NR 4/09 AKADEMIKER I KYRKAN Nybyggnation, renovering,

Läs mer

Den svenska kyrkohandboken I skall enligt kyrklig kungörelse SKFS 1986:3 användas vid allmänna gudstjänster och handlingar i svenska kyrkan.

Den svenska kyrkohandboken I skall enligt kyrklig kungörelse SKFS 1986:3 användas vid allmänna gudstjänster och handlingar i svenska kyrkan. Ombudsmötet 2010 Till höstens ombudsmöte för Kyrkomusikernas Riksförbund har sammanlagt 12 motioner sänts in. Stiftsföreningarna och studerandeföreningen skall senast 15 maj yttra sig över motionerna.

Läs mer

Uppdaterat mars 2014

Uppdaterat mars 2014 Kursprogram 2014 Uppdaterat mars 2014 Basutbildningar För styrelseledamot i klubb eller förening FTFs basutbildningar ger dig som är ledamot i föreningens eller klubbens styrelse de kunskaper du behöver

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Samverkansavtal Lunds kommun

Samverkansavtal Lunds kommun 1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats

Läs mer

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Bakgrund DIK-medlemmarna förenas av att de har hög kompetens inom digitala medier och att de arbetar i en digital arbetsmiljö. DIK-medlemmarnas kompetens

Läs mer

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN INLEDNING Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse har fått i uppdrag från Stora årsmötet att formulera en marknadsföringsplan för organisationen som tillgodoser

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

Kyrkfack. Meningen med facket. Engagemang bygger TEMA MEDLEM I KYRKA THOMAS JORDAN MARIA HAMMARSTRÖM

Kyrkfack. Meningen med facket. Engagemang bygger TEMA MEDLEM I KYRKA THOMAS JORDAN MARIA HAMMARSTRÖM Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR 3 2015 TEMA MEDLEM I KYRKA THOMAS JORDAN MARIA HAMMARSTRÖM Engagemang bygger Meningen med facket TEMA NR 3/15 MEDLEM I KYRKA VI ARBETAR PÅ KANSLIET

Läs mer

Riktlinjer. Övertalighet

Riktlinjer. Övertalighet Riktlinjer Övertalighet FÖRORD Det är viktigt att Luleå kommuns verksamheter har ett enhetligt synsätt kring begreppet övertalighet. Min förhoppning är att dessa riktlinjer ska bli ett bra stöd i samband

Läs mer

Riskbedömning med kvalitet. En handbok i arbetsmiljöarbete för Unionens förtroendevalda och anställda

Riskbedömning med kvalitet. En handbok i arbetsmiljöarbete för Unionens förtroendevalda och anställda Riskbedömning med kvalitet En handbok i arbetsmiljöarbete för Unionens förtroendevalda och anställda Att förbereda förändring Dagens företag står inför ständiga förändringar eftersom omvärlden hela tiden

Läs mer

Riktlinje rörande rutiner och regler för fackliga förtroendemän

Riktlinje rörande rutiner och regler för fackliga förtroendemän 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal Handläggare Ulf Åkesson Telefon 08-123 146 02 E-post ulf.akesson@sll.se Riktlinje rörande rutiner och regler för fackliga förtroendemän Inledning En

Läs mer

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-04-19 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post kansli@saco.se REMISSVAR Rnr 7.06 Till Finansdepartementet Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald

Läs mer

KYRKOORDNINGEN Förbundsjuristen reder ut begreppen SALTSJÖBADEN Om medlemskapet DIN PENSION Valet avgör din framtid. Nytt kollektivavtal

KYRKOORDNINGEN Förbundsjuristen reder ut begreppen SALTSJÖBADEN Om medlemskapet DIN PENSION Valet avgör din framtid. Nytt kollektivavtal Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr 3 2011 KYRKOORDNINGEN Förbundsjuristen reder ut begreppen SALTSJÖBADEN Om medlemskapet DIN PENSION Valet avgör din framtid Nytt kollektivavtal - nu

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Medlemsrekrytering Medlemsrekrytering Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Facklig introduktion Information till alla nyanställda (t ex i samband med företagets introduktion):

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer