Förord. Johanna Westerdahl. Sala den 8 januari Framsida: Studio JR, Jonatan Nylander

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord. Johanna Westerdahl. Sala den 8 januari 2013 1. 1 Framsida: Studio JR, Jonatan Nylander"

Transkript

1

2 Förord Föreliggande kartläggning har genomförts av Johanna Westerdahl under hösten och vintern 2012 på uppdrag av Jonas Wells, samordnare Norra Västmanlands Samordningsförbund. Jag vill rikta ett stort tack till min uppdragsgivare Jonas Wells som varit stöd och bollplank, till Håkan Reuterwall som tipsade mig om uppdraget och till Nina Sunjic för korrekturläsning och stöd samt till alla som tagit sig tid för intervjuer och godkänt texterna. Johanna Westerdahl Sala den 8 januari Framsida: Studio JR, Jonatan Nylander

3 Sammanfattning Syftet med den här kartläggningen är att se hur arbetssökande ungdomars uppfattning om och åsikter kring arbetsmarknadsåtgärder för arbetslösa i åldern år stämmer överens med de arbetsmarknadsåtgärder som finns inom kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg (FNSområdet). Totalt genomfördes intervjuer med 31 personer varav 15 personer var arbetssökande och, var eller har varit, deltagare i något arbetsmarknadspolitiskt program. 16 av de intervjuade var tjänstepersoner som arbetade med någon form av arbetsmarknadspolitiskt program. Utifrån möten med deltagarna har jag identifierat två målgrupper, dels arbetssökande med gymnasiebetyg och körkort, och dels de med ofullständiga gymnasiebetyg och utan körkort. Vid en jämförelse mellan tjänstepersonerna och deltagarnas bild har jag funnit ett glapp vad det gäller information kring de olika arbetsmarknadsåtgärder som unga arbetssökande kan få ta del av. För att få en uppfattning om de arbetssätt som finns inom arbetsmarknadsåtgärderna i FNS-området har jag även valt att göra en jämförelse med andra aktörers arbetsätt utredda av Ungdomsstyrelsens Temagrupp Unga i arbetslivet. Inom FNS-området finns en mängd olika aktörer vars syfte är att minska unga vuxnas utanförskap på arbetsmarknaden. Ingen av åtgärderna erbjuder samtliga av de framgångsfaktorer som Temagruppen belyser men de olika åtgärderna kompletterar varandra och utgör tillsammans en helhet. 3

4 Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 3 Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg den lokala kontexten... 6 Referensram... 7 Tillvägagångssätt... 9 Vad finns? Arbetsförmedlingens insatser för dem under 25 år, från dag 1 till Arbetsförmedlingens insatser för dem under 25 år, efter dag Jobbcoachning Inspirationskursen Arbetsmarknadsenheterna Fagersta kommun Norbergs kommun Skinnskattebergs kommun Navigatorcentrum Utbildningslinjen Systemair Samordningsteamet Språnget Övriga projekt och framtida åtgärder? Deltagarnas bild Sammanfattning av respektive åtgärd Hur kan vi tolka åtgärderna? Förslag på fortsatt arbete...28 Litteraturförteckning

5 Unga arbetslösa som inte heller studerar eller har praktik är ett växande problem i landet. Över unga mellan 16 och 25 beräknas tillhöra den här gruppen i Sverige. En grupp som kommuner och myndigheter får allt svårare att hjälpa (http://sverigesradio.se/sida/). Ovanstående gick att höra på Sveriges radios nyhetssändning den 18 oktober Ungdomar är en grupp som drabbas extra hårt när ekonomin bromsar in. Förklaringen till detta är flera. Som nya på arbetsmarknaden har ungdomar ett relativt litet nätverk och liten eller ingen arbetslivserfarenhet. De har också i högre utsträckning osäkra anställningar i form av hög andel av visstidsanställningar jämfört med äldre arbetstagare (pressmeddelande/fler unga i aktiviteter). Det finns en mängd olika aktörer som försöker göra något åt det faktum att i åldern 16 till 24 inte har någon sysselsättning. Det här är en kartläggning av vilka aktörer det finns i Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner (FNS-området). Men det är även en temperaturkänning av målgruppens uppfattning om dessa olika arbetsmarknadsåtgärder. Syftet med den här kartläggningen är att se hur arbetssökande ungdomars uppfattning om och åsikter kring arbetsmarknadsåtgärder för arbetslösa i åldern år stämmer överens med de arbetsmarknadsåtgärder som finns inom kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg. Syftet preciseras i följande frågeställningar: Vilka arbetsmarknadsåtgärder finns i FNS-området? Vad anser deltagarna om dessa åtgärder? Kartläggningen består av två delar som är skrivna ur olika perspektiv. Den ena delen innehåller ett samhällsperspektiv där det framgår vilka åtgärder, program och aktörer det finns för att underlätta för unga medborgare att komma in på arbetsmarknaden. Denna del baseras främst på intervjuer med tjänstepersoner. För att sätta dessa aktörers arbetssätt i ett större sammanhang kommer de att jämföras med framgångsfaktorer så som coachning, praktik och friskvård vilka Ungdomsstyrelsen belyser. Den andra delen innehåller ett deltagarperspektiv där åsikter från arbetslösa ungdomar kring arbetsmarknadsåtgärder och deras livssituation framkommer. Även denna del baseras på intervjuer och den kommer att presenteras främst i form av personas, vilket innebär en sammanslagning av flera informanter till en person. 5

6 Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg den lokala kontexten För att du som läsare ska få en uppfattning om hur ungdomsarbetslösheten tar sig i uttryck lokalt i FNS-området kommer här nedan en statistisk beskrivning. Totalt är antalet i kommuninvånare i ålder 18 till 24 år i Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner 2016 personer. Av dessa bor 359 i Skinnskattebergs kommun, 495 bor i Norberg och 1162 är kommuninvånare i Fagersta (http://www.ssd.scb.se/databaser/). Av dessa 2016 personer var 328 inskrivna på Arbetsförmedlingen i oktober månad år Totalt Öppet arbetslösa i program 0 Figur 1 arbetslösa i FNS-området, 18 till 24 år (Arbetsförmedlingen, 2012). Diagrammet ovan visar antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen i FNS-området, i åldern 18 till 24 år, under oktober månad år Likt tidigare nämnt var totalt antalet inskrivna 328 personer. Av dessa var 125 personer öppet arbetslösa och 203 personer var sökande i program med aktivitetsstöd. Specificerat per kommun hade Fagersta totalt 214 arbetssökande i åldersgruppen, varav 86 var öppet arbetslösa och 128 personer var deltagare i program med aktivitetsstöd. I Norberg var 77 personer inom åldersgruppen arbetssökande varav 31 var öppet arbetslösa och 46 personer var deltagare i program med aktivitetsstöd. I Skinnskattebergs kommun fanns 45 personer inom åldersgruppen 18 till 24 år arbetssökande varav 13 var öppet arbetslösa och 32 var deltagare i program med aktivitetsstöd. 6

7 Referensram Jag kommer här lyfta fram publikationer och lärdomar som har utgjort en referensram i mitt arbete. Ramen utgörs främst av material från Temagruppen Unga i arbetslivet, vilket är ett samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Ungdomsstyrelsen, Communicare, Försäkringskassan, Skolverket, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och Landsting (http://www.temaunga.se). Temagruppen Unga i arbetslivets publikationer baseras främst på studier av arbetsmarknadsprojekt som finansieras av Europeiska socialfonden (ESF) och som inriktar sig mot unga som står utanför arbetsmarknaden. Anledningen till att jag har valt att använda mig av Temagruppens publikationer som utgångspunkt är att deras målgrupp är projekt som arbetar med unga inom områdena utbildning, arbetsmarknad och socialpolitik, vilket är det samma som många av åtgärderna i denna kartläggning. Temagruppens publikationer är ingen forskning i ren akademisk bemärkelse, denna referensram ska därför snarare ses som en inspirationskälla kring framgångsfaktorer i arbetsmarknadsprojekt för unga än som teoretisk utgångspunkt. Framgångsfaktorer som Temagruppen har identifierat i arbetsmarknadsprojekt som arbetar med ungas etablering är bland annat uppsökande arbete för att möta unga som varken arbetar eller studerar. Ytterligare faktorer är att utgå från ungas situation, kunna erbjuda olika stöd som passar dem och samarbete mellan olika aktörer. Rent konkreta metoder och arbetssätt som Temagruppen belyser är coachning, praktik och friskvård men det krävs då att dessa tre metoder används på rätt sätt, vilket kommer förklaras här nedan (Ungdomsstyrelsen, 2012). Coachning I temagruppens publikation Tid för coachning (2012) definieras coachning på följande sätt: Coachning är en serie samtal, enskilt eller i grupp, i dialog där coachen lyssnar aktivt, ställer öppna frågor, öppnar nya perspektiv, uppmanar till handling och aktivt använder feedback (2012:5). Framgångsfaktorer som lyfts fram är att en coach bör ha förståelse för deltagarens situation, visa empati, vara positiv och engagerad samt visa på alternativa val. Unga betonar också vikten av att coachen ska ha goda kunskaper om och ett brett nätverk till arbetsmarknaden. Vidare lyfts fram att unga deltagare föredrar gruppcoachning, då gruppen bidrar med en känsla av sammanhang, social kontroll och positiv återkoppling. Mål, process, förändring och eget ansvar är något som betonas i coachningen. Coachning fungerar dock inte som enskild metod när det gäller unga som står långt från arbetsmarknaden. Detta kräver kompletterande insatser som utbildning och praktik för att etablera sig på arbetsmarknaden, då det inte går att coacha bort brist på arbetslivserfarenhet (Ungdomsstyrelsen, Tid för coachning 2012). 7

8 Praktik Ytterligare ett framgångskoncept som Temagruppen lyfter fram är praktik. Rätt använt är praktik ett fantastiskt verktyg. Men för att praktiken ska vara framgångsrik bör den ha ett tydligt formulerat syfte, ett mål, en plan samt tydlig uppföljning. Praktikperioden ska även leda till att individen har lärt sig något nytt och erhållit ett dokumenterat lärande och referenser som underlättar etableringen på arbetsmarknaden (Ungdomsstyrelsen, I praktiken sänker vi trösklarna, 2011). Vidare framgår att den främsta anledningen till att arbetsledare tar emot unga praktikanter är att de gör det av sociala skäl, för att de vill ta ett samhällsansvar (Ibid.). Socialt ansvarstagande kallas även Corporate Social Responsibility (CSR), detta fenomen handlar om att driva och utveckla verksamheten på ett sätt som kännetecknar en god samhällsmedborgare, med hänsyn till andra medborgares hälsa och välbefinnande (Grankvist, 2012). Organisationer som arbetar aktivt med CSR kan använda det i marknadsföringssyfte, i såväl arbetsgivarmarknadsföring (Employer Branding) som till kunder. Friskvård Ännu en konkret arbetsmetod som Temagruppen belyser är friskvård. Det finns en oro för att ohälsa kommer att utgöra ett hinder för många unga i framtiden, att de inte ska kunna komma ut i jobb och klara av en åtta timmars arbetsdag. I de intervjuer Temagruppen har gjort med projektpersonal framgår det att de anser att de flesta unga egentligen är intresserade av friskvård och sin fysiska hälsa men det de saknar är stöd, medel och mål. För att uppnå framgång i friskvårdsarbetet är det av vikt att unga själva är med och bestämmer samt påverkar hur aktiviteterna utformas, då detta stärker upplevelsen av delaktighet och höjer motivationen att medverka (Ungdomsstyrelsen, Orka jobba, 2012). 8

9 Tillvägagångssätt I följande text kommer jag redogöra för valet av metod samt hur jag har genomfört kartläggningen så som pilotstudie, deltagare, intervjuer och kompletterande material. Innan jag påbörjade insamlingen av materialet, som ligger till grund för den här kartläggningen, funderade jag mycket kring fördelar och nackdelar med valet av olika metoder, som till exempel intervjuer eller enkäter. Mitt slutgiltiga val blev dels intervjuer och dels kunskapsinhämtning från respektive åtgärds hemsida. Kvale och Brinkmann (2010) beskriver att det kan vara svårt att uttrycka känslor och upplevelser i enkätform. Med detta som bakgrund ansåg jag att det kan finnas en svårighet i att samla in deltagarnas upplevelser kring arbetsmarknadsåtgärder med denna metodform. Och med tanke på att vi ständigt ställs inför enkäter som insamlingsinstrument, som exempelvis vid marknadsföringsundersökningar så hade jag också misstankar om att det kan finnas en enkättrötthet bland deltagarna, vilket skulle kunna riskera en låg svarsfrekvens. Utifrån diskussioner med min uppdragsgivare utarbetade jag två intervjuguider, en för deltagarna och en för tjänstepersoner. Intervjuguiden delade jag in i tre olika delar: del 1 den svarandes bakgrund, del 2 deras syn på orten och samhället (detta för att få en djupare förståelse för den svarandes kontext) och del 3 deras uppfattning om arbetsmarknaden på orten samt de olika hjälpmedel som finns för åldersgruppen 18 till 24 år (se bilaga 1 och 2). För att få feedback på den utarbetade intervjuguiden valde jag att genomföra två pilotstudier, dels en med en arbetssökande, som tillhörde målgruppen, och dels en med en tjänsteperson som möter målgruppen dagligdags. Ingen av informanterna fick ta del av intervjuguiden innan intervjun ägde rum, detta för att säkerställa att alla hade fått samma, det vill säga lika lite, information. Min tanke var att först skicka ut intervjuguiden till tjänstepersonerna men jag insåg relativt snart att vissa skulle ta sig tid att läsa frågorna och andra inte. Det skulle då finnas en risk att de skulle vara olika insatta och för att undvika den risken fick ingen informant ta del av frågorna innan. Inledningsvis fick jag kontaktinformation till tjänstepersoner från min uppdragsgivare och jag kontaktade därefter myndighetspersoner via mail (se bilaga 3 informationsbrev). En del tjänstepersoner avböjde att vara delaktiga i kartläggningen då de kände att de inte var tillräckligt insatta i ämnet. De som ej hörde av sig via mail eller telefon om de ville delta eller ej kontaktades via telefon tre arbetsdagar efter att informationsbrevet hade skickats ut. Jag fick sedan hjälp från tjänstepersoner med att skapa kontakt med arbetssökande inom målgruppen. Totalt genomfördes 18 intervjuer med sammanlagt 31 personer varav 15 personer var arbetssökande och, var eller har varit, deltagare i något arbetsmarknadspolitiskt program tjänstepersoner arbetade med någon form av arbetsmarknadspolitiskt program 3. Intervjuerna med tjänstepersonerna skedde oftast enskilt med undantag för två tillfällen då det var kollegor om två respektive tre personer. En intervju med en tjänsteperson genomfördes via telefon, förövrigt genomfördes samtliga intervjuer på respektive tjänstepersons arbetsplats. 2 Jag kommer att benämna dessa informanter som deltagare. 3 Jag kommer att benämna dessa informanter som tjänstepersoner. 9

10 Intervjuerna med deltagarna skedde oftast i grupper om två till tre personer, men även individuellt vilket berodde på vad de svarande kände sig mest bekväma med. Anledningen till att jag valde att intervjua deltagarna i grupper var att jag ville få fram deltagarnas diskussion och dialog sinsemellan och inte endast genom ett samtal med mig. Jag antog även att deltagarna skulle våga prata mer om de var med personer de känner sen tidigare och att de då skulle våga vara ärligare med vad de tycker om de olika arbetsmarknadsprogrammen. Samtliga intervjuer spelades in och de transkriberades ordagrant för att sedan kategoriseras. Materialet jag fick från deltagarna utformade jag sedan till personas, det vill säga att jag gav flera informanter en gemensam röst. Detta för att jag fann generella tendenser och dels för att förenkla presentationen av deltagarnas bild. Jag har i mitt arbete utgått från Vetenskapsrådets följande fyra etiska krav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (http:/www.vr.se). Detta innebär att jag vid varje intervjutillfälle inledde med att informera de svarande om studiens syfte, att de själva har rätt att bestämma över sin medverkan, att de arbetssökande behandlas anonymt samt att de uppgifter jag får in från samtliga svarande endast ska användas för studiens ändamål. För att materialet skulle verifieras kontaktade jag de tjänstepersoner som jag har valt att citera och bad dem godkänna materialet. Jag kontaktade även ansvariga tjänstepersoner för respektive verksamheter och bad dem verifiera materialet i sin helhet. 10

11 Vad finns? Här nedan kommer en redogörelse över vilka aktörer det finns i FNS-området som arbetar med Arbetsmarknadspolitiska åtgärder och deras respektive arbetssätt. Arbetsförmedlingens insatser för dem under 25 år Arbetsmarknadsenheter Samordnings teamet Jobbcoachning Navigatorcentrum Språnget Inspirationskurs Utbildningslinjen SystemAir Framtida åtgärder? Arbetsförmedlingens insatser för dem under 25 år, från dag 1 till 90 När en arbetslös i åldern 18 till 24 år skriver in sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen i Fagersta (Arbetsförmedlingskontoret sträcker sig över hela FNS-området) utarbetar denne fram, tillsammans med en handläggare, en individuell handlingsplan med relevanta aktiviteter så som exempelvis vägledning, arbetsmarknadsinformation, jobbsökningsaktiviteter, information om rekryteringsträffar, rekryteringsmässor och klargörande av arbetsförmåga. Ifall den arbetssökande tillhör någon av de prioriterade grupperna det vill säga nyanlända, personer med funktionsnedsättning samt personer med ohälsa kan denne erbjudas passande arbetsmarknadspolitiska program redan från första dagen som denne är inskriven hos Arbetsförmedlingen. Om den arbetssökande inte har fullständiga gymnasiebetyg kan personen erbjudas en plats inom folkhögskolesatsningen på den så kallade inspirationskursen (se sid 7). Och om den arbetssökande tillhör en grupp som är i behov av extra åtgärder, t.ex. en fysisk eller psykisk- funktionsnedsättning kan personen erbjudas särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS). Detta innebär att den arbetssökande får stödet inför och under anställningen. En så kallad SIUS-konsultent med kompetens inom introduktionsmetadodik hjälper den arbetssökande på arbetsplatsen (http://www.arbetsformedlingen.se/sius). 11

12 Arbetsförmedlingens insatser för dem under 25 år, efter dag 90 Efter 90 dagars arbetssökande erbjuds personen inskrivning i jobb och utvecklingsgarantin (UGAN) och den arbetssökande kan då ta hjälp av hela Arbetsförmedlingens verktygslåda. Jobbgaranti för ungdomar innebär att arbetsgivare kan låta en ung, arbetslös person praktisera under en kortare tid (högst tre månader) i sitt företag. Arbetsgivaren kan sedan besluta om den vill anställa henne eller honom. Det finns även andra möjligheter, som till exempel tillgång till arbetsmarknadsutbildningar där Fagersta främst har deltagare på utbildningar i Fagersta, Västerås, Borlänge och Hallstahammar. Ytterligare ett hjälpmedel är Nystartsjobb där arbetsgivare kan få ekonomiskt stöd om de anställer en person som är mellan 20 och 26 år. Men det finns även olika former av praktik (http://www.arbetsformedlingen.se/forarbetsgivare). Den arbetssökande kan även få hjälp via Samordningsteamet FNS (se sid 13). Jobbcoachning När en arbetssökande, i åldern 18 till 24 år, har varit arbetslös i mer än 90 dagar erbjuds denne att bli deltagare hos Miroi. Miroi är ett utbildningsföretag som bedriver utbildning och jobbcoachning. Totalt i Fagersta finns det 100 platser på Miroi upphandlade. Deras verksamhet för arbetssökande ser likadan ut i hela landet där de bedriver 6 veckor schemalagt tid, både individuellt och i grupp, detta förutsatt att den arbetssökande ej har andra behov. Inledningsvis arbetar en jobbcoach, tillsammans med den arbetssökande, fram en individuell handlingsplan. Denna handlingsplan rapporterar sedan jobbcoachen på Miroi in till Arbetsförmedlingen. Under den inledande 6 veckors perioden hjälper och stöttar jobbcoacherna människor i sitt arbetssökande. Den främsta hjälpen en arbetssökande kan få hos Miroi är hjälp med sitt CV, personliga brev, kroppsspråk, personlig inventering (det vill säga vilka kompetenser den arbetssökande har), studiebesök hos olika potentiella arbetsgivare samt hjälp med intervjuteknik. Till sin hjälp, för att hitta eventuella arbetsgivare till sina deltagare, använder Miroi sitt nätverk både mot den reguljära och mot den offentliga arbetsmarknaden. Under de första 6 veckorna har deltagaren fått en plattform att stå på och ses då som redo för arbetsmarknaden. Följande period, vecka 7 till 24, sker det mer individuell coachning (http://www.miroi.se, P. Haglund, personlig kommunikation 12 nov 2012). Inspirationskursen Ytterligare ett hjälpmedel för unga vuxna att etablera sig på arbetsmarknaden är Inspirationskursen. Sedan 2010 håller Bergslagens folkhögskola tillsammans med Arbetsförmedlingen studiemotiverade insatser inom folkhögskolan, även kallad inspirationskurs. Denna folkhögskolesatsning riktar sig till arbetssökande i åldern 16 till 25 år som saknar betyg, eller som har ofullständiga betyg från grund- eller gymnasieskolan. Syftet med kursen är att hjälpa deltagarna att ta steget vidare mot studier, ett yrke eller en annan typ av sysselsättning (http://www.arbetsformedlingen.se/folkhogskolesatsningen). Arent Persson Rektor på Bergslagens folkhögskola beskriver kursen på följande sätt: Utbildningen bygger på tre saker repetition av gamla kunskaper, inspiration och motivation. Vi försöker lägga in kärnämnena men vi lägger inte in dom som lektioner vi försöker inte jobba så gymnasielikt. 12

13 Många av de här [deltagarna] har gått gymnasiet men de har hoppat av kanske för att man inte har pallat farten eller känt att man inte tyckt om pedagogiken alla av de här saknar ju gymnasiebehörighet. Deltagarnas erfarenheter och kunskaper ses som viktiga för att kursen ska kunna genomföras på bästa sätt. Därför arbetar de med vardagsnära frågor och ämnen, där deltagare till stor del är med i planeringen av kursens innehåll. Varje kursdeltagare arbetar fram tillsammans med lärarna en individuell utvecklingsplan med konkreta målbilder så som studier eller arbete. Målet med kursen är att öka deltagarnas självinsikt och framtidstro, att prova olika former av studieteknik, att skapa en plan för framtiden samt att väcka lust för vidare studier (http://www.bfhsk.se/inspiration). Kursen har 65 deltagare på årsbasis, varje deltagargrupp är 15 till 20 personer. De har fyra intagningar per år, det vill säga två per termin, och varje kurs pågår under 12 veckors tid. Arbetsmarknadsenheterna Ytterligare en aktör som arbetar med att öka sysselsättningsgraden hos målgruppen 18 till 24 år är kommunernas arbetsmarknadsenheter. Tidigare har kommunerna Norberg och Skinnskatteberg köpt tjänster av Fagerstas arbetsmarknadsenhet, men det samarbetet avslutades vid årsskiftet 2011/2012, vilket är en av anledningarna till att arbetsmarknadsenheterna ser lite olika ut på de olika orterna. Skinnskatteberg och Norberg håller nu på att starta upp sin form av arbetsmarknadsverksamhet. Här nedan kommer en kort presentation av varje kommuns arbete med åtgärdsanställningar, praktikplatser och praktikanskaffning. Informationen har insamlats från personliga möten och samtal med respektive enhet. Därefter presenteras de arbetsmarknadsåtgärder som arbetar mer kommunövergripande. Fagersta kommun Alltjänst I Fagersta kommuns Försörjning och Arbete ingår bland annat Alltjänst som i dagsläget har ungefär 30 åtgärdsanställningar. Hos dem kan äldre kommunmedborgare beställa tjänster så som gräsklippning, snöskottning och häckklippning (http://www.fagersta.se/omsorg). Åtgärdsanställningar ses som ett första steg mot arbetsmarknaden där deltagarna får öva på att passa tider och komma in i rutiner. Målet är att ingen ska vara anställd i verksamheten längre än 1, 5 år. Henrik Nyström, Verksamhetsansvarig på Alltjänst inom försörjning och arbete på Fagersta kommun beskriver syftet med Alltjänst på följande sätt: Ja för att personen ska börja få struktur och rutin i sin vardag, vi har ju till exempel en som är med på morgonfikat sen går de hem, de kommer hit och är med på fikat, för att bygga upp sociala nätverk och träna inför den reguljära arbetsmarknaden. Detta är ett steg in, som en skola. Dom har bara suttit hemma och inte gjort nånting, då funkar det inte bara att stega in och jobba fem dagar i veckan 40 timmar och jobba hårt, där är ju i princip ingen här. Och är dom på väg och nästan är där då är dom på väg ut på den reguljära arbetsmarknaden. Vi ska ju vara en skjuts till den privata arbetsmarknaden, vårt jobb är ju att förbereda dem så att de får ett jobb någon annanstans. 13

14 Elisabet Iveblad Grahn är avdelningschef på avdelningen Försörjning och Arbete under Socialförvaltningen i Fagersta kommun. Hon förklarar vad som krävs för att komma ifråga för någon form av åtgärdsanställning inom kommunens arbetsmarknadsenhet. Det är dels att den enskilde är inskriven på Arbetsförmedlingen och att denne bedöms ha speciella behov för att kunna komma vidare ut i arbetslivet. För en åtgärdsanställning krävs det även att den enskilde under minst 8 veckor har visat att den kan passa tider, ha en uthållighet och vara kvar på arbetsplatsen under 8 timmar. Vidare krävs det att kunna utföra en arbetsuppgift på ett bra sätt och även fungera i ett socialt samspel tillsammans med arbetsledning, arbetskamrater och eventuella kunder. Ungdomssatsningen Fagersta kommun har gjort en speciell satsning på ungdomar, så kallad ungdomssatsningen, där extra medel har tillskjutits. En miljon kronor går till minst tio extra anställda inom försörjning och arbete (investeringsredovisning, Fagersta kommun). Deltagarna har åtgärdsanställning i 6 månader och därefter finns möjlighet till ytterligare 6 månaders anställning, (alla de tio deltagarna är även anvisade till Språnget, se sid 12, för att ta del av den insatsen). Dessa ungdomsanställningar är i första hand avsedda som förberedelse till arbete på den reguljära marknaden, alternativt som motivation till studier. De är även avsedda för att deltagarna ska komma in i rutiner och rent socialt lära sig hur det fungerar på en arbetsplats, och för att de ska få med sig färska referenser. Norbergs kommun Enheten Arbete Integration är placerad under Individ och familjeomsorgen i Norbergs kommun. I dagsläget består enheten av en områdeschef som halvtid arbetar med arbetsmarknadsfrågor och halvtid med ensamkommande flyktingbarn och integration samt en handläggare som arbetar heltid med integration och arbetsmarknadsfrågor. I denna enhet ingår även Lilla Björkås som är ett boende för ensamkommande flyktingbarn. Under enheten finns Kommunservice som främst hjälper föreningar i kommunen och Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK). Enheten Arbete - Integration är under uppstart eftersom den fram tills nyligen köpte sina tjänster av arbetsmarknadsenheten i Fagersta. Enhetens främsta uppgift är att stödja och hjälpa människor till egen försörjning, till sin hjälp med detta har enheten ett nära samarbete med det lokala näringslivet. Områdeschefen för Arbete - Integration på Norbergs kommun, Ann-Christine Rask beskriver deras uppgift på följande sätt: Vår främsta uppgift de är ju att stödja och hjälpa människor ut till egen försörjning. De vi jobbar mycket med är att hitta platser på den reguljära arbetsmarknaden. Vi har väldigt bra samarbete med det lokala näringslivet och det är också tvunget för det är alltid en risk när man har en sån här verksamhet att det blir en inlåsningseffekt alltså att man trivs för bra. Det finns en risk att det blir för skyddat och tryggt i vår verksamhet, därför jobbar vi aktivt med prövningar på reguljära arbetsmarknaden. I det arbetet är Språnget en god samarbetspartner. 14

15 Skinnskattebergs kommun Under sektorn Vård och omsorg finns individ och familjeomsorgen (IFO) i Skinnskattebergs kommun. Ambitionen är att verksamheten inom Socialtjänstens individ och familjeomsorg ska vara en uppsökande och förebyggande verksamhet. Deras utgångspunkt är att alla kommunens invånare har rätt till en skälig levnadsnivå genom socialt och ekonomiskt stöd eller genom olika behandlingsinsatser (http://skinnskatteberg.se/kommun/). Likt i Norberg är även denna enhet i en uppbyggnadsfas nu när Skinnskatteberg inte längre köper in tjänster av Fagersta. Kommunen har ett utrymme för 15 åtgärdsanställningar i deras Alltjänst verksamhet och de har inte satt något maxantal för antalet praktikanter. Arbetsuppgifterna för dessa åtgärdsanställningar är främst gräsklippning, häckklippning och snöskottning, men de försöker få fler och mer arbetsuppgifter så att de på så sätt kan utveckla verksamheten. Bodil Frölich, enhetschef på individ och familjeomsorgen beskriver ortens arbetsmarknad på följande sätt: Arbetsmarknaden är nu vikande både för de som har en god yrkesutbildning och yrkeserfarenhet och än sämre för de som saknar erfarenhet och utbildning. Skinnskatteberg har länets lägsta arbetslöshet men det betyder inte att det inte finns arbetslösa. Om man inte har arbetshinder är rekommenderade strategi att ta reda på vilka krav arbetsgivare har för att man ska bli/vara attraktiv/anställningsbar, och ofta handlar det om att få kvalifikationer. Ibland kan det innebära en längre utbildning, ibland en kortare kurs eller praktik. Har man arbetshinder kan strategin vara mycket olika beroende på vari arbetshindren består. Navigatorcentrum En verksamhet som arbetar mer kommunövergripande är Navigatorcentrum. Verksamheten på Navigatorcentrum i Fagersta har funnits sedan 2007 och den riktar sig till ungdomar i åldern 16 till 25. Navigatorcentrums främsta uppgift är att vara en öppenverksamhet för att hjälpa ungdomar att hitta en lösning och att komma framåt i livet. Det kan vara att hjälpa dem tillbaka till studier eller att hitta en praktik. Navigatorcentrums arbetsmetod är främst enskilda samtal och metoden 7-Tjugo 4. Navigatorcentrum Fagersta/Skinnskatteberg är en del av det nationella nätverket Navigatorcentrum, som sträcker sig från Östersund i norr till Trelleborg i söder. I verksamheten i Fagersta är upptagsområdet Fagersta och Skinnskattebergs kommuner, men det kommunala informationsansvaret (KIA) sträcker sig även över Norbergs kommun (http://www.navigatorcentrum.se/). KIA innebär att varje hemkommun löpande ska hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, detta för att hemkommunen ska kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder (18,1 st, 1kap, SFS 2009:1038). 4 7-Tjugo är metod- och utbildningsmaterial framtaget av arbetslinjen Klippan. Metodens syfte är att stärka individens och gruppens självbild, så att de med framgång kan utveckla goda relationer till sig själva och andra. 7-Tjugo är en pedagogisk metod och ett förhållningssätt för professionella och ideella som möter ungdomar i utvecklingssammanhang (http://www.arbetslinjen-klippan.se). 15

16 Utbildningslinjen Systemair Navigatorcentrum, Systemair AB och Norra Västmanlands Utbildningsförbund (NVU) har tillsammans skapat utbildningslinjen Systemair 5. Systemair AB har 10 praktikplatser till ungdomar som av olika anledningar har hoppat av skolan eller gör ett byte inom Introduktionsprogrammet (tidigare individuella programmet). I konceptet ingår praktik fyra dagar i veckan och teori en dag. Under teoridagen har eleverna möjlighet att läsa in kärnämnena. I utbildningslinjen ingår 7-Tjugo som varje elev genomgår innan starten på företaget. Samtliga elever blir knutna till en handledare som har huvudansvaret för dem. De tio handledare som finns på Systemair AB har genomgått en handledarutbildning. Företaget Systemair, med fabrik och huvudkontor i Skinnskatteberg, grundades år 1974 i ett garage av tre personer men har idag produktion i 15 andra länder. I Skinnskatteberg har företaget 450 anställda varav 300 är kollektivanställda. Företagets främsta produktion är ventilationsprodukter. Tord Pettersson, Produktionschef på Systemair säger följande om hur de byggde upp utbildningslinjen: De ska vara så enkelt som möjligt och inget krångel. Jag tog mina chefer som jag har under mig och jag sa alla ska ha varsin. Så fick dom cheferna gå handledarutbildningar och de fick gå tillsammans med teknik college. Och sen hade de faddrar. Och vi sa att de ska ha precis som alla andra de ska ha arbetskläder, få stämpelkort allt de här de ska inte behandlas nå olika som om de vore anställd. Utan de ska komma in i gemenskapen och kanske få en liten social fostran av dom som har varit här. Så tog vi hit ett gäng och de var väl vissa som inte skötte sig och vissa som var jätteduktiga och vi sa vi tar kontakt direkt om dom inte sköter sig. Eira Olofsson, Studie och yrkesvägledare på Navigatorcentrum, beskriver på nedanstående sätt om utbildningslinjens utfall: Sedan starten 2009 har Systemair AB tagit emot cirka 30 elever, vilket innebär att eleven har möjlighet att går två terminer. I dagsläget har 14 elever fått fast anställning. De som inte fått möjlighet till provanställning eller fast anställning kan bero på olika orsaker som till exempel konjunkturen, eller att man inte fullföljt sitt åtagande. I vissa fall har eleven själv valt att gå tillbaka till studier. Tord berättar även om att utbildningslinjen har varit ett rekryteringsverktyg då det har förenklat deras rekryteringsprocesser. Johanna: Hur har det varit som en rekryteringskanal upplever du? Tord: Ja de har ju varit väldigt bra för vi har ju haft dom här ja ett halvår och liksom sett att ja dom har ju fått lärt sig jobbet och man ser ju rätt fort att ja de är ju ett jätteduktigt folk. En del. Men jag tror att vi har en 15 till 20 stycken som vi har anställda nu. Johanna: hur tror du att ni skulle klarat er, jag menar för ni hade ju ändå haft det här rekryteringsbehovet med 15 till 20 stycken även om ni inte hade haft utbildningslinjen hur hade ni gjort då? Tord: Ja då hade det varit arbetssökanden vi hade fått hållit på med intervjuer och så. 5 Informanterna benämner arbetsmarknadsåtgärden både som utbildningslina och utbildningslinje jag har därför valt att använda mig av båda namnen. 16

17 Johanna: så kan man säga att ni har förenklat rekryteringsprocessen? Tord: Ja det har det ju gjort. Roland Fager, avdelningschef på Systemair AB har följande att säga om utbildningslinjen: Jag tycker att det är helt suveränt att dom får en chans, till att komma in i arbetslivet det jag har märkt på dom som kommer hit de är att merparten av dom är det egentligen inget fel på som person dom har haft problem i skolan av olika anledningar, det kan ha varit trasigt hemma, det kan ha varit skoltrötthet, dyslexi eller någon form av bokstavskombination som ADHD av olika anledningar har de hamnat i det här Navigatorcentret och när dom kommer hit så kan dom allra flesta med några undantag skött sig väldigt bra. De har helt enkelt kanske inte klarat av att sitta still i skolan eller tappat intresset eller koncentrationssvårigheter eller på nått sätt har det inte funkar i skolan men de har funkar jättebra här i ett praktiskt arbete. Roland berättar vidare att det är viktigt att de som arbetsgivare inte sänder felsignaler till deltagarna, eller navigatorerna som de kallas på Systemair. De navigatorer som slarvar med att komma i tid och inte sköter sig får inte vara kvar på utbildningslinan eftersom det sänder fel signaler till dem som sköter sig perfekt, vilket merparten av navigatorerna gör. Han lyfter även fram sina medarbetare, att det är många som tar sitt ansvar runt navigatorerna, däribland faddrar som coachar dem. Roland beskriver på följande sätt vad han tycker att utbildningslinan ger och har gett honom i sitt arbete. De som ger mig en kick i alla fall det är när jag ser att efter kanske ett år, när de har varit här ett år att få se att de har kommit från att varit kepsprydda slynglar som kommer hit och som ser allmänt ointresserade ut till att bli en fullvuxen arbetare som tar ansvar och initiativ. Och verkligen visa att dom kan. Dagen efter mitt besök på Systemair AB ska Roland tillsvidareanställa ytterligare en navigator. Roland berättar vidare om hur det känns: Det är jättekul den dagen när man kan ge som [x] nu som satt här och kunna du nu har du faktiskt varit här och var tredje månad så har jag förlängt han och tagit ett snack med han att de här måste du förbättra och de här är du bra på och såna saker för att kunna få en fastanställning är konjunkturen som den är så kan det leda till en fastanställning. Och så den dagen när dom får skriva på det lyser ju om dom är ju överlyckliga. De det ger mig en kick. Det är roligt. Jag kan bara tänka mig hur de har haft det i skolan. Jag passar på att fråga Roland vad andra, som vill starta en liknande verksamhet, skulle kunna ta lärdom av från Systemair. Ja att man att jag har ju ett stort ansvar som avdelningschef att informera sin grupp om det här tala om vad navigator står för, berätta att det här är skoltrötta ungdomar så man tvättar bort en massa rykten och så där och när de väl kommer hit att ungdomarna känner sig välkomna hit. Att dom känner att dom är en i gänget och att dom bidrar med nånting att vi skapar nått som är värde höjande här. Dom är med och bygger dom här fläktarna och det kan leda till en anställning och en anställning det leder kanske till körkort egen lägenhet ja lite trygghet och så där en bra start på livet vilket är nästa utopi för dom annars när dom inte har ett betyg dom har kanske inte ens gått ut grundskolan kanske och inte har betyg därifrån. På nått sätt är det liksom det här är din sista chans. Eller hur? Har man nu struntat i grundskolan och gymnasiet vad finns det kvar då? 17

18 Samordningsteamet Samordningsteamets verksamhet har funnits sedan januari Teamets främsta uppgift är att organisera en arbetsrehabiliterande verksamhet och att ge ett aktivt individanpassat stöd för individer med samordnade rehabiliteringsbehov. Detta innebär att individen är i behov av hjälp från flera myndigheter. Samordningsteamets arbetsmetoder är främst lösningsfokuserade och de sker både individuellt och i grupp. I teamet ingår personer som har erfarenhet av att arbeta med individer som har neuropsykiatriska funktionshinder. Detta för att säkerställa att rätt insatser genomförs och för att hitta långsiktiga individanpassade lösningar till egen försörjning. Unga personer med aktivitetsersättning och individer som står långt från arbetsmarknaden prioriteras särskilt (http://www.samordningnv.se/insatser-i-samverkan). Kriteriet för att komma in som deltagare i Samordningsteamet är att personen har ett behov av samordnad rehabilitering, alltså att denne är i behov av hjälp från flera myndigheter. Det ska finnas en bedömning som fastställer att individen är motiverad för en första kontakt med insatsen och att denne kan klara aktiviteter, inledningsvis, i låg takt. Själva samordningen sker genom att Samordningsteamet sammankallar de olika myndigheterna till möten med aktuell deltagare för att underlätta dennes väg framåt. Jag träffade tre anställda vid Samordningsteamet, Lisa Höglund arbetsförmedlare med inriktning mot arbetsrehabilitering, Annelie Sörengård verksamhetsansvarig för Samordningsteamet och socialkonsulent samt Mats Mårtensson socialkonsulent. Lisa Höglund beskriver på följande sätt sin upplevelse av hur Samordningsteamet skiljer sig från andra insatser som har blivit gjorda tidigare: De som är skillnaden mellan den här insatsen och tidigare att vi börjar så mycket tidigare. I projekt som har varit är att de som man har aktualiserats in vi har ju inte mål i form av att så här många procent ska ut i jobb, för att vi ska kunna ta det i den takt personerna behöver och de är ju oftast de personer säger till oss. De här är den första insatsen där de får ta tid. De är första gången jag känner att ni väntar in mig dit jag är på väg, det är något deltagare har berättat för mig. Min upplevelse är att istället för att vi ska hitta lösningar åt dom och liksom pusha dom i olika riktningar så nu får dom hitta sig själv. Medarbetarna på Samordningsteamet upplever att den största skillnaden mellan Samordningsteamets insatser och andra instanser är att de inte har mål i form av en kvot eller hur många procent av deltagarna som går ut i jobb eller sysselsättning. De tar arbetet i den takt deltagarna behöver. Verksamheten har öppet tre förmiddagar i veckan där den utgår ifrån olika teman varje månad, som exempelvis mående och hälsa. Då fokuseras en månad på hur och vad deltagarna kan göra för att förändra sitt mående. Samordningsteamet har även en mängd olika aktiviteter som deltagarna kan välja på så som studiebesök, motion, gruppsamtal, olika tester och kurser samt enskilda samtal. Verksamheten bygger även mycket på igenkänningsfaktorn och en känsla av sammanhang, där deltagarna kan känna att de inte är ensamma om sina problem. Mats Mårtensson: De handlar om att få ett helhetsgrepp om deltagarna, för att de är många olika saker som behöver förändras för att de ska bli aktuella för arbetsmarknaden. En del har inte ätit frukost på tio år, bara en sån sak. 18

19 I dagsläget har verksamheten 34 deltagare, dock är inte alla där samtidigt. Vissa har gruppaktiviteter, vissa handleds mer individuellt och andra har någon praktikplats (http://www.samordningnv.se/insatser-i-samverkan/documents). Språnget Ett verktyg för att ta sig ifrån åtgärdsanställning ut på den reguljära arbetsmarknaden är Språnget som är ett EU projekt inom Europeiska Socialfonden. Projektet har under tre års tid funnits till för dem som har en tidsbegränsad åtgärdsanställning hos Försörjning och Arbete i Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner. Ett av målen med Språnget är att stötta människor med åtgärdsanställning för att de ska kunna nå den reguljära arbetsmarknaden. Ytterligare en ambition är att sprida kunskap om personer med arbetshinder och verka för en attitydförändring i samhället. Språnget arbetar individanpassat där de ser vad varje deltagare är i behov av för att kunna vara gångbar på den reguljära arbetsmarknaden. Målet är att projektet ska bli en permanent verksamhet i någon form. Övriga projekt och framtida åtgärder? UngKraft Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade UngKraft är ett projekt vars huvuduppdrag är att lyfta fram goda exempel på ungdomar med psykiska funktionshinder som har en praktik eller anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Förhoppningen är dels att bidra till en attitydförändring hos företag och myndigheter gentemot unga med funktionshinder och dels att bredda unga med funktionshinders möjligheter på arbetsmarknaden. Arbetssättet är att arbeta med storytelling, alltså att lyfta fram unga med psykisk ohälsa och för att på så sätt så små frön till attitydförändringar (UngKraft, projektplan). Helena Reigas, projektledare för Ung kraft beskriver bakgrunden till projektet på följande sätt: arbetslösheten bland unga vuxna i regionen är hög, bland dessa finns flertal personer med avbruten skolgång och perioder av psykisk ohälsa vilket medför att det är svårt för dessa personer att etablera sig på arbetsmarknaden. Ung kraft vill lyfta upp de goda exempel som finns, exempelvis praktikplatser som har betytt en avsevärd skillnad för personen som via praktiken har fått nytt självförtroende och framtidshopp och på så vis kommit vidare till arbete eller studier. Det är viktigt att visa upp att det många gånger är små insatser som kan gör stor skillnad och att det viktiga är att se människan och dennes kunskaper och färdigheter som finns där trots perioder av dåligt mående. Syftet med storytelling arbetet är att öka kunskapen kring psykiska funktionshinder hos företag och myndigheter i FNS-området samt att samverkan mellan företag och myndigheter runt psykiskt funktionshinder ska bli effektivare. 19

20 Växla försörjningsstöd till arbete med lön Norbergs kommun har ansökt om pengar för projektet växla försörjningsstöd till arbete med lön. Syftet är att människor som är beroende av försörjningsstöd ska komma i arbete eller studier tack vare socialt företagande. Medverkande parter i projektet är Arbetsförmedlingen, Bergslagens folkhögskola, Tanke och Handling ekonomisk förening samt det lokala näringslivet. Ambitionen med projektet är att både minska framtida försörjningsstödsberoende samt att sprida sina erfarenheter till övriga kommuner i landet. Målet är att deltagarna ska få en ökad egenmakt, självtillit och en bättre hälsa. Målgruppen för projektet är människor i Norbergs kommun som är beroende av försörjningsstöd, och metoden för projektet är socialt företagande. Den lokala kontexten Under intervjuerna frågade jag även informanterna om den lokala kontexten och arbetsmarknaden i området. Nästintill samtliga tjänstepersoner jag intervjuade lyfte fram att arbetsmarknaden i området är färgad av dess historia som bruksmiljön i Bergslagen. Nästan alla 16 tjänstepersoner nämner någon gång under den halvtimmeslånga intervjun orden: bruksort och bruksmentalitet. I samma mening som dessa ord nämns så nämns också att det inte finns en studiekultur. Men många av de svarande lyfte även fram att det håller på att ske en attitydförändring, att synen på studier och vidareutbildning håller på att förändras från någonting onödigt till någonting nödvändigt. Även om alla lyfte fram Fagersta som en ort med utpräglad bruksmentalitet så tog alla informanter upp att det finns väsentliga skillnader mellan de tre olika orterna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg. En tjänsteperson uttryckte att det är tre orter med tre olika själar. Fagersta är uppbyggt kring en, tidigare dominerande arbetsgivare, medan Skinnskatteberg är en kommun med många små företagare och ett större företag. Samma sak beskrivs Norberg som, en företagarkommun då kommunen bland annat vann pris som årets företagarkommun år 2012 av Företagarna och UC:s tillväxtmätning 2011 (http://www.foretagarna.se/). Men Norberg beskrivs även som en pendlarkommun, då många av kommunens invånare pendlar över kommungränsen till sitt arbete. Flera av de svarande lyfte även fram att det är många unga som inte vill bo kvar i FNS-området. Oftast händer det att de flyttar ett tag för att sedan komma tillbaka när de har bildat familj. 20

21 Deltagarnas bild Ambitionen med den här kartläggningen är att se vad som erbjuds unga arbetssökande i FNSområdet. Och hur den hjälp som erbjuds skiljer sig för olika individer. Därför är en viktig komponent i denna kartläggning att ge en röst åt deltagarna. Jag har träffat 15 arbetssökande i åldern 18 till 24 år. Dessa 15 individer är en heterogengrupp, där alla har egna förutsättningar och olika behov för att ta steget in och etablera sig på arbetsmarknaden. Vissa av dem är redan där i form av timanställning, åtgärdsanställning eller att de har varit deltagare i ett program som har lett till en etablering på arbetsmarknaden. Trots alla dessa individuella behov har jag kunnat utröna några generella tendenser. Utifrån dessa möten har jag identifierat två målgrupper, dels arbetssökande med gymnasiebetyg och körkort, och dels de med ofullständiga gymnasiebetyg och utan körkort. Ifrån dessa två målgrupper har jag sedan utarbetat fyra personas, dels vännerna Rebecca och Natalie som båda har körkort och som har tagit studenten, och dels jobbarkompisarna Ahmed och Johan som inte har gått gymnasiet och som inte har körkort. Dessa fyra personas baseras på åtta personer som jag har mött. Personaspresentationen nedan är indelad, likt intervjuguiden (se bil 1), i tre delar där den första delen är de svarandes framtida mål, hinder och möjligheter. Den andra delen är en presentation av deras syn på sin hemort, och sista och tredje delen är de svarandes syn på arbetsmarknaden och de olika hjälpmedel de har fått ta del av. Samtliga av informanternas namn är påhittade. Framtida mål, hinder och möjligheter Rebecca: Har du precis gått upp eller? Natalie: Ja Klockan är halv ett på dagen och jag träffar vännerna Rebecca och Natalie på ett fik. Rebecca jobbar som timvikarie inom vården och hon kommer precis ifrån några timmars vik. Natalie står på vikarielistan för barnomsorgen men hon berättar att hon nästan aldrig blir uppringd av dem eftersom det finns så många namn att ringa på vikarielistan. Följande dialog är talande för deras situation. Rebecca: ja de är ett stressande liv att vara timvikarie kan jag säga. Man vet aldrig vad lönen kommer att vara och man vet aldrig när dom ringer. Man vet inte om man kan planera nått, som kanske åka till Västerås men de vet man inte om dom ringer. Man känner sig så låst hela tiden. Natalie: till ingen nytta egentligen. Vi pratar en del kring deras framtida mål och både Rebecca och Natalie skulle vilja läsa vidare i framtiden. Men Natalie har precis tagit studenten och hon tror att hon kommer vara mer motiverad att studera om något år. Rebecca, som är något år äldre, har sökt till vidare studier och hoppas nu på att hon ska bli antagen till vårterminen. Johanna: vad ser ni som dom största hindren för att nå era mål? 21

22 Natalie: det är nog Norberg tror jag. Att man är fast här. Här finns det väl egentligen ingenting. Bara i Västerås där finns det väldigt mycket. Kanske inte det man vill, men där finns det jobb men då är det de att det är så långt. Det är de att ta steget att flytta, de är ju de. Rebecca: ja man har ju sin familj här och sin pojkvän och jag har min lilla katt. Man är liksom fast i sin lilla bubbla här man är rädd för att spräcka den. Min pojkvän säger ju de att han inte vill vara ett hinder utan att jag får flytta om jag vill, men det är jag själv som stoppar mig själv. De är ju liksom en rädsla man har. Det är lite synd att man stoppar upp sig själv. Johanna: eller är det de? De är väl bra att veta att man vill vara kvar. Att man vill bo här de är väl också skitbra. Rebecca: jag känner att om jag kommer flytta till Stockholm så kommer jag komma tillbaka till Norberg förr eller senare. Jag känner ju så att visst flytta några år de skulle jag visst kunna göra testa på lite nytt. Jag tror jag kommer komma tillbaka förr eller senare. Natalie: ja det [Norberg] finns ju kvar. Jag träffar kollegorna Ahmed och Johan i deras fikarum på den arbetsplats där de har en åtgärdsanställning. Ahmed är 21 år och Johan är 23. Ahmed hoppade av skolan i nian och Johan har läst på gymnasiet och har nu ett samlat betygsdokument. De har båda varit arbetslösa en tid innan de fick den åtgärdsanställning de har nu. I framtiden vill Ahmed helst ha en lägenhet eller ett hus, och en stabil ekonomi. Han drömmer om att jobba som plåtslagare eller som svetsare. Johan vill också ha en stabil ekonomi och han vill helst jobba som kock, gärna utomlands. Båda drömmer även om att bilda familj i framtiden. Johanna: Vad ser ni som de största hindren för att nå det här då? De här målen att skaffa barn va på kryssningsfartyg och svetsa? Ahmed: ja de enda hindret jag tycker är [paus] ja de finns inte så mycket hinder. De har ju varit att jag har inte bara kunnat saker och ting eftersom jag har ju inte vart engagerad i såna här saker [syftar på åtgärdsanställningen] så jag har inte kunnat. Så det har vart hinder för mig men nu börjar jag förstå mig på sånt mer och mer. Johan: att ta sig i kragen. Johanna: att ta sig i kragen? Största hindret? Johan: ja eller nånting, jag har vart lite små lat. Johanna: vad är dom främsta möjligheterna om vi tar bort hindrerna? För att nå det här alltså att bli svetsare och skaffa kids? Ahmed: haha möjligheterna ja de är ju ganska lätt skaffa men att sköta om de är inte så lätt. Alla: haha 22

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Kompletterande Aktör

Kompletterande Aktör VÄLKOMMEN! Kompletterande Aktör Kompletterande Aktör Regeringen har bestämt att Arbetsförmedlingen ska anlita externa (kompletterande) aktörer. Tanken är att Furuboda Arbetsmarknad ska kunna jobba med

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01 .~.._o...,.. ~:. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-04-01 s (29) 81 Projekt Sociala företag Dnr 2014/401 ~ 3 INLEDNING De sociala företagen erbjuder möjligheter

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar

Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar 10 juni 2014 Välkomna Program Välkomna Peter Carpelan Avslutat ESF-projektet som implementerats Samverkan kring unga - Ungdomsteamet i

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Kvalitetssäkrade verktyg

Kvalitetssäkrade verktyg Kvalitetssäkrade verktyg Manual för handläggare på Jobbtorg Stockholm och - på väg mot ett Stockholm i världsklass ArbetsförmedlingenP Manualen är framtagen ur de erfarenheter som projektet Etablering

Läs mer

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Strategienheten Avdelningen Rehabilitering till arbete Supported Employment på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

UNGA TILL ARBETE W18 24

UNGA TILL ARBETE W18 24 2010 2014 UNGA TILL ARBETE W18 24 >> Arbetslösheten tärde också på relationen med min pojkvän som jobbade som timvikarie. Till slut separerade vi och jag lämnade lägenheten. När jag började studera märkte

Läs mer

Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Välkommen du också!

Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Välkommen du också! Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet Välkommen du också! Välkommen till Misa Behöver du stöd för att ta dig fram i arbetslivet? Kanske är du anhörig till någon som behöver stöd eller handläggare

Läs mer

Samordningsteamet FNS

Samordningsteamet FNS Halvårsrapport Period 2012-01-01 till och med 2012-06-30 Samordningsteamet FNS Förändring innebär inte nya landskap utan att kunna se med nya ögon Sammanfattning Deltagare Under perioden 2012-01-01--2012-06-30

Läs mer

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta varandra och komma igång

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

Ung delaktighet i Skåne

Ung delaktighet i Skåne Ung delaktighet i Skåne - dokumentation av workshop 2012-09-27 i Eslöv (Medborgarhuset) om arbete Sammanfattning och förslag Efter att ca 15 unga och 15 vuxna under en dag diskuterat kring frågeställningen

Läs mer

Arbetsmarknadsutbildning inom vård och omsorg. Mats Eriksson Nationell branschstrateg Tel. 010-486 28 18 E-post: mats.eriksson@arbetsformedlingen.

Arbetsmarknadsutbildning inom vård och omsorg. Mats Eriksson Nationell branschstrateg Tel. 010-486 28 18 E-post: mats.eriksson@arbetsformedlingen. Arbetsmarknadsutbildning inom vård och omsorg Mats Eriksson Nationell branschstrateg Tel. 010-486 28 18 E-post: mats.eriksson@arbetsformedlingen.se Arbetsmarknadsutbildning Vad är arbetsmarknadsutbildning?

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Finansiell samordning exempel på hur samverkan får fler i arbete

Finansiell samordning exempel på hur samverkan får fler i arbete Ett FAKTABLAD från NNS maj 2011 Finansiell samordning exempel på hur samverkan får fler i arbete Finsam-lagen har gett Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstingen och kommunerna unika möjligheter

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad Juli 2013 JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad JobbMalmö JobbMalmö är en verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad. Genom olika arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Unga vuxna mellan studier och arbete vilket stöd finns för individen?

Unga vuxna mellan studier och arbete vilket stöd finns för individen? Unga vuxna mellan studier och arbete vilket stöd finns för individen? Workshop den 26 oktober 2015 Processledare och dokumentation Lena Rogeland 1 Inledning av Sophia Dahlgren Välfärden är idag uppdelad

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Norsjö kommuns arbetsmarknadsprojekt 2011-07-01 2014-06-30

Norsjö kommuns arbetsmarknadsprojekt 2011-07-01 2014-06-30 Norsjö kommuns arbetsmarknadsprojekt 2011-07-01 2014-06-30 Arbetsmarknadsprojektet startade oktober 2011 med syfte att kommunen skulle skapa visstidsanställningar under en treårsperiod (2011-07-01 2014-06-30)

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 1 (7) Jan Eriksson Analysavdelningen Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 Inledning Denna pm är en uppdatering av den uppföljning som gjordes i början på juni och som handlade om hur

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar 2014-06-08 Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar Bakgrund Ungas hela livssituation påverkas av att vara utanför arbete och studier och ur ett samhälleligt perspektiv bromsar

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Arbetsmarknad Fakta i korthet

Arbetsmarknad Fakta i korthet Jag har fullt stöd från min arbetsgivare. Arbetet är kreativt och utmanande. Min arbetssituation är helt skräddarsydd efter mina behov för att jag ska kunna prestera maximalt trots en lång rad handikapp.

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

Ungdomar till studier Utvecklingsområden

Ungdomar till studier Utvecklingsområden Ungdomar till studier Utvecklingsområden Ungdomar till studier Syfte Ge ungdomar och unga vuxna i Luleå bättre förutsättningar till arbete och/eller fortsatta studier. Genom utökad väglednings och utbildningssatsning

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

Unga arbetslösa. Från utanförskap till anställningsbara. Arbetsmarknaden. förändras gör du? Inbjudan till konferens i Stockholm den 22-23 augusti 2011

Unga arbetslösa. Från utanförskap till anställningsbara. Arbetsmarknaden. förändras gör du? Inbjudan till konferens i Stockholm den 22-23 augusti 2011 Unga arbetslösa Inbjudan till konferens i Stockholm den 22-23 augusti 2011 KEY NOTE SPEAKER Ordförande, Riksdagens arbetsmarknadsutskott Tomas Tobé (m) PRAKTIKFALL FRÅN Jobba i Västerås Björn Nordén Temagruppen

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

Jobb- och utvecklingsgarantin

Jobb- och utvecklingsgarantin Arbetsförmedlingen faktablad. Arbetssökande, 2014-02. Lättläst svenska Jobb- och utvecklingsgarantin Du som har varit utan arbete en längre tid och behöver hjälp att komma tillbaka till arbetslivet kan

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Anna Isaksson Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och samhälle Lektor/forskare i sociologi Ännu ett projekt Samhällets

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens beroende- och vuxenenhet har för avsikt att gemensamt ansöka om medel från

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Projekt Merit gör unga stockholmare redo för jobb

Projekt Merit gör unga stockholmare redo för jobb Projekt Merit gör unga stockholmare redo för jobb 1 Innehåll Inledning 3 Varför startade Jobbtorg Stockholm Merit? 4 Mål med Merit 7 Arbete med jämställdhet och tillgänglighet 11 Förberedande utbildning

Läs mer

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete I Haninge kommun finns det c:a 1000 arbetslösa ungdomar, varav ungefär en tredjedel förekommer utanför den officiella statistiken. Den officiella statistiken visar att det finns ca 700 personer registrerade

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment Romané Bučá Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment (ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer) Bakgrund 2011-2014 Förfrågan till Eskilstuna och AMF 2011 Mobiliseringsfas november

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported employment - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported Employment Växte fram i Nordamerika under 70-80-talen Personer med inlärningssvårigheter Alternativ

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

EN VÄG IN 9/12-2014. Ung i Ängelholm. Från projekt till mötesplats. Visningsexemplar av presentation från Ung i Ängelholms konferens den 9/12 2014.

EN VÄG IN 9/12-2014. Ung i Ängelholm. Från projekt till mötesplats. Visningsexemplar av presentation från Ung i Ängelholms konferens den 9/12 2014. Ung i Ängelholm EN VÄG IN Från projekt till mötesplats Visningsexemplar av presentation från Ung i Ängelholms konferens den 9/12 2014. 9/12-2014 Allt material tillhör respektive upphovsman och får ej modifieras.

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med synnedsättning En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med synnedsättning En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med synnedsättning En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete En studie finansierad av Arvsfonden Innehåll Framgångsfaktorer på

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Här jobbar vi November

Här jobbar vi November Här jobbar vi November 2013 Välkommen till Arbetsmarknadscentrum! Vi på Arbetsmarknadscentrum har bland annat som uppdrag att arbeta med arbetslösa ungdomar, långtidsarbetslösa och arbetslösa med olika

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget dec 2014 i jmf med dec i 2013

Arbetsmarknadsläget dec 2014 i jmf med dec i 2013 Arbetsmarknadsläget dec 2014 i jmf med dec i 2013 Andel arbetslösa (förändring i jämförelse med samma period 2013) Riket Västra Götalands län Vänersborgs kommun Totalt inskrivna arbetslösa 8,1% (-0,6%)

Läs mer

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen 2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA Kort och gott om Arbetsförlingen Hitta varandra nu Med den här broschyren vill vi ge dig en översikt av Arbetsförlingens arbete. Vårt jobb är att så effektivt som möjligt

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer