Meddelanden. Meddelas och läggs till handlingarna. Protokoll från Gestalningsrådets möte nr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Meddelanden. Meddelas och läggs till handlingarna. Protokoll från Gestalningsrådets möte nr 1 2010-02-15"

Transkript

1 Meddelanden Meddelas och läggs till handlingarna. Protokoll från Gestalningsrådets möte nr Gamla Vilundabadet stängs den 15 februari 2010 Tillkommande meddelande Högsta Domstolen dom angående ansökan om ändring av villkor för tillstånd till verksamhet vid Stockholm - Arlanda flygplats i Sigtuna kommun, Stockholms län.

2 Anmälan av beslut i delegationsärenden Meddelas och läggs till handlingarna. Ekonomidirektören Upplåning från AB Väsbyhem Upphandling av verksamhetssystem för barnomsorg, grundskola, kultur- och musikskola, gymnasium och VUX SFI Exploateringschefen Underrättelse enligt förköpslagen, Sanda 1:238, Vikingavägen Underrättelse enligt förköpslagen, Grimsta 5:20, Björnbärsvägen 16 Exploateringsingenjören Underrättelse enligt förköpslagen Övra Runby 2:223, Nyvägen 2A Planeringschefen Köpekontrakt, industrifastighet, Skälby 2:7 Personal Rektor Vilunda gymnasium 2 st visstidsanställningar, 1 st timavlönad Tillkommande delegationsbeslut Rektor Vilunda gymnasium 1 st timavlönad

3 Exploateringsingenjören Underrättelse enligt förköpslagen Sanda 1:145, Stubbgränd Underrättelse enligt förköpslagen, Sanda 1:138, Stubbgränd Underrättelse enligt förköpslagen; Sanda 1:248, Vikingavägen 38 Ekonomidirektören Upphandling Rekryteringsverktyg Kommundirektören Avtal parkeringsplatser inom blivande planområde Fyrkanten Exploateringschefen Underrättelse enligt förköpslagen Odenslunda 1:604, Vallentunavägen 111

4 Tjänsteutlåtande Controller/Budget Karin Holmlund Dnr: Fax KS/2009:283 Kommunstyrelsen Anvisningar till flerårsplan med budget Ärendebeskrivning Flerårsplan med budget för Upplands Väsby kommun är det viktigaste styrdokumentet som syftar till att styra utvecklingen de närmaste tre åren. För att kommunfullmäktiges mål ska uppnås finns en gemensam modell för målstyrningen i hela kommunen som underlättar omvandlingen av den politiska viljan i kommunens verksamhet. Processen som ska vara ett stöd och utgångspunkt för att utveckla verksamheten för politiker, chefer och medarbetare, finns beskriven i ledningssystemet för Upplands Väsby kommun. Utifrån ledningssystemet presenteras nedan några principer för arbetet i budgetprocessen. - Budgetprocessen ska i högre grad inriktas på uppföljning av mål och resultat med ökad inriktning på kund och medborgare samt för en hållbar utveckling i kommunen. Det övergripande målet om god ekonomisk hushållning ska eftersträvas. Detta innebär att förutom de finansiella målen ska den av kommunen finansierade verksamhetens kvalitet och ändamålsenlighet samt kostnadseffektivitet följas och mätas. - I kommunens resursfördelningssystem styrs nämndernas verksamheter genom uppdrag, mål och kommunersättning, som kommunfullmäktige beslutar om. Resursfördelningen bygger på självkostnadsprincipen med prestationer och nyckeltal som huvudsaklig grund. De ekonomiska förutsättningarna utgör grunden för finansiering av välfärdstjänsterna. Respektive nämnd ansvarar därefter för sina ersättningsmodeller och kommunstyrelsen är ansvarig för huvudprinciperna. - Flerårsplan med budget är det dokument som styr kommunens verksamhet både när det gäller verksamhet och ekonomi. Planeringsperioden sträcker sig över de närmaste tre åren. Måluppfyllelsen utifrån kommunfullmäktiges övergripande mål mäts och följs upp i styrkort som säkerställer att en helhetssyn ges i bedömningen av verksamheten. 1

5 - Kommunstyrelsen har beslutat att vidareutveckla ledningssystemet, version 2.0. Utvecklingen ska stödja den nya kommunorganisationen och samarbetet med externa leverantörer av välfärdstjänster. En annan del i utvecklingen är att öka fokus på samhällsfrågorna och miljöledningssystemet. Mot bakgrund av detta justeras perspektiven i planeringsprocessen till att omfatta: kund, samhälle & miljö, ekonomi och medarbetare. Information och utbildning i denna utveckling kommer att ges till kontoren i början på mars. Följande områden ska behandlas i respektive nämnd/kontors budgetunderlag: Analys av utfallet 2009 och det ekonomiska läget för 2010; kommer effektiviseringarna att klaras av och vilka ytterligare effektiviseringar kan ske Måluppfyllelse och lägesavstämning av nämndens verksamhetsplan Särskilda uppdrag, som nämnden erhållit från kommunfullmäktiges flerårsplan Ekonomisk översikt, med volymutveckling (demografisk utveckling) Redovisning av åtgärder enligt strategin för ekonomisk balans Konsekvenser och effekter av att pris- och lönekompensation inte tillförs kommunersättningarna Investeringar med driftkostnadskonsekvenser Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar anta anvisningar till flerårsplan med budget Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Anette Ömossa Ekonomidirektör Bilaga: Anvisningar till flerårsplan med budget , daterad

6 Bilaga Controller/Budget Karin Holmlund Dnr: Fax KS/2009:283 Kommunstyrelsen Anvisningar till flerårsplan med budget Ärendebeskrivning Flerårsplan med budget för Upplands Väsby kommun är det viktigaste styrdokumentet som syftar till att styra utvecklingen de närmaste tre åren. För att kommunfullmäktiges mål ska uppnås finns en gemensam modell för målstyrningen i hela kommunen som underlättar omvandlingen av den politiska viljan i kommunens verksamhet. Processen som ska vara ett stöd och utgångspunkt för att utveckla verksamheten för politiker, chefer och medarbetare, finns beskriven i ledningssystemet för Upplands Väsby kommun. Det viktigaste styrdokumentet Utifrån ledningssystemet presenteras nedan några principer för arbetet i budgetprocessen. - Budgetprocessen ska i högre grad inriktas på uppföljning av mål och resultat med ökad inriktning på kund och medborgare samt för en hållbar utveckling i kommunen. Det övergripande målet om god ekonomisk hushållning ska eftersträvas. Detta innebär att förutom de finansiella målen ska den av kommunen finansierade verksamhetens kvalitet och ändamålsenlighet samt kostnadseffektivitet följas och mätas. - I kommunens resursfördelningssystem styrs nämndernas verksamheter genom uppdrag, mål och kommunersättning, som kommunfullmäktige beslutar om. Resursfördelningen bygger på självkostnadsprincipen med prestationer och nyckeltal som huvudsaklig grund. De ekonomiska förutsättningarna utgör grunden för finansiering av välfärdstjänsterna. Respektive nämnd ansvarar därefter för sina ersättningsmodeller och kommunstyrelsen är ansvarig för huvudprinciperna. - Flerårsplan med budget är det dokument som styr kommunens verksamhet både när det gäller verksamhet och ekonomi. Planeringsperioden sträcker sig över de närmaste tre åren. Måluppfyllelsen utifrån kommunfullmäktiges övergripande mål mäts och följs upp i styrkort som säkerställer att en helhetssyn ges i bedömningen av verksamheten. 1

7 - Kommunstyrelsen har beslutat att vidareutveckla ledningssystemet, version 2.0. Utvecklingen ska stödja den nya kommunorganisationen och samarbetet med externa leverantörer av välfärdstjänster. En annan del i utvecklingen är att öka fokus på samhällsfrågorna och miljöledningssystemet. Mot bakgrund av detta justeras perspektiven i planeringsprocessen till att omfatta: kund, samhälle & miljö, ekonomi och medarbetare. Information och utbildning i denna utveckling kommer att ges till kontoren i början på mars. I det följande beskrivs de olika stegen i planeringsprocessen: En grundläggande förutsättning för planeringen är att se kommunen i ett omvärldsperspektiv. För kommuner liksom för företag spelar omvärlden i ett internationellt, nationellt och regionalt perspektiv en allt större roll. Framtagande av flerårsplan med budget påbörjas efter arbetet med årsredovisningen och utgår från analyser av föregående års resultat och årets budget med prognoser för året. Anvisningar till nämnders förutsättningar och budgetunderlag till kommunfullmäktiges flerårsplan tas fram centralt under februari och beslutas av kommunstyrelsen i början av mars. Nämnders budgetunderlag ska lämnas till kommunstyrelsen i mitten av april och omfattar en kortfattad beskrivning och analys av o verksamhetens måluppfyllelse för de olika perspektiven o den ekonomiska utvecklingen o risk och väsentlighet o demografisk utveckling kopplat till verksamhetsområdet (påverkan på volymer, ekonomi, investeringar, rekrytering/avveckling, planering av lokaler etc.) o demografisk utveckling i ett längre perspektiv, 5-10 år, med beskrivning av konsekvenser o övriga verksamhetsförändringar (ex lagstiftning, förändrade behov) o nämndens uppdrag, prioriteringar och ersättningsmodeller och ersättningsnivåer. Dialog om mål och resultat i planeringsförutsättningarna sker regelbundet under året, enligt fastställd tidplan, mellan budgetberedningen och nämnden/kontoret. Kommunfullmäktige beslutar om mål och uppdrag, kommunersättning, investeringar, resultatbudget och balansbudget, på sitt sammanträde i juni. Under oktober återkopplar nämnderna i sin verksamhetsplan med uppdrag, mål och kommunersättning. Återkopplingen utgör grund för överenskommelse om mål, uppdrag, resurser samt ersättningsmodeller, som ska spegla den verksamhetsplan med årsbudget som nämnden ska besluta om senast i mitten av november. Verksamhetsplanen med årsbudget delges kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 2

8 Om de ekonomiska förutsättningarna förändras väsentligt sedan budgeten i juni, fastställs den slutliga flerårsplanen med budget i november. Detta får anses vara ett undantag och påverkar även nämndernas tidsplan för arbetet med verksamhetsplan med årsbudget. Roller och uppgifter Kommunfullmäktige beslutade den 15 december 2008, 175, om en ny kommunorganisation från den 1 januari Ett av syftena med den förändrade organisationen är att på ett tydligare sätt framhålla roller och uppgifter med anledning av förändrat system för att tillhandahålla kommunalt finansierade välfärdstjänster. Det andra syftet är effektivisering, samordning och standardisering, eftersom den kommunala organisationen idag är betydligt mindre än tidigare. Den nya organisationen innebär att nämnderna/utskotten har lite olika uppdrag i processen att lämna budgetförutsättningar till kommunfullmäktige. Alla nämnder och utskott ska föra dialog med Stöd och Process om behov av stödtjänster. Information om kostnad erhålls från Stöd och Process, se nedan. Kundvalsnämnderna ska utifrån behov, demografi och mål, beräkna volymer för välfärdstjänster. Dessutom ska ersättningsmodeller och nivåer för de olika tjänsterna tydligt framgå i budgetmaterialet. Kundvalskontoret ska ge preliminära förhandsbesked om nivåerna till Väsby Välfärd. Utskottet för Väsby Välfärd ska göra en egen bedömning av volymer, dock i samarbete med kundvalsnämnderna. Utifrån antagna volymer ska en kostnads- och intäktsanalys göras för verksamheterna på en övergripande nivå. Utskottet för Stöd och Process ska i dialog med alla nämnder och utskott uppskatta behovet av stödtjänster. Därefter redovisas en kostnads- och intäktsanalys för verksamheterna på en övergripande nivå. Tekniska nämnden lämnar information om hyresnivåer. Omvärldsanalys Upplands Väsby i stor förändring Upplands Väsby har genomgått en stor förändring under de senaste åren. Kommunens välfärdstjänster levereras idag av andra företag/aktörer vid sidan av kommunens egen produktion. Detta gäller såväl inom förskola och skola som inom äldreomsorg och stödtjänster som matproduktion, städ, transporter m.m. Bostadssektorn inom kommunen har också genomgått en stor förändring, från ett dominerande kommunalägt hyresföretag till flera aktörer på hyresmarknaden och en ökning av andelen bostadsrätter. 3

9 Andel av verksamheten i kommunal regi År 2006 År 2009 Barnomsorg 84% 25% Grundskola 92% 61% Gymnasieskola 49% 35% Hemtjänst 99% 47% Särskilt boende, äldre 80% 58% Mat, städ och transporter ca 75% ca 0-5% Antal lägenheter i AB Väsbyhem Befolkningsutveckling En faktor, som har mycket stor betydelse för den kommunala ekonomin och verksamheten, är invånarantalet i kommunen. Enligt SCB:s uppgifter uppgick invånarantalet i kommunen per den 31 december 2009 till invånare, vilket är en ökning sedan årsskiftet 2008/2009 med 393 personer, motsvarande 1,0 %. Nedan visas en prognos som gjordes i slutet av december 2009 och är därför inte korrigerad med de slutliga värdena för Ålder/År w Summa Prognosen visar på ett vikande befolkningsunderlag för åldersgruppen 1-5 år, medan åldersgruppen 6-15 år ökar. En kraftig minskning beräknas för gymnasieåldrarna, d.v.s år. De äldre är också en grupp som behöver stöd genom kommunen i olika former. I såväl åldersgruppen år som i den äldsta gruppen, 80 år och äldre, är ökningen kontinuerlig under de närmaste åren, vilket kan väntas kräva ökade resurser. Under mars 2010 kommer en justerad befolkningsprognos att redovisas som tar hänsyn till ändrade förutsättningar jämfört med senaste prognosen. Det ekonomiska läget Omvärldens ekonomi De ekonomiska förutsättningarna har under 2009 präglats av snabba och stora förändringar till följd av den globala finanskrisen och den djupaste konjunktur- 4

10 nedgången sedan andra världskriget. Svensk ekonomi har påbörjat återhämtningen som sker från en låg nivå. Erfarenheter visar att lågkonjunkturer där finansmarknaderna har bidragit till nedgången tenderar att pågå längre och återhämtningen tar tid. Fortfarande finns finansiell oro i världen med bl.a. höjda räntor på sikt. Även om återhämtningen påbörjats kommer effekten av krisen finnas kvar ett antal år framöver innan ekonomin normaliseras. Kommunsektorn står inför strama villkor framöver även när konjunkturen nu vänder uppåt. SKL:s bedömningar och prognoser Den 17 februari 2010 kom SKL med sin senaste bedömning av utvecklingen av vissa nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen. Dessa framgår av följande tabell, vilka ligger till grund för prognosen för skatteunderlagsutvecklingen. Ökning i procent mellan åren BNP i fasta priser -0,5-4,3 3,3 2,7 3,0 3,7 Sysselsättning, timmar 1,0-2,8-0,5 0,0 0,9 1,5 Öppen arbetslöshet, nivå 6,1 8,4 9,5 9,5 8,7 7,7 Timlön 4,8 3,1 2,3 2,3 3,0 3,5 KPI, årsgenomsnitt 3,4-0,3 0,5 1,6 2,2 2,3 Utifrån detta görs en prognos över skatteunderlagsutvecklingen på riksnivå. Av tabellen nedan ses de senaste prognoserna i procent, samt den bedömning, som användes i budgeten från december 2009 (=SKL:s oktoberprognos). Skatteunderlagsutveckling, % Prognos i budget, dec ,8 0,4 2,5 3,4 4,1 Prognos fr SKL i dec ,2 0,9 2,1 3,1 3,6 Prognos fr SKL i febr ,4 1,4 1,7 1,9 3,8 4,6 Sammanfattningsvis är således det ekonomiska läget synnerligen besvärligt och osäkert och utvecklingen de närmaste åren är svårbedömd. Man kan däremot se att konjunkturen sakta vänder och skatteintäkterna är därför något högre i den senaste prognosen jämfört med när flerårsplan med budget fastställdes i december Den senaste förbättringen beror på att ny statistik indikerar att lågkonjunkturen inte kommer att slå fullt så hårt mot arbetsmarknaden som man tidigare trott. Mildare sysselsättningsnedgång och mindre brant uppgång i arbetslösheten ger också skäl att anta större löneökningar mot slutet av perioden vilket även väntas ge större ökningar av pensionsinkomsterna. Det är viktigt att kommunens ekonomi och verksamhet planeras så att reserver finns och att beredskap finns för förändringar om den ekonomiska utvecklingen så kräver. Åtgärder måste snabbt kunna sättas in för att få en ekonomi i balans. Den senaste tidens snabba förändringar visar på betydelsen av att upprätthålla ett resultatmål för kommunen på minst 2 % av skatter, generella statsbidrag och utjämning. I slutet av april kommer en ny skatteunderlagsprognos från SKL. 5

11 Kommunens ekonomiska förutsättningar Mot bakgrund av behovet av förändring och utveckling i kommunen samt det ekonomiskt ansträngda läget med anledning av lågkonjunkturen beslutade kommunfullmäktige i juni 2009 om en MÅLBILD för 2012 enligt följande. Vi är i kapp med bostadsbyggandet och 300 lägenheter byggs varje år. Väsby stad växer fram. Ekonomin är i balans och vi har klarat av omställningsarbetet under finanskrisen. Vi har en väl fungerande organisation som anpassar sig bland annat efter de demografiska förutsättningarna. För att klara det tuffa ekonomiska läget och de framtida utmaningarna samt målbilden 2012, har en strategi för ekonomisk balans utarbetats enligt följande: 1. Ersättningsnivåer för välfärdstjänster 2. Personal och tjänstemannaorganisation 3. Politisk organisation 4. Bygg mera! 5. Fastigheter och investeringar 6. Utveckling av organisation och effektiva processer Bokslut års resultat för kommunen är positivt 6,1 Mkr. Bakom resultatet döljer sig både positiva och negativa delar. Skatteintäkterna som under 2009 försämrats kraftigt i förhållande till budget (-30,5 Mkr) samt ökade kostnader inom individ och familjeomsorg uppvägs till del av genomförda effektiviseringar och omställningar om 21,5 Mkr. Kommunfullmäktige fastställde resultatmålet till 33,2 Mkr för 2009 vilket bidragit till att balanskravet klarats. Skatteintäkter inkl utjämning Den senaste skatteprognosen innebär ökade intäkter med anledning av större befolkningsökning än tidigare prognoser samt en bedömning om bättre skatteunderlagsutveckling från SKL. Skatteintäkter med utjämning m.m. fördelas enligt följande i den senaste prognosen, siffror för 2009 avser bokslut Skatteintäkter 1 410, , , , ,5 Inkomstutjämning 68,3 74,8 80,4 88,0 96,7 Kostnadsutjämning -21,7-13,4-13,5-13,6-13,8 LSS-utjämning 20,4 20,8 21,0 21,2 21,4 Regleringsavgift* -18,7 47,5 7,3-3,3-13,4 Fastighetsavgift 53,7 54,0 54,1 54,2 54,2 Summa 1 512, , , , ,6 * varav 49,1 Mkr i tillfälliga konjunkturstöd

12 Skatteintäkterna minskar 2011 med anledning av att ett tillfälligt konjunkturstöd ges till kommunerna för Det finns idag inga nya besked om extra stöd kommer att ges Besked om detta lämnas tidigast när regeringen presenterar vårpropositionen i mitten av april Resultatmål I flerårsplan med budget som fastställdes av kommunfullmäktige i december 2009 kvarstår resultatmålet om 2 %. Nedan redovisas resultatbudget för Budget Budget Budget Mkr Verksamhetens intäkter 302,1 365,9 392,2 Verksamhetens kostnader , , ,7 Avskrivningar -61,8-65,5-69,8 Verksamhetens nettokostnad , , ,3 Skatteintäkter 1 400, , ,9 Utjämning och generellt statsbidrag 188,9 150,7 141,8 Finansiella intäkter 16,7 4,7 5,1 Finansiella kostnader -7,7-10,4-14,0 Delsumma skatteintäkter och finansnetto 1 598, , ,8 Årets resultat 31,0 31,5 32,5 Med den senaste prognosen för skatteunderlagsutveckling samt befolkning beräknas skatteintäkterna inkl utjämning förändras enligt följande jämfört med beslutad flerårsplan i december 2009: Befolkningsökning 1,1 7,2 14,4 Skatteunderlagsökning 21,8 12,0 17,4 Summa ökning 22,9 19,2 31,8 Ökad befolkning innebär även ökade kostnader för verksamheten som man måste ta hänsyn till i flerårsplanen. De ökade skatteintäkterna ska jämföras med att 1 % i ökade löner och priser motsvarar 15,5 Mkr. Löne- och prisökningar För 2010 och 2011 finns inte avsatt medel för pris- och löneökningar. Eftersom mer verksamhet har lagts ut i privat regi beräknas dessa ökningar med en procentsats på verksamheternas nettokostnader. Det innebär att 1 % i kostnadsökningar betyder ca 15,5 Mkr i ökade kommunersättningar till nämnderna. För 2012 finns avsatt 32 Mkr som motsvarar ca 2 % i kostnadsökningar. Ekonomi i balans med framtida satsningar Det ekonomiska läget är fortfarande kärvt och ovisst. Det har med de senaste bedömningarna blivit något bättre. Men som redovisats är intäkterna fortfarande läg- 7

13 re 2011 och ökningen sker långsamt de närmaste åren. Att resultatmålet fortfarande kan hållas beror dels på konjunkturstödet 2010, dels på de effektiviseringar och omställningar som redan inarbetats i flerårsplanen. Eftersom kostnadsökningar kan förväntas är det viktigt att effektiviseringarna fortsätter som planerat, att strategin för ekonomisk balans fullföljs och att en översyn av tjänsteutbud görs för att klara den ekonomiska situationen. Satsningarna på infrastrukturen och samhällsutvecklingen innebär högre investeringsnivå jämfört med tidigare år och medför behov av extern finansiering och ianspråktagande av konsumtionsutrymme. Ökningen av skatteintäkterna är dock ytterst marginell de kommande åren. Därför är det viktigt att fokusera på de kronor vi har att bedriva verksamhet för. Upplands Väsby kommun måste ha en stabil ekonomi för att klara de påfrestningar som lågkonjunkturen innebär. Samtidigt ska satsningar genomföras för utveckling av Väsby stad, förändringen i demografin samt framtida investeringar rymmas inom ekonomisk ram. För att klara detta måste de förändringar som beslutats i Flerårsplan i november 2009 om strategin för Ekonomi i balans och Målbild 2012 genomföras och få avsedd effekt. Investeringar Investeringsvolymen för åren är, enligt flerårsplan beslutad i december 2009, 511 Mkr. Till detta kommer ombudgeteringar av ej genomförda investeringar t o m Innevarande års investeringsplan, som beslutades av kommunfullmäktige i december 2009, gäller som utgångspunkt. En genomgång av investeringarna får ske under våren 2010, när 2009 års bokslut blivit klart och 2010 års investeringar bättre kan bedömas. Dessutom måste en bedömning ske av vilka investeringar som kan vara aktuella under 2013 och framåt. Klart är dock att hårda prioriteringar måste ske av investeringarna mot bakgrund av de stora investeringar som är på gång och kopplat till skatteunderlagsprognoserna under de närmaste åren. I sammanhanget kan det vara av betydelse att notera att minskade investeringar på 100 Mkr medför 8-10 Mkr i lägre kostnader per år. Pensioner Utvecklingen av pensionskostnaderna för de kommunanställda är också av stor betydelse för kommunens ekonomi och påverkar utrymmet och resurserna för att framledes utveckla de olika verksamheterna. Enligt senaste prognosen över pensionskostnadsutvecklingen från årsskiftet 2008/2009, bedöms ökningarna av pensionskostnaderna bli genomsnittligt runt 4-5 Mkr per år fram t o m Kommunersättningar Nedan redovisas preliminära kommunersättningar för nämnderna Kommunersättningarna ligger kvar på 2010 års löne- och prisnivå, d v s kommunersättningarna är de som beslutades om i flerårsplan med budget För 2013, som ännu inte behandlats, är kommunersättningarna lika som för

14 Nämnd Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Budget 2011 Budget 2012 Kommunstyrelse 87,4 101,7 118,3 116,1 121,9 Räddningstjänst 26,2 26,8 26,8 26,8 26,8 Kommunrevision 1,0 1,1 1,1 1,1 1,1 Barn- och utbildningsnämnd 554,5 560,7 549,9 549,5 551,9 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd 175,1 175,5 174,5 169,1 162,6 Social- och äldrenämnd 507,0 512,7 555,7 549,6 550,9 Nämnd för familjerätt 2,3 2,5 2,5 2,5 2,5 Kultur- och fritidsnämnd 61,0 70,5 81,3 81,6 82,5 Teknisk nämnd 45,8 36,0 31,0 31,8 32,8 Byggnadsnämnd 12,6 12,6 12,7 13,1 12,8 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 8,0 7,9 8,0 8,0 8,0 Summa nämnder 1 480, , , , ,7 HR För att långsiktigt klara de kommunala uppdragen krävs medvetna strategier för kompetensförsörjningen. Lågkonjunkturen gör tillfälligt rekryteringssituationen lättare i vissa yrkesgrupper samtidigt som det fortfarande råder konkurrens om andra svårrekryterade specialistfunktioner. Kommunen är inne i en period med krav på omställning och personalminskning. Ålderstruktur, pensionsavgångar och en i övrigt naturlig personalrörlighet bidrar, men det räcker bara delvis. Krav ställs på snabb omställning för att sänka kostnadsnivån så tidigt som möjligt och 2008 minskade antalet medarbetare i kommunen med sammanlagt cirka 25 %, genom verksamhetsövergångar till privata utförare. Minskningen har fortsatt även 2009 men i betydligt lägre grad. Drivkrafterna har 2009 främst varit dimensionering av och kompetensväxling till den nya kommunorganisationen och att effektivisera och dimensionera verksamheterna inför följderna av lågkonjunkturen. Sammantaget genomförs omställningsprocessen enligt de riktlinjer som finns för omställningsarbete. I vissa fall har dock arbetsbristsituationer och övertalighet funnits och uppsägningar har därför genomförts. Ett generellt anställningsstopp med särskild rekryteringsprövning gäller. Dessutom ska olika åtgärder enligt strategin för ekonomisk balans genomföras t.ex. inventering av vilka visstidsanställningar och projekt som kan avslutas, volymminskning av timavlönad arbetskraft, minskat nyttjande av externa konsulter för längre uppdrag. I den nya kommunorganisationen förutses effektivisering och professionalisering ske genom väsentligt högre grad av samordning och standardisering i gemensam- 9

15 ma stödfunktioner och processer, likväl som nya grupperingar tvärs över traditionella kompetens- och verksamhetsgränser, med väsbybornas behov i fokus. Strategierna för kompetensförsörjningen kräver att kommunens ansträngningar att utvecklas som en modern och attraktiv arbetsgivare måste fortsätta med oförminskad kraft. Även om det kortsiktiga perspektivet tar fasta på omställning och personalminskning, så är det långsiktiga varumärkesbyggandet av största vikt för att långsiktigt kunna rekrytera och behålla personal med rätt kompetens och profil samt att klara generationsväxlingen. Känslighetsanalys Syftet med att göra känslighetsanalyser är att fånga upp vad olika oförutsedda förändringar i omvärlden eller andra förutsättningar betyder för den kommunala ekonomin. I det följande redovisas några nyckeltal, som visar på effekterna om förutsättningarna förändras. Dessa kan användas vid bedömning av olika alternativa scenarier. * 1 %-enhet sämre eller bättre skatteunderlagsutveckling ger ca 14,5 Mkr i lägre eller högre skatteintäkter * 1 %-enhet i kostnadsökning (priser och löner) ger 15,5 Mkr i ökad kommunersättning till nämnderna. * 100 invånare påverkar skatteintäkter, utjämning och bidrag med ca 4,1 Mkr * En byggnadsinvestering på 100 Mkr innebär ökade kapitaltjänstkostnader med 7 Mkr första året. * En miljard i statlig satsning på kommunerna innebär för Upplands Väsby ca 4,1 Mkr * 10 öre i utdebitering påverkar skatteintäkterna med 7,4 Mkr år Anvisningar till budgetunderlagen Arbetet med framtagande av Flerårsplan med budget för åren har påbörjats. Till stöd och grund för arbetet finns flerårsplanen för perioden , som antogs av kommunfullmäktige i december 2009, och årsredovisningen för Övriga styrdokument, som beslutats av kommunfullmäktige, ska beaktas och inarbetas i flerårsplanen. Nämnderna ska årligen utarbeta en internkontrollplan i samband med verksamhetsplaneringen under hösten. Den gemensamma modellen för internkontroll ska användas. Återrapportering sker till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Nämndens ansvar framgår av internkontrollreglementet, som beslutats av kommunfullmäktige, och utgör en del av kommunens ledningssystem. Nästa steg är att nämnder och kontor tar fram underlag för det fortsatta budgetarbetet. Respektive nämnd/förvaltning ska lämna en samlad bild över utvecklingen inom sitt ansvarsområde och de särskilt viktiga verksamhetsfrågorna ska lyftas fram. Följande områden ska behandlas i respektive nämnd/kontors budgetunderlag: 10

16 Analys av utfallet 2009 och det ekonomiska läget för 2010; kommer effektiviseringarna att klaras av och vilka ytterligare effektiviseringar kan ske Måluppfyllelse och lägesavstämning av nämndens verksamhetsplan Särskilda uppdrag, som nämnden erhållit från kommunfullmäktiges flerårsplan Ekonomisk översikt, med volymutveckling (demografisk utveckling) Redovisning av åtgärder enligt strategin för ekonomisk balans Konsekvenser och effekter av att pris- och lönekompensation inte tillförs kommunersättningarna Investeringar med driftkostnadskonsekvenser Mer detaljerade tekniska anvisningar och blanketter utformas av kommunledningskontoret och skickas till berörda kontor. Beslutsverktyget Stratsys kommer att användas för redovisning av budgetförutsättningarna till kommunfullmäktige. Tidplan Anvisningarna antas av kommunstyrelsen den 8 mars Budgetunderlagen skall lämnas senast den 12 april 2010 till Kommunledningskontoret, Karin Holmlund. Nämnderna ska besluta om budgetunderlagen senast den 26 april Under april och maj sker budgetberedningar med dialog. Dialogtillfällen sker enligt tidigare fastställd tidplan. Kommunstyrelsen behandlar Flerårsplan med budget den 7 juni 2010 och kommunfullmäktige beslutar om densamma den 21 juni Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Anette Ömossa Ekonomidirektör 11

17

18

19 UTKAST, YTTRANDE Stadsbyggnadskontoret Gösta Norén Dnr: Fax BN/2010:5 Kommunstyrelsen Yttrande över underlag rörande ansökan om nytt miljötillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport i Sigtuna kommun, enligt miljöbalken. Ärendebeskrivning LFV Stockholm-Arlanda Airport har tagit fram ett underlag för samråd rörande ansökan om nytt tillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport i Sigtuna kommun enligt miljöbalkens regelverk. LFV överväger att ansöka om ett miljötillstånd som innebär att LFV kan fortsätta operera flygplatsen i huvudsak som dagens beslut enligt miljödomstolen medger fram till Synpunkter på detta underlag skall vara LFV tillhanda senast den 15 mars Detta förslag till yttrande har utarbetats av Planeringschef Gösta Norén och Miljö- och hälsoskyddschef Hans Gustafsson. Upplands Väsby kommun kommer i detta yttrande i första hand begära kompletteringar av underlaget och i mindre grad framföra bestämda ståndpunkter innan alla utredningar och andra förutsättningar är klarlagda. Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår att Kommunstyrelsen beslutar att föreliggande yttrande daterat , som är utarbetat av Stadsbyggnadskontoret i samråd med Miljö- och hälsoskyddskontoret, lämnas in som Kommunstyrelsens eget yttrande. Bakgrund 1

20 LFV Stockholm-Arlanda Airport har tagit fram ett underlag för samråd rörande ansökan om nytt tillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport i Sigtuna kommun enligt miljöbalkens regelverk. LFV överväger att ansöka om ett miljötillstånd som innebär att LFV kan fortsätta operera flygplatsen i huvudsak som dagens beslut enligt miljödomstolen medger fram till Synpunkter på detta underlag skall vara LFV tillhanda senast den 15 mars Detta förslag till yttrande har utarbetats av Planeringschef Gösta Norén och Miljö- och hälsoskyddschef Hans Gustafsson. Upplands Väsby kommun kommer i detta yttrande i första hand begära kompletteringar av underlaget och i mindre grad framföra bestämda ståndpunkter innan alla utredningar och andra förutsättningar är klarlagda. Stadsbyggnads- och Miljö- och hälsoskyddskontorets synpunkter. I samrådshandlingarna bör följande utvecklas. Bankapacitet mm Vid samrådet samt till viss del i handlingarna talas om andra alternativ än det grundalternativ som beskrivs i underlaget. Det ställdes även en del frågor vid samrådet den 14 och 26 januari och i den efterföljande diskussionen kom alternativa bananvändningsmönster upp. Det framgår inte tydligt av samrådsunderlaget vilken bankapacitet (viktigt vid högtrafiken, peaktid) som LFV ansöker om. I den diskussion som fördes vid samrådet uttalades det några gånger från LFV s sida att andra bananvändningsmönster än det sökta ger en minskad bankapacitet. Hur stor minskningen var i dessa alternativa mönster uppgavs inte. I ansökan måste det därför finnas resonemang kring samtliga möjliga alternativa bananvändningsmönster samt hur stor kapacitetsminskningen (eller ökningen) blir för varje beskrivet mönster. De bananvändningsmönster som diskuterades vid samrådet eller på annat sätt har framförts kan vara kurvade inflygningar, inflygning på gemensam bana mot 01L och därefter landning på 01R och 01L, landning oberoenden och parallellt norrifrån på 19L och 19R, omvänt bananvändningsmönster etc. Det finns säkert ett antal ytterligare bananvändningsalternativ att tillgå. Enligt kommunens bedömning är det inte tillräckligt att bara skriva eller säga att det blir en minskning av bankapaciteten om det sökta alternativet inte blir av. Eller att störningen ökar på andra platser. Det måste finnas en beskrivning över andelen bullerstörda och var de bullerstörda finns rent geografiskt i dessa olika mönster. Även en beskrivning av övriga miljöeffekter bör finnas. 2

21 Det är enligt kommunens uppfattning inte relevant att som på sid 37 jämföra bullereffekter av starter och inflygningar mm enbart med den minsta tätorten i Sigtuna kommun, Rosersberg på (ca 1200 inv), med Upplands Väsby C eftersom vår tätort har invånare. Enligt kommunens uppfattning bör utvecklingen vad avser flygbuller då också jämföras med vad som händer i Märsta och Sigtuna som är de större tätorterna i Sigtuna kommun. Upplands Väsby kommun anser också att de beslut som fattats av regeringen 1991, av koncessionsnämnden för miljöskydd 1993 och av miljööverdomstolen 2008 d v s att överflygningar över Upplands Väsby tätort inte är tillåtna, måste vara en grundförutsättning när flygvägar, bananvändningsmönster mm konstrueras. Kommunen kan inte se att detta är en förutsättning i den ansökan som LFV Arlanda nu samrått ikring. På sid 4 säger LFV att man arbetar med en översyn flygvägssystemet för att finna en ur miljösynpunkt optimal hantering av flygtrafiken. På sid 9 säger LFV att om inte något av dessa alternativ accepteras av miljödomstolen kan LFV tvingas att antingen kraftigt begränsa trafiken vid flygplatsen eller anlägga ytterliggare rullbanekapacitet av miljöskäl. Kommunen anser att om LFV inte kan visa, i sitt underlag för ansökan om nytt miljötillstånd, att man kan klara kravet från regeringsbeslutet 1991 om villkoren för en ny tredje bana och som senast bekräftats av miljööver-domstolen 2008, om att undvika överflygning av Väsby tätort, så bör man undersöka vad en ny rullbana parallellt med bana 2 i öst-västlig riktning skulle ge för konsekvenser av antalet bullerstörda mm. Denna belysning är relevant eftersom det är hela miljötillståndet som skall prövas för Arlanda och inte som 1991 bara för rullbana 3. Det innebär att man inte bara behöver utgå från nuvarande läge, utan som LFV själva har påpekat så är det den optimala hanteringen av flygtrafiken ur miljösynpunkt som LFV skall framlägga i sin ansökan. Det bananvändningsmönster som framgent ska användas efter domstolens beslut måste enligt kommunens uppfattning vara ett resultat av en avvägning mellan i första hand andelen bullerstörda samt uppnådd bankapacitet. Här borde det vara möjligt att hitta kompromisser och samförstånd som minimerar antalet bullerstörda i såväl Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna som Knivsta kommuner. Avvikelse från SID Vid tidigare domstolsförhandlingar har denna fråga om att följa flygvägarna diskuterats livligt. Det har funnits alternativ kopplat till avståndet från banans ände samt alternativ kopplat till bullernivåer. En risk med att avvika vid en viss höjd kopplat till det aktuella flygplanets bullervärden är att marginalerna kan vara för små. Vilket kan innebära att man bullrar exakt 70 db(a) eller till och med någon till några decibel över 70 db(a). Det är önskvärt att i de fall avvikelsen från SID sker på det sätt LFV ansöker om; tillräcklig marginal i höjd eller decibel finns så att bullerhändelser över 70 db(a) aldrig inträffar vid dessa händelser. Detta naturligtvis bortsett från eventuella händelser orsakade av säkerhetssituationer. 3

22 Förlängning av bana 3 I samrådshandlingarna finns ett kort stycke som beskriver en eventuell förlängning av bana 3 norrut. Detta skulle i sin tur förflytta bullerkurvan för maximalnivåer norrut och något minska bullerstörningen över de centrala delarna av Upplands Väsby. Detta stycket borde utvecklas ytterligare dels avseende ekonomin, de tekniska lösningarna samt en redovisning var bullerkurvan hamnar och hur många boende som påverkas av förändringen. Övrigt Upplands Väsby kommun anser att det inte finns någon anledning att ändra på nattbegreppet i Sverige. Vi föreslår således att natt är mellan kl Den fortsatta processen om eventuell fördelning av trafiken på bana 1 och bana 3 bör föras med berörda medborgare i alla kommunerna. Kommunledningskontoret Stadsbyggnadskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Per Lagheim Stadsarkitekt/Enhetschef Miljö- och Hälsoskyddskontoret Hans Gustafsson Miljö- och hälsoskyddschef 4

23

24

25

26 Val av ledamot och ny ersättare i kommunstyrelsens produktionsutskott Ärendebeskrivning Åsa Hagman (S) har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i kommunstyrelsen och kommunstyrelsens produktionsutskott. Kommunfullmäktige beviljade avsägelsen vid sitt sammanträde den 15 februari Kommunstyrelsen ska mot bakgrund av detta utse ny ledamot i kommunstyrelsen produktionsutskott. Förslag till beslut Kommunstyrelsen utser Eva Rundkvist (S) till ny ledamot och Leif Berglund (S) till ny ersättare i kommunstyrelsens produktionsutskott.

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

1 Budgetanvisningar 2017 KA 2016/195 Jörgen Karlsson. Kommunfullmäktige sammanträder i Kungshamns Folkets Hus kl 17.30 samma dag.

1 Budgetanvisningar 2017 KA 2016/195 Jörgen Karlsson. Kommunfullmäktige sammanträder i Kungshamns Folkets Hus kl 17.30 samma dag. Kallelse 2016-04-07 Kallelse till EXTRA kommunstyrelse Tid Torsdagen den 21 april 2016 kl. 17.15 Plats Ordförande Kungshamns Folkets Hus Mats Abrahamsson Ärende sammanträde Dnr Föredragande 1 Budgetanvisningar

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2013

BOKSLUTSRAPPORT 2013 BOKSLUTSRAPPORT 2013 Resultat 59,9 mkr, 3,3 % (2012: 26,6 mkr, 1,5 %) Budget 35,8 mkr (2012: 23,2 mkr) Avvikelse 24,1 mkr (2012: 3,4 mkr) Bokslutsrapporten presenterar det ekonomiska resultatet för kommunen

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

OBS! Tiden. KALLELSE. Kommunstyrelsens ledningsutskott. Kommunkontoret i Bergsjö. Tid: Torsdag 1 oktober 2015 kl. 13:00. 1. Val av justerare.

OBS! Tiden. KALLELSE. Kommunstyrelsens ledningsutskott. Kommunkontoret i Bergsjö. Tid: Torsdag 1 oktober 2015 kl. 13:00. 1. Val av justerare. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. OBS! Tiden. Plats: Kommunkontoret i Bergsjö. Utskottens presidier och företrädare

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Förstklassig välfärd för alla Väsbybor

Förstklassig välfärd för alla Väsbybor Förstklassig välfärd för alla Väsbybor Det sägs att tiden förändrar saker, men man måste faktiskt ändra dem själv. Andy Warhol INNEHÅLL Den här skriften beskriver hur Upplands Väsby kommun leds och styrs

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt miljötillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport

Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt miljötillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2010-06-15 Dnr 542-3334-10 Rv Stockholm-Arlanda Airport Swedavia Att: Anette Näs 190 45 Stockholm-Arlanda Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-03-29 39 Miljötillstånd verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport (KS 2010.021) Beslut Näringslivs- och

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2014-08-06 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se KS/2014:230 20922 Kommunstyrelsen Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Förslag

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

PM-granskningsanteckningar

PM-granskningsanteckningar PM-granskningsanteckningar Datum 4 februari 2005 Till Från Kontor Angående i Finspång Susanne Svensson och Lars Rydvall Norrköping God ekonomisk hushållning 1 Syfte och bakgrund Kommunernas ekonomiska

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Förbundsöverenskommelse

Förbundsöverenskommelse Förbundsöverenskommelse 2012-12-17 Överenskommelse mellan medlemmarna och kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland KS-834/2012 Antaget av kommunfullmäktige i Norrköpings kommun 2012-12-17 210

Läs mer

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen...

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011

Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011 Allmänna utskottet 2012 06 07 49 5 Socialnämnden 2012 06 20 103 8 Dnr 2011/645 70 Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011 Bilagor: Övergripande granskning av socialnämnden 2011 Tjänsteutlåtande

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 SUNNE KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

53e VALLENTUNA KOMMUN. iirendet i korthet. Månadsuppföljning februari 2013, samtl ga nämnder (KS ) Propositionsordning. Handlingar.

53e VALLENTUNA KOMMUN. iirendet i korthet. Månadsuppföljning februari 2013, samtl ga nämnder (KS ) Propositionsordning. Handlingar. VALLENTUNA KOMMUN Kom mu nstyrelsens a rbetsutskott Sa m ma nträdesprotokol I 20L3-03-2L 12 (16) 53e Månadsuppföljning februari, samtl ga nämnder (KS.093) Beslut Arbetsutskottet föreslår att: Kommunstyrelsen

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Policy för verksamhets- och ekonomistyrning. Policy för verksamhetsoch ekonomistyrning. för Falköpings kommun

Policy för verksamhets- och ekonomistyrning. Policy för verksamhetsoch ekonomistyrning. för Falköpings kommun Policy för verksamhetsoch ekonomistyrning för Falköpings kommun Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Syfte 3 3. Styrmodellen 4 4. Anslagningsbindningsnivå 4 4.1 Kommunfullmäktige 5 4.2 Kommunstyrelse

Läs mer

Handlingsplan för ekonomi i balans

Handlingsplan för ekonomi i balans 2016-04-27 Handlingsplan för ekonomi i balans Bakgrund Det är befolkningsantalet som styr de intäkter i form av skatteintäkter och statsbidrag som en kommun har till sitt förfogande. Den negativa befolkningsutvecklingen

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 Anders Nilsson Jonas Eriksson Mona Fridell 2016-01-22 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika GOTLAND Det beror på om man vill göra en övergripande

Läs mer

God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling.

God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling. God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling 11 maj 2015 Målstyrning i landstinget Landstingets övergripande mål Medborgare

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Flerårsplan. med budget 2011 2013

Flerårsplan. med budget 2011 2013 Flerårsplan med budget 2011 2013 Innehållsförteckning 2010-06-04 Sid 1. Kommunalråden har ordet 2 2. Flerårsplan med budget det viktigaste styrdokumentet 3 2.1 Inledning 3 2.2 Måluppfyllelse för god hushållning

Läs mer

kort- version Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018

kort- version Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018 kortversion Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018 Sammanfattning Allmänna förutsättningar Region Skåne är en permanent region med ett uppdrag att främja hållbarhet och tillväxt.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 3 2013-09-24 285 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS 2013-322

Läs mer

Budgetdirektiv samt ramar för

Budgetdirektiv samt ramar för 2011-05-31 1 (12) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2011/251-041 Kommunstyrelsen Budgetdirektiv samt ramar för 2012-2014 Förslag till beslut 1. De ekonomiska ramar som anges i bilaga 1 skall ligga till grund för nämndernas

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Ledning och styrprinciper

Ledning och styrprinciper TÖREBODA KOMMUN Ledning och styrprinciper Utkast nov 2010 4 Innehåll Politisk organisation:... 3 Förvaltningsorganisation:... 3 Dialogen... 4 Ekonomistyrning... 5 Mål- och budgetprocess... 5 Kommunfullmäktige...

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan JOKKMOKKS KOMMUN Budget 2017 Styrprinciper Ekonomisk treårsplan 1 Jokkmokks kommuns styrmodell 1.1 Styrmodellens struktur och styrprinciper Visionsdokument Ett nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Komplettering till flerårsplan med budget

Komplettering till flerårsplan med budget 2016-10-27 Bilaga 1 Komplettering till flerårsplan med budget 2017-2019 Kommunfullmäktige beslutade den 20 juni 2016 om flerårsplan med budget för åren 2017-2019. Styrelser, nämnder och utskott har mot

Läs mer

Kommunstyrelsen (2) 147 Yttrande över remiss av regeringsuppdrag om Stockholmsregionens behov av bostäder (KS/2012:282)

Kommunstyrelsen (2) 147 Yttrande över remiss av regeringsuppdrag om Stockholmsregionens behov av bostäder (KS/2012:282) Utdrag ur sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2012-11-12 1(2) 147 Yttrande över remiss av regeringsuppdrag om Stockholmsregionens behov av bostäder (KS/2012:282) Ärendebeskrivning

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner Kommunfullmäktige 2010 11 29 180 427 Kommunstyrelsen 2010 11 15 210 510 2010 10 18 31 4 Dnr 10.361 04 novkf15 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2011 2013 och komplettering med de kommunala bolagens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner Kommunstyrelsen 2009-11-16 212 557 Budgetutskottet 2009-10-26 32 2 Arbets- och personalutskottet 2009-11-16 248 540 Dnr 09.408-04 novkf19 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2010-2012 och komplettering

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 80 Den 2016-11-14 80 Dnr 2016/00327 Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Förslag till beslut. Kommunstyrelsen 2010-12-06. 1. Information om Arlanda - Ny tillståndsansökan. Ärendet föredras för information.

Förslag till beslut. Kommunstyrelsen 2010-12-06. 1. Information om Arlanda - Ny tillståndsansökan. Ärendet föredras för information. Förslag till beslut Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2010-12-06 1. Information om Arlanda - Ny tillståndsansökan t föredras för information. Föredragande: Hans Gustafsson 2. Meddelanden Bilaga: Tillkommande

Läs mer

1 utdragsbeslyrkande. Dnr 14KS/025 1 Koinmunstyrelsen Förslag till riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsens förslag

1 utdragsbeslyrkande. Dnr 14KS/025 1 Koinmunstyrelsen Förslag till riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsens förslag VÄRMDÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid 11 av 40 Kommunstyrelsen 2014-05-07 Dnr 14KS/025 1 Koinmunstyrelsen 2014-05-0 7 84 Förslag till riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsens förslag

Läs mer

Utbildning Oxelösunds kommun

Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda/tjänstemän 17 november 2015 Agenda Vad är ett Kommunalt resultat? Vad säger Kommunallagen? Vad är Balanskravet? Vad betyder God ekonomisk hushållning?

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun 'ii sala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 11 (24) 208 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun Dnr 2013(330 INLEDNING Från och med 1 januari

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut KELP 2010 2012 Bilaga till Strategi- och budgetplan 2010 Kommunfullmäktiges beslut 2009-11-18 Innehållsförteckning KELP 2010 2012 2 Bilagor Bilaga 1 Driftbudget på anslagsnivå Bilaga 2 Finansförvaltning

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar 20162018

Ekonomiska förutsättningar 20162018 Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2012-03-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt verksamhetsplan för år 2012 är 10,5 mkr.

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Därutöver har kommunfullmäktige beslutat om följande specifika uppdrag för Barn- och utbildningsnämnden 2011.

Därutöver har kommunfullmäktige beslutat om följande specifika uppdrag för Barn- och utbildningsnämnden 2011. Information Datum 2011-02-17 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Stefan Bergdoff 0346-886408 stefan.bergdoff@falkenberg.se Info-ärende på BUN 2011-02-23 Internbudget 2011 Uppdrag från Kommunfullmäktige

Läs mer

Möte mellan Luftfartsverket och föreningen Boende mot Buller i Norra Sollentuna

Möte mellan Luftfartsverket och föreningen Boende mot Buller i Norra Sollentuna Föreningen Boende mot Buller i Norra Sollentuna c/o Nora Woodward Norrgårdsvägen 6 B 192 69 SOLLENTUNA Upprättad av Datum Beteckning Anders Ledin 2004-03-16 Direkttelefon Ert datum Er referens 08-797 60

Läs mer

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 1(11) KS 2011/0010 Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 Denna samordnas med ärendet KS 2011/0009 som gäller Budgetprognos 1, år 2011. Förslaget förutsätter fastighetsnämndens förslag

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Månadsrapport februari

Månadsrapport februari 2012-03-29 1 (7) Kommunstyrelsen Månadsrapport februari Beslutsunderlag Kommunkontorets skrivelse den 29 mars 2012. Sammanfattning Stadens resultat uppgick efter februari månad till 23,9 mnkr, vilket är

Läs mer

Utveckling av förutsättningarna för tennisverksamhet i kommunen

Utveckling av förutsättningarna för tennisverksamhet i kommunen Tjänsteutlåtande Utvecklingsstrateg 2014-05-26 Per-Ola Lindahl 08-590 970 35 Dnr: Per-Ola.Lindahl@upplandsvasby.se KS/2014:75 20561 Kommunstyrelsen Utveckling av förutsättningarna för tennisverksamhet

Läs mer

Styrsystem för Växjö kommun

Styrsystem för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-09 Styrsystem för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Uvecklingschefen Dokumentnamn Styrsystem för Växjö kommun - antaget 2011-04-19 Fastställd/Upprättad

Läs mer

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 1 (34) Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Ar rvidsjaurs kommun Om arbetet med attt omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 2 (34) 3 (34) 4 (34) 5 (34)

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Dnr: 2009/797 042 1(10) Administrativa sektorn Bo Ekström 2010-06-17 Budgetberedningen FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Förvaltningens arbetssätt

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Månadsrapport oktober

Månadsrapport oktober Månadsrapport oktober Resultat jan-okt 58,1 mkr Årsprognos 31,9 mkr (1,5%) Årsprognos sept 27,7 mkr (1,7%) Budget 41,2 mkr (2,2 %) Avvikelse -9,3 mkr Prognos investeringar 214 mkr (69 % av budget 312 mkr)

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer