Meddelanden. Meddelas och läggs till handlingarna. Protokoll från Gestalningsrådets möte nr
|
|
- Ann-Christin Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Meddelanden Meddelas och läggs till handlingarna. Protokoll från Gestalningsrådets möte nr Gamla Vilundabadet stängs den 15 februari 2010 Tillkommande meddelande Högsta Domstolen dom angående ansökan om ändring av villkor för tillstånd till verksamhet vid Stockholm - Arlanda flygplats i Sigtuna kommun, Stockholms län.
2 Anmälan av beslut i delegationsärenden Meddelas och läggs till handlingarna. Ekonomidirektören Upplåning från AB Väsbyhem Upphandling av verksamhetssystem för barnomsorg, grundskola, kultur- och musikskola, gymnasium och VUX SFI Exploateringschefen Underrättelse enligt förköpslagen, Sanda 1:238, Vikingavägen Underrättelse enligt förköpslagen, Grimsta 5:20, Björnbärsvägen 16 Exploateringsingenjören Underrättelse enligt förköpslagen Övra Runby 2:223, Nyvägen 2A Planeringschefen Köpekontrakt, industrifastighet, Skälby 2:7 Personal Rektor Vilunda gymnasium 2 st visstidsanställningar, 1 st timavlönad Tillkommande delegationsbeslut Rektor Vilunda gymnasium 1 st timavlönad
3 Exploateringsingenjören Underrättelse enligt förköpslagen Sanda 1:145, Stubbgränd Underrättelse enligt förköpslagen, Sanda 1:138, Stubbgränd Underrättelse enligt förköpslagen; Sanda 1:248, Vikingavägen 38 Ekonomidirektören Upphandling Rekryteringsverktyg Kommundirektören Avtal parkeringsplatser inom blivande planområde Fyrkanten Exploateringschefen Underrättelse enligt förköpslagen Odenslunda 1:604, Vallentunavägen 111
4 Tjänsteutlåtande Controller/Budget Karin Holmlund Dnr: Fax KS/2009:283 Kommunstyrelsen Anvisningar till flerårsplan med budget Ärendebeskrivning Flerårsplan med budget för Upplands Väsby kommun är det viktigaste styrdokumentet som syftar till att styra utvecklingen de närmaste tre åren. För att kommunfullmäktiges mål ska uppnås finns en gemensam modell för målstyrningen i hela kommunen som underlättar omvandlingen av den politiska viljan i kommunens verksamhet. Processen som ska vara ett stöd och utgångspunkt för att utveckla verksamheten för politiker, chefer och medarbetare, finns beskriven i ledningssystemet för Upplands Väsby kommun. Utifrån ledningssystemet presenteras nedan några principer för arbetet i budgetprocessen. - Budgetprocessen ska i högre grad inriktas på uppföljning av mål och resultat med ökad inriktning på kund och medborgare samt för en hållbar utveckling i kommunen. Det övergripande målet om god ekonomisk hushållning ska eftersträvas. Detta innebär att förutom de finansiella målen ska den av kommunen finansierade verksamhetens kvalitet och ändamålsenlighet samt kostnadseffektivitet följas och mätas. - I kommunens resursfördelningssystem styrs nämndernas verksamheter genom uppdrag, mål och kommunersättning, som kommunfullmäktige beslutar om. Resursfördelningen bygger på självkostnadsprincipen med prestationer och nyckeltal som huvudsaklig grund. De ekonomiska förutsättningarna utgör grunden för finansiering av välfärdstjänsterna. Respektive nämnd ansvarar därefter för sina ersättningsmodeller och kommunstyrelsen är ansvarig för huvudprinciperna. - Flerårsplan med budget är det dokument som styr kommunens verksamhet både när det gäller verksamhet och ekonomi. Planeringsperioden sträcker sig över de närmaste tre åren. Måluppfyllelsen utifrån kommunfullmäktiges övergripande mål mäts och följs upp i styrkort som säkerställer att en helhetssyn ges i bedömningen av verksamheten. 1
5 - Kommunstyrelsen har beslutat att vidareutveckla ledningssystemet, version 2.0. Utvecklingen ska stödja den nya kommunorganisationen och samarbetet med externa leverantörer av välfärdstjänster. En annan del i utvecklingen är att öka fokus på samhällsfrågorna och miljöledningssystemet. Mot bakgrund av detta justeras perspektiven i planeringsprocessen till att omfatta: kund, samhälle & miljö, ekonomi och medarbetare. Information och utbildning i denna utveckling kommer att ges till kontoren i början på mars. Följande områden ska behandlas i respektive nämnd/kontors budgetunderlag: Analys av utfallet 2009 och det ekonomiska läget för 2010; kommer effektiviseringarna att klaras av och vilka ytterligare effektiviseringar kan ske Måluppfyllelse och lägesavstämning av nämndens verksamhetsplan Särskilda uppdrag, som nämnden erhållit från kommunfullmäktiges flerårsplan Ekonomisk översikt, med volymutveckling (demografisk utveckling) Redovisning av åtgärder enligt strategin för ekonomisk balans Konsekvenser och effekter av att pris- och lönekompensation inte tillförs kommunersättningarna Investeringar med driftkostnadskonsekvenser Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar anta anvisningar till flerårsplan med budget Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Anette Ömossa Ekonomidirektör Bilaga: Anvisningar till flerårsplan med budget , daterad
6 Bilaga Controller/Budget Karin Holmlund Dnr: Fax KS/2009:283 Kommunstyrelsen Anvisningar till flerårsplan med budget Ärendebeskrivning Flerårsplan med budget för Upplands Väsby kommun är det viktigaste styrdokumentet som syftar till att styra utvecklingen de närmaste tre åren. För att kommunfullmäktiges mål ska uppnås finns en gemensam modell för målstyrningen i hela kommunen som underlättar omvandlingen av den politiska viljan i kommunens verksamhet. Processen som ska vara ett stöd och utgångspunkt för att utveckla verksamheten för politiker, chefer och medarbetare, finns beskriven i ledningssystemet för Upplands Väsby kommun. Det viktigaste styrdokumentet Utifrån ledningssystemet presenteras nedan några principer för arbetet i budgetprocessen. - Budgetprocessen ska i högre grad inriktas på uppföljning av mål och resultat med ökad inriktning på kund och medborgare samt för en hållbar utveckling i kommunen. Det övergripande målet om god ekonomisk hushållning ska eftersträvas. Detta innebär att förutom de finansiella målen ska den av kommunen finansierade verksamhetens kvalitet och ändamålsenlighet samt kostnadseffektivitet följas och mätas. - I kommunens resursfördelningssystem styrs nämndernas verksamheter genom uppdrag, mål och kommunersättning, som kommunfullmäktige beslutar om. Resursfördelningen bygger på självkostnadsprincipen med prestationer och nyckeltal som huvudsaklig grund. De ekonomiska förutsättningarna utgör grunden för finansiering av välfärdstjänsterna. Respektive nämnd ansvarar därefter för sina ersättningsmodeller och kommunstyrelsen är ansvarig för huvudprinciperna. - Flerårsplan med budget är det dokument som styr kommunens verksamhet både när det gäller verksamhet och ekonomi. Planeringsperioden sträcker sig över de närmaste tre åren. Måluppfyllelsen utifrån kommunfullmäktiges övergripande mål mäts och följs upp i styrkort som säkerställer att en helhetssyn ges i bedömningen av verksamheten. 1
7 - Kommunstyrelsen har beslutat att vidareutveckla ledningssystemet, version 2.0. Utvecklingen ska stödja den nya kommunorganisationen och samarbetet med externa leverantörer av välfärdstjänster. En annan del i utvecklingen är att öka fokus på samhällsfrågorna och miljöledningssystemet. Mot bakgrund av detta justeras perspektiven i planeringsprocessen till att omfatta: kund, samhälle & miljö, ekonomi och medarbetare. Information och utbildning i denna utveckling kommer att ges till kontoren i början på mars. I det följande beskrivs de olika stegen i planeringsprocessen: En grundläggande förutsättning för planeringen är att se kommunen i ett omvärldsperspektiv. För kommuner liksom för företag spelar omvärlden i ett internationellt, nationellt och regionalt perspektiv en allt större roll. Framtagande av flerårsplan med budget påbörjas efter arbetet med årsredovisningen och utgår från analyser av föregående års resultat och årets budget med prognoser för året. Anvisningar till nämnders förutsättningar och budgetunderlag till kommunfullmäktiges flerårsplan tas fram centralt under februari och beslutas av kommunstyrelsen i början av mars. Nämnders budgetunderlag ska lämnas till kommunstyrelsen i mitten av april och omfattar en kortfattad beskrivning och analys av o verksamhetens måluppfyllelse för de olika perspektiven o den ekonomiska utvecklingen o risk och väsentlighet o demografisk utveckling kopplat till verksamhetsområdet (påverkan på volymer, ekonomi, investeringar, rekrytering/avveckling, planering av lokaler etc.) o demografisk utveckling i ett längre perspektiv, 5-10 år, med beskrivning av konsekvenser o övriga verksamhetsförändringar (ex lagstiftning, förändrade behov) o nämndens uppdrag, prioriteringar och ersättningsmodeller och ersättningsnivåer. Dialog om mål och resultat i planeringsförutsättningarna sker regelbundet under året, enligt fastställd tidplan, mellan budgetberedningen och nämnden/kontoret. Kommunfullmäktige beslutar om mål och uppdrag, kommunersättning, investeringar, resultatbudget och balansbudget, på sitt sammanträde i juni. Under oktober återkopplar nämnderna i sin verksamhetsplan med uppdrag, mål och kommunersättning. Återkopplingen utgör grund för överenskommelse om mål, uppdrag, resurser samt ersättningsmodeller, som ska spegla den verksamhetsplan med årsbudget som nämnden ska besluta om senast i mitten av november. Verksamhetsplanen med årsbudget delges kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 2
8 Om de ekonomiska förutsättningarna förändras väsentligt sedan budgeten i juni, fastställs den slutliga flerårsplanen med budget i november. Detta får anses vara ett undantag och påverkar även nämndernas tidsplan för arbetet med verksamhetsplan med årsbudget. Roller och uppgifter Kommunfullmäktige beslutade den 15 december 2008, 175, om en ny kommunorganisation från den 1 januari Ett av syftena med den förändrade organisationen är att på ett tydligare sätt framhålla roller och uppgifter med anledning av förändrat system för att tillhandahålla kommunalt finansierade välfärdstjänster. Det andra syftet är effektivisering, samordning och standardisering, eftersom den kommunala organisationen idag är betydligt mindre än tidigare. Den nya organisationen innebär att nämnderna/utskotten har lite olika uppdrag i processen att lämna budgetförutsättningar till kommunfullmäktige. Alla nämnder och utskott ska föra dialog med Stöd och Process om behov av stödtjänster. Information om kostnad erhålls från Stöd och Process, se nedan. Kundvalsnämnderna ska utifrån behov, demografi och mål, beräkna volymer för välfärdstjänster. Dessutom ska ersättningsmodeller och nivåer för de olika tjänsterna tydligt framgå i budgetmaterialet. Kundvalskontoret ska ge preliminära förhandsbesked om nivåerna till Väsby Välfärd. Utskottet för Väsby Välfärd ska göra en egen bedömning av volymer, dock i samarbete med kundvalsnämnderna. Utifrån antagna volymer ska en kostnads- och intäktsanalys göras för verksamheterna på en övergripande nivå. Utskottet för Stöd och Process ska i dialog med alla nämnder och utskott uppskatta behovet av stödtjänster. Därefter redovisas en kostnads- och intäktsanalys för verksamheterna på en övergripande nivå. Tekniska nämnden lämnar information om hyresnivåer. Omvärldsanalys Upplands Väsby i stor förändring Upplands Väsby har genomgått en stor förändring under de senaste åren. Kommunens välfärdstjänster levereras idag av andra företag/aktörer vid sidan av kommunens egen produktion. Detta gäller såväl inom förskola och skola som inom äldreomsorg och stödtjänster som matproduktion, städ, transporter m.m. Bostadssektorn inom kommunen har också genomgått en stor förändring, från ett dominerande kommunalägt hyresföretag till flera aktörer på hyresmarknaden och en ökning av andelen bostadsrätter. 3
9 Andel av verksamheten i kommunal regi År 2006 År 2009 Barnomsorg 84% 25% Grundskola 92% 61% Gymnasieskola 49% 35% Hemtjänst 99% 47% Särskilt boende, äldre 80% 58% Mat, städ och transporter ca 75% ca 0-5% Antal lägenheter i AB Väsbyhem Befolkningsutveckling En faktor, som har mycket stor betydelse för den kommunala ekonomin och verksamheten, är invånarantalet i kommunen. Enligt SCB:s uppgifter uppgick invånarantalet i kommunen per den 31 december 2009 till invånare, vilket är en ökning sedan årsskiftet 2008/2009 med 393 personer, motsvarande 1,0 %. Nedan visas en prognos som gjordes i slutet av december 2009 och är därför inte korrigerad med de slutliga värdena för Ålder/År w Summa Prognosen visar på ett vikande befolkningsunderlag för åldersgruppen 1-5 år, medan åldersgruppen 6-15 år ökar. En kraftig minskning beräknas för gymnasieåldrarna, d.v.s år. De äldre är också en grupp som behöver stöd genom kommunen i olika former. I såväl åldersgruppen år som i den äldsta gruppen, 80 år och äldre, är ökningen kontinuerlig under de närmaste åren, vilket kan väntas kräva ökade resurser. Under mars 2010 kommer en justerad befolkningsprognos att redovisas som tar hänsyn till ändrade förutsättningar jämfört med senaste prognosen. Det ekonomiska läget Omvärldens ekonomi De ekonomiska förutsättningarna har under 2009 präglats av snabba och stora förändringar till följd av den globala finanskrisen och den djupaste konjunktur- 4
10 nedgången sedan andra världskriget. Svensk ekonomi har påbörjat återhämtningen som sker från en låg nivå. Erfarenheter visar att lågkonjunkturer där finansmarknaderna har bidragit till nedgången tenderar att pågå längre och återhämtningen tar tid. Fortfarande finns finansiell oro i världen med bl.a. höjda räntor på sikt. Även om återhämtningen påbörjats kommer effekten av krisen finnas kvar ett antal år framöver innan ekonomin normaliseras. Kommunsektorn står inför strama villkor framöver även när konjunkturen nu vänder uppåt. SKL:s bedömningar och prognoser Den 17 februari 2010 kom SKL med sin senaste bedömning av utvecklingen av vissa nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen. Dessa framgår av följande tabell, vilka ligger till grund för prognosen för skatteunderlagsutvecklingen. Ökning i procent mellan åren BNP i fasta priser -0,5-4,3 3,3 2,7 3,0 3,7 Sysselsättning, timmar 1,0-2,8-0,5 0,0 0,9 1,5 Öppen arbetslöshet, nivå 6,1 8,4 9,5 9,5 8,7 7,7 Timlön 4,8 3,1 2,3 2,3 3,0 3,5 KPI, årsgenomsnitt 3,4-0,3 0,5 1,6 2,2 2,3 Utifrån detta görs en prognos över skatteunderlagsutvecklingen på riksnivå. Av tabellen nedan ses de senaste prognoserna i procent, samt den bedömning, som användes i budgeten från december 2009 (=SKL:s oktoberprognos). Skatteunderlagsutveckling, % Prognos i budget, dec ,8 0,4 2,5 3,4 4,1 Prognos fr SKL i dec ,2 0,9 2,1 3,1 3,6 Prognos fr SKL i febr ,4 1,4 1,7 1,9 3,8 4,6 Sammanfattningsvis är således det ekonomiska läget synnerligen besvärligt och osäkert och utvecklingen de närmaste åren är svårbedömd. Man kan däremot se att konjunkturen sakta vänder och skatteintäkterna är därför något högre i den senaste prognosen jämfört med när flerårsplan med budget fastställdes i december Den senaste förbättringen beror på att ny statistik indikerar att lågkonjunkturen inte kommer att slå fullt så hårt mot arbetsmarknaden som man tidigare trott. Mildare sysselsättningsnedgång och mindre brant uppgång i arbetslösheten ger också skäl att anta större löneökningar mot slutet av perioden vilket även väntas ge större ökningar av pensionsinkomsterna. Det är viktigt att kommunens ekonomi och verksamhet planeras så att reserver finns och att beredskap finns för förändringar om den ekonomiska utvecklingen så kräver. Åtgärder måste snabbt kunna sättas in för att få en ekonomi i balans. Den senaste tidens snabba förändringar visar på betydelsen av att upprätthålla ett resultatmål för kommunen på minst 2 % av skatter, generella statsbidrag och utjämning. I slutet av april kommer en ny skatteunderlagsprognos från SKL. 5
11 Kommunens ekonomiska förutsättningar Mot bakgrund av behovet av förändring och utveckling i kommunen samt det ekonomiskt ansträngda läget med anledning av lågkonjunkturen beslutade kommunfullmäktige i juni 2009 om en MÅLBILD för 2012 enligt följande. Vi är i kapp med bostadsbyggandet och 300 lägenheter byggs varje år. Väsby stad växer fram. Ekonomin är i balans och vi har klarat av omställningsarbetet under finanskrisen. Vi har en väl fungerande organisation som anpassar sig bland annat efter de demografiska förutsättningarna. För att klara det tuffa ekonomiska läget och de framtida utmaningarna samt målbilden 2012, har en strategi för ekonomisk balans utarbetats enligt följande: 1. Ersättningsnivåer för välfärdstjänster 2. Personal och tjänstemannaorganisation 3. Politisk organisation 4. Bygg mera! 5. Fastigheter och investeringar 6. Utveckling av organisation och effektiva processer Bokslut års resultat för kommunen är positivt 6,1 Mkr. Bakom resultatet döljer sig både positiva och negativa delar. Skatteintäkterna som under 2009 försämrats kraftigt i förhållande till budget (-30,5 Mkr) samt ökade kostnader inom individ och familjeomsorg uppvägs till del av genomförda effektiviseringar och omställningar om 21,5 Mkr. Kommunfullmäktige fastställde resultatmålet till 33,2 Mkr för 2009 vilket bidragit till att balanskravet klarats. Skatteintäkter inkl utjämning Den senaste skatteprognosen innebär ökade intäkter med anledning av större befolkningsökning än tidigare prognoser samt en bedömning om bättre skatteunderlagsutveckling från SKL. Skatteintäkter med utjämning m.m. fördelas enligt följande i den senaste prognosen, siffror för 2009 avser bokslut Skatteintäkter 1 410, , , , ,5 Inkomstutjämning 68,3 74,8 80,4 88,0 96,7 Kostnadsutjämning -21,7-13,4-13,5-13,6-13,8 LSS-utjämning 20,4 20,8 21,0 21,2 21,4 Regleringsavgift* -18,7 47,5 7,3-3,3-13,4 Fastighetsavgift 53,7 54,0 54,1 54,2 54,2 Summa 1 512, , , , ,6 * varav 49,1 Mkr i tillfälliga konjunkturstöd
12 Skatteintäkterna minskar 2011 med anledning av att ett tillfälligt konjunkturstöd ges till kommunerna för Det finns idag inga nya besked om extra stöd kommer att ges Besked om detta lämnas tidigast när regeringen presenterar vårpropositionen i mitten av april Resultatmål I flerårsplan med budget som fastställdes av kommunfullmäktige i december 2009 kvarstår resultatmålet om 2 %. Nedan redovisas resultatbudget för Budget Budget Budget Mkr Verksamhetens intäkter 302,1 365,9 392,2 Verksamhetens kostnader , , ,7 Avskrivningar -61,8-65,5-69,8 Verksamhetens nettokostnad , , ,3 Skatteintäkter 1 400, , ,9 Utjämning och generellt statsbidrag 188,9 150,7 141,8 Finansiella intäkter 16,7 4,7 5,1 Finansiella kostnader -7,7-10,4-14,0 Delsumma skatteintäkter och finansnetto 1 598, , ,8 Årets resultat 31,0 31,5 32,5 Med den senaste prognosen för skatteunderlagsutveckling samt befolkning beräknas skatteintäkterna inkl utjämning förändras enligt följande jämfört med beslutad flerårsplan i december 2009: Befolkningsökning 1,1 7,2 14,4 Skatteunderlagsökning 21,8 12,0 17,4 Summa ökning 22,9 19,2 31,8 Ökad befolkning innebär även ökade kostnader för verksamheten som man måste ta hänsyn till i flerårsplanen. De ökade skatteintäkterna ska jämföras med att 1 % i ökade löner och priser motsvarar 15,5 Mkr. Löne- och prisökningar För 2010 och 2011 finns inte avsatt medel för pris- och löneökningar. Eftersom mer verksamhet har lagts ut i privat regi beräknas dessa ökningar med en procentsats på verksamheternas nettokostnader. Det innebär att 1 % i kostnadsökningar betyder ca 15,5 Mkr i ökade kommunersättningar till nämnderna. För 2012 finns avsatt 32 Mkr som motsvarar ca 2 % i kostnadsökningar. Ekonomi i balans med framtida satsningar Det ekonomiska läget är fortfarande kärvt och ovisst. Det har med de senaste bedömningarna blivit något bättre. Men som redovisats är intäkterna fortfarande läg- 7
13 re 2011 och ökningen sker långsamt de närmaste åren. Att resultatmålet fortfarande kan hållas beror dels på konjunkturstödet 2010, dels på de effektiviseringar och omställningar som redan inarbetats i flerårsplanen. Eftersom kostnadsökningar kan förväntas är det viktigt att effektiviseringarna fortsätter som planerat, att strategin för ekonomisk balans fullföljs och att en översyn av tjänsteutbud görs för att klara den ekonomiska situationen. Satsningarna på infrastrukturen och samhällsutvecklingen innebär högre investeringsnivå jämfört med tidigare år och medför behov av extern finansiering och ianspråktagande av konsumtionsutrymme. Ökningen av skatteintäkterna är dock ytterst marginell de kommande åren. Därför är det viktigt att fokusera på de kronor vi har att bedriva verksamhet för. Upplands Väsby kommun måste ha en stabil ekonomi för att klara de påfrestningar som lågkonjunkturen innebär. Samtidigt ska satsningar genomföras för utveckling av Väsby stad, förändringen i demografin samt framtida investeringar rymmas inom ekonomisk ram. För att klara detta måste de förändringar som beslutats i Flerårsplan i november 2009 om strategin för Ekonomi i balans och Målbild 2012 genomföras och få avsedd effekt. Investeringar Investeringsvolymen för åren är, enligt flerårsplan beslutad i december 2009, 511 Mkr. Till detta kommer ombudgeteringar av ej genomförda investeringar t o m Innevarande års investeringsplan, som beslutades av kommunfullmäktige i december 2009, gäller som utgångspunkt. En genomgång av investeringarna får ske under våren 2010, när 2009 års bokslut blivit klart och 2010 års investeringar bättre kan bedömas. Dessutom måste en bedömning ske av vilka investeringar som kan vara aktuella under 2013 och framåt. Klart är dock att hårda prioriteringar måste ske av investeringarna mot bakgrund av de stora investeringar som är på gång och kopplat till skatteunderlagsprognoserna under de närmaste åren. I sammanhanget kan det vara av betydelse att notera att minskade investeringar på 100 Mkr medför 8-10 Mkr i lägre kostnader per år. Pensioner Utvecklingen av pensionskostnaderna för de kommunanställda är också av stor betydelse för kommunens ekonomi och påverkar utrymmet och resurserna för att framledes utveckla de olika verksamheterna. Enligt senaste prognosen över pensionskostnadsutvecklingen från årsskiftet 2008/2009, bedöms ökningarna av pensionskostnaderna bli genomsnittligt runt 4-5 Mkr per år fram t o m Kommunersättningar Nedan redovisas preliminära kommunersättningar för nämnderna Kommunersättningarna ligger kvar på 2010 års löne- och prisnivå, d v s kommunersättningarna är de som beslutades om i flerårsplan med budget För 2013, som ännu inte behandlats, är kommunersättningarna lika som för
14 Nämnd Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Budget 2011 Budget 2012 Kommunstyrelse 87,4 101,7 118,3 116,1 121,9 Räddningstjänst 26,2 26,8 26,8 26,8 26,8 Kommunrevision 1,0 1,1 1,1 1,1 1,1 Barn- och utbildningsnämnd 554,5 560,7 549,9 549,5 551,9 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd 175,1 175,5 174,5 169,1 162,6 Social- och äldrenämnd 507,0 512,7 555,7 549,6 550,9 Nämnd för familjerätt 2,3 2,5 2,5 2,5 2,5 Kultur- och fritidsnämnd 61,0 70,5 81,3 81,6 82,5 Teknisk nämnd 45,8 36,0 31,0 31,8 32,8 Byggnadsnämnd 12,6 12,6 12,7 13,1 12,8 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 8,0 7,9 8,0 8,0 8,0 Summa nämnder 1 480, , , , ,7 HR För att långsiktigt klara de kommunala uppdragen krävs medvetna strategier för kompetensförsörjningen. Lågkonjunkturen gör tillfälligt rekryteringssituationen lättare i vissa yrkesgrupper samtidigt som det fortfarande råder konkurrens om andra svårrekryterade specialistfunktioner. Kommunen är inne i en period med krav på omställning och personalminskning. Ålderstruktur, pensionsavgångar och en i övrigt naturlig personalrörlighet bidrar, men det räcker bara delvis. Krav ställs på snabb omställning för att sänka kostnadsnivån så tidigt som möjligt och 2008 minskade antalet medarbetare i kommunen med sammanlagt cirka 25 %, genom verksamhetsövergångar till privata utförare. Minskningen har fortsatt även 2009 men i betydligt lägre grad. Drivkrafterna har 2009 främst varit dimensionering av och kompetensväxling till den nya kommunorganisationen och att effektivisera och dimensionera verksamheterna inför följderna av lågkonjunkturen. Sammantaget genomförs omställningsprocessen enligt de riktlinjer som finns för omställningsarbete. I vissa fall har dock arbetsbristsituationer och övertalighet funnits och uppsägningar har därför genomförts. Ett generellt anställningsstopp med särskild rekryteringsprövning gäller. Dessutom ska olika åtgärder enligt strategin för ekonomisk balans genomföras t.ex. inventering av vilka visstidsanställningar och projekt som kan avslutas, volymminskning av timavlönad arbetskraft, minskat nyttjande av externa konsulter för längre uppdrag. I den nya kommunorganisationen förutses effektivisering och professionalisering ske genom väsentligt högre grad av samordning och standardisering i gemensam- 9
15 ma stödfunktioner och processer, likväl som nya grupperingar tvärs över traditionella kompetens- och verksamhetsgränser, med väsbybornas behov i fokus. Strategierna för kompetensförsörjningen kräver att kommunens ansträngningar att utvecklas som en modern och attraktiv arbetsgivare måste fortsätta med oförminskad kraft. Även om det kortsiktiga perspektivet tar fasta på omställning och personalminskning, så är det långsiktiga varumärkesbyggandet av största vikt för att långsiktigt kunna rekrytera och behålla personal med rätt kompetens och profil samt att klara generationsväxlingen. Känslighetsanalys Syftet med att göra känslighetsanalyser är att fånga upp vad olika oförutsedda förändringar i omvärlden eller andra förutsättningar betyder för den kommunala ekonomin. I det följande redovisas några nyckeltal, som visar på effekterna om förutsättningarna förändras. Dessa kan användas vid bedömning av olika alternativa scenarier. * 1 %-enhet sämre eller bättre skatteunderlagsutveckling ger ca 14,5 Mkr i lägre eller högre skatteintäkter * 1 %-enhet i kostnadsökning (priser och löner) ger 15,5 Mkr i ökad kommunersättning till nämnderna. * 100 invånare påverkar skatteintäkter, utjämning och bidrag med ca 4,1 Mkr * En byggnadsinvestering på 100 Mkr innebär ökade kapitaltjänstkostnader med 7 Mkr första året. * En miljard i statlig satsning på kommunerna innebär för Upplands Väsby ca 4,1 Mkr * 10 öre i utdebitering påverkar skatteintäkterna med 7,4 Mkr år Anvisningar till budgetunderlagen Arbetet med framtagande av Flerårsplan med budget för åren har påbörjats. Till stöd och grund för arbetet finns flerårsplanen för perioden , som antogs av kommunfullmäktige i december 2009, och årsredovisningen för Övriga styrdokument, som beslutats av kommunfullmäktige, ska beaktas och inarbetas i flerårsplanen. Nämnderna ska årligen utarbeta en internkontrollplan i samband med verksamhetsplaneringen under hösten. Den gemensamma modellen för internkontroll ska användas. Återrapportering sker till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Nämndens ansvar framgår av internkontrollreglementet, som beslutats av kommunfullmäktige, och utgör en del av kommunens ledningssystem. Nästa steg är att nämnder och kontor tar fram underlag för det fortsatta budgetarbetet. Respektive nämnd/förvaltning ska lämna en samlad bild över utvecklingen inom sitt ansvarsområde och de särskilt viktiga verksamhetsfrågorna ska lyftas fram. Följande områden ska behandlas i respektive nämnd/kontors budgetunderlag: 10
16 Analys av utfallet 2009 och det ekonomiska läget för 2010; kommer effektiviseringarna att klaras av och vilka ytterligare effektiviseringar kan ske Måluppfyllelse och lägesavstämning av nämndens verksamhetsplan Särskilda uppdrag, som nämnden erhållit från kommunfullmäktiges flerårsplan Ekonomisk översikt, med volymutveckling (demografisk utveckling) Redovisning av åtgärder enligt strategin för ekonomisk balans Konsekvenser och effekter av att pris- och lönekompensation inte tillförs kommunersättningarna Investeringar med driftkostnadskonsekvenser Mer detaljerade tekniska anvisningar och blanketter utformas av kommunledningskontoret och skickas till berörda kontor. Beslutsverktyget Stratsys kommer att användas för redovisning av budgetförutsättningarna till kommunfullmäktige. Tidplan Anvisningarna antas av kommunstyrelsen den 8 mars Budgetunderlagen skall lämnas senast den 12 april 2010 till Kommunledningskontoret, Karin Holmlund. Nämnderna ska besluta om budgetunderlagen senast den 26 april Under april och maj sker budgetberedningar med dialog. Dialogtillfällen sker enligt tidigare fastställd tidplan. Kommunstyrelsen behandlar Flerårsplan med budget den 7 juni 2010 och kommunfullmäktige beslutar om densamma den 21 juni Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Anette Ömossa Ekonomidirektör 11
17
18
19 UTKAST, YTTRANDE Stadsbyggnadskontoret Gösta Norén Dnr: Fax BN/2010:5 Kommunstyrelsen Yttrande över underlag rörande ansökan om nytt miljötillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport i Sigtuna kommun, enligt miljöbalken. Ärendebeskrivning LFV Stockholm-Arlanda Airport har tagit fram ett underlag för samråd rörande ansökan om nytt tillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport i Sigtuna kommun enligt miljöbalkens regelverk. LFV överväger att ansöka om ett miljötillstånd som innebär att LFV kan fortsätta operera flygplatsen i huvudsak som dagens beslut enligt miljödomstolen medger fram till Synpunkter på detta underlag skall vara LFV tillhanda senast den 15 mars Detta förslag till yttrande har utarbetats av Planeringschef Gösta Norén och Miljö- och hälsoskyddschef Hans Gustafsson. Upplands Väsby kommun kommer i detta yttrande i första hand begära kompletteringar av underlaget och i mindre grad framföra bestämda ståndpunkter innan alla utredningar och andra förutsättningar är klarlagda. Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår att Kommunstyrelsen beslutar att föreliggande yttrande daterat , som är utarbetat av Stadsbyggnadskontoret i samråd med Miljö- och hälsoskyddskontoret, lämnas in som Kommunstyrelsens eget yttrande. Bakgrund 1
20 LFV Stockholm-Arlanda Airport har tagit fram ett underlag för samråd rörande ansökan om nytt tillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport i Sigtuna kommun enligt miljöbalkens regelverk. LFV överväger att ansöka om ett miljötillstånd som innebär att LFV kan fortsätta operera flygplatsen i huvudsak som dagens beslut enligt miljödomstolen medger fram till Synpunkter på detta underlag skall vara LFV tillhanda senast den 15 mars Detta förslag till yttrande har utarbetats av Planeringschef Gösta Norén och Miljö- och hälsoskyddschef Hans Gustafsson. Upplands Väsby kommun kommer i detta yttrande i första hand begära kompletteringar av underlaget och i mindre grad framföra bestämda ståndpunkter innan alla utredningar och andra förutsättningar är klarlagda. Stadsbyggnads- och Miljö- och hälsoskyddskontorets synpunkter. I samrådshandlingarna bör följande utvecklas. Bankapacitet mm Vid samrådet samt till viss del i handlingarna talas om andra alternativ än det grundalternativ som beskrivs i underlaget. Det ställdes även en del frågor vid samrådet den 14 och 26 januari och i den efterföljande diskussionen kom alternativa bananvändningsmönster upp. Det framgår inte tydligt av samrådsunderlaget vilken bankapacitet (viktigt vid högtrafiken, peaktid) som LFV ansöker om. I den diskussion som fördes vid samrådet uttalades det några gånger från LFV s sida att andra bananvändningsmönster än det sökta ger en minskad bankapacitet. Hur stor minskningen var i dessa alternativa mönster uppgavs inte. I ansökan måste det därför finnas resonemang kring samtliga möjliga alternativa bananvändningsmönster samt hur stor kapacitetsminskningen (eller ökningen) blir för varje beskrivet mönster. De bananvändningsmönster som diskuterades vid samrådet eller på annat sätt har framförts kan vara kurvade inflygningar, inflygning på gemensam bana mot 01L och därefter landning på 01R och 01L, landning oberoenden och parallellt norrifrån på 19L och 19R, omvänt bananvändningsmönster etc. Det finns säkert ett antal ytterligare bananvändningsalternativ att tillgå. Enligt kommunens bedömning är det inte tillräckligt att bara skriva eller säga att det blir en minskning av bankapaciteten om det sökta alternativet inte blir av. Eller att störningen ökar på andra platser. Det måste finnas en beskrivning över andelen bullerstörda och var de bullerstörda finns rent geografiskt i dessa olika mönster. Även en beskrivning av övriga miljöeffekter bör finnas. 2
21 Det är enligt kommunens uppfattning inte relevant att som på sid 37 jämföra bullereffekter av starter och inflygningar mm enbart med den minsta tätorten i Sigtuna kommun, Rosersberg på (ca 1200 inv), med Upplands Väsby C eftersom vår tätort har invånare. Enligt kommunens uppfattning bör utvecklingen vad avser flygbuller då också jämföras med vad som händer i Märsta och Sigtuna som är de större tätorterna i Sigtuna kommun. Upplands Väsby kommun anser också att de beslut som fattats av regeringen 1991, av koncessionsnämnden för miljöskydd 1993 och av miljööverdomstolen 2008 d v s att överflygningar över Upplands Väsby tätort inte är tillåtna, måste vara en grundförutsättning när flygvägar, bananvändningsmönster mm konstrueras. Kommunen kan inte se att detta är en förutsättning i den ansökan som LFV Arlanda nu samrått ikring. På sid 4 säger LFV att man arbetar med en översyn flygvägssystemet för att finna en ur miljösynpunkt optimal hantering av flygtrafiken. På sid 9 säger LFV att om inte något av dessa alternativ accepteras av miljödomstolen kan LFV tvingas att antingen kraftigt begränsa trafiken vid flygplatsen eller anlägga ytterliggare rullbanekapacitet av miljöskäl. Kommunen anser att om LFV inte kan visa, i sitt underlag för ansökan om nytt miljötillstånd, att man kan klara kravet från regeringsbeslutet 1991 om villkoren för en ny tredje bana och som senast bekräftats av miljööver-domstolen 2008, om att undvika överflygning av Väsby tätort, så bör man undersöka vad en ny rullbana parallellt med bana 2 i öst-västlig riktning skulle ge för konsekvenser av antalet bullerstörda mm. Denna belysning är relevant eftersom det är hela miljötillståndet som skall prövas för Arlanda och inte som 1991 bara för rullbana 3. Det innebär att man inte bara behöver utgå från nuvarande läge, utan som LFV själva har påpekat så är det den optimala hanteringen av flygtrafiken ur miljösynpunkt som LFV skall framlägga i sin ansökan. Det bananvändningsmönster som framgent ska användas efter domstolens beslut måste enligt kommunens uppfattning vara ett resultat av en avvägning mellan i första hand andelen bullerstörda samt uppnådd bankapacitet. Här borde det vara möjligt att hitta kompromisser och samförstånd som minimerar antalet bullerstörda i såväl Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna som Knivsta kommuner. Avvikelse från SID Vid tidigare domstolsförhandlingar har denna fråga om att följa flygvägarna diskuterats livligt. Det har funnits alternativ kopplat till avståndet från banans ände samt alternativ kopplat till bullernivåer. En risk med att avvika vid en viss höjd kopplat till det aktuella flygplanets bullervärden är att marginalerna kan vara för små. Vilket kan innebära att man bullrar exakt 70 db(a) eller till och med någon till några decibel över 70 db(a). Det är önskvärt att i de fall avvikelsen från SID sker på det sätt LFV ansöker om; tillräcklig marginal i höjd eller decibel finns så att bullerhändelser över 70 db(a) aldrig inträffar vid dessa händelser. Detta naturligtvis bortsett från eventuella händelser orsakade av säkerhetssituationer. 3
22 Förlängning av bana 3 I samrådshandlingarna finns ett kort stycke som beskriver en eventuell förlängning av bana 3 norrut. Detta skulle i sin tur förflytta bullerkurvan för maximalnivåer norrut och något minska bullerstörningen över de centrala delarna av Upplands Väsby. Detta stycket borde utvecklas ytterligare dels avseende ekonomin, de tekniska lösningarna samt en redovisning var bullerkurvan hamnar och hur många boende som påverkas av förändringen. Övrigt Upplands Väsby kommun anser att det inte finns någon anledning att ändra på nattbegreppet i Sverige. Vi föreslår således att natt är mellan kl Den fortsatta processen om eventuell fördelning av trafiken på bana 1 och bana 3 bör föras med berörda medborgare i alla kommunerna. Kommunledningskontoret Stadsbyggnadskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Per Lagheim Stadsarkitekt/Enhetschef Miljö- och Hälsoskyddskontoret Hans Gustafsson Miljö- och hälsoskyddschef 4
23
24
25
26 Val av ledamot och ny ersättare i kommunstyrelsens produktionsutskott Ärendebeskrivning Åsa Hagman (S) har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i kommunstyrelsen och kommunstyrelsens produktionsutskott. Kommunfullmäktige beviljade avsägelsen vid sitt sammanträde den 15 februari Kommunstyrelsen ska mot bakgrund av detta utse ny ledamot i kommunstyrelsen produktionsutskott. Förslag till beslut Kommunstyrelsen utser Eva Rundkvist (S) till ny ledamot och Leif Berglund (S) till ny ersättare i kommunstyrelsens produktionsutskott.
BOKSLUTSRAPPORT 2011
BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar
Läs merBudgetrapport 2013-2015
1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2
Läs merLedningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat
Läs mer100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ
100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ DAGENS HÅLLPUNKTER EKONOMI KVALITET UPPHANDLING STYRNING & LEDNING Traineeprogrammet 22 november 2017 EKONOMI SYFTE En ekonom är en man som förklarar det
Läs merPlaneringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)
Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska
Läs merVälkomna till integrationsrådet! Sammanträde den 7 maj 2019
Välkomna till integrationsrådet! Sammanträde den 7 maj 2019 Ekonomi- och verksamhetsplan 2020-2022 - budgetprocessen med ett ekonomifokus Kommunala integrationsrådet 7 maj 2019 Patrik Persson Controller,
Läs merBUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN
ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att
Läs merSjukfrånvaron är fortsatt oacceptabelt hög. För år 2018 landade den totala sjukfrånvaron på 9,7 procent vilket är högst i Sverige.
Miljöpartiets förslag till preliminär årsplan för år 2020 Prognos 2019 Av kommunfullmäktiges fem målområden så är enligt indikatorerna endast två uppfyllda, ekonomimålet och målet för vård och omsorg.
Läs merTOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:2
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:2 Kf 38/2017 Dnr KS 2016/319 Reglemente för ekonomistyrning, resultatutjämningsreserv och god ekonomisk hushållning Antagen av kommunfullmäktige 20
Läs merFörslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun
DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.
Läs merBudgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut
1 Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun 2017 - beslut 2 Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 2019
Läs merTjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014
SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets
Läs mer1 Budgetanvisningar 2017 KA 2016/195 Jörgen Karlsson. Kommunfullmäktige sammanträder i Kungshamns Folkets Hus kl 17.30 samma dag.
Kallelse 2016-04-07 Kallelse till EXTRA kommunstyrelse Tid Torsdagen den 21 april 2016 kl. 17.15 Plats Ordförande Kungshamns Folkets Hus Mats Abrahamsson Ärende sammanträde Dnr Föredragande 1 Budgetanvisningar
Läs merMiljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019
Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019 Prognos 2018 Av kommunfullmäktiges fem målområden så är likt de senaste åren endast ett uppfyllt, ekonomimålet. Målen för utbildning,
Läs merBOKSLUTSRAPPORT 2013
BOKSLUTSRAPPORT 2013 Resultat 59,9 mkr, 3,3 % (2012: 26,6 mkr, 1,5 %) Budget 35,8 mkr (2012: 23,2 mkr) Avvikelse 24,1 mkr (2012: 3,4 mkr) Bokslutsrapporten presenterar det ekonomiska resultatet för kommunen
Läs merTabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges
Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen
Läs merUppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021
DANDERYDS KOMMUN Majoritetsförslag 1 (7) Kommunstyrelsen Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021 Majoriteten har tagit fram ett inriktningsförslag
Läs merYttrande över tillämpning av villkor i miljötillstånd för Arlanda flygplats, Sigtuna kommun (Er beteckning )
Tjänsteutlåtande Tillväxt- och utvecklingschef 2016-05-30 Gösta Norén 08-590 970 28 Dnr: Gosta.noren@upplandsvasby.se KS/2015:84 31933 Kommunstyrelsen Yttrande över tillämpning av villkor i miljötillstånd
Läs merKommunstyrelsen
2-11 Kallelse/Underrättelse 1(1) 2018-04-17 Plats och tid Kommunhuset i Älmhult, sammanträdesrum Möckeln, klockan 08:30 Eva Ballovarre (S) Ordförande Daniel Nilsson Sekreterare Offentlighet Sammanträdet
Läs merOBS! Tiden. KALLELSE. Kommunstyrelsens ledningsutskott. Kommunkontoret i Bergsjö. Tid: Torsdag 1 oktober 2015 kl. 13:00. 1. Val av justerare.
NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. OBS! Tiden. Plats: Kommunkontoret i Bergsjö. Utskottens presidier och företrädare
Läs merEkonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15
Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista
Läs merResultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun
KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och
Läs merHandlingsplan för åtgärdande av höga nettokostnader
Antaget av kommunfullmäktige 2016-05-30, 73 Handlingsplan för åtgärdande av höga nettokostnader Bakgrund I samband med kommunfullmäktiges behandling 2016-04-25, 50, av Årsredovisning 2015 har kommunens
Läs merFörstklassig välfärd för alla Väsbybor
Förstklassig välfärd för alla Väsbybor Det sägs att tiden förändrar saker, men man måste faktiskt ändra dem själv. Andy Warhol INNEHÅLL Den här skriften beskriver hur Upplands Väsby kommun leds och styrs
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012
4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt
Läs merTOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer
Läs merTabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges
Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4
Läs merbokslutskommuniké 2011
bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Läs merDals-Eds kommun Årsbudget 2008 och planer Budget Planer Fastställd av Kommunfullmäktige
Budget 2008 Planer 2009-10 Fastställd av Kommunfullmäktige 2007-11-14 Sida 1 ÅRSBUDGET 2008 FLERÅRSPLANER 2009-2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Sammanfattning 2. 2.. Kommunens Övergripande Mål...4. 3.
Läs merMiljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018
Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018 Prognos 2017 Läget i flera av kommunens verksamheter är under hård ekonomisk press. Kommunen tappar kompetens och kontinuitet då flera
Läs merVALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17)
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-03-29 39 Miljötillstånd verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport (KS 2010.021) Beslut Näringslivs- och
Läs merEkonomi. Ekonomi i allmänhet och Uddevallas ekonomi i synnerhet. Bengt Adolfsson Ekonomichef
Ekonomi Ekonomi i allmänhet och Uddevallas ekonomi i synnerhet Bengt Adolfsson Ekonomichef Hur mycket betalar en genomsnittspensionär i skatt Hur mycket betalar( kostar) tjänster för inv > 6 5 år Q -o
Läs merTjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv
Läs merKvartalsrapport mars med prognos
DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (5) Kvartalsrapport mars med prognos 1-2018 Ärende Kommunledningskontoret har upprättat förslag till kvartalsrapport per mars samt helårsprognos för 2018. Resultatet
Läs merUtbildning förtroendevalda. Styrning, ledning och ekonomi 23 jan 2019
Utbildning förtroendevalda Styrning, ledning och ekonomi 23 jan 2019 Innehåll Intäkter och kostnader Lite om lagar o regler Styrning och ledning (styrsystem) Intern kontroll Budgetprocessen 2020 och framåt
Läs merVerksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna
Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och
Läs merGranskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Läs merSamråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt miljötillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport
1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2010-06-15 Dnr 542-3334-10 Rv Stockholm-Arlanda Airport Swedavia Att: Anette Näs 190 45 Stockholm-Arlanda Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt
Läs merEkonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun
RAPPORT 1(7) 2010-05-04 KS-118/2010 Handläggare, titel, telefon Claes-Göran Magnell, ekonomidirektör 011-15 34 41 Kommunfullmäktige Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun Förslag till beslut
Läs merGenomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling
Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2014-08-06 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se KS/2014:230 20922 Kommunstyrelsen Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Förslag
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)
KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt
Läs merFinansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.
Dnr 9016/129.109 Budget 2017 och plan 2018 2019 Utdebitering Skattesatsen för år 2017 fastställs till kronor 23:15 per skattekrona God ekonomisk hushållning Finansiella mål Att de löpande intäkterna täcker
Läs merDina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning
Dina pengar Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning 2015 Kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har lett kommunen under 2015. Årets resultat landar på ett litet
Läs merDANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren
Tjänsteutlåtande 1 (5) Delårsbokslut och prognos 2-2018 Ärende Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för första halvåret samt helårsprognos för 2018. Resultatet efter första halvåret
Läs merStyrmodell Söderköpings kommun. Antagen KF
Styrmodell Söderköpings kommun Antagen KF 2015-04-15 33 Innehållsförteckning 1 Styrmodell i Söderköpings kommun... 3 1.1 Styrmodellen i sammanfattning... 3 2 Styrmodell... 4 2.1 Inriktning... 4 2.1.1 Inriktningsområden...
Läs mer3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.
NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats
Läs merKompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen
Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen...
Läs merDISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018
Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur
Läs merRiktlinjer för budget och redovisning
Riktlinjer för budget och redovisning Innehållsförteckning Inledning... 1 Grundläggande förutsättningar... 1 Budgetprocessen... 2 Fullmäktiges budget... 2 Verksamhetsplan... 2 Investeringar... 2 Rapportering
Läs merPM-granskningsanteckningar
PM-granskningsanteckningar Datum 4 februari 2005 Till Från Kontor Angående i Finspång Susanne Svensson och Lars Rydvall Norrköping God ekonomisk hushållning 1 Syfte och bakgrund Kommunernas ekonomiska
Läs merIntroduktion ny mandatperiod
Introduktion ny mandatperiod Kommunens ekonomi 9 januari 2019 Uppdrag Ekonomi Ekonomistyrning, kontroll Löpande redovisning, t.ex. leverantörsreskontra, kundreskontra, kassafunktion Upprättar månads- delårsrapporter
Läs merYttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011
Allmänna utskottet 2012 06 07 49 5 Socialnämnden 2012 06 20 103 8 Dnr 2011/645 70 Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011 Bilagor: Övergripande granskning av socialnämnden 2011 Tjänsteutlåtande
Läs merHandlingsplan för ekonomi i balans
2016-04-27 Handlingsplan för ekonomi i balans Bakgrund Det är befolkningsantalet som styr de intäkter i form av skatteintäkter och statsbidrag som en kommun har till sitt förfogande. Den negativa befolkningsutvecklingen
Läs merDelårsrapport tertial 1 2014
Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...
Läs merFinansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar
Läs merBudgetramar
Dnr KS-2012-701 Dpl 10 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomi- & verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2012-12-17 Ingemar Granath, 054-5401047 ingemar.granath@karlstad.se Budgetramar 2014-2016 Dnr KS-2012-701
Läs merRIKTLINJE Sandvikens kommuns Budget- och planeringsprocess - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Styrdokumentets data Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf: 2014-12-15,
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning
Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut
Läs merSammanfattning av kommunens ekonomi
Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en
Läs merPlats och tid Stadshuset, Örnsköldsvik, kl. 10:00 10:15
Kommunstyrelsen 2010-05-31 1 (5) Plats och tid Stadshuset, Örnsköldsvik, kl. 10:00 10:15 Beslutande Övriga deltagare Ordförande: Elvy Söderström (S) Ledamöter:, Glenn Nordlund (S), Jim Sundelin (S), Lena
Läs merSammanfattning av kommunens ekonomi
Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 SUNNE KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en
Läs merBokslutsprognos
Missiv 1(3) Datum Diarienummer 2018-09-18 KS/2018:5 Handläggare Stefan Knutsson Tfn 0142-858 83 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2018-08-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt Mål och budget för år
Läs merMiljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018
Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018 Prognos 2017 Av kommunfullmäktiges fem målområden så är likt föregående år endast ett uppfyllt, ekonomimålet. Målen för utbildning, vård
Läs merGod ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling.
God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling 11 maj 2015 Målstyrning i landstinget Landstingets övergripande mål Medborgare
Läs merPOLICY. Policy för verksamhets- och ekonomistyrning
POLICY Policy för verksamhets- och ekonomistyrning Typ av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2018-02-26, 46 Diarienummer KS 2017/622 Giltighetstid Fr.o.m. 2018-03-15 och gäller
Läs mer53e VALLENTUNA KOMMUN. iirendet i korthet. Månadsuppföljning februari 2013, samtl ga nämnder (KS ) Propositionsordning. Handlingar.
VALLENTUNA KOMMUN Kom mu nstyrelsens a rbetsutskott Sa m ma nträdesprotokol I 20L3-03-2L 12 (16) 53e Månadsuppföljning februari, samtl ga nämnder (KS.093) Beslut Arbetsutskottet föreslår att: Kommunstyrelsen
Läs merBokslutsprognos
Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat
Läs merBokslutsprognos
Missiv 1(3) Datum Diarienummer 2018-11-12 KS/2018:5 Handläggare Stefan Knutsson Tfn 0142-858 83 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2018-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt Mål och budget för år
Läs merPolicy för verksamhets- och ekonomistyrning. Policy för verksamhetsoch ekonomistyrning. för Falköpings kommun
Policy för verksamhetsoch ekonomistyrning för Falköpings kommun Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Syfte 3 3. Styrmodellen 4 4. Anslagningsbindningsnivå 4 4.1 Kommunfullmäktige 5 4.2 Kommunstyrelse
Läs merMånadsrapport mars 2013
Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4
Läs merDnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012
Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:
Läs mer100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ
100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ DAGENS HÅLLPUNKTER EKONOMI KVALITET UPPHANDLING STYRNING & LEDNING Traineeprogrammet 22 november 2017 EKONOMI SYFTE En ekonom är en man som förklarar det
Läs merFolkets Hus, Kungshamn torsdagen den 21 april 2016 kl Protokollet justeras den 25 april, kl på kommunkansliet.
Plats och tid Folkets Hus, Kungshamn torsdagen den 21 april 2016 kl. 17.15-17.25. Beslutande Närvarande ersättare Mats Abrahamsson (M), ordförande Ronald Hagbert (M) Ulla Christensson Ljunglide (M) Nils
Läs merBudget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0
Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens
Läs merDnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287
Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska
Läs merRevisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking
Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2
Läs merGOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016
GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 Anders Nilsson Jonas Eriksson Mona Fridell 2016-01-22 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika GOTLAND Det beror på om man vill göra en övergripande
Läs merKommunplan 2015. Älvdalen
Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad
Läs merKommunstyrelsens kontor Mohammed Khoban Dnr KS 2015/ Utredning av ekonomiskt läge inom hemtjänstverksamhet
0 Österåker Mohammed Khoban 2015-12-19 Dnr KS 2015/0422-049 Till Kommunstyrelsen Utredning av ekonomiskt läge inom hemtjänstverksamhet i egen regi Sammanfattning 1 Österåkers kommun drivs hemtjänstverksamheten
Läs merMål och budget samt fastställande av skattesats för 2018
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Ahrgren Maria Hägglund Ola Opard Ylva Datum 2017-10-17 Diarienummer KSN-2016-2268 Kommunstyrelsen Mål och budget 2018-2020 samt fastställande av skattesats för 2018 Förslag
Läs mer(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400
Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012
Läs merBokslutsprognos 2013-10-31
1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013
Läs merEkonomisk rapport april 2019
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet
Läs merLednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...
Läs merBudget 2019, plan KF
2019, plan 2020-2022 KF 2018-11-26 Innehållsförteckning Inledning... 3 Finansiella nyckeltal... 6 Drift- och investeringsramar... 7 Resultat- och balansbudget... 10 2 Inledning Kommunfullmäktige beslutade
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 3 2013-09-24 285 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS 2013-322
Läs merFINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012
FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010
Läs merEkonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar
Läs merRevisionsrapport Budgetprocessen Pajala kommun Anna Carlénius Revisonskonsult
www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Revisonskonsult Budgetprocessen Pajala kommun September 2017 Budgetprocessen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...
Läs merÖvergripande ekonomiska mål
BUDGETDIREKTIV OCH PRELIMINÄRA RAMAR 2019-2021 Övergripande ekonomiska mål Överkalix kommun ska ha en stabil ekonomi över tiden. En stabil ekonomi är en grundläggande förutsättning för att kommunen ska
Läs merRevidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner
Kommunfullmäktige 2010 11 29 180 427 Kommunstyrelsen 2010 11 15 210 510 2010 10 18 31 4 Dnr 10.361 04 novkf15 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2011 2013 och komplettering med de kommunala bolagens
Läs merUppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet
Läs merPlaneringsförutsättningar för nämndernas och bolagens behov och prioriteringar 2019 (Budgetberedning)
Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Gunnar Ekdahl 016-710 52 61 Planeringsförutsättningar för nämndernas och bolagens behov och prioriteringar 2019 (Budgetberedning) Planeringsförutsättningar
Läs merBudgetuppföljning 1:a tertialet 2017
Ekonomiavdelningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det
Läs merPreliminär budget 2015
Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska
Läs merBudgetdirektiv samt ramar för
2011-05-31 1 (12) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2011/251-041 Kommunstyrelsen Budgetdirektiv samt ramar för 2012-2014 Förslag till beslut 1. De ekonomiska ramar som anges i bilaga 1 skall ligga till grund för nämndernas
Läs merFlerårsplan. med budget 2011 2013
Flerårsplan med budget 2011 2013 Innehållsförteckning 2010-06-04 Sid 1. Kommunalråden har ordet 2 2. Flerårsplan med budget det viktigaste styrdokumentet 3 2.1 Inledning 3 2.2 Måluppfyllelse för god hushållning
Läs merFörbundsöverenskommelse
Förbundsöverenskommelse 2012-12-17 Överenskommelse mellan medlemmarna och kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland KS-834/2012 Antaget av kommunfullmäktige i Norrköpings kommun 2012-12-17 210
Läs merEkonomisk information till kommunledningsutskottet 2017
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2017-10-18 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (7) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2017/KS 0003 001 Kommunledningsutskottet
Läs mer