ÅRSREDOVISNING 2013 sundbybergs stad 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSREDOVISNING 2013 sundbybergs stad 1"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2013 Sundbybergs stad sundbybergs stad 1

2 2 sundbybergs stad

3 Årsredovisning SUNDBYBERGs STAD sundbybergs stad 3

4 Innehåll Den politiska ledningen har ordet... 5 Sammanfattning... 7 Förvaltningsberättelse...9 Årets resultat...13 Intäkter och kostnader...18 Arbetsgivarfrågor inom Sundbybergs stad Miljöarbete i staden Förvaltningsområde för finska Finansiell analys Verksamhetsberättelser Kommunstyrelse Grundskole- och gymnasienämnd Förskolenämnd Individ- och omsorgsnämnd Äldrenämnd Kultur- och fritidsnämnd Stadsbyggnads- och miljönämnd...51 Kompetens- och arbetsmarknadsnämnd Överförmyndarnämnd Valnämnd Revision Gemensam familjerättsnämnd för Solna och Sundbyberg...60 Bilaga 1: Nämndmål Bilaga 2: Prioriterade mål för alla nämnder...70 Bilaga 3: Investeringar...99 Bilaga 4: Upphandlingar Stadens bolag och förbund Kommunkoncernen Sundbybergs stad Sundbybergs stadshus AB Norrenergi & Miljö AB Norrenergi AB Kommunalförbundet Norrvatten Ekonomiska rapporter Kommunen Noter till resultaträkningen, kommunen Koncernen Noter till resultaträkningen, koncernen Fem år i sammandrag Redovisningsprinciper Förklaringar av begrepp Revisionsberättelse för Sundbybergs stad 2014 Grafisk form och layout: Ingse & Co AB Omslag: Sundbybergs stad Omslagsfoto: Susanne Kronholm 4 sundbybergs stad

5 Den politiska ledningen har ordet Sundbyberg fortsätter att växa i rekordsnabb takt, 2013 stod vi för den största befolkningsökningen i landet med 4,5 procent. Invånarantalet uppgick till invånare den sista november Hårt arbete och många engagerade människor ligger bakom siffrorna. Sundbybergs stad har en välskött och god ekonomi. Vi är en av få lånefria kommuner i Sverige och ska fortsätta vara så. Årets resultat på 30,6 mnkr beror på olika faktorer. Den kraftiga befolkningsökningen ger intäkter i form av bidrag genom kostnadsutjämningssystemet, men innebär också ökade skatteintäkter. Även markförsäljningar som möjliggör stadens expansion har gett intäkter till årets ekonomiska resultat. Sundbybergs stad har utvecklat kanske en av Sveriges mest ambitiösa medborgardialoger. Vi vet att medborgarnas delaktighet bidrar till ett framgångsrikt arbete, stärker civilsamhället, ökar den lokala demokratin och minimerar risken för överklaganden av våra detaljplaner. Rissnedialogen initierades under året för en fortsatt utveckling av stadsdelen som levande och attraktiv med en god livsmiljö. Boende, företagare, fastighetsägare, närpolisen och andra lokala aktörer är naturliga dialogparter med social hållbarhet i fokus. Dialogen i Hallonbergen och Ör, Park Lek Parlament, gick under året in i en fördjupad fas. Sex fokusgrupper har under året arbetat vidare tillsammans med arkitekter och planerare som översatt tankar och idéer till konkreta förslag för stadens politiker. Dialog Ursvik genomförde två välbesökta dialogmöten om stadsdelens utveckling Det resulterade i en mängd bra förslag och diskussioner kring programförslagets struktur och innehåll till det vidare planarbetet för Ursviks västra delar. I november bjöd Sundbybergs stad in till ett uppstartsmöte om stadskärnans utveckling. Sundbybergs stad och Trafikverket har tecknat ett medfinansieringsavtal om att järnvägen genom Sundbyberg ska förläggas i en tunnel. Inom ramen för Framtidsdialogen om stadkärnans utveckling kommer en serie dialogmöten med olika teman att genomföras. Dialogerna ger samverkansvinster över förvaltningsgränserna och vässar samarbetet inom staden. Stort tack till alla som engagerat sig i dialogprocesserna! Sundbyberg håller fortsatt flaggan i topp när det gäller bostadsbyggandet. Här tar vi vårt ansvar för att lindra bostadsbristen i regionen. Som kommun är vi ensamma om att bygga fler bostäder än utlovat. Vi har också värnat om att bygga hyresrätter. Under året färdigställdes drygt 500 bostäder i staden. I december bildades en parlamentarisk skolgrupp där samtliga partier som finns representerade i kommunstyrelsen deltar. För att förbättra resultaten i våra skolor krävs en bred samsyn i politiken och bland de som arbetar i och med skolan. Under sommaren deltog omkring 200 barn i sommarkollo på Gräddö. Det genomfördes under nio veckor med massor av aktivi teter, lekar och sport. Mycket uppskattat! Staden samarbetar med flera företag i kommunen när det gäller entreprenörskap i våra skolor. Tillsammans med Ung Företagsamhet i Stockholmsregionen har en unik modell Sundbybergsmodellen, tagits fram för hur grundskola och lokalt näringsliv kan samverka. I ett annat försök, och för första gången, erbjöd Sundbybergs stad ungdomar möjligheten att driva egna företag som sommarjobb, som ett alternativ till det traditionella feriearbetet. Under sommaren fick 650 ungdomar traditionellt feriejobb genom staden och det lokala näringslivet. Alla sökande fick sommarjobb. När de nationella resultaten i skolan försämrats har staden tack vare ett målmedvetet arbete lyckats vända trenden lokalt. Flera resultat visar på en positiv utveckling i Sundbybergs skolor. Under 2013 har kommunen intensifierat sitt arbete med att nå ut och stötta de elever som har de största behoven. På det sättet kan staden både kort- och långsiktigt få fler elever att nå målen. Vidare har en kompetensförsörjningsplan tagits fram för att kunna rekrytera de bästa lärarna och vidareutbilda de som saknar lärarbehörighet. I Sundbyberg ska alla lärare ha behörighet. För att skapa ett utbyte där erfarenheter och kunskap står i fokus har staden upprättat ett Kunskapscentrum. Här möts lärare, förvaltning och utomstående experter för att ta fram satsningar som stärker elevers kunskapsutveckling. Det livslånga lärandet startar i förskolan. Sundbyberg har några av landets bästa förskolor. Här går pedagogisk utveckling hand i hand med det lekfulla lärandet. Andelen högskoleutbildade pedagoger i våra förskolor har stigit ytterligare detta år, nu ligger vi på 48 procent, en av länets högsta siffror. Fokus har också legat på att stärka olika pedagogiska inriktningar, som normkritiskt förhållningssätt och språkutveckling. Under året beslutade politiken att som första kommun i Sverige inventera förskolorna för att göra dem giftfria. Även föräldrar med obekväm arbetstid förtjänar en fungerande barnomsorg. Därför har vi under 2013 öppnat sundbybergs stad 5

6 förskoleverksamhet med dygnet runt öppet årets alla dagar. Från botten till toppen var rubriken när Dagens Nyheter beskrev Sundbybergs äldreomsorg. Under denna mandatperiod har ett intensivt arbete gjorts för att förbättra omsorgen för de äldre, 2013 var inget undantag. Under året har vi fortsatt infria löftet om mindre äldreboenden i varje stadsdel. Alla ska kunna få åldras i den stadsdel man levt och bott i stora delar av sitt liv. Träffpunkterna, seniorkollot och kvaliteten i hemtjänsten är exempel på verksamheter som förbättrats under Socialstyrelsens brukarundersökning visar klart förbättrade resultat för äldreomsorgen i Sundbyberg. Nöjdheten med såväl hemtjänst som äldreboenden har stigit markant jämfört med Inom äldreboende är nära 80 procent mycket eller ganska nöjda. Inom hemtjänsten är det hela 87 procent som är mycket eller ganska nöjda. När det gäller hemtjänsten väljer nu omkring 40 procent sin utförare, och ersättningen per timme har höjts. Staden fortsätter att prioritera miljöfrågorna. Under 2013 vann Sundbyberg första pris bland 28 kommuner och landsting i Cero-nätverket (Climate and Economic Research in Organisations) genom att vi har lägst CO 2 -utsläpp per anställd för arbetsresor. Staden blev även diplomerad som Fairtrade City den 21 mars Vi blev den 55:e kommunen i landet att få utmärkelsen var ett händelserikt år också på kulturfronten. Allaktivitetshuset invigdes i slutet av året. Efter dialog med stadens föreningar finns nu en mötesplats som är öppen för alla mitt i Sundbyberg. Biblioteket i Signalfabriken invigdes med barnverksamhet, läxhjälp, författarbesök och över böcker. Intresset har varit stort! Hallonbergens bibliotek och Aggregat hbtcertifierades via RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter), vilket är en anledning till att bi blioteket tagit emot drygt 50 studiebesök under året. När det gäller sport invigde vi nya hallen Brotorpshallen och påbörjade om- och tillbyggnaden av simhallen. Ett stort tack till stadens medarbetare och engagerade medborgare, som möjliggör den fortsatta utvecklingen av vårt charmiga Sundbyberg, där staden är som bäst! Jonas Nygren (S) kommunstyrelsens ordförande Siyamak Sajadian Sasanpour (MP) förste vice ordförande kommunstyrelsen Bengt Sjöholm (KD) gruppledare Stefan Bergström (C) gruppledare 6 sundbybergs stad

7 Sammanfattning Sundbybergs stads invånarantal ökade under 2013 med personer och uppgick vid årets utgång till personer. Befolkningsökningen på 4,5 procent var den största i riket. Ökningen innebär ökade behov av utbyggnader av flera verksamheter och anläggningar. Den enskilt största utbyggnaden sker i den nya stadsdelen Ursvik. Under 2013 färdigställdes ca 350 lägenheter. Utbyggnaden påbörjades Vid utgången av 2013 hade inflyttning skett i omkring bostäder av de mer än som är planerade. Ekonomin Staden redovisar ett ekonomiskt överskott 2013 på 30,6 mnkr (2012: -4,4 mnkr). För båda åren innehåller årsredovisningarna intäkter av engångskaraktär, framför allt markförsäljningar, vilka är en förutsättning för stadens expansion. Sundbyberg har även fått bidrag i kostnads utjämningssystemet på grund av den kraftiga befolkningstillväxten under flera år. Befolkningsökningen har bidragit till ökade skatteintäkter. Skattesatsen har varit 18:88 procent av den beskattningsbara inkomsten. Med det resultat som redovisas för 2013 uppnår staden balanskravet. Staden har efter slutamortering under 2010, inga lån. Soliditeten är god och på en högre nivå än genomsnittet för länets kommuner. Resultatet exklusive jämförelsestörande poster når inte upp till 2 procent av skatter och utjämning vilket är stadens definition av god ekonomisk hushållning. Investeringarna uppgick till 409 mnkr och avsåg framför allt verksamhetslokaler och infrastruktur. Staden har pensionsåtaganden på 737 mnkr och borgensåtaganden på mnkr. För att förbereda staden på kommande pensionsutbetalningar finns en kapitalförvaltning med ett bokfört värde vid årets utgång på 157,5 mnkr. Kommunkoncernen Kommunkoncernen Sundbybergsstad redovisar ett resultat för 2013 på 279,9 mnkr (2012: 236,5 mnkr). I resultatet ingår jämförelsestörande poster på 196,9 mnkr. Arbetsmarknad Flera arbetsmarknadspolitiska åtgärder har genomförts. Trots detta har kostnaderna för försörjningsstödet legat på en relativt hög nivå. Arbetslösheten i Sundbyberg uppgick vid årets utgång till personer (2012: personer), vilket relativt sett är högre än genomsnittet i såväl länet som riket. Ökningen var som starkast under början av året för att sedan sabilisera sig och minska något under hösten. Miljöarbete Sundbybergs stad arbetar med miljöfrågor utifrån stadens miljöledningssystem. Plattformen för arbetet är stadens klimat- och hållbarhetspolicy som reviderats under året. Sundbybergs stad har åtagit sig att gå längre än EU:s mål när det gäller att minska CO2-utsläppen. Staden har fokuserat på energieffektivisering, hållbara transporter, minskad resursförbrukning och förändrad livsstil. Nämnder och verksamheter Kommunstyrelsen och fullmäktige har fattat beslut om flera för staden strategiska frågor: översiktsplan, näringslivspolicy, klimat och hållbarhetspolicy, detaljplaner avseende tillbyggnad av Lilla Alby skola och Ursvikskolan och förskola samt nybyggnation av ridanläggning i Milot. Ett medfinansieringsavtal mellan staden och Trafikverket om utbyggnad och nedgrävning av Mälarbanan genom Sundbybergs centrum antogs av kommunfullmäktige. I stadsbyggnadsprojektet Ursvik fortskrider utbyggnaden av infrastruktur och verksamhetslokaler, liksom planering av kommande anläggningar. Flera utvecklingsprogram pågår med inriktningen att nyttja stadens resurser på ett effektivt sätt. Ett gemensamt projekt mellan staden och bolagen ser över koncernens fastighetsstruktur. Ett utvecklingsprojekt kring målstyrning, budget- och uppföljningsarbetet har påbörjats. I detta projekt ska också resursfördelningsmodellen förtydligas. Grundskole- och gymnasienämnden har genomfört särskilda satsningar i syfte att kort- och långsiktigt öka elevernas måluppfyllelse. Det har handlat om såväl riktad resursfördelning i form av socioekonomiskt bidrag som metod och kompetensutveckling för lärare i specifika ämnen. Kompetenskartläggning av samtliga lärare och pedagoger i grund- och gymnasieskolan har genomförts avseende de krav som ställs i skollagen på att alla lärare ska ha ämnesbehörighet. Ett kommungemensamt Kunskapscentrum har inrättats, vars arbete utgör en förstärkande samt integrerande del av varje skolas systematiska kvalitetsarbete. Vidare har en sammanhållen grundsärskola startats i staden. Denna satsning innebär att alla elever, utifrån sina förutsättningar och behov, kan erbjudas en skolgång av hög kvalitet till och med årskurs nio i sin hemkommun. Grönkullaskolan med förskoleklass t.o.m. årskurs 9, har startat en verksamhet. Årligen genomförs en skolundersökning inom grundskolan (årskurserna 3, 5 och 8) som riktar sig till både elever och föräldrar. Undersökningen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Underlaget används för utvecklingsarbete. sundbybergs stad 7

8 Förskolenämnden har genomfört särskilda satsningar i syfte att kort- och långsiktigt öka måluppfyllelsen i förskolan. Det har handlat om fortsatt riktad resursfördelning i form av socioekonomiskt bidrag, särskilt fokus på det språkutvecklande arbetssättet. En ny plan för det systematiska kvalitetsarbetet inom förskolan är påbörjad och väntas vara implementerad under Staden öppnade i april sin första heldygnsomsorg, Ugglan, med verksamhet för förskolebarn med vårdnadshavare som arbetar på obekväm arbetstid. Stadens förskoleverksamhet utökades med 160 platser i samband med att Vargens förskola öppnade under våren Byggandet av nya förskolor i Stora Ursvik (Kymlinge) och Ör (Blåklockan) påbörjades. Vargens förskola och förskolan i Ör har båda klassificerats som Miljöbyggnad GULD. Individ- och omsorgsnämnden Nämnden redovisar volymökningar såväl jämfört med budgeten för året som tidigare års utfall. Det gäller flera verksamheter inom såväl myndighet barn och vuxna som myndighet vuxen och omsorg. Omfattningen av ekonomiskt bistånd ökade, särskilt under hösten. Tre förklaringar anges: ökad arbetslöshet, förändringar av sjukersättningen samt ökad inflyttning. Brukarenkäter i verksamheterna visar goda resultat. Inom äldrenämndens arbete med den kommunala hemtjänsten sker anpassning av organisation och kostnadsnivå till nya förutsättningar. Socialstyrelsens brukarundersökning visade förbättrade resultat inom såväl hemtjänst som äldreboende. Omdömet från extern revision av ledningssystemet (ISO 9001) var med beröm godkänt. Ett friskcenter på Lötsjövägen, för boende och medarbetare, startade och används flitigt. Verksamheternas registrering i nationella kvalitetsregister har utvecklats och ökat i omfattning. Verksamheterna har stärkt och utvecklat samarbete med olika organisationer, bl. a. Svenska kyrkan och Lions. Inom ramen för bl. a. demensprojektet och ArbetSam har ett flertal utbildningar för verksamhetens medarbetare genomförts. En förbättring avseende utemiljön på Ekbacken har genomförts. Ny utförare av läkarinsatser, Trygg Hälsa, startade i januari Kultur- och fritidsnämnden gjorde ett omfattande arbete för att bryta ner kommunfullmäktiges mål till mätbara mål som är anpassade till verksamheterna. Utifrån dessa har sedan varje enhet utformat den verksamhetsplan som styr utformningen av verksamheterna under året. Det har förtydligat styrkedjan och bidragit till ökad måluppfyllelse. Biblioteket i Signalfabriken invigdes med barnverksamhet, läxhjälp, författarbesök och över böcker. Allaktivitetshuset invigdes och den nya sporthallen, Brotorpshallen, invigdes. Om- och utbyggnationen av simhallen påbörjades. Nämnden har föreslagit en upprustning av Gräddö kollogård för att möjliggöra för fler barn och unga att få ta del av verksamheten. Fritidsgården Stationen startade samarbete med Sundbybergs tjejjour, Stjärnjouren. Det av Kulturrådet finansierade samarbetet med skolan fortsätter med musik-, drama- och konstprojekt i flera av stadens skolor. Stadsbyggnads- och miljönämndens arbete präglas av stadens expansion. Tvärbanans Solna-gren har öppnats för trafik under hösten Upprustningen av Tuvanparken har färdigställts och parkupprustningar har gjorts i Stenbrottsparken och Marabouparken där barnbadet har rustats upp och fått ny teknik för rening. Ett hyrcykelsystem har upphandlats och införts. Cykelparkering har byggts på Sundbybergs Torg och Vasagatan. En tillgänglighetsanpassad väg/slinga inom Igelbäckens naturreservat har färdigställts. Ett tillsynsprojekt enligt miljöbalken där samtliga 43 förskolor i staden ingick har genomförts. Gatorna kring kvarteret Plåten är ombyggda och invigda i samband med Signalfabrikens öppning. Flera projekt inom stadsbyggnads- och miljönämnden redovisas i texten för respektive verksamhetsdrivande nämnd. Pågående detaljplaneuppdrag var vid årsskiftet 39 stycken. Det enskilt största projektet är programarbetet för Ursviks västra delar. Övriga större projekt under året har varit plan arbetet för utveckling av kvarteret Kabeln, ridanläggningen i Miloområdet, planerna för tillbyggnad av Ursviksskolan, Lilla Alby skola och Duvboskolan samt påbörjat arbetet med att förbereda för SEB:s utökade kontorsbyggnad. Kompetens- och arbetsmarknadsnämnden startade gruppverksamhet för målgruppen Unga Vuxna och anställde fler med kommunal visstidsanställning än tidigare år. Vuxenutbildningens elevantal fortsatte att öka och förutom fler undervisningsgrupper på såväl dagtid som kvällstid har en webbaserad SFI-utbildning införts. Vuxenutbildningen inledde ett utvecklingsarbete vars syfte är att i ökad utsträckning forma undervisningen utifrån pedagogiska metoder som bygger på en vetenskaplig grund. Enheten för vägledning och arbete erbjöd sommarjobbssatsning som entreprenör som alternativ till de mer traditionella sommarjobben. Enheten för vägledning och arbete har tecknade avtal med Arbetsförmedlingen avseende målgrupperna Unga Vuxna samt gällande dem som ingår i Etableringsuppdraget. 8 sundbybergs stad

9 förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Ekonomisk utveckling Samhällsekonomin 1 Den svenska ekonomin har under 2013 fortsatt att utvecklas svagt. Omvärldens utveckling är splittrad, men tillväxten i euroländerna är positiv. BNP har ökat med 1,5 procent under 2013 och förväntas öka med 2,7 procent Denna utveckling innebär en fortsatt svag arbetsmarknad under Arbetslösheten förväntas sjunka under 2014 från 8 procent till under 7,8 procent. På längre sikt ser det ljusare ut för svensk ekonomi, förutsatt att omvärlden återhämtar sig. Tillväxten i den svenska ekonomin bidrar till ökad konsumtion och ökade investeringar. Det är i första hand inhemsk efterfrågan och investeringar som bidrar till tillväxten. På grund av utvecklingen i Europa är exportens bidrag förhållandevis begränsat. Den svaga arbetsmarknaden i kombination med en stark krona håller tillbaka löne- och prisutvecklingen vilket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. Löneökningarna bedöms vara strax under 3 procent. Ett lågt inflationstryck begränsar skatteunderlagets tillväxt. Den reala tillväxten var stark 2013 men förväntas 2014 begränsas på grund av sänkta pensioner. Under förväntas skatteunderlaget växa med drygt 2 procent i reala termer. Åren 2015 och 2016 förväntas sysselsättningen öka med 1,5 till 2 procent. Först efter 2015 förväntas BNP vara tillbaka över 3 procent igen. Skatteunderlag och skattesats Den största delen av stadens intäkter utgörs av skatteintäkterna. Skatteunderlaget i riket växer i takt med löneutvecklingen och antalet arbetade timmar i ekonomin. För Sundbyberg påverkas, utöver ovan nämnda, även skatteunderlagsutvecklingen av att staden växer. Skatteunderlagsutveckling och skattekraft, utfall samt prognos Utfall Prognos Sundbyberg, % 5,6 2,7 5,7 5,2 5,2 3,6 2,9 Riket, % 5,4 1,3 2,2 3,0 4,0 3,6 2,9 Skattekraft, % 110,8 108,4 110,5 111,0 109,7 Källa: SCB 1. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), december Utvecklingen de senaste fem år har varit gynnsam för staden. Skatteunderlaget har ökat i snabbare takt än riket. Kommunens skattekraft, skatteunderlaget utslaget på antalet invånare, har dock inte ökat vilket indikerar att en stor del av utvecklingen förklaras av den ökade folkmängden. Skattesatsen sänktes med 15 öre inför 2013 och uppgår till 18,88. I jämförelse med övriga kommuner i länet ligger Sundbyberg på plats 9 (plats ). Den totala skatten i Sundbyberg, inklusive landstingsskatt uppgår till 30,98. Motsvarande i Stockholms län var 30,39 och riket 31,73. Utöver kommunal- och landstingsskatt tillkommer en begravningsavgift, som i Sundbyberg uppgår 0,10 till och i riket 0,22. Kommunalekonomisk utjämning Förutsättningarna att bedriva och finansiera kommunal verksamhet skiljer sig åt mellan Sveriges kommuner. För att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att kunna erbjuda sina invånare välfärd har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för kommunalekonomisk utjämning och ett system för utjämning av LSS-kostnader. Systemen kompenserar för skillnader i möjligheten att beskatta (skattekraften) och för strukturella kostnadsskillnader som härrör från ålder, socioekonomi och geografi. Konsekvensen av systemen är att för kommunens skatte intäkter är utvecklingen av det egna skatteunderlaget av underordnad betydelse, det är vad som händer i riket som helhet som avgör. Alla kommuner möter, efter utjämningen, samma strukturella kostnadstryck. Kommuner med gynnsamma förutsättningar får betala en avgift till kommuner med ogynnsamma förutsättningar. Utfall kommunalekonomisk utjämning 2012 och 2013, kronor per invånare Inkomstutjämning Kostnadsutjämning LSS-utjämning Regleringspost Totalt Källa: SCB Under 2013 har Sundbyberg alltjämt kompenserats för att skattekraften ligger under den av staten garanterade nivån, skattekraft på 115 procent av genomsnittet. Enligt kostnadsutjämningen har staden sammantaget en gynnsam struktur och betalar en avgift. Kommunen har relativt riket en låg andel grundskole- och gymnasieelever och äldre. Kommunen kompenseras dock för en relativt sundbybergs stad 9

10 förvaltningsberättelse högre andel förskolebarn, tyngre socioekonomisk struktur och av att kommunen växer kraftigt. Utfallet för kostnadsutjämningen 2013 är likartat utfallet för 2012 även om avgiften minskat. Kommunen har i relationen till genomsnittet i riket få personer med LSS-insats. De personer som har en insats bedöms dock enligt systemet ha en något högre vårdtyngd. Sammantaget betalar staden en avgift i LSS-utjämningen. Utfallet för 2013 är likartat utfallet för 2012 även om avgiften ökat något. Från och 2014 har den kommunalekonomiska utjämningen reviderats. Förändringen innebar ett minskat bidrag med 37 miljoner kronor. Bidragsminskningen förs in över tre år med cirka 10 miljoner årligen. Befolkning och bostadsbyggande Befolkningsutveckling Sedan 2005 har kommunens befolkning ökat med personer. Under 2013 ökade befolkningen med personer, 4,5 procent och uppgick den 31 december till Ökningen är större än den som förväntades i kommunens befolkningsprognos för Avvikelsen mot prognosen uppgår till 429 personer. Antal invånare totalt, Källa: SCB Antal invånare Förändringen av befolkningen utgörs av skillnaden mellan födda och döda samt skillnaden mellan in- och utflyttade. Kommunen har sedan många år tillbaka ett positivt födelsenetto. Sedan 2006 har kommunen även haft en positiv nettoinflyttning. Inflyttningen avser både från övriga Sverige och från andra länder. Det finns ett starkt samband mellan antalet färdigställda bostäder och inflyttningen till staden. Under 2013 uppgick nettoinflyttningen till personer, vilket är den högsta nettoinflyttningen på över 40 år. Befolkningsförändring, Nettoinflyttning från annat land Nettoinflyttning från övriga Sverige Födelsenetto Befolkningsökningen förväntas fortsätta de kommande åren. Enligt stadens befolkningsprognos kommer folkmängden uppgå till cirka invånare 2015 och cirka invånare år Det som möjliggör en sådan utveckling är utbyggnaden av Ursvik och Brotorp samt förtätningen i flera stadsdelar. Den största befolknings ökningen kommer att ske i Ursvik. Personer i åldern 19 till 64 år är den åldersgrupp som enligt prognosen kommer öka mest. Antalet barn och unga bedöms öka med personer. De äldre kommer att öka i en något mindre omfattning. 10 sundbybergs stad

11 förvaltningsberättelse Befolkningsprognos per åldersgrupp Bostadsbyggandet Befolkningsutveckling för olika åldersgrupper Ursvik fortsätter växa Utbyggnaden av stadsdelen Ursvik är det enskilt största projekt som pågår i staden. Den totala utbyggnadspotentialen uppskattas till bostäder och invånare. Under 2013 färdigställdes cirka 350 lägenheter. Stadsbyggnads projektet kommer att fortsätta under ytterligare drygt tio år. Exploatörer som äger mark och verkar inom projektet genom att utveckla och sälja byggrätter är Stora Ursvik KB, Fastighets AB Förvaltaren (publ), Sundbybergs stad samt HSB och NCC. Under 2013 har ett 10-tal byggherrar projekterat och byggt nya bostäder i Ursvik. Sundbybergs stad är byggherre i projekt för förskolor, skolor och annan kommunal service som drivs i kommunal regi. Under hösten 2012 påbörjades byggnation av Kymlingeskolan, en kommunal förskola och skola vid Stora Ursviks gård som verksamhetsstartar hösten 2014 med plats för omkring 600 elever i årskurserna F-6. Ursvik har i detta skede bussförbindelse med Hallonbergen och Rissne. I planeringen av tvärbanans Kistagren utgår SL i en förstudie från att den ska gå genom Ursvik. Under 2013 har även konst kommit på plats i Ursvik i större skala. Tre konstprojekt har färdigställts under året på offentliga platser Staden fortsätter att växa Fram till och med 2017, finns möjligheter till drygt nya bostäder i Sundbyberg. Prognosen sträcker sig ända fram till år 2027 med drygt nya bostäder. I och med att staden expanderar kommer planering och byggande av infrastruktur, förskolor, skolor och äldreboenden att ställa stora krav på kommunen. Exploatering Under 2013 pågick exploateringsprojekten: Kvarteret Lärkan, Tuletorget Kvarteret Tvättstugan, Hamngatan, Fröfjärden, Hallonbergen Kvarteret Ursvikshöjden Kvarteret Franstorp Landmärket Swedbanks nya huvukontor i kvarteret Cirkusängen Utvecklingen av kvarteret Plåten vid Sundbybergs torg Utveckling av kvarteret Banken, Basaren och Bageriet vid Landsvägen. Vidare fortsätter utbyggnaden av Ursvik respektive Brotorp. Utöver detta planeras för ytterligare exploateringsprojekt som till exempel kvarteret Sadelmakaren vid Rissne - leden, kvarteret Sprängaren vid Ekensbergsvägen och Freden större i Hallonbergen. Bostadsbyggande Antal Förtätning av staden Under 2013 har inflyttning skett i radhus i Rissne samt flerbostadshus i trä i Lilla Alby, båda projekten uppförda av Folkhem. Även i Signalfabriken i Centrala Sundbyberg har inflyttning skett under året. I Ursvik har HSB, NCC, Lindbäcks bygg, IKANO bostad och Fastighets AB Förvaltaren haft inflyttningar under året. Under 2014 kommer det att ske inflyttning i Sundbybergs högsta hus s.k. Landmärket i Lilla Alby samt flerbostadshus på Tuletorget i Storskogen för att ta några exempel. sundbybergs stad 11

12 förvaltningsberättelse Arbetsmarknad Utveckling på arbetsmarknaden är central när det gäller välfärdens finansiering. Det är genom en ökning av antalet arbetade timmar i ekonomin som det skapas resurser till välfärden. På det lokala planet är utvecklingen på arbetsmarknaden också viktig men ur ett delvis annat perspektiv. Utvecklingen av det egna skatteunderlaget är som tidigare redovisats av underordnad betydelse. En stark lokal arbetsmarknad minskar däremot kommunens kostnader för olika stöd och insatser samt skapar möjligheter för den enskilda kommuninvånaren till delaktighet i samhället. I Sundbybergs stad fanns det förvärvsarbetande personer i åldern 16 år och uppåt, vilket motsvarar 64,4 procent av befolkningen i motsvarande åldrar. Motsvarande andel i riket var 58,3 procent. Efter den ekonomiska nedgången 2009 har förvärvsfrekvensen ökat med 2,6 procentenheter. Ökningen motsvarar personer. Förvärvsfrekvens 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 63,8% 58,2% 61,8% Sundbyberg 55,9% 56,9% Riket 63,0% 63,6% 64,4% 57,9% 58,3% Antalet arbetslösa i Sundbyberg uppgår per den sista december till personer. Jämfört med föregående år är det en ökning med 68 personer. Ökningen var som starkast under början av året för att sedan stabilisera sig och minska något under hösten. Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten som antalet öppet arbetslösa i relation till den registerbaserade arbetskraften. Enligt denna definition uppgår arbetslösheten i Sundbyberg till 5,7 (2012: 5,6) procent. Motsvarande uppgift för Stockholms län och riket är 4,3 (2012: 4,3) respektive 4,6 (2012: 4,8) procent. Antalet öppet arbetslösa per månad Antal öppet arbetslösa Föregående 12 månader Källa: Arbetsförmedlingen Senaste 12 månader Jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 45% 40% 35% 30% Källa: SCB 12 sundbybergs stad

13 förvaltningsberättelse Årets resultat Årets resultat för staden uppgick till 30,6 mnkr (2012: -4,4 mnkr). Jämfört mot budget är resultatet 1,8 mnkr bättre. Justerat för jämförelsestörande poster uppgick resultatet till -21,5 mnkr. Sundbyberg uppnår ett positivt resultat enligt balanskravet för (mnkr) Utfall Budget Diff Utfall Verksamhetens intäkter 452,6 453,0-0,4 394,1 Verksamhetens kostnader , ,0 36, ,5 Avskrivningar Not 1-87,9-93,0 5,1-90,7 Verksamhetens nettokostnader , ,0 41, ,1 Skatteintäkter Not , ,0-12, ,8 Generella statsbidrag och utjämning Not 3 79,4 93,9-14,5 67,1 Finansiella intäkter Not 4 33,2 33,0 0,2 38,1 Finansiella kostnader Not 5-20,4-7,0-13,4-5,3 Resultat före extraordinära poster 30,6 28,8 1,8-4,4 Extraordinära intäkter Not 6 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader Not 6 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 30,6 28,8 1,8-4,4 Verksamhetens nettokostnader uppgick till 1 669,4 mnkr, vilket är en ökning med 36,3 mnkr jämfört med föregående år. I jämförelse med budget har nettokostnaderna minskat med 41,6 mnkr. Intäkterna blev 0,4 mnkr lägre och kostnaderna blev 36,9 mnkr lägre än budget. Avskrivningarna blev 5,1 mnkr lägre än budget. Verksamheternas bruttointäkter uppgick till 452,6 mnkr, varav 44,7 mnkr avser intäkter från exploateringsverksamheten. Intäkterna justerade för exploateringsverksamheten uppgår till 407,9 mnkr. År 2012 uppgick intäkterna till 407,8 mnkr exklusive exploateringsintäkter. Stadens bruttokostnader exklusive avskrivningar uppgick till 2 034,1 mnkr, vilket är 97,6 mnkr högre än föregående år. De största ökningarna avser köp av verksamhet (53,2 mnkr) och personalkostnader (22,1 mnkr). Avskrivningskostnaderna om 87,9 mnkr motsvarar en sänkning jämfört med föregående år med 2,8 mnkr. I 2012 års avskrivningskostnad ingick en nedskrivning på 8,4 mnkr. Av kostnadsökningen för avskrivningar härrör 3,3 mnkr från avskrivningar av fastigheter och 2,3 mnkr från avskrivningar av inventarier. Skatteintäkterna uppgick till 1 607,8 mnkr, en ökning med 79 mnkr jämfört mot föregående år. I jämförelse mot budget var skatteintäkterna 12,2 mnkr sämre. Intäkts- ökningen beror på ett ökat skatteunderlag. Generella statsbidrag och utjämning uppgick till 79,4 mnkr. Dessa består av intäkter från utjämningssystemet om 93,1 mnkr, kommunal fastighetsavgift 47,4 mnkr och kostnads utjämningsavgift och LSS-utjämningsavgift -61,2 mnkr. Avvikelsen mot budget blev ett underskott om 14,5 mnkr. För finansiella intäkter redovisas en intäktssänkning om 4,9 mnkr jämfört med föregående år. Den största avvikelsen härrör från räntor på rörliga medel. De finansiella kostnaderna har ökat med 15,1 mnkr jämfört med föregående år. Den ökade kostnaden och avvikelsen mot budget avser främst en kostnad för sänkning av diskonteringsräntan (RIPS 07 på pensions skuld) på 14,9 mnkr. Balanskravet Vid framräkning av resultatet enligt balanskravet har en realisationsvinst på 2,4 mnkr samt omställningskostnader på 15,6 mnkr undantagits. Stadens resultat enligt balanskravet uppgår till 43,8 mnkr. Balanskravet innebär att varje kommun ska upprätta en budget i balans, dvs. intäkterna måste överstiga kostnaderna. Om kommunen har ett underskott måste detta balanseras med motsvarande överskott senast inom tre år. sundbybergs stad 13

14 förvaltningsberättelse Underliggande resultat Det underliggande resultatet uppgår till -21,5 mnkr, vilket är 14,9 mnkr sämre än föregående år. Jämfört med budget är det underliggande resultatet en försämring med 20,3 mnkr. Det underliggande resultatet anges exklusive fastighetsförsäljningar och jämförelsestörande poster /- Årets resultat 30,6-4,4 35,0 - exploateringsverksamhet -44,7 13,7-58,4 +/-nedskrivningar/återföring placerade 0,0-1,8 1,8 medel +/- övriga jämförelsestörande poster* -7,4-14,1 6,7 Resultat; underliggande -21,5-6,6-14,9 *inkluderar realisationsvinst på kapitalförvaltningen, personalavslut och återbetalning från AFA försäkring, diskonteringsränta Resultat för nämnder och styrelse Nämnder och styrelse (mnkr) Intäkt Bruttokostnad Nettokostnad Kommunbidrag Resultat Kommunstyrelse 35,9-195,1-159,2 154,3-4,9 Grundskole- och gymnasienämnd 52,1-503,3-451,2 437,0-14,2 Förskolenämnd 30,8-337,0-306,1 334,9 28,8 Äldrenämnd 57,3-370,0-312,7 310,5-2,2 Individ- och omsorgsnämnd 56,1-387,1-331,0 304,5-26,5 Kompetens- och arbetsmarknadsnämnd 20,7-73,8-53,2 53,7 0,5 Kultur- och fritidsnämnd 13,6-119,7-106,1 108,9 2,8 Stadsbyggnads- och miljönämnd 352,1-406,5-54,3 69,1 14,8 stadsbyggnads- och miljönämnd 280,7-335,9-55,2 69,1 13,9 VA 43,9-44,5-0,5 0,0-0,5 avfall 27,5-26,1 1,4 0,0 1,4 Valnämnd 0,0-0,3-0,3 0,3 0,0 Överförmyndare 0,0-2,6-2,6 3,1 0,5 Revision 0,0-1,5-1,5 1,4-0,1 Totalt Nämnder och styrelse 618, , , ,7-0,5 Finansförvaltning* 31,1 Totalt Kommunen 30,6 * utvecklas ytterligare i avsnitt för Årets resultat. Nämndernas resultat, driftredovisning inklusive interna transaktioner, uppgick per 2013 till -0,5 mnkr. Underskott redovisas inom kommunstyrelsen, grundskole- och gymnasienämnden, äldrenämnden, individ- och omsorgsnämnden samt revision. Nämndernas utfall beskrivs utförligare i respektive nämnds verksamhetsberättelse. 14 sundbybergs stad

15 förvaltningsberättelse Finansförvaltningens resultat Finansförvaltningens resultat för år 2013 uppgår till 31,1 mnkr. Resultatet var en förbättring jämfört med budget om 1,1 mnkr. Resultatförsämringen jämfört med budget redovisas inom posterna skatteintäkter, statsbidrag och utjämning, finansiella kostnader och internränta. Finansförvaltningen (mnkr) Intäkter Kostnader Netto Budget Diff Verksamhetens intäkter och kostnader: riktade statsbidrag, maxtaxa m.m. 19,3 0,0 19,3 19,0 0,3 exploateringsverksamhet 51,8-7,1 44,7 30,0 14,7 arbetsgivaravgifter 2 05,7-194,2 11,5 10,8 0,7 pensioner 53,5-74,7-21,2-30,5 9,3 övrigt 20,7-6,2 14,5-5,1 19,6 kommunbidrag 0, , , ,1 2,4 internränta 40,2 0,0 40,2 46,0-5,8 Finansiering: skatteintäkter, utjämning och fastighetsavg ,2 0, , ,9-26,7 finansiella intäkter och kostnader 33,0-20,3 12,7 26,0-13,4 Totalt 2 111, ,2 31,1 30,0 1,1 Riktade statsbidrag avseende maxtaxa m.m. uppgår till 19,3 mnkr och är något bättre än budget. Inom exploateringsverksamheten redovisas ett resultat om 44,7 mnkr. I resultatet finns en exploateringsersättning på 50 mnkr som fanns med i budget 2012 men som inte kunnat faktureras förrän i början av år 2013 på grund av försening av hanteringen av fastighetsbildningen hos Lantmäteriverket. I resultatet finns även exploateringsintäkter på 5,2 mnkr med från Riksbyggen med anledning av att exploateringsförutsättningarna har förändrats efter överlåtelsen av fastigheten Sundbyberg 2:4 år Resultatet försämras på grund av kostnader för iordningställande av exploateringsmark samt att försäljning av exploateringsmark förskjuts till nästkommande år. Personalomkostnader (arbetsgivaravgifter och personalförsäkringar) uppgår till 11,5 mnkr, vilket är 0,7 mnkr bättre än budget. Kostnaderna för pensioner uppgår till 21,2 mnkr och det är 9,3 mnkr bättre budgeterat. I posten övrigt om 14,5 mnkr ingår en återbetalning från AFA försäkring avseende premier för avtalsgruppsjukförsäkring samt avgiftsbefrielseförsäkring för åren på 20,7 mnkr samt kostnader för försäkringar och fastighetsskatt. Internräntan kopplad till investeringar inom stadens nämnder uppgår till 40,2 mnkr, vilket är 5,8 mnkr sämre än budget. För skatteintäkter och utjämning redovisas ett utfall om 1 639,8 mnkr, varav skatteintäkterna uppgår till 1 607,8 mnkr, utjämningssystemet 32 mnkr och den kommunala fastighetsavgiften 47,4 mnkr. Utfallet är ett underskott mot budget med 26,7 mnkr. Avvikelsen avser skatteintäkterna med -12,2 mnkr, utjämningssystemet med -12,9 mnkr och fastighetsavgiften -1,6 mnkr. Överskottet har sin orsak i den snabba tillväxten i stadens befolkning. En ökad befolkning förbättrar stadens skatteunderlag samtidigt som utjämningssystemet ger extra bidrag för befolknings ökningen. Finansnettot uppvisar ett resultat om 12,7 mnkr. Jämfört med budget har finansnettot ett underskott med 13,4 mnkr. I posten ingår bland annat en total reavinst med 2,3 mnkr, räntor på rörliga medel och reverser, utdelning från Sundbybergs stadshus AB på 6 mnkr, borgensavgifter på 5,3 mnkr och en kostnad för sänkning av diskonteringsräntan (RIPS 07 på pensions skuld) på 14,9 mnkr. sundbybergs stad 15

16 förvaltningsberättelse Investeringar Investeringsuppföljning (mnkr) Utfall Årsbudget Avvikelse Varav ombudgeterat från 2012 Kommunstyrelse -13,0-32,2 19,1-16,2 Grundskole- och gymnasienämnd -4,2-11,9 7,7-6,8 Förskolenämnd -5,2-13,7 8,5-4,6 Äldrenämnd -2,2-5,5 3,3-3,5 Individ- och omsorgsnämnd -1,3-8,2 6,9-3,2 Kompetens- och arbetsmarknadsnämnd -0,6-2,9 2,3-1,9 Kultur- och fritidsnämnd -2,4-11,9 9,5-8,1 Stadsbyggnads- och miljönämnd -345,5-637,5 292,1-125,3 Stadsbyggnads- och miljönämnd: VA/Avfall -8,8-14,1 5,3 0,0 Ursvik -25,6-59,7 34,1-6,6 Summa -408,8-797,6 388,8-176,2 Investeringsutfallet blev 408,8 mnkr för året. Detta är en avvikelse mot budget med 388,8 mnkr (cirka 49 procent). De största avvikelserna redovisas inom stadsbyggnads- och miljönämnden och Ursvik. Sundbybergs stad är mitt i en kraftig expansion och det blir fler och fler invånare i staden. För att möta det ökade behovet av olika typer av kommunal service har staden flera investeringsprojekt som pågår och planeras. Följande projekt färdigställdes under året: Sporthall Brotorp, Tuvanparken, gatorna kring kvarteret Plåten och gång- och cykelväg till Kista etapp 2 blev färdigställda under året och har överlämnats till verksamheterna och tagits i drift. Genomförandebeslut har fattats av kommunfullmäktige för investering i Ursviksskolans om- och tillbyggnad, förskola i Lilla Ursvik (vid Ursvsiksskolan), Duvboskolan. Byggstart har skett för om- och tillbyggnad av Lilla Alby skola, om- och tillbyggnad av simhallen, Ör förskola, gatorna kring kvarteret Plåten och utveckling av Landsvägen. Projektenheten inom stadsbyggnads- och miljönämnden har under 2013 på uppdrag av verksamhetsdrivande nämnder bedrivit ett antal programarbeten. Flera av dessa har under året kommit så långt att de fått genomförandebeslut från kommunfullmäktige. Ett antal projekt har byggstartat och de som enligt tidplan skulle färdigställas är färdiga med undantag av Landsvägen vid kvarteret Cirkusängen som färdigställs i början av Detta som en anpassning till Humlegårdens och Swedbanks tidplan. Avvikelsen inom Ursvik innebär inte att den totala investeringsvolymen för Ursvik har minskat. Den beror i huvudsak på förseningar i utbyggnadstakten i Ursvik. Bland annat har utbyggnaden av infrastruktur i område 2A kommit igång senare än beräknat och tillträdet och planläggningen av Milot har tagit längre tid än beräknat. Avvikelsen mellan budget och utfall för projekt exploatering Stora Ursvik 2E beror i viss mån även på att detaljplanen för området ännu inte är klar. Nedbrytning på enskilt investeringsprojekt sker i verksamhetsberättelsen för respektive nämnd. Kassaflöde och finansiering Stadens kassaflöde uppgick till 69,3 mnkr under året. Kassaflödet är hänförligt till investeringsverksamheten med -411,1 mnkr och från finansverksamheten med 260,7 mnkr. För den löpande verksamheten genereras ett positivt kassaflöde om 219,7 mnkr. Inom investeringsverksamheten har investeringar i materiella anläggningstillgångar gjorts för 408,8 mnkr. Försäljningar av inventarier har genererat ett positivt kassaflöde om 0,2 mnkr. Kassaflöde inom posten finansiella anläggningstillgångar om -4,8 mnkr respektive 2,3 mnkr avser förvärv och försäljningar inom kapitalförvaltningen. Inom finansverksamheten har stadens checkkredit använts under året till totalt 395,1 mnkr. Långfristiga fordringar har minskat med 26,1 mnkr Förändringen beror på återbetalning av reverslån för exploateringsprojekt om 25,3 mnkr, Ursviks utjämningsfond har minskat sin skuld med 16,9 mnkr samt ett nytt reverslån till Ursvik Sopsug AB på 16,1 mnkr. Stadens likviditet uppgår per den 31 december 2013 till 243 mnkr. Kapitalförvaltningen Marknadsvärdet på de placerade medlen uppgick vid utgången av 2013 till 181,4 mnkr. Bokföringsmässigt värde uppgår till 157,5 mnkr. Totalt har 100 mnkr, enligt fullmäktigebeslut 1998, placerats för att trygga stadens framtida pensionsutbetalningar. En extern förvaltare (DNB Asset Management AB) placerar medlen enligt stadens finanspolicy. På avsatta medel har direktavkastningen skett under perioden med totalt 57,5 mnkr, vilket motsvarar en årlig genomsnittlig avkastning om 3,8 procent. 16 sundbybergs stad

17 förvaltningsberättelse Kapitalförvaltningen (mnkr) Marknadsvärde 2013 Bokfört värde 2013 Marknadsvärde 2012 Bokfört värde 2012 Räntebärande 72,5 73,0 68,4 67,0 Svenska aktier 32,9 26,6 27,4 25,9 Utländska aktier 73,4 55,3 58,5 57,3 Likvida medel 2,6 2,6 2,7 2,7 Summa 181,4 157,5 157,0 152,8 Kapitalförvaltningen är avsedd att trygga framtida pensionsutbetalningar. Stadens totala pensionsförpliktelse, med avdrag för kapitalförvaltningen, som återstår att finansiera, uppgår till 737 mnkr. Pensionsförpliktelser Pensionsåtagande (mnkr) Avsättning 159,5 137,5 Ansvarsförbindelse 735,0 686,9 Placerade medel -157,5-152,8 Återlånade medel 737,0 671,6 Intern kontroll Staden använder ett ramverk för intern styrning och kontroll utformad enligt COSO-modellen, men anpassad efter stadens specifika förhållanden. Nämndernas planer för intern kontroll ska omfatta ett antal kommungemensamma kontrollområden, måluppfyllelse för nämndspecifika och kommunövergripande mål samt eventuella nämndspecifika kontrollområden. Fastsällandet av den interna kontrollplanen ska föregås av en risk- och väsentlighetsanalys. Senast inför upprättandet av årsredovisningen ska en uppföljning ske av nämnderna rörande utfallet av de kontrollmoment som planerna omfattar. Enligt ramverket har varje nämnd en skyldighet att styra och löpande följa upp den interna kontrollen inom nämndens olika verksamheter. Nämnden ska genomföra grundliga risk- och väsentlighetsanalyser för sina verksamheter samt årligen anta en särskild plan för den interna kontrollen. Det är enligt ramverket varje nämnd som ansvarar för att konkreta regler och anvisningar utformas för att upprätthålla en god intern kontroll. Det övergripande ansvaret för intern kontroll ligger dock på kommunstyrelsen. Ramverket är utformat med tydliga riktlinjer för vilka risker som bör tas upp vid riskanalys samt exemplifierar kontrollfrågor och kontrollaktiviteter som nämnderna kan tillämpa. Det framgår också övergripande hur ansvaret för arbetet med intern styrning och kontroll är fördelat på de olika rollerna. De kommungemensamma kontrollområden som varje nämnd ska kontrollera är: Löner Inventarier Stöldbegärlig egendom Representation, gåvor och konferenser Taxor och avgifter Uppföljning av nämndmål redovisas i årsredovisningen. Övriga kontrollområden har redovisats i separat ärende till respektive nämnd. Av redovisningarna framgår avvikelser och i förekommande fall vilka åtgärder som har vidtagits/ska vidtas för att förbättra den interna kontrollen. Inga allvarliga brister har påträffats vid årets kontroll. sundbybergs stad 17

18 förvaltningsberättelse Intäkter och kostnader Intäkter 2013 Intäkter 2013 och förändringar från föregående år (mnkr) - och förändring från föregående år (mnkr) Försäljning av verksamhet 58,2 mnkr (-34,6) Exploateringsintäkt 44,7mnkr (+58,4) Hyror och arrenden 51,7 mnkr (+0,4) Finansiella intäkter 33,2 mnkr (-4,9) Taxor och avgifter 159,3 mnkr (+5,8) Driftsbidrag från staten m fl 134,5 mnkr (+24,7) Skatteintäkter +utjämning 1 687,2 mnkr (+91,3) Kostnader 2013 Kostnader 2013 och förändringar - och förändring från föregående från föregående år (mnkr) år (mnkr) Lokalhyror 98,5 mnkr (+15,3) Avskrivningar 87,9 mnkr (-2,8) Finansiella kostnader 20,4 mnkr (+15,1) Material och övrig drift 220,3 mnkr (+9,2) Personal 918,3 mnkr (+22,1) Köp av verksamhet 704,4 mnkr (+53,2) Bidrag och transfereringar 92,6 mnkr (-2,2) 18 sundbybergs stad

19 förvaltningsberättelse Arbetsgivarfrågor inom Sundbybergs stad Sundbybergs stad har (2012: 1 790) anställda vilket motsvarar (2012: 1 691) årsarbetare. Nedan beskrivs några av årets viktiga händelser inom arbetsgivarområdet samt redovisning av vissa nyckeltal, bland annat sjukfrånvaron. Viktiga händelser Kompetensförsörjning och arbetsgivarvarumärke Staden befinner sig i stark tillväxt och behovet av kommunal service växer med invånarantalet. Tillväxten medför ökade rekryteringsbehov i organisationen. För att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen arbetar staden aktivt med att stärka arbetsgivarvarumärket. Syftet är både att attrahera och rekrytera potentiella nya samt behålla och utveckla nuvarande kompetenta medarbetare och chefer. Staden har gjort en rad aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket både internt och externt. Medarbetarundersökning Staden genomförde under hösten 2013 en medarbetarundersökning för tredje året i rad. Syftet med undersökningen är att få en bild av stadens ledar- och medarbetarskap och de styrkor och förbättringsområden som finns för att fortsätta utveckla våra arbetsplatser och verksamheter. Nytt för 2013 var att undersökningen innehöll frågor som mäter Hållbart medarbetarengagemang (HME). Dessa frågor ger möjlighet till nationella jämförelser inom kommuner och landsting. Svarsfrekvensen var hög, 82 procent. Resultaten var genomgående goda jämfört med jämförbara organisationer och har redovisats på ledarforum och på arbetsplatserna. Chefer och medarbetare fortsätter tillsammans arbetet med att ta fram förbättringsåtgärder i lokala handlingsplaner. Som en övergripande åtgärd för hela staden kommer rutinen för hur vi förebygger och hanterar kränkande särbehandling ses över. Personalförmåner Utbudet av personalförmåner ses över kontinuerligt använde 58 procent av medarbetarna sitt friskvårdsbidrag. 9 procent av medarbetarna använde sig av förmånen personalstöd. Genom personalstödet får medarbetare och chefer vägledning vid psykosociala, privatjuridiska och ekonomiska frågeställningar. Från och med den 1 januari 2013 har samtliga fackliga organisationer tecknat ett kollektivavtal med arbetsgivaren om löneväxling mot extra ledighet. Avtalet innebär att alla tillsvidareanställda som förväntas intjäna full semester under det kommande semesteråret, med vissa undantag, har möjlighet att byta semesterdagstillägg mot extra ledighet. 11 procent av medarbetarna använde sig av denna förmån Årets chef och årets arbetsplats I december 2013 utsågs Årets chef och Årets arbetsplats inom staden. Utmärkelsen Årets chef gick till Petri Peltonen, enhetschef för fritid, barn och unga, på kultur- och fritidsförvaltningen. Till Årets arbetsplats utsågs projektenheten på stadsbyggnads- och miljöförvaltningen. Ny karriärwebb och nytt rekryteringsverktyg I april 2013 lanserades stadens nya karriärwebb på www. sundbyberg.se. Karriärwebben syftar till att visa stadens arbetsgivarerbjudande och innehåller förutom lediga jobb även porträtt av chefer och medarbetare som berättar om hur det är att jobba i Sundbybergs stad. Våren 2013 uppdaterades också stadens rekryteringsprocess och ett nytt rekryteringsverktyg implementerades för att kvalitetssäkra och effektivisera framtida rekryteringar. 92 procent av stadens chefer har deltagit i utbildning av verktyget. Framtidsverket Hösten 2013 ingick staden partnerskap med Framtidsverket. Framtidsverkets verksamhet bygger på att sätta offentlig sektors behov och utmaningar på agendan. Partnerskapet innebär bland annat att Framtidsverket representerar Sundbybergs stad vid arbetsmarknadsmässor på universitet och högskolor. Jämställdhet En ny handlingsplan för jämställdhet för kommunkontoret har tagits fram för perioden Planen innehåller åtgärder inom områdena arbetsförhållanden, föräldraskap, rekrytering och lönefrågor. De olika nämndernas handlingsplaner utgör tillsammans stadens handlingsplan för jämställdhet. Stadens nya rekryteringsverktyg underlättar kompetensbaserad rekrytering genom till exempel könsneutrala kompetensbeskrivningar och strukturerade intervjufrågor. Säkerhet Tjänsteman i beredskap Sundbybergs stad har under 2013 infört tjänsteman i beredskap (TiB). Syftet är att alltid ha en beredskapsfunktion i tjänst som är mottagare för alla inkommande samtal med bäring på till exempel störningar i samhällsviktig verksamhet eller uppkomna kriser av olika dignitet. sundbybergs stad 19

20 förvaltningsberättelse Krisberedskapsplan Dåvarande krishanteringsplan med koppling till Lagen om extraordinära händelser (LEH) löpte ut vid årsskiftet , varvid en ny Krisberedskapsplan har tagits fram under hösten Planen fick ett nytt namn för att bättre harmonisera med gällande nomenklatur inom sakområdet. Planen gäller åren Posomorganisationen m m Det har inträffat en del incidenter 2013 som genererat olika typer av insatser från stadens sida. Rissneskolan brann i slutet av februari, där staden initialt etablerade en krisledningsgrupp. Det inträffade också en explosionsartad brand i Hallonbergen i början av maj, där Posomorganisationen aktiverades. I samband med sociala oroligheter i flera delar av Stockholm med förorter under maj månad samverkade staden med andra aktörer inom krishanterings området i länet. Stadshusflytt Säkerhetsorganisationen har haft ett engagemang i olika delar inom flyttprojektet av stadens kommunhus. Personalens sammansättning Tillsvidareanställda % Tot Anst/ Visstidsanställda % Tot Anst/ Timavlönade* antal 1000 inv antal 1000 inv Nämnd Kv M Total Kv M Total Kv M Total Grundskoleoch gymnasienämnden ,64 9, ,80 1, Förskolenämnden ,07 9, ,78 1, Individ- och omsorgsnämnden ,71 5, ,75 0, Kommunstyrelsen + Överförmyndarnämnden Kompetens- och arbetsmarknadsnämnden ,08 3, ,53 0, ,22 1, ,64 0, Kultur- och fritidsnämnden ,09 2, ,32 0, Stadsbyggnad- och miljönämnden ,68 2, ,38 0, Äldrenämnden ,85 6, ,80 0, Total ,00 40, , * öppen anställning i lönesystemet Antalet tillsvidareanställda har ökat med 83 anställda jämfört med 2012 och gruppen visstidsanställda har minskat med en anställd. Anställningsformer och sysselsättningsgrad Anstform/grupp Tillsvidareanställda % Tot Tidsbegränsade % Tot antal antal Kv M Total Kv M Total Heltid , ,73 Deltid 74 % , ,61 Deltid % , ,66 Total Andelen heltidsarbetande bland samtliga anställda har ökat till 82 procent (2012: 81,5 %). Andelen heltidsarbetande bland tillsvidareanställda har ökat till 75,3 procent (2012: 74,5 %). 20 sundbybergs stad

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012 sundbybergs stad 1

ÅRSREDOVISNING 2012 sundbybergs stad 1 ÅRSREDOVISNING 2012 Sundbybergs stad sundbybergs stad 1 Årsredovisning SUNDBYBERGs STAD 2 sundbybergs stad Innehåll Den politiska ledningen har ordet...4 Sammanfattning...6 Förvaltningsberättelse...9 Årets

Läs mer

Årsredovisning. Sundbybergs stad 2014 WWW.SUNDYBERGSSTAD.SE

Årsredovisning. Sundbybergs stad 2014 WWW.SUNDYBERGSSTAD.SE Årsredovisning Sundbybergs stad 2014 WWW.SUNDYBERGSSTAD.SE Årsredovisning för Sundbybergs stad 2014 Omslag: Gustav Lindkvist Layout: Ingse & Co Sundbybergs stad Östra Madenvägen 4 172 92 Sundbyberg 08-706

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2011 Sundbybergs stad

ÅRSREDOVISNING 2011 Sundbybergs stad ÅRSREDOVISNING Sundbybergs stad Årsredovisning SUNDBYBERGS STAD Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Sammanfattning... 5 Förvaltningsberättelse...8 Årets resultat positivt...12 Intäkter

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Fortsatt god tillväxt JANUARI JUNI (Jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade till 19,5 (16,5) MSEK. Rörelseresultatet (EBITDA) uppgick till

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 33 FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 EKONOMI Sammandrag driftbudget 2011-2014 Belopp netto tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 Kommunalskatt o statsbidrag 6 047 876 6 111 950 6 185 196

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Revisionsrapport /2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna mars/april 2014. Granskning av årsredovisning 2013 Sundbybergs stad

Revisionsrapport /2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna mars/april 2014. Granskning av årsredovisning 2013 Sundbybergs stad Revisionsrapport /2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna mars/april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Sundbybergs stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 3 Syftet med granskningen...

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Förslag S, V, Mp driftbudgetramar 2011-2013

Förslag S, V, Mp driftbudgetramar 2011-2013 Förslag S, V, Mp driftbudgetramar 2011-2013 Nämnd 2011 2012 2013 Kommunfullmäktige Revisionen -1 127-707 -1 155-725 -1 184-743 Valnämnd -72-74 -75 Överförmyndare -603-618 -634 Kommunstyrelse Barn- & utbildningsnämd

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Uppföljning finansiella placeringar per den 31 oktober 2014

Uppföljning finansiella placeringar per den 31 oktober 2014 1 (6) Kommunledningskontoret 20-11-12 Ekonomiavdelningen Uppföljning finansiella placeringar per den 31 oktober 20 Inledning Uppföljning av finansiella placeringar är en förenklad Finansrapport. Uppföljning

Läs mer

Tilläggsbudget för år 2015

Tilläggsbudget för år 2015 2014-11-21 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2014/240-241 Kommunstyrelsen för år 2015 Förslag till beslut Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att Nacka kommun ska ingå avtal om överlåtelse av

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Månadsrapport mars 2015

Månadsrapport mars 2015 1 (11) HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR Sofia Bergbom 08-731 31 93 2015-04-23 KS/2015:105 Konsult- och servicekontoret Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Sidan 1 av 7 Kommunstyrelsen Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Månadsrapport april 2015

Månadsrapport april 2015 1 (11) HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR Sofia Bergbom 08-731 31 93 2015-05-21 KS/2015:125 Konsult- och servicekontoret Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Månadsrapport april 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter

Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter 2015-03-05 1 (13) Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter Resultaträkning POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 PM Sida 2010-04-13 1 (15) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Derk de Beer Tfn direkt 08-452 77 42 EJ Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 Grundtanken med utjämningssystemet

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

2014-02-05 Ks 140/2015. Bokslutskommuniké. Preliminärt bokslut 2014. Örebro kommun

2014-02-05 Ks 140/2015. Bokslutskommuniké. Preliminärt bokslut 2014. Örebro kommun 2014-02-05 Ks 140/2015 Bokslutskommuniké Preliminärt bokslut 2014 Örebro kommun Bokslutskommuniké Bokslutskommunikén är en preliminär rapport av årets ekonomiska utfall. Årsredovisningen som är en uppföljning

Läs mer

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 NÄMND Bokslut 2012 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt Kostnader Resultat Bokslut 2012 INTÄKTER/KOSTNADER 2013 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer