Jag känner mig som en ny människa!

Transkript

1 Jag känner mig som en ny människa! Så attraherar och behåller vi framtidens undersköterskor och skötare En sammanställning av sommarvikariers upplevelser av Landstinget Kronoberg sommaren 2014 Johanna Elmdahl

2 (20) Sammanfattning Undersköterskor och skötare gör skillnad. De besitter stora kunskaper och bidrar med sina händer, hjärtan och hjärnor till att Landstinget Kronoberg ska kunna ge bästa möjliga vård. 1 De vill hjälpa människor och upplever att de får mycket tillbaka. Under sommaren 2014 vikarierade 164 undersköterskor och skötare inom verksamheten. Knappt hälften av dessa har intervjuats och resultatet är tydligt; Landstinget Kronoberg har haft ett gott bemötande, hjälpsamma kollegor och har erbjudit tjänster som har utvecklat goda kunskaper och erfarenheter. Att kunna bemöta människor i olika situationer ses som en god merit oavsett vilken yrkesmässig framtid som väntar respondenterna. Sommarvikarierna vill gärna ha flera handledare eftersom de anser att de får ta del av fler arbetssätt och perspektiv. De önskar även få större kunskap och förståelse för arbetsplatsens aktuella patientgrupp för att kunna ge patienterna bättre bemötande och vård. Vidare vill framtidens medarbetare arbeta i ett team som genomsyras av mångfald, avseende kön, ålder och etnicitet. Andra framgångsfaktorer är det intresse som visas för nya medarbetare och det öppna klimat där frågor uppmuntras. Undersköterskorna och skötarna framhåller social kompetens som en viktig egenskap och vill synliggöra och förmedla alla fördelar med att arbeta inom vården. De önskar ömsesidig utvärdering av anställningsperioden - de vill både ha respons på sin insats och få möjlighet att framföra sina upplevelser. 1 Enligt SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, behövs det en kombination av händer, hjärtan och hjärnor inom vården.

3 (20) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 3 1 Inledning Bakgrund och syfte Urvalsgrupp och metod Respondenternas bakgrund 5 2 Undersköterskor och skötares upplevelser Positivt med flera handledare och praktiska kurser Önskar information om den aktuella patientgruppen De såg och uppmärksammade det positiva Ett öppet klimat och hjälpsamma kollegor Mångfald är en framgångsfaktor Insatser som gör skillnad Ett yrke som kräver stor kompetens Vill synliggöra vården Goda kunskaper och erfarenheter för framtiden Framtidens medarbetare önskar feedback och ett avslut Rekommenderar Landstinget Kronoberg som arbetsgivare 13 3 Upplevelser från olika verksamhetsområden Undersköterskor på avdelningar, mottagningar och vårdcentraler Skötare inom rättspsykiatrin Skötare inom vuxenpsykiatrin 16 4 Hur går vi vidare med materialet? Fem tips till arbetsplatsen Strategiska funderingar 18 Bilaga, intervjuguide 19

4 (20) 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Enligt SKL:s rapport Sveriges viktigaste jobb kommer rekryteringsbehovet av undersköterskor att vara fram till år För att kunna attrahera och behålla denna yrkesgrupp och således trygga personalförsörjningsbehovet inom Landstinget Kronoberg genomfördes en undersökning under oktober december 2014 för att ta reda på framgångsfaktorer och förbättringsåtgärder. De tillfrågade, 2014 års sommarvikarierande undersköterskor och skötare, besvarade frågor som berörde anställningens introduktion, genomförande och avslut. De fick även besvara frågor utifrån ett mångfaldsperspektiv, främst med fokus på jämställdhet. Syftet med denna rapport är att belysa framgångsfaktorerna i respondenternas upplevelser av sin anställning som undersköterska eller skötare inom Landstinget Kronobergs verksamhet och att öppna upp för ett strategiskt arbete för framtiden. Denna rapport består av såväl en sammanställning utifrån samtliga respondenters svar som av en mer verksamhetsanpassad redogörelse med utgångspunkt i följande tre områden. Undersköterskor verksamma på avdelningar, mottagningar och vårdcentraler inom Kronobergs län. Skötare på rättspsykiatrins avdelningar 59, 60, 61, 62, 63, 64, 65 och ÖV. Skötare på vuxenpsykiatrins allmän-, psykos-, äldre- och PIVAavdelningar. 1.2 Urvalsgrupp och metod Sammanlagt har 48 % av de sommarvikarierande undersköterskorna och skötarna medverkat i undersökningen. Hänsyn har tagits till att få ett representativt urval vad gäller olika arbetsplatser, i övrigt är deltagarna slumpvist utvalda. För de tre verksamhetsområdena innebär det att följande antal respondenters svar ligger till grund för denna rapport. Undersköterskor 47 respondenter Skötare inom rättspsykiatrin 17 respondenter Skötare inom vuxenpsykiatrin 15 respondenter Undersökningen har gjorts via telefonintervjuer. Sommarvikarierna har inledningsvis fått ta del av undersökningens syfte och fått kännedom om att de kommer att förbli anonyma. Frågorna som har ställts har varit av öppen karaktär och egna reflektioner har uppmuntrats. (Se bilaga för intervjuguide.) Undersökningen har fått mycket positiv respons från sommarvikarierna. Alla personer som jag har fått kontakt med har velat medverka genom att ställa upp 2 Sveriges Kommuner och Landsting, 2014, Sveriges viktigaste jobb - Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen.

5 (20) på en minuter lång intervju. Flera respondenter har redan under min presentation utbrustit att de har trivts jättebra eller avslutat intervjun med att berätta att det var skönt att få framföra tankar och idéer om sommarvikariatet. För att öka egen förståelse och kunskap inför och under undersökningen har arbetet på en avdelning observerats och en avdelningschef intervjuats vad gäller introduktion av nya medarbetare. Vidare har en HR-specialist intervjuats avseende rekrytering av undersköterskor samt en samordnare inom rättspsykiatrin varit behjälplig vad gäller information om verksamheten och nya medarbetare. 1.3 Respondenternas bakgrund Att respondenterna har valt att utbilda sig eller arbeta inom vården grundar sig i ett intresse för människor. För många var yrkesvalet självklart. Det har alltid varit ett givet val att arbeta inom vården eftersom det innebär spännande och givande jobb. En del av sommarvikarierna har kommit i kontakt med den aktuella arbetsplatsen genom praktik under utbildning och önskade återkomma till arbetsplatsen eftersom de trivdes så bra. En del, främst inom psykiatrin, har blivit rekommenderade att söka sig till arbetsplatserna av personer som själva har trivts eller upplevt att arbetet är en god merit. Respondenterna har sökt tjänsterna genom det rekryteringsverktyg, Offentliga Jobb, som Landstinget Kronoberg använder sig av. En del har även visat sitt intresse genom att kontakta rekryteringsansvarig eller chefen på arbetsplatsen. De flesta sommarvikarierna är födda runt 1990-talet. De som är äldre har nyligen utbildat sig till specialistundersköterskor eller har på annat sätt bytt yrkesinriktning. Samtliga undersköterskor är utbildade. Många av undersköterskorna har erfarenhet av äldreomsorg och hemtjänst och sökte tjänsten med anledning av sina förväntningar på att få arbeta med sjukvård och inom ett lasarett. Andra ville genom sommarvikariatet få nya erfarenheter eller testa på en specifik arbetsplats med anknytning till sina studier eller sin framtida yrkesinriktning. Vidare ville respondenterna få ta eget ansvar samt få ta del av kunskaper och kontakter med andra yrkeskategorier inom vården. I första hand har undersköterskor rekryterats medan sjuksköterske- och läkarstuderande har valts i andra respektive tredje hand. (För att arbeta som undersköterska krävs fyra terminers studier på sjuksköterskeprogrammet eller sex terminer på läkarprogrammet.) Många av de som har sommarvikarierat som skötare saknar vårdutbildning. De studerar till sjuksköterska, polis, psykolog, socionom eller behandlingspedagog och såg sommarvikariatet som en möjlighet till erfarenheter för deras framtida yrkesliv. Majoriteten av respondenterna har fått positiv respons från sin omgivning gällande såväl yrkesval som sommarvikariatet inom Landstinget Kronoberg. De positiva reaktionerna har grundat sig i att omgivningen tycker att respondenterna skulle passa inom yrkesområdet eller för att de själva har

6 (20) positiva erfarenheter av att arbeta inom vården. Vidare ses det som positivt att respondenterna valt en utbildning som leder till arbete eller att de genom vikariatet förvärvar sig kunskaper för pågående eller framtida studier. Flera personer framhåller även att familjemedlemmar och vänner arbetar inom vården och att de har påverkat deras yrkesval och varit stöttande.

7 (20) 2 Undersköterskor och skötares upplevelser 2.1 Positivt med flera handledare och praktiska kurser Samtliga sommarvikarier berättar att de har tilldelats en eller flera handledare inför sin introduktion som huvudsakligen har utgjorts av att gå bredvid. Beroende på yrkeserfarenhet, tidigare arbete eller praktik på arbetsplatsen, önskemål och bemanningssituation har vikarierna gått bredvid under allt ifrån några pass till tre veckor. Hur många pass respondenterna vill och behöver gå bredvid uppfattas som högst individuellt. Vissa vill känna sig helt säkra när de börjar arbeta självständigt medan andra vill utöka sitt ansvar tidigt under handledningen. En del respondenter uppger att de inte vågade fråga efter fler pass att gå bredvid. Att ställa en öppen fråga kring hur en ny medarbetare upplever att börja arbeta självständigt, bör öka tryggheten i arbetet. Någon tycker att en handledare ska bli fri från övriga arbetsuppgifter med syfte att handledningen ska bli mer omfattande och kvalitativ. Detta motiveras av att alla kanske inte vågar fråga och störa andra kollegor på det sätt som personen fick göra för att kunna ta sig an nya arbetsuppgifter och situationer, efter avslutad handledning. Vidare är det första intrycket viktigt för en ny medarbetare. Om handledaren har färre patienter den första dagen kan bemötande och välkomnande av den nya medarbetaren få större utrymme. Det gav mig förtroende och gjorde mig avslappnad att de var så måna om att jag skulle trivas och känna mig välkommen. Majoriteten av respondenterna ser det som en fördel att tilldelas mer än en handledare eftersom de anser att de får ta del av fler arbetssätt och perspektiv. Utifrån det har de sedan skapat sin egen bild av arbetsuppgifterna och arbetsplatsen. Några tycker att det var förvirrande att ha flera handledare och poängterar vikten av att handledarna samarbetar och känner till vad som har och inte har gåtts igenom. Ett fåtal respondenter vill helst ha en handledare, vilket innebär att antalet handledare bör anpassas utifrån individens önskemål. Respondenter med detta önskemål värdesätter att vända sig till en person som denne känner sig trygg med och som känner till vad som har lärts ut. Vidare uppskattade flera respondenter att tillsammans med handledare gå igenom ett kompendium och bocka av arbetsuppgifter och information. Introduktionen var jättebra! Jag fick tydligt på papper vad som förväntades av mig och vi gick igenom allt för att jag skulle känna mig trygg. Undersköterskorna och skötarna har beroende på arbetsplats fått deltaga i kurser med fokus på exempelvis HLR, ergonomi, självskydd och psykiska sjukdomar. Kurserna upplevs som positiva. Flera av respondenterna har gått liknande kurser förut och poängterar vikten av repetition gällande denna typ av kunskap. Föreläsningen om ergonomi var väldigt lärorik och uppfriskande! Några menar att en framgång med HLR-kursen var att verkliga situationer iscensattes, något som de tyckte förbättrade inlärning. Några respondenter hade

8 (20) önskat genomgång av självservicen samt information om var arbetsplatsens akutvagn finns och vad som skall göras vid akuta situationer. 2.2 Önskar information om den aktuella patientgruppen Några respondenter har framfört önskemål om att få ta del av information om den aktuella patientgruppen och få större kännedom om sådant som kan relateras till den. Större kunskap och förståelse för de aktuella sjukdomarna och behandlingarna tror personerna hade bidragit till ett bättre bemötande och vårdande av patienterna. Kanske kan en del av introduktionen bestå av att beskriva bakgrunden till de behov som patienterna på arbetsplatsen har? Några skötare inom rättspsykiatrin ifrågasätter rådande struktur över veckodagar och aktiviteter för patienterna. De upplever att fler aktiviteter och mer struktur över dagarna hade behövts för att stimulera patienterna. Någon uttrycker att patienterna bara satt och gjorde ingenting och att en följd av denna understimulering var att konflikter uppstod och att patienterna fick ett utåtagerande beteende. Genom att informera nya medarbetare om patienternas behov och behandling samt de förutsättningar som råder, bör de få ökad förståelse för verksamhetens aktiviteter och förhållningssätt till dessa. Det är viktigt att respektera att alla patienter inte vill eller kan medverka i aktiviteter och att ökad vårdtyngd kan innebära att aktiviteter ställs in. Vidare skapas även förståelse för att de aktiviteter som anordnas exempelvis ska vara rimliga i förhållande till såväl ekonomiska som personella resurser. 2.3 De såg och uppmärksammade det positiva Vårdarbete är teamarbete. För att uppnå ett gott samarbete är det viktigt att alla medarbetare ges delaktighet. De respondenter som uppger att de snabbt har blivit en del av arbetsgruppen berättar att kollegorna visade intresse och var välkomnande. En undersköterska berättar att kollegorna såg till att alla hade någon att äta frukost med när det var rast och att hon aldrig blev lämnad själv. Det bästa med arbetsplatsen var samhörigheten. En annan undersköterska berättar att chef och kollegor såg och uppmärksammade det positiva. Det hjälpte henne att komma igång och våga ta för sig. Detta eftersom alla på arbetsplatsen bidrar till lärandemiljön. Det bör därför finnas en medvetenhet om att det är allas ansvar att en ny medarbetare ges förutsättningar för att kunna socialiseras in i arbetsgruppen. En skötare menar emellertid att det till viss del ligger hos sommarvikarierna själva att vara intresserade och engagerade vad gäller socialisering på arbetsplatsen. 2.4 Ett öppet klimat och hjälpsamma kollegor Många beskriver att det kändes kul att gå till arbetsplatsen. De trivdes med kollegorna, kände att det gjorde skillnad och tyckte att det var spännande att ingen dag är den andra lik. En respondent som blev erbjuden förlängning uttrycker sin trivsel:

9 (20) Nu har jag inte jobbat på två dagar och jag längtar redan efter nästa pass! Arbetsbelastningen har varierat på arbetsplatserna, generellt sett har undersköterskorna upplevt en högre arbetsbelastning än vad skötarna har gjort. Under hög belastning är det kollegorna som lyfter upp en och får en att orka. I princip alla respondenter framhåller att det har varit ett öppet klimat på arbetsplatsen och att de har uppmuntrats till att ställa frågor. Någon kände sig trygg tack vare att respondenten hade fått höra att det var okej att ställa frågor ända till sista arbetsdagen. Någon annan poängterar vikten av att frågor uppmuntras eftersom det ständigt inträffar nya situationer när man arbetar med människor. En del av respondenterna har erfarenhet av hemtjänst och värdesätter därför den tillgänglighet och trygghet som finns på de aktuella arbetsplatserna vad gäller att ställa frågor och be om stöttning. Många beskriver att de har kunnat vända sig till alla medarbetare. En del respondenter har föredragit att vända sig till sin eller sina handledare medan andra har vänt sig till medarbetare med mer eller mindre erfarenhet. Det är en omhändertagande och bra arbetsgrupp, jag kände inte en enda gång att jag var i vägen eller frågade för mycket. Nattpersonalen blev inte sura om de fick ta över, det var en hög acceptans. En skötare beskriver att han inför anställningen var orolig för hur han skulle hantera de intryck som arbetet kunde innebära. Vidare berättar han att det inte var något större problem tack vare att spegling tillämpades på arbetsplatsen. Det innebär att alla på arbetsplatsen har en öppen diskussion då de reflekterar över arbetet och eventuella situationer som har uppkommit. Frågor lyfts och medarbetarnas oro ventileras och blir bekräftad. Att tillsammans tillämpa detta verktyg bör dessutom bidra till att stärka teamet. 2.5 Mångfald är en framgångsfaktor Framtidens medarbetare är överens om att mångfald är en framgångsfaktor vid teamarbete. Utöver mångfald vad gäller kön, ålder och etnicitet framhåller flera att olika bakgrund rent kunskap- och erfarenhetsmässigt också bidrar till ett välfungerande och kompetent team. Mångfald vad gäller ålder och etnicitet har varierat mycket arbetsplatserna emellan. Generellt sett uppger respondenterna att sommarvikarierna tillhör de yngre medarbetarna på arbetsplatserna och att de åldersmässigt har bidragit till mångfald. Medan det huvudsakligen har varit kvinnliga undersköterskor på respondenternas arbetsplatser har könsfördelningen varit tämligen jämn bland skötarna. Sett till olika yrkeskategorier har mångfalden generellt ökat på de aktuella arbetsplatserna, vad gäller kön, ålder och etnicitet. Några framhåller att det är viktigt att personalen på arbetsplatsen representerar den samhälleliga mångfalden, både för patienterna och för teamets bästa. Etnisk mångfald har enligt några sommarvikarier underlättat situationer som har krävt tolkning. Att

10 (20) undersköterskan kan ha direkt kommunikation med patienten istället för genom en tolk, bör främja ökad trygghet för både patienten och undersköterskan. 2.6 Insatser som gör skillnad Det som får undersköterskorna och skötarna att vilja fortsätta sitt yrkesliv inom vården är att de upplever att de gör skillnad och att de får så mycket tillbaka. En respondent berättar att det som får henne att vilja fortsätta arbeta som undersköterska är att hon känner att hon tar vara på sina dagar och gör något nyttigt med sitt liv. Även mötet med människor är flera av respondenternas drivkraft. Citaten nedan visar på den ömsesidighet som förhållandet mellan personal och patient innebär: Jag skulle vilja förmedla hur gott man mår när man har gjort något bra eller fint för någon annan. De underbara människorna gör jobbet, det kommer alltid någon som gör ens dag. Vården innebär en stimulans på ett djupare plan genom att man som medarbetare får vara med och känna sig som en bidragande faktor till att människor är på rätt väg i livet. 2.7 Ett yrke som kräver stor kompetens Vi behöver fler undersköterskor i vården, men inte vilka som helst. Respondenterna är överens om att det inte passar alla att vara verksamma som undersköterskor och skötare. De framhåller personliga egenskaper som ställer krav på att ha social kompetens och att vara öppen, lyhörd, tålmodig, lugn, empatisk och samarbetsvillig. Anatomin är inte viktigast, 99 % av jobbet är att vara duktig socialt för att kunna kommunicera med såväl kollegor som patienter. Jag kände mig stolt över ansvaret. Vidare är det viktigt att vara en god lyssnare. Det bekräftas av SKL som menar att det behövs en kombination av händer, hjärtan och hjärnor inom vården. Inom rättspsykiatrin framhåller respondenterna även vikten av att se människan och inte brottet som patienterna är dömda för. Det absolut viktigaste när man är vårdpersonal är att man ger samma omtanke, vård och kärlek till alla, oavsett vem som kommer in. En respondent tror att man utvecklas som person av att arbeta inom vården och man kan utveckla flera av ovan nämnda egenskaper. 2.8 Vill synliggöra vården Respondenterna är överens om att det finns förutfattade meningar om vården och undersköterske- och skötaryrket. De ser det som en utmaning att närma sig en jämnare könsfördelning inom vården. Många tror att sociala och

11 (20) samhälleliga faktorer påverkar att vården i stort är kvinnodominerad. Vidare berättar de att vårdande och omhändertagande ses som kvinnliga egenskaper. Jag vill få bort stämpeln om att vårdande är ett kvinnligt arbete! Flera respondenter problematiserar att det kanske är många människor som inte vet hur en undersköterska eller skötares arbetsdag ser ut. De framhåller bredd, möjligheter att vara verksam på avdelningar, mottagningar, vårdcentraler, äldreboenden och inom hemtjänst. Dessa arbetsplatser har varierande arbetsuppgifter som det dessutom går att specialisera sig inom genom utbildning. De tror att fler skulle vilja arbeta inom vården om de kände till alla arbetsuppgifter som går att få eller hur roligt, spännande och givande det är. Några respondenter tror även att karriärmöjligheter inom vården behöver synliggöras mer för att attrahera underrepresenterade grupper. Många tror på att skapa ett intresse för vården tidigt. Genom att synliggöra yrkena på högstadieskolor och låta elever göra praktik, tror många att unga får en mer rättvis bild av området. En skötare framhåller hur intressant arbetet är och förmånen att få ta del av människors olika bakgrund: Om killar fick prova på en dag på arbetsplatsen så hade de varit fast! En undersköterska berättar att hon och hennes kollegor bär ett ansvar vad gäller att sprida fördelarna med yrket. Många är överens om att det främst är fördomar och negativa aspekter som synliggörs och menar att allt positivt också måste få spridas. En annan undersköterska berättar att flera av hennes vänner har blivit intresserade av yrket efter att hon har berättat om sina upplevelser. 2.9 Goda kunskaper och erfarenheter för framtiden I princip alla respondenter upplever sig ha fått värdefulla kunskaper och erfarenheter genom sommarvikariatet. Undersköterskorna och skötarna har vidgat sina kunskaper inom vården och fått använda sådant som de har förvärvat under utbildning. De har fått ta ansvar och gjort skillnad. Någon berättar att hon tack vare sommarjobbet har blivit mer självsäker. Jag har mött jättemånga olika patienter och lärt mig något nytt varje dag. Förväntningarna på ett intressant och givande jobb uppfylldes. Erfarenhet av bemötande av olika människor i olika situationer är en merit som många ser som en fördel oavsett vilken yrkesmässig framtid som väntar. Att dagligen möta patienter och anhöriga samtidigt som medarbetarna ingår i ett team, ställer höga krav på kommunikation och bemötande. Vidare ses även teamarbete och stresstålighet som erfarenheter som är av vikt oavsett inom vilket område respondenterna kommer att vara verksamma framöver. Även erfarenhet av att ha många bollar i luften ses som positivt oavsett framtidsutsikt. Några undersköterskor med erfarenhet av hemtjänst och äldreomsorg berättar att de äntligen har fått arbeta som undersköterskor då de på tidigare

12 (20) arbetsplatser har upplevt sig som assistenter. Flera respondenter berättar att sommarvikariatet har inneburit att de har fått klarhet i vad de vill arbeta eller utbilda sig inom. Andra berättar att de har vuxit som människor eller att de tack vare utbildningsinsatser och regelbundna föreläsningar har utvecklats betydligt mer än hos tidigare arbetsgivare. Många är även överens om att erfarenheter av vård och omsorg alltid är användbart, för livet i allmänhet Framtidens medarbetare önskar feedback och ett avslut Majoriteten av sommarvikarierna hade önskat någon form av avslutningssamtal eller att på annat sätt få chans att utvärdera anställningsperioden. Många värdesätter att få respons på sin insats och menar att det inte behövs så mycket för att de ska känna sig bekräftade. Någon föreslår att ett enkelt tackbrev per post skulle bekräfta hennes insats och få henne att känna sig betydelsefull. Någon annan berättar att respons hade fått personen att hellre vilja komma tillbaka till arbetsplatsen i framtiden. Att sommarvikarierna ges möjlighet att reflektera över anställningen tillsammans med chef eller kollegor bör främja utveckling för båda parter. Någon poängterar vikten av att bedömning och feedback bör ges av någon som har kännedom om insatserna. Någon annan föreslår att en halvtidsbedömning skulle komplettera ett avslutningssamtal och öppna upp för en tidigare dialog. Eftersom majoriteten av respondenterna är väldigt nöjda med sin anställning och skulle rekommendera arbetsgivaren är det troligt att flera av dem är våra framtida medarbetare. Att visa uppskattning och tillvarata medarbetarens idéer bör öka chanserna än mer att personen vill komma tillbaka. En stor del av respondenterna tillhör även den generation som är vår framtid och att ta del av deras upplevelser bör i stora drag representera framtidens medarbetare. Hur sommarvikariernas anställningar har avslutas är högst individuellt medan önskemålet om respons och ett avslut är gemensamt bland respondenterna. Beroende på arbetsplats har avsluten inneburit allt ifrån ingen respons eller avlutning till att sommarvikariernas insatser har betygsatts, medarbetarna har fyllt i en utvärdering, chefen har följt upp anställningen per telefon till avslutningsfika tillsammans med arbetsgruppen. En del av sommarvikarierna har vid anställningens slut erbjudits förlängning på arbetsplatsen eller blivit rekommenderade att söka en ledig tjänst. Många av sommarvikarierna studerar under terminerna och har fortsatt inom verksamheten genom att arbeta deltid via arbetsgivarens resursenhet. Flera sommarvikarier har erbjudits att komma tillbaka vid framtida behov eller efter avslutad vårdutbildning. Om det inte finns möjlighet till förlängning på arbetsplatsen kan ett trevligt avslut vara att chefen erbjuder sig att vara medarbetarens referens i framtiden. I princip alla respondenter är kvar inom vården idag, antingen genom vårdrelaterade studier eller genom anställning inom Landstinget Kronoberg eller annan arbetsgivare. De allra flesta ser sitt framtida yrkesliv inom vården och många tror att de kan uppfylla sina framtidsvisioner inom Landstinget

13 (20) Kronobergs verksamhet. Respondenternas drömmar är att antingen få anställning på den arbetsplats som de sommarvikarierade på eller att utbilda sig eller arbeta inom ett visst vårdrelaterat område. Vad framtidens undersköterskor och skötare värdesätter kan sammanfattas med ett trevligt bemötande, en god arbetsmiljö, en rättvis lön samt möjligheter till att utvecklas och deltaga i kurser och vidareutbildningar. Viktigast av allt är trevliga kollegor som är hjälpsamma och stöttande. För en del respondenter är det viktigt att kunna påverka sina arbetstider samt sin sysselsättningsgrad. På en del arbetsplatser tillämpas så kallat önskeschema, något som respondenterna verkligen uppskattar och tycker främjar privatlivet. Några andra framhåller vikten av att det råder balans mellan antal vårdplatser och bemanning på arbetsplatsen Rekommenderar Landstinget Kronoberg som arbetsgivare I princip alla respondenter uppger att de skulle rekommendera Landstinget Kronoberg som arbetsgivare. En del menar att de istället skulle rekommendera den aktuella arbetsplatsen eftersom det är den nivå som de har erfarenheter från och upplevelser av. Några har redan rekommenderat arbetsgivaren till personer i sin bekantskapskrets. Rekommendationerna motiveras främst av den trivsel som sommarvikarierna har upplevt i en välfungerande organisation. Många framhåller en god arbetsmiljö och den bredd som arbetsgivaren kan erbjuda. Andra motiverar att de skulle rekommendera Landstinget Kronoberg eftersom de tycker att arbetsgivaren har ett gott bemötande, bra riktlinjer och arbetar för patientens bästa. En undersköterska motiverar att hon absolut skulle rekommendera Landstinget Kronoberg med att det råder en mentalitet som hon värdesätter. Hon tycker att arbetsgivaren är rädd om sina anställda och att hänsyn tas till privatlivet. På andra arbetsplatser skulle de inte ta hänsyn till att man är ensamstående tvåbarnsmamma. En annan undersköterska har fått ett specialanpassat schema utifrån sin livssituation och tycker att chefen har varit väldigt tillmötesgående. Det här är skräddarsytt för mig! Vidare tycker respondenterna även att arbetsgivaren: har ett intresse av att lära ut erbjuder utvecklingsmöjligheter i form av utbildning och regelbundna föreläsningar är strukturerad och noggrann vad gäller rutiner är hjälpsam nyttjar resurserna rätt arbetar i team och inte hierarkiskt

14 (20) har gett positiva och givande erfarenheter som är värdefulla för livet i allmänhet erbjuder bra möjligheter via resursenheten löser problem på ett snyggt sätt inger känslan av att eventuella problem kan lyftas har chefer som bryr sig och som visar vad som förväntas av medarbetarna har god säkerhet har en öppen stämning som inte upplevts hos tidigare arbetsgivare är seriös och erbjuder trygga anställningar rymmer många yrkeskategorier och arbetssätt har visat uppskattning

15 (20) 3 Upplevelser från olika verksamhetsområden 3.1 Undersköterskor på avdelningar, mottagningar och vårdcentraler Under semestertider slogs en del avdelningar samman vilket några av de berörda undersköterskorna upplevde som förvirrande. De hade önskat information eller delar av sin introduktion på den nya arbetsplatsen som den huvudsakliga slogs samman med. Några undersköterskor har upplevt arbetet som tungt. Någon berättar att patienterna på avdelningen hade sådana komplikationer att de behövde mycket fysiskt krävande hjälp. Det skapade en del irritation eftersom sommarvikarierna inte fick använda sängliftarna, vilket innebar att de var tvungna att ta hjälp av ordinarie medarbetare. Några undersköterskor har under intervjuerna fört en diskussion kring att flera sjuksköterskestuderande sommarvikarier har uppvisat negativa attityder gentemot undersköterskeyrket. Några har inte fullgjort sina arbetsuppgifter utan hellre ägnat sig åt sådant som sjuksköterskor ansvarar för. Ett par undersköterskor hade ur säkerhetsaspekt önskat ett överfallslarm på arbetsplatsen då det under sommaren uppkom några aggressiva situationer. Några undersköterskor har uppskattat att arbeta med så kallad parvård. Genom att ha ett tätt samarbete undersköterska och sjuksköterska emellan har respondenterna fått nya kunskaper och erfarit ett nytt arbetssätt. Ett par undersköterskor hade önskat rundvandring på det lasarett som de har varit anställda vid. De upplever att det har varit svårt att hitta till de lokaler som de exempelvis har hjälpt patienter till. En vanlig fördom bland undersköterskorna var att det skulle vara stressigt att arbeta inom sjukvård och ett lasarett. Många upplevde det inte så mer än under vissa situationer eller dagar. 3.2 Skötare inom rättspsykiatrin Enligt skötarna inom rättspsykiatrin är det en vanlig reaktion från omgivningen att det skulle vara otäckt och farligt att arbeta inom denna verksamhet. Emellertid framhåller flera respondenter den goda säkerheten på arbetsplatsen och berättar att de har upplevt en god arbetsmiljö. Någon berättar att arbetsmiljön på den aktuella avdelningen är den bästa som denne har upplevt. Någon annan berättar

16 (20) att han tror att fler skulle vilja arbeta inom rättspsykiatrin om de fick se den avdramatiserade bild som han menar att han har fått av verksamheten. Någon hade önskat en genomgång av arbetsplatsens larm samt information om hur personalen ska agera i vissa situationer som kan uppstå. Respondenten berättar att jargongen var vi kan ta det om det händer medan personen önskade mer kontroll över situationen och vetskap innan någonting händer. Någon annan hade önskat information inför den första arbetsdagen avseende vad som får tas in på rättspsykiatrin och vad som behöver låsas in. En skötare inom rättspsykiatrin problematiserar att introduktionsdagarna gav bilden av att det förekommer mycket våld medan han snarare upplevde medmänsklighet. Han tycker att det är viktigt att poängtera säkerhetsaspekten och att det kan uppstå våldsamma situationer men att framhålla att det väldigt sällan inträffar. En annan skötare framhåller vikten av att se kollegor och patienter som en grupp utan över- och underordningar. Personen berättar att medvetandegörandet om säkerhet och faror på arbetsplatsen indirekt kan få effekten av vi och dem-tänk. Flera respondenter har upplevt arbetsbelastningen som låg och några menar att det vore bra om sommarvikarierna informerades om sådana arbetsuppgifter som de kan göra när det är lugnt på arbetsplatsen. 3.3 Skötare inom vuxenpsykiatrin Några av skötarna framhåller att de har fått en mer nyanserad bild av vem som kan drabbas av psykisk ohälsa. Någon uttrycker den nya vetskapen med att det kan drabba vem som helst. Någon annan berättar att han värdesätter att han har fått träffa människor som han annars kanske inte hade kommit i kontakt med. Vid sommaranställningens slut fick skötarna varsitt betyg som var satt utifrån en sifferskala. En del av respondenterna kritiserar detta eftersom de hade önskat information om och hur de skulle betygsättas innan påbörjad anställning. Vidare tycker de även att det inte framgick vad som bedömdes och vad som låg i de olika stegen på skalan. Någon menar även att bedömningen var utförd på ett sådant sätt att det inte gick att uppnå högsta betyg som ny på avdelningen. Som svar på hur bedömningen hade kunnat göras svarar personen att en siffra hade varit lämplig om sommarvikarierna hade fått ta del av vilka förväntningar de hade på sig och vad som bedömdes. Även ett muntligt omdöme i form av ett samtal då arbetstagare och arbetsgivare ömsesidigt kan utvärdera perioden hade varit önskvärt. Personen säger att det är svårt att avgöra vem som ska göra bedömningen eftersom personalen kan ha olika bild

17 (20) av vikariernas insatser. Han önskar således att flera medarbetare bidrar till en samlad bedömning. Någon problematiserar det faktum att endast en minoritet av sommarvikarierna är utbildade skötare. Personen berättar att hon och andra outbildade blev tilldelade och utförde arbetsuppgifter som de inte har fullmakt att göra. Det upplevs som negativt bland sommarvikarierna att de fick ta hand om köket på avdelningen. Denna arbetsuppgift hade sommarvikarierna inte fått reda på och de menar att det inte var denna uppgift som de hade sökt. Tidigare somrar har en sommarvikarie anställts för detta, i år var det en arbetsuppgift som de tillsammans fick dela på. En respondent som inte är utbildad skötare hade önskat information om det psykiatriska arbetssättet. En respondent som studerar till psykolog poängterar vikten av att i sitt framtida yrkesliv känna till olika yrkesroller inom psykiatrin. Han berättar att han har fått erfara att alla yrkesroller har sitt perspektiv på patienten och att alla betraktelsesätt är rätt. Efter att ha vikarierat som skötare under tre somrar kommer han som psykolog att vända sig till skötarna för värdefull information eftersom han upplever att de har mycket att bistå med.

18 (20) 4 Hur går vi vidare med materialet? 4.1 Fem tips till arbetsplatsen Den första arbetsdagen är det svårt att ta in mycket information. Satsa på att få den nya medarbetaren att känna sig välkommen och trygg. Hälsa på teamet, visa var toaletter finns och när och var ni fikar tillsammans. Låt medarbetaren vara med och känna av hur mycket introduktion denne behöver. Berätta om den aktuella patientgruppen och de behandlingsmetoder som ni använder er av. Förståelse för patienterna och deras sjukdomar bidrar till bättre bemötande och vård. Vårdarbete är teamarbete. Låt alla bidra till att nya medarbetare trivs och får goda förutsättningar för arbetet. Flera handledare ger perspektiv och hjälper medarbetaren att utveckla sitt arbetssätt. Ge feedback och utvärdera anställningen. Medarbetaren vill veta vad ni har uppskattat och har säkert goda idéer för verksamheten. Berätta att medarbetaren är välkommen att komma tillbaka och erbjud att ställa upp som referens. 4.2 Strategiska funderingar Respondenterna är överens om att det inte passar alla att vara verksamma som undersköterskor och skötare. De framhåller personliga egenskaper som ställer krav på att ha social kompetens och att vara öppen, lyhörd, tålmodig, lugn, empatisk, samarbetsvillig och en god lyssnare. Hur använder vi dessa egenskaper för att kunna attrahera och behålla medarbetare? Respondenterna ser mångfald som en framgångsfaktor. Hur kan vi arbeta för att uppnå högre grad av mångfald, sett till ålder, kön och etnicitet? Respondenterna vill vara med och påverka hur mycket introduktion denne behöver. Hur kan vi på ytterligare sätt individanpassa introduktion av nya medarbetare?

19 (20) Bilaga, intervjuguide Denna intervjuguide har legat till grund för telefonintervjuerna. Presentation Intresserade av att få reda på hur Du har upplevt ditt sommarvikariat. Kontaktuppgifter från personalavdelningen, kommer att förbli anonym. Syftet med undersökningen. Landstinget Kronoberg vill vara en attraktiv arbetsgivare och för att nå det vill vi veta hur Du har upplevt sommarvikariatet. Målet med undersökningen. Identifiera framgångsfaktorer inför framtida anställningar och redogöra för dessa i en rapport. Tid och möjlighet att deltaga nu? Annars återkomma eller eventuellt bestämma tid. Bakgrund Hur fick Du tjänsten? Hur fick Du reda på att behovet av personal fanns? Hur kom det sig att Du sommarvikarierade inom just vårdsektorn? Tidigare erfarenheter av vården. Vilken utbildning har Du? Tankar om vårdarbete innan och efter anställningen. Stämde förväntningarna? Vad var viktigt för Dig inför att Du skulle börja din anställning? Förväntningar på sommarvikariatet. Introduktion Hur blev Du introducerad till arbetet och arbetsplatsen? Något som behöver förändras? Något som behövdes mer av eller som saknades? Yrkessocialisation. Under anställningen Vem vände Du Dig till när Du behövde hjälp och stöd? Hur skulle Du beskriva en arbetsdag/ hur det är att arbeta på den aktuella arbetsplatsen? (Raster, lunch och fikapauser tillsammans.) Mångfaldsperspektiv Hur ser fördelningen ut på Din arbetsplats utifrån kön, ålder, etnicitet? Vad tror Du skulle få fler killar/tjejer, olika åldersgrupper, personer med olika etnisk bakgrund att vilja arbeta inom vården? Fokus på den specifika arbetsplatsen.

20 (20) Är vårdarbete för alla människor? Utveckla och motivera. Vad sa din familj och dina vänner när Du berättade att Du fått sommarvikariat inom vård/landstinget Kronoberg? Anställningens avslut och framtid Är Du kvar inom yrkesområdet idag? Fick Du erbjudande om förlängning på arbetsplatsen som Du arbetade på i somras? Hur avslutades din anställning? När Du tänker på din karriär eller framtid, hur tänker Du då? Tror Du att det skulle kunna uppfyllas inom Landstinget Kronobergs verksamhet? Motivera! Vad får Dig att vilja fortsätta att arbeta inom vården? Vad upplever Du att Du har fått för erfarenheter, kompetens och kunskap i sommar? Vad har Du för nytta av detta i din framtid, oavsett yrke, bransch eller karriär? Vad är viktigt för Dig för att Du ska vilja fortsätta din anställning inom vården/landstinget Kronoberg? Skulle Du rekommendera Landstinget Kronoberg som arbetsgivare? Varför eller varför inte?