Mål och riktlinjer. för Stadsmissionens folkhögskolas arbete med att stödja deltagare i utsatta situationer och sammanhang
|
|
- Emilia Lund
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mål och riktlinjer för Stadsmissionens folkhögskolas arbete med att stödja deltagare i utsatta situationer och sammanhang Policydokument avseende Stadsmissionens folkhögskolas förhållningssätt till deltagare med funktionsnedsättning och invandrare med brister i svenska språket. Fastställd av Stiftelsen Stadsmissionens folkhögskolas styrelse den 17 december Reviderad av Stiftelsen Stadsmissionens skolas styrelse den 7 december 2011.
2 Stadsmissionens skola Stadsmissionens folkhögskola är en del av Stiftelsen Stadsmissionens skola som innefattar flera olika skolverksamheter. I samma skolbyggnad är vi en unik hybrid av Gymnasiesärskola, Gymnasieskola, Folkhögskola, Yrkeshögskola och Komvux. Under läsåret 11/12 planeras även Sfi att startas samt Samhällsorientering för nyanlända. Verksamhetsidé Stadsmissionens folkhögskola skall komplettera och utmana det allmänna skolväsendets insatser för mindre privilegierade grupper. Folkhögskolan har därför som mål att stödja kortutbildade och särskilt utsatta i samhället. Detta står i överensstämmelse med såväl folkhögskolans grundidé som Stadsmissionens socialt inriktade verksamhet. Av detta skäl består största delen av skolans verksamhet av allmänna kurser på motsvarande grund- och gymnasienivå. Dessa är uppdelade i språkkurser för invandrare, orienteringskurser samt tre årskurser där deltagare med olika bakgrund och studiemotiv skall kunna hitta rätt nivå för utveckling och växande i egen takt. Stadsmissionens folkhögskola satsar mycket stora resurser på att nå och förmå rekrytera utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Genom olika typer av förstärkande insatser skapar skolan en varm och generös atmosfär i vilken deltagare med dåliga erfarenheter från tidigare skoltid får möjlighet att utveckla sin sociala, kommunikativa och kulturella kompetens för att kunna gå vidare i ett livslångt lärande. Människosyn Skolans verksamhet bygger på en kristen-humanistisk människosyn som betonar frihet, ansvar och mänsklig värdighet. Folkhögskolan ser människan som en skapande och social varelse med möjligheter till utveckling och förändring i mötet med andra människor och i en aktiv relation till världen. Alla människor har lika värde. För folkhögskolan betyder det inte bara att alla bör behandlas värdigt, att alla ska behandlas lika eller få lika chanser, utan fastmer att samhället och folkhögskolan bör utformas så att alla kan nå ett värdigt liv trots olikhet och olika förutsättningar. Enligt denna syn är utsatthet och funktionsnedsättning till stor del följder av brister i samhället. Att minska människors utsatthet innebär således att förändra samhället eller den utsattes sammanhang. Stadsmissionens folkhögskola syftar därför till att erbjuda en skolmiljö vars struktur och helhet undanröjer hinder i den utsattes väg mot ett värdigt liv. Tolerans och respekt för varandras olikhet är därmed en grundläggande värdering på skolan. 2
3 Kunskapssyn Att lära sig handlar om att tillsammans med andra samtala, tänka, reflektera och dra slutsatser. På folkhögskolan får deltagaren pröva, ta ställning och kritiskt granska den växande informationen från omvärlden. Detta leder till vidare aktivitet och engagemang. I detta arbete betonar skolan det gemensamma, oavsett grad av utsatthet hos deltagaren. Bildningsprocessen på folkhögskolan syftar till att stödja deltagaren på vägen från upplevelsen av att vara marginaliserad; från känslan av att vara ett objekt; från maktlöshet och beroende; till att nå delaktighet i samhället; till känslan att kunna påverka sin livssituation och till upplevelsen av att vara ett subjekt med autonomi. Från att vara utsatt till att bli insatt. På denna bildningsväg vill folkhögskolan tillvarata den enskildes erfarenheter och ge stöd till medvetenhet genom att arbeta kollektivt. Folkhögskolan betonar både processen i sig mot ett livslångt lärande utan annat mål än känslan av autonomi, och de mer formella resultaten i form av de kunskaper och färdigheter som omvärlden fordrar. Målgrupper Skolans huvudman, Stockholms Stadsmission, kompletterar och utmanar samhällets insatser för utsatta grupper och individer. Stadsmissionens folkhögskola kompletterar och utmanar det allmänna skolväsendets insatser för mindre privilegierade grupper. Samtidigt strävar vi efter en heterogen skola, där vi lär av varandras erfarenheter och bakgrunder. Folkhögskolan rekryterar i första hand kortutbildade, arbetslösa, ungdomar, invandrare men även deltagare som behöver en kompletterande förberedande tid inför högskolestudier. Bland dessa deltagargrupper är graden av utsatthet varierande. Skolan som helhet strävar mot en mångfald av deltagare där olikhet i kulturell bakgrund, social situation, personlig stabilitet, studiemotiv och funktionsnedsättning ger förutsättningar för lärande i mötet. Grunderna till behovet av stöd kan se olika ut. Vi möter t.ex. deltagare med olika typer av brister i svenska språket, dyslexi, dyskalkyli, psykisk funktionsnedsättning eller neuropsykiatriska funktionshinder. Det gemensamma är att deltagaren utvecklar en strävan mot växande och personlig utveckling samt att deltagarens behov tagit sig uttryck i att denne sökt sig till folkhögskolans alternativa miljö där alla deltagares värdighet och möjligheter betonas. Förstärkande insatser för deltagare i utsatthet Stadsmissionens folkhögskola skall erbjuda en anpassad, generös och trygg skolmiljö som minskar eller undanröjer hindren för utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade deltagare på vägen mot ett livslångt lärande. I arbetet med att kontinuerligt skapa denna miljö medverkar alla medarbetare på skolan. Ett huvudmedel i detta arbete är att skapa en helhet som signalerar trygghet och inkludering. Detta sker i mötet mellan medarbetaren och deltagaren och grundar sig i ett professionellt, värdigt och personligt förhållningssätt. 3
4 Våra utgångspunkter i vår förstärkning är: Att ha allmänt hög lärartäthet, både i form av små studiegrupper och i form av fler lärare per lektion. Att ha en heltidsanställd kurator. Att tydliggöra klasslärarens roll och ansvar för sin grupp genom att vara en del i ett förebyggande elevhälsoarbetet. Att ha en personalförstärkning (närvarokoordinator) på skolan för studiesocialt arbete. Att arbeta aktivt och planenligt med studie- och yrkesvägledning. Att erbjuda SvA i mindre studiegrupper på allmänna kurser. Att erbjuda kurser med hög lärartäthet för invandrare med brister i svenska språket. Att aktivt arbeta med kris- och stödsamtal och kontakter med myndigheter, sociala instanser och anhöriga. Att i klassrummet såväl som i skolmiljön i övrigt arbeta gruppstärkande med socialpedagogiska aktiviteter och verktyg som skapar förutsättningar för deltagarens integration och växande. Att ha särskilt stöd för deltagare med läs- och skrivsvårigheter Att ha systematiskt elevhälsoarbete med veckovis uppföljning och kartläggning av deltagare som är i behov av stödinsatser. Att avsätta resurser för att arbeta med likabehandling Att genom en Folkbildningskoordinator göra kultur tillgänglig för alla Pedagogik och arbetssätt Studierna på Stadsmissionens folkhögskola sker till stor del i temablock. De tematiska studierna är tvärvetenskapliga, ofta är många ämnen integrerade. Syftet är att se sammanhang och skapa en helhetsbild av det studerade ämnesområdet. Gestaltning löper som en röd tråd genom mycket av temaundervisningen. Vi ser människor som mångfacetterade, där kunskap och bildning har flera fästytor. Vi tror att olika uttryckssätt stärker lärandet och ger fler och bättre verktyg för att tolka, förstå och kommunicera med sin omgivning. När vi utvecklar förmågan inom olika språk får vi också ökad makt över våra liv. Samtalet och mötet mellan människor är centrala delar av studierna. Vi utgår från att ny kunskap uppstår i brytningen mellan olika synpunkter. Olikheter blir styrkor som ger möjlighet till en rikare bild av verkligheten. På alla skolans kurser är träning i forskningsprocessen central. För att stödja deltagaren på vägen i ett livslångt lärande övas kontinuerligt förmågan att söka inhämta bearbeta kritiska granska sammanställa och analysera information. Bibliotek och datorstöd är därför viktigt på skolan. Det är en plats för möte och fritt kunskapande arbete med handledning av lärare eller bibliotekarie. Integration Stadsmissionens folkhögskola är en del av Stadsmissionens Skola som består av flera olika skolformer. Vi delar lokaler, pedagogik, ledning och personal med Stadsmissionens Yrkeshögskola, Gymnasieskola, Gymnasiesärskola och Komvux. Vi har dessutom skolövergripande instanser som verkar för integration. Stadsmissionens folkhögskola skall vara en mötesplats där en mångfald av deltagare med olikhet i kulturell bakgrund, ålder, social situation, personlig stabilitet, studiemotiv och utsatthet skapar förutsättningar för lärande. Först då växer deltagaren som social varelse och lär sig om sig själv i mötet med andra. Skolan arbetar därför aktivt för integration. Gruppsammansättningen skall vara heterogen så långt förkunskaper medger. På skolans allmänna kurser är så alltid fallet. Ändamålsenligheten på kurser för invandrare med brister i svenska språket fordrar dock homogenitet. Dessa 4
5 grupper integreras dock alltid i skolans gemensamma struktur och aktiviteter under läsåret. Bl. a. deltar de alltid minst en halvdag / vecka i tillvalsgrupper med skolans övriga deltagare. Ett viktigt men informellt verktyg för integration är mötet i skolans kök och matsal. Varje dag serveras kaffe och lunch. Maten planeras, lagas och serveras delvis av skolans kursdeltagare som under minst en vecka per läsår arbetar under ledning av hushållslärare i köket. Skolan driver också ett kafé som utgör en mötesplats för deltagare från olika skoldelar och klasser. I undervisningen ingår studiebesök och, i vissa kurser, även studieresor som syftar till integration utanför skolan. Ytterligare steg i integrationsarbetet är pedagogiska resurser i likabehandlingsarbete och elevråd. Skolan har upprättat en likabehandlingsplan som utgår från alla diskrimineringsgrunder och arbetas med såväl på klassrumsnivå som på skolnivå. Elevrådet är en länk i det demokratiska där deltagare kommer till tals och påverkar integrationsprocessen. Utveckling och fortbildning Ständigt förändrade villkor avseende efterfrågan på olika kurser, deltagarnas behov, konkurrens från andra utbildningsanordnare och statsbidrag fordrar att utvecklingsarbetet på folkhögskolan är en oändlig process. Folkhögskolan skall därför noga följa händelseutveckling i omgivande samhälle, skola och teknik. Kontinuerligt skall nya verksamhetsdelar, kurser och inriktningar prövas. Likaså skall skolan kontinuerligt utveckla sin inre struktur, sitt schema och sin organisation så att uppdraget fullgörs så effektivt som möjligt. Ett viktigt mål för detta arbete är att skolan skall kunna förutse nya behov och nya former av utsatthet hos de grupper som skolan skall stödja. Den pedagogiska utvecklingen av verksamhetens former och innehåll skall ske i samråd med skolans huvudintressent deltagaren (se vidare under rubriken Uppföljning). Omvärldens förändringar kräver kontinuerlig kompetensutveckling. Skolans fortbildningsplan åsyftar att höja kompetensen på flera områden. Fem huvudmål kan identifieras: Socialpedagogisk / socialkurativ kompetens ( ex gruppsykologi) Färdighetsmässig kompetens (data, skapande, bild, foto, etc) Ämnesmässig kompetens ( fr a teoretiska ) Specialkompetens (ex dataprogam, neuropsykiatriska funktionshinder, att arbeta med dyslektiker etc) Pedagogisk-didaktisk kompetens (ex lärarlagsarbete, temamodeller etc) I årliga medarbetarsamtal inventerar skolledningen inventera önskemål och behov i personalgruppen. I samråd med skolans fortbildningsgrupp ska sedan några få områden prioriteras inför kommande års fortbildning. Rekrytering Eftersom folkhögskolans verksamhetsidé är att komplettera och utmana det allmännas insatser för ungdomar, kortutbildade, arbetslösa och invandrare, skall skolan anslå en för måluppfyllelse tillräcklig rekryterings- och marknadsföringsbudget och dessutom satsa större delen av denna på de prioriterade grupperna. För att nå målgruppen skall skolan kontinuerligt tillämpa inarbetade rekryteringsverktyg såsom FIN, dagstidningsannonser, Öppet Hus, och deltagarmedverkan i rekryteringen parallellt med att utprova nya metoder. Skolans undersökningar har visat att en mångfald av 5
6 sätt att rekrytera är mest ändamålsenlig. Genom aktivt kontaktarbete med vidareinformatörer från socialförvaltningar, arbetsförmedlingar, medborgarkontor och kulturföreningar kan ytterligare deltagare rekryteras. I och med att skolan växer har det anställts en marknadsförare som arbetar halvtid med rekrytering. I antagningsprocessen skall alltid intervju med den sökande ingå. Först då får den sökande möjlighet att avgöra vad skolan står för och kan erbjuda. Först då kan skolan bedöma huruvida folkhögskolan har möjlighet och resurser att svara an mot den sökandes behov. Givetvis skall dessutom en formell prövning utifrån meriter och tidigare dokumenterad utbildning göras i förhållande till den sökandes uttalade mål och möjliga mål. Nätverk Stadsmissionens folkhögskola har genom sin huvudman Stockholms Stadsmission ett existerande nätverk för samverkan med organisationer och inrättningar som arbetar med utsatta grupper och individer. Även andra intresseorganisationer, myndigheter, föreningar och folkbildningsorganisationer ingår i Stadsmissionens folkhögskolas kontaktnät. Här utgör våra tjänster som kurator och folkbildningskoordinator viktiga funktioner. Stadsmissionens skolas olika skolformer bidrar till ett bredare nätverk där vi tar lärdom av regelverk, pedagogik, stödjande modeller mm. Här blir SYV-funktionen central i arbetet med att vägleda deltagare till optimal studieform. Lokaler och teknisk utrustning Stadsmissionens folkhögskola skall vara tillgänglig för deltagare med funktionsnedsättning så långt skolans resurser tillåter. En del av skolans lokaler är anpassade som t.ex. hissar, entré, toalett. Eftersom behov av lokalanpassning och tekniska hjälpmedel är så pass olika försöker vi tillgodose dessa när de är aktuella. Pedagogiska hjälpmedel, såsom t ex språkprogram, läspennor, talböcker, inköps kontinuerligt och personalen utbildas i att användas dessa i undervisningen. Uppföljning Utveckling och förbättring av folkhögskolans förmåga att undanröja hinder på den utsatte deltagaren väg mot livslångt lärande fordrar utvärdering och uppföljning. Utvärderingsarbetet vid Stadsmissionens folkhögskola har sin utgångspunkt i regelbundna samtal och enkäter om innehåll och arbetsformer med deltagarna. Redan i samband med antagning kartläggs deltagarens intressen, behov av särskilt stöd och olika mål. Kartläggningen mynnar ut i en individuell studieplan som följs upp under läsåret genom utvecklingssamtal, klasslärarmöten, mitterminskonferenser, omdömeskonferens etc. På klassråd, en gång/vecka, diskuteras, prövas och utvecklas klassens verksamhet gemensamt. Mötena protokollförs vilket medför träning i föreningsteknik. Vidare genomförs utvärderingar 6
7 efter avslutade studieblock, ämnesvis efter varje termin samt den årligen återkommande skolövergripande enkätundersökningen. Denna genomförs i syfte att följa upp resultaten kring deltagarens upplevda kvalitet av skolan. Vidare skall skolan årligen sammanställa deltagarnas kvantitativa resultat för jämförelse över tiden. Denna sammanställning blir efterhand en databas för uppföljning och åtgärder för att skolan bättre skall kunna möta deltagarens behov. Varje deltagare skall vidare ha möjlighet att genomföra minst två individuella samtal per läsår med sin klassföreståndare, samt terminsvis med respektive ämneslärare, i syfte att inventera nuläge, behov och mål för att kunna ge bästa förutsättningar för deltagarens fortsatta utveckling. Skolan satsar också stora resurser på uppföljning genom stöttande samtal med deltagare kring närvaro och med deltagare vars beteende inte är förenligt med skolans värdegrund och regelverk. Dessa samtal sker i olika steg där uppföljande tidsintervall bestäms individuellt. 7
EN MÄNSKLIGARE SKOLA FÖR ALLA
EN MÄNSKLIGARE SKOLA FÖR ALLA Policy för förstärkningsinsatser på folkhögskola för Stockholms Stadsmission Antagen av Stadsmissionens Skolstiftelses och Stiftelsen Edestahemmets styrelser 2015-06-11 Dokumentansvarig:
Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare
Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets
Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling
1 Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling för SFI på Folkuniversitetet i Stockholm, läsåret 2013/2014 Planen omfattar såväl skolans arbete med likabehandling och mot diskriminering
Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun
FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen
Albins folkhögskola,
Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,
RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade
RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som
Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013
Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande
Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Läroverket Upprättad Juni 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter
Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning
Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum
SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad
SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö
SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Särvux, Bollnäs. Sektor: Särvux. Datum Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor
Särvux, Bollnäs Sektor: Särvux Datum 090924 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2008-2009 Inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde upprättar varje förskola, fritidshem
All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument.
Inledning All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument. Vårt mål är att alla barn inom skolans upptagningsområde uppnår
Kronbergsskolans rektorsområde
Kronbergsskolans rektorsområde Boviks skola Lilla Kronbergsskolan Kronbergsskolan Arbetsplan Organisation Miljö och hälsa Skolans inriktning Profil Värdegrund Demokrati Livslångt lärande ORGANISATION Inom
Arbetsplan för Vedeby särskola
Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg
Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan
Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen
Hökarängsskolan Skönstaholmsskolan. Vår värdegrund 1 (5) Vår värdegrund. hokarangsskolan.stockholm.se skonstaholmsskolan.stockholm.
1 (5) hokarangsskolan.stockholm.se skonstaholmsskolan.stockholm.se 2 (5) Södertuna slott 29-30 oktober, 2012 Vad menar vi med värdegrund och bilka friutrymmen har var och en att forma sin egen värdegrund?
LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola
LIKABEHANDLINGSPLAN Bjurtjärns Skola 2011-2012 1. Inledning Likabehandlingsplanen handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rätten till likabehandling
SG Södra Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola och Gymnasiesärskola
SG Södra Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola och Gymnasiesärskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola
Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015
Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015 Attendo Individ och Familj AB - Box 28-575 21 Eksjö Tel. 0730-660 116 - - lisbeth.lindstrom@attendo.se 1. Mål och Vision Mål: Skolan ska ha en likabehandlingsplan
Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.
Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,
Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2014/15
Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (6) Barn- och utbildningsförvaltningen Faktoriet Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2014/15 Vår vision På vår skola vill vi skapa goda relationer
Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017
Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017 Skollagens 1 kap 2 tredje stycket fastslås att Verksamheten i skolan
Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan
Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och
Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola år 7-9 Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG
PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org
Plan För att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan Åmberg Läsåret 2015-2016 Fastställd 2015-09-25 Marianne Nilsson Förskolechef
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Barn- och utbildningsplan
Barn- och utbildningsplan En skola som ställer krav är en skola som bryr sig All verksamhet i Staffanstorps kommuns förskolor och skolor ska bedrivas i enlighet med Barn- och utbildningsplanen och genomsyras
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014 Likabehandling en del av skolans dagliga arbete Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten och avspeglas i förhållningssätt,
Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan
Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten
Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs
Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga
för Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan
FOLKBILDNING 1997/98:115
FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse
Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45
Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan
Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014
Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och
YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019
Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan
Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer
Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 13/14
Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 13/14 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND...2 2 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE...2 3 PEDAGOGIK...2 4 GENOMFÖRANDE...2 4.1 UPPLÄGG OCH PLANERING...2 4.2 ÄMNEN...2 4.3
Verksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017
160921 Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm
Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret
Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Gyttorps fritidshem Nora kommun Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 2 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 2 Verksamhetens
Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan
2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag
Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gärdslösa Förskola
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gärdslösa Förskola 2015 2016 På vår förskola är man respekterad för den man är! Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Gärdslösa
2014 Likabehandlingsplan
2014 Likabehandlingsplan Innehåll 1. Inledning...2 2. Vision...2 3. Lag och begrepp...2 3.1 Skollagen (SFS 2010:800) 1 kap. 5...2 3.2 Centrala begrepp...2 3.2.1 Direkt och indirekt diskriminering...2 3.2.2
Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning
KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13
KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse En brukarenkät har genomförts bland eleverna i gymnasieskolan.
Mariebergsskolan skolområde sydplan mot diskriminering och kränkande behandling
2015-06-17 Mariebergsskolan skolområde sydplan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola samt Grundsärskola Ansvariga för planen Rektor
Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden
Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013 Gäller under tiden 2012-08-30 2013-08-30 Inledning Handlingsplanens främsta syfte är att främja barns och
Vuxenutbildningens plan för likabehandling och mot kränkande behandling 2013
Vuxenutbildningens plan för likabehandling och mot kränkande behandling 2013 Vision En dynamisk vuxenutbildning där man kan studera vad man vill, när man vill och hur man vill förutsätter att ingen diskrimineras,
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är
Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018
Måldokument 2014-2018 Skolans övergripande målformulering har Örebro läns landsting som huvudman och är således politiskt och religiöst obunden är en skola för alla, med särskild inriktning mot personer
Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola
Uppdaterad 2015-03-10 Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola Mål vid Morups Friskola Ingen mobbning, trakasserier eller annan särbehandling på grund av
2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna
Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes
Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org
Plan För att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan Regnbågen Läsåret 2015/16 Fastställd 2015-09-11 Susanna Magnusson Förskolechef
Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin
Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Likabehandlingsplan Mon tessoriskolan Skäret
Planen ger en beskrivning av hur vi arbetar mot diskriminering och kränkande behandling. Vi beskriver organisation, ansvarsfördelning och hur vi aktivt jobbar med förebyggande och främjande insatser. Likabehandlingsplan
ABF Komvux Stockholm. Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling
1 Gäller t.o.m. 2014-06-30 ABF Komvux Stockholm Läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Inledning Vision ABF Komvux Stockholm rustar eleverna för framtiden. I detta ingår
Likabehandlingsplan - Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Likabehandlingsplan - Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Landalaskolan läsår 2015/2016 Landalaskolan Södra Viktoriagatan 48-52 Göteborg Hemsida: www.centrum.goteborg.se
Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011
Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011 Bildning, fritid och kultur Innehåll Policy för att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Rektor, all personal, elever samt vårdnadshavare
Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan
Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator
I CITY EN STUDIEOAS. Gunilla Kvist Studierektor
RUNÖFOLKHÖGSKOLA Föreningen LOs folkhögskola Runö är en ideell förening utan vinstintresse som funnits sedan 1952. Våra huvudmän är: LO, LO:s medlemsförbund och ABF. EN STUDIEOAS I CITY På Runö Folkhögskola
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 16/17
Malmö Stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Valdemarsro Gymnasium LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 16/17 Innehållsförteckning 1. Inledning sid 3
Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. HT 2015/VT 2016 /Sundlerhälsan 2015-06-12 1 Innehållsförteckning Värdegrund...3 Varför behövs en plan mot diskriminering och kränkande...3 behandling?...3
Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här
150812 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 2 och 3 Läsåret 2015/2016 Alingsås kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon:
Likabehandlingsplan för studenter 2013 2014. Fastställd av rektor Tommy Löfgren 2013-10-14, reviderad 2013-11-22.
Likabehandlingsplan för studenter 2013 2014 Fastställd av rektor Tommy Löfgren 2013-10-14, reviderad 2013-11-22. Inledning Vision I den här planen beskrivs de åtgärder som Röda Korsets Högskola planerar
Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9
Likabehandlingsplan Bollebygdskolan 7-9 BOLLEBYGDS KOMMUN 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen
LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11
SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebackens utbildningsområde LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11 Bergaskolan, år 7-9 1 Vad säger lagarna? Likabehandlingsarbetet regleras sedan
Folkuniversitetet Göteborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Folkuniversitetet Göteborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Vuxenutbildning Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor
Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ Agneta Ericsson TF. Likabehandlingsplan vid Komvux Värmdö Verksamheten vid Komvux utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värden där var och en, verksam
Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 samt fritidshem 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Kommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81
Kommittédirektiv Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare Dir. 2011:81 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare
Prioriterade utvecklingsområden utifrån SIFO:s personalenkät 2002
2003-05-13 Roland Nilsson Prioriterade utvecklingsområden utifrån SIFO:s personalenkät 2002 Resultatet av SIFO:s personalenkät för 2002 uppvisade glädjande nog väsentliga förbättringar jämfört med motsvarande
Kvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016
Kvalitetsrapport - Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016 Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3... 4 2. Sammanfattning
Saltåskolans arbetsplan Läsåret 2012/2013
Saltåskolans arbetsplan Läsåret 2012/2013 Mål för verksamheten Saltåskolan är en del av Saltå By, som är en läkepedagogisk verksamhet grundad på den antroposofiska människosynen. Det centrala i denna pedagogik
UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV
SKOLKURATORSENHETEN Utbildningsförvaltningen UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLA Typ av skola grundskola gymnasium Huvudman kommunal skola friskola Stadium/ år F-5 6 9 F-9 gymn Antal elever INLEDNING Detta
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Förskolan Barnens Hus Fastställd 2015-09-11 Gäller läsåret 2015-2016 Revideras varje läsår, ansvarig är förskolechef Vårt gemensamma arbete
Pajala kommun Dnr KUN 2007, Kultur- och utbildningsnämnden Antagen ELEVHÄLSA OCH LIKABEHANDLINGSPLAN
Pajala kommun Dnr KUN 2007,399620 Kultur- och utbildningsnämnden Antagen 2007-09-13 67 ELEVHÄLSA OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Upprättad 2002 Reviderad 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Elevhälsa 1 Ansvar 1 Vad är diskriminering
Kommentarer till kvalitetshjulet 130815
Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,
Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden
Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.
NORA KOMMUN GYTTORPSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN
NORA KOMMUN GYTTORPSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN SKOLANS VISION Vår skola/fritidshem skall vara trygg och fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vår skola/fritidshem präglas av respekt
Sollefteå Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret
Sollefteå Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2017-01-01 2017-08-31. Innehållsförteckning 1. Likabehandlingsplanen 2. Skolans likabehandlingsarbete 3. Rutiner för
UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn
UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal
Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Gyttorpskolans fritidshems likabehandlingsplan
Bildningsförvaltningen Gyttorpskolans fritidshems likabehandlingsplan Gyttorps fritidshem Både barn och personal på Gyttorpskolans fritidshem jobbar med och ingår i skolans alla aktiviteter. Därför är
Hedängskolan 7-9 arbetsplan 2014-2015
Hedängskolan Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Birgitta Wikström 140908 Reviderad 141024 Hedängskolan 7-9 arbetsplan 2014-2015 MEDBORGARE Kunskapsnämndens mål 2014 Kunskapsförvaltningens verksamheter