nr STOCKHOLMS LÄN NÄRÖPPET hjälp, nu! Smärtsamma stenar STÄLL DIG UPP och må bättre Temavaccin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "nr 4 2014 STOCKHOLMS LÄN NÄRÖPPET hjälp, nu! Smärtsamma stenar STÄLL DIG UPP och må bättre Temavaccin"

Transkript

1 nr STOCKHOLMS LÄN NÄRÖPPET hjälp, nu! Smärtsamma stenar STÄLL DIG UPP och må bättre Temavaccin

2 Notiser Jag vill mejla! Varför kan jag inte få mejla min vårdcentral och boka tid, eller till exempel mejla läkaren för en så enkel sak som att förnya ett recept? De frågorna hör vi ofta. Problemet är att e-post inte är en tillräckligt säker kommunikationskanal. Kontakter mellan dig och vården måste ske absolut säkert utan risk för att någon utomstående kan komma åt uppgifter om dig. Därför behöver du logga in med e-legitimation eller med ditt personnummer, lösenord och en sms-kod när du vill ha kontakt med vården via internet, till exempel ställer en fråga till en sjuksköterska genom e-tjänsten Mina vårdkontakter. Men det finns vissa undantag från reglerna. Påminnelser och kallelser får skickas via sms eller e-post inför ett besök men bara om du som patient har godkänt detta. Otrevliga RS-virus Under vinterhalvåret är det särskilt vanligt med infektioner av RS-virus. De är mycket smittsamma och sprids bland annat genom direktkontakt, hosta och nysningar. De sprids också via leksaker som sjuka barn har haft i munnen eller tagit i. Hos äldre barn och vuxna brukar en RS-virusinfektion kännas som en vanlig förkylning, men spädbarn kan bli svårt sjuka. Du kan minska risken för att ditt spädbarn smittas av RS-virus genom att: tvätta händerna noga och ofta med flytande tvål, och framför allt innan du sköter ditt barn undvika att träffa personer som är förkylda undvika att vistas på platser där det finns mycket folk undvika att träffa småbarn se/rs-virus Alla kan få löss Huvudlöss kommer och går i omgångar, på så gott som alla förskolor och skolor, och det är svårt att förhindra. Lössen sprids främst när barnen sitter nära varandra, inte via mössor och hårborstar. Huvudlössen har blivit svårare att bli av med, eftersom de tycks ha blivit motståndskraftiga mot en del läkemedel mot löss. Bästa sättet att bli av med huvudlöss är att kombinera luskamning med ett nytt behandlingsmedel. Alla som har löss i en familj eller i en grupp bör behandlas samtidigt för att minska risken för ny smitta. Men det är bara om man har sett levande löss som man ska behandlas med något medel. Och kom ihåg det har inget med bristande hygien att göra om man får löss! 1177.se/huvudloss Missade du Klamydia måndagen? Det är inte för sent. Du kan antingen testa dig på en mottagning till exempel en vårdcentral, ungdomsmottagning eller Sesam-mottagning eller beställa ett hem test. Är du 15 år eller äldre och bor i Stockholms län kan du beställa ett gratis klamydiatest via 1177 Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter. Testkuvertet kommer till din brevlåda, du gör testet hemma och skickar iväg det bara följ instruktionerna. Inom en vecka kan du se resultatet i Mina vårdkontakter se/klamydia Broddar eller dubbat? Så här års är det inte bara stapplande pensionärer som lever farligt på snömoddiga gator även stressade småbarnsföräldrar halkar och bryter armar och ben när de hastar mellan jobbet, bussen och förskolan. Du som inte vill ha broddar på skorna kan välja skor eller kängor med infällbara dubbar. De finns numera i många varianter, men de är avsevärt dyrare än lösa broddar. Ett tips som är gratis: Ha inte så bråttom..! Friskare med musik Du som ligger på sjukhus, vårdas på ett boende eller bara ligger hemma och är sjuk och inte kan ta dig till en konsert: Nu finns KonserthusetPlay en webbplats full av härlig musik att välja bland och den är gratis. Du som vill lyssna hemma behöver en dator, surfplatta eller mobiltelefon med internet och högtalare eller hörlurar. För dig som är på sjukhus, vårdhem, rehab, gruppboende eller annat boende: Tipsa personalen om att de enkelt kan ordna konserter med hjälp av dator eller surfplatta och en tv-skärm. Du hittar musiken och mer information på KonserthusetPlay.se ILLUSTRATIONER JANETTE BORNMARKER Råd om cancer Har du fått besked om att du har cancer? Eller har du en närstående med cancer? Har du frågor, är orolig eller kanske bara behöver prata med någon om cancer? Då kan du ringa Cancerupplysningen, som du numera når på telefon Sjuksköterskorna som svarar där har lång erfarenhet inom cancersjukvård. Du behöver inte beställa tid. De som svarar är vana att möta människor i kris, har tystnadsplikt och finns som ett komplement till den övriga vården. Självklart kan du vara anonym. Du kan ringa till Cancerupplysningen måndag fredag , stängt för lunch Du kan även ställa en fråga om cancer på 1177.se och få svar från Cancerupplysningen se/tema/cancer Vårdguiden nr

3 nr STOCKHOLMS LÄN Red: Tack för sprutan NÄRÖPPET hjälp, nu! STÄLL DIG UPP och må bättre Temavaccin Innehåll nr Smärtsamma stenar 4 Ett stick betyder så mycket 5 Barnvaccinationsprogrammet 6 Sjukdomarna som vaccin skyddar mot 8 Medaljens baksida 10 Näröppet 19 närakuter i länet 13 Ett smittsamt kräk 14 Upp och stå! 16 Smärtsamma stenar 17 Jakten på stenen 20 Hjälp när du mår psykiskt dåligt 22 Tacka ja till samtal om abort 24 Fimpa för gott! 26 Goddag och hur var det här då? 27 Aktuellt i vården Tidningen 1177 Vårdguiden är en information s- tidning från Stockholms läns landsting. Den delas ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Sjökvist Redaktör: Kerstin Otterstål Redaktionella frågor: telefon E-post: 1177 Vårdguiden Stockholms läns landsting Box 6909, Stockholm Medicinsk granskning: Henrik Almkvist och Inger Rising Grafisk form & repro: Graffoto AB, Stockholm Omslagsfoto: Ulf Huett Tryck: Quad Graphics, Polen Upplaga: ex Beställning av fler tidningar samt taltidning, telefon Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning eller om du har frågor om hälso- och sjukvården. Det är mycket vi är skyddade mot i vårt lilla hörn av världen och många sjukdomar som vi slipper. Polio, kikhosta, mässling, difteri, stelkramp inte ens påssjuka och röda hund behöver vi få. Samtidigt, på samma jordklot, dör flera tusen människor i Västafrika i ebola. Det är mycket vi tar för givet. Som det här med vaccination. I slutet av 1700-talet hörde Edward Jenner en mjölkpiga säga jag kommer inte att få smittkoppor, för jag har haft kokoppor. Jenner kom ihåg det där när han läste till läkare. Han gjorde ett försök som gick ut på att ta smittämne från en kokoppa och överföra den till en frisk patient, en ung pojke. Pojken fick utslag och feber, men blev snart frisk igen. Några veckor senare tog Jenner smittämne från en patient med smittkoppor och förde över det till pojken. Han fick inte smittkoppor. Pojken var skyddad tack vare kokopporna. (Det är förresten därför det heter vaccination efter latinets ord för ko, vacca.) Det här med vaccin är verkligen fantastiskt och vaccinationsprogrammet som vi har är en stor förmån att vara tacksam för. Vi som bor i Stockholms län har dessutom närmare till vård än vad de flesta andra i landet har. Visste du till exempel att det finns 19 närakuter här? Alla med öppet på sena kvällar och helger för att kunna ta emot dig när du behöver vård som inte kan vänta. Följ med under en dag på närakuten och ta reda på var din närmaste närakut finns. Vi kan inte förhindra att vi blir sjuka, men vi kan minska riskerna för det. Den allra största risken för ohälsa är rökning, vilket är inte någon nyhet. Men för dem som röker kan det ändå vara svårt att lyckas sluta. Nu finns en ny sluta-röka-app för unga, Fimpaaa! Läs om den och möt tre ungdomar som har bestämt sig för att lyckas! Vi svenskar är mästare på att sitta still. Vi sitter på jobbet, vi sitter på tunnelbanan (om vi har tur ) och vi sitter i soffan om kvällarna. Även om vi går och tränar någon eller några kvällar i veckan så väger det inte upp allt vårt stilla sittande. Sedan jag blev varse det här för ett tag sedan har jag försökt att börja ställa mig upp oftare. Egentligen är det inte så svårt, bara man får det till en vana. Läs vår inspirerande artikel på sidan 14 och ställ dig upp! Anna Sjökvist Chefredaktör 1177 Vårdguiden nr

4 tema Vaccinationer Ett stick betyder så mycket I Sverige har vi sedan mer än 50 år tillbaka haft ett allmänt vaccinationsprogram för barn mot allvarliga sjukdomar som difteri, stelkramp och polio. Enligt Folkhälsomyndighetens och Socialstyrelsens gemen samma årsrapport om vaccinationsprogrammet är nu över 97 procent av tvååringarna i Sverige vaccinerade. TEXT JOHAN ÖBERG / KERSTIN OTTERSTÅL / GUNILLA ELDH FOTO ULF HUETT att vaccinera barnen ger både skydd mot allvarliga sjukdomar och är en solidarisk handling, eftersom allmän vaccination minimerar risken för epidemier, säger Åke Örtqvist, smittskyddsläkare i Stockholms län. Barn som bor i Stockholms län erbjuds vaccina - tion mot tolv olika sjukdomar. Flera av dem kunde tidigare leda till döden eller ge svåra bestående Så många blev sjuka i Sverige varje år innan vaccinet infördes* Kikhosta Påssjuka Mässling Röda hund Polio 428 Difteri Haemophilus influenzae typ b** 83 Pneumokocker** Stelkramp Så många blev sjuka i Sverige *Antal fall i genomsnitt 5 år före införandet av vaccin. **Antal fall bland barn under 5 år. Källa: Folkhälsomyndigheten Grafik: TT Nyhetsbyrån men. Med den allmänna vaccinationen har antalet insjuknade i de flesta fall sjunkit till noll. Vaccinerna som används i barnvaccinationsprogrammet är mycket noggrant studerade och har ytterst få biverkningar, säger Åke Örtqvist. Riskerna med dessa vacciner har visat sig vara extremt mycket mindre än de väldokumenterade risker som finns om man får någon av de här sjukdomarna. Biverkningarna som är vanliga är också relativt lindriga: Feber i något dygn, när immunförsvaret arbetar efter att man fått vaccinet, eller värk någon dag där man har fått sprutan, säger Åke Örtqvist. De här vaccinerna räddar varje år livet på många människor och förhindrar att många barn drabbas av allvarliga och bestående sjukdomar. Till exempel mässling, som varje år orsakar epidemier runt om i Europa och som kan ge svåra komplikationer. I sällsynta fall orsakar mässling till och med dödsfall bland barn. Sjukdomar som förr drabbade nästan alla har nästan helt försvunnit, tack vare att de allra flesta deltar i det allmänna vaccinationsprogrammet. Men sjukdomarna finns fortfarande. En del finns i landet, andra bara utomlands, där vi kan bli smittadet. Varje år reser omkring en miljon svenskar till länder utanför EU. Där är risken att träffa på smittsamma sjukdomar större än här. Om många skulle tacka nej till vaccin, skulle Vårdguiden nr

5 Barnvaccinationsprogrammet i Stockholms län När barnet är mellan 6 och 32 veckor gammalt ges vaccin mot rotavirus som droppar i munnen i tre doser. Vid 3 månaders ålder får barnet ett kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, Hib-infektion (Haemophilus influenzae typ B), polio och hepatit B. Dessutom får barnet ett separat vaccin mot pneumokocker. Vid 5 månaders ålder får barnet andra dosen av vaccinerna. Vid 12 månaders ålder får barnet tredje dosen. Vid 18 månaders ålder får barnet ett kombinationsvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Om barnet ska resa utomlands ska den här dosen ges tidigare (hör med barnavårdscentralen om vad som gäller). Vid 5 6 års ålder ges en fjärde vaccindos mot polio. Då ges även den fjärde dosen mot difteri, stelkramp och kikhosta i en spruta. Vid 6 8 års ålder ges sista dosen mot mässling, påssjuka och röda hund. Vid års ålder ges den femte och sista dosen mot difteri, stelkramp och kikhosta. Flickor födda 1999 eller senare erbjuds vaccin mot HPV (humana papillomvirus) när de är år. vissa smittsamma sjukdomar kunna få fotfäste här igen, och andra som stelkramp, som finns i jorden få mycket allvarliga konsekvenser för den som är ovaccinerad. Trenden för de allmänna vaccinationsprogrammen är att de nu utökas världen över för att ge skydd mot fler farliga sjukdomar. Barn i Stockholms län vaccineras mot rotavirus, difteri, stelkramp, polio, kikhosta, mäss - ling, påssjuka, röda hund, Hib-infektion, pneumokocker, hepatit B och HPV. Pneumokockbakterier är den vanligaste orsaken till lung-, öron- och bihåleinflammation. Bakterien är också en av de vanligaste orsakerna till hjärnhinneinflammation och allmän blodförgiftning. En allvarlig och inte ovanlig följdverkning av hjärnhinneinflammation är skador på hörseln. Vaccin mot pneumokocker finns med i det allmänna vaccinationsprogrammet sedan år Vaccin mot rotavirus har tillkommit i vaccinationsprogrammet i Stockholms läns landsting under våren 2014.» 1177 Vårdguiden nr

6 tema Vaccinationer 4fakta om vacciner Så fungerar vaccin Vaccinet påminner kroppens immunförsvar om sjukdomen som man vaccinerar mot. Immunförsvaret utsätts för ett ämne som liknar smittämnet (bakterien eller viruset) men som inte kan orsaka sjukdomen, till exempel i ett influensavaccin. Det gör att immunförsvaret minns smittämnet nästa gång du stöter på det, till exempel i en överfull tunnelbana strax före jul. Då triggas immunförsvaret att bilda ännu fler antikroppar och minnesceller. På så sätt bygger vaccinet upp ditt försvar mot sjukdomen. Detta innehåller vaccin De flesta vacciner, till exempel TBE-vaccin och det vanliga influensavaccinet, innehåller avdödade smittämnen (antigen). Det innebär att smittämnet är oskadliggjort, så att det inte längre kan orsaka sjukdomen. Ibland innehåller vaccin också ett hjälpämne (adjuvans) som förstärker vaccinets effekt. I några vacciner behövs även en liten mängd konserverings medel för att förlänga hållbarheten. Det kan också innehålla små rester av antibiotika som man ibland tillsätter under produktionen för att hålla vaccinet rent från andra bakterier. Så tar man fram vaccin Det finns olika sätt att tillverka vaccin, men principen är densamma. Först och främst gäller det att lista ut vilken del av smittämnet som är bäst på att kicka igång vårt immunförsvar. Forskarna prövar olika varianter i laboratoriet, innan vaccinet är färdigt att testas på några få frivilliga försökspersoner. Därefter testas det på större grupper och till sist på de människor som verkligen behöver vaccinet. Försöksomgångarna tar många år, och om vaccinet inte fungerar som det var tänkt, kan man få börja om från början. Många vacciner når aldrig fram till användning. Så godkänns ett vaccin Vaccinet godkänns när företaget som tillverkar det kan bevisa att det ger ett bra skydd mot sjukdomen utan att orsaka allvarliga biverkningar. I Europa bedöms detta av den Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och sedan även av Läkemedelsverket i Sverige. Godkända vacciner följs upp för att man i tid ska upptäcka oförutsedda biverkningar. Läkare anmäler biverkningar efter vaccinering till Läkemedelsverket. Dit kan också privatpersoner skicka in biverkningsrapporter. Sjukdomarna som vaccin skyddar mot Difteri En mycket allvarlig bakteriesjukdom som kan leda till döden om den inte behandlas. Ger en halsinfektion, men framför allt utsöndrar bakterien ett gift som kan leda till svåra komplikationer, som hjärtmuskelinflammation. Stelkramp Orsakas av en sporbildande bakterie som finns i tarmen hos många djur, men även i jord som gödslats. Smittan kan komma in i blodet via ett sår. Bakterien bildar ett gift som blockerar nervimpulserna från vissa celler i ryggmärgen och kan leda till döden om den inte behandlas. Kikhosta Långdragen bakteriesjukdom i luftvägarna som leder till långdragen och häftig hosta med kikningar, det vill säga att man inte får luft. Sjukdomen är framför allt farlig för spädbarn som inte hunnit få vaccin. Hib Haemophilus influenzae är en bakterie som kan ge infektioner i de övre luft - vä g arna, som bihåle- och öron inflammation. Den kan också leda till luftrörskatarr, struplocksinflammation, lunginflammation och hjärnhinneinflammation. Mässling Virus som är mycket smittsamt och kan spridas genom luften. Orsakar feber, luftvägssymtom och utslag och kan ge flera följdsjukdomar och allvarliga hjärnskador. Orsakar fortfarande flera dödsfall årligen i Europa, när epidemier bryter ut. De flesta som smittas får dock inga bestående men. Polio Allmänfarlig virussjukdom som kan ge bestående förlamning. Sjukdomen är utrotad i Sverige och de flesta andra länder tack vare vaccinering. Men sjukdomen finns fortfarande kvar i Nigeria, Afghanistan och Pakistan. Påssjuka Virussjukdom som angriper spottkörtelvävnad och gör att halsen svullnar upp. Män som smittas efter puber teten löper risk att få testikelinflammation, vilket kan medföra sterilitet. Röda hund Virussjukdom som normalt ger ett mycket lindrigt förlopp. Men om kvinnor smittas under graviditeten är risken för allvarliga fosterskador stor. Symtom på röda hund är svullna lymfkörtlar och snuva. Efter några dagar kan man få brunaktiga eller blåröda utslag, först i ansiktet, sedan ner över armar och ben. Pneumokocker Den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner. Kan orsaka lunginflammation och dödsfall, framför allt hos äldre personer. Kan även orsaka allvarlig hjärnhinneinflammation. Vaccinet ger ett visst skydd mot öroninflammation. Hepatit B Virus som överförs genom blod eller sexuell kontakt och som också kan smitta från mor till barn under förlossningen. Orsakar inflammation i levern. Bland vuxna blir cirka 5 procent kroniska smittbärare. Tuberkulos riskgrupper får vaccin Bakteriesjukdom som är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen. Runt två miljarder människor bär på tuberkelbakterien. Varje år insjuknar minst nio miljoner i aktiv tuberkulos och två miljoner dör, de allra flesta i utvecklingsländer. Sjukdomen, som oftast börjar med långdragen slemhosta, drabbar främst yngre vuxna, men även barn och äldre personer. I Sverige anmäls cirka 500 fall varje år. Behandlingen, som omfattar ett antal olika mediciner, tar cirka sex månader. Mellan 25 och 30 procent av barnen i Stockholms län vaccineras Vårdguiden nr

7 Vaccin inför resan Ska du resa bort över jul och nyår? Då funderar du kanske på vilka sprutor du behöver ta. Det varierar beroende på vart du ska resa, hur du ska bo, hur vädret är dit du ska och inte minst vem du är. Din ålder spelar roll, eftersom äldre ofta är mer känsliga för sjukdomar. Du kanske är allergisk mot något, har nedsatt immunförsvar eller har någon sjukdom som gör att du riskerar att bli sjuk lättare. Vilka vaccinationer du har tagit tidigare har också betydelse. Resenärer som besöker släkt och vänner i länder där andra sjukdomar sprids än i Sverige löper en större risk att bli sjuka. Det innebär att det blir extra viktigt att skydda sig med vaccin. Hur du reser är också viktigt bor du på ett hotell i en storstad eller i en hydda ute i djungeln? Vilken årstid är det dit du ska? Är det varmt och fuktigt eller soligt och torrt? Vissa myggor till exempel, finns bara under regn perioderna i tropiska länder. Är du osäker kan du alltid fråga om råd på en vaccinationsmottagning. MER INFORMATION På 1177.se/Tema/Vaccinationer hittar du ingående information inför resor till olika länder. Där finns även många allmänna reseråd.» 1177 Vårdguiden nr

8 5tema Vaccinationer frågor om vacciner Koll på vaccinerna? Fråga: Finns det ett vaccinregister någonstans där man kan se vilka vacciner man har fått? De här korten man får kommer ju bara bort. Svar: Nej, eftersom vaccinationer ges på så många olika ställen, bland annat på vårdcentraler och vaccinationsmottagningar, finns det inget centralt register. Du måste själv hålla reda på vilka vacciner du har fått och när. Måste jag börja om? Fråga: Jag minns inte när jag tog den senaste sprutan mot TBE. Måste jag börja om från början? Svar: Nej. Om du har glömt att ta en dos och det har gått längre tid än rekommenderat behöver du inte börja om från början. Ta en ny dos och följ sedan vaccinationsschemat som vanligt. Kan äggallergiker vaccineras? Fråga: Jag är allergisk mot ägg. Kan jag vaccinera mig mot influensan? Svar: De influensavaccin som används i vaccinationskampanjen, Fluarix och Fluenz tetra, är odlade på hönsägg, och vaccinerna innehåller minimala mängder äggprotein. Om du har lindrig äggallergi och kan äta mat med ägg i, som sockerkaka eller pannkakor, utan att reagera allergiskt kan du i regel vaccineras med de här vaccinerna. Hör med din läkare. Om du har svår äggallergi och har reagerat med allergisk chock, med exempelvis svullna andningsvägar, astmaanfall eller blodtrycksfall, bör du diskutera med en allergispecialist om det kan gå att vaccinera under speciell uppsikt. Det gäller oavsett vad som utlöst den allergiska chocken. Handlar det om barn kontakta en allergikunnig barnläkare. Om det inte är lämpligt att vaccinera under uppsikt bör du kontakta läkare om du misstänker att du drabbats av influensa. Det kan vara så att du behöver få behandling med anti-virusmedicin. Varför får inte pojkar vaccin mot HPV? Fråga: Min dotter har fått sina HPV-sprutor, men varför vaccineras inte pojkarna? Svar: Fortfarande är experterna inte säkra på att nyttan uppväger kostnaden när det gäller att vaccinera pojkar mot HPV. Men det är troligt att pojkarna också kommer att erbjudas HPV-vaccin i framtiden. Kanske inte i första hand för att undvika peniscancer och ändtarmscancer, eftersom dessa sjukdomar är mycket ovanliga, utan för att undvika kondylom (könsvårtor) och hejda spridningen av de smittsamma HPV-virusen. Varför är bältrosvaccin så dyrt? Frågor: Är bältrosvaccinet godkänt i Sverige? Kan jag få det på vårdcentralen? Hur bra är vaccinet och hur länge verkar det? Varför är det så dyrt? Svar: Vaccinet mot bältros heter Zostavax och är godkänt av Läkemedelsverket. Du bör kunna få det på en vårdcentral. Om vaccinet inte finns där kan du få ett recept, hämta läkemedlet på apotek och sedan få vaccinet på vårdcentralen. För personer över 60 år som tar vaccinet blir risken att få bältros ungefär halverad, och risken för långdragen smärta minskar med två tredjedelar (knappt 70 procent) i tre år. Hur länge vaccinet skyddar och om man behöver vaccineras en andra gång är inte klarlagt. Vaccinet ingår inte längre i högkostnadsskyddet. Det beror på att kostnaden inte anses motsvara nyttan med vaccinet. Medaljens baksida år 2009, när svininfluensan A/H1N1 spred sig över världen, stod de svenska myndigheterna inför ett svårt beslut: Vaccinet som gick att få fram snabbt var inte tillräckligt testat på barn men samtidigt verkade viruset vara mest allvarligt för barn och unga. Man valde att vaccinera så stor del som möjligt av befolkningen för att hejda smittan. Och på flera håll började man med barnen. Nu, fem år senare, har vi facit: Vaccinet gav barnen ett 90-procentigt skydd mot influensan, och mycket få blev så sjuka att de behövde vårdas på sjukhus på grund av svininfluensan. Men cirka 130 barn och unga i landet fick narkolepsi, en kronisk sjukdom, av vaccinet. Narkolepsi är en ovanlig sjukdom. Så ovanlig att det är svårt att veta säkert hur många som fick sjukdomen före svininfluensan. I hela Sverige var det ungefär ett hundratal personer per år som fick diagnosen, och de flesta var vuxna. Men åren efter vaccineringen med Pandemrix, , var det flera barn och unga som fick sjukdomen. Fortfarande vet man inte vad det beror på att så många flera fick narkolepsi. Det finns många faktorer som kan spela in. Det är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att immunförsvaret vänder sig mot den egna kroppen. Många sådana sjukdomar, till exempel typ 1-diabetes, MS (multipel skleros), glutenintolerans, psoriasis och Crohns sjukdom, kan sannolikt utlösas av flera faktorer både tillsammans och var för sig. Troligen är det så med narkolepsi också, säger Åke Örtqvist. De allra flesta som har fått narkolepsi har en speciell genuppsättning, en speciell så kallad HLA-typ (HLA står för humant leukocytantigen). Den genen spelar en viktig roll i immunförsvaret. Personer med den här genuppsättningen verkar alltså ha en medfödd sårbarhet för narkolepsi. Men ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning har den här genen, och bara en bråkdel har fått narkolepsi. En annan trolig faktor är själva vaccinet. Antingen själva virusdelen (antigenet), någon av tillsatserna i vaccinet eller en kombination. Exempelvis har den så kallade adjuvansen, en tillsats som förstärkte vaccinets effekt, varit misstänkt för att kunna vara orsaken. Eftersom det tar lång tid att tillverka ett vaccin, och det vid en pandemi behövs väldigt många doser snabbt, var adjuvansen viktig, säger Åke Örtqvist. Med den tillsatsen fick man fram ungefär fyra gånger så mycket vaccin ur ett ägg (viruset till vaccinet odlades i hönsägg). Men samma adjuvans som finns i Pandemrix har använts i ett annat vaccin från samma företag. Det vaccinet har getts i flera miljoner doser i Kanada, och där har man inte upptäckt någon ökad risk för narkolepsi. Så adjuvansen Vårdguiden nr

9 Influensan dödar Mellan åren 2001 och 2012 avled personer av influensan, den vanliga som kommer varje år. De allra flesta av dem, 95 procent, var över 65 år. Nu har allt fler 65-åringar och äldre insett vikten av att ta vaccinet mot säsongsinfluensan. Men det finns många andra som tjänar på att vaccinera sig. Du som har astma eller annan lungsjukdom, diabetes, hjärtsjukdom, kronisk levereller njursjukdom, har nedsatt immunförsvar av någon annan orsak eller är kraftigt överviktig har allra mest att vinna på att vaccinera dig mot influensan. Gravida, personer med neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen och barn med flerfunktionshinder tillhör också riskgrupperna. För dig som tillhör någon av riskgrupperna och bor i Stockholms län är vaccinet mot säsongsinfluensan gratis. Vaccinations kampan jen pågår till och med den 28 februari 2015, men ju förr du får sprutan dess bättre. För dig som inte tillhör någon riskgrupp kostar vaccinet omkring 200 kronor. Du kan vaccinera dig på en vårdcentral eller vaccinationsmottagning. Gå in på 1177.se och sök på vaccination så får du upp en mängd mottagningar att välja mellan. Du som inte har dator kan ringa 1177 och fråga. kan inte heller vara den enda orsaken. Det kan också vara så att influensaviruset i sig kan öka risken för narkolepsi, säger Åke Örtqvist. I Kina, där ingen vaccinerades, har man sett ett ökat antal fall av narkolepsi både i samband med svininfluensan och vid andra influensaepidemier. Även i Sverige var det flera fall än vanligt också bland barn och unga som inte var vaccinerade. Men det kan också bero på att det blev ett ökat fokus på diagnosen. Många faktorer spelar in. Det finns flera orsaker och det pågår fortfarande studier. Ännu vet man inget säkert. Hur ska vi se till att det inte händer igen? Framför allt genom att använda vaccin som mer liknar dem vi redan har använt i många år utan att det har gett några svåra biverkningar. Ett exempel är vaccinet mot den vanliga säsongsinfluensan. Det har vid det här laget getts i miljarder doser, så det vågar vi lita på, säger Åke Örtqvist Vårdguiden nr

10 Sebastian har hög feber och prickar i ansiktet. Han får antibiotika. Näröppet En liten pojke som har ont i örat, en kvinna med magvärk, en pojke med fotbollsskada och en cyklist som har krockat. Det är några av dem som får hjälp på Närakuten Löwet en vanlig torsdag förmiddag. TEXT HELENE LUMHOLDT FOTO ULF HUETT de flesta som kommer hit har blivit hänvisade hit från 1177 Vårdguiden. Som lille Sebastian som kommit med sin mamma Emma. Jag ringde 1177 och de bokade tid åt oss här, berättar hon. Sebastian sitter matt och glansögd i mammas knä. Han har gnytt och gnällt hela natten och knappt ätit eller druckit det senaste dygnet. Jag misstänker att han har halsfluss, säger hon. Sjuksköterskan Anna-Karin tar tempen i hans öra. Det gillar inte Sebastian. Ännu mindre gillar han när hon sticker ner en bomullstops i halsen på honom. Men det går snabbt, och det är nödvändigt för att läkaren ska kunna avgöra varför han är så hängig. Maria Hagert heter läkaren som tittar i öronen och halsen på Sebastian och som lyssnar på hans hjärta och lungor. Hon noterar också att han har små röda prickar i ansiktet och på kroppen. De kan vara tecken på streptokocker Vårdguiden nr

11 VAD KOSTAR BESÖKET? Barn och unga under 18 år 0 kr. Vuxna från och med 18 år 200 kr. Högkostnadsskydd och frikort gäller. Anton krockade med en annan cyklist och har ont i nacken. Lucas fick en spark på hälen när han spelade fotboll. Fareiba söker för magont. Hon blir undersökt och skickas till röntgen. Snabbprovet visade inga, men de kan finnas där ändå. Sebastian är rejält röd i halsen och i båda öronen, han har hög feber och så har han ju prickar också. Vi ska inte skriva ut antibiotika när det inte behövs, säger Maria Hagert. Men eftersom Sebastian har de här symtomen och är yngre än två år uppfyller han kraven för att få antibiotika. Hon skriver ut penicillin och tipsar mamma Emma om hur hon ska få i honom den flytande medicinen. Sebastian är en ganska typisk patient på närakuten. Många har akuta infektioner, och barn under fem år är allra vanligast. Av de omkring 80 patienter som i snitt besöker Löwet under en dag är nästan hälften under 20 år. Som Lucas Persson som spelade fotboll i skolan igår. En motspelares spark träffade hans häl i stället för bollen. Nu har han rejält ont och kommer just från röntgen. Bilderna ser bra ut. Inget är brutet. Byt ut dina tygskor mot ett par stadigare så får foten lite stöd och ta det lugnt så länge du har ont, säger Maria Hagert. Även den som själv arbetar inom vården kan bli sjuk eller behöva hjälp ibland. Anton Rasch är läkare. Igår, på väg hem, krockade han med en annan cyklist. Han ramlade rakt över mig. Min hjälm sprack, beskriver han. Anton landade på axeln, men smärtan kändes mest i nacken. Jag fick ont direkt. Det är nog musklerna, men jag vill vara säker på att det inte är någon fara. Därför vill jag bli undersökt, säger han. Patienter som man misstänker kan ha fått en hjärtinfarkt eller stroke skickas direkt till ett akutsjukhus och behandlas inte på närakuten. Men de allra flesta som kommer hit får hjälp på plats. Patienterna får snabbt hjälp och i korridorerna råder ett lugn. Många har fått en tid bokad, ofta genom att ringa 1177 Vårdguiden. Men det går att komma utan att ha bokat tid också. Fareiba Darveishi har gjort det. Hon kommer in med svåra magsmärtor. Hon får lämna prover, och strax därefter undersöker Maria Hagert henne, klämmer på magen och frågar var det gör ont. Överallt, men lite mer på vänster sida, säger hon. Av undersökningen, proverna och Fareibas beskrivning drar Maria Hagert slutsatsen att det nog rör sig om magkatarr. Men hon vill göra en röntgenundersökning också, för att vara på den säkra sidan. Jag vill utesluta att det är blindtarmen. Orkar du gå till röntgen själv? Om inte, säg till så hjälper vi dig, säger Maria och går iväg för att skicka remissen till röntgen via sin dator. Tack, säger Fareiba. Tack så hemskt mycket. Det känns skönt att vara här. Detta gör närakuterna På närakuterna kan du få hjälp med allt som du i vanliga fall får hjälp med på vårdcentralen, det vill säga skador och akuta besvär som inte är livshotande. Till exempel sårskador, enklare arm- eller benbrott, allergiska reaktioner och enklare infektioner. Det finns 19 närakuter i Stockholms län. De ska dels göra det smidigare för medborgarna att få vård, dels avlasta akutmottagningarna på de stora sjukhusen. Närakuterna har öppet på kvällar och helger. Du kan komma utan att boka tid. Men ring gärna 1177 först. Då får du hjälp att avgöra om du behöver åka till närakuten, eller om du kan vänta till nästa dag och gå till en vårdcentral i stället. Du kan gå till vilken närakut du vill. Länets alla närakuter» 1177 Vårdguiden nr

12 11 Upplands Väsby 13 Norrtälje Åkersberga 19 E4 Järfälla E18 7 Sollentuna 8 Kista 18 Täby Tre husläkarjourer har kortare öppettider: Norrtälje, Lidingö och Åkersberga. Ring deras direktnummer för att boka tid. Fyra närakuter har öppet 8 22 varje dag, året om: Hässelby Handen, Järva, Löwet och Nacka närakuter. Dessa har tillgång till röntgen under vissa tider. Ring 1177 så kan du få hjälp att boka tid. Ekerö Botkyrka 9 Solna Sundbyberg 15 Lidingö 2 14 Bromma 1 Östermalm Nacka STOCKHOLM Hägersten 4 E4/E20 Enskede 6 Farsta Huddinge Flemingsberg 12 Tolv närakuter har öppet måndag fredag och lördag söndag 8 22, året om. Ring deras direktnummer r för att boka tid. 17 Södertälje» 5 km 5 Handen 19 NÄRAKUTER I STOCKHOLMS LÄN 1. BrommaAkuten Tunnlandet 1, 3 tr, Bromma Måndag fredag Lördag söndag 8 22 Tel: Närakuten Brommaplan Klädesvägen 12, Bromma Måndag fredag Lördag söndag 8 22 Tel: Närakuten Forum Nacka Romansvägen 12, Nacka Måndag fredag Lördag söndag 8 22 Tel: Närakuten Gullmarsplan Gullmarsplan 5, Johanneshov Måndag fredag Lördag söndag 8 22 Tel: Närakuten Handen Handens närsjukhus Dalarövägen 6, Handen Alla dagar 8 22 Tel Boka tid via Huddinge närakut Paradistorget 4, Huddinge Måndag fredag Lördag söndag 8 22 Tel: Närakuten Jakobsberg Birgittavägen 4, Jakobsberg Måndag fredag Lördag söndag 8 22 Tel: Närakuten Järva Rinkebysvängen 70, Spånga Alla dagar 8 22 Tel: Boka tid via 1177 Ring 112 om din skada eller sjukdom är allvarlig eller livshotande. 9. Husläkarjouren Lidingö Stjärnvägen 2, Lidingö Måndag fredag Lördag söndag 9 16 Tel: Liljeholmens närakut Liljeholmstorget 7, Stockholm Måndag fredag Lördag söndag 8 22 Tel: Vårdguiden nr

13 11. Närakuten Löwet Löwenströmska sjukhuset, Doktor Ziegerts väg 3, Upplands Väsby Ingång via huvudentrén, plan 6 Alla dagar 8 22 Tel: Boka tid via 1177 Ett smittsamt kräk I en enda liten droppe kräks kan det finnas miljoner kräksjukevirus. Och det räcker med virus för att smitta en person. Calicivirus, som orsakar vinterkräksjukan, är en ovanligt smittsam virusfamilj. TEXT KERSTIN OTTERSTÅL 12. Närakuten Nacka Lasarettsvägen 4, Nacka Ingång till höger om sjukhusets huvudentré Alla dagar 8 22 Tel: Boka tid via Husläkarjouren Norrtälje Lasarettsgatan 6, Norrtälje Måndag fredag Lördag söndag 8 18 Tel: Närakuten Sabbatsberg Dalagatan 9, Stockholm Måndag fredag Lördag söndag 8 22 Tel: Solna-Sundbyberg närakut Hotellgatan 3, Solna Måndag fredag Lördag söndag 8 22 Tel: Söderjouren närakut Ringvägen 113, Stockholm Måndag fredag Lördag söndag 8 22 Tel: Närakuten Södertälje Vegagatan 4, Södertälje Måndag fredag Lördag söndag 8 22 Boka tid via 1177 Det kan räcka med att en enda person blir sjuk för att smitta alla andra på jobbet, på förskolan eller på äldreboendet. Mellan november och april brukar sjukdomen vara som vanli gast, med en topp i januari mars. Vinterkräksjukan skiljer sig från andra magsjukdomar genom att den bryter ut så hastigt. Från det att man smittas till att man blir sjuk brukar det gå 1 2 dagar. Hos de flesta barn börjar sjukdomen med att de plötsligt kräks eller känner sig illamående. Vuxna får oftare ont i magen och diarré, men kan också må illa och kräkas. Man kan också få feber, huvudvärk och muskelvärk. Symtomen kan hålla i sig i 2 3 dygn. Virusen sprids ofta via kall mat som har hanterats av en person som är sjuk eller bär på viruset och håller på att bli sjuk. Viruset kan även spridas med dricksvatten eller med mat som har sköljts i förorenat vatten. Man har till exempel hittat smittan i importerade grönsaker och djupfrysta bär. Calicivirus förstörs vid temperaturer över 70 C, men överlever i frysen. Virusen sprids även från person till person. Om man kräks häftigt kan smittan spridas genom luften. Det sker i form av droppar som är så små att de håller sig svävande i luften och inte kan ses med blotta ögat. Därför är det viktigt att hålla sig hemma när man har symtom på vinterkräksjuka. Och att framför allt inte laga mat till andra några dagar framöver. Vinterkräksjukan är ofarlig för de allra flesta, även om man känner sig väldigt trött, svag och tagen. Den drabbar alla åldersgrupper. Oftast räcker det med att vila och dricka mycket i några dagar för att bli frisk igen. Men för den som från början har nedsatt motståndskraft kan sjukdomen vara farlig. Främst kan äldre personer, spädbarn och personer med sjukdomar som påverkar immunförsvaret bli svårt medtagna. Du behöver återställa kroppens vätskebalans, så drick ofta, men lite i taget. När diarréerna avtar kan du börja äta som vanligt igen, men fortsätt att dricka lite men ofta så länge avföringen är lös. Om du kräks mycket eller har svåra diarréer förlorar kroppen både vätska och salter. Då kan du behöva dricka vätskeersättning för att ersätta både det vatten och de salter som din kropp har förlorat. Du kan köpa vätskeersättning på apotek eller blanda själv. Det kan ibland vara svårt att få i sjuka barn vätska över huvud taget, så försök med det som fungerar, som isglass eller svag saft, men helst inte läsk eftersom för mycket socker kan ge mer diarré. Var uppmärksam på barnets allmäntillstånd och att det kissar. Även äldre personer, framför allt de som är 80 år och äldre, blir lätt uttorkade. Därför är det viktigt med vätska, både för dem och för små barn. Om den som är sjuk inte får i sig tillräckligt med vätska eller kissar mycket mindre, och om vinterkräksjuka barn är slöa, onormalt trötta och lättirriterade, är det dags att kontakta vården. Viktigt! Ring alltid innan du besöker vården. Då kan mottag ningen förbereda ditt besök och se till att du inte smittar andra. MER INFORMATION 1177.se Sök på magsjuka. 18. Husläkarjouren Täby Storgatan 164, trapphus 1, plan 4, Täby Måndag fredag Lördag söndag 8 22 Tel: Husläkarjouren Åkersberga Hackstavägen 22, Åkersberga Måndag fredag Lördag söndag 9 16 Tel: Undvik smitta och att smitta andra Tvätta händerna länge och noggrant med flytande tvål när du har varit ute, innan du äter och alltid efter toalettbesök. Använd flytande tvål och pappershanddukar i skolan, på förskolan och på jobbet. Handsprit dödar inte calicivirus. Undvik att besöka personer som är magsjuka. Laga inte mat åt andra när du är sjuk. När du varit sjuk, stanna helst hemma i 24 timmar extra, även om du känner dig frisk och kan äta och dricka som vanligt. Förskolebarn bör vara hemma utan symtom i 48 timmar innan de går tillbaka till förskolan. Vätskeersättning till vuxna Blanda 1 liter kokt, avsvalnat vatten med 6 teskedar (3 centiliter) strösocker och en halv tesked (2,5 milliliter) salt. Om du tycker att vätskeersättningen smakar illa kan du hälla i några droppar pressad citron eller några teskedar koncentrerad apelsinjuice. Drick vätskeersättningen sval eller rumstempererad. Förvaras högst ett dygn i kylskåp. OBS! Ge inte egenblandad vätskeersättning till barn under 12 år. Om blandningen inte är helt korrekt finns det risk för att salthalten blir för hög och att barnet kan ta skada Vårdguiden nr

14 Vi svenskar är bra på att motionera. Men vi är samtidigt Europamästare i att sitta stilla. Att resa sig från stolen eller soffan då och då kan göra underverk för hälsan och är minst lika viktigt som att motionera! TEXT ÅSA BOLMSTEDT ILLUSTRATION KENNETH ANDERSSON Upp och Vårdguiden nr

15 när du reser dig upp drar kroppen igång system som tar hand om blodsocker och blodfetter. Nivåerna av socker och fetter sjunker samtidigt som ämnesomsättningen ökar. Det gör att risken för att drabbas av livsstilssjukdomar som övervikt, bukfetma, typ 2-diabetes, stroke och hjärtkärlsjukdomar minskar. Dessutom blir du piggare, gladare och sover bättre. Effekterna av en bensträckare kommer lätt och är sekundsnabba. Men det går lika snabbt åt andra hållet. När du sätter dig ner och de stora muskelgrupperna i säte och ben slappnar av stänger kroppen av systemen. Om du ställer dig upp varje halvtimme och går runt lite i en till två minuter får det stora effekter, säger Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska Institutet och överläkare på Livsstilsmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Farligt att sitta stilla Att fysisk aktivitet förebygger och behandlar sjukdomar har forskarna vetat i 40 år. Men först de senaste åren har det kommit vetenskapliga bevis för att det är farligt att sitta stilla långa stunder och att regelbundna vardagsrörelser har lika god effekt som motion. Det är inte så konstigt om man tänker på hur många timmar det går på en vecka, förklarar Mai-Lis Hellénius: Veckan innehåller 168 timmar. Om du sover bra ägnar du 49 timmar åt det. Då är det 119 vakna timmar kvar. När du motionerat en timme tre kvällar i veckan återstår fortfarande 116 timmar. Träning vaccinerar dig inte mot ohälsa när de övriga timmarna är inaktiva. Även om svenskar är bra på att motionera är vi också Europamästare i att sitta stilla resten av tiden. Men vi ska inte sluta motionera för att i stället sträcka på oss. Däremot behöver vi uppvärdera vikten av de små rörelserna, påpekar Mai-Lis Hellénius. Träning vaccinerar dig inte mot ohälsa när de övriga timmarna är inaktiva. Det positiva är att det är mycket enklare att börja med bensträckare än att börja träna eller klämma in ännu ett pass varje vecka. Få till rutinerna Utmaningen handlar om att få till rutinen. På arbetet är trötthet och dålig koncentration en signal om att det är dags att aktivera kroppen. Men när vi roar oss stillasittande, till exempel framför teven eller datorn, märker vi inte att tiden går. Vi behöver bli påminda, och då kan det vara smart att ta till några knep: Res dig upp under teveprogrammens reklampaus, ställ skrivaren i ett annat rum, påminn varand ra då och då, sätt ett larm som ringer varje halvtimme, stå och jobba en stund eller parkera bilen längst bort från ingången när du handlar. Fundera på vad som fungerar bäst för just dig. Börja på en lagom nivå och sätt upp så låga mål att du inte kan misslyckas. Sedan kan du lägga på mer rörelse allt eftersom, tipsar Mai-Lis Hellénius. Sannolikt har den som sitter mest allra mest att vinna på att regelbundet börja stå! ställa sig upp. Eftersom effekten kommer omedelbart är det heller aldrig för sent att börja. Sitter du i rullstol eller inte kan resa dig av andra anledningar räknas varje extra rörelse. Gör det du kan, träna armar och bukmuskler. Även om du inte känner när kroppen slår på systemen kommer du att märka av resultatet. Du blir omedelbart piggare. När blodsocker och blodfetter stabiliseras får kroppen lättare att hantera eventuella livsstilssjukdomar. Efter några månader börjar midjemåttet krympa. Längre liv Kanske får du också ett längre liv. När Mai- Lis Hellénius och hennes kolleger nyligen studerade överviktiga nyblivna svenska pensionärer upptäckte de nämligen något helt nytt: Längst ut i änden på våra kromosomer sitter svansar som kallas telomerer. Deras längd är kopplade till hälsa och livslängd. Tidigare trodde man att de krympte sakta men säkert under livet. Men de är dynamiska! De krymper och växer beroende på livsstilen. Och det bästa sättet att förlänga dem är att ta regelbund na bensträckare Vårdguiden nr

16 Smärtsamma stenar Saltkristaller kan ställa till med mycket ont. Särskilt om de får växa till en sten, som sedan fastnar i gallgången eller urinledaren. I båda fallen kan smärtan vara näst intill outhärdlig. TEXT GUNILLA ELDH FOTO JONAS HALLQVIST gallsten är sällan farligt men kan göra nog så ont. Smärtan är ofta skärande eller krampartad och kan kännas under revbenen på höger sida. Du kan också få ont högt upp i magen vid mellangärdet, och då strålar ofta smärtan ut mot ryggen och högra axeln. Många mår illa och känner sig uppblåsta och bubbliga i magen. Smärtstillande och kramplösande läkemedel brukar hjälpa, men kontakta alltid vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen på 1177 Vårdguiden om du misstänker att du har gallsten. I sällsynta fall kan stenen täppa till och leda till inflammation i gallblåsan, gallgångarna eller bukspottkörteln. Då får man magsmärtor som inte går över och ofta även feber, ett sjukdomstillstånd som kräver akut vård. Om du har återkommande besvär kan hela gallblåsan tas bort med titthålskirurgi (se artikeln intill). Gallsten är vanligare bland kvinnor och risken att drabbas ökar med åldern. Övervikt och fetma är riskfaktorer, liksom fet mat och vissa arvsanlag. Om du är överviktig men går ner mycket i vikt ökar risken att du får gallsten. Ett njurstensanfall ger ofta stark smärta i ryggen eller sidan som kan stråla ner mot underlivet eller ljumsken, samtidigt som magen känns uppblåst. Smärtan är ofta skärande eller krampartad och kommer i intervaller. Hos en del är smärtan mera dov, men njuren på stensidan brukar vara öm. Man kan ha väldigt svårt att sitta stilla under ett njurstensanfall. Om du tror att du har njursten, ring 1177 eller sök vård. Njurstenskänningar bör alltid utredas. Njursten består av saltkristaller som bildas när urinen blir alltför koncentrerad. En vanlig orsak är att man har druckit för lite vatten eller haft långvarig diarré. Därför är det viktigt att dricka tillräckligt mycket, sär- skilt varma dagar och i samband med motion och kroppsarbete. Om du väl har fått njurstenssmärta ska du däremot inte dricka extra mycket för att skölja ut stenen, eftersom vätskan trycker på och gör att du får ännu ondare. Andra orsaker, till exempel arvsanlag, stress och vissa läkemedel, ökar också risken att få njursten. En annan orsak kan vara att urinens surhetsgrad förändras, till exempel på grund av en infektion. Bisköldkörtlarna reglerar kalkomsättningen i kroppen och störningar i den funktionen kan också ge njursten. Grus, stenar som är mindre än fem millimeter i diameter, brukar man kunna kissa ut, men om en större sten föl jer med ner i urinledaren kan den orsaka stopp i flödet och ge svåra smärtor. Oftast leder det inte till bestående skador, men om stenen hindrar urinflödet och ökar trycket i urinvägarna under två, tre veckor kan njuren ta skada. Stenen i urinledaren kan orsaka en infektion i njurbäckenet och då kan du få feber. Hög feber och urinvägsinfektion i samband med njurstensanfall är ett livshotande tillstånd som måste behandlas akut. Ring 112 eller sök vård på närmaste akutmottagning. Njursten är vanligast i åldern år och drabbar oftare män än kvinnor. Om du har haft njursten en gång är risken stor att du får en ny sten inom tio år. Många får återkommande anfall. En röntgenundersökning några veckor efter ett njurstenanfall visar om det finns någon sten kvar som är för stor för att du ska kunna kissa ut den. Vanligtvis krossas den med så kallad stötvågsbehandling (esvl) och resterna kommer sedan ut med urinen. I sällsynta fall fungerar det inte och då måste man göra en titthålsoperation och plocka ut stenen. Symtom Njursten Stark smärta i ryggen eller sidan, svårt att vara stilla Smärtan strålar ofta ner mot underlivet Smärta som kommer och går, med smärtfria perioder emellan Man kan må illa och kallsvettas Uppblåst mage Gallsten Smärtan ofta skärande, krampartad, kommer i attacker Ont under revbenen på höger sida, eller högt upp i magen, strålar ut mot ryggen Man vill krypa ihop och vara stilla Smärtan kommer ofta efter måltider Uppblåst och gasig mage, ibland illamående Vårdguiden nr

17 Jakten på stenen Patienten är sövd och personalen på plats. Det är mörkt i salen eftersom ingreppet ska ske i ljuset från en videokamera inne i bukhålan. Att det är en medelålders kvinna som ligger på operationsbordet syns inte, eftersom allt utom magen är täckt med grön sterilduk. Efter en snabb genomgång av vilka som är där och vad som ska göras, sätter kirurgen skalpellen mot huden och lägger ett tre centimeter långt snitt strax under naveln. Här är det lätt att komma igenom, så det blir den större öppningen. Vid en titthålsoperation som den här behövs det ytterligare tre små hål, så kallade portar, förklarar han. Mats Möller är överläkare på kirurgkliniken vid Ersta sjukhus i Stockholm och specialist på operationer i övre delen av buken. Han står för ett femtiotal av de 450 gallstensoperationer som görs här årligen. De flesta opereras för att de har ont, och det beror på stenar i själva gallblåsan. Andra har komplikationer, till exempel inflammation i gallblåsan eller bukspottkörteln eller sten i gallgången, säger han. I vanliga fall opererar han med assistans av en narkossköterska, en operationssköterska och en undersköterska. Idag finns även en AT-läkare och forskningssjuksköterska med på salen. Nu sätter han rör i hålen så att kirurginstrumenten och videokameran kan föras in och ut genom portarna utan att skada. Operationssköterskan som håller instrumentet med kameran zoomar in levern, där gallvätskan tillverkas. Under den tittar gallblåsan fram. Blåsan är egentligen bara en behållare som portionerar ut gallvätska över maten när den kommer ner i tarmen. De flesta klarar sig utmärkt utan blåsan, även om vätskan då rinner till kontinuerligt. Men omkring var tionde patient som har fått gallblåsan borttagen får diarré som biverkning. Då kan de få ett pulver som suger åt sig gallvätskan, berättar Mats Möller, medan han vant kryssar fram mellan organen.» 1177 Vårdguiden nr

18 18» Han använder bland annat ett nytt instrument med en speciell liten sax längst fram. Med den kan han skära igenom vävnaden samtidigt som den sluter till snittytorna för att förhindra blödningar. Här har vi lilla gallgången och artären som försörjer gallblåsan med blod. Den strukturen ska vi dela och så sätter vi ett titanclips där. Operationsbordet vrids nu 45 grader så att patienten hamnar i sidoläge. Instrumentet med videokameran tas ut ur porten och röntgenapparaten riktas mot buken. När kontrastvätskan sprutas in syns det tydligt hur den flödar in i förbindelsegången mellan gallblåsan och den djupa gallgången. Här finns alltså inga stenar, så då är vi klara med röntgen. Operationssköterskan torkar av linsen på videokameran och för in den i porten igen. Mats Möller sätter titanclips på förbindelsen mellan gallblåsan och den djupa gallgången innan han kapar den. Nu ska vi bara se till att det ser snyggt och prydligt ut här. Det blöder ingenstans och läcker ingenstans, konstaterar han. Gallblåsan sitter nu bara fast i levern, och kirurgen bränner av lite vävnad för att få loss den. När gallblåsan är frilagd för han in ett instrument med näbb genom en av portarna. På skärmen ser vi hur en plastpåse vecklas ut från näbben och omsluter gallblåsan. Så där. Kan vi få lite ljus här? Hake, tack. Nu klipper jag ett lite större hål i muskelhinnan för att kunna lirka ut påsen. Plastpåsen är en säkerhetsåtgärd om blåsan skulle gå sönder när den dras ut genom porten i bukväggen. Den kan nämligen innehålla tarmbakterier som inte får läcka ut i buken. Nu ska vi bara sy ihop, säger Mats Möller och lägger första stygnet. Tråden han använder bryter kroppen ner på ett par veckor, så den försvinner av sig själv. Operationen har tagit 45 minuter. Rutinen att avrapportera vad som hänt under operationen tar en minut. Därefter är det dags att kolla innehållet i gallblåsan. Kirurgen skär upp den cirka sju centimeter långa, bleka korven. Ut trillar ett dussintal grönskimrande stenar i något som liknar vällagrad balsamvinäger. Det syns att den här gallblåsan inte fungerat så bra. När gallgången är tilltäppt under lång tid blir gallvätskan så här koncentrerad, säger han. Nu är det dags att väcka patienten, som ska rullas vidare till sitt rum. På Ersta sjukhus behåller man gallstensopererade patienter över natten. Komplikationer är sällsynta, men det finns alltid en viss blödningsrisk efter ett kirurgiskt ingrepp, säger Mats Möller. Redan innan den nyopererade patienten vaknat har man ringt till avdelningen efter nästa patient som ska genomgå samma operation. Om ingreppet går lika bra som dagens första, hinner Mats Möller och hans team få i sig en snabblunch innan det är dags att skrubba händer och underarmar inför eftermiddagspasset.

19 Svante fick njursten vart tredje år Svante Sörenson var bara 13 år när han fick sitt första njurstensanfall. Jag hade så ont, så ont. Sjuksköterskan som tog emot mig på akuten sa Jag har både haft njursten och fött barn, och jag tyckte att njurstenen var värre. Sedan dess har han haft återkommande anfall, inte sällan i samband med stress och överansträngning. I jobbiga perioder fick jag också ofta njursten, berättar Svante. Förr kom anfallen ungefär vart tredje år men nu händer det väldigt sällan. Svante Sörenson är ambulanssjuksköterska och stationschef vid Vällingby ambulansstation och har mött många människor med olika typer av smärta. Patienter med njursten sitter aldrig stilla och det kan ta en halvtimme innan smärtlindringen tar. Till en början kan ryggsmärtor och njurstenssmärtor vara svåra att skilja åt, det vet jag av egen erfarenhet. Svante har alltid med sig smärtstillande läkemedel när han är ute och reser, för att lindra smärtan om han skulle få ett anfall. Vid ett njurstensanfall var Svante Sörenson riktigt illa ute. Det var en smällkall nyårsnatt ute i Stockholms skärgård och han ville inte larma ambulanshelikopter. Nästa dag ringde han sin läkare som beordrade honom att genast åka in till akuten på Södersjukhuset. De röntgade mig direkt men på förgranskningen av bilderna såg man ingenting så jag fick åka hem igen. Men efter helgen när det var röntgenrond upptäckte de att en sten hade stängt av njuren från urinledaren. Då fick de göra en nefrostomi medan jag väntade på att få tid för stötvågsbehandling på Huddinge sjukhus stenkrossen som den kallas. Nefrostomi innebär att patienten får ha en kateter (en tunn slang) genom bukväggen för att tappa ut urinet och minska trycket i njuren. Jag gick till jobbet i ambulansen trots nefrostomin och fick infektion i njurbäckenet med blodförgiftning som följd. Då fick jag förtur till stenkrossen. Behandlingen i krossen går ut på att stenarna slås sönder till grus med stötvågor. Det smäller som blixtar och gör lite ont så man brukar få smärtlindring före behandlingen. Sedan försvinner smärtan på en gång eftersom det är stoppet i njuren som gör ont, inte själva stenen. Gruset kissar man ut i en sil. Det kan också bli lättare att göra sig av med sten och grus om man får en spruta med antiinflammatoriskt läkemedel som gör att svullnaden i urinledaren går ned. Stenen eller gruset släpper ofta minuter efter injektionen och då säger det klang i porslinet, ler Svante Sörenson. Maire trodde hon skulle dö Jag spydde och svettades och trodde jag skulle dö där på toalettgolvet. Jag orkade inte ens ta mig till duschen. Maire Niskakoski fick sitt värsta gallstensanfall för ett halvår sedan. Tillsammans med en väninna var hon på semester på Kanarieöarna när hon drabbades av svåra smärtor. Jag hade ätit en sallad med mycket röd paprika. Eftersom min väninna åt samma mat och inte blev sjuk förstod jag att det måste vara gallan. Maire Niskakoski hade haft besvär i många år som inte gav med sig. Samtidigt var smärtan oftast dov och inte så lätt att lokalisera. Jag är en person som kör i 120, med fulltecknad kalender och jag har hög smärttröskel. När jag fick bröstsmärtor tänkte jag först att det var hjärtat, men så illa var det lyckligtvis inte. När besvären kom tillbaka trodde jag att det var magen och tog medel mot sura uppstötningar. Men det hjälpte ju inte, berättar Maire. Till slut fick hon en remiss till röntgen av sin husläkare. Då visade det sig att hon hade gallsten. Min husläkare rekommenderade att jag skulle opereras och jag fick en tid på Ersta sjukhus. Den enda biverkningen efter ingreppet var gaser i magen. Jag var inte beredd på att magen skulle bli så uppsvälld. Det kändes som om jag skulle explodera, men jag fick läkemedel och det hjälpte, ler hon. En vecka efter operationen rör sig Maire snabbt och obehindrat och ser hur pigg ut som helst. Inga tunga lyft var enda restriktionen från doktorn. Jag är egenföretagare och var igång redan efter några dagar. Men det var skönt att få ligga kvar över natten på sjukhuset. Det kändes tryggt, säger hon Vårdguiden nr

20 När mår man tillräckligt dåligt för att få vård? Svar: Det är viktigt att söka hjälp om man mår dåligt, men när man mår tillräckligt dåligt är mycket svårt att avgöra. Känns livet så svårt att det är ett handikapp för dig? Kan du inte göra det du vill, leva det liv du vill? Är din livskvalitet försämrad? Kan du inte själv rå på det som orsakar att du mår dåligt? Klarar du inte av att göra de förändringar som behövs för att du ska må bättre? Kanske orkar du inte, eller vet inte hur du ska göra? Om du svarar ja på någon av de här frågorna kan du söka hjälp. Ibland klarar man att vända det till det bättre själv, börja må bättre och få en bättre livskvalitet. Ibland kan det räcka med stödet av vänner och andra människor omkring oss. Men om du känner att det inte räcker ska du söka professionell hjälp. Vilken hjälp kan jag få för att orka vara ett bra stöd till min dotter som inte mår psykiskt bra? Svar: Att stå nära någon som mår psykiskt dåligt innebär ofta en stor påfrestning och påverkan på ens liv. Det är vikt igt både för dig själv och för din dotter att du får stöd. Undersök först om du kan få hjälp via din dotters vårdkontakt. På många mottagningar finns anhörigstöd eller utbildning för närstående. En annan väg är att kontakta en intresseförening för personer med din dotters problematik. Dessa föreningar drivs ofta av drabbade och deras närstående och har stor förståelse för vikten av stöd till närstående. Du kan även söka stöd själv. Kontakta din vårdcentral och berätta om din situation. På vårdcentralen finns också möjlighet till kurators- eller psykologkontakt. 5frågor om psykisk hälsa FRÅGOR OCH SVAR NATIONELLA HJÄLPLINJEN OCH 1177.SE ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER Hjälp när du mår psykiskt Hjälp till unga som mår dåligt Det finns flera ställen dit du kan vända dig, till exempel elevhälsan på din skola eller en ungdomsmottagning. Din vårdcentral kan också förmedla kontakten till en kurator eller psykolog. Du som är under 18 år kan kontakta barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Där kan du få hjälp vid lite svårare psykiska besvär som gör att du inte orkar med vardagen och livet. Om läget är allvarligt, ska du ringa direkt till någon av de 18 BUP-mottagningar som tar emot akut. De har öppet 8 16 på vardagar. Du hittar dem på 1177.se, sök på BUP Stockholms län. Akutmottagning på kvällar, nätter och helger är BUP-akuten på Sachsgatan 10, bakom Södersjukhuset. Telefonnummer När det är akut kan du alltid ringa 112. Psykiatrisk hjälp till vuxna För sömnsvårigheter, ångest, lättare depressioner eller svårare sorgereaktioner ska du i första hand vända dig till din vårdcentral för att få hjälp. Din husläkare kan vid behov remittera dig vidare till specialistpsykiatrin. Vid allvarligare psykiska problem finns även den specialiserade psykiatriska öppenvården som finns i flertalet kommuner och stadsdelar. Du kan komma dit med hjälp av remiss eller själv beställa tid på mottagningen. Du hittar dem på 1177.se/sthlmmottagningar-vuxenpsyk Behöver du akut psykiatrisk vård kan du få hjälp via någon av vuxenpsykiatrins jourverksamheter klockan 8 22 alla dagar i veckan. Du hittar dem på 1177.se/sthlm-mottagningarvuxenpsyk Efter klockan 22 kan du vända dig till den psykiatriska akutmot tagningen på S:t Görans sjukhus (Länsakuten) som har öppet dygnet runt. Adress: Vårdvägen 5, telefon: När det är akut kan du alltid ringa 112. Kontakta en stödförening Genom en stöd- eller anhörigförening kan du komma i kontakt med andra som har liknande problem och erfareneter. Du hittar dem på 1177.se under Tema psykisk hälsa» Söka vård och stöd» Kontakt med andra Vårdguiden nr

Borde en läkare ta en titt?

Borde en läkare ta en titt? Borde en läkare ta en titt? Så hittar du rätt i vården Åk till rätt mottagning så får du Många väljer att åka till de stora sjukhusens akutmottagningar när de skadat sig eller har akuta besvär. Där kan

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination? 4 Hur går vaccination

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet GÄLLER FRÅN JANUARI 2010 Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination?

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. PREVENTIVMEDEL 866 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kondomfabriken https://www.youtube.com/watch?v=g53iia-gnkg P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

VAD ÄR EN FÖRKYLNING?

VAD ÄR EN FÖRKYLNING? 1 2 Usch för förkylning! En förkylning gör ingen människa glad. Näsan rinner, halsen och ögonen svider och i värsta fall har du både feber och hosta. Och än värre är det att få influensa. I den här lilla

Läs mer

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicyn är en sammanställning av några av de vanligaste symtomen som barn i förskoleåldern kan drabbas

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Gratis vaccination mot livmoderhalscancer! Från den 1 januari 2013 kan alla tjejer till och med 26 år vaccinera sig gratis mot de virus som orsakar 70 procent av

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET ONKOLOGISKT CENTRUM Regionala enheten för ccervixcancerprevention Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET Nedanstående presentation har utarbetats av Folkhälsoinstitutet

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Förhandsgodkänd av IGM pre20130118pse07 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 52 000 www.pfizer.se

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV 1 Lång historia.. Socialstyrelsen föreskrift från 1 januari 2010 - HPV vaccin till alla flickor födda 1999 och senare. Nationell upphandling 2010 SKL rekommenderar

Läs mer

Apotekets råd om. Bett och stick

Apotekets råd om. Bett och stick Apotekets råd om Bett och stick Att upptäcka att man har en fästing kan kännas minst sagt obehagligt. Men lyckligtvis är det ofta helt ofarligt. Fästingen är ett 2 4 millimeter långt spindeldjur som trivs

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar? Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Patientinformation. Kondylom. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Kondylom. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Kondylom Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Kondylom en vanlig könssjukdom Kondylom är könsvårtor som orsakas av vårt-virus. Det kan ta från två till sex månader, eller upp

Läs mer

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen

Läs mer

Värt att veta om urinvägsinfektion

Värt att veta om urinvägsinfektion Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 1 (6) TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 2 (6) Information om fästingöverförd virusorsakad hjärninflammation (TBE) Två sjukdomar, som kan ge hjärn- eller hjärnhinneinflammation, överförs

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp VIP min kropp 1 Den här boken handlar om din kropp. Här finns lite fakta om kroppen och om hur du sköter den. Längd och viktkurva kan du fylla i själv efter eller under ditt besök hos skolsköterskan. Likaså

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga blir då,

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

SVENSKA LUNGRAPPORTEN

SVENSKA LUNGRAPPORTEN SVENSKA LUNGRAPPORTEN ALLMÄNHETENS KÄNNEDOM OCH ERFARENHETER AV LUNGBESVÄR Ett informationsmaterial för journalister från Pfizer AB Presskontakt: Ulrika Goossens, informationschef, 0768-89 29 57, ulrika.goossens@pfizer.com

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram Studenter på läkarprogrammet omfattas av Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Vaccinationerna ges kostnadsfritt och erbjuds studenter antagna till termin

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn

Anvisningar för sjuka barn Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk

Läs mer

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet. EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR Direktoratet för folkhälsa Enheten för hälsorisker Hälsosäkerhetskommitténs sekretariat Ebolafeber information till resenärer

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn Pneumokocker vaccinera mot onödigt lidande PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan I flera länder vaccineras alla barn UPPSKATTNINGSVIS HÄLFTEN av alla barn som vistas på daghem

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Varför vaccinerar vi mot MPR? Skydd mot svåra smittsamma sjukdomar dödliga

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer