Redaktörer: Niklas Brunberg, Annika Kihlstedt,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redaktörer: Niklas Brunberg, n.brunberg@gmail.com, Annika Kihlstedt, annika.kihlstedt@gmail.com"

Transkript

1 Lösenord på hemsidan: Island Nr 1/14 Redaktörer: Niklas Brunberg, Annika Kihlstedt, EHSS styrelse: Ordförande Jane Ahlin, Hemsida: Manusstopp för EHSS-Nytt 2/2014 är 12 juni, välkomna med bidrag! 1

2 EHSS... 5 Möt styrelsen: Mathias Stavervik 5 Från EHSS Facebook-grupp... 6 Har du en arbetsmiljönörd på din arbetsplats? Då är det dags att nominera henne eller honom till Arbetsmiljöstipendiet Läsplattor och mobiler anstränger ögonen 6 USA:s farligaste jobb 6 Minska belastningsskadorna i jobbet inspektioner över hela landet 6 Virtuell människa ska ge mindre värk 6 Bättre med nya glasögon än nya ovanor 7 If you've got the SADs, this sunlight-tracking wearable could help cure it 7 Lär dig stå rätt 7 Dokumentation från seminarier om synergonomi 7 Bilderna från Stefan Nygårds seminarium kring vibrationer och riskbedömning finns nu för nerladdning 7 New Study: Treadmill Desks Boost Productivity 7 Nyheter om ergonomistandarder & standardiseringsarbete... 8 Ny svensk teknisk rapport kring Personförflyttningar inom hälso- och sjukvård 8 Forskning/Avhandlingar Starkaste lampan sällan den bästa 11 Personer med psykisk ohälsa vill och kan jobba 12 Otydlig styrning stressar chefer 15 Lågt psykiskt välbefinnande leder till längre sjukskrivningar 16 Risk för fel diagnos vid ländryggsbesvär 18 Lärares arbetsglädje försummas 20 Sömn kan skydda hjärnan 22 Därför används fortfarande opålitliga rekryteringsverktyg 23 Att vara vaken under operation avhandling utifrån patientens perspektiv 25 Utanför kroppen minns vi sämre 26 Ny upptäckt öppnar för läkemedel mot hörselskador 28 Osynlig riskgrupp bland tonåringar i riskzonen för psykisk ohälsa 30 Tidig upptäckt kan hindra långvarig smärta 31 Mellanchefernas roll central vid offshoring 33 Ny innovationsmetod genom kunskap från modern dans 34 Blått ljus gör dig mer alert än kaffe 35 Möt en av hjärnorna bakom den virtuella människan 36 Nytt test underlättar för hörselskadade 39 Risker hanteras utanför arbetsmiljöarbetet 40 2

3 Bättre arbetsvillkor för städare - ny forskning 42 Nytt sätt att hantera hjärnskakningar 43 Överlevnadsmodell förbättrar stridspilotens vardag 45 Ny forskning stärker sjösäkerheten 46 Forskning pågår Nytt idrotts- och testcenter vid Högskolan i Halmstad miljoner till forskarskola inom hälsa och åldrande. 50 Forskningssatsning för att stärka kvaliteten i vården 52 Ångest har blivit vanligare också bland dem som har jobb 54 Gustav Olsson i Vetenskapsradion om Eurobarometern 57 Tekniska äthjälpmedel ska förhindra undernäring hos äldre 58 MDH-forskare utvecklar webbaserat stresshanteringsprogram 59 Satsning på forskning för ett bättre åldrande miljoner till forskning om vård av äldre 60 Nytt centrum vid Göteborgs universitet samlar forskning om Human Resource Management 62 Arbetsmiljöutbildning på gymnasieskolor undersöks miljoner till ny forskning om arbetsmiljö och hälsa 64 Fantomsmärtor minskar när amputerad arm sätts i arbete 70 De ska granska hur arbetsförmåga utreds 73 Många miljoner till forskning om äldres hälsa och livskvalitet miljoner till projekt för att förbättra hälsa och välbefinnande hos äldre 76 Ungas hälsa i fokus för forskning 77 Tyst elbil målet för ljudforskare 78 Mobilapp som mäter ljusexponering kan minska vintertrötthet 80 Konferenser, seminarium m.m rd Nordic Conference in Work Rehabilitation 82 God synergonomi i arbetslivet - viktigt för produktion och välbefinnande 82 Scandinavian Physiological Society Annual Meeting Konferenser som varit EHSS-medlem i SVT:s PLUS 84 Utvecklingslinjer i forskningen kring psykosocial arbetsmiljö och hälsa 84 EHSS årsmöte med seminarium 7 april 2014 i Borås. 86 Seminarium kring ehälsa och Smart Textiles med Leif Sandsjö i samband med EHSS årsmöte 7/4, Vi kan aldrig bli japaner! Hur kan lean-konceptet tillämpas i en svensk kontext? 88 Populärvetenskap och övrigt Att formge det perfekta anti-objektet 90 Recension av flimmerfri skärm 90 3

4 Höj- och sänkbar hytt på grävmaskin 90 Varför ser muspekaren ut som den gör? 90 GP listar de tio minst stressiga jobben 91 "Det handlar om verkliga hjärnskador 91 What Happens When One of Your Coworkers Dies 91 Space Suits Technical Information 91 Problem att träffa sedan polisens vapen gjordes om 91 Plus Pendant 92 Säkra metoder skapar hälsosammare arbetsplatser 92 Ny förening ska samordna idrottens fystester 93 Ny film om tjänstedesign inom vården 94 Två nya verktyg stöder operatörer av automatiserade tillverkningssystem 96 Väldesignade arbetsplatser från början med Workstation Design Toolkit 98 Empatins betydelse för goda möten 100 Skon som räddar liv 101 Nätverk inom EHSS SNiS rapport våren Nästa SNiS-seminarium

5 EHSS Möt styrelsen: Mathias Stavervik Jag heter Mathias Stavervik och är utbildad magister i ergonomi vid Linköpings Tekniska Högskola. Mitt examensarbete, som jag gjorde vid Hjälpmedelsinstitutet, handlade om påminnelseteknik för personer över 65 år med demens och multipla diagnoser. Jag har en högskoleingenjörsexamen i maskinteknik från KTH och en mastersexamen i industridesign från Pratt Institute i New York. Jag är Certifierad Europa Ergonom sedan 2012 och har arbetat med produktutveckling i närmare 20 år. Jag är en produktutvecklare med lång erfarenhet som industridesigner, ergonom och konstruktör. Med en holistisk och pragmatisk syn på produktutveckling i allmänhet och på användbarhet i synnerhet försöker jag skapa lösningar som är både innovativa och realiserbara. Förenat med en stark formkänsla har det resulterat i en rad olika produkter för många olika branscher och marknader. Jag hoppas med en plats i EHSS s styrelse bland annat kunna utöka samarbetet och förståelsen mellan ingenjörer, industridesigners och ergonomer vid framtagning av produkter och system. /Mathias Stavervik 5

6 Från EHSS Facebook-grupp Har du en arbetsmiljönörd på din arbetsplats? Då är det dags att nominera henne eller honom till Arbetsmiljöstipendiet Tips från Marie Antman Läsplattor och mobiler anstränger ögonen Tips från Jane Ahlin USA:s farligaste jobb https://www.youtube.com/watch?v=gpvcuc1_mgm Tips från Linda Björck Minska belastningsskadorna i jobbet inspektioner över hela landet Tips från Jane Ahlin Virtuell människa ska ge mindre värk Tips från Jane Ahlin 6

7 Bättre med nya glasögon än nya ovanor https://tidningenelektrikern.se/elektrikern/2014/01/battre-med-nya-glasogon-nya-ovanor/ Tips från Anders Giörloff If you've got the SADs, this sunlight-tracking wearable could help cure it Tips från Anders Giörloff Lär dig stå rätt Tips från Olle Janzon Dokumentation från seminarier om synergonomi Tips från Christina Jonsson Bilderna från Stefan Nygårds seminarium kring vibrationer och riskbedömning finns nu för nerladdning Tips från Göran Hägg New Study: Treadmill Desks Boost Productivity Tips från Anders Janson 7

8 Nyheter om ergonomistandarder & standardiseringsarbete SIS standardiseringskommitté för Ergonomi SIS/TK informerar Ny svensk teknisk rapport kring Personförflyttningar inom hälsooch sjukvård Den svenska kommittén på SIS för Ergonomi har varit delaktig i framtagandet av en ny europeisk och internationell teknisk rapport med titeln Personförflyttningar inom hälso- och sjukvård (dess beteckning är SIS CEN ISO/TR 12296). Eftersom den anses vara relevant och viktig för Sverige har den fått status som en svensk teknisk rapport. En sammanfattning på engelska av innehållet är: National and international statistics provide evidence that healthcare staff are subject to some of the highest risks of musculoskeletal disorders (particularly for the spine and shoulder), as compared with other jobs. Manual patient handling often induces high loads on the musculoskeletal systems, in particular on the lower back. Manual patient handling ought to be avoided where possible) or be performed in a low-risk manner. Factors such as the number, capacity, experience and qualification of caregivers can interact with the following conditions to produce an increased risk of musculoskeletal disorders: number, type and condition of patients to be handled; awkward postures and force exertion; inadequacy (or absence) of equipment; restricted spaces where patients are handled; lack of education and training in caregivers' specific tasks. An ergonomic approach can have a significant impact on reducing risk from manual patient handling. 8

9 A good analysis of work organization, including handling tasks and the above-mentioned risk determinants, is extremely important in reducing risks to caregivers. The recommendations presented in this Technical Report allow identification of hazards, an estimation of the risk associated with manual patient handling and the application of solutions. They are based primarily on data integration from epidemiological and biomechanical approaches to manual (patient) handling and on the consensus of international experts in patient handling. Den svenska SIS kommittén har påbörjat ett arbete att översätta rapporten till svenska för att göra den mer tillgänglig. Information om SIS standardiseringskommitté Ergonomi Syftet med den svenska SIS kommitténs arbete är att: tydliggöra ergonomistandardiseringens roll inom ramen för företags och organisationers arbetsmiljö- och kvalitetssäkringsarbete öka tillgängligheten och användbarheten för alla människor oavsett funktionsförmåga; öka användar- och brukarinflytandet i standardiseringsprocessen; tydliggöra ergonomistandardiseringens roll inom ramen för utvecklingen av ett hållbart arbetsliv- och fritidsliv tydliggörs; representera svenska intressen i europeiska och globala standardiseringssammanhang; ergonomistandarder används som ett medel för att kompensera och/eller förebygga nedsatt kognition som kort kan beskrivas som människans förmåga att tillägna och använda kunskap om sig själv och sin omvärld; ergonomistandarder uppfyller kraven i EU-direktiv och svensk lagstiftning. 9

10 I kommittén samlas expertkunskap genom representanter från tillverkare, myndigheter, universitet, intresseorganisationer, användare och inköpare. Standardiseringsarbetet ger deltagarna djupare insikt om standardernas krav och hur man resonerar kring dessa, vilket underlättar vid diskussion med olika parter inom branschen. Deltagarna är samtidigt med och påverkar framtidens standarder, vilket också leder till nya insikter och tidig information som kan omsättas i den egna verksamhetsutvecklingen. Du är varmt välkommen att delta i SIS tekniska kommitté för Ergonomi. Då kommittén aktivt arbetar i två CEN-kommittéer och en ISO-kommitté finns det stort utrymme för expertis inom en mängd olika områden relaterade till Ergonomi som till exempel belastningsergonomi, människasysteminteraktion, belysning och termiskt klimat. För mer information, kontakta projektledare Björn Nilsson på SIS,

11 Forskning/Avhandlingar Starkaste lampan sällan den bästa Många av dagens operationssalar har felaktig belysning. Istället för en skarp operationslampa borde allmänbelysningen i rummet ökas och belysningsstyrkan på operationslampan minskas. Det visar en ny avhandling i arbetsmiljöteknik vid Lunds universitet. Hillevi Hemphälä, doktorand i Ergonomi och aerosolteknologi, har varit med vid ett hundratal operationer och sett att det starka operationsljuset ofta skapar för stora kontraster mellan operationssåret och området runt omkring och att kirurgen riskerar att bli bländad. -Den starkast lysande lampan är sällan den bästa, säger Hillevi Hemphälä. Hon har i sin forskning funnit samband mellan ljusmiljöns utformning och de anställdas hälsa och prestationsförmåga. Studierna har gjorts på arbetsplatser som inte har datorn som främsta arbetsredskap, och förutom kirurgers belysningsmiljö har hon också tittat på brevbärares. -Flera av de brevbärare jag träffade hade från början problem med både synen och med muskelsmärtor från nacke och axlar, säger Hillevi Hemphälä. Hon studerade de brevbärare som sorterade post och fann att arbetsförmågan ökade när belysningen förbättrades. -Har vi ögonbesvär blir arbetsprestationen ofta lägre och denna koppling finns i de flesta yrkesgrupper. När ljuset vid brevfacken blev bättre försvann skillnaderna i sorteringshastighet mellan de som tidigare hade problem med synen och de som inte hade det, de blev lika snabba, säger Hillevi Hemphälä. 11

12 Brevbärarnas muskelsmärtor blev också bättre efter ett par månader med nya glasögon i rätt styrkor. - Om man har ont i nacken kan det faktiskt löna sig att gå till optikern, säger Hillevi Hemphälä. Än så länge saknas riktlinjer för hur man ska bedöma synergonomin på en arbetsplats, berättar Hillevi Hemphälä. I den belastningsergonomiska föreskriften från Arbetsmiljöverket står att man på en arbetsplats ska utvärdera synförhållanden för att förhindra hälsobesvär. Men få vet hur man gör det. Detta vill Hillevi Hemphälä ändra på. I sin framtida forskning kommer hon arbeta med att ta fram en metod för att göra en synergonomisk utvärdering på ett arbetsplatsbesök. Forskningsprojektet är finansierat från AFA och genomförs tillsammans KTH och Högskolan i Gävle , Lunds universitet Personer med psykisk ohälsa vill och kan jobba Cirka 20 procent av Sveriges befolkning i yrkesverksam ålder lider av måttlig eller allvarlig psykisk ohälsa. Även om de flesta i gruppen uppger att de vill jobba är det endast 8 procent som är ute i arbetslivet. Under satsade regeringen 105 miljoner kronor på att utbilda arbetsspecialister inom Individual Placement and Support, IPS. Då det är så få personer med psykisk ohälsa som arbetar, finns det i stort sett ingen arbetslivsforskning för den här gruppen i Sverige. En ny avhandling från Lunds universitet belyser hur arbetsgivare och personer med psykisk ohälsa ser på arbetet. 12

13 - Vårt traditionella rehabiliteringssystem bygger på ett medicinskt perspektiv med en stegvis rehabilitering där man tränar i olika skyddade verksamheter innan man slutligen bedöms redo att söka ett arbete, förklarar Annika Lexén, arbetsterapeut och doktorand vid Institutionen för hälsovetenskaper vid Lunds universitet. Annika Lexén har själv erfarenhet av att jobba inom psykiatrin och har upplevt hur svårt det kan vara att hjälpa människor med psykisk sjukdom tillbaka till ett arbete. Inom IPS sker rehabiliteringen direkt ute på arbetsplatsen där en arbetsspecialist skapar och samordnar det stödjande nätverk som består av bland annat vårdpersonal, familj, vänner och arbetskamrater. Genom att anpassa arbetet med t ex tydligare arbetsinstruktioner, minskat arbetstempo och arbetstid samt ge stöd i sociala situationer kan arbetsspecialisten skapa förutsättningar för att få ut fler människor med psykisk ohälsa i arbete. Trots att IPS-modellen fungerar bättre än traditionell stegvis rehabilitering, finns det nästan ingen arbetslivsforskning inom detta område eftersom det är så få med allvarlig psykisk ohälsa som är ute i arbetslivet. Det här är den första avhandlingen i Sverige som undersöker hur arbetsgivarna upplever IPS-modellen. Det som avgör handlar mycket om arbetsspecialistens roll som professionell och stödjande funktion åt såväl arbetstagare som arbetsgivare. - Arbetsspecialisten är mycket ute på arbetsplatsen och hjälper individen och avlastar arbetsgivaren. Kanske mindre företag även behöver ha ett annat ekonomiskt stöd så att arbetsgivarna vågar satsa, menar Annika Lexén. Med traditionell rehabilitering för personer med psykisk ohälsa, kommer 11 procent ut i arbetslivet i Sverige, jämfört med övriga Europa där siffran, enligt en europeisk studie, är 18 procent. Samma siffra med IPS-metoden är 13

14 46 procent i Sverige, enligt en nyligen genomförd studie vid Lunds universitet. - Genom IPS-studier jorden runt framgår att modellen är den mest effektiva att stötta personer med psykisk sjukdom i arbete. Med en bra matchning behöver inte arbetet anpassas lika mycket. En funktionsnedsättning behöver inte nödvändigtvis bli ett funktionshinder! avslutar Annika Lexén. Bakgrundsfakta Av totalt antal sjukfall 2012, stod psykisk sjukdom för drygt 22 % (siffrorna hämtade från den delrapport som Försäkringskassan skrev på uppdrag av regeringen 2013) Psykisk ohälsa den främsta orsaken till längre sjukfrånvaro i Sverige Av alla funktionshinder är de psykiska funktionshindren förknippade med den lägsta arbetsnivån 2012 hade gruppen personer med psykisk ohälsa den allra lägsta anställningsnivån i jämförelse med befolkningen i stort Principerna för IPS - Målet är ett vanligt arbete - Lämpligheten baseras på personens vilja att arbeta - Arbetssökandet inleds tidigt, inom 1 månad - Integrerat i det kliniska psykiatriska teamet arbete - Bygger på personens önskemål, intresse och val - Tillgång till kontinuerligt stöd som ej är tidsbegränsat - Rådgivning om bidrag och ställningstagande till ekonomi ges i ett tidigt skede - Att systematisk utveckla arbetstillfälle och relationer med arbetsgivare , Lunds universitet 14

15 Otydlig styrning stressar chefer Mellanchefer i kommuner stressas av överlappande styrsystem. Ofta upplevs uppgifterna som orimliga eller onödiga. Politiker och chefer i högre positioner har en del att uträtta om de vill underlätta för chefer längre ner i hierarkin att göra ett gott arbete. Den slutsatsen dras i en avhandling från Göteborgs universitet. Kundorientering, resultatuppföljning, lagstiftning, miljömål, benchmarking, budget i balans, professionella omdömen, samverkan och brukarinflytande; det är ett komplext styrningslandskap som kommunala chefer på operativ nivå måste handskas med. Många vill vara med och utöva inflytande över verksamheten. Inte sällan lämnas chefen ensam med att prioritera bland otydliga och ibland motstridiga mål. Ledarskapslitteratur och ledarskapsutbildningar fokuserar främst på chefen som individ, hur chefen kan lära sig att hantera stress eller motivera sina medarbetare, säger Lisa Björk. I en situation där många tvekar inför att ta uppdraget som operativ chef i kommuner och landsting ville hon undersöka de organisatoriska förutsättningar kommunala chefer har för att hantera en komplex arbetssituation. Hennes avhandling visar bland annat att chefer som arbetar i organisationer med otydlig styrning måste handskas med arbetsuppgifter som upplevs som orimliga och onödiga, och att de gör det i högre grad än kollegor i organisationer med tydlig styrning. Den typen av illegitima arbetsuppgifter kan i sin tur leda till stress och missnöje med den egna insatsen. Jag har pratat med chefer som måste rapportera in uppgifter till tjugo olika digitala uppföljningssystem, chefer som själva får ta itu med toaletthaveri eftersom vaktmästarfunktionen är utlokaliserad, eller som 15

16 måste lägga in en order i ett datasystem innan de kan hämta sig en penna i förrådet. De uppgifterna upplevs så klart som påfrestande i en redan pressad arbetssituation, menar Lisa Björk. Avhandlingen visar också att chefer inom traditionellt kvinnodominerade områden, som vård/omsorg och förskoleverksamhet, bedömer de organisatoriska förutsättningar som sämre än vad chefer gör inom mer manliga områden, exempelvis gymnasieskola och teknisk verksamhet. Forskning och debatt fokuserar gärna på individuella skillnader i kvinnligt och manligt ledarskap. Jag synliggör istället hur den sociala ojämlikheten mellan könen har satt sig i väggarna i genusmärkta kommunala organisationer. Deorganisatoriska förutsättningarna är systematiskt sämre i traditionellt kvinnliga verksamheter, konstaterar Lisa Björk. Materialet till avhandlingens är insamlat inom ramen för projektet CHEFiOS och består i både intervjuer och enkäter med kommunala chefer. CHEFiOS är ett forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete mellan Göteborgs universitet och sju kommuner i Västsverige. Syftet är att ta fram kunskap och metoder för chefs- och organisationsutveckling. Projektet pågår mellan 2008 och sommaren , Göteborgs universitet Lågt psykiskt välbefinnande leder till längre sjukskrivningar Personer som upplever sig ha ett lågt psykiskt välbefinnande är oftare sjukskrivna i längre perioder oavsett själva anledningen till sjukskrivningen. Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin som menar att 16

17 vård- och arbetsgivare måste våga prata om sambandet mellan arbetsförmåga och psykiskt välbefinnande. Doktoranden Monica Bertilsson vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i sina studier undersökt sambandet mellan det självskattade psykiska välbefinnandet och tiden det tar att återkomma i arbete efter sjukskrivning. Studierna, som bygger på uppgifter från personer som blev sjukskrivna i Västra Götaland under våren 2008 visar att om du anser dig må psykiskt sämre, och tycker att din arbetsförmåga är låg i relation till jobbets psykiska och fysiska krav, så kommer det sannolikt ta längre tid för dig att återgå i arbete. Viktigt att ställa frågor Ett viktigt fynd är att sambanden gäller oavsett sjukskrivningsorsak. Även om en person inte är sjukskriven för psykisk sjukdom bör alltså sjukvården ställa frågor om det psykiska välbefinnandet. Att identifiera dessa patienter är viktigt både för behandling och rehabilitering, så att återgången till arbetslivet kan ske snabbare, säger Monica Bertilsson. Psykisk hälsa och arbetsförmåga En annan del av avhandlingen handlade om att bättre förstå arbetsoförmågan när man har nedsatt psykisk hälsa. Kärnan, eller essensen i den erfarenheten, handlade om att inte längre känna sig hemmastadd i hur man utför sitt eget arbete eller i sitt eget beteende på arbetsplatsen. Främling i sitt eget arbetsliv Det kan beskrivas som att vara en främling i sitt eget arbetsliv med en känsla av att vara avstängd och mekanisk. Man upprätthåller ett slags arbetsfasad för att kunna fortsätta arbeta. 17

18 Den nedsatta arbetsförmågan är sällan synlig för omgivningen, och blir därför svår att prata om. Många utvecklar istället nya arbetsvanor där de ständigt kontrollerar vad de gjort och att de gjort rätt, vilket gör att arbetet både tar längre tid än vanligt och blir mer ansträngande. Till slut kräver jobbet så mycket energi att många drar sig tillbaka från sina sociala aktiviteter, säger Monica Bertilsson som hoppas att hennes resultat ska öppna upp för fler samtal om sambandet mellan arbetsförmåga och lågt självskattat psykiskt välbefinnande, både bland arbetsgivare och inom vården , Göteborgs universitet Risk för fel diagnos vid ländryggsbesvär Åtta av tio svenskar drabbas någon gång av smärta i ländryggen vilket kostar samhället miljardbelopp i sjukskrivningar och vård. Forskare vid Sahlgrenska akademin visar nu i en studie att det finns en betydande risk att många ryggbesvär feldiagnostiseras, och att diagnosmetoden diskografi därför bör undvikas. Ryggsmärtor, och särskilt smärta i ländryggen, är den enskilt vanligaste sjukskrivningsorsaken hos män i Sverige, och den näst vanligaste hos kvinnor. Cirka 80 procent av Sveriges befolknings drabbas någon gång i livet av ländryggsmärta, och kostnaderna för samhället är enorma enligt europeiska studier människors ryggbesvär mellan 1-2 procent av BNP inklusive vård och sjukfrånvaro. 18

19 Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kan nu i en studie avslöja att många patienter med ländryggssmärta riskerar att feldiagnostiseras. Vedertagna metoden otillförlitlig Mellankotskivan, alltså den disk som förbinder ryggradens kotor, antas vara den vanligaste orsaken till ländryggsmärta. En metod för att avgöra vilken disk som är smärtsam är diskografi där kontrastvätska injiceras i en disk som då sväller. Smärta antas indikera att problemet sitter i den injicerade disken. Men metoden är otillförlitlig och bör inte användas. Doktoranden Hanna Hebelka Bolminger visar med sin forskning att injektionen som görs vid diskografi inte enbart ökar trycket i den utvalda disken, utan även i angränsande diskar. Följden blir att smärtan som patienten registrerar kan komma från en annan disk än just den som testas. Risken för feldiagnos stor Diskografin är redan omdebatterad, dels på grund av oenighet om metodens säkerhet att ställa rätt diagnos men även för riskerna med att sticka i disken. Trots det används metoden fortfarande ofta, framför allt internationellt. Vår slutsats är att risken för feldiagnos är stor och att diskografi därför bör undvikas. Detta särskilt eftersom diskografi används som beslutsunderlag 19

20 inför ryggoperation, som ofta är ett omfattande ingrepp, säger Hanna Hebelka Bolminger. Problemet är att det saknas ett tillförlitligt alternativ för att avgöra varifrån smärtan kommer vid ospecifik ryggsmärta. Det går till exempel inte att skilja en smärtsam disk från en normal med hjälp av röntgen eller annan bilddiagnostik såsom MR, säger Hanna Hebelka Bolminger, som menar att forskningen nu bör koncentreras till att utveckla alternativa metoder , Göteborgs universitet Lärares arbetsglädje försummas I samhällsdebatten framställs lärares arbete oftast som något bekymmersamt. En aktuell avhandling vid Göteborgs universitet gör det som forskningen sällan gör undersöker lärarnas arbetsglädje. I Anna-Carin Bredmars avhandling undersöks arbetsglädjen, som är av fundamental betydelse i lärarnas vardag. Den skapar en grundläggande känsla av hemvist och trygghet i arbetet och öppnar läraren för olika handlingsmöjligheter. Studien visar att emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet är viktigt för att lärare ska känna arbetsglädje. Något som stärker både de relationella och rationella, förnuftsmässiga, dimensionerna i arbetet. Enligt Anna-Carin Bredmar är förnuft och känsla ömsesidigt beroende av varandra. Emotionell lyhördhet Arbetsglädje infinner sig när lärarna handlar både utifrån ett känsligt förnuft och en förnuftig känsla i mötet med elever, kollegor och olika 20

21 arbetsuppgifter. Att utveckla en emotionell lyhördhet i arbetet, som i sin tur ofta förknippas med arbetsglädje, är en yrkesskicklighet som är av stor betydelse för att göra ett bra arbete som lärare, säger Anna-Carin Bredmar, verksam vid Linnéuniversitetet. I studien undersöker hon 19 lärares erfarenheter. Genom lärarnas beskrivningar av konkreta situationer har olika innebörder av arbetsglädje visat sig. Den framträder inte minst i de mänskliga aspekterna av arbetet, där samspelet mellan lärare och elev rymmer en mängd olika känslor. Personlig och professionell Arbetsglädje för lärare är både att glädjas tillsammans med elever och kollegor liksom att trösta och stödja dem. Likaså känner lärarna arbetsglädje när de blir mottagna som personer i mötet med elever och kollegor. Att samtidigt vara både personlig och professionell i arbetet är betydelsefullt. Lärare och elever är unika personer med unika behov och mål och samspelet mellan lärare och elev gynnas av en glad och positiv atmosfär, säger Anna- Carin Bredmar. Studien syftar till att fördjupa förståelsen för lärares arbete och professionalitet. Att beskriva arbetsglädje som en källa till kunskap i lärares arbete synliggör en annorlunda förståelse av kunskap än den som vanligtvis framträder i beskrivningar av lärares yrkeskunnande. Arbetets tjusning i skymundan Att positiva emotionella aspekter, som arbetsglädjen, i så hög grad ignorerats i lärares arbete har gjort att arbetets tjusning och attraktionskraft hamnat i skymundan och inte lyfts fram som något av betydelse i diskussionen om nya och förändrade krav på lärares arbete, anser Anna- Carin Bredmar. Att känna glädje i arbetet är en betydelsefull aspekt både i relation till lärares ämneskunskaper, didaktiska kunskaper och deras förmåga att skapa pedagogiska och goda relationer till sina elever. Att reflektera över och 21

22 synliggöra vad lärare upplever som glädje i arbetet visar sig vara en aspekt som kan bidra till att utveckla en yrkesskicklighet av emotionell lyhördhet i arbetet, säger hon , Göteborgs universitet Sömn kan skydda hjärnan En god natts sömn behövs för att hålla hjärnan frisk. Ny forskning från Uppsala universitet visar att man hos friska unga män redan efter en natts sömnbrist kan uppmäta samma förhöjda koncentration av substanser i blodet som efter akut hjärnskada. Resultaten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften SLEEP, indikerar att en god natts sömn kan hjälpa hjärnan att hålla sig frisk. I ett samarbete mellan Uppsala universitet och Göteborgs universitet har forskare tillsammans undersökt om akut brist på sömn påverkar morgonvärdena för två cellsubstanser vars koncentration mättes i blodet och som vanligtvis återfinns i hjärnans hjärnceller. Totalt 15 normalviktiga män deltog i studiens två delar. I ena fallet fick de vara vakna under en hel natt, medan de i det andra fallet sov runt åtta timmar. - Vi fann att en natt med total brist på sömn följdes av förhöjda blodkoncentrationer av NSE och S-100B. Blodnivåer av dessa ämnen stiger vanligtvis efter en akut hjärnskada. Därmed indikerar våra resultat att en natts sömnbrist kan öka risken för förlust av nervceller. En alternativ förklaring för våra fynd kan vara att sömnbrist försämrar blodhjärnbarriärens funktion, förklarar sömnforskaren Christian Benedict, vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. 22

23 - Sammantaget pekar vår kliniska studie på betydelsen av regelbundna sömnvanor och vikten av en god natts sömn för att hålla hjärnan frisk, säger Christian Benedict , Uppsala universitet v Därför används fortfarande opålitliga rekryteringsverktyg Trots stora vetenskapliga framsteg i utformningen av pålitliga urvalsverktyg vid rekrytering finns fortfarande stort motstånd mot att använda verktygen i praktiken. En ny avhandling i psykologi studerar detta fenomen som är ett av de största gapen inom arbets- och organisationspsykologin. Kristina Langhammer behandlar i sin avhandling i psykologi anställande chefers motstånd mot att använda pålitliga urvalsverktyg i rekryteringsprocessen ur ett psykologiskt perspektiv. Avhandlingen består av tre studier. Två studier är baserade på data från en enkätundersökning, finansierad med medel från Handelns utvecklingsråd och inriktad mot anställande chefer inom detaljhandeln. Den tredje studien är en kvalitativ ansats riktad mot anställande chefer och rekryterare i olika branscher inom svensk näringsliv. Första frågeställningen undersökte om det finns någon relation mellan anställande chefers uppfattningar om vad som utgör en bra rekryterare, deras förmåga att avgöra när de har genomfört en bra rekrytering samt vilka typer av verktyg de använder när de rekryterar. Resultaten visade på tre typer av rekryterare: uppgiftsorienterade, relationsorienterade och de som tycker att den individuella bakgrunden är viktig hos en rekryterare. De individer som ansåg uppgiftsorienterade rekryterare som framgångsrika var också de som använde sig av högstandardiserade urvalsverktyg såsom 23

24 tester och strukturerade intervjuer. Dessa personer hade också lätt att skatta kvalitén på sina rekryteringar. De individer som föredrog relationsorienterade rekryterare använde sig mest av lågstandardiserade verktyg i form av ostrukturerade intervjuer. Dessa upplevde inte att det var lätt att skatta kvalitén på sina rekryteringar. Högt självförtroende men mindre benägna att ändra strategier Avhandlingen undersökte även anställande chefers vilja att förändra anställningsstrategier i förhållande till upplevd självsäkerhet som rekryterare, orsaksförklaringar till lyckade och misslyckade rekryteringar samt information om tidigare använda metoder. Resultaten visade att anställande chefer som har högt självförtroende i den egna förmågan är mindre benägna att ändra anställningsstrategier. Personer som tar eget ansvar för misslyckade rekryteringar och använder ostrukturerade intervjuer vid sina rekryteringar är däremot mer benägna att vilja ändra arbetssätt. I den tredje frågeställningen i avhandlingen berörde anställande chef och yrkesrekryterare samarbetet ur ett principal-agent perspektiv, där agenten är yrkesrekryterare som agerar på uppdrag av en principal, oftast en anställande chef. Resultaten visade att det i samarbeten mellan anställande chefer och yrkesrekryterare finns en del egna intressen som vinner tyngd mot de mer övergripande organisationsrelaterade intressen. Dessa intressen kan delvis förklara varför i praktiken individer trots bättre vetande ändå förlitar sig på opålitliga urvalsverktyg. Vetenskapen har gjort enorma framsteg när det gäller utvecklingen av pålitliga arbetspsykologiska bedömningsverktyg. Att arbeta med standardiserade bedömningsverktyg och sammanvägningsmetoder är av ytterst vikt om vi vill öka kvalitén på våra rekryteringar. Däremot finns det ett outtalat motstånd för det här arbetssättet och det är det här motståndet jag försöker förstå och förklara. Rent teoretiskt i min avhandling tillämpas 24

25 social-psykologiska teorier i ett område där dessa teorier har inte haft så stor genomslag. För den praktiska tillämpningen hjälper resultaten till att bättre förstå psykologin bakom anställande chefers rekryteringsstrategier och visar även nyanser när det gäller deras samarbete med yrkesrekryterare, säger Kristina Langhammer , Stockholms universitet Att vara vaken under operation avhandling utifrån patientens perspektiv Vad det innebär att vara vaken under operation med ryggbedövning är temat för en ny sammanläggningsavhandling från Linnéuniversitetet. Det är sjuksköterskan Ann-Christin Karlsson som har undersökt dessa upplevelser ur ett patientperspektiv. Avhandlingsarbetet har genomförts inom ramen för forskningsområdet vårdvetenskap som innebär att fokus varit riktat mot att skapa ny kunskap för ett vårdande som kan bidra till hälsa och välbefinnande. I en högteknologisk och främmande miljö ska patienterna hantera tvehågsenheten i att vilja överlämna sig i vårdarnas händer samtidigt som viljan att ha kontroll över situationen är påtaglig. Resultatet visar att det uppstår en spänning och en balansgång mellan att överlämna åt vårdarna att behandla kroppen som objekt och att våga tillåta sig själv ta plats som subjekt. Patienterna uttrycker en önskan om att bli sedda och bekräftade samtidigt som det finns ett behov av att vara osynlig och att inte utgöra ett hinder för vårdarna. En filosofisk belysning av patienternas situation och deras upplevelser av att inte ha full tillgång till sina bedövade kroppsdelar visar hur viktigt det är att anestesisjuksköterskan finns i den vakna 25

26 patientens omedelbara närhet. Genom närhet skapas möjligheten till ögonkontakt, kommunikation och interaktion vilket stärker patienternas välbefinnande under pågående operation. Avhandlingens resultat har sammanförts i en modell med syftet att tillföra kunskap om hur vårdaren kan stödja och stärka den vakna patientens välbefinnande genom närhet, interaktion och kommunikation. Denna kunskap bidrar på så sätt såväl till vårdvetenskapens teoriutveckling som vårdpraxis , Linnéuniversitetet Utanför kroppen minns vi sämre Ny forskning från Karolinska Institutet och Umeå universitet visar för första gången att det finns ett nära samband mellan kroppsupplevelse och förmågan att minnas. För att vi ska kunna lagra nya minnen från våra liv behöver vi känna att vi befinner oss i vår egen kropp. Enligt forskarna kan fynden få stor betydelse för att förstå de minnesproblem som psykiatriska patienter ofta uppvisar. Minnesbilderna av vad som hände den första skoldagen är ett exempel på ett så kallat episodiskt minne. Hur sådana minnen skapas och vilken roll upplevelsen av den egna kroppen har vid minnesinlagringen har länge varit oklart. Nu visar forskarna att försökspersoner som upplever en spännande händelse i ett illusoriskt tillstånd av att befinna sig utanför sin egen kropp uppvisar en lindring form av minnesförlust. Man har tidigare sett att människor när de drabbats av psykiatriska tillstånd där de upplevt att de inte varit i sin kropp, efteråt har 26

27 fragmentariska minnen av vad som då skett. Vi ville se hur det ser ut hos friska försökspersoner, säger Loretxu Bergouignan, förstaförfattare till den aktuella studien. I studien, som publiceras i vetenskapstidskriften PNAS, fick sammanlagt 84 studenter läsa på och genomgå fyra muntliga förhör. För att göra dessa förhörstillfällen extra minnesvärda spelade en skådespelare (Peter Bergared) utfrågare eller examinator en (påhittad) synnerligen excentrisk professor vid Karolinska Institutet. Två av förhören upplevdes ur ett förstapersonsperspektiv från den egna kroppen på vanligt sätt, medan deltagaren vid de två andra upplevde en skapad illusion av att vara utanför sin kropp. I båda fallen hade deltagarna på sig så kallade virtual realityglasögon. En vecka senare fick de antingen genomgå minnestester där det fick svara på frågor om situationen, eller försöka komma ihåg händelserna samtidigt som de genomgick hjärnavbildning med funktionell magnetisk resonans tomografi (fmrt). Avgörande skillnad i hippocampus Det visade sig då att försökspersonerna mindes de utomkroppsliga förhören signifikant sämre än de som upplevdes från det vanliga perspektivet. Detta trots att de svarat lika bra på frågorna från respektive situation och också uppgivit att de upplevt samma nivå av stress. Hjärnavbildingen med fmrt avslöjade vidare en avgörande skillnad i den del av tinningloben hippocampus som man vet har koppling till just episodiska minnen. När de försökte minnas vad som hände under de utomkroppsliga förhören var aktiviteten i hippocampus helt utslagen, till skillnad från när de mindes de andra situationerna. Däremot kunde vi se aktivitet i framlobens hjärnbark, så de ansträngde sig verkligen för att minnas, säger professor Henrik Ehrsson, forskargruppsledaren bakom studien. 27

28 Forskarnas tolkning av resultaten är att det finns ett nära samband mellan kroppsupplevelse och minne. Vår hjärna skapar hela tiden upplevelsen av den egna kroppen i rummet genom att kombinera information från flera olika sinnen; syn, hörsel, känsel, med mera. När ett minne skapas är det hippocampus uppgift att sammanlänka all information som finns i hjärnbarken till ett enhetligt minne för vidare långtidsinlagring. Vid upplevelsen av att vara utanför sin kropp störs denna minneslagringsprocess, varpå hjärnan istället skapar fragmentariska minnen. Vi tror att den här nya kunskapen kan ha betydelse för framtida forskning om minnesstörningar vid rad psykiatriska tillstånd, som till exempel posttraumatisk stressyndrom, borderline personlighetsstörning, dissociativa störningar och vissa psykoser, säger Loretxu Bergouignan , Karolinska Institutet Ny upptäckt öppnar för läkemedel mot hörselskador Forskare vid Karolinska Institutet har funnit en biologisk dygnsklocka i örats hörselsnäcka. Denna dygnsklocka styr hur hörselskador kan läka ut och öppnar för ett nytt sätt att behandla hörselskador. Viktiga kroppsfunktioner, som sömn, immunförsvar och hormonnivåer, styrs av en biologisk dygnsklocka. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att det finns en sådan biologisk klocka även i örat, styrd av en gen som är känd för att reglera dygnsrytm. Det upptäcktes då forskarna studerade hörselsnäckor från möss under flera dagar uttrycktes den kända dygnsrytmgenen enligt ett mönster som följde dygnets timmar. 28

29 Det visade sig också att möss som exponerades för buller under natten fick mer bestående hörselskador än möss som bullerexponerades under dagen, mätt genom att kontrollera aktiviteten i hörselnerven. Läkning av hörselskador är alltså kopplat till när på dygnet bullerskadan sker, och här spelar örats dygnsklocka en viktig roll. Det är känt att produktionen av tillväxthormonet BDNF (eng: brain-derived neurotrophic facto) som kan läka skadade hörselnervceller, fluktuerar i takt med dygnet. När mössen exponerades för buller under dagtid ökade deras koncentration av BDNF, vilket skyddade dem från bestående hörselskador. Nattetid gavs ett lägre sådant skydd. Forskarna lyckade dock lura mössens öronklockor i ett försök, då de bullerexponerade mössen på natten samtidigt som de stimulerade BDNF. Då skyddades mössen från bestående hörselskador deras hörselnervceller lyckades alltså återhämta sig. Dessa fynd om öronklockan, som publiceras i vetenskapstidskriften Current Biology, kan förklara varför vi är olika bullerkänsliga under olika tider på dygnet. Rönen banar väg för nya behandlingsvägar av hörselskador, något som drabbar mellan 10 och 15 procent av befolkningen. Resultaten kan till exempel vara viktiga för skiftarbetare i bullriga miljöer, flygpersonal som färdas snabbt över olika tidszoner och personer som besöker konserter och diskotek med hög ljudnivå. Den här grundläggande upptäckten öppnar upp för ett helt nytt forskningsfält och avslöjar några av de mysterier som ligger bakom okända hörselfunktioner, säger Barbara Canlon, professor i hörselfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet , Karolinska Institutet 29

30 Osynlig riskgrupp bland tonåringar i riskzonen för psykisk ohälsa Ungdomar med hög medieanvändning, lite sömn och låg fysisk aktivitet utgör en "osynlig" riskgrupp som har hög förekomst av psykiatriska symtom, enligt en stor internationell studie som letts av forskare på Karolinska Institutet. Resultaten av studien publiceras i februarinumret av vetenskapstidskriften World Psychiatry. Fler än tonåringar (1416 år) i elva europeiska länder besvarade enkäter som tog upp olika riskbeteenden och psykiatriska symtom. Statistiska analyser av resultatet delade in ungdomarna i tre riskgrupper. Individer som fick höga poäng på de flesta undersökta riskbeteendena grupperades i "högrisk"-gruppen (13 procent av ungdomarna). "Lågrisk"- gruppen (58 procent) bestod av personer med ingen eller mycket låg förekomst av riskbeteenden. Men utöver dessa båda förväntade riskgrupper hittade forskarna även en tredje grupp som de kallar "osynlig risk". Ungdomar i denna grupp kännetecknades av hög mediaanvändning, stillasittande livsstil och minskad sömn. Dessa beteenden förknippas generellt inte med psykisk ohälsa av vuxna i ungdomarnas omgivning, men studien visar att tonåringar i den här gruppen hade lika stor förekomst av självmordstankar, oro och depression som högriskgruppen. Ungdomarna i gruppen "osynlig risk" hade även hög förekomst av självmordstankar och självmordsförsök. Så många som nästan 30 procent av tonåringarna grupperades i "osynlig risk"-gruppen, som hade en hög nivå av psykopatologiska symtom. Medan högriskgruppen lättare kan identifieras genom riskbeteenden som alkoholoch droganvändning, är föräldrar och lärare troligtvis inte medvetna om att 30

31 ungdomarna i den osynliga riskgruppen löper risk, säger Vladimir Carli, vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) vid Karolinska Institutet, förstaförfattare till artikeln. Studien är den första som uppskattar förekomsten av ett bredare spektrum av riskbeteenden och livsstilar och deras koppling till symtom på psykisk ohälsa bland europeiska ungdomar. Resultaten tyder på att både riskbeteenden och psykopatologiska symtom är relativt vanliga i denna population. De visar även att riskbeteenden och symtom ökar med åldern, vilket är i överensstämmelse med tidigare studier. De flesta riskbeteenden var vanligare bland pojkar. Emotionella psykiatriska symtom som depression, oro and självmordstankar var vanligare bland flickor , Karolinska Institutet Tidig upptäckt kan hindra långvarig smärta Väldigt många människor får någon gång i livet problem med smärta från muskler, leder eller skelett. I en del fall utvecklar det sig till ett långvarigt lidande. Psykologen Sofia Bergbom har i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet undersökt hur man på ett tidigt stadium kan hjälpa personer som drabbas och genom psykologisk behandling undvika långvariga besvär. Olika former av smärta påverkar dagligen upp till 30 procent av befolkningen och över 60 procent drabbas av det någon gång i livet. Av dem får många så pass ont att de behöver stanna hemma från arbetet. Det som avgör om en person drabbas av långvarig smärta har lite att göra med fysiologiska eller organiska faktorer. De allra flesta som får ont kan få hjälp genom olika former av behandling som träning eller sjukgymnastik 31

32 eller att värken försvinner av sig själv, säger Sofia Bergbom. Men en mindre grupp, fem tio procent får långvariga och funktionsnedsättande problem. Psykologiska profiler Olika psykologiska behandlingar, främst kognitiv beteendeterapi (KBT) fungerar, men inte optimalt. Sofia Bergboms forskning undersöker hur man kan förbättra förståelsen av variationerna i människors upplevelse av smärta, hitta olika psykologiska profiler. Målet var också att se om det gick att matcha psykologisk behandling mot dessa olika profiler och se vad det är i behandlingen som ger resultat. I slutet av 1990-talet utvecklades under ledning av professor Steven Linton vid Örebro universitet ett speciellt frågeformulär, som undersöker vem som riskerar att drabbas av långvarig smärta. Det har fått benämningen Örebroformuläret och används över hela världen, men ironiskt nog kanske inte så ofta i Sverige. Alla som söker för smärta borde redan på vårdcentralen få fylla i ett sådant formulär, då skulle man tidigt se vem som löper risk för långvarig smärta och försöka bryta den utvecklingen. Primärvården Sofia Bergbom har undersökt smärtpatienter med olika profiler, de som drabbas av depressivitet, de som blir rädda och drabbas av katastroftankar samt de som har en kombination av dessa besvär. De här patienterna går att hitta om primärvården tidigt undersöker riskfaktorerna. Men även om behandlingarna var effektiva för patienterna, gick det inte att hitta behandlingar som specifikt matchade patienternas profiler, det kräver ytterligare forskning. Men att i ett tidigt skede bedöma och screena smärtpatienterna för att hitta de psykologiska riskfaktorer som varnar för långvariga besvär har gett goda erfarenheter. Att tidigt behandla 32

33 katastroftankar, oro och depressivitet kan få stor betydelse för om smärtan utvecklas och blir långvarig. Det är det här hon ser som en uppgift för fortsatt forskning, att utveckla effektiva sätt att hitta psykologiska profiler och hur psykologisk behandling kan optimeras för att matcha dem , Örebro universitet Mellanchefernas roll central vid offshoring För att arbeta med global produktutveckling på ett framgångsrikt och långsiktigt hållbart sätt behöver företag anpassa sig till komplexiteten gällande offshoring. För att lyckas är mellanchefernas roll central och engagemang krävs från medarbetare på alla nivåer. Det visar Petra Edoff vid Mälardalens högskola, MDH, i sin doktorsavhandling. Mycket av forskningen centrerar kring toppchefernas beslutsfattande, men jag vill visa att mellancheferna och medarbetarna är nyckelroller för att detta ska fungera. I denna typ av företag finns det även många tekniska experter som har stor påverkan på hur arbetet fördelas globalt, säger Petra Edoff. Petra Edoffs doktorsavhandling Managing offshoring of complex products, Strategy and organizational capabilities" belyser olika kulturella krockar som kan uppstå vid offshoring såsom kunskapsöverföring, strategi och de rutiner som företag skapar för att hantera flytt av verksamhet till andra länder. Jag har tittat på två större företag i regionen som har skickat mycket ansvar till egna center och/eller leverantörer i Indien och Kina. Tack vare dessa fallstudier kan andra som tar del av avhandlingen få en bättre inblick i 33

34 vad som krävs för att lyckas med offshoring, vilka typer av förmågor och rutiner som man behöver utveckla för att det ska löna sig att skicka verksamhet utomlands. Det är viktigt att företagen inte bara följer trenden eller fattar beslut baserat på ingenjörernas timkostnad i olika länder annars finns det risk att det blir ett kostsamt beslut, säger Petra Edoff , Mälardalens högskola Ny innovationsmetod genom kunskap från modern dans Kunskaper från modern dans och koreografi kan stärka innovationsförmågan i organisationer. Genom att inspireras av modern dans, där någonting nytt skapas vid varje uppträdande, går det att förstå och utveckla innovationsprocessen i grupper. Det visar Nina Bozic vid Mälardalens högskola, MDH, i sin licentiatavhandling och presenterar även en praktisk metod för att stimulera den kreativa processen. De erfarenheter man kan ta från modern dans kan stimulera medarbetares kreativitet och öka deras motivation i arbetet. Därmed bygger organisationer också en bättre grund för att framgångsrikt driva innovationsprocesser, säger Nina Bozic. Nina Bozics licentiatavhandling Dancing innovation How can we use knowledge from contemporary dance to enable innovation in organisations? är unik inom innovationsvetenskap genom att kombinera modern dans med innovation i organisationer. I avhandlingen presenteras en ny modell och metod baserad på empirisk data. Tillsammans med olika koreografer har jag utvecklat olika typer av övningar som berör kropp, rörelse, fysisk plats, tid och sammansättning. Övningarna utmanar deltagarna att öppna upp för sin kreativitet på nya sätt 34

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Arbetsmiljöverket fick 2011 i uppdrag från regeringen att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld Johan Åkesson Adjunkt (halvtid) Ekonomie licentiat Företagsekonomi - Sektion Redovisning, Gruppen för Ekonomistyrning, Handelshögskolan vid Göteborgs

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2017 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5 Sid 1 av 6 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. ERGONOMI & HUMAN FACTORS Mål och syfte Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. Syftet är att du ska få en aktuell bild av ergonomiområdet, med målet att förstå vikten av att ergonomin

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer

För rehabilitering med hälsan i fokus

För rehabilitering med hälsan i fokus 22 juni 2015 a15-0494 Kommunal/YW Till Socialdepartementet För rehabilitering med hälsan i fokus Vägar till sjukskrivning Vid mötet med statsrådet Annika Strandhäll den 20 april 2015 lämnade Kommunal över

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM SAMT NEW WAYS

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Leif Aringer 29 augusti 2013 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 1 Befolkningspyramid för Sverige

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Innehåll Utgångspunkt: Min avhandling Bakgrund till forskningsområdet

Läs mer

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Juni 2016 Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv! Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Kommunernas

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida!1

! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida!1 ! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida 1! ! Ljuset är den mest kraftfulla mekanismen för att reglera människans dygnsrytm. Ljuset har förmågan att ge energi, att verka avslappnande, att pigga upp samt öka den kognitiva

Läs mer

Den hållbara hemtjänsten

Den hållbara hemtjänsten Utbildningsdag 10 februari 2016 Folkets hus, Göteborg Den hållbara hemtjänsten - förebyggande arbete mot sjukskrivningar För HR-avdelning och chefer inom kommunal äldreomsorg Hur ska en organisation se

Läs mer

Februari 2016. Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt

Februari 2016. Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt Februari 2016 Sjukt stressigt Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras #sjuktstressigt Inledning Sjukskrivningar orsakade av stress ökar i snabb takt. Dagligen försvinner kompetenta medarbetare in i stressrelaterade

Läs mer

Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden. Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen

Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden. Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen Återhämtning Återhämtning är en djup personlig och unik förändringsprocess

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Frisk under risk. - om förekomst och förebyggande av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare

Frisk under risk. - om förekomst och förebyggande av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare Frisk under risk - om förekomst och förebyggande av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare Bakgrund Under de senaste 20 åren har förekomsten av långtidssjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Stress & Utmattningssyndrom

Stress & Utmattningssyndrom Stress & Utmattningssyndrom 2014 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Få patienten att arbeta med förhållningssätt och

Läs mer

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård professor em Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar ERGONOMI Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar Ergonomin kan ses i tre delar: 1. Belastningsergonomi ( Gamla ergonomin ) Arbetsställning Ensidig belastning

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Projektplan för Samverkstan

Projektplan för Samverkstan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund

Läs mer

IT, stress och arbetsmiljö

IT, stress och arbetsmiljö IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN I skuggan av lön och ohälsa TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN 1 2 Inledning Att det finns stora skillnader mellan mäns och kvinnors villkor på arbetsmarknaden

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Linköpin kommun linkoping.se Se kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Se kraften och kompetensen Det handlar om hur du och jag tänker.

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Kort om AFA Försäkring

Kort om AFA Försäkring Kort om AFA Försäkring AFA Försäkring administrerar försäkringar som är bestämda i kollektivavtal. Stöd vid sjukdom, dödsfall och arbetsskada. Omfattar fler än tre miljoner människor varav 1.1 miljoner

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS): 2015-03-10 Tillgänglighet Checklistan innehåller fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter i arbetsmiljön och kan vara ett stöd i arbetet med att öka tillgängligheten på arbetsplatsen. Checklistan

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer