Inkludering deluxe. Ett verktyg för inkluderingsarbete i CISV Sweden. Bakgrund. Varför mångfald?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inkludering deluxe. Ett verktyg för inkluderingsarbete i CISV Sweden. Bakgrund. Varför mångfald?"

Transkript

1 Inkludering deluxe Ett verktyg för inkluderingsarbete i CISV Sweden Det har blivit dags för inkluderingsgruppen att ta farväl! Vårt mandat har kommit till sitt slut. Vi lämnar därför över ett litet kit, som vi hoppas ska fungera som ett verktyg för att fortsätta inkluderingsarbetet i lokalföreningarna. Stort tack för det förtroende vi fått! Vi hoppas att verktygen som presenteras här kan komma till stor användning i lokalföreningarna. Nedan hittar du en kort text om varför mångfald och inkludering är viktigt, ett rekryteringsverktyg och fyra workshops som vi hoppas att ni använder flitigt de kommande åren för att ständigt hålla diskussionen om mångfald och inkludering levande i CISV! Bakgrund Inkluderingsarbetsgruppen tillsattes 2006 som en del av satsningen på att uppnå de utvecklingsstrategiska mål som sattes för CISV. Verksamheten var tidsbestämd till fyra år, för att sedan integreras med lokalföreningars och kommittéers arbete. Gruppen har främst arbetat med delmål tre i den strategiska planeringen: - En organisation som tar tillvara samhällets mångfald och har en öppen atmosfär - Identifiera exkluderande strukturer och föreslå åtgärder på dessa - Större flexibilitet i utförande, genomförande och planering av verksamhet - Mångfaldstänkande som genomsyrande metod för skapande av grupper - Säkerställa att diskussionen om organisationens mångfald alltid hålls levande - Tillvarata externa erfarenheter inom mångfald och inkludering Varför mångfald? Denna text innehåller förklaringar till olika begrepp som förekommer i inkluderingsarbete, och hur inkludering kan förstås i CISV Sweden. Definitionerna och tankesätten kommer från CISV:s inkluderingsgrupp och är ett resultat av flera års internt arbete. Varför mångfald används internt i CISV för att förklara vår ståndpunkt och vårt sätt att arbeta med inkludering, hur vi gör prioriteringar och hur vi planerar vår verksamhet. Detta dokument ska inte vara en policy, utan en hjälp för lokalföreningar och kommittéer i det dagliga arbetet med inkludering. En mångfald av bakgrund, intressen, idéer och perspektiv är avgörande för att skapa universell förståelse och fred. Vi behöver arbeta aktivt med inkludering för att effektivt leverera kvalitativ fredsutbildning. Vad är inkludering? Inkludering kan ses som ett samlingsbegrepp av tre olika delar: - Fysisk tillgänglighet - Social tillgänglighet - Normfokus

2 Fysisk tillgänglighet handlar om att oberoende av funktionsfömåga kunna delta fullt ut. Social tillgänglighet handlar om att ha strukturer för att ta emot nya medlemmar och skapa en samvaro som tar tillvara allas olika egenskaper. Normfokus handlar om självkritik, att ständigt granska vilka normer som formar vårt sätt att organisera oss och vår verksamhet vad förväntar vi oss av varandra? Vilka förväntningar ställs på oss utifrån våra strukturer? Vad är mångfald? Mångfald kan beskrivas utifrån två huvudsakliga sätt: mångfald som representation och mångfald som individuella skillnader. Mångfald som representation: - Någon representerar en uppsättning egenskaper utifrån en grupptillhörighet, till exempel kön, könsidentitet, ålder, sexuell läggning, etnicitet, religion eller funktionsförmåga. - Någon ses som en exotisk krydda som tillför mångfald till gruppen. Detta perspektiv är problematiskt då det lätt leder till stereotypisering och att någon tvingas representera sin grupp. Perspektivet riskerar också att befästa grupper, att vi fortsätter att dela in människor. Det innebär att vi inte blir sedda som individer. Mångfald som individuella skillnader: - Olika grupper och individer, kompetenser och erfarenheter är blandade. Individer deltar som individer. Varje individ tillåts ha en unik uppsättning intressen, erfarenheter och kunskaper och blir inte uppdelad i en grupp. - Vi värdesätter olika perspektiv som kommer fram när alla får vara olika. - Blandningen av grupper och individer sker på lika villkor och alla är lika värdefulla. En normperson är också del av mångfalden! Mötet mellan grupperna/individerna sker i ömsesidighet. Detta perspektiv kräver en större dos reflektion än ovanstående. Det är till exempel lättare att se vilken hudfärg eller vilket kön som är överrepresenterat i en grupp, snarare än kunskaper, perspektiv och intressen. Mångfalden blir dock mycket mer intressant och givande för gruppen eller organisationen i slutändan när man ser mångfald som individuella skillnader. Mångfald kan vara både arrangerad och spontan. Arrangerad mångfald innebär att vi kan medvetet sätta ihop grupper utifrån olika identifierade kompetenser och bakgrunder. Spontan mångfald handlar om att all mångfald inte är synlig. Du behöver vara uppmärksam på att du lätt osynliggör individer om du talar om att din grupp är homogen. Därför innebär spontan mångfald att erkänna de olikheter som faktiskt finns i en grupp. Varför ska vi ha mångfald i CISV? Fredsutbildning bygger på att vi är många olika människor som skapar ömsesidig förståelse och samarbetar. För att uppnå det bör vi fokusera på att en mångfald av perspektiv och erfarenheter genomsyrar hela organisationen. Vi måste alltså leva som vi lär. Upplevelsebaserat lärande bygger på mänskliga resurser och diskussion. Därför är en mångfald av individer och olika perspektiv av stor vikt i just vår verksamhet. Det bidrar till en

3 mer hållbar utveckling av organisationen. Man utvecklas för att fler perspektiv och idéer kommer till tals det bidrar till en variation av fredsutbildning. Varför skapar inkludering effektivitet? Genom ett aktivt arbete med inkludering skapar vi möjligheter att ta tillvara på den kompetens, och de intressen och perspektiv som finns i gruppen eller organisationen. Dessutom är det lättare att locka nya medlemmar till en organisation som tydligt visar och har strukturer för att ta tillvara alla. Inkludering handlar alltså inte främst om att vara schysst, utan om att skapa en långsiktig utveckling i organisationen och att lättare uppfylla våra mål. Medlemmarna känner sig trygga, välkomna, värdefulla och delar med sig av sina perspektiv det leder till utveckling och skapar ett mer hållbart och effektivt arbete i organisationen. Normkritik och mångfald Normkritik handlar om att granska och ifrågasätta normer. Det kan gälla såväl normer kring kön och religion som kring ledarstil och mötesteknik. Vi måste börja med att granska vår organisations normer. Vem välkomnar vi genom vår marknadsföring? Genom vårt sätt att utforma verksamheten? Genom kostnaden på våra aktiviteter? Genom de lokaler vi använder? och så vidare. Först senare är det dags att vända oss till nya grupper, de som tidigare uteslutits. Genom de starka normer som omger organisationen kommer inte alla individer fram. Risken är stor att några döljer sidor som inte passar in, eller anpassar sig efter de normer som finns. Eller att några inte ens kommer till organisationen och verksamheten. Det dödar mångfalden. Det är viktigt att alla arbetar med att granska och ifrågasätta normer. Den som eventuellt avviker från majoriteten i gruppen behöver inte vara den som ska försvara sina rättigheter att delta på lika villkor. Det är viktigt att alla jobbar för ett öppet klimat. Rekryteringsverktyg Nedan finner du ett verktyg som kan hjälpa dig i rekryteringen av ledare och deltagare till CISV:s program. Målet är att CISV ska bli en mer inkluderande organisation som tar tillvara på samhällets mångfald. Det behöver vi alla hjälpas åt med! En viktigt steg i rätt riktning är att fundera över hur vi rekryterar. Hoppas du har användning för detta rekryteringsverktyg! Rekrytering av ledare 1. Kvalifikationer. Gör en lista på kvalifikationer som är nödvändiga och kvalifikationer som inte är nödvändiga för uppdraget, till exempel enligt nedan. Lista på kvalifikationer som ledare måste ha. (Undvik att lista onödiga krav som gynnar vissa, exempelvis tidigare medlemmar) - Fyllt 21 år (inte för alla program) - Ingen anmärkning i polisens register över brott mot barn.

4 -Vilja arbeta för vision och mål med CISV, exempelvis för att de barn och ungdomar som deltar i våra läger och projekt ska få ökat självförtroende, ökad självkänsla och många nya vänner, samtidigt som de utvecklar en interkulturell kompetens av attityder, kunskaper och färdigheter för ett aktivt medborgarskap i ett mångkulturellt samhälle, globalt som lokalt. - Tid för programmet och förberedelser, samt förstå syftet med dessa. Lista gärna exakt vilka förberedelser som krävs för att undvika att rekrytera en ledare som inte har tid, eller att folk skräms bort för att det tar för mycket tid. Syftet kan uppnås på flera olika sätt hur kan arbetas fram i samråd mellan barn, ledare, föräldrar och gärna en representant från styrelsen. Önskvärd kvalifikation: Grundläggande engelskkunskaper. Lista på kvalifikationer som inte behövs (men som vi ofta tar för givet) - Ledarerfarenhet. ( Detta krävs inte då CISV ska erbjuda ledarutbildning.) - CISV-erfarenhet. (Detta krävs inte då CISV ska erbjuda utbildning) - Gitarrkunskap. - Karismatisk och utåtriktad. - Behöver inte gilla eller kunna vara med på springlekar. - Behöver inte kunna representera en svensk kultur. 2. Arbetsbeskrivning. Gör en arbetsbeskrivning till uppdraget, så att den som söker vet vad som faktiskt förväntas. Exempel: - Kort om programmet, hur det är upplagt och målen med det. - Programmets längd. - Förberedelser som krävs, till exempel skapandet av en scrap book, förberedelse av national night, och syftet med dessa. - Du kommer att vara på en lägergård (du kommer inte kunna turista i landet) - Du har X antal barn som du har personligt ansvar för och du kommer vara en del av en grupp på X antal personer med ansvar för det pedagogiska innehållet. - Du har ansvar för att hålla kontakt med barnens föräldrar under lägret och i samråd med föräldrarna och barnen innan lägret bestämma hur kontakten under lägret ska se ut. 3. Skriv annons. Tänk på tilltalet i annonsen och vem som attraheras av det. Försök hålla tilltalet så öppet som möjligt, ju öppnare skrivet ju fler intresserade ledare kommer ni att få. Kom ihåg att marknadsföra CISV:s syfte och inte de metoder vi använder. Vi vill locka ledare som är intresserade av CISV:s syfte och inte bara av en resa. 4. Sprid annonsen, välj era metoder Diskutera hur ni brukar sprida information och var. Lista 15 nya ställen eller sätt där ni skulle kunna sprida informationen. Fundera sedan på om dessa är en mångfald av platser, där olika målgrupper finns. Tänk gärna på motsatser till platser ni normalt annonserar eller sprider information på. 5. Gå igenom ansökningarna.

5 Ha gärna en grupp från lokalföreningen med olika funktioner (t.ex. en förälder, en gammal ledare och delegationsansvarig). Detta för att kunna plocka fram olika kvalitéer och få olika perspektiv på den sökande. Använd gärna ett anonymt förfaringssätt. Vik t.ex. undan namnet på de sökande. Det är då lättare att objektivt ta ställning till innehållet i ansökan. Välj sedan någon som verkar intresserad av målet med programmet och med CISV. Tänk också gärna på att om ni ska ha en grupp ledare (för att ni har många program) så välj gärna en grupp som är olika förebilder, har olika intressen och bakgrund och kan bidra med nya saker till lokalföreningen. Det är också viktigt att ledarna får växa genom CISV. Rekrytering av deltagare till läger 1. Kvalifikationer. Lista på kvalifikationer som en deltagare bör ha. Akta för att lista onödiga krav som gynnar vissa - Deltagarna behöver inga kvalifikationer, de är här för att utvecklas. - Förälder/föräldrar som har viss tid och engagemang till delegationsarbetet. Önskvärd kvalifikation: - Våga sova borta en eller flera nätter. Lista på kvalifikationer som inte behövs (men som vi ofta tar för givet): - Vara utåtriktad - Ha familjemedlemmar som varit/är aktiva inom CISV. 2. Aktivitetsbeskrivning. Beskriv aktiviteten/programmet så att deltagaren och föräldrarna vet vad de tar ställning till. Exempel: - Kort om programmet - Programmets längd - Förberedelser som krävs, till exempel skapandet av en scrap book, förberedelse av national night, och syftet med dessa. - Du kommer att vara på en lägergård (du kan inte turista) - Det finns många både barn och vuxna runt omkring dig, ni kommer att leva som en familj under lägret. - Du kommer att ha begränsad kontakt med din förälder/föräldrar under lägret. 3. Skriv annons, tänk på tilltal och kanaler Diskutera hur ni brukar sprida information och var. Lista 15 nya ställen eller sätt där ni skulle kunna sprida informationen. Fundera sedan på om dessa är en mångfald av platser, där olika målgrupper finns. Tänk gärna på motsatser till platser ni normalt annonserar eller sprider information på. 4. Gå igenom ansökningarna. Ofta lottar vi till barnby, det är en bra idé. Det kan dock vara vits att lotta vilka som ska få åka och vilka som inte får, men att sedan göra ett mer medvetet urval kring vilka som ska åka ihop. Sedan kan även grupperna lottas till vilket läger de får åka (detta är förstås bara möjligt om ni har flera delegationer). När ni ska sätta ihop

6 delegationer kan ni tänka på saker som vilket område/ort barnen kommer ifrån, deras inställning till CISV, om familjen varit med innan eller inte eller andra kriterier som ni finner viktiga för att ta tillvara samhällets mångfald. Workshops Nedan hittar du fyra stycken workshops som inkluderingsgruppen tagit fram. Vi hoppas de kan ett vara ett verktyg för dig när du vill diskutera inkludering med andra! Workshop 1 I CISV Sweden de senaste åren diskuterats om inkludering och vikten av detta. Begreppet har diskuterats mycket brett, vilket kan ha lett till att det varit svårt att ta det till sig inkludering och arbeta med det. det kan vara lätt att säga, både inom CISV och i samhället, att inkludering är viktigt utan att riktigt veta vad vi menar med det och vad som krävs för att vara inkluderande. Inkluderingsgruppen har i diskussion både externt och internt i CISV Sweden försökt konkritisera begreppet och kommit fram till tre olika delar av inkludering. Vi hoppas att ni med denna workshop känner att ni får kött på benen angående inkluderingsbegreppet. Därför presenterar inkluderingsgruppen stolt: Vad är inkludering? Mål A: Känslan av att inkludering inte är något abstrakt utan konkret, viktigt och enkelt S: Förmåga att urskilja de tre olika delarna av inkludering K: Kunskap om vad de tre olika delarna av inkludering innebär Övergripande plan 1. Introducera de tre olika delarna av inkludering 2. Låt gruppen bekanta sig med de olika delarna Detaljerad plan 1. Börja med att fråga gruppen varför inkludering är viktigt. Låt de komma med sina svar. Presentera de tre olika delarna av inkludering. Kom med många exempel. Låt även gruppen själva komma med exempel på inkludering eller exkludering och hur man kan jobba med detta inom varje del. Ett kort svar på frågan Vad är inkludering är enligt inkluderingsgruppen att alla kan delta på sina villkor. Men de tre olika delarna är: 1. Fyskisk tillgänglighet

7 Att faktiskt kunna delta. Att använda hjälpmedel till personer med funktionsnedsättningar för att inte funktionshindra dem. Om inte alla förstår samma språk finns det tolkar (både olika talade språk och teckenspråk). Att ha en lokal där alla kommer in och kan röra sig fritt i. (för fler exempel, se inkluderingsgruppens checklista på ) 2. Social tillgänglighet Att mötestekniken gör att alla i gruppen känner sig bekväma och värdefulla. Med möten menar vi även utbildningar, diskussioner, träffar osv. Alltså möten mellan människor. Exempelvis. Ett styrelsemöte som är fullt fysiskt tillgängligt. Alla har kunnat komma dit, alla förstår och hör vad som sägs och alla kan prata. Men det är ändå bara tre personer pratar. Vad kan detta bero på? Vad kan behöva ändras på i mötestekniken för att möjliggöra för fler personer att aktivt delta? (för tips på olika mötestekniker, se boken Mer kreativa möten. Finns att beställa på 3. Normmedvetenhet Be gruppen förklara vad en norm är. (osynlig regel som alla antas att följa) Denna del av inkludering är en attityd som vi tycker behövs för att kunna jobba med de andra två delarna. Den innebär att vara öppensinnad, att inte anta att alla tillhör normen gör att det inte blir en så big deal om någon avviker ifrån normen. Problemet ligger inte i den som avviker, utan strukturer som skapar avvikare. Exempel 1: Ni har planerat en rätt med mjölk i. En ledare eller deltagare på lägret är mjölkallergiker. Då kan ni välja att antingen se personen med allergi som problem, eller att ni har skapat ett problem genom att ha planerat en mjölkrätt. När vi har mat som alla tål skapas inga avvikare. Exempel 2: Ni har planerat aktivitet, en parmiddag med tjejer och killar, där ni förutsatt att alla är heterosexuella. Någon blir ledsen och upprörd över detta. Antingen kan ni välja att den personen är ett problem för att den avviker från heteronormen, eller att aktiviteten har skapat avvikare. För att kunna jobba med de tidigare punkterna är det viktigt att vara medveten om vad vi förutsätter att människor kan, vill och gillar. Att vara medveten om normer som finns i samhället och även i vår organisation är grundläggande för att alla ska kunna delta på så lika villkor som möjligt. 2. Be gruppen om olika exempel på: - Vad fysisk tillgänglighet är - Vad social tillgänglighet - Vad normmedvetenhet är

8 Om gruppen har exempel på exkluderande strukturer eller situationer, diskutera gärna lösningar och metoder för att vara mer inkluderande. Identifiera gärna också vilken av de tre olika inkluderingsdelarna som exemplet tillhör. Workshop 2 CISV är en organisation med många fina anor och traditioner. Många av oss känner säkert igen den fantastiska känslan av att ha deltagit i en välgenomförd och välplanerad aktivitet som vi går ifrån med nya perspektiv och kunskaper. Vi vill sedan få andra deltagare i CISV att uppleva samma sak. Ibland passar inte aktiviteten till gruppen som vi vill föra vidare vår kunskap till, då behöver vi tänka på vad målet med aktiviteten är och inte själva utförandet av aktiviteten. Därför presenterar inkluderingsgruppen stolt: Att jobba med målfokus Mål A: Vilja att använda sina nya kunskaper och färdigheter S: Förmåga att kunna identifiera vad målet med en aktivitet är Förmåga att ändra metod för att nå det uppsatta målet K: Kunskap om vad målfokus innebär Övergripande plan 1. Presentera dina mål för workshopen. 2. Introducera vad målfokuserat arbete går ut på. 3. Låt gruppen öva på egna exempel. 4. Utvärdering Detaljerad plan 1. Börja med att presentera dina mål för workshopen. (Vi har nedan skrivit exempel på vad målen skulle kunna vara, lägg gärna till, ändra eller ta bort som det känns bra för dig) Attidudes: Detta måste vi använda för att vårt projekt ska bli ännu fetare och för att vi ska ha det roligare ihop! Viljan att använda sina nya kunskaper och färdigheter Knowledge: Förmåga att kunna identifiera vad målet med en aktivitet är. Förmåga att ändra metod för att nå det uppsatta målet. Skills: Veta hur vi praktiskt skall kunna använda oss av våra nya kunskaper i vårt projekt och planeringen av det. Kunskap om vad målfokus innebär. 2. Berätta om inkludergrupens exempel på målfokuserat arbete. Du får självklart ta en annan historia som känns närmare dig men som har samma poäng.

9 När inkluderingsgruppen hösten 2008 skulle bestämma tid för kommittémöte satte vi oss alla ner med våra fulla kalendrar för att bestämma en passande helg. Dock var det en av oss som jobbade alla helger och kunde därför inte vara med. Vi sa, nähä, då får väl vi andra träffas utan dig och hittade en bra helg. Men sedan var det någon som kom på måste vi ha mötet på en helg?. Vi andra insåg då att vi alla har möjlighet att träffas under veckodagar och att det faktiskt inte är tvång på att ha möte en helg. Vårt mål var att träffas ostört under tre dagar. Vi ändrade metoden från att ses en helg till att ses under tre veckodagar. Just detta är något som inkluderingsgruppen anser vara en av de enklaste och viktigaste sätten att vara inkluderande i vår verksamhet. Vad är målet? Hur uppnår vi det? Detta gäller allt från styrelsemöte, mosaikprojekt, internationella läger, praktisk planering av matinköp och val av lokal. 3. Låt gruppen själv komma på vad målet är för olika aktiviteter. Här är två exempel för gruppen att öva på (anpassa gärna exemplen efter gruppen och vad den ska genomföra) Exempel 1. Ni har planerat att spela fotboll på ett läger men tre av er har stukade fötter. Vad är målet? Exempelvis ha kul, samarbeta, få frisk luft, röra på oss Hur uppnår vi det? En samarbetsövning utomhus där alla inte behöver springa. Exempel 2. Ni har ett mosaikprojekt där ni gör en studiecirkel om mänskliga rättigheter. Ni har valt att läsa Nelson Mandelas bok men flera av deltagarna har grav dyslexi och kan inte läsa. Vad är målet? Här är ett exempel på vad målen med den påhittade studiecirkeln kan vara. Du kan låta gruppen själv bestämma målen. Attitudes: en vilja att sprida information om de mänskliga rättigheterna Knowledge: Vilka de mänskliga rättigheterna är, hur det känns när de inte följs Skills: att kunna koppla rättigheterna till det vardagliga livet i staden Hur uppnår vi det?

10 Dela upp gruppen i två grupper och låt dem brainstorma på frågan hur uppnår vi det, uppmuntra dem att komma på så många metoder som möjligt. Låt sedan de två grupperna mötas i en battle där den grupp som kommit på flest metoder. 4. Utvärdera Du kan såklart utvärdera hur du vill. Ett tips är att helt enkelt fråga gruppen om de känner att de har uppnått målen med "att jobba med målfokus"-sessionen, som du presenterade i början av sessionen. Attidudes: Detta måste vi använda för att vårt projekt ska bli ännu fetare och för att vi ska ha det roligare ihop! Viljan att använda sina nya kunskaper och färdigheter. Känner ni så? Skills: Förmåga att kunna identifiera vad målet med en aktivitet är. Förmåga att ändra metod för att nå det uppsatta målet. Känner ni att ni kan det? Knowledge: Veta hur vi praktiskt skall kunna använda oss av våra nya kunskaper i vårt projekt och planeringen av det. Kunskap om vad målfokus innebär. Be deltagarna sammanfatta med egna ord: vad innebär målfokus? Workshop 3 Normer är osynliga regler som styr vårt samhälle och berättar hur vi ska vara, vad vi ska göra och vad vi ska gilla. Detta gör att människor som inte är, gör eller gillar det som normen säger blir avvikare. Konsekvenser på detta kan vara t.ex. utanförskap, diskriminering, mobbing osv. Det kan också leda till att människor medvetet eller omedvetet är, gör eller gillar saker bara för att följa normen. En norm är oftast osynlig tills vi synliggör den, genom att t.ex. prata om den. Därför presenterar inkluderingsgruppen stolt: Att jobba med normfokus Mål A: Viljan att se strkturer som problem, inte människor. Viljan att se alla människor som lika värda S: Förmåga att kunna se de normer och strukturer som skapar exkludering. K: Kunskap om vad normfokus innebär. Kunskap om skillnaden mellan normfokus och tolerans. Övergripande plan 1. Diskutera med gruppen vad tolerans betyder för dem.

11 2. Genomför övningen jag tolererar dig från metodmaterialet BRYT. 3. Presentera vad det innebär att jobba med normfokus. 4. Låt gruppen diskutera andra normer. 5. Utvärdering Detaljerad plan 1.Diskutera kort med gruppen vad ordet tolerans betyder för dem. 2. Genomför övningen jag tolererar dig från metodmaterialet BRYT[1]. Steg 1: Be deltagarna gå ihop två och två. Person A ska nu kommentera sådant som är synligt hos person B utan att lägga en värdering i det. Alltså ska A EJ säga fin skjorta eller snygga skor, utan bara konstatera yttre detaljer."du har bruna skor", "Du har en skjorta" Steg 2: Person A ska nu säga att hon/han tolererar detta. Ex. Du har glasøgon. Jag tolererar det." Person B ska efter varje påstående tacka. Byt roller. Steg 3: Efter att paren bytt roller ska A välja något av påståendena och utveckla detta. Hon/han understryker nu att B är bra»trots detta«, att det»inte gör någonting«. A är så välvillig som hon/han bara kan. B fortsätter att säga»tack«. Byt återigen roller inom paren. Bryt parövningen efter en stund och samtala i helgrupp om hur det var och kändes. "Du har bruna skor och jag har inga problem med det. Jag tolererar det verkligen." Se upp! Den här övningen kan leda till starka reaktioner och det är viktigt att genomföra den fullt ut och se till att reda ut eventuella konflikter och känslor som kommer fram. Övningen kan även göras i mingelform. Det betyder att deltagarna istället går runt i rummet och kommenterar sådant som är synligt hos varandra. Detta innebär också att två personer tillsammans kan tolerera en tredje. Steg 4: Låt alla säga något om övningen och hur det känns att tolerera och att bli tolererad. Diskutera vilka grupper av människor som tolererar och vilka som blir tolererade. Diskutera återigen ordet tolerans och hur gruppen nu ställer sig till det. Har de ändrat uppfattning kring ordet tolerans? 3. Att jobba med normfokus

12 Om vi säger att på våra läger kan det finnas homosexuella och det måste vi tolerera, vad gör vi då? Jo, för det första pekar vi ut homosexuella som en grupp. Dessutom pratar vi i termer om vi och dom. På det säger vi att det inte finns några homosexuella i rummet, vi antar alltså att alla som är i rummet är heterosexuella. Genom att säga att homosexuella är okej förutsätter vi att en del inte tycker det. De som tidigare inte såg olika sexualiteter som ett problem kanske börjar göra det nu, i och med vårt påstående. Vi säger också att vi heterosexuella har ett maktläge över homosexuella, då vi har tagit oss friheten att tolerera någon annan. Hur kan vi istället diskutera sexualitet på t.ex. läger? Istället för att problemet ska ligga hos de som bryter mot normen, alltså de som avviker från det som anses normalt, menar vi att problemet är just den trånga normen. Vi kan ifrågasätta den starka heteronormen i CISV. Varför tas det för givet att alla är heterosexuella tills de säger att de har en annan sexuell läggning? Varför ska andra sexuella läggningar än hetero behöva blir tolererade och godkända? Vad spelar det för roll vad folk har för sexuell läggning? Om vi istället diskuterar sådana frågor, alltså fokuserar på normen, är det betydligt mindre risk att någon känner sig utpekad. Det är inte heller alls lika stor risk att någon kränker en annan. Om man diskuterar t.ex. heteronormen diskuterar man en struktur och inte en person, detta gör också att man undviker att kränka någon. 4. Låt gruppen diskutera andra normer. Hur de tar sig i uttryck och vilka konsekvenser de kan få? Normer kan leda till att människor medvetet eller omedvetet är, gör eller gillar saker bara för att följa normen. När begränsades du senast av en norm? 5. Utvärdering Fråga gruppen: Hur kan ni använda er av era nya kunskaper? Vad bör man tänka på kring normer när man befinner i t.ex. en ny grupp? [1]http://rfslungdom.se/bryt-andra-upplagan

13 Workshop 4 CISV är en fredsutbildningsorganisation. Det som är fredsutbildning ska ha mål och passa in i något av de fyra områdena, mänskliga rättigheter, hållbar utveckling, konflikthantering eller mångfald. Det är alltså detta vi ska rekrytera till. Om vi ska ha medlemmar till föreningen måste det finnas en verksamhet. Det är inte rekryteringen som är målet, utan fredsutbildning. Att ha fler aktiva medlemmar är en metod för att nå målet. Därför presenterar inkluderingsgruppen stolt: Rekrytera för fredsutbildning, mångfald som metod för rekrytering Mål A: Vilja att rekrytera på ett nytt sätt S: Förmåga att göra en rekryteringsplan K: Kunskap om varför målfokus är viktigt vid rekrytering Övergripande plan 1. Läs exemplet från blatteförmedlingen 2. Diskutera frågorna Detaljerad plan Läs ett exempel på misslyckad som Ivan Daza från berättat. En organisation i USA insåg att väldigt stor del av landets befolkning är spansktalande men att nästan ingen i deras organisation var det. De ville att organisationen skulle spegla samhället och startade en stor kampanj där de tryckte upp broschyrer på spanska och informerade om organisationen i områden där det bor många spansktalande. De fick till slut många nya spansktalande medlemmar. Härligt! Eller? Problemet var att de inte hade funderat över varför de ville ha dessa nya medlemmar till organisationen. De hade inte ändrat någon av sin verksamhet som fortfarande var uteslutande på engelska. De hade inte heller bjudit in tolkar. Hur tror ni att det gick? De behöll inte sina nyvärvade medlemmar som inte ens förstod vad som sades på mötena De hade alltså inte funderat över vad målet med rekryteringen var, eller vad personerna rekryterade till för verksamhet. De var inte heller inkluderande när de nya medlemmarna väl var på plats. Ta nu en fråga nedanför i taget och diskutera de kommentarer som finns skriva under. Utmana er själva att utveckla ert projekt! Vad för verksamhet rekryterar vi till? CISV är en fredsutbildningsorganisation. Det som är fredsutbildning ska ha mål och passa in i något av de fyra områdena, mänskliga rättigheter, hållbar utveckling, konflikthantering eller mångfald. Det är alltså detta vi ska rekrytera till. Om vi ska ha medlemmar till föreningen måste det finnas en verksamhet. Det är inte rekryteringen som är målet, utan fredsutbildning. Att ha fler aktiva medlemmar är en metod för att nå målet.

14 Exempelvis, om jag vill börja spela gitarr och anmäler mig till en kurs vill jag ju främst lära känna instrumentet, inte de andra deltagarna i kursen. Att göra en gruppaktivitet (exempelvis baka bullar) är kanske en metod för att gruppen ska bli mer avslappnad och kunna lära sig instrumentet lättare, men det får inte bli bullbaket som den huvudsakliga verksamheten. Då kommer jag ju sluta på kursen eftersom jag inte lär mig någon gitarr. Samma sak är det med CISV. Det kan lätt bli att vi mest hänger och vill ha fler medlemmar att ha kul med. Men vi bör vara ärliga med vad vår verksamhet ska vara, nämligen fredsutbildning. Det är det vi ska locka till. Sen att vi lär känna nya vänner är ju ett stort stort plus, men det kan inte vara målet. I så fall finns det andra föreningar man kan göra det i. Så var tydliga med vad målet med ert projekt är. Behöver vi kompetens som inte finns inom vår förening? Samma gäller här, det är viktigt att tänka igenom vad målet med att samarbeta med andra föreningar är. Innan ni väljer eventuell samarbetspartner, ha då en projektplan uttänkt så ni vet vad ni inbjuder till. Se därefter utifrån era behov. Behöver vi någon som har vana av att anordna föreläsningar? Jobba normkritiskt? Är expert på någon av de fyra delarna av fredsutbildning? Låt detta styra valet av samarbetspartner istället för vilken förening ni redan känner folk i. Om ni bjuder in till en tydlig projektidé och är inkluderande kommer säkert föreningar där ni inte känner folk också vara intresserade. Vi vet ju att CISV är en fett bra fredsutbildnande organisation, klart att folk vill sammarbeta med oss! Fortsätt med resten av punkterna på rekryteringsmallen. Lycka till med det fortsatta inkluderingsarbetet! Mars 2011, Cecilia Elmqvist, Stockholm Freja Lina Huhle, Oslo Lisa Nissen, Malmö Frida Nilsson, Lund

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Bilaga D: Ledarguiden

Bilaga D: Ledarguiden Bilaga D: Ledarguiden Ledarguiden 2014-09-02 2 (7) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Shogun Halmstads värderingar... 4 2.1. I vår förening ska vi lära barn och ungdomar att ta hänsyn till

Läs mer

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald REKRYTERA MERA Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald Etnisk mångfald inom arbetslivet Etnisk mångfald utgörs av människor med olika etnicitet. Det är inte olikheterna i sig utan samspelet

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Rapport projektet En hemlighet känd av många

Rapport projektet En hemlighet känd av många Rapport projektet En hemlighet känd av många Workshop i Göteborg maj 2010 Fredag 7/5 Vi var totalt 29 personer, 12 deltagare, personliga assistenter, medhjälpare och kursledare som samlades på Dalheimers

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona

Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona Karlskrona kommun 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 13 december 2012 1 S i d a Innehåll Inledning... 3 Plan för social mångfald i Karlskrona... 4

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror på rättvisemärkning

MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror på rättvisemärkning MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror p Sju av tio hr-medarbetare tror på idén om en rättvisemärkning av rekryteringsprocesser. Fem av tio anser att det bästa alternativet vore att rättvisemärka hela arbetsplatsen.

Läs mer

En skrift om att bjuda in fler och skapa delaktighet i våra organisationer. Rekrytera mångfald. Att rekrytera inkluderande i ideella organisationer

En skrift om att bjuda in fler och skapa delaktighet i våra organisationer. Rekrytera mångfald. Att rekrytera inkluderande i ideella organisationer En skrift om att bjuda in fler och skapa delaktighet i våra organisationer Rekrytera mångfald 2 Rekrytera mångfald Inledning Hur når vi fler personer, framförallt unga med annan bakgrund än de vi når idag?.

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Intern impelmentering

Intern impelmentering Intern impelmentering sid 1 Hur kliver vi vinnande in i morgondagen? Vi tror det kan vara en framkomlig väg att tänka basutbud som grundefundament och istället för att diskutera en mängd mindre produkter

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000.

Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000. Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000. Rekrytering av nya medlemmar till lokalföreningen Inledning Att marknadsföra CISV är

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker!

Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker! Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker! Till Höstkursen 2011 har Svenska Frisksportförbundets utbildningskommitté tagit fram ett flertal olika kurser som vi finner intressanta att ha med under

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka?

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Utmärkt förening i Nacka Det är viktigt att alla barn och ungdomar som deltar i olika fritidsaktiviteter upplever att de är välkomna och att de kan känna

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen

Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Om visionsdokumentet Syftet med visionsdokumentet är att vara en långsiktig verksamhetsplan som täcker föreningens viktigaste verksamhetsområden men samtidigt

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Futebol dá força Åland

Futebol dá força Åland Futebol dá força Åland Varför? Med växande psykisk ohälsa bland unga tjejer, ätstörningar, sexuella övergrepp och våld, höga krav på prestation, integrationsproblematik, en icke jämställd fördelning av

Läs mer

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014 Mångfalds- och likabehandlingsplan En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns Mångfalds- och likabehandlingsplan Polisen ska vara en arbetsplats för alla där olikheter och olika bakgrund är

Läs mer

Jämställdhets- och diskriminerings- program

Jämställdhets- och diskriminerings- program Jämställdhets- och diskriminerings- program Inledning De flesta arbetsgivare, universitet och högskolor är måna om att ta tillvara den bästa kompetensen. Ingen har råd att avstå från betydande delar av

Läs mer

Likabehandlingsplan 2012 för Montessoriförskolan Villa Caprifol

Likabehandlingsplan 2012 för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 Likabehandlingsplan 2012 för Montessoriförskolan Villa Caprifol Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision om att med barnens hjälp skapa fred i världen.

Läs mer

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de

Läs mer

Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål

Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål Välkommen! Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål Mångfald för ökad konkurrenskraft Internationella Kvinnoföreningen i Malmö är projektägare till projektet Mångfald för ökad konkurrenskraft

Läs mer

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23 1. Inledning STIL Stiftarna av Independent Living i Sverige är en ideell förening av personer diskriminerade på grund av sin funktionalitet.

Läs mer

M Å N G F A L D S P L A N

M Å N G F A L D S P L A N 2 0 1 5 2 0 1 7 MÅ N GFALDSPLAN fö r G ö t e b o r g s O per a n MÅNGFALDSPLAN GöteborgsOperan 2015-2017 INLEDNING GöteborgsOperans övergripande syften är att skapa scenkonst och att hålla diskussionen

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Processtöd Tillgänglighet Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Hur kan vi i vårt projekt få hjälp av utvärderaren att uppmärksamma, belysa, analysera och reflektera kring

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Medlemsmodellen. Utvärdera Aktivera Hantera Introducera Rekrytera Attrahera Analysera Reflektera

Medlemsmodellen. Utvärdera Aktivera Hantera Introducera Rekrytera Attrahera Analysera Reflektera Medlemsmodellen Utvärdera Aktivera Hantera Introducera Rekrytera Attrahera Analysera Reflektera 1. Reflektera Varför medlemsrekrytera? Organisationens uppdrag? Vilka aktiviteter bidrar till uppdraget?

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 Innehållsförteckning 1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning 2. Definitioner 3. Svenska skolans värdegrund och vision 4. Svenska skolans

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Integration och Etnisk Mångfaldsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Integration och Etnisk Mångfaldsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Integration och Etnisk Mångfaldsplan 2007 Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 3 Organisation 3 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Etniska

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för lika rättigheter och möjligheter. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen

Läs mer

Idbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Idbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Idbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU?

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla sin förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta,

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer