Inkludering deluxe. Ett verktyg för inkluderingsarbete i CISV Sweden. Bakgrund. Varför mångfald?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inkludering deluxe. Ett verktyg för inkluderingsarbete i CISV Sweden. Bakgrund. Varför mångfald?"

Transkript

1 Inkludering deluxe Ett verktyg för inkluderingsarbete i CISV Sweden Det har blivit dags för inkluderingsgruppen att ta farväl! Vårt mandat har kommit till sitt slut. Vi lämnar därför över ett litet kit, som vi hoppas ska fungera som ett verktyg för att fortsätta inkluderingsarbetet i lokalföreningarna. Stort tack för det förtroende vi fått! Vi hoppas att verktygen som presenteras här kan komma till stor användning i lokalföreningarna. Nedan hittar du en kort text om varför mångfald och inkludering är viktigt, ett rekryteringsverktyg och fyra workshops som vi hoppas att ni använder flitigt de kommande åren för att ständigt hålla diskussionen om mångfald och inkludering levande i CISV! Bakgrund Inkluderingsarbetsgruppen tillsattes 2006 som en del av satsningen på att uppnå de utvecklingsstrategiska mål som sattes för CISV. Verksamheten var tidsbestämd till fyra år, för att sedan integreras med lokalföreningars och kommittéers arbete. Gruppen har främst arbetat med delmål tre i den strategiska planeringen: - En organisation som tar tillvara samhällets mångfald och har en öppen atmosfär - Identifiera exkluderande strukturer och föreslå åtgärder på dessa - Större flexibilitet i utförande, genomförande och planering av verksamhet - Mångfaldstänkande som genomsyrande metod för skapande av grupper - Säkerställa att diskussionen om organisationens mångfald alltid hålls levande - Tillvarata externa erfarenheter inom mångfald och inkludering Varför mångfald? Denna text innehåller förklaringar till olika begrepp som förekommer i inkluderingsarbete, och hur inkludering kan förstås i CISV Sweden. Definitionerna och tankesätten kommer från CISV:s inkluderingsgrupp och är ett resultat av flera års internt arbete. Varför mångfald används internt i CISV för att förklara vår ståndpunkt och vårt sätt att arbeta med inkludering, hur vi gör prioriteringar och hur vi planerar vår verksamhet. Detta dokument ska inte vara en policy, utan en hjälp för lokalföreningar och kommittéer i det dagliga arbetet med inkludering. En mångfald av bakgrund, intressen, idéer och perspektiv är avgörande för att skapa universell förståelse och fred. Vi behöver arbeta aktivt med inkludering för att effektivt leverera kvalitativ fredsutbildning. Vad är inkludering? Inkludering kan ses som ett samlingsbegrepp av tre olika delar: - Fysisk tillgänglighet - Social tillgänglighet - Normfokus

2 Fysisk tillgänglighet handlar om att oberoende av funktionsfömåga kunna delta fullt ut. Social tillgänglighet handlar om att ha strukturer för att ta emot nya medlemmar och skapa en samvaro som tar tillvara allas olika egenskaper. Normfokus handlar om självkritik, att ständigt granska vilka normer som formar vårt sätt att organisera oss och vår verksamhet vad förväntar vi oss av varandra? Vilka förväntningar ställs på oss utifrån våra strukturer? Vad är mångfald? Mångfald kan beskrivas utifrån två huvudsakliga sätt: mångfald som representation och mångfald som individuella skillnader. Mångfald som representation: - Någon representerar en uppsättning egenskaper utifrån en grupptillhörighet, till exempel kön, könsidentitet, ålder, sexuell läggning, etnicitet, religion eller funktionsförmåga. - Någon ses som en exotisk krydda som tillför mångfald till gruppen. Detta perspektiv är problematiskt då det lätt leder till stereotypisering och att någon tvingas representera sin grupp. Perspektivet riskerar också att befästa grupper, att vi fortsätter att dela in människor. Det innebär att vi inte blir sedda som individer. Mångfald som individuella skillnader: - Olika grupper och individer, kompetenser och erfarenheter är blandade. Individer deltar som individer. Varje individ tillåts ha en unik uppsättning intressen, erfarenheter och kunskaper och blir inte uppdelad i en grupp. - Vi värdesätter olika perspektiv som kommer fram när alla får vara olika. - Blandningen av grupper och individer sker på lika villkor och alla är lika värdefulla. En normperson är också del av mångfalden! Mötet mellan grupperna/individerna sker i ömsesidighet. Detta perspektiv kräver en större dos reflektion än ovanstående. Det är till exempel lättare att se vilken hudfärg eller vilket kön som är överrepresenterat i en grupp, snarare än kunskaper, perspektiv och intressen. Mångfalden blir dock mycket mer intressant och givande för gruppen eller organisationen i slutändan när man ser mångfald som individuella skillnader. Mångfald kan vara både arrangerad och spontan. Arrangerad mångfald innebär att vi kan medvetet sätta ihop grupper utifrån olika identifierade kompetenser och bakgrunder. Spontan mångfald handlar om att all mångfald inte är synlig. Du behöver vara uppmärksam på att du lätt osynliggör individer om du talar om att din grupp är homogen. Därför innebär spontan mångfald att erkänna de olikheter som faktiskt finns i en grupp. Varför ska vi ha mångfald i CISV? Fredsutbildning bygger på att vi är många olika människor som skapar ömsesidig förståelse och samarbetar. För att uppnå det bör vi fokusera på att en mångfald av perspektiv och erfarenheter genomsyrar hela organisationen. Vi måste alltså leva som vi lär. Upplevelsebaserat lärande bygger på mänskliga resurser och diskussion. Därför är en mångfald av individer och olika perspektiv av stor vikt i just vår verksamhet. Det bidrar till en

3 mer hållbar utveckling av organisationen. Man utvecklas för att fler perspektiv och idéer kommer till tals det bidrar till en variation av fredsutbildning. Varför skapar inkludering effektivitet? Genom ett aktivt arbete med inkludering skapar vi möjligheter att ta tillvara på den kompetens, och de intressen och perspektiv som finns i gruppen eller organisationen. Dessutom är det lättare att locka nya medlemmar till en organisation som tydligt visar och har strukturer för att ta tillvara alla. Inkludering handlar alltså inte främst om att vara schysst, utan om att skapa en långsiktig utveckling i organisationen och att lättare uppfylla våra mål. Medlemmarna känner sig trygga, välkomna, värdefulla och delar med sig av sina perspektiv det leder till utveckling och skapar ett mer hållbart och effektivt arbete i organisationen. Normkritik och mångfald Normkritik handlar om att granska och ifrågasätta normer. Det kan gälla såväl normer kring kön och religion som kring ledarstil och mötesteknik. Vi måste börja med att granska vår organisations normer. Vem välkomnar vi genom vår marknadsföring? Genom vårt sätt att utforma verksamheten? Genom kostnaden på våra aktiviteter? Genom de lokaler vi använder? och så vidare. Först senare är det dags att vända oss till nya grupper, de som tidigare uteslutits. Genom de starka normer som omger organisationen kommer inte alla individer fram. Risken är stor att några döljer sidor som inte passar in, eller anpassar sig efter de normer som finns. Eller att några inte ens kommer till organisationen och verksamheten. Det dödar mångfalden. Det är viktigt att alla arbetar med att granska och ifrågasätta normer. Den som eventuellt avviker från majoriteten i gruppen behöver inte vara den som ska försvara sina rättigheter att delta på lika villkor. Det är viktigt att alla jobbar för ett öppet klimat. Rekryteringsverktyg Nedan finner du ett verktyg som kan hjälpa dig i rekryteringen av ledare och deltagare till CISV:s program. Målet är att CISV ska bli en mer inkluderande organisation som tar tillvara på samhällets mångfald. Det behöver vi alla hjälpas åt med! En viktigt steg i rätt riktning är att fundera över hur vi rekryterar. Hoppas du har användning för detta rekryteringsverktyg! Rekrytering av ledare 1. Kvalifikationer. Gör en lista på kvalifikationer som är nödvändiga och kvalifikationer som inte är nödvändiga för uppdraget, till exempel enligt nedan. Lista på kvalifikationer som ledare måste ha. (Undvik att lista onödiga krav som gynnar vissa, exempelvis tidigare medlemmar) - Fyllt 21 år (inte för alla program) - Ingen anmärkning i polisens register över brott mot barn.

4 -Vilja arbeta för vision och mål med CISV, exempelvis för att de barn och ungdomar som deltar i våra läger och projekt ska få ökat självförtroende, ökad självkänsla och många nya vänner, samtidigt som de utvecklar en interkulturell kompetens av attityder, kunskaper och färdigheter för ett aktivt medborgarskap i ett mångkulturellt samhälle, globalt som lokalt. - Tid för programmet och förberedelser, samt förstå syftet med dessa. Lista gärna exakt vilka förberedelser som krävs för att undvika att rekrytera en ledare som inte har tid, eller att folk skräms bort för att det tar för mycket tid. Syftet kan uppnås på flera olika sätt hur kan arbetas fram i samråd mellan barn, ledare, föräldrar och gärna en representant från styrelsen. Önskvärd kvalifikation: Grundläggande engelskkunskaper. Lista på kvalifikationer som inte behövs (men som vi ofta tar för givet) - Ledarerfarenhet. ( Detta krävs inte då CISV ska erbjuda ledarutbildning.) - CISV-erfarenhet. (Detta krävs inte då CISV ska erbjuda utbildning) - Gitarrkunskap. - Karismatisk och utåtriktad. - Behöver inte gilla eller kunna vara med på springlekar. - Behöver inte kunna representera en svensk kultur. 2. Arbetsbeskrivning. Gör en arbetsbeskrivning till uppdraget, så att den som söker vet vad som faktiskt förväntas. Exempel: - Kort om programmet, hur det är upplagt och målen med det. - Programmets längd. - Förberedelser som krävs, till exempel skapandet av en scrap book, förberedelse av national night, och syftet med dessa. - Du kommer att vara på en lägergård (du kommer inte kunna turista i landet) - Du har X antal barn som du har personligt ansvar för och du kommer vara en del av en grupp på X antal personer med ansvar för det pedagogiska innehållet. - Du har ansvar för att hålla kontakt med barnens föräldrar under lägret och i samråd med föräldrarna och barnen innan lägret bestämma hur kontakten under lägret ska se ut. 3. Skriv annons. Tänk på tilltalet i annonsen och vem som attraheras av det. Försök hålla tilltalet så öppet som möjligt, ju öppnare skrivet ju fler intresserade ledare kommer ni att få. Kom ihåg att marknadsföra CISV:s syfte och inte de metoder vi använder. Vi vill locka ledare som är intresserade av CISV:s syfte och inte bara av en resa. 4. Sprid annonsen, välj era metoder Diskutera hur ni brukar sprida information och var. Lista 15 nya ställen eller sätt där ni skulle kunna sprida informationen. Fundera sedan på om dessa är en mångfald av platser, där olika målgrupper finns. Tänk gärna på motsatser till platser ni normalt annonserar eller sprider information på. 5. Gå igenom ansökningarna.

5 Ha gärna en grupp från lokalföreningen med olika funktioner (t.ex. en förälder, en gammal ledare och delegationsansvarig). Detta för att kunna plocka fram olika kvalitéer och få olika perspektiv på den sökande. Använd gärna ett anonymt förfaringssätt. Vik t.ex. undan namnet på de sökande. Det är då lättare att objektivt ta ställning till innehållet i ansökan. Välj sedan någon som verkar intresserad av målet med programmet och med CISV. Tänk också gärna på att om ni ska ha en grupp ledare (för att ni har många program) så välj gärna en grupp som är olika förebilder, har olika intressen och bakgrund och kan bidra med nya saker till lokalföreningen. Det är också viktigt att ledarna får växa genom CISV. Rekrytering av deltagare till läger 1. Kvalifikationer. Lista på kvalifikationer som en deltagare bör ha. Akta för att lista onödiga krav som gynnar vissa - Deltagarna behöver inga kvalifikationer, de är här för att utvecklas. - Förälder/föräldrar som har viss tid och engagemang till delegationsarbetet. Önskvärd kvalifikation: - Våga sova borta en eller flera nätter. Lista på kvalifikationer som inte behövs (men som vi ofta tar för givet): - Vara utåtriktad - Ha familjemedlemmar som varit/är aktiva inom CISV. 2. Aktivitetsbeskrivning. Beskriv aktiviteten/programmet så att deltagaren och föräldrarna vet vad de tar ställning till. Exempel: - Kort om programmet - Programmets längd - Förberedelser som krävs, till exempel skapandet av en scrap book, förberedelse av national night, och syftet med dessa. - Du kommer att vara på en lägergård (du kan inte turista) - Det finns många både barn och vuxna runt omkring dig, ni kommer att leva som en familj under lägret. - Du kommer att ha begränsad kontakt med din förälder/föräldrar under lägret. 3. Skriv annons, tänk på tilltal och kanaler Diskutera hur ni brukar sprida information och var. Lista 15 nya ställen eller sätt där ni skulle kunna sprida informationen. Fundera sedan på om dessa är en mångfald av platser, där olika målgrupper finns. Tänk gärna på motsatser till platser ni normalt annonserar eller sprider information på. 4. Gå igenom ansökningarna. Ofta lottar vi till barnby, det är en bra idé. Det kan dock vara vits att lotta vilka som ska få åka och vilka som inte får, men att sedan göra ett mer medvetet urval kring vilka som ska åka ihop. Sedan kan även grupperna lottas till vilket läger de får åka (detta är förstås bara möjligt om ni har flera delegationer). När ni ska sätta ihop

6 delegationer kan ni tänka på saker som vilket område/ort barnen kommer ifrån, deras inställning till CISV, om familjen varit med innan eller inte eller andra kriterier som ni finner viktiga för att ta tillvara samhällets mångfald. Workshops Nedan hittar du fyra stycken workshops som inkluderingsgruppen tagit fram. Vi hoppas de kan ett vara ett verktyg för dig när du vill diskutera inkludering med andra! Workshop 1 I CISV Sweden de senaste åren diskuterats om inkludering och vikten av detta. Begreppet har diskuterats mycket brett, vilket kan ha lett till att det varit svårt att ta det till sig inkludering och arbeta med det. det kan vara lätt att säga, både inom CISV och i samhället, att inkludering är viktigt utan att riktigt veta vad vi menar med det och vad som krävs för att vara inkluderande. Inkluderingsgruppen har i diskussion både externt och internt i CISV Sweden försökt konkritisera begreppet och kommit fram till tre olika delar av inkludering. Vi hoppas att ni med denna workshop känner att ni får kött på benen angående inkluderingsbegreppet. Därför presenterar inkluderingsgruppen stolt: Vad är inkludering? Mål A: Känslan av att inkludering inte är något abstrakt utan konkret, viktigt och enkelt S: Förmåga att urskilja de tre olika delarna av inkludering K: Kunskap om vad de tre olika delarna av inkludering innebär Övergripande plan 1. Introducera de tre olika delarna av inkludering 2. Låt gruppen bekanta sig med de olika delarna Detaljerad plan 1. Börja med att fråga gruppen varför inkludering är viktigt. Låt de komma med sina svar. Presentera de tre olika delarna av inkludering. Kom med många exempel. Låt även gruppen själva komma med exempel på inkludering eller exkludering och hur man kan jobba med detta inom varje del. Ett kort svar på frågan Vad är inkludering är enligt inkluderingsgruppen att alla kan delta på sina villkor. Men de tre olika delarna är: 1. Fyskisk tillgänglighet

7 Att faktiskt kunna delta. Att använda hjälpmedel till personer med funktionsnedsättningar för att inte funktionshindra dem. Om inte alla förstår samma språk finns det tolkar (både olika talade språk och teckenspråk). Att ha en lokal där alla kommer in och kan röra sig fritt i. (för fler exempel, se inkluderingsgruppens checklista på ) 2. Social tillgänglighet Att mötestekniken gör att alla i gruppen känner sig bekväma och värdefulla. Med möten menar vi även utbildningar, diskussioner, träffar osv. Alltså möten mellan människor. Exempelvis. Ett styrelsemöte som är fullt fysiskt tillgängligt. Alla har kunnat komma dit, alla förstår och hör vad som sägs och alla kan prata. Men det är ändå bara tre personer pratar. Vad kan detta bero på? Vad kan behöva ändras på i mötestekniken för att möjliggöra för fler personer att aktivt delta? (för tips på olika mötestekniker, se boken Mer kreativa möten. Finns att beställa på 3. Normmedvetenhet Be gruppen förklara vad en norm är. (osynlig regel som alla antas att följa) Denna del av inkludering är en attityd som vi tycker behövs för att kunna jobba med de andra två delarna. Den innebär att vara öppensinnad, att inte anta att alla tillhör normen gör att det inte blir en så big deal om någon avviker ifrån normen. Problemet ligger inte i den som avviker, utan strukturer som skapar avvikare. Exempel 1: Ni har planerat en rätt med mjölk i. En ledare eller deltagare på lägret är mjölkallergiker. Då kan ni välja att antingen se personen med allergi som problem, eller att ni har skapat ett problem genom att ha planerat en mjölkrätt. När vi har mat som alla tål skapas inga avvikare. Exempel 2: Ni har planerat aktivitet, en parmiddag med tjejer och killar, där ni förutsatt att alla är heterosexuella. Någon blir ledsen och upprörd över detta. Antingen kan ni välja att den personen är ett problem för att den avviker från heteronormen, eller att aktiviteten har skapat avvikare. För att kunna jobba med de tidigare punkterna är det viktigt att vara medveten om vad vi förutsätter att människor kan, vill och gillar. Att vara medveten om normer som finns i samhället och även i vår organisation är grundläggande för att alla ska kunna delta på så lika villkor som möjligt. 2. Be gruppen om olika exempel på: - Vad fysisk tillgänglighet är - Vad social tillgänglighet - Vad normmedvetenhet är

8 Om gruppen har exempel på exkluderande strukturer eller situationer, diskutera gärna lösningar och metoder för att vara mer inkluderande. Identifiera gärna också vilken av de tre olika inkluderingsdelarna som exemplet tillhör. Workshop 2 CISV är en organisation med många fina anor och traditioner. Många av oss känner säkert igen den fantastiska känslan av att ha deltagit i en välgenomförd och välplanerad aktivitet som vi går ifrån med nya perspektiv och kunskaper. Vi vill sedan få andra deltagare i CISV att uppleva samma sak. Ibland passar inte aktiviteten till gruppen som vi vill föra vidare vår kunskap till, då behöver vi tänka på vad målet med aktiviteten är och inte själva utförandet av aktiviteten. Därför presenterar inkluderingsgruppen stolt: Att jobba med målfokus Mål A: Vilja att använda sina nya kunskaper och färdigheter S: Förmåga att kunna identifiera vad målet med en aktivitet är Förmåga att ändra metod för att nå det uppsatta målet K: Kunskap om vad målfokus innebär Övergripande plan 1. Presentera dina mål för workshopen. 2. Introducera vad målfokuserat arbete går ut på. 3. Låt gruppen öva på egna exempel. 4. Utvärdering Detaljerad plan 1. Börja med att presentera dina mål för workshopen. (Vi har nedan skrivit exempel på vad målen skulle kunna vara, lägg gärna till, ändra eller ta bort som det känns bra för dig) Attidudes: Detta måste vi använda för att vårt projekt ska bli ännu fetare och för att vi ska ha det roligare ihop! Viljan att använda sina nya kunskaper och färdigheter Knowledge: Förmåga att kunna identifiera vad målet med en aktivitet är. Förmåga att ändra metod för att nå det uppsatta målet. Skills: Veta hur vi praktiskt skall kunna använda oss av våra nya kunskaper i vårt projekt och planeringen av det. Kunskap om vad målfokus innebär. 2. Berätta om inkludergrupens exempel på målfokuserat arbete. Du får självklart ta en annan historia som känns närmare dig men som har samma poäng.

9 När inkluderingsgruppen hösten 2008 skulle bestämma tid för kommittémöte satte vi oss alla ner med våra fulla kalendrar för att bestämma en passande helg. Dock var det en av oss som jobbade alla helger och kunde därför inte vara med. Vi sa, nähä, då får väl vi andra träffas utan dig och hittade en bra helg. Men sedan var det någon som kom på måste vi ha mötet på en helg?. Vi andra insåg då att vi alla har möjlighet att träffas under veckodagar och att det faktiskt inte är tvång på att ha möte en helg. Vårt mål var att träffas ostört under tre dagar. Vi ändrade metoden från att ses en helg till att ses under tre veckodagar. Just detta är något som inkluderingsgruppen anser vara en av de enklaste och viktigaste sätten att vara inkluderande i vår verksamhet. Vad är målet? Hur uppnår vi det? Detta gäller allt från styrelsemöte, mosaikprojekt, internationella läger, praktisk planering av matinköp och val av lokal. 3. Låt gruppen själv komma på vad målet är för olika aktiviteter. Här är två exempel för gruppen att öva på (anpassa gärna exemplen efter gruppen och vad den ska genomföra) Exempel 1. Ni har planerat att spela fotboll på ett läger men tre av er har stukade fötter. Vad är målet? Exempelvis ha kul, samarbeta, få frisk luft, röra på oss Hur uppnår vi det? En samarbetsövning utomhus där alla inte behöver springa. Exempel 2. Ni har ett mosaikprojekt där ni gör en studiecirkel om mänskliga rättigheter. Ni har valt att läsa Nelson Mandelas bok men flera av deltagarna har grav dyslexi och kan inte läsa. Vad är målet? Här är ett exempel på vad målen med den påhittade studiecirkeln kan vara. Du kan låta gruppen själv bestämma målen. Attitudes: en vilja att sprida information om de mänskliga rättigheterna Knowledge: Vilka de mänskliga rättigheterna är, hur det känns när de inte följs Skills: att kunna koppla rättigheterna till det vardagliga livet i staden Hur uppnår vi det?

10 Dela upp gruppen i två grupper och låt dem brainstorma på frågan hur uppnår vi det, uppmuntra dem att komma på så många metoder som möjligt. Låt sedan de två grupperna mötas i en battle där den grupp som kommit på flest metoder. 4. Utvärdera Du kan såklart utvärdera hur du vill. Ett tips är att helt enkelt fråga gruppen om de känner att de har uppnått målen med "att jobba med målfokus"-sessionen, som du presenterade i början av sessionen. Attidudes: Detta måste vi använda för att vårt projekt ska bli ännu fetare och för att vi ska ha det roligare ihop! Viljan att använda sina nya kunskaper och färdigheter. Känner ni så? Skills: Förmåga att kunna identifiera vad målet med en aktivitet är. Förmåga att ändra metod för att nå det uppsatta målet. Känner ni att ni kan det? Knowledge: Veta hur vi praktiskt skall kunna använda oss av våra nya kunskaper i vårt projekt och planeringen av det. Kunskap om vad målfokus innebär. Be deltagarna sammanfatta med egna ord: vad innebär målfokus? Workshop 3 Normer är osynliga regler som styr vårt samhälle och berättar hur vi ska vara, vad vi ska göra och vad vi ska gilla. Detta gör att människor som inte är, gör eller gillar det som normen säger blir avvikare. Konsekvenser på detta kan vara t.ex. utanförskap, diskriminering, mobbing osv. Det kan också leda till att människor medvetet eller omedvetet är, gör eller gillar saker bara för att följa normen. En norm är oftast osynlig tills vi synliggör den, genom att t.ex. prata om den. Därför presenterar inkluderingsgruppen stolt: Att jobba med normfokus Mål A: Viljan att se strkturer som problem, inte människor. Viljan att se alla människor som lika värda S: Förmåga att kunna se de normer och strukturer som skapar exkludering. K: Kunskap om vad normfokus innebär. Kunskap om skillnaden mellan normfokus och tolerans. Övergripande plan 1. Diskutera med gruppen vad tolerans betyder för dem.

11 2. Genomför övningen jag tolererar dig från metodmaterialet BRYT. 3. Presentera vad det innebär att jobba med normfokus. 4. Låt gruppen diskutera andra normer. 5. Utvärdering Detaljerad plan 1.Diskutera kort med gruppen vad ordet tolerans betyder för dem. 2. Genomför övningen jag tolererar dig från metodmaterialet BRYT[1]. Steg 1: Be deltagarna gå ihop två och två. Person A ska nu kommentera sådant som är synligt hos person B utan att lägga en värdering i det. Alltså ska A EJ säga fin skjorta eller snygga skor, utan bara konstatera yttre detaljer."du har bruna skor", "Du har en skjorta" Steg 2: Person A ska nu säga att hon/han tolererar detta. Ex. Du har glasøgon. Jag tolererar det." Person B ska efter varje påstående tacka. Byt roller. Steg 3: Efter att paren bytt roller ska A välja något av påståendena och utveckla detta. Hon/han understryker nu att B är bra»trots detta«, att det»inte gör någonting«. A är så välvillig som hon/han bara kan. B fortsätter att säga»tack«. Byt återigen roller inom paren. Bryt parövningen efter en stund och samtala i helgrupp om hur det var och kändes. "Du har bruna skor och jag har inga problem med det. Jag tolererar det verkligen." Se upp! Den här övningen kan leda till starka reaktioner och det är viktigt att genomföra den fullt ut och se till att reda ut eventuella konflikter och känslor som kommer fram. Övningen kan även göras i mingelform. Det betyder att deltagarna istället går runt i rummet och kommenterar sådant som är synligt hos varandra. Detta innebär också att två personer tillsammans kan tolerera en tredje. Steg 4: Låt alla säga något om övningen och hur det känns att tolerera och att bli tolererad. Diskutera vilka grupper av människor som tolererar och vilka som blir tolererade. Diskutera återigen ordet tolerans och hur gruppen nu ställer sig till det. Har de ändrat uppfattning kring ordet tolerans? 3. Att jobba med normfokus

12 Om vi säger att på våra läger kan det finnas homosexuella och det måste vi tolerera, vad gör vi då? Jo, för det första pekar vi ut homosexuella som en grupp. Dessutom pratar vi i termer om vi och dom. På det säger vi att det inte finns några homosexuella i rummet, vi antar alltså att alla som är i rummet är heterosexuella. Genom att säga att homosexuella är okej förutsätter vi att en del inte tycker det. De som tidigare inte såg olika sexualiteter som ett problem kanske börjar göra det nu, i och med vårt påstående. Vi säger också att vi heterosexuella har ett maktläge över homosexuella, då vi har tagit oss friheten att tolerera någon annan. Hur kan vi istället diskutera sexualitet på t.ex. läger? Istället för att problemet ska ligga hos de som bryter mot normen, alltså de som avviker från det som anses normalt, menar vi att problemet är just den trånga normen. Vi kan ifrågasätta den starka heteronormen i CISV. Varför tas det för givet att alla är heterosexuella tills de säger att de har en annan sexuell läggning? Varför ska andra sexuella läggningar än hetero behöva blir tolererade och godkända? Vad spelar det för roll vad folk har för sexuell läggning? Om vi istället diskuterar sådana frågor, alltså fokuserar på normen, är det betydligt mindre risk att någon känner sig utpekad. Det är inte heller alls lika stor risk att någon kränker en annan. Om man diskuterar t.ex. heteronormen diskuterar man en struktur och inte en person, detta gör också att man undviker att kränka någon. 4. Låt gruppen diskutera andra normer. Hur de tar sig i uttryck och vilka konsekvenser de kan få? Normer kan leda till att människor medvetet eller omedvetet är, gör eller gillar saker bara för att följa normen. När begränsades du senast av en norm? 5. Utvärdering Fråga gruppen: Hur kan ni använda er av era nya kunskaper? Vad bör man tänka på kring normer när man befinner i t.ex. en ny grupp? [1]http://rfslungdom.se/bryt-andra-upplagan

13 Workshop 4 CISV är en fredsutbildningsorganisation. Det som är fredsutbildning ska ha mål och passa in i något av de fyra områdena, mänskliga rättigheter, hållbar utveckling, konflikthantering eller mångfald. Det är alltså detta vi ska rekrytera till. Om vi ska ha medlemmar till föreningen måste det finnas en verksamhet. Det är inte rekryteringen som är målet, utan fredsutbildning. Att ha fler aktiva medlemmar är en metod för att nå målet. Därför presenterar inkluderingsgruppen stolt: Rekrytera för fredsutbildning, mångfald som metod för rekrytering Mål A: Vilja att rekrytera på ett nytt sätt S: Förmåga att göra en rekryteringsplan K: Kunskap om varför målfokus är viktigt vid rekrytering Övergripande plan 1. Läs exemplet från blatteförmedlingen 2. Diskutera frågorna Detaljerad plan Läs ett exempel på misslyckad som Ivan Daza från berättat. En organisation i USA insåg att väldigt stor del av landets befolkning är spansktalande men att nästan ingen i deras organisation var det. De ville att organisationen skulle spegla samhället och startade en stor kampanj där de tryckte upp broschyrer på spanska och informerade om organisationen i områden där det bor många spansktalande. De fick till slut många nya spansktalande medlemmar. Härligt! Eller? Problemet var att de inte hade funderat över varför de ville ha dessa nya medlemmar till organisationen. De hade inte ändrat någon av sin verksamhet som fortfarande var uteslutande på engelska. De hade inte heller bjudit in tolkar. Hur tror ni att det gick? De behöll inte sina nyvärvade medlemmar som inte ens förstod vad som sades på mötena De hade alltså inte funderat över vad målet med rekryteringen var, eller vad personerna rekryterade till för verksamhet. De var inte heller inkluderande när de nya medlemmarna väl var på plats. Ta nu en fråga nedanför i taget och diskutera de kommentarer som finns skriva under. Utmana er själva att utveckla ert projekt! Vad för verksamhet rekryterar vi till? CISV är en fredsutbildningsorganisation. Det som är fredsutbildning ska ha mål och passa in i något av de fyra områdena, mänskliga rättigheter, hållbar utveckling, konflikthantering eller mångfald. Det är alltså detta vi ska rekrytera till. Om vi ska ha medlemmar till föreningen måste det finnas en verksamhet. Det är inte rekryteringen som är målet, utan fredsutbildning. Att ha fler aktiva medlemmar är en metod för att nå målet.

14 Exempelvis, om jag vill börja spela gitarr och anmäler mig till en kurs vill jag ju främst lära känna instrumentet, inte de andra deltagarna i kursen. Att göra en gruppaktivitet (exempelvis baka bullar) är kanske en metod för att gruppen ska bli mer avslappnad och kunna lära sig instrumentet lättare, men det får inte bli bullbaket som den huvudsakliga verksamheten. Då kommer jag ju sluta på kursen eftersom jag inte lär mig någon gitarr. Samma sak är det med CISV. Det kan lätt bli att vi mest hänger och vill ha fler medlemmar att ha kul med. Men vi bör vara ärliga med vad vår verksamhet ska vara, nämligen fredsutbildning. Det är det vi ska locka till. Sen att vi lär känna nya vänner är ju ett stort stort plus, men det kan inte vara målet. I så fall finns det andra föreningar man kan göra det i. Så var tydliga med vad målet med ert projekt är. Behöver vi kompetens som inte finns inom vår förening? Samma gäller här, det är viktigt att tänka igenom vad målet med att samarbeta med andra föreningar är. Innan ni väljer eventuell samarbetspartner, ha då en projektplan uttänkt så ni vet vad ni inbjuder till. Se därefter utifrån era behov. Behöver vi någon som har vana av att anordna föreläsningar? Jobba normkritiskt? Är expert på någon av de fyra delarna av fredsutbildning? Låt detta styra valet av samarbetspartner istället för vilken förening ni redan känner folk i. Om ni bjuder in till en tydlig projektidé och är inkluderande kommer säkert föreningar där ni inte känner folk också vara intresserade. Vi vet ju att CISV är en fett bra fredsutbildnande organisation, klart att folk vill sammarbeta med oss! Fortsätt med resten av punkterna på rekryteringsmallen. Lycka till med det fortsatta inkluderingsarbetet! Mars 2011, Cecilia Elmqvist, Stockholm Freja Lina Huhle, Oslo Lisa Nissen, Malmö Frida Nilsson, Lund

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

För inkludering och utveckling i den interna och externa verksamheten

För inkludering och utveckling i den interna och externa verksamheten För inkludering och utveckling i den interna och externa verksamheten Vem och vad? Arbetat i 13 år som gymnasielärare (Sh + Drama) Sexualupplysare för RFSU Jobbat med likabehandlingsfrågor sedan 2007 Utbildare,

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Uppgiften är uppdelad i 7 skriftliga delar, där varje del sträcker sig från 1 2 till 1 sida, skriftstorlek 12.

Uppgiften är uppdelad i 7 skriftliga delar, där varje del sträcker sig från 1 2 till 1 sida, skriftstorlek 12. Skapa en fiktiv person Du har nu jobbat i flera veckor med att bekanta dig med olika termer i språksociologin, samt diskuterat hur de kan användas. Nu är det dags att skapa en person utifrån din egen fantasi

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Se bilaga Upplägg för dagen Värdegrund och arbetsplatskultur Uppdraget genomförs på plats i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal.

Se bilaga Upplägg för dagen Värdegrund och arbetsplatskultur Uppdraget genomförs på plats i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal. KRAVSPECIFIKATION Uppdrag och syfte: Anbudet gäller det tredje utbildningstillfället i KOMPETENSNAVET utvecklingsprogram. Syftet med föreläsningen är att deltagarna ska få kunskap om kopplingen mellan

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Välkomna! www.ljk.se

Välkomna! www.ljk.se Välkomna! www.ljk.se Loredana Jelmini Varumärke Identitet så som ni när, med styrkor och svagheter Image bilden av er, den ägs av gästen och är alltid utifrån dennes perspektiv och således alltid sann

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar?

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar? 5. O r g a n i s a t i o n e n s o m 40 Att kvalitetssäkra Att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen är ett viktigt steg i arbetet mot diskriminering, men för att få ett helhetsperspektiv måste flera aspekter

Läs mer

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Bakgrund Homosexuella, bisexuella och transpersoner löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen. Många personer

Läs mer

Förskolan Bullerbyns plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Bullerbyns plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Förskolan Bullerbyns plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk!

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk! Vårt idéprogram Vi tror på alla människors lika och unika värde. Alla har rätt till delaktighet på lika villkor. Vår organisation erbjuder mötesplatser, sprider kunskap och driver på utvecklingen mot ett

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Bilaga D: Ledarguiden

Bilaga D: Ledarguiden Bilaga D: Ledarguiden Ledarguiden 2014-09-02 2 (7) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Shogun Halmstads värderingar... 4 2.1. I vår förening ska vi lära barn och ungdomar att ta hänsyn till

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Intern impelmentering

Intern impelmentering Intern impelmentering sid 1 Hur kliver vi vinnande in i morgondagen? Vi tror det kan vara en framkomlig väg att tänka basutbud som grundefundament och istället för att diskutera en mängd mindre produkter

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2015/2016 Datum: Oktober 2015 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Arbetslagen på. Förskolechef. Vår vision På vår förskola

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll 1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över

Läs mer

Förskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun PLAN 2015-06-02 Dnr KS14-325-000 Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun 2015-2018 Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Likabehandlingsplan. Furuhalls förskola

Likabehandlingsplan. Furuhalls förskola Likabehandlingsplan Furuhalls förskola Innehållsförteckning Styrdokument 3 Furuhalls förskolas likabehandlingsplan..4 Definitioner 4 Mål 5 Syfte.5 Åtgärder 5 Till dig som förälder!...6 Förebyggande arbete.7

Läs mer

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald Biblioteken på Gotland Handlingsplan för mångfald 2016-02-05 1 Visionsmål, bibliotekslagen och Region Gotlands likabehandlingspolicy Biblioteken på Gotland är angelägna och tillgängliga för alla. De bidrar

Läs mer

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna STARTA SCOUTKÅR Så här startar du en lokalförening i Scouterna 2016 Hej! Vad roligt att just du är nyfiken på Scouterna! I det här materialet hittar du information om vad Scouterna är och vilka möjligheter

Läs mer

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande Ett steg fram Vilka möjligheter du har till jobb, bostad och utbildning varierar mycket beroende på exempelvis din hudfärg, kön och sexualitet, vilken klass du kommer ifrån och vilken funktionsförmåga

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

RFSL Stockholms fritidsverksamhet EGALIA söker en VOLONTÄR som ledare, med start 26 augusti och tillsvidare.

RFSL Stockholms fritidsverksamhet EGALIA söker en VOLONTÄR som ledare, med start 26 augusti och tillsvidare. RFSL Stockholms fritidsverksamhet EGALIA söker en VOLONTÄR som ledare, med start 26 augusti och tillsvidare. Vilka är vi? RFSL Stockholm tillhör Riksförbundet för homosexuella, bisexuella, transpersoner

Läs mer

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald REKRYTERA MERA Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald Etnisk mångfald inom arbetslivet Etnisk mångfald utgörs av människor med olika etnicitet. Det är inte olikheterna i sig utan samspelet

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Dellens förskola Upprättad Januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Skarsjö förskola. Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017

Skarsjö förskola. Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017 Skarsjö förskola Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017 Vision Vårt viktigaste uppdrag är att värna om människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Där alla

Läs mer

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Som ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i scoutkåren prioriteras

Läs mer

Frågeförklaringar till KEKS Mötesplatsenkät

Frågeförklaringar till KEKS Mötesplatsenkät Frågeförklaringar till KEKS Mötesplatsenkät Hej! Din mötesplats är med i KEKS, ett nätverk där vi tillsammans samarbetar för att göra verksamheten bättre, bland annat genom att genomföra denna Mötesplatsenkät.

Läs mer

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Sammanställning av kursvärdering Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner 15 HP, 2015 Cemus kurser har tillkommit på studentintiativ och leds av studenter. Kursutvärderingen är ett viktigt

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Skogstorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogstorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skogstorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe

Läs mer

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Linn Sölvestad Johan Lindström Vår vision På vår förskola ska

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2016-04-29 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Ragvald En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

Bergsvikens förskoleområdes plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Bergsvikens förskoleområdes plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Bergsvikens förskoleområdes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Mångfald. ett redskap för utveckling. Ett material från projektet Lika och inkluderad

Mångfald. ett redskap för utveckling. Ett material från projektet Lika och inkluderad Mångfald ett redskap för utveckling Ett material från projektet Lika och inkluderad Mångfald ett redskap för utveckling kan laddas ner från Handikappförbundens hemsida www.handikappförbunden.se Det kan

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Futebol dá força Åland

Futebol dá força Åland Futebol dá força Åland Varför? Med växande psykisk ohälsa bland unga tjejer, ätstörningar, sexuella övergrepp och våld, höga krav på prestation, integrationsproblematik, en icke jämställd fördelning av

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Sarianne Segersten och Titti Karlsson Förskolechef Lejla Sultanic Vår vision Arbetet

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min)

Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min) Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min) 1 Gå igenom agenda Var tydlig med praktikaliteter (toaletter, lokal för fika etc.) (2 min) 2 Gå igenom kursens utgångspunkter med

Läs mer

Gårdby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gårdby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Gårdby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola

Läs mer

Förberedelse: Planera, planera, planera

Förberedelse: Planera, planera, planera Förberedelse: Planera, planera, planera En av de viktigaste beståndsdelarna i en lyckad rekrytering är planering. Planera i god tid, gärna på våren så att det inte blir stressigt på hösten precis innan

Läs mer

Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vesslans förskola Upprättad Januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Inspirationsföreläsning om normkritik

Inspirationsföreläsning om normkritik Förutsättningar för ett normkritiskt arbete: Inspirationsföreläsning om normkritik En vilja att förändra verksamheten och sig själv Gemensam teoretisk och praktisk kunskapsgrund Konkreta mål och arbetsmetoder

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

NORMKRITISK SKOLA. Sexualitet och identitet är en del av skolans helhet. Fyra principer i din undervisning

NORMKRITISK SKOLA. Sexualitet och identitet är en del av skolans helhet. Fyra principer i din undervisning NORMKRITISK SKOLA Alla våra 29 filmer och vårt metodmaterial, är baserat på vad styrdokumenten föreskriver i det ämne som du undervisar i. Poängen är att göra det enklare och roligare för dig och dina

Läs mer

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Musik Förskolan Fridhemsgatan 11 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Vår vision: Vår målsättning är att med barnen i fokus erbjuda en trygg, lustfylld och lärorik verksamhet. För

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer