Vart är Europeiska Unionens försvarspolitik på väg? En analys av unionens ännu uteblivna gemensamma försvarspolitik och försvar
|
|
- Oskar Sundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kandidatuppsats Vart är Europeiska Unionens försvarspolitik på väg? En analys av unionens ännu uteblivna gemensamma försvarspolitik och försvar Författare: Gustav Arfvén Handledare: Anders Persson Termin: HT15 Ämne: Statsvetenskap Nivå: Kandidatuppsats Kurskod: 2SK300
2 Abstract Before this study was conducted, there was a research gap in the current field of international relations. The purpose of this study was to examine why the EU has not established a common defence policy and a common defence. In order to address this, a theoretical framework based on realism and liberalism was created. Taken together, this study thus filled that gap and provided new insight on EU s defence policy. The method that was used to conduct the research was a case study and the material consisted of the Treaty of Lisbon, EU key documents, as well as numerous of theoretical works concerning realism and liberalism. The study is of an explaining nature and the analysis seeks to explain the research question by testing it on the theoretical framework. The study concludes that the theoretical framework is able to explain the research question. Both realism and liberalism contributed with significant insight on why the EU has not established a common defence policy and a common defence. The main result shows that realism answers the research question by pointing out the role that member states play, and that liberalism, in contrast, points at the role EU as a unitary institution plays. Key Words EU, Defence Policy, Common Defence, Security, Realism, Liberalism, Soft Power, Hard Power, Rational Choice, Historical Institutionalism i
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND 1.2 FORSKNINGSPROBLEM 1.3 SYFTE 2. FORSKNINGSDESIGN METOD 2.2 TEORIPRÖVNING 2.2 EMPIRISKT MATERIAL 2.3 AVGRÄNSNINGAR 2.4 DISPOSITION 3. TIDIGARE FORSKNING EU:s FÖRSVARSPOLITIK 3.2 EU:s FÖRSVARSPOLITIK I RELATION TILL REALISMEN OCH LIBERALISMEN 4. TEORETISKT RAMVERK REALISMENS FILOSOFISK GRUNDER MODERN REALISM HARD POWER RATIONAL CHOICE 4.2 LIBERALISMENS FILOSOFISKA GRUNDER MODERN LIBERALISM SOFT POWER HISTORISK INSTITUTIONALISM 4.3 OPERATIONALISERING 5. ANALYS & RESULTATREDOVISNING LIBERALISMEN & EMPIRISKT MATERIAL SOFT POWER HISTORISK INSTITUTIONALISM 5.2 REALISMEN & EMPIRISKT MATERIAL HARD POWER RATIONAL CHOICE 6. SLUTSATSER EMPIRISKA SLUTSATSER 6.2 TEORETISKA SLUTSATSER 6.3 METODOLOGISKA SLUTSATSER 6.4 FRAMTIDA FORSKNING 6.5 POLICY- RELEVANS 7 REFERENSLISTA
4 FÖRKORTNINGAR EDA EG ESFP EU GSFP GUSP NATO VEU European Defence Agency Europeiska Gemenskaperna Europeiska Säkerhets- och Försvarspolitiken Europeiska Unionen Gemensamma Säkerhets- & Försvarspolitiken Gemensamma Utrikes- & Säkerhetspolitiken North Atlantic Treaty Organisation Västeuropeiska Unionen 2
5 1. Inledning EU kommissionens ordförande, Jean Claude Juncker, argumenterade i The Guardian under 2015 för vikten av ett gemensamt europeiskt försvar. Juncker hävdade att inrättandet av detta skulle adressera den till synes underskattade gemensamma försvarspolitiken och således stärka bilden av EU som en internationell kraft (Juncker 2015). År 2007 tecknades Lissabonfördraget där ESFP omformulerades till GSFP (Gemensamma säkerhets- & försvarspolitiken). I praktiken innebar detta en fokusförflyttning till att belysa vikten av EU som ett enhetligt organ i allmänhet, och det gemensamma med försvarspolitiken i synnerhet. Vidare preciserades det att EU skall upprätta en gemensam försvarspolitik och ett gemensamt försvar, dock utan tidsram för när upprättandet skall äga rum. Förtydligandet och preciserandet av denna politiskt kontroversiella fråga bör ha genererat en starkare legitimitet för unionen då det i tidigare fördrags utformning endast nämns att unionen på sikt ska upprätta en gemensam försvarspolitik som sedermera kan leda till ett gemensamt försvar. Med andra ord har detta politikområde blivit snävare och fått en mer specifik agenda för att på ett effektivare sätt möta unionens mål och utmaningar (Lissabonfördraget Art 42, 2). Problematiken är dock att denna skrivelse ännu inte har realiserats. Implementeringen av en gemensam försvarspolitik och ett gemensamt försvar har följaktligen uteblivit. Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv väcker detta givetvis frågetecken gällande unionens egentliga mål och framtidsplaner. Med ansats i detta formuleras således det övergripande forskningsproblemet på följande sätt: vart är den europeiska försvarspolitiken på väg? Forskningsproblemet är intressant eftersom det belyser frågan om legitimitet för EU som organisation, samt ifrågasätter organisationens egentliga målsättningar för den gällande politiken. I generella drag är studiens angreppssätt uppenbarligen ett problem värt att adressera då samtiden inbegriper säkerhetspolitiska utmaningar som kräver kloka lösningar och en konsekvent försvars- och säkerhetspolitik. EU som global aktör har en legitimitet och trovärdighet att försvara, vilket kan ifrågasättas genom studiens utgångspunkt. 3
6 För att besvara forskningsproblemet kommer studien ta ansats i ett teoretiskt ramverk baserat på liberalismen och realismen. I specifika termer kommer inriktningarna soft power & historisk institutionalism inom liberalismen, samt hard power & rational choice inom realismen, ge sina respektive svar till den givna forskningsfrågan. En liknande studie har inte genomförts tidigare och förhoppning är att detta ramverk kan bidra med insikt i, och förståelse för, vart utvecklingen är på väg och varför utvecklingen tar en viss riktning. Syftet är alltså följaktligen att fylla en forskningslucka i det rådande forskningsläget. 1.2 Syfte Syftet är att belysa en rådande forskningslucka gällande EU:s försvarspolitik. Detta genom att efterfråga varför det inte har upprättats en gemensam försvarspolitik samt ett gemensamt försvar (Lissabonfördraget Art 42). För att besvara syftet kommer studien analysera primärkällor i form av specifika EU-fördrag och tankesmedjan defence matters från 2013 som sammanställt EU:s nyckeldokument, såväl som sekundärkällor i form av tidigare skrivelser om ämnet. I centrum för analysen återfinns ett teoretiskt ramverk vars grund utgörs av liberalismen och realismen. 1.3 Frågeställningar Varför har det inte upprättats någon gemensam försvarspolitik och ett gemensamt försvar? Hur förklarar Liberalismen detta uteblivande? Hur förklarar Realismen detta uteblivande? 2. Forskningsdesign 2.1 Metod I denna studie kommer en teoriprövande fallstudie att tillämpas. I specifika termer syftar studien till att pröva det teoretiska ramverket på det empiriska materialet. Som ovan beskrivet består detta empiriska underlag av primärkällorna Lissabonfördraget och EU:s nyckeldokument som tankesmedjan Defence matters har sammanställt, samt sekundärkällor i form av tidigare forskning. Det teoretiska ramverket appliceras på materialet för att finna förklaringar till det övergripande forskningsproblemet i allmänhet, och de specifika frågeställningarna i synnerhet (Esaiasson mfl. 2012:40). 4
7 Fallstudier lämpar sig i generella drag bäst för forskning där frågor så som hur eller varför formleras. Detta då forskaren har kontroll över situationen som skall studeras och fokuspunkten är aktuella skeenden i ett konkret sammanhang (Yin 2006:17). Med annat ordalag är det alltså en och samma kontext som skall undersökas, vilket i detta fall är den europeiska försvarspolitiken (Esaiasson mfl. 2012:109). Med detta i beaktning återfinns skäliga argument till valet av en fallstudie som metod. Då den specifika forskningsfråga är en varför -fråga och forskningsområdet består av en och samma kontext är en fallstudie den metod som lämpar sig bäst för studiens syfte. Varför - frågor anses i generella drag mer komplicerade och kräver förklaringsmodeller, vilket denna studie har genom det teoretiska ramverket. Även då valet av metod må vara korrekt i detta fall finns det emellertid en del kritiska invändningar till fallstudier i allmänhet, såväl som ofrånkomliga negativa aspekter i synnerhet (Yin 2006:27). Robert K. Yin menar att det finns en uppfattning att metoden endast kan generera explorativa faktorer utan att bemästra förklarande faktorer. Detta påstående avfärdas dock med ansats i det välkända och klassiska verket Essence of Decision: Explaining the Cuban Missile Crisis genom argumentationen kring hur väl denna enskilda fallstudie bidrar med förklarande faktorer till ett specifikt forskningsproblem. Som många andra metoder kan en fallstudie alltså genomföras på ett deskriptivt, explorativt så väl som förklarande sätt (Yin 2006:19-20). Gällande specifika för- & nackdelar för fallstudien redogör Martyn Denscombe väl för dessa i verket Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Den huvudsakliga fördelen är att forskaren tillåts gå på djupet i komplicerade sociala situationer. Med andra ord ges en möjlighet att utforska förhållanden och sociala processer på djupare plan där analysen är holistisk. Vidare medför även fallstudien forskaren möjlighet att använda flera olika metoder för att tillgodose en komplicerad verklighet (Denscombe 2006:71). I den aktuella studiens fall är syftet att undersöka en komplicerad kontext där det krävs ett djupdyk i det sociala sammanhanget för att finna resultat. Med andra ord kommer en av det huvudsakliga fördelarna att appliceras. De negativa egenskaperna fallstudien besitter är bland annat frågan om trovärdighet i de generaliseringar som utgör resultatet. Metoden producerar alltså tolkande resultat snarare än mätbara resultat. En ytterligare svårighet är definierandet av gränserna för studien (Denscombe 2006:72). I relation till denna studie är avsikten att vara noggrann i 5
8 analyserande av materialet för att uppnå trovärdiga generaliseringar. Det utvalda teoretiska ramverket som ligger till grund för analysen är noggrant utvald för att generera legitima resultat. Det är en omöjlighet att undgå den tolkande aspekten då studiens syfte inte kan genomföras med hjälp av mätbara metoder. I definierandet av gränserna är förhoppningen att de avgränsningar som redogörs för i nästkommande kapitel skall vara tillfredställande och tillräckligt specifika. De flesta framgångsrika fallstudierna har enligt Alexander L. George & Andrew Bennett arbetat med en väldefinierad och välavgränsad underklass till det generella fenomenet studien ämnar att undersöka (George & Bennett 2005:77). 2.2 Teoriprövning Det specifika valet av teoriprövning grundar sig på själva syftet med studien. Som bekant är detta att undersöka vart den europeiska försvarspolitiken är på väg genom att pröva kontexten på det teoretiska ramverket. I centrum för studien står det teoretiska ramverket och det är således det som skall förklara vad studien undersöker, och inte tvärtom. Uttryckt annorlunda står de specifika teorierna i centrum och kontexten, dvs. materialet, är det som ska undersökas (Esaiasson mfl. 2012:159). Målet är inte att på något sätt motbevisa en specifik teori, utan snarare undersöka huruvida konkurrerande teorier kan ha förklarande krafter till det specifika forskningsproblemet (George & Bennett 2005:115). Ett problem att ha i beaktning när det gäller teoriprövande studier är teoriernas förklaringskraft av fallet. Om dessa fallerar i att förklara det aktuella forskningsproblemet är svårt att avgöra om detta endast gäller det aktuella fallet, alla liknande fall, eller alla fall i över huvud taget. Teorierna ska med andra ord passa in i sammanhanget (George & Bennett 2005: ). Den aktuella studien har ett teoretiskt ramverk bestående av de övergripande teorierna liberalismen och realismen. Då dessa är erkända för analyserandet av internationell politik anses dessa som väl anpassade till sammanhanget. Eftersom ambitionen är att finna meningen med det som skall undersökas, anses sammanfattningsvis den valda metoden bäst lämpad då de utvalda teorierna kommer att bidra med förståelse för varför verkligheten är beskaffad som den är och således besvara forskningsproblemet i allmänhet, och den specifika forskningsfrågan i synnerhet. Applicerandet av en kvantitativ modell hade förmodligen varit svår att genomföra då syftet inte är att mäta något kvantitativt, utan snarare att förstå innebörden av en 6
9 skrivelse. Av det som i tidigare stycken resonerats kring, är det specifika valet av en teoriprövande fallstudie rimligen inte uteslutande den enda fungerande kvalitativa metoden, men däremot den bäst lämpade. Det teoretiska ramverket består av följande inriktningar: realismens hard power och rational choice, samt liberalismens soft power och historisk institutionalism. Valet av teorier grundar sig delvis på dess kompletterande grad av förklaringskraft, och delvis på dess skilda uppfattningar om hur den internationella säkerhetspolitiken är beskaffad. Operationaliseringen av teorierna kommer att genomföras genom applicerandet av respektive inriktning på det givna empiriska materialet. Det är författarens övertygelse att studien, genom teoriprövning, kommer generera en kompletterande förklaring till forskningsproblemet i allmänhet och de specifika frågeställningarna i synnerhet. 2.3 Empiriskt Material Det empiriska materialet består av primärkällor i form av relevanta utdrag ur Lissabonfördraget och tankesmedjan Defence Matters från 2013 som sammanställt EU:s nyckeldokument. Relevanta utdrag syftar här till de delar av Lissabonfördraget och EU:s nyckeldokument som behandlar frågan om den gemensamma försvarspolitiken. Valet av ett relativt snävt urval av material grundar sig på den säkerhet som uppnås med ett mindre urval. I detta specifika fall kan valet av Lissabonfördraget och EU:s nyckeldokument motiveras genom dess innehållsliga relevans och centralitet för studiens syfte (Esaiasson mfl. 2012:220). I applicerandet av den historiska institutionalismen kommer även relevant material från Maastrichtfördraget, Amsterdamfördraget samt Europeiska kol- och stålunionen att bearbetas. Detta för att undersöka den historiska aspekten av sammanhanget. Det är synnerligen betydelsefullt att det empiriska materialet har en hög resultatvaliditet. Detta uppnås genom två krav. Först och främst måste begreppsvaliditeten vara hög, vilket innebär att studien mäter det den avser. För det andra måste reliabiliteten vara hög, vilket innebär att studien exkluderar slumpmässiga eller osystematiska fel (Esaiasson mfl. 2012:63). Gällande begreppsvaliditeten appliceras i studien två inriktningar inom liberalismen respektive realismen. Liberalismen och realismen tillhör de främsta teorierna för analyserandet av internationell politik, och eftersom studien ämnar att undersöka EU:s säkerhetspolitik bör slutsatsen rimligtvis vara att studien 7
10 innehar hög begreppsvaliditet. Som tidigare nämnts är detta en fallstudie där avsikten är att studera en och samma kontext. Med detta sagt kommer studien förhålla sig till detta och därmed förhindra eventuella fel vid den empiriska materialinsamlingen. Med reliabiliteten finns det dock givetvis alltid en problematik med tolkning, vilket i detta fall blir påtagligt eftersom syftet är att prova ett teoretisk ramverk på en specifik kontext. Förhoppning är dock att studiens resultat kommer att spegla en god reliabilitet och att helheten resulterar i en god resultatvaliditet. 2.4 Avgränsningar Materialet är avgränsat till relevanta delar ur Lissabonfördraget som beskriver den gemensamma försvarspolitiken och ett gemensamt försvaret. Därtill kommer även relevanta utdrag ur EU:s nyckeldokument baserat på tankesmedjan Defence Matters från 2013 att behandlas. För studiens specifika syfte är detta väl avgränsat och tillräckligt för att bidra med förståelse och resultat. Materialet kunde visserligen utökats till att inkludera Lissabonfördraget i större omfattning, tidigare fördrag, eller tidigare nyckeldokument, men då kontexten gäller samtiden och ett snävt materialval bidrar till bättre generaliseringar föll valet på dessa specifika primärkällor. Gällande det teoretiska ramverket föll valet på de specifika teorierna och dess respektive inriktningar då de uppskattningsvis har starkast förklaringskraft till forskningsproblemet. Liberalismens hard power och realismens soft power står i direkt motsättning till varandra, vilket gör det intressant att jämföra dessa inriktningar genom att pröva dem på materialet. Vidare har liberalismens historiska institutionalism och realismens rational choice inte samma kontrasterande utgångspunkter, men de skiljer sig åt i grunden för analys av politiskt beslutsfattande, vilket också gör det intressant att se hur dessa förhåller sig till det givna materialet. 2.5 Disposition Det inledande avsnittet behandlar bakgrunden till studiens problemformulering, syftet och de specifika frågeställningarna. I avsnitt två redogörs studiens operationalisering, dvs. forskningsdesign, metod och material. Litteraturöversikten, dvs. tidigare forskning av relevans återfinns i avsnitt tre. Avsnitt fyra behandlar det teoretiska ramverket, vilket består av liberalismens soft power och historisk institutionalism, samt realismens hard 8
11 power och rational choice. I avsnitt fyra återfinns analysen och avsnitt fem behandlar slutligen det centrala resultatet och slutsatserna. 3.0 Tidigare forskning Akademin erbjuder ett brett spektrum av verk som behandlar EU i relation till teoribildningarna liberalism och realism. Mindre blir utbudet om en försöker finna dessa teoribildningar direkt kopplade till EU:s säkerhetspolitik, och för att specifikt undersöka varför det inte har upprättats någon gemensam försvarspolitik och ett gemensamt försvar, måste en forskningslucka i det rådande forskningsläget fyllas. 3.1 EU:s försvarspolitik I artikeln Implications of the Lisbon Treaty on the European Union s Common Security Defense Policy and the Emerging Strategic Partnership Between NATO and the EU redogör Andreas Winter och David A. Andersson för implikationerna av Lissabonfördragets skrivelser gällande unionens gemensamma försvarspolitik samt det växande strategiska partnerskapet med NATO. Två huvudsakliga hinder för implementerandet av en gemensam försvarspolitik och ett gemensamt försvar kommer författarna fram till: 1) Lissabonfördraget poängterar uttryckligen NATOs företräde i denna fråga, och 2) EU:s sex neutrala medlemsländer planerar inte att förändra sina nationella försvarspolitiska linjer av att inte delta i GSFP. Slutsatsen att beakta genom dessa två hinder är att EU, genom GSFP, varken kommer att duplicera NATOs roll som Europas försvarsallians eller ens konkurrera på området (Anderson & Winter 2014:81-82). I relation till denna studie bidrar Andreas Winter & Dr. David A. Anderssons artikel med viktiga insikter och förståelse för relationen mellan EU och Nato, innan såväl som efter Lissabonfördraget. Författarnas övertygelse att EU inte kommer att skapa en försvarsallians, baserat på de två anledningar som ges, är dock inte tillräckligt övertygande. Det saknas en starkare bakomliggande anledning som denna studies specifika teoretiska ramverk kommer att bistå med. Anand Menon författar i boken European Security and the Future of Translantic Relations ett kapitel under rubriken Much Ado About Nothing: EU Defense Policy After The Lisbon Treaty. Kapitlet fokuserar på vad EU:s försvarspolitik i praktiken innebär efter bestämmelserna i Lissabonfördraget. Menon hävdar att fördragsändringarna har inneburit att försvarspolitiken har fått en starkare grund att stå på. Framförallt baseras detta stärkande på identifierandet av två områden: kapaciteter och koherens, vilka i 9
12 tidigare fördrag lamslagit effektiviteten för försvarspolitiken. Problematiken återstår dock att det fortfarande saknas en politisk vilja bland medlemsländerna för att i reella termer skapa en effektiv och hållbar gemensam försvarspolitik. Enligt Menon måste fördraget i sig adressera detta på ett tydligare sätt och formulera bindande åtgärder. Slutligen poängteras att den effektiva internationella säkerhetsaktören många tror EU är, eller kommer att bli, ska tänka om. Detta kommer nämligen, enligt Menon, aldrig bli verklighet då det är medlemsstaterna som fortfarande besitter suveräniteten i frågan om försvarspolitiken (Menon 2011: ). 3.2 EU:s försvarspolitik i relation till realismen och liberalismen Adrian Hyde-Price beskriver i The Routledge Handbook for European Security den europeiska säkerhetspolitiken med realismen som utgångspunkt. Han finner det intressant att realismen, vars starka bidragande till analyserandet av internationella relationer, närmast ignorerats i analyserandet av den europeiska utrikes-, säkerhets-, och försvarspolitiken (Hyde-Price 2013:19). Hyde-Price förklarar vidare att en analys av EU som en internationell säkerhetsaktör baserat på realismen skulle bidra med argumentet att om unionen är seriösa med att bemöta de säkerhetshot en osäker värld bidrar med, måste effektiva strategier som inte är baserade på soft power implementeras. Den politiska viljan såväl som den militära kapaciteten måste med andra ord prioriteras (Hyde-Price 2013:18). Slutligen hävdas också att realismen, i analyserandet av GSFP, fokuserar på medlemsstaterna snarare än unionen som en mellanstatlig organisation (Hyde-Price 2013:21). I samma bok resonerar Knud E. Jorgensen och Åsne K. Aarstad kring liberalismens bidrag till analyserandet av EUs säkerhetspolitik. Enligt dessa har liberalismen applicerats flitigt, men då främst till följden av kalla kriget och dess konsekvenser (Aarstad & Jorgensen 2013:31). Det återstår därmed en forskningslucka att även för liberalismen, analysera varför det inte har upprättats någon gemensam försvarspolitik och gemensamt försvar. Joylon Howorth bidrar i Security & Defense Policy In The European Union med en genomarbetad redogörelse för EU:s säkerhets- och försvarspolitik. Särskilt intressant och relevant för denna studie är skrivelserna om realismen och liberalismen, samt påpekandet att trosföreställningen att GSFP skall resultera i en europeisk armé ska förkastas (Howorth 2014:19). Gällande realismen menar Howorth, i likhet med Hyde- Price, att realismen inte gett särskilt mycket utrymme för analyserandet av EU:s 10
13 säkerhets- och försvarspolitik. Detta kan förklaras genom att teorin förbiser detta uppsåtligen, baserat på en övertygelse att EU varken passar för att behandla säkerhetsoch försvarsfrågor, eller ens är kapabel till det. Med andra passar inte GSFP som studiematerial för att realisera realismens i allmänhet, och neorealismens i synnerhet, vision. Neorealismen skulle med största sannolikhet uppfatta GSFP som dominerad av unionens starka och stora stater, samt hävda att GSFP aldrig skulle kunna utvecklas till någon inflytelserik säkerhetsaktör. Denna argumentation grundas på neorealismens grundtanke att det är stater, och endast stater, som sätter bestämmelserna för den internationella arenan (Howorth 2014: ). I likhet med realismen hävdar Howorth att det även finns en avsaknad av liberalismen i analyserandet av GSFP, och därav stärks behovet av denna studie. Liberalismen har mycket att säga till om gällande EU som institution på ett generellt plan, men desto mindre gällande förståelsen för GSFP. Detta kan uppfattas paradoxalt då EU kan ses som ett liberalt experiment i dess normoch institutionsbyggande (Howorth 2014: ). 4. Teoretiskt ramverk Det teoretiska ramverket består av två övergripande teorier: liberalismen och realismen. Dess filosofiska grunder, moderna tolkning, samt fokus på internationella relationer och synen på krig och fred kommer att redogöras. Då studien ämnar att besvara forskningsproblemet och frågeställningarna ingående, kommer även två inriktningar inom respektive teori att tillämpas. Dessa kommer redogöras för detaljerat. Begreppet soft power och den historiska institutionalismen utgör grunden för liberalismens analys av materialet. Hard power och rational choice kommer att utgöra realismens analys av materialet. Indelningen av dessa inriktningar i liberalismen respektive realismen kan anses något luddig då dessa egentligen inte har någon självklar teoretisk bakgrund. Argumentet till indelningen grundar sig dock på likheterna mellan dem. I analysen kommer inriktningarna således att utgå från den teoretiska grund som respektive inriktning har tillgivits. Anledningen till valet av just dessa teorier med respektive inriktningar är dess relevanta utgångspunkt och kompletterande grad av förklaring. Hard power och soft power står i direkt motsättning till varandra och återfinns i realismen respektive liberalismen. Koncepten beskriver två olika maktdimensioner, vilket onekligen är en signifikant aspekt att redogöra för i studerandet av försvarspolitiska frågor. Den 11
14 historiska institutionalismen och rational choice är två analysmodeller som flitigt används inom statsvetenskapen. Då även dessa är kontrasterande och tar ansats i liberalismen respektive realismen är dessa av stor betydelse för att besvara den aktuella forskningsfrågan. Nedan följer en tabell som sammanfattar det teoretiska ramverket. Internationell politik Uppfattning av ett Faktisk beslutsprocess av ett gemensamt försvar gemensamt försvar Liberalism Soft Power Historisk institutionalism Realism Hard power Rational choice 4.1 Realismens filosofiska grunder Den antika historikern Thukydides myntade konceptet förebyggande krig i sitt beskrivande av Spartas reaktion på Atens militära upprustning. Den ingående oron att Aten var kapabel att underkuva Sparta ledde sedermera till att spartanerna, i förebyggande syfte, attackerade Aten. Det som vidare kan urskiljas i detta verk är skrivelsen att makt alltid är ojämnt fördelad och att anpassning till verkligheten är ofrånkomlig om en vill överleva. De starka sätter bestämmelserna och de svaga anpassar sig (Thukydides 1996:47-65). Niccolò Machiavelli hävdade att en statsledare, med alla nödvändiga medel, skall bevara staten och bistå sitt folk med säkerhet och välstånd. Efterföljandet av de maktpolitiska principerna och ignorerandet av moraliska påbud är grundläggande för detta. Vidare är det också av högsta relevans att statsledaren ser till statens egna intressen och den maktposition som staten besitter gentemot andra stater (Machiavelli 2012: ). Enligt Thomas Hobbes lever människan i sitt naturtillstånd med rivalitet, misstro och ärelystnad. Detta då människor ständigt söker efter att uppnå sina individuella begär, och samtidigt ignorerar andra människors begär. Rivaliteten leder sedermera till konflikt då människor dels vill uppnå sina respektive begär, dels vill säkra sin respektive säkerhet, och samtidigt uppvisa sitt respektive anseende (Hobbes 2004: ). 12
15 4.1.1 Modern realism Realismen hänvisar till en realistisk världsbild med utgångspunkten att den internationella politiken i huvudsak handlar om makt och egenintresse. Således kan det talas om en maktpolitisk syn på internationell politik. Enligt realismen är krig ett bestående inslag i den internationella politiken, vilket är ett resultat av individuella staters eviga strävan att uppnå sina egna intressen och mål. Argumentationen att nationella intressen hos olika stater tenderar att medföra konflikter och sedermera militära interventioner, speglar starkt det maktpolitiska fokus realismen återspeglar (Heywood 2011:269). Avsaknaden av en överstatlig internationell auktoritet medför ett internationell politiskt landskap präglat av anarki. Det återfinns med andra ord ett permanent säkerhetsdilemma där maktförhållanden mellan stater är av stor betydelse och där balansen av denna makt är medlet för att uppnå stabilitet (Hall 2012:35, Østerud 2002:282). Realismens konfliktbaserade maktpolitik kan förklaras på två sätt. De två huvudsakliga, inte nödvändigtvis motstridande, inriktningar inom realismen: neorealismen och den klassiska realismen erbjuder varsin utgångspunkt. Neorealismen tenderar att förklara ideologins maktpolitiska fokus med hjälp av det anarkistiska landskap den internationella politiken utspelar sig på, och den klassiska realismen tenderar att förklara detta genom staters egoism och egenintresse (Heywood 2011:79). Vidare hävdas det att stater beslutar om krig, eller fred för den delen, genom beräknandet av en kostnads- och nyttoanalys där det rationella egenintresset avgör utgångsfallet. Oavsett om stater gör anspråk på fred eller inte, måste de förbereda sig för krig då detta förhoppningsvis avskräcker andra stater att lockas till krigshandlingar (Heywood 2011:269). I Theory of International Politics redogjorde Kenneth Waltz för sin syn på den internationella politiken och formulerade därmed grundtankarna för neorealismen. Waltz hävdade att stater är självständiga aktörer med identifierbara relationer till varandra. Stater begränsar och tyglar varandra vilket resulterar i en internationell ordning där strukturen ger upphov till förväntade effekter (Waltz 1979:99-100). För att tillgodose och tämja den internationella anarkin förespråkas polariteten som existerar stater emellan. Vad detta betyder är att starka stater sätter ramverket för andra stater att verka. Denna polaritet kan ta sig an olika former. Om flertalet stater befinner sig på starka maktpositioner kallas detta multipolaritet, och om endast två stater besitter de starka maktpositionerna kallas det istället bipolaritet (Waltz 1979: ). 13
16 Offensiv realism är ett begrepp som används för att beskriva stormakters strävan att ständigt öka sin makt för att slutligen nå hegemoni. Den internationella anarkin inbjuder offensiv realism och den essentiella anledningen till dess existens är staters osäkerhet och överlevnadsinstinkt (Mearsheimer 2001:29). I realiserandet av den offensiva realismen gäller det för stater att vara militärt starka, helst överlägsna. Krig och utpressning tillhör de tillvägagångssätt den offensiva realismen huvudsakligen hänvisar till i realiserandet av staters mål i allmänhet, och stormakters specifika mål att nå hegemoni i synnerhet (Mearsheimer 2001:147). Problemet gällande militär makt är avgörandet huruvida stater har en defensiv eller offensiv natur. Då det är svårt att nå kunskap gällande andra staters militära intentioner skapas en militär kapprustning för att adressera denna ovetskap. Detta ligger sedermera som grund till säkerhetsdilemmat då varje stats militära upprustning ökar den kollektiva internationella osäkerheten (Hall 2012:40). Till skillnad från liberalismen tar realismen i allmänhet, och Mearsheimer i synnerhet, avstånd till betydelsen av internationella institutioner, med hävdandet att de endast existerar för att fungera som starka staters trotjänare. Förvisso kan stater samarbeta genom institutioner, men då på inbjudan av starka stater vars individuella agendor står i centrum. I slutändan är det alltså stormakternas strävan efter hegemoni som styr internationella institutioner och dess funktioner (Mearsheimer 2001:364) Hard Power Med ansats i Joseph Nyes Soft Power The Means To Success In World Politics beskrivs hard power och soft power som starkt relaterade på grund av dess gemensamma utgångspunkt att få någon att göra något mot sin vilja. Distinktionen mellan dem baseras snarare på naturen av handlande och den skilda synen på relevanta resurser. Hard power beskrivs som command power, vilket innebär att handlandet och resurserna för att förändra vad någon gör baseras på tvång och uppmuntran (Nye 2004:7). Vidare består hard power av militär- och ekonomisk makt. Den militära maktens agerande kan beskrivas som tvingande, avskräckande och beskyddande. Dess huvudsakliga medel är hot om militära ingripanden samt reella militära ingripanden. Politiken som utförs är tvingande diplomati, krig och alliansskapande. Den ekonomiska maktens agerande kan beskrivas som tvingande och/eller uppmuntrande. Som 14
17 huvudsakligt medel används påtvingande betalningar eller sanktioner. Gällande det politiska utförande appliceras bistånd, mutor eller sanktioner (Nye 2004:31). Hard power baseras på morot och piska-metoden där idén är att de militära eller ekonomiska påtryckningarna ska tvinga andra att rätta sig efter en själv (Nye 2004:5). Kurt Campbell och Michael O Hanlon definierar i boken Hard power: The New Politics of National Security begreppet som applicerandet av militär och/eller ekonomisk makt för att säkra nationella intressen (Campbell & O Hanlon 2006:7). Ernest Wilson beskriver hard power som kapaciteten att tvinga andra till att agera på ett sätt denne annars inte hade agerat (Wilson 2008:114). I verket Hard power, Soft Power and the Goals of Diplomacy argumenterar Robert Cooper för att realismen som ideologi till mångt och mycket förespråkar hard power som maktdimension (Cooper 2004:168). Som ett exempel för applicerandet av hard power nämner Cooper Warszawapakten, där existensen av denna pakt berodde sig starkt på hotet från Sovjetunionen (Cooper 2004:174). Slutligen, ett land som till mångt och mycket använder sig av hard power i form av militära och ekonomiska påtryckningar kommer förmodligen skapa en oro hos dennes grannländer. Som reaktion på detta finns risken att dessa grannländer upprättar allianser och koalitioner för att balansera den makten (Nye 2011:27-28). Med andra ord kan applicerandet av hard power ses som en drivande faktor till maktkampen inom den internationella politiken. Sammanfattningsvis presenteras här grundliga förklaringar och definitioner av begreppet hard power. Hard power är alltså ett maktbegrepp där morot och piskapolitiken står i centrum. Militära och ekonomiska hot och direkta ingrepp utgör de medel som används och målet är att få någon att göra något denne annars inte skulle göra. 15
18 4.1.3 Rational Choice Ration choice utgår från, och karaktäriseras av, två huvudpelare: rationalitet och egenintresse. Med antagandet att aktörer är rationella och handlar efter egenintresse kan politiska handlingar förklaras och till viss del även förutspås (Hindmoor 2010:42-43). Konceptet är relativt ungt och utvecklades av en liten skara ekonomer och statsvetare på amerikanska universitet under 1960-talet för att utvecklas till en allmänt vedertagen teori för statsvetenskapen under 1980-talet (Hindmoor 2010:43). Tillvägagångssättet för en analys med hjälp av detta koncept kan förklaras med fyra olika analysenheter forskaren måste ha i beaktning. Följande aspekter måste inkluderas: 1) Specifika mål och syften för en aktion, 2) Olika alternativa handlingar, 3) uppskattade konsekvenser för respektive handling, och 4) det slutliga valet av handling. Att systematiskt bearbeta dessa fyra steg ger forskaren en stark grund att stå på och förhoppningen är att detta sedermera kan bidra med förståelse för varför en aktör handlade som den gjorde (Allison & Zelikow 1999:18). En kritisk ingångspunkt till rationell choice gäller huruvida aktörer alltid är rationella och handlar efter sitt egenintresse (Hindmoor 2010:51). För att förklara denna till synes kontroversiella och snäva syn på människors rationalitet kan Herbert A. Simons definition av begreppet komma till hjälp. Simon menar att det finns två indelningar av rationaliteten hos människor: comprehensive rationality och bounded rationality. Den förstnämnda kan beskrivas som den objektiva rationaliteten, vilket innebär att aktörens handlande, ur ett objektivt perspektiv, är det mest rationella. Av detta att döma har aktören insikt och kunskap kring alla möjliga alternativa handlingar, och väljer således den handling som är mest rationell. Bounded rationality, å andra sidan, besvarar ifrågasättandet att alla människor inte är rationella genom argumentationen att ett agerande kan vara det mest rationella ur ett subjektivt perspektiv. Med andra ord har aktören handlat efter den begränsade kunskapen och insikten aktören besitter, och således agerat rationellt utifrån dennes perspektiv. Detta medför givetvis att handlingen inte nödvändigtvis behöver anses rationell utifrån ett objektivt perspektiv, men att handlandet i sig var rationellt för den subjektiva aktören (Simon 1985:294). Ett välstuderat exempel där rational choice har en stark förklaringsförmåga är analysen av Kubakrisen. I Essence of Decision: Explaining The Cuban Missile Crisis redogör 16
19 Graham Allison och Philip Zelikow hur modellen kan förklara varför situationen utspelade sig som den gjorde. Genom att studera mål, alternativ, konsekvenser samt val som de respektive aktörerna stod inför, kan bra inblick ges över varför något inträffade (Hindmoor 2010:57). Principerna för rational choice är applicerbara på i princip alla grenar inom statsvetenskapen, vilket således gör det till en tämligen bred analysmodell (Hindmoor 2010:59). 4.2 Liberalismens filosofiska grunder För att förstå politisk makt menade John Locke att det är av högsta betydelse att förstå det tillståndet alla människor naturligt befinner sig i. Detta tillstånd är ett av fri- och jämlikhet, ett godhjärtat naturtillstånd. Denna perfekta frihet innebär dock inte friheten att förgöra sig själv, eller andra. Naturtillståndet har en bindande naturlag som förhindrar detta. Förnuftet, tillika lagen, bidrar med insikten att jämlikar och självständiga inte skadar varandra. Då alla människor är rationella, och vill realisera den politiska gemenskapen, ingår människor i samhällskontrakt. Med andra ord anses naturtillståndet oacceptabelt då samhällskontraktet bidrar med ett bra liv som undviker konflikter (Locke 1970/1689: ). Jeremy Bentham argumenterade för att människors moraliska åtaganden och omdömen grundar sig på en önskan om tillfredställelse och välbefinnande. Människors handlande är goda när de försöker bidra med ökat välbefinnande och tillfredställelse. Bentham hänvisar till sina principer om utilitarismen, vilket innebär att människor alltid skall följa sin strävan att maximera välbehaget. Detta gäller för såväl individer, som samhället och politiken i stort (Bentham 1970:14-15). I relation till John Lockes samhällskontrakt, kan John Stuart Mills verk Om Friheten kopplas. Mill hävdade att människans individuella vilja och lycka är det viktigaste. Mänskligt välbefinnande utvecklas genom självutveckling, vilket i sin tur kräver frihet. Staten ska därför upprätta lagar och regler som garanterar frihet, men som samtidigt inte under några omständigheter inskränker den individuella friheten, såvida denna inte skadar andra medmänniskor. Det enda fall där det är berättigat att individuellt, eller kollektiv, ingripa i andras handlingsfrihet är vid självförsvar. Statens verksamhet baseras på folkviljan, och denna betyder i praktiken viljan hos flertalet, alltså majoriteten. Det finns en gräns för den allmänna opinionens berättigade inblandning i 17
20 den individuella friheten, och den skall försvaras. Problemet är bara var denna gräns skall sättas, och Mill hävdar att detta är upp till den personliga smaken (Mill 1859:13-19). Immanuel Kant beskriver i sitt verk Om den eviga freden att stater gynnas av en republikansk författning. Denna författning säkerställer medborgares frihet, samtidigt som alla anses lika under lagen. Maktdelningen är en viktig komponent då medborgarna genom detta ges inflytande över statens styre, och samtidigt möjliggör ansvarsutkrävande (Kant 2004:56-61). Kant menade vidare att den republikanska författningen skulle spridas och att det i förlängningen skull uppstå en federation mellan fria stater där risken för konflikt och krig skulle vara oerhört låg. Länder som ännu inte anslutit sig till federationen och således inte anammat den republikanska författningen, skulle frestas och så småningom applicera det korrekta styrelseskicket (Kant 2004:61-63) Modern liberalism Med en global interdependens där aktörer är ömsesidigt beroende av varandra uppstår välstånd, utveckling, frihet och fred. Det ömsesidiga beroendet uppstår genom att stater och aktörer utnyttjar de komparativa fördelarna som den allt mer globaliserade världen erbjuder. Den internationella politiken förstås vidare som ett plussummespel där stater har ömsesidiga möjligheter att ta del av varandras fördelar genom förhandlingar och kompromisser (Nye & Welch 2013: ). Ett hinder för dessa förhandlingar och kompromisser är dock det faktum att det alltid kommer att finnas aktörer vars intresse baseras på kortsiktiga fördelar på bekostnad av långsiktiga samarbeten. Detta hinder kan emellertid förebyggas med hjälp av internationella institutioner, vilka kan hjälpa aktörer att realisera de gemensamma fördelar som samarbeten erbjuder (Ericson 2009:58-59). Vidare kan aktörer även komma att bli misstänksamma mot varandra. Denna misstänksamhet kan också förebyggas och förminskas genom informationsflödet institutionerna bidrar med. Genom övervakning av parternas efterlevnad av de uppgörelser som upprättats ökar transparensen och således tilliten (Keohane & Hoffman 1993:399). Liberalismen utgår från att fred är den naturliga, men inte nödvändiga, utgångspunkten i internationell politik. Krig uppstår enligt det liberalistiska synsättet under tre omständigheter. Den första omständigheten bygger på accepterandet att statligt 18
21 egenintresse i en anarkistisk värld kan leda till konflikt och möjligen krig. Lösningen är under denna omständighet implementerandet av internationell rätt och globalt styre. Den andra omständigheten bygger på tanken att ekonomisk nationalism samt autokrati leder till isolation och misstänksamhet, vilket i sin tur ökar risken för konflikt och krig Lösningen för detta scenario är en väletablerad frihandel som resulterar i ett ekonomiskt ömsesidigt beroende. Den tredje omständigheten och förklaringen till varför krig eventuellt uppstår, baseras på staters statsskick. Diktaturer tenderar att vara militaristiska och ger således upphov till konflikt, till skillnad från demokratier som tenderar att vara fredliga, åtminstone i relationer till andra demokratiska stater (Heywood 2011:269). Gemensamt för samtliga potentiella bakomliggande krafter är det klassiska säkerhetsdilemmat. Säkerhetsdilemmat baseras på en rådande osäkerhet och bristande information gällande andra staters intentioner. Att urskilja revisionistiska stater från defensiva stater är av högsta betydelse för att koppla grepp om säkerhetsdilemmat, och för att detta ska vara möjligt krävs ett pålitligt informationsflöde som även här kan främjas av internationella institutioner (Keohane 2002:91). Viktigt för samtliga stater är tillgången till information som berör såväl generella tvister som direkta hot, samt möjligheten att hitta lösningar och således undvika säkerhetsdilemman. Återigen poängteras här vikten av en bred uppsättning av institutionella arrangemang av blandad karaktär för att lösa de varierande problem den internationella politiken tillbjuder (Keohane 2002:92). Slutligen bör det också poängteras att liberalismen, till skillnad från realismen, inte betonar vikten av militär makt, utan argumenterar snarare för att det som ovan resonerats kring, med hjälp av den ekonomiska interdependensen, skall främja den internationella freden och således undvika militära konfrontationer och krig (Keohane 2002:45) Soft Power Detta avsnitt i det teoretiska ramverket kommer huvudsakligen baseras på Joseph S. Nyes verk Soft Power The Means to Success in World Politics. Nye myntade soft power och anses även vara den främsta förespråkaren av begreppet. Det finns enligt Nye tre dimensioner av makt: den militära, den ekonomiska och det så kallade soft power. Vissa har missförstått konceptet soft power, snedvridit och 19
22 trivialiserat det till att framstå som enbart produkten av varumärken som Coca Cola, Hollywood och blå-jeans. Mer frustrerande är det att vissa beslutsfattare ignorerar vikten av soft power och således låter mängden betala priset för att i onödan slösa bort betydelsen av konceptet. Det är nämligen så, hävdar Nye, att soft power faktiskt är ett essentiellt medel för att skapa fred. Soft power är en reell maktdimension, och inte en svaghet (Nye 2004:IX). I definierandet av vad soft power egentligen är beskriver Nye en process där någon får vad denne vill utan tvång och/eller genom ekonomiska påtryckningar. Vad som snarare uppmärksammas är vikten av attraktion. Enbart genom spridandet av kultur, normer och politiska idéer kan en aktör vinna mark och realisera sina intressen. Soft powerdimensionen stärks när politiken anses legitim med beundransvärda ideal vilket sedermera leder till andras strävan att implementera liknande idéer. Genom detta blir morot och piska-politiken överflödig och onödig. Starka politiska värden som demokrati, mänskliga rättigheter samt individuella möjligheter är starkt förföriska och fungerar som utmärkta exempel för att beskriva varför attraktion snarare än tvång ofta är ett mer effektivt sätt att få vad en vill. Soft power är med andra ord ofta en betydligt effektivt och harmlös maktdimension (Nye 2004:X, Keohane & Nye 1998:86). Nye beskriver makt som väder. Det pratas om det och människor förlitar sig på det, men få förstår det. Förenklat betyder makt förmågan att få det utfall en önskar, och kapaciteterna att påverka handlandet hos andra för att uppnå det specifika utfallet. Det finns som ovan nämnt olika förhållningssätt (maktdimensioner) för att påverka andras handlande: tvång genom hot, ekonomiska påtryckningar, eller attraktion. Det sista alternativet är det som bäst beskriver soft power som maktdimension (Nye 2004:2). Viktigt att påpeka är kontexten för maktutövandet då detta starkt kan påverka valet av maktdimension. Ett problem med att se makt endast baserat på konkreta och mätbara medel som territorium, population, naturtillgångar och militär styrka är paradoxen som kan uppstå när de som till synes är bäst utrustade med dessa konkreta och mätbara medel inte uppnår det förväntade resultatet. Som exempel nämns här Vietnamkriget (Nye 2004:2-3). Vidare menar Nye att det är enkelt att förstå det kontrasterande begreppet hard power då de flesta vet att militära och ekonomiska hot ofta medför att andra förändrar sina 20
23 positioner. Även då dessa maktverktyg emellertid fungerar, går det faktiskt i den internationella politiken att få någon att ändra sig genom inspiration. Att få andra att beundra ens värderingar, efterlikna ens exempel, och försöka nå ens nivå av välstånd och öppenhet är av obeskrivlig vikt. Attraktion i världspolitiken är med andra ord av högsta relevans och nyckeln för att realisera detta är inklusion, inte hot (Nye 2004:5). Det handlar om att forma preferenserna hos andra för att få dessa att följa en. Preferenserna består ofta av attraktiva personligheter, kultur, politiska värderingar och intuitioner samt strategier som anses legitima med en moralisk auktoritet. Om ett land representerar en värld andra vill följa, blir det betydligt billigare att leda (Nye 2004:5-6). För att konkret särskilja begreppen soft power och hard power görs följande skiljelinje: Hard power: Commando power, förmågan att förändra vad andra gör genom tvång och/eller uppmuntran. Soft power: Co-optive power, förmågan att forma vad andra vill genom attraktionen av ens kultur och värderingar (Nye 2004:7, Nye 1990: ). Inom den internationella politiken är de resurser som producerar soft power oftast grundade på de värderingar en organisation eller ett land uttrycker i sin egna kultur, interna politik och förhållningssätt till andra (Nye 2004:8). Ett lands soft power består huvudsakligen av tre resurser: kultur, politiska värderingar och utrikespolitik. Underförstått är att samtliga innehar delar vilka är attraktiva och betydelsefulla för andra (Nye 2004:11). Viktigt är även att dessa resurser samspelar internt såväl som externt. Om exempelvis utrikespolitiken inte speglar inrikespolitiken brister legitimiteten och underminerar följaktligen landets soft power (Nye 2004:14). Som exempel här nämns Jimmy Carters ställning till mänskliga rättigheter. Om USA inte tillgodosett de mänskliga rättigheterna inom landet, och samtidigt manifesterat för dessa i världspolitiken, hade dess legitimitet oundvikligen rasat (Nye 2004:13). De värderingar en stat eller en organisation förespråkar gällande sin interna politik, inom ramen för internationella institutioner, och i utrikespolitiken påverkar starkt preferenserna för soft power (Nye 2004:14). Sammanfattningsvis kan soft power enligt Nye beskrivas på följande sätt: Beteendet grundar sig på attraktion och bestämmande av dagordning. Dess primära medel är värderingar, kultur, politik och institutioner. Politiken för att agera efter dessa 21
24 principer baseras på offentlig diplomati samt bilateral och multilateral diplomati (Nye 2004:31) Historisk institutionalism March & Olsen myntade begreppet ny-institutionalism 1984 som en reaktion på avsaknaden av forskning kring politiska institutioner. De argumenterade vidare för dess oundvikliga betydelse och vikten av ett nytt intåg av doktrinen inom akademin. Nyinstitutionalismen består av flertalet inriktningar och kan delas in i nio huvudsakliga sådana, varav en är den historiska institutionalismen (Lowndes 2010:65). Den historiska institutionalismen skall inte ses som en specifik teori eller metod utan snarare som en inriktning till att studera politik. I generella drag är inriktningen särskild från många andra samhällsvetenskapliga inriktningar då dess fokus inbjuder riktiga empiriska världsfrågor, ett historiskt perspektiv, samt uppmärksammandet hur institutioner strukturerar och formar politiskt beteende och specifika utfall (Steinmo 2008:150). Huvudsyftet är att ta reda på varför ett specifikt beslut fattades, och/eller varför en specifik händelse inträffade (Steinmo 2008:150). Inriktningen analyserar organisatoriska uppsättningar och uppmärksammar så väl kritiska lägen i historien, som långsiktiga processer. Detta för att generera en djupare förståelse för det övergripandet sammanhanget och de samverkande processerna som i verkligheten formar det offentliga beslutsfattandet, statsapparater och politiken i största allmänhet (Pierson & Skocpol 2002:1). I relation till andra institutionella inriktningar, kan den historiska institutionalismen påvisa fyra utmärkande drag. Först och främst tenderar inriktningen att forma breda idéer baserat på relationen mellan institutioners och individers beteenden. För det andra ger inriktningen utrymme för undersökandet av eventuella asymmetriska maktskillnader vilka kan ges utrymme i uppbyggnaden och/eller utvecklingen av institutioner. Det tredje särdraget handlar om vikten av konceptet path dependence och oavsiktliga konsekvenser som historien kan generera. Slutligen, som ett fjärde särdrag, nämns det faktum att inriktningen är angelägen med att integrera den institutionella analysen med andra faktorer så som politiska idéer (Hall & Taylor 1996:7). 22
Neorealism. Marco Nilsson
Neorealism Marco Nilsson Neorealism (staternas agerande kan förklaras av andra omständigheter, inte människans natur) Viktiga teoretiker Kenneth Waltz. Theory of International Politics 1979 Robert Gilpin.
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 2. Teoretiska perspektiv: Realism och liberalism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är en teori och vad ska vi ha den till? Vad menas med en teori? En uppsättning
Läs merSäkerhetspolitik för vem?
Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring
Läs merPerspektiv och teorier i internationell politik
Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den
Läs mer733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke
733G22:Statsvetenskapliga metoder Ann Fernström 29-09-2014 911130-1009 Metod PM Hobbes vs. Locke Människan beter sig olika i olika situationer beroende på vilken typ av individer de är. Frågan är hur individuella
Läs merMomentguide: Aktörer inom internationell politik
Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika
Läs mer1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1
Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med
Läs merIrans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.
Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...
Läs merKursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling
Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merHare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:
Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.
Läs merInternationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen
Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Kursinnehåll och lärandemål Kursen behandlar några aktuella och principiellt intressanta
Läs merSkyldighet att skydda
Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen
Läs merHemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1
LINKÖPINGS UNIVERSITET Politices kandidatprogrammet Kurs: Politisk teori II Kurskod: 733G36 Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 SYFTE Denna promemoria syftar till att jämföra
Läs merLinköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?
Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger
Läs merKursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Läs merStatsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift
METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat
Läs merSkyldighet att skydda
Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen
Läs merKapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?
Det är trivialt att en desire i dispositionell mening alltid måste finnas med i varje handlingsförklaring, eftersom vad som helst som motiverar handling är en disposition att handla i vissa omständigheter.
Läs merInternationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt. Jörgen Ödalen
Internationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Liberalismen De historiska och filosofiska grunderna: Liberalismen uppstod under andra halvan av 1600-talet.
Läs merKapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:
Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: (1) Dispositionell en desire är en disposition att handla på ett visst sätt i vissa omständigheter.
Läs merÖversikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik
Översikt Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik En version av deontologiska teorier är kontraktualismen. Scanlon försvarar en form av denna. Översikt Vad
Läs merTeoretiska perspektiv 1. Rickard Mikaelsson, FD
Teoretiska perspektiv 1 Rickard Mikaelsson, FD 1 Teoretiska perspektiv 1 För att nå målet att förklara och förstå krävs analytiska sorteringsinstrument. Den här kursen komma att fokusera på sex sådana
Läs merMetoduppgift 4 Metod-PM
LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
Läs merBusiness research methods, Bryman & Bell 2007
Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data
Läs merMaster s Programme in International and European. Relations. 120 hp. Relations F7MER Gäller från: 2018 HT. Fastställd av. Fastställandedatum
DNR LIU-2017-01235 1(8) Master s Programme in International and European Relations 120 hp Master s Programme in International and European Relations F7MER Gäller från: 2018 HT Fastställd av Fakultetsstyrelsen
Läs merSAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN S2IAG Masterprogram i internationell administration och global samhällsstyrning, 120 högskolepoäng Master s Programme in International Administration and Global Governance,
Läs merFakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits
Dnr: 2015/2965 3.1.2 Kursplan Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits Huvudområde Statsvetenskap Ämnesgrupp
Läs merUtbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar
Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:
Läs merINTERNATIONELL POLITIK
Statsvetenskapliga institutionen STATSKUNSKAP A INTERNATIONELL POLITIK Seminariefrågor Fredrik Bynander Höstterminen 2009 Läsanvisningar till föreläsningarna 1. 9/12 Introduktion till Internationell politik
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merInternationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen
Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),
Läs mer5. Egoism. andras skull.
5. Egoism R tar upp tre argument för EE, och förkastar samtliga. 1. Argument: Altruistiskt beteende är kontraproduktivt. Därför bör vi bete oss egoistiskt. Svar: Detta är inget argument för EE, eftersom
Läs merPolitisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv
Läs merBetygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14
Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt
Läs merMetoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet
Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem
Läs merSyfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Läs merInternationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral. Jörgen Ödalen
Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Internationell politisk teori Vad ska vi ha teorier om internationella relationer till? Vi utvecklar
Läs mer733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?
733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Läs merMetoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:
Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig
Läs merHarisalo Risto: Organisaatioteoriat. Tampereen yliopistopaino ISBN (nid.)
STATSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Urvalsprov i Allmän statslära Linjen för politologi Bedömningsgrunder Sommar 2014 Urvalsprovet bedömdes år 2014 utgående från nedanstående bedömningsgrunder. Inträdesboken
Läs merNadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM
Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merKapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.
Kapitel 1 Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Till att börja med förnekar han att skälomdömen kan reduceras till påståenden om den naturliga världen (d.v.s. naturalism).
Läs merAllmänningens grunder
Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Allmänningens grunder Bengt-Åke Wennberg Det låter ofta som om planer och andra ekonomiska resonemang som ligger till grund för olika åtgärder skulle vara neutrala
Läs merBakgrund. Frågeställning
Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå
Läs merKursintroduktion. B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017
Kursintroduktion B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017 People build up a thick layer of fact but cannot apply it to the real world. They forget that science is about huge, burning questions crying
Läs merHemtentamen politisk teori II.
Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merHemtentamen: Politisk Teori 2
733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket
Läs merUppgift 2. Redogör kort för följande begrepp:
Uppgift 2 Redogör kort för följande begrepp: 1) EU-rättens företräde 2) Direktivens spärrverkan 3) Estoppel effekt 4) Principen om direktivkonform tolkning 5) Direktivens horisontella direkta effekt Uppgift
Läs merKritisk reflektion av använd teori för införande av digitala teknologier, Tidsläckage Teorin.
Examensarbete Magisterprogrammet Digital Affärsutveckling, kurs uppgift 3 teori-reflektion. Kritisk reflektion av använd teori för införande av digitala teknologier, Tidsläckage Teorin. Författare: Magnus
Läs merLektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism
Lektion 4 Livsåskådningar Humanismen och liberalism Ett luddigt begrepp Humanism kan betyda många olika saker beroende på vem som använder ordet och i vilket sammanhang. Det kan handla om humanistiska
Läs merFORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori
Linnéuniversitetet Institutionen för informatik FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Läsåret 2013/2014 Lärare: Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se Päivi Jokela paivi.jokela@lnu.se Examinator:
Läs merInternationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen
Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider
Läs merKapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra.
Kapitel 5 Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Betydligt besvärligare är situationer där jag kan rädda ett stort antal personer från allvarlig skada
Läs merMaktbalans och alliansfrihet
NILS ANDRÉN Maktbalans och alliansfrihet Svensk utrikespolitik under 1900-talet NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Till läsaren 11 UTRIKESPOLITIK 13 Förutsättningar 13 Perspektiv på utrikespolitik 14 Realism och
Läs merFilosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet
Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte
Samhällskunskap SAM Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merFilosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet
Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande
Läs merMetodologier Forskningsdesign
Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research
Läs merIntegrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Läs mer! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder
Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder Problem Centerpartiet säger sig vara det ledande partiet inom miljöfrågor en ledande kraft till att skapa möjligheter för hållbar utveckling. 1 Dock har de konkurrens
Läs mer733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM
2014-09-28 880614-1902 METODUPPGIFT 3 Metod-PM Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 2012
Läs merÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4
ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merSeminariematerial Allmän Rättslära. Uppsala universitet Juridiska institutionen VT 2013, B-perioden
Seminariematerial Allmän Rättslära Uppsala universitet Juridiska institutionen VT 2013, B-perioden Seminarium 1: Rätt och moral Läs Hart (1958), Fuller (1958) och Radbruch (2006 [1946]). Försök sedan besvara
Läs merEU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet
EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet
Läs mer5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data
5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett
Läs mer733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen
733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret
Läs merUtbildningsplan. Samhällsvetarprogrammet. 180 högskolepoäng. Social Science Programme. 180 Higher Education Credits *)
Utbildningsplan Samhällsvetarprogrammet 180 högskolepoäng Social Science Programme 180 Higher Education Credits *) Fastställd i Utbildnings- och Forskningsnämnden 2010-11-24 Gäller fr.o.m. 2011-07-01 Reviderad
Läs merStegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?
emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merDet svenska samhällskontraktet
Enskild motion Motion till riksdagen 2017/18:3463 av Robert Hannah (L) Det svenska samhällskontraktet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka
Läs merSamarbete utan medlemskap
Kandidatuppsats Samarbete utan medlemskap En teorikonsumerande fallstudie om Sverige, NATO och avtalet om värdlandsstöd Författare: Rebecka Rosell Handledare: Martin Nilsson Examinator: Emil Uddhammar
Läs merFörändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga
Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin
Läs merHemtenta Vad är egentligen demokrati?
Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick
Läs merDatum Kursens benämning: Grundkurs i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet
1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet Engelsk benämning: Basic Course in Political Science with a Focus on Crisis Management and Security
Läs merStatsvetenskaplig Metod Metod-PM Adam Linder, Pol. Kand. Metod-PM
Bakgrund Under flera decennier har Sveriges försvar successivt minskat i storlek. Detta har framförallt under de senaste åren återigen börjat få stort utrymme i debatten. Rapporterna kring behovet och
Läs merMetoduppgift 4: Metod-PM
Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare
Läs merAbsoluta och relativa Internationell politik. fördelar
Absoluta och relativa Relativa (realism) Kapprustningslogik Samarbete måste gynna mig mer än motpart för att vara av godo Om konflikt skadar motpart mer än den egna staten är den eftersträvansvärd. fördelar
Läs merPERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN
PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN Perspektiv Utdrag ur kursplanen för Rättsvetenskaplig uppsats LAGF03 s. 2 och metod Källa: Nationalencyklopedin
Läs mer11. Feminism och omsorgsetik
11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merVärdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden
Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra
Läs merLäsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
Läs merMålet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt
Läs merDEN GEMENSAMMA SÄKERHETS-
DEN GEMENSAMMA SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIKEN Genom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) fastställs ramen för EU:s politiska och militära strukturer och för militära och civila uppdrag
Läs merRapport för Andrew Jones
Rapport för Andrew Jones Datum för ifyllande 0/0/0 RAPPORT FÖR Andrew Jones DATUM FÖR IFYLLANDE 0/0/0 PÅLITLIGHET - 99.% Svaren var mycket sannolikt noggranna och sanningsenliga ORGANISATION Harrison Assessments
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs merFyra staters intervention i Koreas återföreningsfråga
2003:116 SHU EXAMENSARBETE Fyra staters intervention i Koreas återföreningsfråga En neoklassisk analys SOFIA MATTI Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar STATSVETARPROGRAMMET C-NIVÅ Institutionen
Läs mer