Ledamot som är förhindrad att tjänstgöra vid sammanträdet kan e-posta meddelande till

Transkript

1 KALLELSE rev rev Sammanträde med kommunstyrelsen Tid: Måndagen den 14 december 2009 kl Plats: Servicehuset Handlingar finns tillgängliga på Knivstabiblioteket, Hälsohuset och kommunkontoret samt på kommunens hemsida, Förhinder: Ledamot som är förhindrad att tjänstgöra vid sammanträdet kan e-posta meddelande till Du kan också ringa till Ingrid Halldelius, tel , och anmäla förhinder. DAGORDNING 1 Upprop 2 Justering Förslag: senast den 28 december 2009, ordföranden + Claes Litsner (S) 3 Godkännande av dagordning 4 Anmälnings- och informationsärenden a Entreprenörsfabriken halvtidsredovisning Muntlig information, vd Leo Padazakos och lokal utvecklare Ann-Mari Sundgren medverkar kl b Årsprognos och månadsbokslut per den 31 oktober Muntlig information, Kjell Åhnberg. c Käppalaförbundet förfrågan om intresse för medlemskap KS-2009/961 Förslag intresseanmälan d Information från utskotten e Information från arbetsgruppen för den virtuella arbetsplatsen för förtroendevalda IT-utvecklare Rojda Alpsoy medverkar.

2 f Allmän information g Övriga anmälningsärenden (Redovisas i cirkulationspärm vid sammanträdet) Kommunstyrelsens egna beslutsärenden 5 Yttrande över regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) KS-2009/554 Ordförandens förslag Förslag yttrande Förvaltningens tjänsteskrivelse Paragrafen föreslås justeras omedelbart. 6 Yttrande över utredning Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74) KS-2009/831 Ordförandens förslag Förslag yttrande Förvaltningens tjänsteskrivelse Paragrafen föreslås justeras omedelbart. 7 Avsiktsförklaring för utbyggnad av vägbro och stängning av plankorsning i Knivsta KS-2009/566 Ordförandens förslag Förvaltningens tjänsteskrivelse Paragrafen föreslås justeras omedelbart. 8 Avsiktsförklaring om samexploatering av Kölängsområdet KS-2009/ Senare utsändning 9 Ny dagligvaruhandel i Knivsta marknads- och konsekvensanalys KS-2008/699 Ordförandens förslag Konsultrapport Förvaltningens tjänsteskrivelse Avtal med polisen om gemensam handlingsplan för brottsförebyggande arbete KS-2009/ Ordförandens förslag Förslag avtalstext

3 11 Detaljplan för västra delen av kvarteret Segerdal KS-2009/450, BMN-2006/ Ordförandens förslag Ordförandebeslut Tjänsteskrivelse Yttrande över revisionsrapport Utveckling av kommunens styrsystem KS-2009/878 Ordförandens förslag Missivet Revisionsrapporten Förvaltningens tjänsteskrivelse Paragrafen föreslås justeras omedelbart. 13 Utökad beställning av äldreboende till Kommunfastigheter i Knivsta AB KS-2005/645 Ordförandens förslag Förvaltningens tjänsteskrivelse Verksamhetsplan och internbudget för kommunstyrelsens verksamheter 2010 KS-2009/913 Ordförandens förslag Förvaltningens tjänsteskrivelse Fastställande av internkontrollplan avseende ekonomiska transaktioner KS-2009/ Ordförandens förslag Förvaltningens tjänsteskrivelse Internkontrollplan 16 Plan för uppföljning, utvärdering och granskning (internkontrollplan) av kommunstyrelsens verksamheter (internkontroll gällande kvalitet) KS-2009/1006 Ordförandens förslag Förvaltningens tjänsteskrivelse Internkontrollplan 17 Fortsatt medverkan i Tryggare Uppsala län KS-2007/192 Ordförandens förslag Förvaltningens tjänsteskrivelse Förköpsanmälan Torslöt 3:11 KS-2009/868

4 Ordförandens förslag Förköpsanmälan Förvaltningens tjänsteskrivelse Paragrafen föreslås justeras omedelbart. 19 Förköpsanmälan Knivsta Husby-Tarv 5:1 KS-2009/957 Ordförandens förslag Förköpsanmälan Förvaltningens tjänsteskrivelse Paragrafen föreslås justeras omedelbart. 20 Inbjudningar till kurser och konferenser Fullmäktiges 1:e v ordförande Miriam Eriksson (KD) har medverkat vid Politikerdagar i samband med Kvalitetsmässan i Göteborg den november Fullmäktiges ordförande Terry Carlbom (FP) och 2:e v ordförande Lars-Anders Larsson (S) deltar vid Kommun- och landstingsdagarna vid Uppsala universitet den januari Ärenden som bereds till kommunfullmäktige 21 Avgift och tillämpningsregler för familjerådgivning KS-2009/1008, SN-2009/192 Ordförandens förslag Socialnämndens beslut , 203 Förvaltningens tjänsteskrivelse till socialnämnden Förslag avgift och tillämpningsregler 22 Miljöpolicy för kommunens tjänsteresor KS-2009/113 Ordförandens förslag Förslag till miljöpolicy, rev Förvaltningens tjänsteskrivelse, rev Kommunfullmäktige återremitterade ärendet den 10 september för ytterligare utredning av bl a frågan om miljökompensation och klargörande av miljöeffekterna av användning av olika trafikslag. 23 Punkten utgår 24 Överförande av investeringsmedel till år 2010 inom verksamhet Information KS-2009/980 Ordförandens förslag Förvaltningens tjänsteskrivelse Överlämnande av allmän handling till enskild - pantbrev för gatukostnader

5 KS-2009/1001 Ordförandens förslag Förvaltningens tjänsteskrivelse Nytt reglemente för Knivsta kommuns revisorer KS-2009/ Ordförandens förslag Förslag reglemente Gällande reglemente 27 Svar på motion 2007:08 av (FP)-ledamöterna om belysningsplan KS-2007/1191 Ordförandens förslag Motionen Förvaltningens tjänsteskrivelse Svar på motion 2008:22 av (S)-ledamöterna om strategi för långsiktig VAutveckling KS-2008/1200 Ordförandens förslag Motionen Förvaltningens tjänsteskrivelse Tilläggsärenden

6 Till Styrelsen för Käppalaförbundet Angående medlemskap i Käppalaförbundet Knivsta kommun har genom sitt medlemskap i Roslagsvatten AB information om hur Österåkers kommun och Vaxholms stad utrett tekniska och ekonomiska förutsättningar för möjligheten att ansluta sina respektive huvudavlopp till Käppalaverket. Vi har vidare förstått att även andra kommuner (Norrtälje och Håbo) visat intresse för motsvarande anslutning samt att Knivsta kommun även nämnts i dessa sammanhang. Vi vill med detta brev redovisa vår inställning i frågan. Knivsta kommun måste med stöd av befolknings- och bostadsbyggandeprognoser inom en årsåeriod på ett eller annat sätt förstärka sin avloppsreningskapacitet. De alternativ som behöver utredas i samband med detta är bland annat möjligheten och lämpligheten att bygga ut på befintlig plats att för att frigöra mark bygga ett nytt verk på annan plats att leda bort obehandlat avloppsvatten för behandling hos annan aktör Eftersom kommunens behov av ökad reningskapacitet inte upplevs som särskilt akut, har vi ännu inte börjat utreda vilket av ovanstående alternativ som passar våra ekonomiska möjligheter och planeringsmässiga målsättningar bäst. Vi vill dock med detta brev anmäla att vi med dagens kunskap bedömer en eventuell anslutning till Käppala som en realistisk lösning sett ur kommunens perspektiv. Vi är givetvis medvetna om att en anslutning ligger utanför Knivsta kommuns rådighet i frågan, men vill på detta sätt anmäla att Knivsta kommun betraktas som en potentiell medlem/abonnent vid de diskussioner som förs om en expansion av Käppalas framtida upptagningsområde. Göran Nilsson KSO Knivsta kommun G:\Politik\Kommunstyrelse\Kommunstyrelsen\2009\KS091214\h_kappala_intresseanmalan.doc

7 Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsen Yttrande över regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) KS-2009/554 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom Arlandaregionens gemensamma yttrande över utställningssförslag till RUFS 2010 samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Göran Nilsson G:\Politik\Kommunstyrelse\Kommunstyrelsen\2009\KS091214\ordf_yttr_rufs.doc

8 Mats Eriksson KS-2009/554 Kommunstyrelsen Yttrande angående Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom Arlandaregionens gemensamma Yttrande över utställningsförslag till RUFS 2010 Ärendet Regionplanenämnden vid Stockholms läns landsting har berett kommunerna tillfälle att avge yttrande över utställningsförslaget till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS De synpunkter som redovisas som Arlandaregionens gemensamma ståndpunkter har beretts gemensamt av Arlandaregionens kommuner, det vill säga Knivsta, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna. Ett utkast till yttrande har också presenterats vid möte mellan de fyra kommunernas kommunalråd, kommunchefer och planerare. Förvaltningens synpunkter De fyra kommunerna kring Arlanda har gemensamma problem och intressen. Ett gemensamt yttrande från de fyra kommunerna ger en större tyngd åt de synpunkter som presenteras. Anna Maria Dansbo kommunchef Bilaga: Arlandaregionens gemensamma Yttrande över utställningsförslag till RUFS 2010 Postadress: Knivsta Besöksadress: Knivsta servicehus, Ängbyvägen 8 Telefon: Fax: E-post: knivsta@knivsta.se

9 Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsen Yttrande över utredning Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74) KS-2009/831 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom Arlandaregionens och LFV:s Arlanda gemensamma yttrande över utredning: Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft SOU 2009:74 samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Göran Nilsson G:\Politik\Kommunstyrelse\Kommunstyrelsen\2009\KS091214\ordf_hoghastighet.doc

10 Mats Eriksson KS-2009/831 Kommunstyrelsen Yttrande över utredning: Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft SOU 2009:74 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom Arlandaregionens och LFV Arlandas gemensamma Yttrande över utredning: Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft SOU 2009:74 Ärendet Statens särskilde utredare Gunnar Malm överlämnade den 14 september 2009 sin utredning om utbyggnad av höghastighetsbanor till regeringen. Utredningen föreslår att höghastighetsbanor byggs ut på sträckorna Stockholm Göteborg samt Stockholm Malmö. De synpunkter som redovisas som Arlandaregionens gemensamma ståndpunkter har beretts gemensamt av Arlandaregionens kommuner, det vill säga Knivsta, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna tillsammans med LFV Arlanda. Ett utkast till yttrande har också presenterats vid möte mellan de fyra kommunernas kommunalråd, kommunchefer och planerare. I samband med framtagandet av detta yttrande har Arlandaregionen samrått med Uppsala kommun och Stockholms stad. Uppsala och Stockholms stad instämmer i de synpunkter som Arlandaregionen framför i detta yttrande, dessutom kommer de att avge egna yttranden. Förvaltningens synpunkter De fyra kommunerna kring Arlanda har gemensamma problem och intressen. Ett gemensamt yttrande från de fyra kommunerna ger en större tyngd åt de synpunkter som presenteras. Anna Maria Dansbo kommunchef Postadress: Knivsta Besöksadress: Knivsta servicehus, Ängbyvägen 8 Telefon: Fax: E-post: knivsta@knivsta.se

11 Bilaga: Yttrande över utredning: Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft SOU 2009:74 Postadress: Knivsta Besöksadress: Knivsta servicehus, Ängbyvägen 8 Telefon: Fax: E-post: knivsta@knivsta.se

12 Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring för utbyggnad av vägbro och stängning av plankorsning i Knivsta KS-2009/566 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att avge Avsiktsförklaring för utbyggnad av vägbro och stängning av plankorsning i Knivsta enligt förslag samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Göran Nilsson G:\Politik\Kommunstyrelse\Kommunstyrelsen\2009\KS091214\ordf_vagbro.doc

13 Mats Eriksson KS-2009/566 Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring för utbyggnad av vägbro och stängning av plankorsning i Knivsta Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avge Avsiktsförklaring för utbyggnad av vägbro och stängning av plankorsning i Knivsta enligt förslag. Ärendet Under år 2007 tog Banverket och Knivsta kommun gemensamt fram en idéstudie för en planskild korsning i Knivsta. Fyra olika lösningar prövades i studien. Banverket, Knivsta kommun och Regionförbundet Uppsala län har gemensamt kommit fram till att alternativ Bro Syd i studien är det alternativ som förordas. I förslaget till avsiktsförklaring svarar Banverket för framtagande av bygghandlingar samt för genomförande av utbyggnaden av vägbron med tillhörande väganslutningar och stängning av plankorsningen. Vid framtagandet av bygghandlingar ska Banverket sträva efter att finna lösningar som medför att anläggningskostnaden blir så låg som möjligt. Knivsta Kommun svarar för framtagande av detaljplan samt för behandling av övriga kommunala tillstånd, som blir nödvändiga för utbyggnaden. Regionförbundet Uppsala län svarar för att objektet prioriteras inom ramen för Länsplan för regional transportinfrastruktur i Uppsala län för perioden Den totala kostnaden för utbyggnaden av planskildheten, baserad på material från idéstudien, har bedömts uppgå till mellan 90 och 120 mnkr. När bygghandlingsprojekteringen genomförts föreligger en betydligt säkrare kostnadsberäkning. Inriktningen är att Knivsta Kommun svarar för 1/3 av den totala kostnaden för projektering och utbyggnad av vägbron med tillhörande väganslutningar. Staten svarar för resterande 2/3, varav hälften finansieras via Nationell plan och hälften via Länsplanen. Banverket svarar därutöver för samtliga kostnader för borttagande av plankorsningen medan Knivsta Kommun svarar för samtliga kostnader för Postadress: Knivsta Besöksadress: Knivsta servicehus, Ängbyvägen 8 Telefon: Fax: E-post: knivsta@knivsta.se

14 framtagande av detaljplan samt för eventuella kostnader förknippade med olika former av kommunal tillståndsgivning. Anna Maria Dansbo kommunchef Bilaga: Avsiktsförklaring för utbyggnad av vägbro och stängning av plankorsning i Knivsta Postadress: Knivsta Besöksadress: Knivsta servicehus, Ängbyvägen 8 Telefon: Fax: E-post: knivsta@knivsta.se

15 Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsen Ny dagligvaruhandel i Knivsta marknads- och konsekvensanalys KS-2008/699 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att tillåta ny dagligvaruhandel i Knivsta tätort och i Ar. Göran Nilsson G:\Politik\Kommunstyrelse\Kommunstyrelsen\2009\KS091214\ordf_dagligvaru.doc

16 Mats Eriksson KS-2008/699 Kommunstyrelsen Ny dagligvaruhandel i Knivsta, Marknads- och konsekvensanalys Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att tillåta ny dagligvaruhandel i Knivsta tätort och i Ar Ärendet Knivsta kommun genomförde under 2008 en marknads- och konsekvensanalys av ny dagligvaruhandel i Knivsta. Uppdraget i utredningen var att studera hur en etablering av en dagligvaruenhet på 3000 kvm i Knivsta skulle påverka den befintliga detaljhandeln och hur miljöpåverkan från trafiken skulle bli. Tre lägen har studerats: - Sågen - Gredelbyleden - Lodgatan Enligt rapporten finns utrymme för två större dagligvaruenheter i kommunen. Ärendet redovisades muntligt av konsulten på kommunstyrelsens möte den 3 november Förvaltningens synpunkter Enligt rapporten finns tillräckligt underlag för två större dagligvaruenheter. Knivsta kommun bör därför tillåta dagligvaruhandel i storskalig omfattning i två lägen, centralt och i Ar, men bör inte tillåta den någon annanstans. För att underlätta för eventuella nyetableringar är det viktigt att kommunen tagit ställning till vilka lägen som är möjliga. Anna Maria Dansbo kommunchef Bilaga: Ny dagligvaruhandel i Knivsta, Marknads- och konsekvensanalys Rapport 30 oktober 2008 Postadress: Knivsta Besöksadress: Knivsta servicehus, Ängbyvägen 8 Telefon: Fax: E-post: knivsta@knivsta.se

17 NY DAGLIGVARUHANDEL I KNIVSTA Marknads- och konsekvensanalys Rapport 30 oktober 2008

18 Sammanfattning Den nya enhetens omsättning Ny dagligvaruhandel i Knivsta Rapport 30 oktober 2008 En ny dagligvaruenhet på kvm i Knivsta, etablerad över natten år 2008, skulle kunna omsätta dagligvaror för 120 à 170 Mkr inkl. moms i 2007 års marknad och priser, under förutsättning att parkeringen och tillgängligheten är bra samt att butiken blir väl utformad och väl skött. Till detta kommer befolkningstillväxt och per capita-konsumtionsökning. Befolkningstillväxten i Knivsta kommun är 7 % till år 2010, men en del av det har i denna beräkning redan tagits i anspråk för boende i Sågen, kanske är den generella befolkningstillväxten exkl Sågen ungefär hälften, d v s 3,5 %. Per capita-konsumtionsökningen är ca 3 % till år 2010, d v s den totala tillväxten blir ca 6 % till och med år Detta för oss upp till Läge Möjlig omsättning år 2010 inkl effekter av vägens marknad, ev goda grannar, nya boende i anslutning Omsättning per kvm, kr till Sågen och generell befolkningsökning och per capita konsumtionsökning. Inkl moms, Mkr Sågen Gredelbyleden Lodgatan Möjlig omsättning i respektive läge, år 2010, inkl effekter av vägens marknad, ev goda grannar, nya boende vid Sågen och generell befolkningsökning och per capita konsumtionsökning. Mkr inkl moms i 2007 års priser. Beräkningsosäkerheten är ±5 %. Till detta kommer i prognosdelen svårförutsedda konjunktursvängningar. Effekter på befintlig detaljhandel Effekterna på Knivstas befintliga dagligvaruhandel blir störst för den största och starkaste enheten, Ica Kniven, som förlora 5 à 10 % av sin omsättning. Detta innebär dock enligt Nordplans bedömning inte att det föreligger någon risk för nedläggning. Övriga enheter i Knivsta och övriga regionen tappar någon eller några procent av sin omsättning. Inte heller för dessa enheter bedömer Nordplan att den nya etableringen kommer att orsaka nedläggning. Dock kan det finnas svagare enheter som riskerar nedläggning under alla förhållanden, med eller utan en ny dagligvaruenhet. Möjlig omsättning om man etablerar två nya dagligvaruenheter Om befintliga Ica flyttar till Sågen och man samtidigt tillåter dagligvaruetablering vid Gredelbyleden kommer troligen Icas befintliga lokal fyllas av en ny, men något sämre, enhet. Situationen blir då sådan att man får tre dagligvaruenheter, som tillsammans troligen omsätter 420 à 425 Mkr inkl moms över natten år 2008 i 2007 års priser. Uppdelningen blir sannolikt att den flyttade Ica-enheten omsätter 240 à 250 Mkr på kvm, enheten som fyller Icas lokal omsätter 50 à 60 Mkr på kvm och den nya enheten vid Gredelbyleden 110 à 115 Mkr på kvm. Inkl moms år 2008 i 2007 års priser. Efter hänsyn taget till befolkningstillväxt och per capita-konsumtionstillväxt blir fördelningen sannolikt enligt följande.

19 Ny dagligvaruhandel i Knivsta Rapport 30 oktober 2008 Läge Omsättning år 2010 inkl effekter av vägens marknad, ev goda grannar, nya boende i anslutning till Sågen och generell befolkningsökning och per capita konsumtionsökning. Inkl moms, Mkr Omsättning per kvm, kr Sågen 255 à à Gamla Ica 55 à à Gredelbyleden 120 à à Möjlig omsättning i respektive läge, år 2010, inkl effekter av vägens marknad, ev goda grannar, nya boende vid Sågen och generell befolkningsökning och per capita konsumtionsökning. Mkr inkl moms i 2007 års priser. Den nya dagligvaruenhetens påverkan på biltrafiken Det är framförallt tre faktorer som påverkar förändringen av biltrafikarbetet vid en nyetablering som de nu diskuterade i Knivsta. 1. Förändrad resväg. 2. Förändrade köpsummor. 3. Förändrat färdmedel. Nordplan har också studerat den nya lokala trafikalstringen i direkt anslutning till de studerade lägena. Sammanfattningsvis blir effekterna på biltrafiken för respektive läge enligt följande tabell. Läge Förändrat biltrafikarbete regionalt I hela regionen I Knivsta kommun I Knivsta tätort Ny trafikalstring lokalt Sågen +-0-0,1 % - 0,5 % + < 20 % Gredelbyleden ,1 % + < 15 % Lodgatan ,1 % + < 25 % (+ < 45 %) Sammanfattande tabell, förändringar i biltrafik. Ökning i procent jämfört med idag (2007). Centrums profil och dimensionering Vare sig den generella tillväxten eller de nya boende och arbetande i Sågen ger några större nya efterfrågevolymer riktade mot centrum. Troligen är en profil som idag, möjligen kompletterad med någon specialbutik enligt ovan, det som kommer att bli mest lönsamt även i framtiden. Vad händer med Knivsta centrum och Sågen om man etablerar sällanköpsvaruhandel vid Lodgatan? Om ca kvm sällanköpsvaruhandel, volymhandel, etableras vid Lodgatan, bör detta omsätta för 150 à 200 Mkr inkl moms för lönsamhet. Av detta är mycket nytt inflöde av handel, eller snarare återtaget utflöde, men beroende på sortiment påverkas den befintliga handeln och den ev nyskapade handeln i Sågen. Det slår framförallt mot likartade utbud, ex vis slår en hemelektroniketablering framförallt mot de två butiker med liknande sortiment som finns i centrum idag.

20 Ny dagligvaruhandel i Knivsta Rapport 30 oktober 2008 INNEHÅLL 1 INLEDNING BAKGRUND UPPDRAG ARBETSGÅNG ARBETSGRUPP 2 2 BASDATA BEFOLKNING BEFINTLIG DAGLIGVARUHANDEL KONSUMTION OCH KÖPKRAFT 5 3 RESULTAT FÖRUTSÄTTNINGAR OMSÄTTNING VID EN NY ETABLERING OMSÄTTNING VID ETABLERING VID BÅDE SÅGEN OCH GREDELBYLEDEN OMSÄTTNING VID DUBBLERAD ICA-BUTIK EFFEKTER PÅ BEFINTLIG DAGLIGVARUHANDEL AV EN NY ETABLERING SAMMANSTÄLLNING 10 4 BILTRAFIKMILJÖ ORSAKER TILL ATT BILTRAFIKARBETET FÖRÄNDRAS BERÄKNINGSMETOD RESULTAT 12 5 HUR SKALL KNIVSTA CENTRUMS SÄLLANKÖPSVARUHANDEL PROFILERAS OCH DIMENSIONERAS? PROFIL EFTERFRÅGEÖKNING/DIMENSIONERING SLUTSATS KNIVSTA CENTRUM 15 6 VAD HÄNDER MED KNIVSTA CENTRUM OCH SÅGEN OM MAN ETABLERAR SÄLLANKÖPSVARUHANDEL VID LODGATAN? 16 Bilaga 1 Marknadsmodellen TYSK

21 Ny dagligvaruhandel i Knivsta Rapport 30 oktober Inledning 1.1 Bakgrund Det finns planer på att etablera mer dagligvaruhandel i Knivsta kommun. De alternativa föreslagna lägena är tre, i centrum, Sågen, utmed Gredelbyleden in från motorvägen och på Lodgatan i industriområdet i Ar. Figur 1. Ungefärlig lokalisering av de föreslagna dagligvarulägena: Sågen (röd ring), Lodgatan (blå ring) och Gredelbyleden (grön ring). Befintliga Ica Kniven (grå ring) visas också.

22 Ny dagligvaruhandel i Knivsta Rapport 30 oktober Uppdrag Analysen omfattar följande moment. Marknadseffekterna av en ny dagligvaruetablering i Knivsta för tre alternativa lägen, Trafikmiljöeffekterna som en följd av detta. Diskutera hur sällanköpsvaruhandeln i centrum bör dimensioneras och profileras. Diskutera eventuella risker för att en ny extern dagligvaruetablering drar med sig annan handel. Översiktligt diskutera ev effekter av volymhandel i Ar, framförallt mot den befintliga detaljhandeln i centrum och den planerade i Sågen. 1.3 Arbetsgång Nordplan har använt sig av sin egenutvecklade marknadsmodell TYSK 1, se bilaga 1. Modellen utgår från aktuella data över konkurrenter, boende, arbetande, restider m.m. och kalibreras i varje enskilt fall för att räkna rätt på dagens verklighet i aktuell region. Därefter ansätts den tänkta nya etableringens yta, sortiment och läge och då erhålls, efter en kompletterande erfarenhetsbaserad manuell bearbetning, svar i form av möjlig årsomsättning för den nya etableringen. Modellen visar också varifrån försäljningen hämtas (från olika bostads- och arbetsplatsområden resp. från befintliga butiker). Tilläggsmodeller kan också ge förändrat biltrafikarbete, ändrade utsläppsmängder m.m. Med korrekta ingångsdata ligger den beräkningstekniska felmarginalen inom ±10 %, vanligen bättre. Därtill skall läggas den osäkerhet som ligger i svårigheterna att bedöma den framtida utvecklingen av övergripande konjunktur/ekonomi, befolkning m.m. För att arbeta med TYSK krävs inventeringar/basdata om demografi, kommunikationssamband och konkurrenssituation i området. Nordplan har genomfört de nödvändiga inventeringarna, bl.a. genom besiktning och genom kommunala källor. Vi har dessutom fått försäljningsunderlag m.m. för befintlig dagligvaruhandel genom ICA och Coop. 1.4 Arbetsgrupp Arbetet har från Nordplans sida utförts av civ.ing. Lisa Lagerén (projektledare), adj. prof. Janne Sandahl och civ.ing. Siiri Jacobsson. 1 TYSK står för Tids-, Yta- och ServiceKoefficient. 2

23 Ny dagligvaruhandel i Knivsta Rapport 30 oktober Basdata 2.1 Befolkning I Knivsta bor det idag ca personer. År 2010 väntas befolkningen vara personer, eller ca 7 % mer än idag, och år personer, d v s 19 % mer än idag. 2.2 Befintlig dagligvaruhandel Följande tabell 1 visar försäljningsunderlaget för dagligvaror (DV), total dagligvaruomsättning, och s.k. detaljhandelsindex för dagligvaror enligt Handeln i Sverige i Knivsta kommun, grannkommunerna, Uppsala län, Stockholms län och Sverige. Område Försäljningsunderlag 2 DV år 2007 (Mkr) Omsättning DV 3 år 2007 (Mkr) Detaljhandelsindex DV år Knivsta Uppsala Uppsala Län Sollentuna Sigtuna Upplands Väsby Stockholms län Sverige Tabell 1. Fakta om dagligvaruhandeln i aktuella kommuner. Alla siffror inkl. moms. Detaljhandelsindex för enskild kommun bör jämföras med index för länet. Index för en enskild kommun bör i första hand jämföras med index för det län kommunen ligger i och inte hela Sverige. Detta för att länssiffrorna speglar de lokala förutsättningarna. Tabell 1 visar att Knivsta kommun år 2007 hade ett kraftigt utflöde på dagligvaror, både vid en jämförelse med Stockholms län och med Uppsala län. Utflödet går i första hand traditionellt till kommunerna norrut. Det finns olika faktorer som stör siffrorna i tabellen ovan. Även värdena på länsnivå är osäkra. Försäljningsunderlaget beror bl.a. på vilka livsstilar som råder i respektive landsände. Exempelvis så sänks index i områden med stor andel jakt, fiske och egenhushåll eller där man ofta går ut och äter eller köper hem mat från restauranger eller områden med ett stort inslag av studenter. Icke fastboende turism höjer istället värdet. Stockholms län, som kanske borde ha ett index på 100, har istället ett index på 99. Det 2 Källa: HUI:s Handeln i Sverige 2008/ Källa: HUI:s Handeln i Sverige 2008/ Sverige har index 100, d.v.s. omsättningen är lika stor som köpkraften. Källa: Svensk Handel genom HUI:s Handeln i Sverige 2008/

24 Ny dagligvaruhandel i Knivsta Rapport 30 oktober 2008 inverkar dessutom att man vid sammanställning av länssiffrorna har haft svårigheter med viktning med ingående kommuners värden. Indexvärdena kan ha en osäkerhet på ± 5 %. För Knivsta är dock index så pass lågt (46 jämfört med 94 i Uppsala län respektive 99 i Stockholms län) att man med bestämdhet kan tala om att det är ett utflöde (sammansatt av ett stort bruttoutflöde och ett något mindre bruttoinflöde). Detta innebär alltså att indexvärdena av den typ vi redovisat här inte ger precis information, men de pekar ut en riktning. Illustrationen nedan avser omsättningsströmmarna i dagsläget för en situation utan ny dagligvaruhandel. Observera att omsättningsströmmarna mellan kommunerna (pilarna) är Nordplans bedömning, men siffrorna i rutorna är hämtade från Handeln i Sverige. Uppsala Mkr/år Mkr/år -0 Mkr/år Sigtuna Mkr/år 930 Mkr/år - 84 Mkr/år Upplands Väsby Mkr/år 933 Mkr/år Mkr/år ca 45 ca 15 ca 20 ca 10 ca 10 ca 10 ca 175 Knivsta Mkr/år 339 Mkr/år -183 Mkr/år ca 10 Teckenförklaring Kommun Faktisk omsättning dagligvaror Försäljningsunderlag dagligvaror Faktisk omsättning minus försäljningsunderlag (nettoflöde Mkr/år). Sollentuna Mkr/år Mkr/år + 64 Mkr/år Figur 2. Omsättningsströmmar för dagligvaror i regionen. Mkr/år inkl moms år Källa: Handeln i Sverige 2008/2009 samt Nordplan. 4

25 Ny dagligvaruhandel i Knivsta Rapport 30 oktober Konsumtion och köpkraft Varje invånare i Sverige handlade år 2007 dagligvaror för i snitt ca kr/år 5, källa KPG 6. Konsumtionstillväxten per capita förutsätts bli enligt följande tabell 2. De högre värdena i tabellen är KPGs prognos, de lägre Nordplans något måttligare. Vi har i denna utredning tillämpat Nordplans siffror. Noteras kan att konsumtionsutvecklingen för både dagligvaror och sällanköpsvaror under 2007 var extremt hög, men att framtiden just nu ter sig något osäker. Dagligvarukonsumtionen ökade under år 2007 med 2,8 % i fasta priser. Under 2008 har utvecklingen på dagligvarusidan varit betydligt modestare, och enligt de flesta bedömare kommer man efter korrigering för prisförändringar och inflation få en nolltillväxt Dagligvaror +- 0 % + 1 à 1,9 % + 1 à 1,9 % Sällanköpsvaror + 2 à 4 % + 2 à 3,9 % + 2 à 3,9 % Tabell 2. Per capita-konsumtionens förändring per år. Fasta priser. Källa: Nordplan och KPG. Knivsta kommun har idag (år 2007) ett så kallat utflöde 7 av dagligvaror på ca 185 Mkr 8. Detta är ett nettoutflöde, som uppskattningsvis sammansätts av ett inflöde på ca 55 Mkr och ett utflöde på ca 240 Mkr. Nettoutflödet från Knivsta ger för dagligvaror ett s.k. index på 46. Analysen visar möjligheterna i en normalt fungerande marknad. Rapporten skrivs under den s.k. finanskrisen hösten Om krisen blir långvarig kommer etablerarna att tveka och konsumtionstalen och därmed försäljningen kan komma att påverkas negativt. Nordplan föreslår därför att analysen ses över när förhållandena stabiliserats. Dagligvaruförsäljningen påverkas inte så kraftigt av konjunktursvängningar, det är värre för försäljning av sällanköpsvaror. 5 Huvuddelen därav, upp emot 80 % distribueras genom den vanliga dagligvaruhandeln, ex-vis stormarknader, dagligvaruhallar, stora bensinstationer och livsmedelbutiker. Resten är torghandel, storköksförsäljning, konditorier, säljställen för kem-tekniska varor, parfymerier mm. Omkring 2/3 av dagligvaruförsäljningen i den vanliga dagligvaruhandeln är livsmedelsförsäljning. 6 För att underlätta det långsiktiga planeringsarbetet främst beträffande detaljhandelsetablering har Konsumtionsprognosgruppen (KPG) bedrivit verksamhet sedan början av 1970-talet. Gruppen består till största del av planerare från de största detaljhandelsföretagen i landet samt konsulter, bl a Nordplan. Syftet med gruppens arbete är att ställa upp prognoser för den framtida privata konsumtionen, uppdelad på olika varugrupper. 7 Inflöde/utflöde av pengar. Inflöde innebär att detaljhandeln i kommunen omsätter mer pengar än vad kommuninvånarna konsumerar, d.v.s. det s.k. detaljhandelsindex är då över 100. Utflöde är motsatsen. 8 Källa: Handeln i Sverige 2008/2009, Svensk Handel genom HUI. 5

26 Ny dagligvaruhandel i Knivsta Rapport 30 oktober Resultat 3.1 Förutsättningar I TYSK är ett av de sista stegen i analysen att bedöma den nya enhetens kvalitet i jämförelse med konkurrenterna (TYSK:s s k servicekoefficient). Kvaliteten innefattar allt från yttre faktorer som goda grannar (d.v.s. närhet till annan handel som drar kunder till platsen), lokal tillgänglighet, tillräcklig parkering och anläggningens exponering utåt till inre faktorer som tydlig butiksplanering, utrymme, prisnivå och service. Den nya enheten förutsätts få ca kvm säljyta för DV. 3.2 Omsättning vid en ny etablering Den nya enheten kommer, vid en etablering över natten år 2008 och utan försvarsåtgärder från befintlig handel, att kunna omsätta dagligvaror enligt nedanstående tabell inkl. moms i 2007 års marknad och priser, d.v.s. den kommer att nå en s.k. yteffektivitet på 40 à kr/kvm säljyta. Detta avser målmedvetna inköpsresor i form av direkta besök eller vid passage. Läge Omsättning över natten. Inkl moms, Mkr Omsättning per kvm, kr Sågen Gredelbyleden Lodgatan Tabell 3. Möjlig omsättning i respektive läge, över natten år Mkr inkl moms i 2007 års priser. Till detta kommer effekter av den s.k. vägens marknad, d.v.s. kunder som oplanerat stannar till och handlar på väg någonstans. Dessa effekter blir störst på Gredelbyleden, men vi kan även se små effekter i Sågenläget. Vägens marknad skall inte förväxlas med kunder som planerat att göra inköp från exempelvis Knivsta, dessa kunder ligger redan i omsättningen enligt tabell 3 ovan. Läge Omsättning över natten, inkl effekter av vägens marknad. Inkl moms, Mkr Omsättning per kvm, kr Sågen Gredelbyleden Lodgatan Tabell 4. Möjlig omsättning i respektive läge, över natten år 2008, inkl effekter av vägens marknad. Mkr inkl moms i 2007 års priser. 6

27 Ny dagligvaruhandel i Knivsta Rapport 30 oktober 2008 Ytterligare stimulans kan fås från ev goda grannar, d v s andra butiker och verksamheter i närheten. Denna effekt syns i lägena Gredelbyleden och Lodgatan, där det kan tillkomma en del sällanköpsvaruhandel i form av s.k. box shops eller volymhandel. I läge Sågen finns små möjligheter att etablera en så stor mängd grannar att det skulle ge reell effekt. Läge Omsättning över natten, inkl effekter av vägens marknad och ev goda grannar. Inkl moms, Mkr Omsättning per kvm, kr Sågen Gredelbyleden Lodgatan Tabell 5. Möjlig omsättning i respektive läge, över natten år 2008, inkl effekter av vägens marknad och ev goda grannar. Mkr inkl moms i 2007 års priser. Dessutom kommer läge Sågen att få ett tillskott från den planerade bostadsbebyggelsen i dess omedelbara närhet, totalt ca personer, som spenderar ca 30 Mkr på dagligvaror, av vilka man spenderar ca 15 i närområdet, vilket för upp Sågen-lägets potential. Detta innebär att den totala nya omsättningspotentialen över natten år 2008 inkl moms i 2007 års priser blir enligt följande tabell 6. Läge Omsättning över natten, inkl effekter av vägens marknad, ev. goda grannar och nya boende i anslutning Omsättning per kvm, kr till Sågen. Inkl moms, Mkr Sågen Gredelbyleden Lodgatan Tabell 6. Möjlig omsättning i respektive läge, över natten år 2008, inkl effekter av vägens marknad, ev. goda grannar och nya boende vid Sågen. Mkr inkl moms i 2007 års priser. Vi beräknar därmed att den nya enheten, etablerad över natten år 2008, under sitt första stabila verksamhetsår, hypotetiskt år 2008, skall kunna omsätta dagligvaror för 120 à 170 Mkr inkl. moms i 2007 års marknad och priser, men då förutsätts att parkeringen och tillgängligheten är bra samt att butiken blir väl utformad och väl skött. Till detta kommer befolkningstillväxt och per capita-konsumtionsökning. Befolkningstillväxten i Knivsta kommun är 7 % till år 2010, men en del av det har i denna beräkning redan tagits i anspråk för boende i Sågen, kanske är den generella befolkningstillväxten exkl Sågen ungefär hälften, d v s 3,5 %. Per capita-konsumtionsökningen är ca 3 % till år 2010, d v s den totala tillväxten blir ca 6 % till och med år

28 Ny dagligvaruhandel i Knivsta Rapport 30 oktober 2008 Detta för oss upp till Läge Möjlig omsättning år 2010 inkl effekter av vägens marknad, ev goda grannar, nya boende i anslutning Omsättning per kvm, kr till Sågen och generell befolkningsökning och per capita konsumtionsökning. Inkl moms, Mkr Sågen Gredelbyleden Lodgatan Tabell 7. Möjlig omsättning i respektive läge, år 2010, inkl effekter av vägens marknad, ev goda grannar, nya boende vid Sågen och generell befolkningsökning och per capita konsumtionsökning. Mkr inkl moms i 2007 års priser. Beräkningsosäkerheten är ±5 %. Till detta kommer i prognosdelen svårförutsedda konjunktursvängningar. Den nya enheten kommer att påverka den befintliga Ica-butiken i centrum. Övriga butiker i regionen kan också komma att påverkas något, se vidare avsnitt Omsättning vid etablering vid både Sågen och Gredelbyleden Om befintliga Ica flyttar till Sågen och man samtidigt tillåter dagligvaruetablering vid Gredelbyleden kommer troligen Icas befintliga lokal fyllas av en ny, men något sämre, enhet. Situationen blir då sådan att man får tre dagligvaruenheter, som tillsammans troligen omsätter 420 à 425 Mkr tillsammans inkl moms över natten år 2008 i 2007 års priser. Uppdelningen blir sannolikt att den flyttade Ica-enheten omsätter 240 à 250 Mkr på kvm, enheten som fyller Icas lokal omsätter 50 à 60 Mkr på kvm och den nya enheten vid Gredelbyleden 110 à 115 Mkr på kvm. Efter hänsyn taget till befolkningstillväxt och per capita-konsumtionstillväxt blir fördelningen sannolikt enligt följande tabell 8. Läge Omsättning år 2010 inkl effekter av vägens marknad, ev. goda grannar, nya boende i anslutning till Sågen och generell befolkningsökning och per capita konsumtionsökning. Inkl moms, Mkr 8 Omsättning per kvm, kr Sågen 255 à à Gamla Ica 55 à à Gredelbyleden 120 à à Tabell 8. Möjlig omsättning i respektive läge, år 2010, inkl effekter av vägens marknad, ev. goda grannar, nya boende vid Sågen och generell befolkningsökning och per capita konsumtionsökning. Mkr inkl moms i 2007 års priser. 3.4 Omsättning vid dubblerad Ica-butik Om befintliga Ica kan fördubbla sin yta och man samtidigt tillåter dagligvaruetablering vid Gredelbyleden kommer troligen Ica omsätta i storleksordningen 210 à 220 Mkr inkl

29 Ny dagligvaruhandel i Knivsta Rapport 30 oktober 2008 moms över natten år 2008 i 2007 års priser. Läget vid Gredelbyleden kan samtidigt omsätta ca 115 Mkr inkl moms över natten år 2008 i 2007 års priser. Efter hänsyn taget till befolkningstillväxt och per capita-konsumtionstillväxt blir fördelningen sannolikt enligt följande tabell 9. Läge Omsättning år 2010 inkl effekter av vägens marknad, ev. goda grannar, nya boende i anslutning till Sågen och generell befolkningsökning och per capita konsumtionsökning. Inkl moms, Mkr Omsättning per kvm, kr Fördubblad Ica 225 à à Gredelbyleden 125 à à Tabell 9. Möjlig omsättning i respektive läge, år 2010, inkl effekter av vägens marknad, ev. goda grannar och generell befolkningsökning och per capita konsumtionsökning. Mkr inkl moms i 2007 års priser. Om man i stället etablerar den ytterligare dagligvaruenheten, utöver Ica, vid Lodgatan blir omsättningen ca 10 Mkr mindre. Vid Sågen skulle den andra dagligvaruenheten omsätta ca 15 Mkr mer än vid Gredelbyleden. 3.5 Effekter på befintlig dagligvaruhandel av en ny etablering Knivsta I Knivsta finns dels Ica Kniven, som har en mycket god omsättning idag, och troligen har slagit i taket yteffektivitetsmässigt, dels finns några mindre enheter, som Ica i Långhundra, Iors Livs i Alsike och en bensinstation med livsmedel. Ica Långhundra ligger relativt långt från Knivsta tätort, och kommer inte att påverkas i nämnvärd grad av den nya etableringen. Ica Kniven kommer att förlora mer i omsättning, ca 5 % om något av de externa lägena etableras, och ca 10 % om läget i Sågen blir aktuellt. Detta betyder något minskad lönsamhet, men enligt Nordplans bedömning föreligger ingen risk för nedläggning. Figur 3. Ica Kniven med del av parkeringen 9

30 Ny dagligvaruhandel i Knivsta Rapport 30 oktober 2008 Iors Livs är en liten enhet, som kanske redan nu har lönsamhetsproblem. Den kommer inte påverkas nämnvärt av den nya etableringen, utan kanske tappar någon procent av sin omsättning. Figur 4. Iors Livs i Alsike Övriga regionen Effekterna på enskilda enheter i övriga regionen blir små, eftersom de är utspridda på många enheter. Försäljningen minskar med mellan en och fyra procent, med störst påverkan på stora och mellanstora enheter i södra Uppsala och i Märsta. Inte heller här bedömer Nordplan att det föreligger några nedläggningsrisker. 3.6 Sammanställning En ny dagligvaruetablering i Knivsta kommer att kunna omsätta 120 à 170 Mkr inkl moms i 2007 års priser vid en etablering över natten beroende på läget på orten. Detta hämtas från butiker regionen enligt följande: Omsättning hämtas från butiker i Läge Sågen Gredelbyleden Lodgatan Oms i Mkr, inkl moms % av dagens totala DVomsättning i resp kommun Oms i Mkr, inkl moms % av dagens totala DVomsättning i resp kommun Oms i Mkr, inkl moms % av dagens totala DVomsättning i resp kommun Knivsta 15 Mkr 10 % 9 Mkr 6 % 8 Mkr 5 % Uppsala 95 Mkr 2 % 80 Mkr 2 % 75 Mkr 2 % Sigtuna 25 Mkr 3 % 20 Mkr 2 % 15 Mkr 2 % Upplands Väsby 5 Mkr 1 % < 5 Mkr 1 % < 5 Mkr 1 % Sollentuna 15 Mkr 1 % 10 Mkr 1 % 8 Mkr 1 % Övrigt långt bort och impulskunder 15 Mkr 11 Mkr 9 Mkr Summa 170 Mkr 135 Mkr 120 Mkr Tabell 10. Omsättning som hämtas från handel i berörda kommuner, vid en etablering över natten år Mkr inkl moms i 2007 års priser. 10

31 Ny dagligvaruhandel i Knivsta Rapport 30 oktober 2008 Omsättningen som tas från övriga kommuner handlar framförallt om ett återtaget utflöde av dagligvaruhandel. I och med etableringen kommer dagligvaruindex, som idag ligger på 46, öka till 80 à 90 vid en etablering över natten år Efterfrågetillväxten, som i Knivstas fall troligen kan komma att ligga på allra minst 15 % på tio år, med den prognostiserade per capita konsumtions- och befolkningstillväxten, kommer att kompensera, i synnerhet de större utbuden. 11

32 Ny dagligvaruhandel i Knivsta Rapport 30 oktober Biltrafikmiljö 4.1 Orsaker till att biltrafikarbetet förändras Det är framförallt tre faktorer som påverkar förändringen av biltrafikarbetet vid en nyetablering som de nu diskuterade i Knivsta. Förändrad resväg. Man handlar på ett annat ställe än tidigare. I vissa fall sker ingen förändring eftersom man ändå har vägen förbi eller ändå skulle till området, där den nya butiken ligger. Förändrade köpsummor. Stormarknadskunden handlar för mer pengar per besök än kunden till den lokala butiken. Förändrat färdmedel. En del kunder som inte tidigare använde bilen för sina inköp övergår nu till att använda bilen. D.v.s. ökad bilandel för inköp av dagligvaror. 4.2 Beräkningsmetod En nyetablering innebär förändrade penningströmmar. Kunder handlar på det nya stället och avstår från att göra motsvarande köp på andra ställen. Penningströmmarna kan uttryckas i en fiktiv sort (Mkr*min) som beskriver hur stora belopp som flyttas från ett ställe (underlaget d.v.s. kunderna) till ett annat (utbudet d.v.s. butikerna) och hur lång tid denna förflyttning tar. Med kännedom om hur stora dessa penningströmmar är innan nyetableringen och hur dessa strömmar förändrats efter nyetableringen kan de totala procentuella förändring av trafikarbetet förorsakat av nyetableringen beräknas. Vi talar då i detta fall enbart om biltrafikarbete för inköp av dagligvaror. Detta beräknas i TYSK, vilket också gjorts för de nya dagligvarulägena i Knivsta. Nordplan har också studerat den nya lokala trafikalstringen i direkt anslutning till de studerade lägena. 4.3 Resultat Förändrat biltrafikarbete regionalt Det förändrade biltrafikarbetet för inköp av dagligvaror blir i detta fall: För de boende i hela regionen (Knivsta, Södra Uppsala och delar av Märsta) är förändringen av biltrafikarbetet mycket nära noll. För de boende i hela Knivsta kommun minskar biltrafikarbetet med ca 5 % för Sågenläget och med någon enstaka procent för de båda övriga lägena. För de boende i Knivsta tätort minskar biltrafikarbetet med uppemot 10 % för etableringen i Sågen, och ökar med uppemot 5 % för de båda övriga lägena. Det totala biltrafikarbetet förändras betydligt mindre. Biltrafikarbetet för inköp av dagligvaror är normalt ca 5 % av det totala biltrafikarbetet. Detta ger följande förändrat totalt biltrafikarbete. 12

33 Ny dagligvaruhandel i Knivsta Rapport 30 oktober 2008 För de boende i hela regionen (Knivsta, Södra Uppsala och delar av Märsta) är förändringen av biltrafikarbetet mycket nära noll. För de boende i hela Knivsta kommun minskar biltrafikarbetet med ca 0,1 % (noll?) för Sågenläget och med mycket nära noll för de båda övriga lägena. För de boende i Knivsta tätort minskar biltrafikarbetet med uppemot 0,5 % för etableringen i Sågen, och ökar med uppemot 0,1 % (noll?) för de båda övriga lägena. Biltrafikalstring i direkt anslutning till de nya dagligvarulägena kvm dagligvaror kräver ca 180 bpl, kanske något mindre i Sågen-läget som kan antas få en något lägre bilkundsandel, där kan 160 bpl vara en lämplig siffra. För en dagligvaruhall har man som regel en omsättningstakt på ca fyra omsättningar om dagen under dimensionerande dag, i extrema fall sex à sju. Detta betyder 720 tillkommande fordon eller tillkommande fordonsrörelser per dygn för lägena Lodgatan och Gredelbyleden och tillkommande fordonsrörelser för läge Sågen. Detta betyder en lokal ökning på de anslutande vägarna enligt följande Sågen-läget får en ökning med knappt fordonsrörelser per dygn, vilket är en ökning med knappt 20 % mot dagens knappt fordon under ett vardagsdygn på Gredelbyleden mellan Gredelbyvägen och Trunstavägen. Läget vid Gredelbyleden får en ökning med knappt fordonsrörelser per dygn, vilket är en ökning med knappt 15 % mot dagens knappt fordon under ett vardagsdygn på Gredelbyleden mellan Tuvstarrsvägen och Boängsvägen och Trunstavägen. Läget vid Lodgatan får en ökning med knappt fordonsrörelser per dygn, vilket är en ökning med knappt 45 % mot dagens knappt fordon under ett vardagsdygn på Brunnbyvägen mellan Gredelbyleden och Lodgatan. Dock kommer med all sannolikhet inte alla fordon till läget vid Lodgatan nyttja denna vägsträcka, vilket betyder att den relativa ökningen troligen ligger på ungefär hälften. Sammanfattande tabell Sammanfattningsvis blir effekterna på biltrafiken för respektive läge enligt följande tabell. Läge Förändrat biltrafikarbete regionalt I hela regionen I Knivsta kommun I Knivsta tätort Ny trafikalstring lokalt Sågen +-0-0,1 % - 0,5 % + < 20 % Gredelbyleden ,1 % + < 15 % Lodgatan ,1 % + < 25 % (+ < 45 %) Tabell 11. Sammanfattande tabell, förändringar i biltrafik. Ökning i procent jämfört med idag (2007). 13

34 Ny dagligvaruhandel i Knivsta Rapport 30 oktober Hur skall Knivsta centrums sällanköpsvaruhandel profileras och dimensioneras? 5.1 Profil I Knivsta centrum finns idag en hel del handel och andra kommersiella verksamheter, förutom Ica Kniven. Sällanköpsvaruhandel Dagligvaruhandel Flitiga fingrar (presenter, inredning) Knivsta Radio & TVservice (Euronics) Restaurang och café Kommersiell service exkl restaurang och café Blomsterhörnet Thai Orchid Handelsbanken Knivsta bageri & konditori Knivsta krog Svensk kassaservice Knivsta Optique Ica Supermarket Café Thunman Husman Hagberg Knivstaboden City pizza Knivsta video Knivsta hushållsservice Form Knivsta bageri & konditori Grill Tabell 12. Besöksintensiva verksamheter i Knivsta Centrum idag. Nordea Mäklarbolaget Form Swedbank Figur 5. Del av Knivsta Centrum. Verksamheterna är framförallt ärendebetonade, det finns ex vis ingen renodlad beklädnadsbutik. Utbudet är idag för litet för att ha något reellt shoppingutbud, och även med en förstärkning i Sågen kommer man troligen inte nå den kritiska massa som behövs 14

35 Ny dagligvaruhandel i Knivsta Rapport 30 oktober 2008 som att ha ett någorlunda komplett shoppingutbud. Idag omsätter man för knappt 50 Mkr sällanköpsvaror i Knivsta kommun, av detta ligger troligen 25 à 30 Mkr i Knivsta centrum. Det som ev. kan tillkomma med relativ framgång i dagens centrum, i dagens marknad, är specialiserade butiker inom ex vis beklädnad eller inredning. Dock kan det bli svårt att locka någon beklädnadskedja till Knivsta centrum. Någon ytterligare café- och restaurangenhet kan också fungera, liksom serviceenheter som kemtvätt och sko- och nyckelservice. 5.2 Efterfrågeökning/dimensionering Generell tillväxt Per capitakonsumtionstillväxten för sällanköpsvaror kommer fram till år 2015 vara 2 à 4 % per år (avsnitt 2.3). Tillsammans med en befolkningstillväxt på 7 % fram till år 2010 och 19 % fram till år 2015 innebär det en total efterfrågetillväxt på nästan 15 % till år 2010 och över 25 % till år Om kommunen bara behåller sin marknadsandel betyder detta en ökad sällanköpsvaruomsättning på 8 Mkr fram till år 2010 och 12 Mkr fram till år Allt i 2007 års priser inkl moms. Den totala efterfrågeökningen blir drygt det dubbla, eller 17 Mkr till 2010 resp. 25 Mkr till Allt detta kommer dock inte kunna fångas upp inom kommunen. Specifik effekt på centrum av de nya boende i Sågen och de arbetande i kommunhuset En stor del av befolkningsökningen beror på nya boende i Sågen nya boende i Sågen kommer år 2010 att spendera sällanköpsvaror för ungefär kr per person, eller totalt ca 25 Mkr. Av detta kan man anta att maximalt 20 %, eller 5 Mkr, handlas i anslutning till bostaden. Det finns även planer på att flytta en större del av kommunens verksamhet till Sågen. Detta kan ge ett tillskott på 100 à 200 arbetande. Dessa handlar som regel kanske 10 % av sina totala inköp i anslutning till arbetsplatsen, vilket betyder kanske uppemot en halv miljon kr i årsomsättning inkl moms i 2007 års priser. 5.3 Slutsats Knivsta Centrum Vare sig den generella tillväxten eller de nya boende och arbetande i Sågen ger några större nya efterfrågevolymer riktade mot centrum. Troligen är en profil som idag, möjligen kompletterad med någon specialbutik enligt ovan, det som kommer att bli mest lönsamt även i framtiden. 15

36 Ny dagligvaruhandel i Knivsta Rapport 30 oktober Vad händer med Knivsta centrum och Sågen om man etablerar sällanköpsvaruhandel vid Lodgatan? Det finns tankar på att etablera sällanköpsvaruhandel vid Lodgatan, troligen i form av sk volymhandel. Nordplan har fått i uppdrag att diskutera hur detta skulle påverka Knivsta Centrum och de nyetableringar av viss sällanköpsvaruhandel som finns i Sågen. En volymhandelsetablering vid Lodgatan på t ex ca kvm volymhandel bör omsätta för 150 à 200 Mkr inkl moms för lönsamhet. Av detta är mycket nytt inflöde av handel, eller snarare återtaget utflöde, men beroende på sortiment påverkas den befintliga handeln och den ev. nyskapade handeln i Sågen. Om ex vis hemelektronik etableras kan de två befintliga enheterna med liknande sortiment i centrum komma att drabbas, och vi kan troligen se åtminstone en nedläggning, alternativt en flytt till det nya området. Om i stället blir möbler blir påverkan på centrums handel mindre. Vid en etablering av byggvaror slår det framförallt mot den bygghandel som redan ligger i Ar, och endast i mycket begränsad omfattning mot centrum och Sågen. 16