Hemtjänst och Särskilt boende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hemtjänst och Särskilt boende"

Transkript

1 Hemtjänst och Särskilt boende En jämförelse av kommunens Äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv Nätverk Mellannyckeln Deltagande kommuner:,,,,,,,, och Nätverket är en del av Jämförelseprojektet Ett samarbete mellan SKL, RKA och Finansdepartementet

2 Innehåll 1.1 Bakgrund Metod och avgränsning Sammanfattning Hemtjänstindex Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentar Effektivitetsmått Vad kostar hemtjänsten för den äldre? Personalkontinuitet Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentar Kostnadsbild för den äldre Utgångspunkter och beskrivning Resultat Sammanfattande kommentar Äldreboendeindex Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentar Effektivitetsmått Jämförelse hemtjänst och särskilt boende Väntetid till särskilt boende Utgångspunkter och beskrivning Resultat Kommentar Hälso- och sjukvårdstid Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentar Informationsgivning Utgångspunkt och beskrivning, webbinformation Resultat, webbinformation Kommentar Utgångspunkt och beskrivning, tryckt information Resultat, tryckt information Kommentar Projektledarna för kommunerna i nätverket Mellannyckeln I separat bilaga finns kommunernas Dagverksamhet, Uppsökande verksamhet, Anhörigstöd, Boendestruktur, Hemtjänstavgifter, Kommentarer om webbinformation och Sambandsanalys.

3 1.1 Bakgrund Nätverket Mellannyckeln är ett av tjugo nätverk som ingår i det nationella Jämförelseprojektet. De deltagande kommunerna är,,,,,,,, och. Dessa är mellankommuner : de ligger i Mellansverige och är mellanstora med ett invånarantal mellan Tillsammans finns det över invånare i dessa kommuner. Köping ingår också i nätverket men har valt att stå över denna undersökningsomgång. År 2006 tog s kommun initiativet att bilda nätverket Mellannyckeln med utgångspunkt att kommunerna är ungefärligen lika i storlek och struktur samt inom rimligt geografiskt avstånd. Nätverket Mellannyckeln har tidigare publicerat rapporten Grundskolan en jämförelse av grundskolan ur ett medborgarperspektiv I denna andra rapport har nätverket haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra äldreomsorgen, innefattande Hemtjänst och Särskilt boende, ur ett medborgarperspektiv. Jämförelseprojekts primära syfte är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. För att lyckas med detta bygger projektets arbetsmetod på kommunernas egen kraft och uppfinningsrikedom. Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter. Vidare att kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållande till insatta medel och kunna jämföra vad som görs i andra kommuner. Goda exempel ska lyftas fram och vara en inspirationskälla för andra kommuner. För att lyckas har ett par riktlinjer för det genomförda arbetet varit vägledande: Att undvika ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. Att ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunlednings- eller medborgarperspektiv. Inte professionens perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det finns ett direkt samband mellan höga kostnader och hög kvalitet. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. 3

4 Det är omöjligt att ta fram en helt sann och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar. 1.2 Metod och avgränsning Ett av Mellannyckelns syften är att finna samband mellan kostnader och kvalitet. Fokus ligger på kommunledningens och medborgarens perspektiv, och utifrån detta har ett antal kvalitetskriterier valts ut. Att mäta kvalitet är dock inte lätt, kvalitet kan ses ur många perspektiv. Vad som är kvalitet ur brukarens synvinkel kan skilja sig från vad den kommunala ledningen och verksamheten anser. Det kan till exempel för den enskilde vara viktigare hur en insats utförs än hur ofta, vilket dock är svårare att mäta. Denna undersökning ger ett perspektiv på kvalitet, och frågan är viktig att arbeta vidare med. De olika kommunerna har själva genomfört undersökningarna. För att ge rättvisande jämförelser har frågor och svar samt bedömningskriterier diskuteras i nätverket. Några exempel på problem och hur nätverket arbetat för att säkerställa kvaliteten i mätningarna nämns nedan. Hur ska man exempelvis svara på frågan om hemtjänsttagarna har möjlighet att välja tidpunkt för insatsen? Om alla vill ha hjälp samma tid fungerar det naturligtvis inte, men de flesta försöker i möjligaste mån att tillgodose sådana önskemål. För sådana fall har några vägledande frågor tagits fram: - Finns det något skrivet om det i kommunens riktlinjer? - Hur fungerar det i dag i de fall där önskemål uttryckts? - Om en fråga inte varit aktuell: Kan önskemålet tillgodoses om det skulle bli aktuellt? I resultatet går det dock inte att utläsa vilken av ovanstående frågor svaren grundar sig på. Detta kan ge vissa skillnader i resultaten. En annan svårighet gällande hemtjänstinsatser är att individuella bedömningar ligger till grund för vilka tjänster brukaren kan få och hur ofta. Detta gör att det är svårt att göra en generell bedömning av utbud och frekvens av service- och omsorgstjänster. När det gäller personalkontinuitetsundersökningen har arbetsgruppen beslutat att bara de hemtjänsttagare som faktisk har fått dagliga besök alla 14 dagarna mätning ska ingå, med alla besök mellan kl. 07:00 och 22:00. Detta urvalskriterium säkerställer att kommunernas uppgifter blir jämförbara inom nätverket, men andra nätverk har utformat sina mätningar annorlunda. Förhoppningsvis utkristalliseras gemensamma riktlinjer för hela Jämförelseprojektet, så att jämförelser med andra nätverks undersökningar blir än mer relevanta. 4

5 Projektgruppen har i sitt arbete hämtat statistik och uppgifter från centrala dataregister där det visat sig möjligt. Dessa uppgifter avser 2007 och är i huvudsak hämtade från Vad kostar verksamheten i Din kommun? (VKV) som gemensamt ges ut av SKL och Statistiska centralbyrån (SCB). Skriften innehåller ett urval av finansiella nyckeltal och nyckeltal avseende olika verksamheter som bygger på det räkenskapssammandrag som kommunerna lämnat in till SCB. Merparten av måtten har dock fått undersökas lokalt genom att ibland göra retrospektiva studier (avser 2007) och ibland genomföra undersökningar under gemensamma undersökningsveckor (avser 2008). Mellannyckelns nätverk har i ett första steg valt att titta på hemtjänsten och särskilt boende ur främst sju olika delar. Rapporten består av följande delar: 1. Hemtjänstindex - Serviceindex - Omsorgsindex 2. Personalkontinuitet 3. Kostnadsbild för den äldre 4. Äldreboendeindex 5. Väntetid till särskilt boende 6. Hälso- och sjukvårdstid 7. Informationsgivning - Webbsidor - Tryckt material 5

6 2 Sammanfattning Nätverket Mellannyckeln är ett av cirka tjugo nätverk som ingår i det treåriga nationella jämförelseprojektet. De kommuner som deltar i nätverket är,,,,,,,, och. Köping ingår också i nätverket men har valt att stå över denna undersökningsomgång. Tillsammans finns det över invånare i dessa kommuner. Denna rapport är nätverkets andra inom Jämförelseprojektet och avser äldreomsorg innefattande hemtjänst och särskilt boende. Mellannyckeln har som ett av de första nätverken använt sig av ett service- och ett omsorgsindex för hemtjänsten för att försöka fånga utbud och innehåll för de äldre i kommunen. Tjänsterna och deras innehåll har poängsatts och en utgångspunkt har varit att ju högre poäng en kommun fått desto bättre service erbjuds vårdtagarna i kommunen. Flertalet kommuner har rikare utbud och innehåll i omsorgstjänsterna än i servicetjänsterna. Sammantaget har rikast utbud. Ställs kostnaderna mot detta utbud blir differensen större. I den här jämförelsen stämmer inte antagandet att ett rikare serviceutbud leder till en högre kostnad för kommunen. Exempelvis har relativt låg kostnad och högt utbud. Det finns differenser mellan kommunerna när det gäller policy för avgiftssättning. erbjuder flest antal tjänster och flest antal avgiftsfria tjänster. Personalkontinuiteten i hemtjänsten skiljer inte mycket mellan kommunerna. har något bättre resultat än övriga. Även avgiftsnivåerna inom hemtjänsten har undersökts utifrån fem typfall. Utifrån de fem typfallen är det svårt att se vilken kommun i nätverket som är billigast utifrån den enskildes perspektiv. Svårigheterna beror till stora delar på den komplexitet som finns i respektive kommuns avgiftssystem. Det är mycket svårt för den äldre att hitta kostnadsbilderna och hur dessa är kopplade till de olika tjänsterna innan man börjar nyttja servicen. ligger på en lägre avgiftsnivå för flera av typfallen än vad de andra gör Nätverket har använt sig av ett äldreboendeindex för att fånga kvalitativa aspekter inom de särskilda boendena. Resultatet visar på stora likheter mellan kommunerna. Där det främst finns skillnader är vårdtagarnas möjlighet till individuella och vardagsnära aktiviteter och att kunna flytta in på en helgdag. Kommunernas kostnader för boendena varierar stort och det finns inte heller här någon relation mellan kostnader och uppnådda resultat. Orsakerna till skillnaderna måste troligen hittas inom andra områden. Väntetiden till särskilt boende är en kvalitetsfråga som under flera år varit föremål för diskussion. Kommunerna har undersökt väntetiden från det att man ansökt till det man får ett erbjudande om en plats. Här är det skillnader mellan kommunerna och har kortast väntetid. Anmärkningsvärt är att det inte tycks finnas något direkt samband mellan den genomsnittliga väntetiden och antalet rapporterade personer till Länsstyrelsen. 6

7 Tillgång till hälso- och sjukvårdspersonal är en viktig kvalitetsfråga för de boende i särskilt boende. Jämförelsen visar på att det är stora skillnader mellan kommunerna. Nätverket har undersökt informationsgivningen inom äldreomsorgen via kommunernas webb och tryckt material. Skillnaden mellan kommunernas webbinformation är stor där, och utgör goda exempel. Resultatet för den tryckta informationen är överlag lägre än för webben. Här finns stora förbättringsområden och generellt är information ett förbättringsområde för nätverkets kommuner. 7

8 3 Hemtjänstindex 3.1 Utgångspunkt och beskrivning Hemtjänsten är en omfattande och väsentlig verksamhet i stödet till de äldre. Innehållet i hemtjänsten har med tiden förändrats samtidigt som behoven hos de äldre har förändrats. För att fånga denna förändring och utveckling räcker det inte bara med att se till kostnaderna. Hemtjänsten måste också ses utifrån den äldres perspektiv. Vad innehåller hemtjänsten och vad kan den erbjuda för kvalitet? Detta är av tradition inte någon lätt uppgift eftersom vi som regel inte ser hemtjänsten som ett antal tjänster, eller serviceåtaganden, utan mer som en verksamhet. Hemtjänsten sett ur ett brukar- och medborgarperspektiv måste därför ställa sig frågorna om vad man kan få hjälp med, vad kostar det?, och så vidare. Ett flertal tidigare undersökningar visar dessutom att hemtjänstens innehåll, det vill säga vilka tjänster kommunerna kan erbjuda, varierar. Något som givetvis förklaras med att Socialtjänsten styrs av en ramlag och det utifrån detta gjorts olika lokala prioriteringar. Rapportens utgångspunkt är därför att först beskriva vad hemtjänsten kan bestå av och utifrån detta lyfta fram ett antal kvalitetsnivåer som upplevs som väsentliga utifrån den äldres perspektiv. Genom att fånga denna del kan en bild av utbud och innehåll fås som dessutom kan ställas i relation till den kostnadsbild som finns i kommunen. Stora förändringar kommer troligen att ske inom hemtjänstens servicedel i framtiden och det är även ur denna synpunkt viktigt att ha ett utgångsläge för att se och följa vari förändringarna kommer att ske. Kommunerna har i de flesta fall politiskt antagna riktlinjer för bistånd för äldre. Syftet med riktlinjer är att säkerställa att biståndsbeslut fattas enligt samma bedömningsgrunder, det vill säga att personer med likartade behov får likartade beslut om insatser. Riktlinjerna är ett stöd och en utgångspunkt för biståndshandläggarens beslut. Riktlinjerna beskriver ett normalbistånd det vill säga vilken insats och tid som vanligtvis beviljas för olika insatser. Biståndsbeslut vilar alltid på en individuell bedömning. Det individuella beslutet kan alltså avvika från riktlinjerna i såväl omfattning som insats, beroende på det individuella behovet. Utifrån att först redovisa vilka tjänster som erbjuds har därefter undersökts vilka kvalitetsnivåer som är kopplade till tjänsten utifrån vad den äldre anser som väsentligt. I flera fall har valmöjligheten varit den centrala frågan i andra fall har omfattning och periodicitet var de centrala frågorna. Genom dessa frågor har ett första steg tagits och ett mer omfattande arbete påbörjats med att utveckla dessa kvalitetsnivåer. Arbetet måste fortsätta och framförallt utveckla nivåerna och innehållet i den personliga omsorgsdelen. Denna del av rapporten omfattar fyra delar. En del som vi valt att kalla för ett Serviceindex som är en summa från den poängsättning som gjorts utifrån utbud och innehåll i de olika servicetjänsterna. På motsvarande sätt är ett Omvårdnadsindex framtaget. En tredje del innehåller ett effektivitetsmått som ställer resultatet av de två tidigare indexen i förhållande till kostnaderna för 8

9 hemtjänsten enligt VKV, tabell 8b. Dels den fjärde delen som utgör en bild av de olika avgiftsformerna inom hemtjänsten. Dessa har delats in i de tre kategorierna: avgiftsfria, inom maxtaxan och egen taxa utanför den kommunala. 3.2 Resultat Serviceindex För att ge en överskådlig bild av denna komplexa verksamhet har de tjänster som hemtjänstens serviceutbud kan omfattas av, listats. Därefter är servicetjänsterna granskade utifrån ett antal serviceaspekter och har poängsatts både utifrån utbud och serviceinnehåll. Utgångspunkt är respektive kommuns riktlinjer och undersökningen avser Det bör noteras att 1 poäng ges om tjänst erbjuds oavsett om den är biståndsbedömd eller inte. = tjänsten erbjuds och är biståndsbedömd (1 p) = tjänsten erbjuds men är inte biståndsbedömd (1 p) = tjänsten erbjuds inte i kommunen (0 p) Hemtjänstens serviceutbud Utbud Städning Fönsterputs 4 Tvätt Matdistribution 1 Dagligvaruinköp Syn- och hörselstöd Gräsklippning 3 Snöskottning 3 Fixartjänst 2 1 Personlig tid Summa poäng (max 10): Avser personer över 80 år. 2. Avser personer över 75 år. 3. Avser personer under 67 år 4. Kommunen förmedlar entreprenör Kommentar: Hemtjänstens serviceutbud är relativt lika i de 10 jämförda kommunerna, där s kommun har det mest omfattande (9 av maximalt 10 poäng) och kommun det minst omfattande serviceutbudet (4 poäng). Genomsnittsvärdet är knappt 7 poäng och medianvärdet 6,5. Fönsterputsning erbjuds inte i någon kommun och personlig tid förekommer enbart i tre av de jämförda kommunerna. 9

10 Vad innehåller de olika servicetjänsterna? Antalet valmöjligheter respektive omfattning har premierats vid poängsättningen. Städning Omfattning (hur många rum) Grön = mer än två r o k (2 p) Gul = två rum o kök (1 p) Periodicitet (hur ofta) Grön = en gång i vecka (2 p) Gul = varannan vecka (1 p) Röd = var tredje v. < (0 p) Maxsumma (4) Fönsterputs Omfattning (hur många rum) Grön = alla fönster (2 p) Gul = delar av bostad (1 p) Röd= erbjuds inte (0 p) Periodicitet (hur ofta) Grön = oftare än en gång/år (1 p) Gul = en gång per år (0 p) Maxsumma (3) Tvätt Periodicitet (hur ofta) Grön = en gång i v. (2 p) Gul = varannan vecka (1 p) Röd = var tredje vecka (0 p) Maxsumma (2)

11 Grön = erbjuds Röd = erbjuds inte Mat i hemmet Leverans av fryst mat (1 p) Leverans av varm mat (1 p) Leverans av kyld mat (1 p) Möjlighet att välja på minst två maträtter (1 p) Möjlighet att få särskild kost av religiösa eller etiska skäl (1 p) Enklare matlagning (avser huvudmål) i den enskildes bostad (2 p) Alla personer över 80 år är berättigade till matdistr. (1 p) Maxsumma (8) Dagligvaruinköp Periodicitet (hur ofta) Grön = mer än en gång per vecka (3 p) Gul = en gång per vecka (2 p) Röd = färre än en gång per vecka (1 p) Grön: den enskilde ges möjlighet att följa med vid inköp (2 p) Röd: tjänsten erbjuds inte (0p) Grön: den enskilde kan bestämma i vilken affär i närområdet inköpen ska göras (2 p) Röd: tjänsten erbjuds inte (0p) Vid matlåda: den enskilde kan välja varifrån matlådan levereras (1 p) Varuhemsändning från butik (1 p) Maxsumma (9) 7 6, Kommentar: Skillnaderna mellan kommunerna är mer påtaglig för innehållet i hemtjänstens service än vad de är för serviceutbudet. kommun har högst (17 poäng av 26 möjliga) och s kommun lägst innehållsvärde (6 poäng). 11

12 Genomsnittsvärdet i nätverket är knappt 12 poäng och medianvärdet är De största skillnaderna mellan kommunerna är inom Dagligvaruinköp och Mat i hemmet. Sammanlagt värde för servicetjänsternas utbud och innehåll Nedan redovisas summan poäng för servicetjänsternas utbud respektive innehåll samt totalsumman för dessa. Sammanlagt värde utbud (maxpoäng: 10 ) Sammanlagt värde innehåll (maxpoäng: 26 ) , Summa poäng: (Max 36) 25 22, Rangordning Kommentar: När servicetjänsternas utbud och innehåll läggs samman visar sig en påtaglig spännvidd där kommun ligger högst med 25 poäng av 36 möjliga och samt lägst med 15 poäng. Genomsnittsvärdet är 19 poäng och medianvärdevärdet 19,5. Avvikelserna är större för servicetjänsternas innehåll än utbud. Omsorgsindex Hemtjänstens omsorgsutbud På motsvarande sätt som ovan har de tjänster som hemtjänstens omsorgsutbud kan omfattas av, listats, därefter granskats utifrån serviceaspekter och poängsatts. Utbud Personlig omvårdnad Avlösning i hemmet Avlösning utanför hemmet Ledsagarservice Promenader Trygghetslarm Trygghetsringning Dagverksamhet Social träning Summa poäng (max 9):

13 Kommentar: Hemtjänstens utbud av omsorgstjänster är väl utvecklat i samtliga kommuner. Fem av kommunerna har maximala 9 poäng. Genomsnittsvärdet ligger på ca 8.5 poäng och medianvärdet är 8 poäng. Vad innehåller de olika omsorgstjänsterna? Antalet valmöjligheter respektive omfattning har premierats vid poängsättningen. Grön = erbjuds Röd = erbjuds inte Personlig omvårdnad Möjlighet att välja man/kvinna för personlig hygien (1p) Möjlighet till dusch mer än 1 gång per vecka (1p) Möjlighet att välja personal som talar hemtjänsttagarens modersmål (1 p) Möjlighet att välja tidpunkt för insats (1 p) Möjlighet att välja dag för dusch (1 p) Maxsumma (5) Avlösning i hemmet Periodicitet (hur ofta) Grön = mer än en gång per månad (2 p) Gul = en gång per mån (1 p) Röd = färre än en gång per månad (0 p) Grön = avlösning ges mer än sex timmar per tillfälle om så önskas (2 p) Gul = avlösning ges under sex timmar per tillfälle om så önskas (1 p) Grön = avlösning kan ges alla veckodagar (2 p) Gul = avlösning kan endast ges på vardagar (1 p) 1 1 Maxsumma (6) Upp till 10 tim/mån 13

14 Ledsagarservice/Följeslagare Periodicitet (hur ofta) Grön = mer än en gång per månad (2 p) Gul = en gång per mån. (1 p) Röd = färre än en gång per månad (0 p) Maxsumma (2) Promenader Periodicitet (hur ofta) Grön = mer än en gång per vecka (2 p) Gul = en gång per vecka (1 p) Röd = mindre än en gång per v. (0 p) Maxsumma (2) Grön = erbjuds Röd = erbjuds inte Dagverksamhet Social dagverksamhet vardagar (1 p) Social dagverksamhet har helgöppet (2 p) Demensdagverksamhet (1p) Demensdagverksamhet har helgöppet (2 p) Maxsumma (6) Kommentar: Jämförelsen mellan omsorgens innehåll i de tio kommunerna visar på en relativt stor överensstämmelse, dock med en något högre spännvidd än vid jämförelsen av omsorgens utbud. Högst värde har, och med 16 av totalt 21 möjliga poäng medan har lägst värde med 10 poäng. Genomsnittet ligger på drygt 14 poäng och medianvärdet på 13. Störst skillnader mellan kommunerna är inom Personlig omvårdnad samtidigt som inga eller mycket små skillnader finns för Avlösning i hemmet, Ledsagarservice/ Följeslagare och Promenader. 14

15 Sammanlagt värde för omsorgstjänsternas utbud och innehåll Nedan redovisas summan poäng för omsorgstjänsternas utbud respektive innehåll samt totalsumman för dessa. Sammanlagt värde utbud (maxpoäng: 9) Sammanlagt värde innehåll (maxpoäng: 21 ) (Maxpoäng: 30) Summa: Rangordning: Kommentar: Det sammanlagda värdet av omsorgstjänsternas utbud och innehåll följer i hög grad jämförelsen vad gäller omsorgens innehåll. Högsta sammanlagda värde har, och med 25 poäng av 30 möjliga och lägsta värde och med 21. Genomsnitts- och medianvärde är 23. Sammanlagt värde för hemtjänstens utbud Utbud servicetjänster (maxpoäng: 10) Utbud omsorgstjänster (maxpoäng: 9) (Maxpoäng: 19) Summa: Rangordning: Sammanlagt värde för hemtjänstens innehåll Innehåll servicetjänster (maxpoäng: 26 ) Innehåll omsorgstjänster (maxpoäng: 21 ) 17 14, (Maxpoäng: 47) Summa: 30 26, Rangordning:

16 Kommentar: Det är större differenser mellan kommunerna när det gäller hemtjänstens innehåll än utbud. Vad gäller hemtjänstens utbud ligger högst med 18 poäng av 19 möjliga och lägst med 12 poäng. Genomsnittsvärdet är knappt 16 poäng och medianvärdet 16. Beträffande hemtjänstens innehåll har och det mest utvecklade innehållet med 30 poäng av 47 möjliga medan står för den andra ytterligheten med 21 poäng. Genomsnittet ligger på drygt 26 poäng och medianvärdet på knappt 27. Sammanlagt värde för hemtjänstens utbud och innehåll Servicetjänster (maxpoäng: 36) Omsorgstjänster (maxpoäng: 30 ) 25 22, (Maxpoäng: 66) Summa: 46 43, Rangordning Andel av möjliga poäng - servicetjänster Andel av möjliga poäng - omsorgstjänster 69 % 63 % 58 % 56 % 44 % 42 % 47 % 53 % 42 % 56 % 70 % 70 % 77 % 83 % 77 % 77 % 83 % 80 % 73 % 83 % Andel av maxpoäng - totalt 70 % 66 % 67 % 68 % 59 % 58 % 64 % 65 % 56 % 68 % 3.3 Sammanfattande kommentar Vid en jämförelse av det summerade värdet av service- och omsorgstjänster finns noterbara skillnader. Flera av kommunerna ligger relativt sett nära varandra i värde. Högst sammantaget värde har med 46 av 66 möjliga poäng och lägst värde har med 37 poäng. Genomsnittsvärdet är drygt 42 och medianvärdet drygt 43. En jämförelse av andelen av möjliga poäng för service-, omsorgstjänster samt totalt är ett annat mått som belyser likheter och skillnader mellan kommunerna. Andelen av möjliga poäng är generellt högre för omsorgstjänster än för servicetjänster med undantag för som i stort sett har likvärdigt resultat. De insatser som de jämförda kommunerna ger till sina brukare är således mer utvecklade för omsorgstjänster än för servicetjänster. För sju av de tio kommunerna är andelen av maxpoäng totalt 60 procent eller högre. Samtliga kommuner har en andel av maxpoäng för omsorgstjänster som är 16

17 70 procent eller högre medan andelen av maxpoäng för servicetjänster i endast två kommuner överstiger 60 procent. Möjlighet att välja utförare inom hemtjänsten Hemtjänsten i och erbjuder möjlighet att välja utförare för städtjänster om det är enda tjänsten som beviljats. 3.4 Effektivitetsmått Utifrån denna service- eller erbjudandebild bör kostnaderna för hemtjänsten ställas. Detta blir då utmanande och väcker frågor om kommunen har en effektiv organisation för att förmedla bra tjänster till medborgarna. Ett rimligt antagande kan vara att ett mer omfattande och rikare serviceutbud bör leda till en högre kostnad för kommunen. I bilaga 5 görs en sambandsanalys beträffande detta, som visar att det i denna grupp kommuner råder ett svagt omvänt samband, vilket betyder att ett mer omfattande utbud av hemtjänstinsatser i en kommun leder till lägre kostnader för kommunen. Kostnad per hemtjänsttagare är hämtad från Vad kostar verksamheten. Nyckeltalen arbetas fram ur schabloner. Kostnad per hemtjänsttagare (tkr) 2007 Katrineholhamn Kristine- Nätverks -snitt Rikssnitt Kvalitetspoäng Kostnad per kvalitetspoäng (kr) Rangordning 46 43, Kommentar: 1 s siffror har korrigerats p.g.a. felinrapportering av brukare till Socialstyrelsen. Uppgifterna överensstämmer ej med material som presenteras i Vad kostar verksamheten. 17

18 Kostnaden per hemtjänsttagare varierar i hög grad mellan de jämförda kommunerna med en spännvidd mellan högsta snittkostnad i med kr/per hemtjänsttagare och med en lägsta kostnad i med kr. Genomsnittskostnaden är drygt kr, vilket är högre än rikssnittet på kr/per hemtjänsttagare. Om kostnaden för hemtjänst slås ut per kvalitetspoäng får man en något tydligare koppling mellan kostnader och insatser i form av service och omsorg. Sju av kommunerna behåller samma relativa position i förhållande till varandra jämfört med kostnaden per hemtjänsttagare, medan övriga tre avviker med en eller två positioner i rang. Spännvidden är fortfarande stor mellan kommunerna. ligger högst med kr/kvalitetspoäng och lägst med kr/kvalitetspoäng. Om kostnaden per invånare 65 år och äldre jämförs blir bilden följande: Kostnad per inv. 65 år o äldre (kr) 2007 Katrineholhamn Kristine- Nätverks -snitt Rikssnitt Kvalitetspoäng Kostnad per kvalitetspoäng (kr) Rangordning 46 43, Kommentar: Det finns fortfarande en spännvidd mellan kommunerna men den relativa positioneringen är annorlunda än vid den tidigare gjorda jämförelsen. Nu har kommun högst kostnad per invånare som är 65 år och äldre med kr och kommun lägst kostnad med kr. Genomsnittsvärdet i nätverket är kr och i riket kr. Även här är nätverkets snittkostnad högre än för riket. Endast tre kommuner (, och ) ligger lägre än riksgenomsnittet. Slås kostnaden per invånare 65 år och äldre ut på kvalitetspoäng är bilden liknande. Tre av kommunerna behåller sin respektive relativa position och för övriga är skillnaden mot den förra fördelningen liten. Även här har högst kostnad med 751 kr/kvalitetspoäng och lägst med

19 3.5 Vad kostar hemtjänsten för den äldre? Utifrån den äldres perspektiv är avgiftsfrågan en viktig kvalitetsfråga. Ju mindre det kostar ju bättre tycker hemtjänsttagaren att det är. Helt avgiftsfria tjänster uppskattas givetvis mest. Nedan presenteras en sammanställning av om de olika tjänsterna ingår i maxtaxan, är avgiftsfria eller har en egen taxa utanför maxtaxan. För att göra det överskådligt är de tre alternativen insorterade i olika färger. Avgiftsformen avser = tjänsten är avgiftsfri (3 p) = tjänsten ingår i maxtaxan (2 p) = tjänsten finns med egen taxa utanför maxtaxan (1 p) = tjänsten erbjuds inte (0 p) Tjänst Städning Fönsterputs Tvätt Matdistribution Dagligvaruinköp Syn- och hörselstöd Gräsklippning Snöskottning Fixartjänst Personlig tid Personlig omvårdnad Avlösning i hemmet Avlösning utanför 2 hemmet Ledsagarservice Promenader Trygghetslarm Trygghetsringning Dagverksamhet 2 Social träning (Maxpoäng: 57) Summa: ,5 37, Avgiftsfritt upp till 10 tim/mån. 2. Avgiftsfritt upp till 2 ggr/vecka 19

20 Kommentar: Det finns likheter men också stora skillnader i avgiftssättningen mellan kommunerna. Samtliga kommuner erbjuder städning, tvätt, dagligvaruinköp, personlig omvårdnad och promenader inom maxtaxan men för övriga tjänster skiljer sig avgiftsformerna åt. och har sammantaget högst värden och erbjuder flest tjänster medan erbjuder flest avgiftsfria tjänster. erbjuder minst antal tjänster varav inga är avgiftsfria. Påverkar konstruktionen av taxan hur tjänsterna efterfrågas? Styr avgiftspolicyn behovet av hjälp? Kommer avgifterna i framtiden att förändras med tanke på hushållsnära tjänster? 20

21 4 Personalkontinuitet 4.1 Utgångspunkt och beskrivning Att få möta i stort sett samma personal dag efter dag, brukar ses som en viktig kvalitetsfaktor av de pensionärer som har hemtjänst. Få och välkända ansikten ger helt enkelt en känsla av trygghet. Om det i stället är en ström av människor som kommer och går, blir det svårt att lära känna personerna och det blir tröttsamt att gång på gång behöva förklara vad som ska göras och hur man vill ha det med allt från frukostgröt till duschning. Personalkontinuitet handlar alltså om hur många olika personer ur personalen som hjälper hemtjänsttagaren i hemmet under en viss tidsperiod. Om många personer är inblandade, så är kontinuiteten låg. Omvänt är kontinuiteten hög om det är få olika personer runt hemtjänsttagaren. Personalkontinuiteten i hemtjänsten mättes under en helgfri fjortondagarsperiod i april-maj Hemtjänsttagare med minst två planerade och likaså minst två utförda insatser (dagtid) varje dag, veckans alla dagar, ingick i mätningen. På så sätt genomfördes mätningen på en någorlunda homogen grupp med stora hjälpbehov. Vissa kommuner gjorde ett urval av hemtjänsttagare, medan andra gjorde en totalundersökning. Flertalet kommuner genomförde mätningen mer eller mindre manuellt, medan några hämtade uppgifter ur sina verksamhetssystem. 4.2 Resultat Snitt Personalkontinuitet. Antal olika personer ur personalen som hjälper hemtjänsttagaren under en 14-dagarsperiod Median Det genomsnittliga antalet olika personer ur personalen som hjälpte hemtjänsttagarna under den aktuella tvåveckorsperioden varierar mellan 13 och 18 21

22 i de tio kommunerna. Medianvärdena ligger mellan 11 och 17. Bäst personalkontinuitet i mätningen har s kommun. Nästa diagram visar ytterligheterna; det högsta respektive lägsta antalet personer ur personalen som en enskild hemtjänsttagare mötte under perioden Max Personalkontinuitet. Antal olika personer ur personalen som hjälper hemtjänsttagaren under en 14-dagarsperiod 30 Min Det maximala antalet personal under två veckor varierar mellan 19 och 34 i de tio kommunerna, med ett genomsnitt på 27. Även här har bäst resultat. Minimiantalet personal under tvåveckorsperioden ligger väl samlat mellan 5 och 8, med 6 i snitt. Personalkontinuitet i hemtjänsten Personal per hemtjänsttagare Andel Antal Snitt Median Max Min hemtjänst- hemtjänst- tagare med tagare i dubbel- bemanning undersök- ningen % % % % % % % % % % 65 22

23 Tabellen sammanfattar resultaten av Mellannyckelns mätning samt visar andelen hemtjänsttagare med dubbelbemanning och antalet hemtjänsttagare i undersökningen. 4.3 Kommentar Personalkontinuiteten i hemtjänsten verkar inte variera särskilt mycket mellan Mellannyckelns tio kommuner, även om har lite bättre resultat än övriga. s jämförelsevis mycket låga andel hemtjänsttagare som kräver dubbel personalbemanning, kan ha bidragit till den bästa personalkontinuiteten i mätningen. Det borde ju vara lättare att hålla en bra kontinuitet om det nästan alltid räcker med en personal för varje insats. Mätningen tar tyvärr inte hänsyn till eventuella strukturella skillnader kommunerna emellan avseende hemtjänsttagarnas vård- och omsorgsbehov. Jämförbarheten skulle ha ökat om resultaten hade redovisats separat för hemtjänsttagare med exempelvis två dagliga besök, tre dagliga besök, fyra dagliga besök osv. Tidigare publicerade rapporter från Jämförelseprojektet har nämligen visat att antalet olika hemtjänstpersonal per pensionär stiger - dvs. personalkontinuiteten sjunker - i takt med antalet planerade besök per dag. Bland annat personalens arbetstider och schemaläggningen sätter förstås gränser för vilken kontinuitet som kan åstadkommas. En pensionär med exempelvis två dagliga insatser - en på morgonen och en på kvällen - måste räkna med att träffa allra minst fyra olika personer ur personalen under en tvåveckorsperiod. Mellannyckelkommunernas minimivärden på 5-8 personer måste därför anses vara bra. Genomsnittsvärden på personer indikerar dock att kontinuiteten skulle kunna förbättras. Som helhet verkar Mellannyckelns kommuner ha en något sämre personalkontinuitet än andra kommuner och kommungrupper som gjort motsvarande mätning. Men det är svårt att jämföra rakt av eftersom mätningarna kanske inte har genomförts på exakt samma sätt, och eftersom det kan finnas strukturella skillnader som påverkar resultaten. Undersökningen väcker många frågor, exempelvis: Vad är rimligt att uppnå i personalkontinuitet? Vad tycker pensionärerna själva? Vad tycker allmänheten? Vad tycker verksamheten? Jobbar kommunerna aktivt för att ha en bra personalkontinuitet? Finns det mål för personalkontinuiteten? Är det svårt eller dyrt att åstadkomma en bättre personalkontinuitet? Finns det en konflikt mellan å ena sidan kvalitet och trygghet för hemtjänsttagaren och å andra sidan bra schema och omväxling för personalen? Kan kontinuiteten enkelt förbättras genom en mer medveten bemanningsplanering inklusive ett utvecklat kontaktmannaskap? Ger IT-baserade planeringssystem verktyg att prioritera personalkontinuiteten högre? 23

24 5 Kostnadsbild för den äldre 5.1 Utgångspunkter och beskrivning I detta avsnitt har vi valt att belysa likheter och skillnader för den äldre utifrån kostnad för hemtjänst. Vilken avgift behöver den äldre betala? Är det någon skillnad beroende på i vilken kommun den äldre söker hemtjänstinsats, trots att hemtjänstavgifterna regleras i Socialtjänstlagen? Projektgruppen har därför valt att jämföra avgifterna ur den enskildes perspektiv. I socialtjänstlagen finns två regler som reglerar uträkningen av hemtjänstavgifterna. Det finns en högsta avgift som inte får överskridas, det så kallade högkostnadsskyddet. För 2008 är detta belopp kr. Vidare finns ett förbehållsbelopp, vilket är det lägsta belopp som den enskilde har rätt att behålla efter det att avgiften är betald. Nedanstående exempel beskriver mycket schematiskt grundprinciperna för beräkning av avgiftsutrymmet. Belopp Typ Kommentar Inkomst Inkomst av tjänst samt kapitalinkomster. Inkomster för makar läggs normalt ihop och delas mellan var och en Skatt Skatt på inkomst samt kapital = Nettoinkomst Hyra Faktisk hyra samt driftkostnader för egna hem Bostadsbidrag = Disponibelt efter boendekostnader Förbehållsbelopp schablon Detta belopp fastställs av konsumentverket och regleras i SoL. Beloppet skall täcka personliga utgifter. För makar är beloppet kr per person. Individuell del Här kan man lägga till ytterligare delar för fördyrande levnadskostnader, tex specialkost, underhållsskyldighet mm Avgiftsutrymme Högkostnadsskyddet är för ensamstående för Trots att avgiftsutrymmet i detta exempel är högre, kan kommunen alltså inte ta ut högre avgift än kr. Kommunallagen innehåller också en begränsning som kan påverka avgiftsberäkningen. Enligt självkostnadsprincipen kan kommunen inte ta ut högre avgift än vad det kostar att producera tjänsten. Den begränsningen blir aktuell då den enskilde bara har någon enstaka insats. Efter att avgiftsutrymmet fastställts och hänsyn tagits till självkostnadsprincipen kan alltså själva avgiften för brukaren beräknas. Då kommer kommunens 24

25 taxeregler in som kan se helt olika ut. Det kan vara timtaxa för servicetjänster, nivåindelningar osv. En viss skillnad som kan konstateras är att kommunerna hanterar vissa delar i förbehållsbeloppet lite olika. Detta gäller främst mattjänstkostnader. och har delat upp mattjänstkostnaden i en tillagnings- och en råvarudel och de har tillagningsdelen med i högkostnadsskyddet. I ingår inte trygghetslarmsavgiften i högkostnadsskyddet, utan bedöms vara en form av abonnemang. Vid mätningen har fem avidentifierade ansökningar använts och respektive kommun har utifrån dessa ansökningar gjort en bedömning och fattat beslut om avgifter. Varje ansökan har även getts en inkomstuppgift. För att jämföra avgifterna har kommunernas avgiftshandläggare fått beräkna avgifterna för tre ensamstående pensionärer och två pensionärspar med varierande inkomstförhållanden och boendekostnader. Avgifterna är beräknade för åtta olika behov som tillgodoses med hemtjänstinsatser enligt följande: Behov 1 Städning var 14:e dag (två rum och kök) Behov 2 Personlig omvårdnad (dusch) 2 ggr per vecka Behov 3 Tvätt var 14:e dag Behov 4 Promenad en gång per vecka (en timma) Behov 5 Personligt hjälpmedel (en rullator) Behov 6 Trygghetstelefon/trygghetslarm Behov 7 Personlig omvårdnad, dagligen (tre ggr/dag) Behov 8 Tillsyn av nattpatrull (ett hygienbesök per natt kl. 03,00-03,30) s kommun har i detta avsnitt valt att inte lämna några uppgifter. 5.2 Resultat 1. Typfall Maj Maj har garantipension, tilläggspension och änkepension till ett sammanlagt belopp på kr/mån före skatt och ränteinkomster på kr/år. Hon bor själv i en lägenhet med en hyra på kr/mån. KOSTNAD PER INSATS - Maj Behov 1 Städning Dusch 2ggr/vecka Tvätt Promenad Personliga hjälpmedel Trygghetstelefon/-larm Personlig omvårdnad Tillsyn av nattpatrull

26 Då Maj har förhållandevis bra inkomster, innebär det att hennes avgiftsutrymme är högre än högkostnadsskyddet på kr. Därmed betalar hon den maximala avgiften enligt reglerna i Socialtjänstlagen. Skulle Maj enbart ha behov nr 7; personlig omvårdnad skulle hon betala enligt högkostnadsskyddet i samtliga kommuner utom. ACK KOSTNAD - Maj Behov 1 Städning Dusch 2 ggr /vecka Tvätt Promenad Personliga hjälpmedel Trygghetstelefon/-larm Personlig omvårdnad Tillsyn av nattpatrull Ovanstående tabell visar på hur avgiften slår när behoven läggs på ackumulerat. (Behov 1 + Behov 2, och så vidare). Maj når maxavgiften i nivå 2 i flertalet kommuner. avviker här, då de har en taxekonstruktion baserad på timmar i relativt stora intervall, vilket gör att hon når till högkostnadsskyddet först vid behov 7. MAJ, totalkostnad inkl mat Behov 1-8 Matkostnad Här redovisas den totala kostnaden för Maj i form av service- och omvårdnadsavgift om Maj skulle ha samtliga 8 insatser. När matkostnaderna läggs till visas effekterna av detta i, då de tillhör de kommuner där matkostnaderna påverkar beräkningen av förbehållet. Högst avgift betalar Maj i, kr per månad, och lägst i, kr. I s fall påverkar även trygghetslarm som inte ingår högkostnadsskyddet. 26

27 2. Typfall Gustav Gustav har en garantipension på kr/månaden före skatt och ränteinkomster på kr/år. Han bor själv i ett eget hus på 112 kvm med ett taxeringsvärde kronor. KOSTNAD PER INSATS - Gustav Behov 1 Städning Dusch 2ggr/vecka Tvätt Promenad Personliga hjälpmedel Trygghetstelefon/-larm Personlig omvårdnad Tillsyn av nattpatrull Gustav har i samtliga kommuner ett litet eller negativt avgiftsutrymme. Det innebär att han betalar liten eller ingen hemtjänstavgift oavsett om han bara har någon enstaka insats eller mer omfattande behov. Eftersom matkostnaden, och för s del även trygghetslarmet, ligger utanför högkostnadsskyddet så är det de avgifterna som har betydelse för Gustavs ekonomi. GUSTAV, total kostnad inkl mat Behov 1-8 Matkostnad Skillnaden mellan lägsta, 480 kr och högsta avgift, kr, är kr vilket kan ha stor betydelse för Gustav som har förhållandevis låg inkomst. Gustavs låga inkomst gör att hans avgift för service- och omvårdnadsinsatser reduceras när matkostnaden inkluderas i den totala kostnaden. 27

28 3. Typfall Astrid Astrid har garantipension, tilläggspension, änkepension och tjänstepension med sammanlagt kr/mån före skatt. Hon har bostadstillägg med 434 kr/mån och 550 kr/år i ränteinkomster. Hon har en fastighet på 118 kvm med ett taxeringsvärde på kr med lån på kr till en ränta på 3,0 procent. KOSTNAD PER INSATS - Astrid Behov 1 Städning Dusch 2ggr/vecka Tvätt Promenad Personliga hjälpmedel Trygghetstelefon/-larm Personlig omvårdnad Tillsyn av nattpatrull För Astrid varierar hemtjänstavgiften mycket i olika kommuner, inte bara för enskilda insatser utan också för mer omfattande behov. För henne spelar kommunernas beräkning av avgiftsutrymmet roll och den är olika i kommunerna. Astrids begränsade avgiftsutrymme spelar roll i flera kommuner också vi enstaka insatser. När mattjänsten ingår räknar de flesta kommuner upp förbehållsbeloppet för att den distribuerade maten innebär en fördyrad matkostnad. Det gör att utrymmet för hemtjänstavgiften minskar. Se förändringen i bilaga 3. ASTRID, totalkostnad inkl mat Behov 1-8 Matkostnad Skillnaden mellan som har högsta avgiften, kr, och som har lägsta avgiften, kr, är kr per månad. 28

29 4. Typfall Martin och Sigrid Martin och Sigrid har tillsammans garantipension och tilläggspension på sammanlagt kr/mån före skatt och ränteinkomster på kr/år. De bor i en lägenhet med en hyra på kr/mån. Martin och Sigrid, total kostnad inkl mat Behov 1-8 Matkostnad Martin och Sigrid har i flertalet kommuner ett negativt avgiftsutrymme. Det innebär att de inte betalar någon hemtjänstavgift oavsett om de har enstaka insatser eller mer omfattande behov. Eftersom matkostnaden, och för s del även trygghetslarmet, ligger utanför högkostnadsskyddet så är det dessa avgifter som har betydelse för paret. Skillnaden mellan högsta, kr, och lägsta avgift, 960 kr, för hushållet i de olika kommunerna är kr. Här gör s och s modeller att dela upp matkostnaden i en tillagnings- och råvarudel stort utslag, eftersom tillagningsdelen ingår i högkostnadsskyddet i dessa kommuner. 5. Typfall Sven och Irma Sven och Irma har en sammanlagd inkomst av pension på kr/mån före skatt samt ränteinkomster på 282 kr/år. De har också sammanlagt bostadstillägg med kr/mån och bor i eget hus på 130 kvm med ett taxeringsvärde på kr utan lån. KOSTNAD PER INSATS - Sven och Irma Behov 1 Städning Dusch 2 ggr /vecka Tvätt Promenad Personliga hjälpmedel Trygghetstelefon/-larm Personlig omvårdnad Tillsyn av nattpatrull

30 Avgifternas storlek varierar mycket både vad gäller enskilda insatser och mer omfattande vårdbehov. För samtliga kommuner är högkostnadsskyddet kr/individ, utom i och där högkostnadsskyddet kr gäller för hushållet. Sven och Irma, totalkostnad inkl mat Behov 1-8 Matkostnad Skillnaden mellan som har högsta avgiften, kr, och som har lägsta avgiften, kr, är kr per månad. 5.3 Sammanfattande kommentar För de typfall som presenteras skiljer sig avgifternas storlek åt beroende på: - beräkning av avgiftsutrymme - taxekonstruktion - olika konstruktion av avgift för mattjänst - maxtaxan avser enskild individ eller hela hushållet Tabellen kostnader per insats kan ge en bild av hur kommunerna värderat de olika insatserna sinsemellan. Vilka faktorer är det som påverkar kommunens sätt att konstruera taxan? Har man valt en särskild avgiftsspolitik vad gäller typiska servicetjänster kontra omsorgsinsatser eller finns det annat som har påverkat utformningen av taxan? I och omfattas hela hushållet av högkostnadsskyddet och inte den enskilda individen. Beträffande avgift för mattjänst ingår den i maxtaxan i och med undantag för råvarukostnaden Vad gäller beräkningen av avgiftsutrymmet kan vi konstatera att det endast är mindre avvikelser mellan kommunerna och mestadels beroende på de olika skattesatserna i kommunerna. 30

31 Utifrån de fem typfallen är det svårt att se vilken kommun i nätverket som är billigast utifrån den enskildes perspektiv. Svårigheterna beror till stora delar på den komplexitet som finns i respektive kommuns avgiftssystem. Enkelhet och tydlighet kan vara viktiga kvalitetsfaktorer i avgiftsfrågor, speciellt för denna målgrupp. Utav nätverkets kommuner är det som ligger på en lägre avgiftsnivå för flera av typfallen än vad de andra gör men även har en lägre nivå för några av typfallen. I och ingår delar av mattjänsten som en del i högkostnadsskyddet vilket också får påverkan för avgiften för den enskilde när man tittar på den totala kostnaden. För övriga kommuner är kostnaden för mattjänst fast och påverkas därmed inte av inkomstberäkningen. Den enskildes avgift varierar vad gäller priset på matabonnemang. Kommunerna kan ha olika justeringar av minimibeloppet som ger den enskilde en viss differens i avgiften. Anledningen till att matkostnaden variera mellan kommuner beror på att det i lagen ges tolkningsmöjlighet av direktiv gällande matkostnaden. Däremot regleras att kommuner, där den enskilde betalar en avgift som överstiger den skäliga kostnaden för mat enligt Konsumentverkets hushållsbudget, skall höja förbehållsbeloppet för merkostnaden. 31

32 6 Äldreboendeindex 6.1 Utgångspunkt och beskrivning I många offentliga tjänster är det möjligt att fånga ett resultat som har kvalitativa värden för den som nyttjar tjänsten. Utgångspunkten för detta har varit möjligheten att kunna formulera mål som är utvärderingsbara, exempelvis att patienten blir frisk efter operationen eller att eleven har uppnått en viss kunskapsnivå inom skolan. Detta resultatfokuserade förhållningssätt är dock svårt att överföra och tillämpa inom äldreomsorgens särskilda boenden. Den gruppen äldre människor som omfattas av vård och omsorg inom särskilt boende har i regel uppnått en brytpunkt i livet då förmågorna avtar och livets slutskede närmar sig. Många har även svårt att uttrycka sig om det stöd man får. Mot denna bakgrund är det därför nödvändigt att även fånga de kvalitativa aspekterna utifrån en annan och anpassad synvinkel. En framkomlig väg kan vara att välja ut ett antal viktiga kvalitativa aspekter på de tjänster som erbjuds inom särskilt boende. Tillsammans kan aspekterna ge en samlad bild av förhållandena och vad som erbjuds de äldre och även lyfta starka sidor och förbättringsområden på såväl enhetsnivå som samlat i kommunen. Kvalitetsaspekternas innehåll bygger på flera andra projekt och nätverks arbete med att ta fram en samlad kvalitetsbild. Bilden innehåller delvis resultatdimensioner men även den inriktning och de erbjudanden som kommunen ställer upp för att möta den enskildes behov med fokus på kvalitet. Kvalitetsbilden kan sedan kompletteras med andra mått såsom nöjdhet hos den äldre (NöjdBrukarIndex) Mellannyckelns nätverk har utifrån diskussioner enats om elva olika kvalitetsområden som undersökts av respektive kommuns projektledare under våren Boendeenheternas chefer har fått svara på frågorna och utifrån detta har ett sammantaget kvalitetsvärde tagit fram för varje kommun. Kvalitetsbilden kan även ställas till den kostnad som finns för särskilda boenden vilket i sin tur ger ett effektivitetsmått som kan vara värdefullt i ett förbättringsarbete. Resultatet av detta effektivitetsmått presenteras senare i kapitlet. I ett sista avsnittet görs en jämförelse mellan andelen av kommunernas äldsta invånare som har hemtjänst respektive bor i särskilt boende, och hur många som inte har någon hjälpa alls från kommunen. Dessutom undersöks om kostnaderna påverkas av hur stora andelar som finns i respektive kategori. 32

Hemtjänst. En jämförelse av kommunens Äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv

Hemtjänst. En jämförelse av kommunens Äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv Hemtjänst En jämförelse av kommunens Äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv Nätverk Bohuslän Deltagande kommuner: Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Tjörn 2008-10-15 Nätverket är en

Läs mer

Hemtjänst. En jämförelse av kommunens Äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv

Hemtjänst. En jämförelse av kommunens Äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv Hemtjänst En jämförelse av kommunens Äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv Nätverk Bohuslän Deltagande kommuner: Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Tjörn 2008-10-15 Nätverket är en

Läs mer

Hemtjänst. En jämförelse av kommunens Äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv. Nätverk Rolf Deltagande kommuner: Bollebygd, Skara, Vadstena och Vara

Hemtjänst. En jämförelse av kommunens Äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv. Nätverk Rolf Deltagande kommuner: Bollebygd, Skara, Vadstena och Vara Hemtjänst En jämförelse av kommunens Äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv Nätverk Rolf Deltagande kommuner: Bollebygd, Skara, Vadstena och Vara 2008-09-11 Nätverket är en del av Jämförelseprojektet www.jamforelse.se.

Läs mer

Hemtjänst och särskilt boende. Nätverket Ystad-Österlen

Hemtjänst och särskilt boende. Nätverket Ystad-Österlen Hemtjänst och särskilt boende Nätverket Ystad-Österlen Nätverket Ystad-Österlen Deltagande kommuner: Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad 2009-02-25 Nätverket är en del av Jämförelseprojektet

Läs mer

JÄMFÖRELSERAPPORT. Nätverket Måttligan. Hemtjänst

JÄMFÖRELSERAPPORT. Nätverket Måttligan. Hemtjänst JÄMFÖRELSERAPPORT från Nätverket Måttligan Hemtjänst En jämförelse av kommunens äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv Deltagande kommuner: Askersund, Filipstad, Hagfors, Hjo, Munkfors och Töreboda Nätverket

Läs mer

Södertörns nyckeltal Äldreomsorg 2014

Södertörns nyckeltal Äldreomsorg 2014 Södertörns nyckeltal Äldreomsorg 2014 Ur ett brukar- och medborgarperspektiv SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2015-09-07 Sammankallande Elizabeth Lindholm Hahne utredare Haninge E-post: elizabeth.hahne@haninge.se

Läs mer

Hemtjänst och särskilt boende

Hemtjänst och särskilt boende Hemtjänst och särskilt boende En jämförelse av kommunens äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv Nätverket Tumstocken Nätverket Tumstocken Deltagande kommuner: Helsingborg, Lund, Sigtuna, Strängnäs, Tierp,

Läs mer

Bakgrund. Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter på rapporten samt användning av rapportens resultat

Bakgrund. Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter på rapporten samt användning av rapportens resultat VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Kerstin Therus äldreomsorgschef Vård- och omsorgsnämndens handling nr 35/2008 TJÄNSTESKRIVELSE 2008-12-11 Dnr VON/2008:80-700 Analys samt handlings- och tidplan för jämförelseprojektet

Läs mer

Nätverk Västkust Deltagande kommuner i denna rapport:

Nätverk Västkust Deltagande kommuner i denna rapport: Äldreomsorg En jämförelse av kommunens äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv Nätverk Västkust Deltagande kommuner i denna rapport:,,,,,,,, 2008-05-16 Nätverket är en del av Jämförelseprojektet www.jamforelse.se.

Läs mer

En rapport om uppföljning av hemtjänst och särskilda boenden i nätverket LUFSA Alingsås, Falköping, Lidköping, Lilla Edet

En rapport om uppföljning av hemtjänst och särskilda boenden i nätverket LUFSA Alingsås, Falköping, Lidköping, Lilla Edet En rapport om uppföljning av hemtjänst och särskilda boenden i nätverket LUFSA Alingsås, Falköping, Lidköping, Lilla Edet Nätverket Lufsa 2011-06-01 1 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av: Alingsås

Läs mer

JÄMFÖRELSERAPPORT. Nätverket Jämföra. Äldreomsorg

JÄMFÖRELSERAPPORT. Nätverket Jämföra. Äldreomsorg JÄMFÖRELSERAPPORT från Nätverket Jämföra Äldreomsorg En jämförelse av kommunens äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv Nätverket Jämföra Deltagande kommuner:,,,,,, och 2008-09-05 Nätverket är en del av

Läs mer

Gullspångs kommun. Äldreomsorgsavgifter

Gullspångs kommun. Äldreomsorgsavgifter Gullspångs kommun Äldreomsorgsavgifter 2012 Kommunfullmäktige har 2011-12-12 152 fattat beslut om följande avgifter inom äldreomsorgen Hemvård Förbehållsbelopp Förbehållsbeloppet består av hyra, minimibelopp

Läs mer

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2013-01-01 2013-12-31

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2013-01-01 2013-12-31 AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN Gäller för perioden 2013-01-01 2013-12-31 Innehållsförteckning Sida Information om avgifter 2 Information om hemförsäkring 3 Så här räknar vi ut din avgift 3-4

Läs mer

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2011-03-01 2012-02-28

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2011-03-01 2012-02-28 AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN Gäller för perioden 2011-03-01 2012-02-28 Innehållsförteckning Sida Information om avgifter 2 Information om hemförsäkring 3 Så här räknar vi ut din avgift 3-4

Läs mer

AVGIFTER. inom Kommunal Vård-, Omsorg- och Service. insatser i Boxholms kommun. Gäller från och med 1 FEBRUARI 2015. och ersätter tidigare taxor

AVGIFTER. inom Kommunal Vård-, Omsorg- och Service. insatser i Boxholms kommun. Gäller från och med 1 FEBRUARI 2015. och ersätter tidigare taxor AVGIFTER inom Kommunal Vård-, Omsorg- och Service insatser i Boxholms kommun Gäller från och med 1 FEBRUARI 2015 och ersätter tidigare taxor 2 (8) Information om avgifter. Riksdagsbeslut reglerar vad kommunen

Läs mer

Avgifter för Hemtjänst 2011

Avgifter för Hemtjänst 2011 Avgifter för Hemtjänst 2011 Vad baseras avgiften på? Hemtjänstinsatserna i Härnösand: hemtjänst insatser i form av: - matdistribution - trygghetslarm Dessa insatser har en avgift enligt en särskild taxa,

Läs mer

Avgifter Vård och omsorg

Avgifter Vård och omsorg Avgifter Vård och omsorg Gäller från och med 2013-10-01 Innehåll: Avgifter Vård och omsorg...1 Innehåll:...2 Ordlista...2 Om avgifter i korthet...3 Individuellt avgiftsbeslut...4 Inkomster...4 Förbehållsbelopp...5

Läs mer

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2015-01-01 2015-12-31

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2015-01-01 2015-12-31 AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN Gäller för perioden 2015-01-01 2015-12-31 Innehållsförteckning Sida Information om avgifter 2 Information om hemförsäkring 3 Så här räknar vi ut din avgift 3-4

Läs mer

Anvisningar för Kvalitet i hemtjänst (äldreomsorg) 2013

Anvisningar för Kvalitet i hemtjänst (äldreomsorg) 2013 Anvisningar för Kvalitet i hemtjänst (äldreomsorg) 2013 Bakgrund och syfte RKA har statens och SKL:s uppdrag att stimulera till kvalitetsjämförelser inom kommunsektorn. Nyckeltalen i denna undersökning

Läs mer

Avgifter för Vård och omsorg/ Boendestöd 2015

Avgifter för Vård och omsorg/ Boendestöd 2015 Avgifter för Vård och omsorg/ Boendestöd 2015 Information kring avgifter och beräkningar enligt maxtaxan Gäller fr o m 2015-03-01-2016-02-29 Maxtaxa gällande avgifter för vård och omsorg och avgifter för

Läs mer

AVGIFTER. inom äldreomsorg, omsorg om funktionsnedsatta samt hemsjukvård. Gäller från och med 1 mars 2014 och ersätter tidigare taxor

AVGIFTER. inom äldreomsorg, omsorg om funktionsnedsatta samt hemsjukvård. Gäller från och med 1 mars 2014 och ersätter tidigare taxor AVGIFTER inom äldreomsorg, omsorg om funktionsnedsatta samt hemsjukvård Gäller från och med 1 mars 2014 och ersätter tidigare taxor Information om avgifter inom äldreomsorg Riksdagen beslutade den 14 november

Läs mer

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Allmänt Riktlinjer för avgifter i vård och omsorg Melleruds kommun fr.o.m. Avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende regleras i 8 kap socialtjänstlagen

Läs mer

Avgifter. för omsorgen av äldre och personer med funktionsnedsättning

Avgifter. för omsorgen av äldre och personer med funktionsnedsättning Avgifter för omsorgen av äldre och personer med funktionsnedsättning Gäller från 1 juni 2015 Vård- och omsorgsförvaltningen ger omsorg, stöd och service till äldre och till personer med funktionsnedsättning.

Läs mer

Vård- och omsorgstaxa

Vård- och omsorgstaxa Vård- och omsorgstaxa Gäller från och med 1:a januari 2015 1 Innehåll Förutsättningar vid beräkning av avgifter 3 Garanterad levnadsnivå Individuella tillägg på förbehållsbeloppet 4 Avdrag på förbehållsbeloppet

Läs mer

Avgifter 2014 inom äldre- och handikappomsorg

Avgifter 2014 inom äldre- och handikappomsorg Avgifter 2014 inom äldre- och handikappomsorg HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Information om avgifter 4 Maxtaxa 4 Förbehållsbelopp 6 Hemtjänst 8 Hemtjänstinsatser 8 Avsägning av hemtjänstinsatser

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2015. Hemtjänst

Avgifter för vård och omsorg 2015. Hemtjänst Avgifter för vård och omsorg 2015 Hemtjänst Avgifter för hemtjänst 2015 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Hemtjänst kan de som behöver

Läs mer

AVGIFTER INOM VÅRD OCH OMSORG SAMT SOCIALPSYKIATRIN fr.o.m. 2012-03-01. SAMT SOCIALPSYKIATRIN

AVGIFTER INOM VÅRD OCH OMSORG SAMT SOCIALPSYKIATRIN fr.o.m. 2012-03-01. SAMT SOCIALPSYKIATRIN AVGIFTER INOM VÅRD OCH OMSORG SAMT SOCIALPSYKIATRIN fr.o.m. 2012-03-01. SAMT SOCIALPSYKIATRIN Avgifterna gäller fr.o.m. 1 januari 2012 Inledning I denna broschyr får Du information om kommunens avgifter

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

AVGIFTER ÅR 2015. Avgifter gällande hemtjänst och hemsjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN

AVGIFTER ÅR 2015. Avgifter gällande hemtjänst och hemsjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN AVGIFTER ÅR 2015 Avgifter gällande hemtjänst och hemsjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Centrala begrepp är: förbehållsbelopp, minimibelopp, individuellt tillägg, avgiftsutrymme, inkomst, boende-kostnad, hemtjänst,

Läs mer

Uppgifter om aktuella pensioner och bostadstillägg hämtas direkt från Riksförsäkringsverket. Alla betalar hyres- och matkostnad, oavsett inkomst.

Uppgifter om aktuella pensioner och bostadstillägg hämtas direkt från Riksförsäkringsverket. Alla betalar hyres- och matkostnad, oavsett inkomst. Innehåll INLEDNING...3 AVGIFTSBERÄKNING...3 Förbehållsbeloppet...4 Rätt att överklaga...5 HEMTJÄNSTAVGIFT...6 Hemtjänstavgift (omvårdnad)...6 Serviceinsatser (städ, tvätt och inköp)...7 Mat...7 Utkörning

Läs mer

AVGIFTER INOM VÅRD OCH OMSORG SAMT SOCIALPSYKIATRIN fr.o.m. 2015-01-01. SAMT SOCIALPSYKIATRIN

AVGIFTER INOM VÅRD OCH OMSORG SAMT SOCIALPSYKIATRIN fr.o.m. 2015-01-01. SAMT SOCIALPSYKIATRIN AVGIFTER INOM VÅRD OCH OMSORG SAMT SOCIALPSYKIATRIN fr.o.m. 2015-01-01. SAMT SOCIALPSYKIATRIN Avgifterna gäller fr.o.m. 1 januari 2012 Inledning I denna broschyr får Du information om kommunens avgifter

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

Revisionsrapport. Trosa kommun. Avgifter inom Äldreomsorgen. Mats Renborn. Januari 2012

Revisionsrapport. Trosa kommun. Avgifter inom Äldreomsorgen. Mats Renborn. Januari 2012 Revisionsrapport Avgifter inom Äldreomsorgen Trosa kommun Mats Renborn Granskning av avgiftshantering Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga 2

Läs mer

INFORMATION OM AVGIFTER. Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende

INFORMATION OM AVGIFTER. Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende INFORMATION OM AVGIFTER Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende 2013 Innehåll Information om avgifter... 3 Avgiftsutrymme... 3 Avgift omsorg i hemmet... 4 Trygghetslarm... 4 Matleverans...

Läs mer

Trygghetslarm Trygghetslarm kostar 208 kronor per månad. Extra larmknapp kostar 52 kronor per månad.

Trygghetslarm Trygghetslarm kostar 208 kronor per månad. Extra larmknapp kostar 52 kronor per månad. Sida 1(5) Avgifter för hemtjänst i eget boende Kommunen har enligt socialtjänstlagen rätt att ta ut avgifter för den service och personliga omvårdnad som ges inom hemtjänsten. I denna skrift kan du läsa

Läs mer

Taxor rörande boendeavgift för enheten för funktionshinder samt timtaxa för städning

Taxor rörande boendeavgift för enheten för funktionshinder samt timtaxa för städning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2010-02-08 Blad 8 Ks 12 Au 3 Dnr 237/2009-041 Taxor rörande boendeavgift för enheten för funktionshinder samt timtaxa för städning Kommunfullmäktiges

Läs mer

För dig som vill veta mer om. Servicetjänster

För dig som vill veta mer om. Servicetjänster För dig som vill veta mer om Servicetjänster Innehåll Servicetjänster - så fungerar det sidan 3 Vad ingår i servicetjänsterna? sidan 3 Personlig omvårdnad sidan 3 Vad kan man inte få hjälp med? sidan 3

Läs mer

Vad kostar det? AVGIFTER FÖR ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDERSOMSORG 2015 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vad kostar det? AVGIFTER FÖR ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDERSOMSORG 2015 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad kostar det? AVGIFTER FÖR ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDERSOMSORG 2015 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad kostar mina insatser inom äldreoch funktionshindersomsorg? Norrköpings kommun tar ut en avgift för vård

Läs mer

Avgifter för äldreomsorg och funktionsnedsättning i Eslövs kommun

Avgifter för äldreomsorg och funktionsnedsättning i Eslövs kommun Avgifter för äldreomsorg och funktionsnedsättning i Eslövs kommun Allmänt om avgifter För vissa tjänster och serviceinsatser för äldre och personer med funktionsnedsättning tar kommunen ut avgifter. Kommunfullmäktige

Läs mer

Avgifter inom Äldre- och handikappomsorgen 2014

Avgifter inom Äldre- och handikappomsorgen 2014 Avgifter inom Äldre- och handikappomsorgen 2014 Information kring avgifter och beräkningar av avgiftsutrymme Fastställd av kommunfullmäktige den 25 mars 2013, 51. Revidering av belopp för Maxtaxa och minimibelopp

Läs mer

Social- och omsorgskontoret Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning

Social- och omsorgskontoret Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning Social- och omsorgskontoret Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning Gäller från 1 februari 2015 Innehåll Om kommunens avgifter... 3 Avgifter för dig som bor i eget/ordinärt boende... 4

Läs mer

Avgifter inom socialförvaltningen. Vård och omsorg

Avgifter inom socialförvaltningen. Vård och omsorg Avgifter inom socialförvaltningen Vård och omsorg 2015 2 1 Inledning 1.1 Maxavgift/högkostnadsskydd 1.2 Förbehållsbelopp 2 Kinda kommuns taxor och avgifter 2.1 Omsorgsavgifter ordinärt boende 2.2 Omsorgsavgifter

Läs mer

Avgifter 2015. För dig som har insatser från: Äldreomsorgen Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Hemsjukvården

Avgifter 2015. För dig som har insatser från: Äldreomsorgen Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Hemsjukvården Avgifter 2015 För dig som har insatser från: Äldreomsorgen Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Hemsjukvården I Västerviks kommun finns en avgift för hemtjänst, hemsjukvård, trygghetslarm och

Läs mer

Information om taxor och avgifter inom hemtjänsten m m i Nynäshamns

Information om taxor och avgifter inom hemtjänsten m m i Nynäshamns Information om taxor och avgifter inom hemtjänsten m m i Nynäshamns kommun Från och med den 1 augusti 2004 har Nynäshamns kommun ändrat avgiftsystemet för äldreomsorg i särskilt boende och för hemtjänst

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2012-09-20 TAXA FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN.

Vård- och omsorgsförvaltningen 2012-09-20 TAXA FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Vård- och omsorgsförvaltningen 2012-09-20 TAXA FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Inledning Kommunfullmäktige har i juni 2012 beslutat om ny taxa och tillämpningsföreskrifter

Läs mer

Avgifter 2013 - för omsorgsservice

Avgifter 2013 - för omsorgsservice Avgifter 2013 - för omsorgsservice Reviderad 2013-04-17 Innehållsförteckning Avgifter gällande äldreomsorg 3 Inkomstuppgifter 3 Vid beräkning av avgiftsutrymme för makar 3 Bostadskostnad 3 Hur räknar jag

Läs mer

Avgifter för hjälp i hemmet samt hälso- och sjukvård Information om avgifter för stöd och omsorg för dig som bor i ordinärt boende eller servicehus

Avgifter för hjälp i hemmet samt hälso- och sjukvård Information om avgifter för stöd och omsorg för dig som bor i ordinärt boende eller servicehus Avgifter för hjälp i hemmet samt hälso- och sjukvård Information om avgifter för stöd och omsorg för dig som bor i ordinärt boende eller servicehus 2 Denna broschyr är uppdaterad 29 december 2014. Du kan

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR

SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Södertörns nyckeltal Äldreomsorg 2013 Ur ettt brukar- och medbor rgarperspektivv SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2013-08-25 Sammankallande Elizabeth Lindholm Hahne utredare Haninge E-post: elizabeth.hahne@haninge.se

Läs mer

AVGIFTER 2015 för äldre- och handikappomsorgen i Mörbylånga kommun

AVGIFTER 2015 för äldre- och handikappomsorgen i Mörbylånga kommun AVGIFTER 2015 för äldre- och handikappomsorgen i Mörbylånga kommun Avgifter för äldre och funktionshindrade 1 juli 2002 infördes maxtaxa för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen. Maxtaxan är knutet

Läs mer

Avgifter. inom äldre- och handikappomsorgen. Gäller till och med 31 december 2014. Socialförvaltningen

Avgifter. inom äldre- och handikappomsorgen. Gäller till och med 31 december 2014. Socialförvaltningen Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen Gäller till och med 31 december 2014 Socialförvaltningen Bakgrund Regeringens regler från 2002 innebär att ingen ska behöva betala så höga avgifter att de har

Läs mer

Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008

Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008 Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008 Allmänt om avgifter Kommunens möjlighet att ta ut avgifter inom äldre- och handikappomsorg regleras i social-tjänstlagens 8:e kapitel. Kommunfullmäktige

Läs mer

Avgifter. Vård och omsorg. Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71. Telefon växel 0410-73 30 00

Avgifter. Vård och omsorg. Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71. Telefon växel 0410-73 30 00 Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Telefon växel 0410-73 30 00 Öppettider Måndag - torsdag 8-16.30 Fredag 8-15.30 E-post: socialforvaltningen@trelleborg.se Hemsida:

Läs mer

Avgifter inom vård och omsorg i Leksands kommun Avgifterna gäller från och med 2014-01-01

Avgifter inom vård och omsorg i Leksands kommun Avgifterna gäller från och med 2014-01-01 Avgifter inom vård och omsorg i Leksands kommun Avgifterna gäller från och med 2014-01-01 Avgiften för hemtjänst är inkomstrelaterad och beror på vilka insatser du är beviljad och hur mycket du kan betala.

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet Mätning 2014. Cecilia Ahlgren

Kommunens Kvalitet i Korthet Mätning 2014. Cecilia Ahlgren Kommunens Kvalitet i Korthet Mätning 2014 Cecilia Ahlgren Kalmar kommuns utfall jämfört med övriga kommuner 2014 (ca 230 deltagande kommuner) Mått 23, 26 och 29 inte inkluderade då dessa inte kan utvärderas

Läs mer

INFORMATION OM AVGIFTER. Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende

INFORMATION OM AVGIFTER. Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende INFORMATION OM AVGIFTER Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende Mars 2014 Februari 2015 Innehåll Information om avgifter... 3 Avgift omsorg i hemmet... 3 Trygghetslarm... 3 Matleverans...

Läs mer

Avgifter. Inom vård och omsorg i Storfors kommun 2014

Avgifter. Inom vård och omsorg i Storfors kommun 2014 STORFORS KOMMUN Avgifter Inom vård och omsorg i Storfors kommun 2014 Välfärdsnämnden Vård och omsorg Hemvårdstaxa broschyr 2014 1 Hemvårdstaxa broschyr 2014 2 HUR MYCKET KOSTAR DET? Hälso- och sjukvård

Läs mer

Avgifter inom vård och omsorg i Eskilstuna kommun

Avgifter inom vård och omsorg i Eskilstuna kommun Avgifter inom vård och omsorg i Eskilstuna kommun Gäller från och med 2012-02-01 Denna broschyr vänder sig till dig som har behov av kommunal vård och omsorg. Här informerar vi om avgifterna för service

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2015

Avgifter för vård och omsorg 2015 Avgifter för vård och omsorg 2015 Avgifter för vård och omsorg, 2015 I kommunen erbjuds en rad tjänster och insatser inom vård och omsorg. För insatserna tar kommunen ut en omsorgsavgift. Avgifterna för

Läs mer

Avgifter och matkostnader 2015. inom Hemvårdsförvaltningen

Avgifter och matkostnader 2015. inom Hemvårdsförvaltningen Avgifter och matkostnader 2015 inom Hemvårdsförvaltningen Avgiftsbroschyr_tryck.indd 1 2015-03-26 08:39 Innehållsförteckning Information om avgifter...3 Avgiftsuttag...3 Maxtaxa...4 Faktura/betalning...4

Läs mer

Avgifter för äldreomsorg

Avgifter för äldreomsorg Avgifter för äldreomsorg 2015 Göteborg Stad tar ut avgifter för service, stöd och omvårdnad inom äldreomsorgen. Din kostnad beror på vilken inkomst du har, samt hur mycket och vilken slags hjälp du får.

Läs mer

Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015

Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015 Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015 2 Innehållsförteckning Avgifter inom äldreomsorgen i Skara kommun... 4 Avgiftsunderlag... 4 Förbehållsbelopp... 5 Särskild prövning av förbehållsbelopp... 6

Läs mer

Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eskilstuna kommun

Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eskilstuna kommun Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eskilstuna kommun Gäller från och med 2009 02 01 Denna broschyr vänder sig till dig som har behov av kommunal vård och omsorg. Här informerar vi om avgifterna

Läs mer

OMVÅRDnad GÄVLE. Maxtaxa 2015. Hjälp i hemmet

OMVÅRDnad GÄVLE. Maxtaxa 2015. Hjälp i hemmet OMVÅRDnad GÄVLE Maxtaxa 2015 Hjälp i hemmet Maxtaxa 2015 Hjälp i hemmet Gävle kommun har en övre gräns för hur mycket omvårdnaden får kosta varje person per månad. Det kallas maxtaxa och beloppet är 1

Läs mer

Avgifter inom Vård & Omsorg. Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun. (SoL och HSL)

Avgifter inom Vård & Omsorg. Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun. (SoL och HSL) Avgifter inom Vård & Omsorg Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun (SoL och HSL) 2007 Riksdagen beslutade i november 2001 om nya regler för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen

Läs mer

Information om taxor och avgifter

Information om taxor och avgifter Information om taxor och avgifter inom hemtjänsten i Nynäshamns kommun 2007 Den här broschyren beskriver avgifterna för hemtjänst, trygghetslarm, mat, dagvård och korttidsboende. I denna broschyr får

Läs mer

Maxtaxa 2010. Särskilt boende

Maxtaxa 2010. Särskilt boende Maxtaxa 2010 Särskilt boende Maxtaxa 2010 Särskilt boende Gävle kommun har satt en övre gräns för hur mycket omvårdnaden får kosta varje person per månad. Det kallas maxtaxa och beloppet är 1 696 kronor/månad

Läs mer

Hemtjänst. En jämförelse av kommunens Äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv

Hemtjänst. En jämförelse av kommunens Äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv Hemtjänst En jämförelse av kommunens Äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv Nätverk Framgångsrik Tillväxt Deltagande kommuner:, Lerum, Lomma, Mölndal, Sollentuna, Solna, Svedala, Täby och Vellinge 2008-03-13

Läs mer

Avgifter och tillämpningsanvisningar

Avgifter och tillämpningsanvisningar Avgifter och tillämpningsanvisningar för hemtjänst, hyror och måltidskostnader Gäller fr o m 2010-01-01 HEMTJÄNSTAVGIFT Vem skall betala hemtjänstavgift? Avgift erläggs för bistånd enligt 4 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Avgifter inom socialförvaltningen i Kinda kommun. 1 Inledning 1.1 Maxavgift/högkostnadsskydd

Avgifter inom socialförvaltningen i Kinda kommun. 1 Inledning 1.1 Maxavgift/högkostnadsskydd KINDA KOMMUN Socialförvaltningen, vård och omsorg 2011-01-01 Avgifter inom socialförvaltningen i Kinda kommun 1 Inledning 1.1 Maxavgift/högkostnadsskydd 1.2 Förbehållsbelopp 2 Kinda kommuns taxor och avgifter

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende Avgifter för vård och omsorg 2015 Särskilt boende Avgifter för särskilt boende 2015 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Dessa avgifter

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) F 1.1 AVGIFTS- OCH TAXESYSTEM FÖR INSATSER INOM VERKSAMHETEN HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG FR.O.M. 2012-03-01 1. Inledning Kommunen får, enligt 8 kap Socialtjänstlagen (SoL), ta ut avgifter

Läs mer

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN GÄLLER FRÅN JANUARI 2003 Nedanstående avgifter gäller inom äldre- och handikappomsorg från den 1 januari 2003. Avgifterna gäller båda för Dig som har hemtjänst

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Avgifter för. Särskiltboende

Avgifter för. Särskiltboende Avgifter för Särskiltboende 2015 Vad baseras avgiften på? När vi räknar ut din avgift använder vi begreppen förbehållsbelopp, minimibelopp och avgiftsutrymme. Det kan verka krångligt och vi ska i den här

Läs mer

Om du väljer att avstå från att lämna uppgifter innebär detta att du får betala full avgift enligt kommunens taxa.

Om du väljer att avstå från att lämna uppgifter innebär detta att du får betala full avgift enligt kommunens taxa. Avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) Hur mycket du betalar är individuellt och beror på din ekonomi. För att kunna göra en sådan bedömning behöver omsorgsförvaltningen veta vilka inkomster

Läs mer

Avgifter 2015. Avgifter inom vård och omsorg - äldre och funktionshindrade

Avgifter 2015. Avgifter inom vård och omsorg - äldre och funktionshindrade Avgifter 2015 Avgifter inom vård och omsorg - äldre och funktionshindrade Avgifter inom vård och omsorg Hjo kommun tar ut en avgift för den hjälp du får, antingen i form av hemvård, särskilt boende, dagverksamhet

Läs mer

Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014

Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014 Tillämpningsanvisningar 20131203 11 Fastställd av omsorgsnämnden 20131218 Gäller 1 april 2014 t.o.m 31 mars 2015 Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014 2 2 Tillämpningsanvisningar för

Läs mer

Avgifter inom Vård och omsorg

Avgifter inom Vård och omsorg Sunne kommun Avgifter inom Vård och omsorg Information från Socialförvaltningen i Sunne kommun (SoL och HSL) 2015 Innehållsförteckning. Taxa. Avgifter inom eget boende, särskilt boende. 1. Lagrum 2. Så

Läs mer

Avgifter. inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016

Avgifter. inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016 Avgifter inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016 1 Allmänt om avgifter För vissa tjänster och serviceinsatser för äldre och funktionsnedsatta betalar du en avgift. Kommunfullmäktige har fastställt

Läs mer

Socialförvaltningen Verksamhetsområdena äldreomsorg och funktionshinder. Omsorgsavgifter 2015. För äldre och personer med funktionsnedsättning

Socialförvaltningen Verksamhetsområdena äldreomsorg och funktionshinder. Omsorgsavgifter 2015. För äldre och personer med funktionsnedsättning Socialförvaltningen Verksamhetsområdena äldreomsorg och funktionshinder Omsorgsavgifter 2015 För äldre och Avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) Hur mycket du betalar är individuellt och

Läs mer

Avgifterna inom Socialförvaltningen är fastställda av Kommunfullmäktige. Det görs en uppdatering av maxtaxan efter prisbasbeloppet varje år.

Avgifterna inom Socialförvaltningen är fastställda av Kommunfullmäktige. Det görs en uppdatering av maxtaxan efter prisbasbeloppet varje år. 2014 Avgifterna inom Socialförvaltningen är fastställda av Kommunfullmäktige. Det görs en uppdatering av maxtaxan efter prisbasbeloppet varje år. Taxan är inkomst- och insatsreglerad. Som grund för avgiften

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Tillhör kfs 50:2 Rev 2002-12-11 1(9)

EKERÖ KOMMUN Tillhör kfs 50:2 Rev 2002-12-11 1(9) Rev 2002-12-11 1(9) Kommentarer till HEMTJÄNSTTAXA Taxan är insats- och inkomstrelaterad samt innehåller "golv" och "tak" i form av lägsta och högsta avgifter. Taxan innehåller bl a bestämmelser för inkomstberäkning

Läs mer

Avgifter. inom äldreomsorgen. och enheten för. funktionsnedsättning. Jokkmokks Kommun

Avgifter. inom äldreomsorgen. och enheten för. funktionsnedsättning. Jokkmokks Kommun Avgifter inom äldreomsorgen och enheten för funktionsnedsättning 2015 Jokkmokks Kommun Socialtjänsten erbjuder insatser efter biståndsbedömning till äldre och yngre psykiskt eller fysiskt funktionshindrade.

Läs mer

OMVÅRDnad. Maxtaxa 2012. Hemtjänst

OMVÅRDnad. Maxtaxa 2012. Hemtjänst OMVÅRDnad Maxtaxa 2012 Hemtjänst Maxtaxa 2012 Hemtjänst Gävle kommun har satt en övre gräns för hur mycket omvårdnaden får kosta varje person per månad. Det kallas maxtaxa och beloppet är 1 760 kronor/månad

Läs mer

TAXOR OCH AVGIFTER ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN

TAXOR OCH AVGIFTER ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN OCKELBO KOMMUN TAXOR OCH AVGIFTER ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN inkl TILLÄMPNINGSANVISNINGAR 2011 KF 56/04 Reviderad SN 86/05 Reviderad SN 104/05 Reviderad SN 86/06 Reviderad SN 56, 68/08 Reviderad SN 47,

Läs mer

Information om taxor och avgifter

Information om taxor och avgifter Information om taxor och avgifter inom särskilt boende i Nynäshamns kommun 2007 Den här broschyren beskriver avgifterna för dig som bor med omsorg dygnet runt i s k särskilt boende. I denna broschyr får

Läs mer

Mönsterås kommun. Socialförvaltningen

Mönsterås kommun. Socialförvaltningen Mönsterås kommun Socialförvaltningen Taxor och avgifter Fr.o.m. 1 januari 2014 0 1 Kontaktuppgifter Vid behov av hemtjänst, trygghetslarm med mera, kontakta biståndshandläggarna: Tel: 0499-170 00 växel

Läs mer

Avgifter inom Vård och omsorg år 2010

Avgifter inom Vård och omsorg år 2010 Avgifter inom Vård och omsorg år 2010 1(8) Förbehållsbelopp Kommunen ska besluta om den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna levnadskostnader med ledning av ett minimibelopp. Den faktiska boendekostnaden

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN INFORMERAR AVGIFTER INOM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORGEN

SOCIALFÖRVALTNINGEN INFORMERAR AVGIFTER INOM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORGEN SOCIALFÖRVALTNINGEN INFORMERAR OM AVGIFTER INOM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORGEN 2010 Inledning Omsorgsavgift är ett samlingsbegrepp för avgift som betalas för hjälp i hemmet omvårdnad trygghetslarm matdistribution

Läs mer

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning För dig som är under 65 år och bosatt i Stockholms stad och har hemtjänst, bostad med särskild service, dagverksamhet, trygghetslarm

Läs mer

KVALITETSNYCKELTAL FÖR ÄLDREOMSORGEN 2011

KVALITETSNYCKELTAL FÖR ÄLDREOMSORGEN 2011 KVALITETSNYCKELTAL FÖR ÄLDREOMSORGEN 211 Resultat för brukarnära indikatorer inom hemtjänst och särskilt boende Förord Denna rapport är en sammanställning av de resultat avseende vård och omsorg om äldre

Läs mer

Information om avgifterna inom Äldreomsorgen och Enheten för funktionshindrade

Information om avgifterna inom Äldreomsorgen och Enheten för funktionshindrade Förslag till nytt informationsmaterial 2013 Siffror som står här gäller för år 2012 Information om avgifterna inom Äldreomsorgen och Enheten för funktionshindrade 2013 jokkmokks Kommun JOKKMOKKS KOMMUN

Läs mer

Avgifter avseende Hjälp i hemmet, Trygghetslarm, Korttidsvistelse samt Dagverksamhet.

Avgifter avseende Hjälp i hemmet, Trygghetslarm, Korttidsvistelse samt Dagverksamhet. Omsorgsförvaltningen TAXA 2008 AVGIFTER I ORDINÄRT BOENDE 1(6) Avgifter avseende Hjälp i hemmet, Trygghetslarm, Korttidsvistelse samt Dagverksamhet. Taxan gäller från och med 1 juli 2002 och senast reviderad

Läs mer

Avgifter. Vård och Omsorg

Avgifter. Vård och Omsorg Stenungsunds kommun Avgifter för Vård och Omsorg År 2015 Innehållsförteckning OLIKA TYPER AV AVGIFTER... 3 AVGIFTSUNDERLAG... 4 FÖRBEHÅLLSBELOPP... 5 HÖGSTA AVGIFT FÖR OMSORG, MAXTAXA... 6 VAD INGÅR I

Läs mer

Omvårdnad och service

Omvårdnad och service Omvårdnad och service i hemtjänsten www.ronneby.se 1 Innehåll Hemtjänst detta erbjuds... 3 Avgifter för hemtjänst... 5 Betalningsperiod... 6 Avdrag på avgift... 6 Hemtjänstavgift för makar/sambos... 6

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration hemtjänst Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen anger vilka grundläggande kvalitetskrav

Läs mer

Avgifter inom Vård och omsorg år 2013

Avgifter inom Vård och omsorg år 2013 Avgifter inom Vård och omsorg år 2013 1(8) Förbehållsbelopp Kommunen ska besluta om den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna levnadskostnader med ledning av ett minimibelopp. Den faktiska boendekostnaden

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer