Avfallsföreskrifterna är en normföreskrift. Med norm kan sägas att bestämmelsen är generellt tillämpbar.

Transkript

1 GUIDE # 8 Mars 2014 Gemensam avfallsbehållare I korthet Avfallsföreskrifterna är en normföreskrift. Med norm kan sägas att bestämmelsen är generellt tillämpbar. I avfallsföreskrifterna kan kommunen ange ett antal förpliktelser som gäller för avfallshanteringen i kommunen, till exempel att överlämna hushållsavfall till kommunen, sköta kärl och hålla väg i farbart skick. Ett beslut att bifalla en ansökan om gemensam avfallsbehållare är ett beslut som antingen fattas av berörd nämnd eller delegat. Besluten bör vara tidsbegränsade och meddelas person och inte fastighet. Ett avslagsbeslut om gemensam avfallsbehållare överklagas till länsstyrelsen. Ett överklagande är ett förvaltningsbesvär. Eftersom det är ett ärende som kan överklagas med förvaltningsbesvär ska förvaltningslagen tillämpas i ärendehanteringen. 1

2 Innehåll Inledning 3 1. Juridiska förutsättningar Kommunal normgivning och de kommunala avfallsföreskrifterna Kommunens skyldighet att transportera bort hushållsavfall Fastighetsägares skyldigheter 5 2. Gemensam avfallsbehållare 6 3. Fler än en fastighetsägare, vem faktureras 6 4. Överklagande 6 5. Ärendehantering Myndighetsutövning En nämnds beslut eller om beslutanderätten delegerats Kommuniceringsskyldigheten Motivering av beslut Underrättelse om beslut Tidsbegränsade beslut och återkallande av gynnande förvaltningsbeslut Överklagande Rättidsprövning Muntlig handläggning 9 Bilaga 1 Delegationsbeslut 10 Bilaga 2 Tjänsteskrivelse 12 2

3 Inledning Varje kommun är ansvarig för insamling, transport och återvinning eller bortskaffande av det hushållsavfall som uppkommer i kommunen. Enligt miljöbalken ska alla kommuner ha en gällande renhållningsordning som antagits av kommunfullmäktige. Renhållningsordningen består av avfallsplan och föreskrifter för renhållningen. 1 För att kommunerna ska kunna finansiera avfallsverksamheten via avgifter måste kommunfullmäktige även anta en avfallstaxa. I avfallsföreskrifterna ska det framgå hur kommunen fullgör sina skyldigheter på avfallsområdet och vilka fastighetsägare som omfattas. En del av fastighetsägarnas övriga skyldigheter är bland annat: 1. att tillse att hushållsavfallet finns tillgängligt vid fastighetsgränsen eller vid en av kommunen anvisad plats, eller 2. att tillse att transportväg fram till behållarens hämtnings- och tömningsplats hålls i farbart skick. Vissa fastighetsägare kan det dock vilja ha en gemensam avfallsbehållare. I denna guide presenteras en anvisning på hur nämnden eller förvaltningen ska ha hantera ärendet gemensam avfallsbehållare. 1 I det följande benämns föreskrifterna avfallsföreskrifter. Begreppet är synonymt med det allmänt använda begreppet renhållningsföreskrifter eller föreskrifter för renhållningen. 3

4 1. Juridiska förutsättningar 1.1 Kommunal normgivning och de kommunala avfallsföreskrifterna Avfallsföreskrifterna är en normföreskrift. Med norm kan sägas att bestämmelsen är generellt tillämpbar. Genom detta dras en gräns mot individuella beslut och sådana beslut som visserligen är mer allmängiltiga, t.ex. planbeslut enligt plan- och bygglagen (2010:900), men som fortfarande anses vara beslut i särskilda fall. 2 En kommun kan dock inte fastställa normer inom vilket område som helst. Rätten för en kommun att fastställa normer kallas ibland för den kommunala normgivningsmakten. I 2 kap 5 kommunallagen (1991:900) fastställs följande: Om kommunernas och landstingens rätt att meddela föreskrifter finns det föreskrifter i regeringsformen. Med normgivningsmakten avses rätten att besluta om rättsregler, det vill säga sådana regler som är bindande för enskilda och myndigheter och som gäller generellt. I regeringsformen benämns sådana regler föreskrifter. Normgivningsmakten regleras i huvudsak i 8 kap. regeringsformen men bestämmelser om normgivning finns även i andra kapitel i regeringsformen samt i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det bör noteras att med begreppet föreskrifter i 8 kap. regeringsformen avses endast sådana normer som meddelas av svenska organ. Normer som meddelas inom ramen för samarbetet i EU omfattas således inte. 3 Det grundläggande för den kommunala normgivningsmakten är att ett bemyndigande att meddela föreskrifter (norm) alltid ska ges i lag eller förordning. Avfallsföreskrifterna är som anges ovan normföreskrifter. Den kommunala rätten men även skyldigheten att fastställa en renhållningsordning fastställs i 15 kap 11 miljöbalken. Där anges följande: För varje kommun skall det finnas en renhållningsordning som skall innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. I renhållningsordningen skall sådana förutsättningar anges som avses i 8 tredje stycket. Avfallsplanen skall innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avfallsplanens innehåll. En kommun ska således, enligt miljöbalken, fastställa en renhållningsordning. Eftersom de kommunala avfallsföreskrifterna är av normkaraktär kan inte kommunen, i utförandet av den faktiska avfallshämtningen, tillhandahålla tjänster som avviker från gällande föreskrifter på grund av en enskild fastighetsägares eller nyttjanderättshavares behov. Observera att det bara är avfallsföreskrifterna och inte avfallsplanen som är av normkaraktär. Kommunen har stor frihet att utforma sina avfallsföreskrifter och sitt renhållningssystem för att uppnå en ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt god avfallshantering. I avfallsföreskrifterna anges bland annat vilka hämtningsintervall som ska gälla för de olika områdena och de olika fraktionerna av avfall. Detta gäller även tider då uppehåll i ordinarie hämtning görs beträffande fritidsfastigheter. För att avfallshanteringen ska fungera funktionellt måste kommunen i föreskrifterna fastställa var kommunen ska hämta hushållsavfall, men även andra förutsättningar som krävs för hämtningen, exempelvis föreskrifter om farbar väg. För att kunna godkänna gemensam avfallsbehållare för två fastigheter måste möjligheten till det fastställas i avfallsföreskrifterna. 2 Von Essen, Ulrik: Kommunal normgivning s Prop 2009/10:80 s 217 4

5 I Avfall Sveriges Mall förslag till renhållningsordning, Föreskrifter för avfallshantering Rapport 2007:07 anges följande: Mindre avfallsbehållare eller gemensam avfallsbehållare 30 Utbyte av befintlig avfallsbehållare mot en mindre kan efter ansökan medges om bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas och under förutsättning att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Två närboende fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare kan efter ansökan medges rätt att använda gemensam avfallsbehållare under förutsättning att bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas och att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Många kommuner anger att i ställer för närboende fastighetsinnehavare eller nyttjanderättsinnehavare att de sökande fastighetsägarna ska ha gemensam tomtgräns. 1.2 Kommunens skyldighet att transportera bort hushållsavfall Huvudprincipen är, enligt 15 kap. 8 miljöbalken, att varje kommun ska svara för att hushållsavfall inom kommunen transporteras till en behandlingsanläggning. Utöver det anger 15 kap. 17 miljöbalken, att en kommun är skyldig att utöver vad som följer av avfallsföreskrifterna transportera bort hushållsavfall, om fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren begär det och det inte är oskäligt med hänsyn till omständigheterna. 15 kap. 17 miljöbalken är exempelvis aktuell vid de tillfällen då behov av extra hämtning utöver vad som följer av renhållningsordningen finns. Exempel på sådana situationer är när en fastighetsägare har behov av extra hämtning av grovavfall. 1.3 Fastighetsägares skyldigheter Fastighetsägare har, med hänvisning till de kommunala avfallsföreskrifterna, dels en skyldighet att lämna sitt hushållsavfall vid fastighetsgräns och dels att hålla sin väg i framkomligt skick. Detta under förutsättning av att kommunen inte anvisat eller överenskommit med fastighetsägaren om att lämna hushållsavfallet på annan plats. Fastighetsägaren kan inte befrias från sin skyldighet att överlämna avfallet genom att inte lämna sitt hushållsavfall vid fastighetsgräns eller uppfylla skyldigheten att ordna farbar väg. Om farbar väg inte kan upprättas kan kommunen anvisa en annan plats för avlämnande av hushållsavfall. Kommunen kan även anvisa annan plats för avlämnande av hushållsavfall av andra grunder än avsaknad av farbar väg, exempelvis skyddsstopp. Vidare kan fastighetsägare ansöka om att ha gemensam avfallsbehållare. Om kommunen eller dess entreprenör inte kan hämta hushållsavfall på grund av att en fastighetsägare eller nyttjanderättshavare inte klarar att uppfylla avfallsföreskrifterna innebär detta inte automatiskt att kommunen eller dess entreprenör måste planera hämtningen på annat sätt. Tillsynsmyndigheten 4 skulle, med stöd av 26 kap. 9 första och andra styckena miljöbalken kunna, förelägga fastighetsägaren att fullgöra avfallsföreskrifternas bestämmelser. Det bör noteras att det kommunala ansvaret för hushållsavfall inte upphör på grund av ett skyddsstopp. Ett skyddsstopp innebär endast att det sätt på vilket kommunen eller kommunens entreprenör hämtar hushållsavfall från den enskilda fastigheten inte överensstämmer med gällande arbetsmiljölagstiftning. 4 Exempelvis miljö- och hälsoskyddsnämnden. 5

6 2. Gemensam avfallsbehållare En förutsättning för att bifalla en ansökan om gemensam avfallshållare är att möjligheten är inskriven i avfallsföreskrifterna. Det är då viktigt att vara klar med om huruvida endast grannfastigheter ska kunna ha gemensam avfallshållare eller om närboende fastighetsägare ska kunna ha gemensam avfallsbehållare. Följande anges i avgörandet MÖD 2010:36 (Miljööverdomstolen): Två personer som var boende nära varandra men som inte hade gemensam tomtgräns ansökte om få använda en gemensam avfallsbehållare. Kommunen avslog deras ansökan med hänvisning till att kommunens föreskrifter om avfallshantering för bifall förutsatte att fastighetsinnehavarna hade gemensam tomtgräns. Länsstyrelsen och miljödomstolen fann, i huvudsak på grund av att miljömässiga skäl talade för det, att ansökan skulle bifallas. Miljööverdomstolen upphävde dessa avgöranden och påpekade att kommunfullmäktige genom miljöbalken och avfallsförordningen hade bemyndigats att meddela närmare föreskrifter om hanteringen av hushållsavfall. Enligt kommunens föreskrifter kunde endast fastighetsinnehavare med gemensam tomtgräns medges rätt att använda gemensam avfallsbehållare. Det fanns därför inte lagliga förutsättningar att bifalla ansökan. Det finns äldre praxis som pekar på en tolerantare bedömning för fastighetsägare som ansöker om gemensam avfallsbehållare. Rättsläget är till viss del oprövat. 3. Fler än en fastighetsägare, vem faktureras Eftersom fler fastighetsägare ska ha samma abonnemang, måste de överenskomma vilken fastighetsägare som ska stå för den rörliga avgiften. Det måste anges i ansökan. De får själva justera denna kostnad emellan sig. Oavsett vilken fastighetsägare som betalar den rörliga avgiften bör båda fastighetsägarna betala den fasta grundavgiften. Den fasta grundavgiften bekostar annat än själva hämtningen. Grundavgiften tas ut för tillhandahållande av bl.a. återvinningscentraler, administration, kundtjänst o.s.v. Om kommunen väljer en annan form av fakturering är det viktigt att det är tydligt beskrivet i taxan, allt för att undvika missförstånd. 4. Överklagande Ett beslut om att inte bifalla en ansökan om gemensam avfallsbehållare kan av berörda fastighetsägare, enligt 19 kap. 1 miljöbalken, överklagas till länsstyrelsen. Överklagan är ett förvaltningsbesvär och förvaltningslagen ska tillämpas i ärendehanteringen. I och med att ett beslut om att inte bifalla en ansökan om gemensam avfallsbehållare överklagas med förvaltningsbesvär är förvaltningslagen (1986:223) tillämpliga. 6

7 5. Ärendehantering 5.1 Myndighetsutövning Att bifalla eller avslå en ansökan om gemensam avfallsbehållare är myndighetsutövning. Gemensamt för all myndighetsutövning är, att det rör sig om beslut eller andra åtgärder, som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna (prop. 1971:30). Begreppet myndighetsutövning kan sammanfattas som beslut eller åtgärder som har rättsverkningar för den enskilde, vilka ytterst inträder i kraft av samhällets makt över medborgarna (prop. 1972:5 s. 498 f.). Myndighetsutövning kan föreligga i form av gynnande beslut, till exempel tillstånd att driva viss verksamhet, befrielse från viss i författning stadgad förpliktelse och beviljande av social förmån. Karakteristiskt är emellertid att den enskilde på visst sätt befinner sig i ett beroendeförhållande. Är det fråga om ett beslut, varigenom han förpliktas att göra, tåla eller underlåta något, måste han rätta sig efter beslutet, eftersom han annars riskerar att tvångsmedel av något slag används mot honom. Kommuner och landsting får efter beslut av fullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet, för vars handhavande särskild ordning inte föreskrivits, till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening, en stiftelse eller en enskild individ. Vården av en angelägenhet som innefattar myndighetsutövning får enligt 11 kap. 6 regeringsformen överlämnas till ett bolag endast om det finns stöd för det i lag. Det finns inte stöd i lag för att överlämna till bolag att bevilja eller avslå gemensam avfallsbehållare. Ett beslut om att bevilja eller avslå en gemensam avfallsbehållare kan således inte göras av ett bolag. 5.2 En nämnds beslut eller om beslutanderätten delegerats I och med att ett fastställande om gemensam avfallsbehållare måste ske genom beslut, är det antingen berörd nämnd som ska fatta beslutet eller så kan nämnden med stöd av 6 kap. 33 delegera beslutanderätten. Enligt 6 kap. 33 kommunallagen får en nämnd uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 34. En gemensam nämnd får även under samma förutsättningar uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att besluta på nämndens vägnar. Beslut som har fattats med stöd av delegation ska, enligt 6 kap. 35 kommunallagen, anmälas till nämnderna, som bestämmer i vilken ordning detta ska ske. 5.3 Kommuniceringsskyldigheten Ett ärende får inte, enligt 17 förvaltningslagen, avgöras utan att den som är part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Uttrycket «på något annat sätt» syftar bland annat på det fallet att myndigheten passar på att, utan att överlämna materialet, visa detta för parten i samband med att denne besöker myndigheten av någon annan anledning. Denna form av underrättelse bör användas med viss försiktighet. Kravet på säkerhet får inte eftersättas. Vad som är viktigt är att berörd fastighetsägare har möjlighet att yttra sig innan kommunen fattar beslut i frågan. 7

8 5.4 Motivering av beslut Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende ska, enligt 20 förvaltningslagen, innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen. Motiveringsskyldigheten återspeglar två grundsatser i vår rättsordning. Varje beslut av en myndighet ska grundas på objektivt konstaterbara skäl. Dessa ska redovisas öppet i beslutet. Beslutsmotivering bör redovisa sakomständigheter och tillämpliga bestämmelser. Beslutet måste göras begripligt för parten vilka faktiska förhållanden som är avgörande, vilka rättsregler som är tillämpliga och hur myndigheten har resonerat. 5.5 Underrättelse om beslut En fastighetsägare ska, enligt 21 förvaltningslagen, underrättas om innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Parten behöver dock inte underrättas, om det är uppenbart obehövligt. Om beslutet går parten emot och kan överklagas, ska han underrättas om hur han kan överklaga det. Han ska då också underrättas om sådana avvikande meningar som avses i 19 eller som har antecknats enligt särskilda bestämmelser. Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelsen ska dock alltid ske skriftligt, om parten begär det. Denna paragraf tillämpas också när någon annan som får överklaga beslutet begär att få ta del av det. 5.6 Tidsbegränsade beslut och återkallande av gynnande förvaltningsbeslut Att bifalla en ansökan om gemensam avfallsbehållare är ett gynnande förvaltningsbeslut och sådana beslut kan återkallas endast i vissa speciella undantagsfall. Antingen med stöd av förbehåll i själva beslutet eller i författning som ligger till grund för själva beslutet, eller av hänsyn till en hälsofara, brandfara, trafikfara eller av andra sådana säkerhetsskäl eller om den enskilde har utverkat beslutet genom vilseledande uppgifter. Beslut kan även vara tidsbegränsade och löper då ut enligt tidsbegränsningen i beslutet. Att återkalla ett gynnande förvaltningsbeslut utgör myndighetsutövning mot enskild vilket innebär att förvaltningslagens regler om bland annat kommunikation och att beslutet ska grunda sig på en prövning i det enskilda fallet måste iakttas. I RÅ 2004 ref. 78 prövades frågan om ett beslut har kunnat återkallas till nackdel för enskild. I domskälen konstaterade regeringsrätten följande. Vad beträffar gynnande förvaltningsbeslut anses huvudregeln vara att de inte kan återkallas. Avgörande är härvid hänsynen till den enskildes trygghet. Återkallelse anses emellertid möjlig, om den påkallas av tvingande säkerhetsskäl (t.ex. av hänsyn till fara för människors liv eller hälsa). Vidare kan återkallelse ske, om den enskilde utverkat det gynnande beslutet genom vilseledande uppgifter. Slutligen kan återkallelse ske med stöd av förbehåll i själva beslutet eller i den författning, varpå beslutet grundar sig. När möjligheten att återkalla gynnande förvaltningsbeslut har diskuterats har det i allmänhet gällt förutsättningarna för att återkalla t.ex. ett tillstånd eller en koncession eller ett beslut som avser ett bestämt tillfälle eller en bestämd tidsperiod. I sådana fall gör sig hänsynen till den enskildes trygghet starkt gällande. Det har ansetts att den enskilde i princip ska kunna förlita sig på att beslutet kommer att stå sig och med denna utgångspunkt kunna göra sina dispositioner. Läget är 8

9 ett annat när beslutet inte avser ett tillstånd e.d. och inte heller är knutet till visst tillfälle eller viss tidsperiod. I fråga om ett sådant beslut kan det till och med ifrågasättas om inte beslutet innehåller ett underförstått förbehåll om att det kan återkallas. Gynnande beslut som antagits enligt den tidigare renhållningsordningen fortsätter att gälla även om de nya föreskrifterna om avfallshantering ändrar villkoren för att erhålla undantag. En icke tidsbegränsad dispens från obligatorisk hämtning är att anse som ett gynnande förvaltningsbeslut. En rekommendation är därför att alltid tidsbegränsa beslut och att de meddelas person och inte fastighet. Det möjliggör omprövning av beslut med visst tidsintervall och att de upphör att gälla om den fastighetsägare för vilken dispensen har meddelats avflyttar. Alla beslut bör tidsbegränsas. Om så sker kommer en regelbunden omprövning att ske. Beslut kan även förenas med villkor. Beslutet bör således kopplat till respektive fastighetsägare, och dessutom vara villkorat av att om en av de berörda fastighetsägaren ansöker om att beslutet om gemensam avfallsbehållare ska upphöra, så återkallas beslutet. 5.7 Överklagande Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen ska klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär. Skrivelsen ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Den ska ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna och beslutet överklagas till en förvaltningsrätt eller kammarrätt, ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Tiden för överklagande av sådana beslut som gäller föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och som inte delges räknas från den dag då beslutet gavs till känna. Har beslutet getts till känna vid mer än ett tillfälle, räknas tiden från dagen för det sista föreskrivna tillkännagivandet. 5.8 Rättidsprövning Den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Har skrivelsen kommit in för sent, ska myndigheten avvisa den. Skrivelsen ska inte avvisas, om förseningen beror på att myndigheten har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar. Skrivelsen ska inte heller avvisas, om den inom överklagandetiden har kommit in till den myndighet som ska pröva överklagandet. I ett sådant fall ska denna myndighet vidarebefordra skrivelsen till den myndighet som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen. Om skrivelsen inte avvisas ska den myndighet som har meddelat beslutet överlämna skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den myndighet som ska pröva överklagandet. 5.9 Muntlig handläggning Vill en sökande, klagande eller annan part lämna uppgifter muntligt i ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild, ska han få tillfälle till det, om det kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång. I andra fall bestämmer myndigheten om handläggningen ska vara muntlig. Myndigheten ska särskilt beakta att muntlig handläggning kan underlätta för enskilda att ha med den att göra. 9

10 Bilaga 1 Delegationsbeslut Diarienummer Beslut om gemensam avfallsbehållare DELEGATIONSBESLUT Datum Fastighetsbeteckning Församling [fastighet] Fastighetsägare [fastighetsägare] Beslut Med stöd av XX renhållningsordningen beslutas att bevilja gemensam avfallsbehållare för fastigheterna [ ] och [ ]. Den gemensamma avfallsbehållaren för fastigheterna [ ] och [ ] ska stå på fastigheten [ ]. Fastigheten [ ] bekostar den rörliga avgiften. Respektive fastighet betalar var och en för sig den årliga grundavgiften. Detta under förutsättning av att kommunen inte har beslutat om andra faktureringsrutiner. Beslutet gäller under förutsättning av att förhållandena inte ändras väsentligt i jämförelse med vad som redovisats. Det är fastighetsägarens eller nyttjanderättshavarens skyldighet att omedelbart anmäla ändrade förhållanden, vilka avviker från beslutet till [ ] nämnden. Uppstår olägenhet eller väsentligt ändrade förhållanden kan beslutet återkallas. Likaså om föreskriftens bestämmelser om fyllnadsgrad och vikt inte beaktas. Flyttar någon av fastighetsägarna från någon av de fastigheter som beslutet avser upphör beslutet att gälla från och med tillträdesdagen för tillträdande fastighetsägare. Om en av ägarna till fastigheterna [ ] och [ ].ansöker om att beslutet om gemensam avfallsbehållare ska upphöra, återkallas beslutet. Detta beslut gäller till och med den [ ] Motivering fastigheterna [ ] och [ ] har inlämnat en ansökan om gemensam avfallsbehållare.. I 30 renhållningsordningen anges att två närboende fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare efter ansökan kan medges rätt att använda gemensam avfallsbehållare under förutsättning att bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas och att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Båda fastighetsägarna är närboende och komposterar sitt matavfall i den omfattningen att de kan nyttja en gemensam avfallsbehållare utan att föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt överskrids. eller Respektive fastighet är närboende och bebos av ensamhushåll. Fastighetsägarna producerar så pass lite avfall tillsammans att det ryms i en gemensam avfallsbehållare utan att föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt överskrids. 10

11 Fastighetsägarna [ ] och [ ] har angivit att fastigheten [ ] ska betala den rörliga avgiften. Båda fastighetsägarna är medvetna om att de, var och för sig, ska betala full årlig grundavgift. Detta under förutsättning av att kommunen inte har beslutat om andra faktureringsrutiner. Kommunicering Underlaget har med stöd av 17 förvaltningslagen kommunicerats med fastighetsägaren/na till fastigheten till [fastighet] i [ ] församling. Denne har skriftligen svarat på översänt underlag (bilaga x). [ ] kontoret gör följande bedömning med hänvisning till det skriftliga svaret: Du kan begära att beslutet överprövas Om ni anser att beslutet är fel kan ni överklaga det hos länsstyrelsen. Ni ställer skrivelsen till länsstyrelsen men skickar den till [ ] nämnden, adressen finns i sidfoten. I skrivelsen anger ni ärendets diarienummer, hur ni vill att beslutet ändras och varför, ert namn, fullständig adress och telefonnummer. Skrivelsen ska vara undertecknad av er och måste vara inlämnad till [ ] nämnden inom tre veckor från den dag ni tagit del av beslutet. Om ni anlitar ombud ska en fullmakt i original skickas med. [ ] nämnden Beslutsdatum: Underskrift Telefontid: [ ] dagar och [ ] dagar kl. [ ] Telefon: [ ] 11

12 Bilaga 2 Tjänsteskrivelse Datum [Händelsedat] Diarienummer [Diarienr] Gemensam avfallsbehållare för fastigheterna [ ] och [ ] Avser fastighet [fastigheterna] i [ ] församling. Förslag till beslut Med stöd av XX renhållningsordningen beslutas att bevilja gemensam avfallsbehållare för fastigheterna [ ] och [ ]. Den gemensamma avfallsbehållaren för fastigheterna [ ] och [ ] ska stå på fastigheten [ ]. Fastigheten [ ] bekostar den rörliga avgiften. Respektive fastighet betalar var och en för sig den årliga grundavgiften. Båda fastighetsägarna är närboende och komposterar sitt matavfall i den omfattningen att de gemensam kan nyttja en gemensam avfallsbehållare utan att föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt överskrids. Om en av ägarna till fastigheterna [ ] och [ ].ansöker om att beslutet om gemensam avfallsbehållare ska upphöra, återkallas beslutet. eller Fastigheterna är närboende och bebos av ensamhushåll. Fastighetsägarna producerar så pass lite avfall tillsammans att det ryms i en gemensam avfallsbehållare utan att föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt överskrids. Beslutet gäller under förutsättning att förhållandena inte ändras väsentligt i jämförelse med vad som redovisats. Det är fastighetsägarens eller nyttjanderättshavarens skyldighet att omedelbart anmäla ändrade förhållanden, vilka avviker från beslutet till [ ] nämnden. Flyttar någon av fastighetsägarna från någon av de fastigheter som beslutet avser upphör beslutet att gälla från och med tillträdesdagen för tillträdande fastighetsägare. Uppstår olägenhet eller väsentligt ändrade förhållanden kan beslutet återkallas. Likaså om föreskriftens bestämmelser om fyllnadsgrad och vikt inte beaktas. Om en av ägarna till fastigheterna [ ] och [ ].ansöker om att beslutet om gemensam avfallsbehållare ska upphöra, återkallas beslutet. Beslutet gäller till och med den [ ] 12

13 Bakgrund Fastighetsägarna till fastigheterna [ ] och [ ] har den [ ] inkommit med en ansökan om gemensam avfallsbehållare. [ ] Kommunicering Underlaget har med stöd av 17 FL kommunicerats med fastighetsägaren till fastigheten till [fastighet] i [ ] församling. Dessa har skriftligen svarat på översänt underlag (bilaga 3). [ ] kontoret gör den bedömningen med hänvisning till det skriftliga svaret Handläggare Titel 13

14 Avfall Sveriges guider En viktig uppgift för Avfall Sverige är att ta fram vägledningar och riktlinjer för hur branschen ska hantera och tolka olika begrepp, definitioner och företeelser inom avfallsområdet. Avfall Sveriges guider kan bidra till en samsyn på tolkningar, vilket kan ge bättre beslutsunderlag. Guiden utgår från de förutsättningar som ges enligt gällande lagstiftning och rättspraxis per den Till följd av ändrad lagstiftning och ny rättspraxis kan förutsättningarna naturligtvis förändras, vilket är viktigt att ha i åtanke när guiden används som vägledningsdokument. Guiden har tagits fram av jurist Fredrik Cederblom, Kommunakuten AB, som har mångårig erfarenhet av juridiska frågeställningar inom kommunens kompetensområden. Kontaktperson för denna guide: Sven Lundgren, rådgivare juridik Telefon: sven.lundgren@avfallsverige.se De råd som Avfall Sverige publicerar i våra guider utgör endast generell rådgivning och ska inte ses som juridiskt bindande råd i det enskilda fallet. 14

15 15

16 Avfall Sverige AB Adress Prostgatan 2, Malmö Telefon Fax E-post Hemsida 16