kontakt Lars Idermark, ny vd och koncernchef i Södra Södras resultatrapport Välkommen till ditt årsmöte! Goda råd från en pimpelmästare

Transkript

1 kontakt EN TIDSKRIFT T FRÅN SÖDRA NR 1 februari 2013 Lars Idermark, ny vd och koncernchef i Södra Södras resultatrapport Välkommen till ditt årsmöte! Goda råd från en pimpelmästare Lönsamt med kortare omloppstid

2 innehåll #1/13 Södrakontakt Tidning för Södras medlemmar. Utkommer med sex nummer per år Redaktörer: Åsa Wernersson och Carin Bengtsson Ansvarig utgivare: Magnus Berg Redaktion: Åsa Wernersson och Carin Bengtsson 4 Södras resultatrapport för 2012 Resultatet efter finansnetto uppgick till -919 miljoner kronor (883 miljoner kronor). Nettoomsättningen minskade främst till följd av en kraftigt försämrad konjunktur med vikande marknader för Södras produkter samt en förstärkning av den svenska kronan. 5 Lars Idermark, ny vd och koncernchef i Södra Lars Idermark, tidigare ledamot i Södras styrelse, är Södras nye verkställande direktör och koncernchef. Jag ser fram emot mitt nya uppdrag. Vi har spännande men tuffa utmaningar framför oss i Södra, säger Lars Idermark. 12 Lönsamt med kortare omloppstid i granskog Fredrik Andersson, Södramedlem, som äger Silarps gård, anser att intensivt brukande ger högre tillväxt och den bästa ekonomin över tiden. 14 Goda råd från en pimpelmästare Fiske är en rolig sysselsättning även när isen har lagt sig på våra sjöar. En av Sveriges mest framgångsrika pimpelfiskare berättar här hur du gör en lyckad utflykt på isen. 40 Vårt näringspolitiska arbete är viktigare än någonsin De uppmärksammade artiklarna av Maciej Zarembas i Dagens Nyheter i våras ledde till en helt ny debatt om den svenska skogen. Många har hakat på debatten och vi har blivit tagna på sängen, konstaterar Södras styrelseordförande Christer Segerstéen. 3 Ledare: Skogsgårdens ekonomi är Södras ledstjärna 4 Mycket svagt marknadsläge påverkade resultatet 5 Södra föreslår vinstdelning med 302 miljoner kronor Lars Idermark ny vd och koncernchef i Södra Södra avvecklar sitt ägande i Södra Cell Tofte 6 Avsiktsförklaring om försäljning av massabruket i Follafoss Södra förvärvar golvtillverkaren Föllinge Golv Var med och fira 75 år med Södra på Elmia Wood 5-8 juni Södra lämnar ryskt massabruksprojekt 8 Marknadsläget 9 Virkesmarknaden 10 Årets viktigaste möte står för dörren: Välkommen till sbo-årsmötet! Boka in ditt årsmöte redan nu 12 Fredriks motto är intensivt brukande för högre tillväxt och bättre ekonomi Lönsamt med kortare omloppstid i granskog 14 Goda råd från en pimpelmästare 16 Varför ska jag gallra? 18 Södra bjuder på viltbehandling när du beställer plantor för sensommar- och höstplantering Sensommar- och höstplantering lika bra som vårplantering 19 Ökad satsning på sensommarplantering Södra beviljas dispens för plantbehandling Roger och Åke tecknade första kontraktet i ipad 21 Stor efterfrågan på lövmassaved och lövtimmer Södra Timber Kinda ökar produktionen 22 Fortsatt bra resultat i Södras gröna bokslut Något färre avvikelser i senaste skogsrevisionen Hållbart brukande tema på Linnéuniversitetets skogsdag 23 Nya standardkrav för dig som har PEFC-certifierat din skog ton textilmassa producerad vid Södra Cell Mörrum 24 Positivt med fler aktiviteter i Stockholm Medlemmar lärde om vad Skogsägarnätet erbjuder 25 Lyckad Forsknings- och utvecklingskväll i Unnefors 26 God anledning att möra viltköttet 28 Södraskolan en utbildningssatsning unik i Skogssverige 29 Gröna planer på webben Från frö till gran 30 Kraftledning får stora konsekvenser för skogsägare Ny priskatalog ute 32 Åsa leder cirkel om Skogens vatten Bra diskussioner ger tankeställare 34 Ny bok om aspens myllrande värld Grattis alla vinnare! 36 Traditionella hus i Sydsverige 38 Högt betestryck främsta hindret för tallodling 40 Vårt näringspolitiska arbete är viktigare än någonsin 42 Elspalten Frågor och svar inom skatteområdet 43 Handelsplatsen 44 Upphandling av Södras avverkningstjänster 45 Efterfrågan på grundmålad panel leder till satsning på målningslinje 46 Ett måste för alla pimpelfiskare 48 På gång prylspaning Annonsering: Medlemskontakt: medlemsinfo@sodra.com Adress: Södrakontakt, Växjö Medlemsnät: Telefon: Telefax: Grafisk form: Ahlqvist & Co, Karlshamn Tryckeri: Printfabriken, Karlskrona, FSC-licensierat tryckeri Papper: Scandia 2000, 115 g, FSC- och PEFC-märkt papper Välkommen med förslag på innehåll! sodrakontakt@sodra.com Omslagsbild: För ett lyckat pimpelfiske krävs först och främst säkra isar. Men det finns även andra saker som är bra att känna till när du ger dig ut på isen. I detta nummer av Södrakontakt får du tips om bland annat utrustning och vad du bör tänka på för att öka chanserna att få fisk. Foto: Eijer Andersson

3 3 Skogsgårdens ekonomi är Södras ledstjärna Det är en underbart solig vinterdag och jag sitter i mitt arbetsrum, omgiven av tidningsartiklar som dömer ut den svenska skogsbruksmodellen och läser miljömålsberedningens tankar om detaljstyrning av mig som skogsägare. När jag lyfter blicken och tittar ut genom mitt fönster har jag en fantastisk utsikt, det brukande skogslandskapet i harmoni med mina frivilliga naturvårdsavsättningar. Vidare en skön vy över sjön där strandlinjen varvas med trädbeklädda kantzoner och öppna partier som inte bara jag utan alla som passerar längs den allmänna vägen får njuta av. När jag återigen tittar ned i papperhögarna inser jag att detta kan vara ett minne blott om samhället och våra politiker gör verklighet av förslaget till en 15 meter bredd skyddszon runt alla våra vattendrag. Optimist som jag är, tror jag dock att det sunda bondförnuftet kommer segra. De vackra vyerna på Hamra kommer även i framtiden finnas kvar till glädje för alla. Vi lägger ett tungt verksamhetsår bakom oss. Efter 12 vinstår, kommer ett år med drygt 900 miljoner kronor i förlust genomlevde Europa sin värsta ekonomiska kris sedan 30-talet. En utebliven byggnation, en mycket stark svensk krona i förhållande till euro, dollar och pund samt relativt höga virkespriser, pressade vår verksamhet rejält. Resultatet belastas också av ned skrivningar av lagervärden samt engångskostnader i samband med avyttringen av Folla massabruk. Vi har också sett över våra verksamheter och gör förändringar där vi inte ser att det gagnar vår framtida utveckling. Exempelvis avyttringen av Folla massabruk och att vi drar oss ur vårt engagemang i Angara Paper i Ryssland. Vidare har vi beslutat att avveckla vårt ägande i Tofte. Inget är statiskt, konsumtionsmönster förändras och därmed marknadsbilden. Det är viktigt för Södra att lyfta blicken och våga göra förändringar. Södras ledstjärna idag är precis detsamma som vid starten för 75 år sedan att värna skogsgårdens ekonomi. Redskapet för denna resa är dels det näringspolitiska arbetet, det vill säga värna om vår frihet att sköta våra skogar utan allt för många regelverk samt dels ha en livskraftig industri som förädlar vår skogsråvara och därmed ger skogsgården del av industrins vinst. Hållbarhet är ett nyckelord, som genomsyrar all vår verksamhet allt ifrån fröna i våra fröplantager till den färdiga panelen. Vi medlemmar med vårt skogsbruk och vår industri är och kommer vara en del av lösningen, både vad avser att lösa klimatfrågan som att förse marknaden med biomassa i olika former. Södra står starkt för att möta denna utmaning. Christer Segerstéen ordförande i Södra Trots detta, föreslår styrelsen en utdelning till våra ägare, både ränta på insatskapitalet och efterlikvid på virkesleveranserna. Vi kan göra detta tack vare Södras starka finansiella ställning. Vi har under de goda åren samlat i ladorna och det kommer nu väl till pass. Som medlem är det viktigt att man får en utdelning på sina insatser, det vill säga sitt riskkapital. Vidare vill vi premiera de aktiva medlemmarna som levererar allt sitt virke till Södra. Ett aktivt skogsbruk och ett aktivt deltagande i Södra skall löna sig. Som ni alla noterart har vi under det gångna året genomfört en rad åtgärder, främst för att hantera lågkonjunkturen men också för att bädda för framtiden. Neddragningen av personal, allt ifrån vårt huvudkontor ut till våra tillvekningsenheter, med bibehållen produktion, gör att vi förbättrar vår konkurrenskraft rejält. När marknaden vänder, är vi redo.

4 4 Södras resultatrapport för 2012: Mycket svagt marknadsläge påverkade resultatet Södras rörelseresultat för 2012 uppgick till -929 miljoner kronor (1 005 miljoner kronor 2011). Resultatet efter finansnetto uppgick till -919 miljoner kronor (883 miljoner kronor). Nettoomsättningen minskade med miljoner kronor till miljoner kronor, främst till följd av en kraftigt försämrad konjunktur med vikande marknader för Södras produkter samt en förstärkning av den svenska kronan. I det redovisade resultatet ingår även poster av engångskaraktär. Foto: Andreas Lindholm 2012 präglades av en mycket svag utveckling på marknaderna för Södras produkter. Omsättningen sjönk främst till följd av lägre priser på massa och trävaror samt kronans förstärkning. Produktionen i Södras industrier påverkades även av de marknadsstopp som genomfördes under inledningen av året. Verksamheten under 2012 Under 2012 startade en permanent produktion av textilmassa vid den ena massalinjen i Södra Cell Mörrum. Totalt producerades knappt ton textilmassa under året. Arbetet med att långsiktigt utveckla energiverksamheten i koncernen fortsätter. Under 2012 beslutades om en ny mesaugn och en pelletsfabrik i Värö. Södra Cell beslutade under hösten att avveckla verksamheten vid Södra Cell Folla. I december undertecknades en avsiktsförklaring med Mayr Melnhof Karton som innebär att de avser att förvärva massabruket och återuppta produktionen. Produktionen av massa uppgick till ton jämfört med ton Minskningen förklaras av de marknadsstopp som genomfördes vid de norska bruken i början av året samt beslutet att upphöra med produktionen vid Södra Cell Folla. Produktionen av sågade trävaror ökade med m 3 till m 3. Södra Timbers rörelseresultat påverkades av lägre färdigvarupriser, förstärkningen av den svenska kronan samt höga råvarukostnader. Verksamheten påverkades även av att uppstarten av det nya sågverket i Värö har tagit längre tid än planerat. Södra Interiörs nettoomsättning ökade med 41 miljoner kronor till miljoner kronor. Svag efterfrågan i kombination med prispress från konkurrerande lågprisimport medförde ett försämrat rörelseresultat. Den anslutna medlemsarealen uppgick vid årsskiftet till 2,36 miljoner hektar och medlemsantalet till Södra Skog hanterade sammanlagt 15,6 miljoner m 3 fub virkesråvara, jämfört med 17,0 miljoner m 3 fub föregående år. Kommentarer från Södras tf vd och koncernchef Gunilla Saltin: Vi hade under årets inledning en relativt svag konjunktur och det fanns förhoppningar om att situationen successivt skulle förbättras. Det blev dock precis tvärt om. Under fortsättningen av året kom vi allt mer att påverkas av den kraftiga lågkonjunkturen i Europa, som är vår huvudmarknad. Det mycket svaga marknadsläget har påverkat samtliga våra affärsområden, Resultaträkning, MSEK Nettoomsättning Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansnetto Kassaflöde efter investeringar Soliditet, procent Södras affärsområden 2012 Nettoomsättning Rörelseresultat MSEK Södra Skog Södra Cell Södra Timber Södra Interiör Övrigt, elimineringar Totalt säger Gunilla Saltin, tf vd och koncernchef för Södra. I det redovisade resultatet för 2012 ingår ett flertal poster av engångskaraktär, exempelvis kostnaderna för att stänga Södra Cell Folla och kostnader i samband med beslutade organisationsförändringar samt nedskrivning av lagervärden till följd av pris- och valutakursförändringar. Vi hoppas att vi ska se en vändning uppåt på marknaderna för våra produkter under Konjunkturläget är fortsatt osäkert, men mot slutet av året såg vi en stabilisering på främst massamarknaden. För trävaror är situationen fortsatt osäker men vi ser tecken på en viss förbättring. Vi bedömer inte att nuvarande valutakurser kommer att förändras i någon större omfattning. När det gäller att hitta en väg ut ur den ekonomiska kris som präglar världsekonomin så är det en fråga främst för våra politiker. För Södras del handlar det om att ta ansvar för företaget och försöka hantera rådande omständigheter. Vi har därför genomfört en rad åtgärder för att stärka vår konkurrenskraft åtgärder som vi ser kommer att ge effekt under året. Trots det svaga resultatet är Södras soliditet fortsatt hög och uppgick vid årsskiftet till 61 procent.

5 5 Södra föreslår vinstdelning med 302 miljoner kronor 2012 innebar en kraftig förlust för Södra. Trots det medger Södras starka finansiella ställning att vi föreslår stämman en överföring till medlemmarna på totalt 302 miljoner kronor, säger Södras styrelseordförande, Christer Segerstéen. Södras föreningsstyrelse har vid möte den 14 februari beslutat följande utdelningsförslag att föreläggas föreningsstämman den 15 maj 2013: Utdelning Till medlemmarna utdelas 3 procent på insatskapitalet 80 MSEK 3 procent på virkesleveranserna 109 MSEK Insatsemission Till medlemmarnas insatskonto överförs genom insatsemission 106 MSEK. Insatsemissionen utgör 10 procent av innestående inbetalt insatskapital. På förlagsinsatser, Serie D, utdelas 5,7 procent 7 MSEK. Styrelseordförande Christer Segerstéen: 2012 innebar en kraftig förlust för Södra, trots det föreslår vi en vinstdelning med 302 miljoner kronor. Vi gör det eftersom det är viktigt att Södras ägare får avkastning på sitt riskkapital och sina virkesleveranser, säger Södras styrelseordförande, Christer Segerstéen. En långsiktighet i vår utdelning bidrar till att göra ett aktivt skogsbruk och ett aktivt deltagande i Södra lönsamt för våra medlemmar. Södramodellen ska premiera de medlemmar som väljer att leverera allt sitt virke till Södra och som därmed deltar fullt ut i vår samverkan. Den principen präglar detta förslag, säger Christer Segerstéen. Södras balansräkning, som byggts upp under en rad goda år, gör det möjligt att föreslå en ut delning till våra medlemmar trots den kraftiga förlusten Södra avvecklar sitt ägande i Södra Cell Tofte Lars Idermark ny vd och koncernchef i Södra: Vi har tuffa utmaningar framför oss Lars Idermark, tidigare ledamot i Södras styrelse, är Södras nye verkställande direktör och koncernchef. Jag ser fram emot mitt nya uppdrag. Vi har spännande men tuffa utmaningar framför oss i Södra, säger Lars Idermark. Text: Carin Bengtsson Foto: Bildteamet Lars Idermark har god kännedom om Södra. Förutom att han är medlem sedan många år, ingick han i Södras styrelse under perioden Han har därutöver en lång bakgrund inom lantbrukskooperationen, där han utöver sitt uppdrag i Södra, bland annat har varit vd för LRF Holding. Lars Idermark kommer närmast från tjänsten som vd och koncernchef för PostNord. Han är styrelseordförande för Swedbank och ingår i styrelsen för Stiftelsen för Chalmers Tekniska Högskola. Lars Idermark har tidigare bland annat varit vd och koncernchef för Kooperativa Förbundet/Coop, vd för Andra AP-fonden, ställföreträdande koncernchef för vårdkoncernen Capio och vice vd och ställföreträdande koncernchef för Föreningssparbanken (nuvarande Swedbank) och dessförinnan Föreningsbanken. Vår nye vd och koncernchef är en person med gedigen erfarenhet från olika delar av näringslivet samt med en god insyn i den kooperativa företagsformen. Han har mångårig erfarenhet från olika ledande befattningar och är en person som är väl rustad att leda Södra, säger Södras styrelseordförande Christer Segerstéen. Just nu avslutar Lars Idermark sitt uppdrag inom PostNord och han kommer att tillträda sin nya befattning som vd och koncernchef i Södra någon gång under våren. Hur ser han då på framtiden för Södra? Södra är i grunden ett starkt och välskött företag. Den välinvesterade industrin borgar för ett lönsamt skogsbruk för medlemmarna även framåt, säger Lars Idermark. Lågkonjunkturen i kombination med den starka svenska kronan gör dock att vi har tuffa utmaningar framför oss. Inom skogsindustrin står vi även inför lite av ett paradigmskifte. Bland annat får tryck- och skrivpapper utstå allt starkare konkurrens från digitala medier. Att finna nya sätt att använda träfibern blir en stor utmaning och det måste vi ta hänsyn till när vi nu ska göra bedömningar och dra upp riktlinjerna för de kommande åren. På sågverkssidan har vi särskilda utmaningar. Där måste vi nu se till att nyinvesteringarna börjar ge resultat. Vi har ett bra utgångsläge, men utmaningarna framåt är många och därmed blir det också behov av att förändra och ompröva gamla sanningar, sammanfattar Lars Idermark. Södra kommer att avveckla sitt ägande i Södra Cell Tofte efter beslut i föreningsstyrelsen. Bakgrunden till beslutet är långvariga svårigheter att nå tillfredsställande lönsamhet vid bruket. Foto: Ola Åkeborn Ledningen för Södra Cell har fått i uppdrag att skapa en plan för hur Södras engagemang i fabriken ska avvecklas. Vi har under en längre tid arbetet med att nå lönsamhet vid Södra Cell Tofte. Trots de åtgärder som vidtagits tvingas vi konstatera att vi inte lyckats vända utvecklingen, säger Gunilla Saltin, tf koncernchef Södra och vd Södra Cell. Vi har lagt ner ett stort arbete och avsevärda resurser för att vända den negativa utvecklingen genom energieffektivisering, produktutveckling och bemanningsminskningar, säger Gunilla Saltin. Medarbetarna i Tofte har genom sitt engagemang och sitt yrkeskunnande hållit kvaliteten och produktiviteten på en hög nivå och kämpat för att hålla produktionskostnaderna nere, tillägger hon. Beslutet innebär att vi kommer att avsluta vårt engagemang under det andra kvartalet i år.

6 6 Avsiktsförklaring om försäljning av massabruket i Follafoss Södra och Mayr Melnhof Karton har upprättat en avsiktsförklaring om försäljning av samtliga aktier i Södra Cell Folla AS. Därmed avser Mayr Melnhof Karton att överta massabruket i Follafoss. Mayr Melnhofs avsikt är att återuppta driften i Folla så snart som möjligt. Affären beräknas kunna slutföras under det första kvartalet Södras massabruk i Follafoss, Norge, tillverkar CTMP-massa och har en kapacitet på drygt ton om året. Södra beslöt i fjol att avveckla verksamheten. Mayr Melnhof-koncernen, med huvudkontor i Wien, är världsledande inom bestruken, återvunnen kartong och Europas ledande tillverkare av kartongförpackningar. Koncernens verksamhet är koncentrerad till kärnområdena MM- Karton och MM-Packaging. Var med och fira 75 år med Södra på Elmia Wood 5-8 juni Under 2013 har Södra 75-årsjubileum. Detta kommer att firas och uppmärksammas på flera olika sätt. Text: Carin Bengtsson Temat för 75-årsfirandet är dåtid, nutid och framtid. Fokus ligger på Södras stabilitet, långsiktighet och utveckling. Det är tack vare utveckling och innovationer som vi i Södra idag står där vi står och det är genom fortsatta satsningar och hållbart agerande som vi ska möta framtiden. Den viktigaste målgruppen för jubileet är Södras medlemmar som arbetar hårt för att driva familjeskogsbruken i Södraland. Tillsammans förvaltar de ett arv, en råvara och den bilologiska mångfalden men även tidigare generationers hårda arbete med att återinföra skog i södra Sverige. Under de 75 år som Södra har funnits har det grundläggande uppdraget varit att stötta medlemmarna och deras familjeskogsbruk genom att skapa avsättningsmöjligheter för medlemmarnas skogsråvara, men även att utveckla produkter och tjänster för ett produktivare och mer lönsamt skogsbrukande. Södra kommer att arbeta vidare för att garantera framtida avsättning, hållbar produktion och ett fungerande familjeskogsbruk. Officiella startskottet Det stora, allmänna 75-årsfirandet kommer att gå av stapeln under den internationella skogsmässan Elmia Wood den 5-8 juni Det officiella startskottet för firandet sker i Södras monter på mässan den 5 juni. Lite längre fram kommer du att få mer information om vad som händer i Södras monter på Elmia Wood, bland annat här i Södrakontakt, men även på Skogsägarnätet. Håll ögonen öppna. Redan innan Elmia Wood kommer du att få smakprov på 75-årsfirandet. Här i Södrakontakt kommer vi att uppmärksamma jubileet genom särskilda jubileumssidor i nummer som kommer i din brevlåda omkring den 19 april. Även på årsmötena i skogsbruksområdena i början av mars och på föreningsstämman den 15 maj kommer jubileet att synas på olika sätt. Södra förvärvar golvtillverkaren Föllinge Golv Södra Interiör har förvärvat golvtillverkaren Föllinge Golv AB. Företaget är beläget strax norr om Östersund, har sex anställda och producerar cirka kvadratmeter massivt trägolv per år. Södra Interiör tog över verksamheten den 1 januari Södra Interiör producerar sedan tidigare massiva trägolv och parkettgolv och förvärvet är ett led i Södra Interiörs strategiska satsning på golvprodukter. Genom förvärvet utökas kunderbjudandet med exklusiva golv av typen koniska golv samt sals- och kammargolv, som levererats till bland annat Ulriksdals slottsteater och Västerås slott. På såväl kort som lång sikt finns det goda möjligheter till synergier mellan verksamheterna inom områdena marknad, produktion, logistik och produktutveckling, säger Ulf Edman, vd Södra Interiör. Föllinge Golv har sin golvproduktion lokaliserad till Föllinge, cirka 7 mil norr om Östersund. Årsomsättningen uppgår till cirka 10 MSEK. Säljare är två privatpersoner, Sten Eriksson och Rikard Eriksson, samt företagen Rödins Trävaru AB och AB Persson Invest. Sten Eriksson, vars far har grundat företaget, driver det sedan flera år tillbaka tillsammans med sonen Rikard. Rikard kommer fortsatt att leda verksamheten. Södra lämnar ryskt massabruksprojekt Södra har valt att lämna projektet med Angara Paper kring byggandet av ett nytt massabruk i Ryssland. Södra har varit inbjudet att delta i ett projekt kring byggandet av ett helt nytt massabruk i södra Sibirien. Södras roll i projektet har varit att vara industriell partner samt att svara för marknadsföring och försäljning av massa från det planerade nya massabruket. Projektets omfattning har ändrats jämfört med den ursprungliga planen. Vi ser inte längre att projektet passar in i vår framtida strategi och har därför valt att inte fortsätta vårt engagemang, säger Gunilla Saltin, tf koncernchef och vd Södra Cell.

7 7 Palms är Europas ledande skogsvagnstillverkare och har modeller från: 5 m kran med 8-tonsvagn 8,4 m kran med 14 tonsvagn. SPARA-RYGGEN-KAMPANJ ) :- Pris: :- Farmi flishugg CH260HFEL Bästa priset på energiflis fixar du själv! Pris: :- Farmi 180F med enkel huggskiva och manuell matning Pris: :- Besök oss på Facebook och Youtube! Hitta din närmaste återförsäljare på nordfarm.se

8 8 Ökad stabilitet på massamarknaden Massamarknaden har visat på ökad stabilitet under hösten. Massaleveranserna globalt har ökat de senaste tre månaderna efter en nedgång under sommaren. Marknaden för sågade trävaror präglas fortfarande av låg konsumtion, efterfrågan ökar dock något i USA och Asien. Det kalla vädret har varit bra för biobränsleförsäljningen. Text: Åsa Wernersson, Carin Bengtsson Foto: Jesper Andersson, Magnus Eklöf/Peter Bartholdsson, Andreas Lindholm Pappersmassa Balansen på massamarknaden är förvånansvärt god, trots lånkonjunkturen i Nordamerika och Europa. Det beror på att mycket lite ny kapacitet har tillkommit samtidigt som efterfrågan i Asien ökar. Lågkonjunkturen gör dock att balansen är skör. En liten förbättring i Nordamerikas allmänekonomi kan skönjas och även i Europa finns tecken som pekar på en positiv förbättring av ekonomin. Förbättringen sker dock från en mycket låg nivå. Under hösten sjönk lagren av osåld massa, men tack vare den goda balansen har priserna kunnat höjas. Decemberlagren var oförändrade, vilket var bättre än väntat. Det är ytterligare en indikator som visar att balansen på marknaden är god. Därmed finns det möjlighet till ytterligare prishöjningar under våren. Konsumtionen av skriv- och tryckpapper fortsätter nedåt, dels på grund av lågkonjunkturen men även på grund av strukturella förändringar. Mjukpapperkonsumtionen ökar medan förpackningspapper och kartong har en svag utveckling på grund av det svaga konjunkturläget. Sågade trävaror Marknaden för sågade trävaror präglas fortfarande av låg konsumtion. Leveranserna har minskat successivt under året. Det är en direkt följd av kronans förstärkning mot framför allt euron. Värdet av exporten minskade med cirka åtta procent. Företagen har i stor utsträckning kunnat behålla sina positioner på exportmarkanden. Mönstret med fallande leveranser till Europa, vilket kompenseras av större ökningar till marknader utanför Europa håller i sig. Även under förra året minskade leveranserna till den svenska marknaden. Under de tre första kvartalen beräknas minskningen till åtta procent. Positivt är att husbyggandet i USA fortsatt visa en god utveckling men från en låg nivå. Trävarukonsumtionen i USA är därmed på väg mot en nivå där de åter kommer att behöva importera volymer från länder utanför Nordamerika. Även de amerikanska trävarupriserna strävar uppåt och befinner sig på nivåer som bara mycket tillfälligt nåtts under perioden efter Exporten till Nordafrika och Mellanöstern ökade rejält jämfört med en redan hög nivå Produktionen har minskat under hösten, en anpassning till den låga efterfrågan. Det gäller i synnerhet produktionen i södra Sverige och särskilt gran. Utbudet av sågad gran är det lägsta sedan 1990-talet. Allt detta innebär att lagren hos sågverken nu är lägre än normalt. Allt tyder på att produktionen kommer att minska ytterligare under vintern, så det kan bli något av en bristsituation på vissa produkter. Biobränsle Vintern har hittills bjudit på kallt och bra väder för biobränsleförsäljningen och Södra Skogsenergi har därmed lyckats hålla den budgeterade volymen. Marknaden präglas samtidigt av ett stort utbud av biobränsle och alla leverantörer tycks hålla sina leveransplaner. Jul- och nyårshelgen var logistiskt anträngande med många leveranser på helgdagar. Södra Skogsenergi har inlett samtal med flera kommande kunder som planerar för ny kapacitet och ökad produktion till säsongen 2014/2015. Efterfrågan på biobränsle kommer således att öka framåt. Det gör att vi trots det rådande överskottet på biobränsle kommer att kunna bibehålla prisnivån, säger Björn Karlsson, biobränslechef i Södra.

9 Virkesmarknaden Ökad efterfrågan på timmer och barrmassaved Lagren av timmer vid industri har fortsatt att sjunka i Sverige, vid 2012 års slut låg det generellt på en låg nivå i jämförelse med samma period föregående år. Undantaget är norra Sverige med ett ökande lager. I Södra Sverige ökar efterfrågan på timmer samt barrmassaved. Att vintern har kommit till södra Sverige är glädjande, efter en mycket blöt höst och vinter som inneburit stora utmaningar med produktionsbegränsningar som följd men nu har avverkningstakten ökat i skogen. Arbetet med att avveckla terminalerna gick enligt plan 2012 och ligger på en bra nivå vid ingången av Text: Karin Jansson Foto: Andreas Lindholm Massaved Bilvägslagret i Södra Sverige ligger på låg nivå för årstiden. Det låga bilvägslagret leder till att den planerade terminallagda veden förbrukas i en snabbare takt än planerat. Därmed sjunker lagren av massaved vilket ger en ökad efterfrågan på barrfiber i Södras verksamhetsområde, främst till Värö. Timmer Råvarukostnaderna tillsammans med låga priser på färdigvara bidrar till den fortsatt svaga lönsamheten i den svenska sågverksindustrin. Den svenska produktionen sjönk under december månad i jämförelse med samma period föregående år. Produktionen för totalen 2012 i jämförelse med 2011 för södra Sverige visar en ökad produktion av tall samt en minskad produktion av gran. Lagren av timmer vid industri i södra Sverige har i stort sett under hela 2012 legat på en lägre nivå än för För december månad 2012 i jämförelse med samma månad föregående år var lagren drygt 30 % lägre. Efterfrågan på timmer är hög. Efterfrågan på lövtimmer är stabil, med en ökad efterfråga på björktimmer. 9 Skogsbränsle Marknaden präglas av ett stort utbud av biobränsle och alla leverantörer tycks hålla sina leveransplaner. Södra Skogsenergi har inlett samtal med flera kommande kunder som planerar för ny kapacitet och ökad produktion till säsongen 2014/2015. Efterfrågan på biobränsle kommer således att öka framåt. Det gör att vi trots det rådande överskottet på biobränsle kommer att kunna bibehålla prisnivån, säger Björn Karlsson, biobränslechef i Södra.

10 10 Kom till årsmötena, lyssna på informationen och prata med styrelse och ledning, uppmanar Petra Patcha och Magnus Berg på Södras medlemsavdelning. Årets viktigaste möte står för dörren Välkommen till sbo-årsmötet! Den 11 mars hålls årsmöten i sju av Södras skogsbruksområden. Åtta dagar senare har 36 årsmöten genomförts och behandlat både det gångna året och framtiden. Årsmötena är årets viktigaste möte för våra medlemmar, både för att träffa andra medlemmar, få information om året som gick och ta vara på möjligheten att ställa frågor direkt till styrelse och ledning, säger medlemschefen Magnus Berg. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Andreas Lindholm Vad händer på årsmötet? Först som sist ska sägas att skogsbruksområdets årsmöte gäller den lokala verksamheten. Detta är det enda tillfälle där varje medlem kan använda sin röst för att direkt påverka beslut. Mat och samtal Men allra först bjuds på mat och det finns goda skäl. Ett är att kunna åka direkt från sitt arbete till årsmötet, ett annat är chansen att före mötet kunna prata med andra medlemmar, förtroendevalda och de representanter för styrelse och ledning som medverkar vid årsmötet. Det är en bra möjlighet att få svar på saker man undrar över. Viktiga val Vid årsmötet behandlas verksamhet och resultat under det gångna året och riktlinjerna dras upp för nästa års verksamhet. Dessutom väljs ledamöter till förtroenderåd och andra viktiga uppgifter i den lokala verksamheten. Årsmötet utser bland annat fullmäktige till föreningsstämman, ett viktigt uppdrag då det är stämman som fastställer vinstdispositionen, där utdelningen på virkesleveranser och kapital för 2012 ingår. En viktig punkt är också verksamhetsplanen för det här året. Efter denna del följer normalt en kaffepaus som också ger tillfällen att utanför mötet prata med förtroendevalda, styrelse ledamöter och koncernledning. Skogspolitiska debatten Slutligen berättar representanter för styrelse och ledning om varför resultatet för 2012 blev som det blev, om svårig heter och glädjeämnen i skogen, i den egna industrin och på marknaden. I år kommer vi att fokusera på den skogspolitiska debatten som är ytterst viktig för alla Södras medlemmar. Skogsbranschen angrips från olika håll och miljömålsberedningen fortsätter sitt arbete för att presentera en delrapport i början av sommaren. I dag är det extra viktigt att visa vad Södra står för, att vi ser till helheten från planta till produkt, säger Södras ordförande Christer Segerstéen. Dan Petersson, ordförande i Mönsterås sbo. Om allt går enligt planerna kommer man vid årsmötena också att presentera en rapport om resultatet av de ägarmöten som genomfördes kring årsskiftet. Ägare i stor koncern I en del av skogsbruksområdena besöks årsmötena av uppemot 300 personer i andra kommer Både medlemsavdelningen och skogsbruksområdena lägger ner stor kraft på att få så många som möjligt till årsmötena. De som går är i regel trogna besökare år efter år. Mötet är viktigt och jag tycker spontant att det är viktigt att vi som ägare till en stor koncern är med och tar del av information om hur det går och utnyttja tillfället att påverka direkt med sin egen röst vid valen av dem som ska företräda dig i olika uppdrag, säger Dan Petersson, ordförande i Mönsterås sbo, men han förstår att många tvekar. Det spelar stor roll var i skogs-

11 Boka in ditt årsmöte redan nu Skogsbruksområdena håller årsmöten på dessa platser och tider. Där träffar du ditt förtroenderåd och företrädare för Södras ledning och styrelse. På de flesta platser serveras en enklare måltid före eller efter mötet. Läs närmare om detta i den personliga inbjudan som skickas ut. MÅNDAG 11 MARS Norra Värend Folkets hus, Alstermo mat från 17.30, möte Dackebygden Föreningshuset, Vissefjärda mat från 17.30, möte Älmhult-Markaryd Haganässkolan aula, Älmhult mat från 17.30, möte N Skaraborg Regionens Hus, Mariestad mat från 18.00, möte Eksjö Storegårdskyrkan, Eksjö mat från 18.00, möte Finnveden Arken, Värnamo mat från 17.30, möte Åtvidaberg Västra Stiftgården, Vårdnäs mat från 17,30, möte TISDAG 12 MARS Skåne Bjärsjölagårds slott, Sjöbo mat från 17.30, möte Mark Kunskapens Hus, Skene mat från 17.00, möte Åtvidaberg Östra Kulturhuset, Åtvidaberg mat från 17.30, möte Ydre Ydre Värdshus, Österbymo mat från 18.00, möte S Skaraborg Fyrvaktaren/Dalenium, Stenstorp mat från 18,00, möte Västra Värend Konserthuset, Växjö mat från 18.00, möte ONSDAG 13 MARS Bohus-Dal Kanalgården, Bengtsfors mat från 17.30, möte Karlskrona Lantmännen Torskors mat från 17.30, möte Höglandet Ralingsåsgården, Aneby mat från 17.30, möte Vätterbygden Södra Vätterbygdens folkhögskola, Jönköping mat från 17.45, möte Mönsterås Folkets Park, Oskarshamn mat från 17.30, möte Alvesta Rådmannen, Alvesta mat från 17.30, möte Kind Tranängsskolan, Tranemo mat från 17.30, möte TORSDAG 14 MARS Borensberg Vretagymnasiet, Ljungsbro mat från 17.30, möte Mellersta Halland Forum, Hyltebruk mat från 17.30, möte Tingsryd-Linneryd Folkets hus, Konga mat från 17.30, möte Sollebrunn Väst Folkets Hus, Lilla Edet mat från 18.00, möte Västkusten Elof Lindälvskolan, Kungsbacka mat från 17.00, möte Ljungby Missionskyrkan, Ljungby mat från 17,30, möte Vimmerby Hotell Ronja, Vimmerby mat från 17,30, möte Mjölby Kungshögaskolans Aula, Mjölby mat från 17.30, möte MÅNDAG 18 MARS Kalmarsund Folkets Hus, Nybro mat från 17.30, möte Snapphanebygden Borgen, Osby mat från 17.30, möte Mitt-Blekinge Folkhögskolan Bräkne-Hoby mat från 17,30, möte Njudung Njudungsgymansiet, Vetlanda mat från 17.30, möte TISDAG 19 MARS Ulricehamn Tingsholmsgymnasiet, Ulricehamn möte 18.30, mat ca Sollebrunn Öst Konserthuset, Vara mat från 18.00, möte Södra Halland Gullbrannagården, Eldsberga mat från 17.30, möte Norrköping Borgen Folkets Park, Norrköping mat från 17.00, möte bruksområdet som mötet hålls. Det är svårt att dra folk från ena sidan av ett skogsbruksområde till den andra. Och läggs mötet i mitten kommer det ändå få besökare från skogsbruksområdets utkanter. De har kanske 45 minuters bilresa till mötet. Därför siktar vi alltid på att kunna sluta mötet senast halv tio och det har vi lyckats med utan att avbryta debatten, säger Dan. Nya medlemmar Katarina Johnsson tycker också att det är svårt att hitta den optimala mötesplatsen i det stora sbo som Bohus-Dal är och där hon är ord förande. Vårt sbo omfattar hela Dalsland och Bohuslän norr om Uddevalla. Det kan betyda bilresor på 1,5 timme till mötet. Vi finns långt från huvudkontoret i Växjö och har få tillfällen at träffa styrelse och ledning. Årsmötet är ett sådant tillfälle som vi inte vill att medlemmarna missar. I år satsar vi på Bengtsfors som brukar betyda välbesökta möten och jag tror på fler besökare än förra året. Vi har många nya medlemmar som ännu inte kommit in i Södra. När vi var med i Mellanskog var vi 400, i dag är vi Katarina Jo hnsson, ordförande i Bohus-Dals sbo. Tänk om bara tio procent av dessa bestämde sig för att gå på årsmötet för lära mer om hur Södra fungerar. Det skulle bli ett riktigt lyft, säger hon och berättar också att förutom den vanliga kallelsen kommer medlemmarna också att få en påminnelse om mötet via sms. Utbomöte i Stockholm Utöver de 36 årsmötena i skogsbruksområdena kommer det också att bli ett årsmöte i Stockholm för utbor. I Stockholm finns många skogsägare som har långt hem till årsmötet i det skogsbruksområde där de har sin skogsgård, säger Christer Segerstéen. Därför håller vi ett möte med i Stockholm där vi summerar året som gick och pratar om de utramningar som väntar oss. Men det är inget formellt årsmöte. Vi gör inga val och skriver inget protokoll. Fotnot. Överst på den här sidan finns en annons som visar datum, tid och plats för årsmötet i ditt skogsbruksområde. Notera det så att du inte glömmer årets viktigaste möte för dig som ägare i Södra. Dags att söka stipendium ur Gösta Edströms Hedersfond Gösta Edström grundade Södra och var under flera decennier dess verkställande direktör, och senare styrelseordförande bildades Gösta Edströms Hedersfond som har till ändamål att ge förtjänta personer möjlighet till forskning, utvecklingsarbete eller studier inom skogsbruk, skogsindustri eller lantbrukskooperationen. Låter det intressant? Nu är det dags att söka. Ansökan ur Gösta Edströms Hedersfond ska inlämnas senast 2 april Skicka den till Södra, Viveca Hjertquist, Växjö, e-post viveca.hjertquist@sodra.com

12 12 Fredriks motto är intensivt brukande för högre tillväxt och bättre ekonomi Fredrik Andersson som äger Silarps gård tillsammans med frun Maria är noga med avverkningstidpunkten för bästa tillväxt. Han anser att ett intensivt brukande ger högre tillväxt och den bästa ekonomin över tiden. Genom egna misstag har jag lärt mig att inte gå in för sent i en första gallring. Kronorna blir för små och sedan reagerar träden inte när man väl gallrar. Jag vill se träden få en kick och grovna och de gör de inte om man går in för sent, säger Fredrik. Text och foto: Åsa Wernersson Fredrik Andersson driver Silarps gård tillsammans med hustrun Maria. Fredriks motto är att alltid sköta sin skog för bästa tillväxt samtidigt som han drar nytta av pristoppar. Silarps gård har 150 mjölkkor plus ungdjur och 210 hektar produktiv skogsmark. I dag är Fredrik bonde på heltid, men han började sin bana i skogen. Min far var mjölkbonde och köpte Silarps gård Han kombinerade jordbruket med skogsbruket. På den tiden var skogen mitt stora intresse, där jag tillbringade mycket tid. Jag utbildade mig först på skogsbruksskola och sedan till skogstekniker. Därefter jobbade jag i ett par år på Skogsvårdsstyrelsen. Men det var för mycket administration, så jag slutade för att jobba med motorsåg åt en entreprenör till Södra var det dags att generationsskifta gården och då valde jag och min fru att ta över jordbruket. Även om mjölkkorna i dag tar i princip all min tid, så är jag fortfarande hårt engagerad i hur skogen ska skötas, säger Fredrik. Intensiv skogsskötsel Fredrik försöker bedriva skogs bruket så intensivt som möjligt för bästa tillväxt. Jag ser till att det planteras och röjs och är noga med att sköta mina gallringar i tid. Många faktorer samspelar för att få en god tillväxt. Dagens plantmaterial är så mycket bättre och höjer tillväxten avsevärt. Röjningen är ofta underskattad, men jag prioriterer den, eftersom jag upplever att de ungskogsröjningar du inte gör får du alltid med dig i form av missad tillväxttakt, säger Fredrik och fortsätter: Viktigt med tidig förstagallring Jag har även gjort misstaget några gånger att gallra för sent, konsekvensen blev att träden aldrig tog riktig fart. Om man gör en tidig första gallring får man rejäla stammar kvar till en andragallring och ett helt annat utfall på sortimentet. I stället för att bara få massaved, får man både kubb och klentimmer. Det är som att föda upp en kviga, om man missköter den i början kommer det aldrig att bli en bra ko. Värdet i skogen är så stort, så det gäller att förvalta det på rätt sätt för kommande generationer, säger Fredrik och syftar på barnen Erik, Esaias och Ellemina. Basskötsel och ekonomisk taktik Tankarna kring skogsskötsel för bästa tillväxt har utmynnat i en strategi där Fredrik inte tummar på basskötseln utan gallrar och slutavverkar varje säsong det som behövs för att inte riskera bakslag med skador och nedsatt tillväxt. Men samtidigt är jag ekonomiskt taktisk. Jag hugger alltid det som är nödvändigt, sedan ökar jag upp volymerna när priserna är höga. Att alltid sköta sin skog för bästa tillväxt samtidigt som jag drar nytta av pristoppar ger mig den bästa ekonomin över tiden. Förra säsongen gallrade jag 1800 kubikmeter och denna säsong 800 kubikmeter, säger Fredrik. Markerna på Silarps gård har hög bonitet och Fredrik gör därför förstagallring vid 25 år, andragallring vid 30 och sistagallring vid 35. På marker med lägre bonitet är ett riktmärke att granarna ska ha 13 meters höjd i förstagallring. På de markerna blir det ofta inte en tredje gallring. Jag har också som mål att tidigarelägga slutavverkningen, bland annat för att dagens plantmaterial är bättre. Det känns som en bättre kalkyl att av-

13 13 verka tidigare och få nya plantor i jorden. Eftersom vi har hög bonitet hoppas jag kunna avverka år tidigare än vad som är vanligt i dag. På så sätt frigör jag kapital tidigare och minskar risken för storm- och barkborreskador. Det finns en statistik som säger att risken för stormskador ökar kraftigt om träden är 26 till 30 meter höga. Fredrik följer med i debatten om skogsskötsel men mycket av hans tankar kommer från egna erfarenheter. Min slutsats är att om man sköter sin skog intensivt får man tillbaka sitt engagemang i högre tillväxt och därmed en bättre ekonomi, säger Fredrik. Björn Andén, inspektor på Södra och Fredrik Andersson tittar på en andragallring med bra resultat. Det är roligt att träffa medlemmar som har en sådan intensitet i sin skogsskötsel. Fler skulle uppmärksamma potentialen i att ha en lite intensivare skötsel på gallring. Det är klokt både ur ett biologiskt och ekonomiskt perspektiv, säger Björn. Lönsamt med kortare omloppstid i granskog Kortare omloppstid i grandominerade bestånd är lönsamt både för skogsägaren och för klimatet. Risken för skogs skador minskar och tillväxten i skogen kan höjas med det nya odlingsmaterialet som finns att tillgå. Text: Magnus Berg Genom ersätta äldre skog med nytt odlingsmaterial höjs tillväxten med procent. Dessutom kan trädslagsvalet anpassas efter ståndortens förutsättningar och därmed minska risken för bakslag i ett nytt, förändrat klimat, säger Göran Örlander, Södras skogschef. Larmrapporter från bland annat Världsbanken visar på ännu större klimatförändringar än tidigare bedömningar, med större temperaturhöjningar, risk för torka och stormskador. Skogsbruket kan påverka klimatförändringen genom att binda mer koldioxid i träden genom höjd skogstillväxt. Skogsprodukter ersätter dessutom ofta material som ger upphov till stora utsläpp av koldioxid. Rapporterna om klimatförändringarna, utveckling av odlingsmaterial, teknikutveckling och värdet av våra slutprodukter är viktiga faktorer som påverkar vår syn på skogsskötseln. De kortsiktigt viktigaste anpassningarna som en skogsägare kan göra är att låta bli att gallra i äldre skog och sänka omloppstiden för gran- och barrblandskog, säger Göran Örlander. Nya analyser utförda av Södra visar att skogsägarens ekonomi kan förbättras om skog avverkas tidigare än vad som är vanligt i dag. Detta beror på att skogsbestånd förräntar sig allt sämre med åldern och att skaderiskerna dessutom ökar drastiskt. Dessutom ökar värdet av ett nyanlagt bestånd. Jämfört med perioden före stormarna Gudrun och Per rekommenderar därför Södra års kortare omlopptid i grandominerad skog. De rekommenderade omloppstiderna ligger år över skogsvårdslagens gräns för slutavverkning. Jämför man alternativet att slutavverka i dag med att slutavverka om tio år är det ofta mer lönsamt att avverka nu. Om skogen drabbas av vindskador och rotröta i normal utsträckning kan förlusten uppgå till kronor per hektar och år på bördig mark, säger Göran. Din bäste vän i skogen. Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Se årets nyheter hos din återförsäljare eller på FTG Cranes AB. Blästergatan 2, Vänersborg. Tfn: Fax: info@ftgforest.com

14 14 Goda råd Fiske är en rolig sysselsättning även när isen har lagt sig på våra sjöar. Men har man aldrig tidigare hanterat ett pimpelspö är det inte så lätt att veta hur man gör. En av Sveriges mest framgångsrika pimpelfiskare berättar här hur du får en lyckad utflykt på isen. Text: Stefan Hedner Foto: Eijer Andersson Jörgen Storm har fiskat i olika vatten runt hela vårt land, men frågan är om han inte trivs bäst med ett pimpelspö i handen ute på någon av sjöarna kring hemorten Orsa. Här har vi säkra isar tidigt på säsongen, berättar Jörgen. Det gör att jag pimplar både ofta och gärna. Som liten följde Jörgen ofta med sin far och farfar för att fiska efter matabborrar. I de tidiga tonåren gick han sedan med i en lokal fiskeklubb och började tävlingsfiska. Tävlandet har gett resultat och Jörgen kan som ende herrsenior i landet skryta med två SM-guld och ett SM-silver i pimpelfiske. Jonas Gustafsson från Karlshamns Sportfiskeklubb är gärna ute på isen och pimplar. Ta det lugnt Vid tävlingsfiske går det undan. På några timmars pimpeltävlande kan Jörgen hinna borra upp över 100 hål i isen.

15 från en pimpelmästare 15 Då gäller det att ha bra kondition. Men den som pimplar efter några fina abborrar till middagen har ingen anledning att stressa. Då kan man istället njuta av en skön utflykt, förhoppningsvis i fint väder och med rätt klädsel, matsäck och en thermos med varm dryck. Förutom bra klädsel för isfiske, där Jörgen understryker att varma kängor är en förutsättning, krävs förstås också en lämplig fiskeutrustning. Sportfiskeaffärer kan hjälpa till med val av utrustning för nybörjaren. En bra isborr behövs för att komma igenom isen mm diameter på borren är lagom och passar för olika fiskarter. Sedan handlar mycket om att ha rätt spö, lina och blänken i förhållande till den fisk som finns i sjön och på det djup där man fiskar. Har man till exempel för grov lina så rör sig inte blänket som det ska för att attrahera fisken. Några tumregler Vid fiske efter mindre abborrar på djup ner till ungefär 5 meter rekommenderar Jörgen ett lättare spö, mindre blänken och en tunnare lina. Där är det lagom med en lina på ca 0,20 mm och blänken på mm. På djupare vatten kan man sedan gå upp en storlek i blänken och använda en lina på 0,25 mm, eftersom de större fiskarna söker sig dit under vintern. När det gäller färgen på blänkena brukar jag gå efter en tumregel som säger att man använder koppareller bronsfärgade blänken i mörkare vatten, medan Jörgen Storm är den ende svenske herr senior som tagit två SM-guld och ett SM-silver i pimpelfiske. silver- och mässingsfärgade är att föredra i lite klarare vatten. Ett annat tips för att lyckas med sitt pimpelfiske är att prata med andra som fiskar i sjön eller som känner till vattnet. Vana pimpelfiskare har oftast inget emot att dela med sig av sina kunskaper. Fråga till exempel om vilket djup det nappar på, vilken storlek fisken har och vilken färg som är bäst på blänkena. Prova sig fram När man har borrat upp ett hål i isen och satt sig tillrätta sänker man ner blänket till botten och fiskar sedan cm ovanför botten. Spöspetsen kan hållas vid vattenytan. Märker man att det finns mycket fisk går det oftast att fiska högre upp. Abborren är en avundsjuk rackare som vill komma före sina kompisar till bytet. En fördel med att fiska högre upp är att man kan fånga fler fiskar, eftersom man inte behöver ägna så mycket tid åt att fira ner betet och dra upp fiskarna. Om det inte nappar tycker Jörgen att man först och främst ska flytta på sig och borra upp ett nytt hål. Först när man har gjort det några gånger kan man testa nya färger på blänkena eller andra djup. Ett annat knep kan vara att gå tillbaka till ett gammalt hål, då ljuset som kommer ner i vattnet kan locka fisk till platsen. Mycket av tipsen gäller för abborre eftersom det är en fisk som är vanlig i de flesta vatten. Pimplar man efter andra fiskar, till exempel röding, kan det vara bättre att fiska av olika djup och inte bara låsa fast sig vid ett. Tänk på att: Varma skor med tjock gummisula är bra på isen. Ha med varm dryck. Gå bara ut på isar som du vet är säkra. Ha med isdubbar, visselpipa, en lång lina och helst också sällskap av någon kompis, så att ni kan hjälpa varandra om något skulle hända. Borra fast borren i isen när du inte använder den, så minskar risken för olyckor. Köp fiskekort och följ de bestämmelser som finns om t.ex. fiskars minimimått. Njut av en härlig fiskeutflykt! Vinn pimpelspön och broddar! Var med i vår vintertävling och ha chans att vinna pimpelspön från Abu eller halkbroddar från Normark. Vi har 10 pimpelspön och 15 par broddar i pris! Allt du behöver göra är att med högst 25 ord berätta varför du så gärna vill ge dig ut på isen och pimpla. En jury från Södra väljer ut de bästa motiveringarna. Vinnarna meddelas per brev och offentliggörs i ett kommande nummer av Södrakontakt. Skicka ditt svar senast den 28 mars till: sodrakontakt@sodra.com eller Södrakontakt, Växjö.

16 16 gallringsskolan Varför ska jag gallra? En tidig intäkt från skogsbeståndet, en frisk och motståndskraftig skog samt tidigare slutavverkning och därmed mer pengar i plånboken. Det är några av skälen till varför du ska gallra din skog. Text: Carin Bengtsson Foto: Robert Tjernberg Illustration: Lars-Erik Håkansson och Södra En förstagallring utförd i rätt tid ger dig en tidig intäkt från skogsbeståndet. Den ger dig en chans att få tillbaka en del av de pengar du satsade på föryngring och röjning för ett antal år sedan. Beroende på hur skogen är skött, det vill säga hur välröjd den är, ger förstagallringen olika stor intäkt. I ett toppbestånd där röjningen har utförts på rätt sätt och i rätt tid kan förstagallringen ge dig uppemot kronor per hektar i nettointäkt. Förstagallring i ett mer normalskött bestånd blir omkring ett par tusen kronor eller något mer. I en helt oröjd skog blir avverkningskostnaden högre man får betala för den uteblivna röjningen och nettot blir litet eller kanske till och med noll. Det är ju så i skogen, som i många andra sammanhang, att gör man jobbet ordenligt från början så har man igen det. I skogen sitter den effekten dessutom i under flera decennier, säger Södras skogschef Göran Örlander. Har du inte röjt din skog alls lönar det sig dock på lite sikt att genomföra förstagallringen. Åtgärden bäddar för ett netto i andragallringen. Men det krävs en rejäl underröjning och kommande gallring måste göras med ett lägre uttag, vilket förlänger omloppstiden. Kr/ha 1:a gallring 2:a gallring Välröjd skog kr Dålig/ingen röjning < kr Ungefärliga ekonomiska netton från gallring. Den första gallringen utförs i båda fallen när träden är cirka 14 cm i diameter. I den dåligt röjda eller oröjda skogen utförs en förröjning innan gallringen som försämrar nettot. De första åren efter plantering växer den självföryngrade björken ofta mycket snabbt...

17 17 Med en aktiv gallring blir de samlade intäkterna från skogen betydligt större jämfört med ett mer passivt sätt att sköta skogen. Val av trädslag Trädslagsvalet sker mest i röjningen, men även i förstagallringen. Björk växer mycket snabbt de första åren efter föryngringen, ofta så snabbt att till och med gran som anses vara ett snabbväxande trädslag har svårt att hänga med. Men efter cirka tio år ändras förhållandet. Granen växer nu snabbare än björken ända fram till det är dags för slutavverkning. Om man vill hålla en hög volymproduktion i skogen är det därför viktigt att sträva efter att behålla mycket gran och tall i förstagallringen. Kvalitetsurval I förstagallringen tar du bort dåliga träd, till exempel träd med liten krona, träd med toppbrott eller sprötkvist och sjuka träd. Träden som står kvar växer snabbare och du får en friskare skog med högre virkeskvalitet som bättre står emot skadegörare och påfrestningar från väder och vind. Kortare omloppstid Om man gallrar skogen blir den mogen att slutavverka tidigare än om man inte gallrar den. På så sätt får man snabbare del i de stora intäkter som slutavverkningen ger. Tidigare slutavverkning betyder också att du sänker risken för vindskador, särskilt i granskog. På 10 år växer en äldre gran cirka 3 meter på höjden. Under denna tid fördubblas risken att den blåser ned, säger Göran Örlander. Eftersom slutavverkningen kan ske tidigare i den välgallrade skogen innebär det att man snabbare kan plantera ny skog medan den ogallrade skogen står kvar för att mogna. Det nya beståndet hinner börja växa och öka i värde. När det är mörkt på marken i granskogen och de flesta träden är mer än 10 cm i brösthöjdsdiameter är det oftast dags att gallra första gången. Ett tydligt tecken på att det är dags är när kvistarna dött av så pass långt upp på stammen att den gröna kronan täcker mindre än 2/3 av trädhöjden. TOBIAS OLSSON, VISMA SPCS Ett mått att gå efter för att ta reda på när det är dags för en andra gallring är avstånden mellan träden. Är det tätare mellan träden än 2,5 meter i snitt och skogen inte är gallrad på minst 7 år är det en ganska tydlig vink om att det snart är dags att gallra en gång till i beståndet. KÄNNS DET SOM ATT SKOGEN TAR ALL DIN TID? TOBIAS HJÄLPER DIG. När ska jag gallra? I barrskog är det lämpligt att gallra minst två gånger, lövskog normalt fler gånger än så. ST3057 VISMA ENSKILD FIRMA 1590:- Exklusive moms För dig som är skogsägare är det inte alltid lika naturligt att bemästra nya skattelagar och bokföringsregler, löpande rutiner och årsbokslut som att bemästra skogen. Därför ger vi dig mer än ett av marknadens mest lättanvända program för all din bokföring och administration. Vi ger dig även Tobias. Hans erfarenheter, kunskaper och engagemang i företagsfrågor gör att du kan ägna mindre tid åt skrivbordsjobbet. Och mer åt din skog. Läs mer på vismaspcs.se/firma eller ring så ser vi till att du kommer igång. VI TAR DITT FÖRETAGANDE PERSONLIGT...men om granen får lite hjälp på traven med röjning tar granen över och växer ofta mer än dubbelt så snabbt hela tiden fram till slutavverkning.

18 18 Södra bjuder på viltbehandling när du beställer plantor för sensommar- och höstplantering Funderar du på att sensommar- eller höstplantera i år? Då är det dags att börja planera för åtgärden. Nu bjuder Södra dessutom på viltbehandling av alla täckrots- och PluggPlusEttplantor som levereras på sensommaren och hösten. Text: Carin Bengtsson Foto: Ola Åkeborn De allra flesta barrplantorna i Södras sortiment erbjuds för sensommar- och höstplantering. Precis som för alla Södras plantor så är det först till kvarn som gäller. Det innebär att ju tidigare du beställer dina plantor ju mer har du att välja mellan och desto större är chansen att du får just de plantor du vill ha. Så har du bestämt dig för att sensommareller höstplantera, beställ dina plantor redan nu. För att skydda dina plantor från viltbetning första året bjuder Södra nu på viltbehandling utan extra kostnad när du beställer täckrotsplantor eller PluggPlusEtt-plantor för sensommar- och höstleverans Din plantbeställning gör du enklast genom att gå in på Skogsägarnätet skog.sodra.com. Du kan också kontakta din skogsinspektor för att få mer information och hjälp med beställningen. Du bestämmer själv vilken vecka och till vilken plats du vill ha plantorna levererade. Via sms eller fast telefon meddelar vi dig när vi levererar plantorna. Södra hjälper också gärna till med markberedning av ditt hygge. Kontakta din skogsinspektor för mer information. Sensommar- och höstplantering lika bra som vårplantering Har du svårt att hinna med plantering under våren? Det gör ingenting. Att plantera på sensommaren eller tidig höst är lika bra som vårplantering och till och med bättre än att plantera sent på försommaren. Det visar både oberoende studier och erfarenhet inom Södra. Text: Carin Bengtsson Tiden från början av augusti och fram till mitten av september är mycket fördelaktig för plantering av täckrotsplantor. Under den tiden avslutas plantornas skottskjutning medan rottillväxten fortsätter. Skogsvårdsledare Per Johansson har lett arbetet med sensommarplantering på Långasjö verksamhetsområde. Där har man sensommarplanterat under några år nu och i ganska stor omfattning. Enligt Per är erfarenheterna av sensommarplanteringen mycket goda. Många skogsägare är mycket nöjda med sensommarplanteringarna och det är flera som nu inte kan tänka sig något annat. De skogsägare som har lantbruk är särskilt nöjda eftersom de har andra arbetsuppgifter på våren. Dessutom ser skogsägarna att plantering under augusti och september ger minst lika bra resultat som plantering på våren. Att täckrots- och PluggPlusEtt-plantorna från och med i år levereras med viltbehandling gör det ännu mer attraktivt att sensommar- och höstplantera. Skogsägarna är också nöjda med resultaten av de maskinella planteringarna, som lämpar sig bra på fuktiga och finjordsrika marker. De ser att det blir högre överlevnad på de maskinellt satta plantorna, säger Per Johansson. Efter mitten av september minskar oftast plantornas rottillväxt eftersom marktemperaturen sjunker. De plantor som sätts efter denna tid kommer inte att få samma rotutveckling som plantor som planterats under sensommaren och tidig höst. Fördelen är dock att plantorna redan finns på plats när förutsättningarna för tillväxt blir gynnsamma på våren och att det blir färre plantor att sätta följande vår.

19 19 Ökad satsning på sensommarplantering Södra gör nu en rejäl satsning för att öka sensommarplanteringen. Förutom de biologiska fördelarna utjämnas arbetsfördelningen både i plantskolan och vid planteringsarbetet ute i fält. Text: Carin Bengtsson Under 2012 sensommarplanterades cirka 3 miljoner täckrotsplantor i Södras område och målsättningen är att ytterligare öka sensommarplanteringen under För att klara av denna satsning krävs investeringar i ett nytt växthus för långnattsbehandling av täckrotsplantor. I somras inledde vi arbetet med långnattsbehandling av plantor i vår anläggning i Flåboda. För att under 2013 ytterligare kunna öka mängden långnattade plantor investerar vi nu i ett specialutrustat växthus i vår anläggning i Falkenberg. Går växthusbygget planenligt har vi en kapacitet att långnatta 4 miljoner täckrotsplantor redan under 2013, säger Johan Jonsson, chef för Södra Skogsplantor. Vad är långnattsbehandling? För att kunna leverera ut täckrotsplantor redan i augusti använder Södra en speciell metod som kallas långnattning. I ett specialutrustat växthus förlänger man natten för plantorna genom att från tidig kväll till klockan 8-9 på morgonen, täcka över rutorna med en mörkläggningsduk. Plantorna luras då till att börja sin invintringsprocess, vilket innebär att plantornas ovanjordsdel slutar att växa. När plantorna sedan levereras till skogsägarna under augusti är deras stammar redan förvedade och ser ut som plantor brukar göra i oktober. Plantorna är då mycket mer lämpliga för sortering, paketering och distribution. De står dessutom mycket stabilare på hygget. Södra beviljas dispens för plantbehandling 2013 Svenska FSCs styrelse har beviljat Södra dispens att under 2013 använda insekticiden Merit Forest WG för behandling av plantor. Dispensen gäller även ombehandling av plantor i fält med Merit Forest WG. Alla medlemmar som har FSC -certifierat sitt skogsbruk genom Södra omfattas av dispensen. Södras stora satsning på att ta fram mekaniska snytbaggeskydd är en förklaring till att dispensansökan beviljats. En annan är det systematiska arbetsmiljöarbetet. Under 2013 planeras sex miljoner plantor att skyddas med giftfria skydd. Snytbaggen är den största enskilda skadegöraren på skogsplantor i södra Sverige och orsakar årligen stora avgångar på de planterade plantorna. Om plantorna inte skyddas dör ofta över hälften av plantorna på grund av snytbaggeskador. ÖKA TILLVÄXTEN AVVERKNINGEN SOM FÅR SKOGEN OCH PLÅNBOKEN ATT VÄXA BÄTTRE Din skog är en värdefull investering. Du kan själv påverka dess värdeutveckling genom en rad kloka val. Ett sådant är att bland annat avverka mogen skog. Den befi ntliga skogen växer nämligen betydligt långsammare än om du ersätter den med nya, förädlade plantor. Med nytt plantmaterial ökar tillväxttakten procent, jämfört med den skog som står där nu. Genom att avverka och föryngra kan du alltså korta omloppstiderna betydligt, få intäkten tidigare och få högre avkastning på din skog. Kontakta din inspektor för att diskutera hur din skog kan ge en bättre avkastning genom avverkning, eller ring så hjälper vi dig till rätt person. Med Södra gör du alltid en god affär Besök vårt Skogsägarnät skog.sodra.com

20 20 Roger och Åke tecknade första kontraktet i ipad Appen har gjort sitt intåg i skogsbruket och öppnar nya möjligheter. Roger Axelsson, inspektor i Skövde, blev först att teckna gallringskontrakt i sin ipad. Jag var hemma hos Åke Andersson på Dillö i Vänern utanför Mariestad. Jag såg att det fanns en uppdatering av fältappen att ladda ner. Det var versionen som gjorde det möjligt att teckna gallrings kontrakt och då gjorde vi det. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Sven-Eric Petersson, Ola Kjelbye Roger Axelsson var först att teckna ett gallringskontrakt i sin ipad. Här i ett björkbestånd på Stångesäters gård strax norr om Skövde. Åke Andersson hade kontaktat Roger för att han skulle titta på en gallring. Själv använder jag inte den nya tekniken och var oförberedd när Roger kom. Min skogsbruksplan var gammal och den nya inte riktigt klar, men Roger plockade upp kartan i sin ipad när vi var ute i skogen. Därför behövde vi inte gå runt i området för jag såg tydligt vad som kom med. När Roger fick syn på uppdateringen gick det snabbt. Jag undertecknade kontraktet med pekfingret på skärmen. Det blev kladdigare än vanligt men ändå rätt OK. Jag har viss vana för frakter brukar också undertecknas på en skärm, säger Åke, som några sekunder senare fick jag ett sms på min mobil som bekräftelse. För mig är den stora fördelen att jag slipper en massa papper att ta hand om. Kontraktet kommer med ett mejl till kontoret. Ändrat arbetssätt Roger Axelsson är i dag betydligt mer ute i fält än tidigare. Hans arbetssätt har förändrats i grunden. När han är ute med skogsägaren i skogen och diskuterar åtgärder kan han samtidigt rita in basvägar, markera områden som ska gallras med ett klick på skogsbruksplanen eller rita in dem på kartan om det inte finns skogsbruksplan. När vi är klara gör jag ett kontraktsförslag i ipaden ute i skogen som jag visar för skogsägaren. Om han eller hon tycker det stämmer så signerar vi på plattan. Inom en minut får skogsägaren ett sms som bekräftar kontraktet, sedan är det klart, säger Roger. Skogsägaren får också automatiskt ett e-postmeddelande med kontraktet bifogat och än så länge skickas också ett utskrivet kontrakt via posten. Ett lyft Fältappen ger en helt ny flexibilitet som förändrar vårt arbetssätt. Jobbet kan göras mycket proffsigare: snabbt, bra och säkert, säger Per-Åke Sindell, IT-ledare i Södra Skogs Region Väst. Kontrakteringsfunktionen i Paden presenterades i slutet av september. Sedan dess har Roger Axelsson använt möjligheterna som tekniken erbjuder fullt ut. Läsplattan har verkligen förändrat min vardag. Jag har allt jag behöver med mig ut i skogen: kartan, kontaktuppgifterna, skogsfastigheten och skogsbruksplanen. Att jag blev först att teckna gallringskontrakt var en ren tillfällighet, inte ens ett mejl om att det fanns en ny version för nedladdning hade sänts ut. Genomtänkt Jag har varit på Södra i snart 12 år och nu har min vardag verkligen förändrats. Fältappen är precis det vi önskat oss i flera år utan att veta vad vi önskade. Vi har försökt med bärbara datorer ute i skogen, men inte kunnat signera. Funktionerna och alla små detaljer i appen är genomtänkta och det känns som en färdig produkt som fungerade direkt. Med uppdateringarna kommer också ständiga förbättringar av detaljer. Tidigare fick Roger åka till kontoret, göra en utskrift och skicka karta och kontrakt med svarskuvert till skogsägaren. Sedan fick han vänta på det underskrivna kontrakt som han också ska skriva på och skicka kopia till skogsägaren. Den administrativa biten har nästan helt försvunnit. Ett sagolikt lyft. Och vill en skogsägare fundera Den 3 oktober undertecknade Roger Axelsson och Åke Andersson det första gallringskontraktet i en ipad. När signeringen är klar godkänner säljaren avtalet genom att trycka på en knapp. Inom en minut piper ett sms i skogsägaren mobiltelefon. lite till innan kontraktet signeras finns det ändå klart och sparat. När han är redo att signera åker jag dit och efter en halvminut plingar ett sms i hans mobil, säger Roger, som kan åka vidare till nästa skogsägare och gör samma sak där. Om något år tror Roger att ipaden kan användas till mycket mer. Då kan vi säkert också kontraktera slutavverkningar och röjningsuppdrag i appen. Mycket information Många medlemmar har också förberett sig väl innan de träffar sin inspektor genom att de kostnadsfritt laddat ner skogsägarappen i sin iphone och själva varit ute i skogen. Fram till årsskiftet gjordes nedladdningar. Cecilia Göransson, skogsägare och medlem från Derome, laddade ner skogsägarappen i början av oktober och märkte direkt hur användbar den är. För mig är det en trygghet att veta att det jag avverkar är mitt och jag får också fram massor av fakta med skogsbruksplanen: hur gammal skogen är, produktionen, tänkta skötselåtgärder och annat. Den som är i sin skog ofta och regelbundet har ofta all information i huvudet men för dem som är där mer sällan ger appen tillgång till all information man behöver. De ser var gränserna går och kan använda skogsbruksplanen på ett enklare och bättre sätt. Med Södraappen i sin iphone kan skogsägaren förbereda ett möte med sin inspektor. Cecilia Göransson i Derome ser bara fördelar med skogsägarappen.