Brear bygger broar till Sydkorea

Transkript

1 MfÅA NR 18 STÄMNINGEN GOD BLAND DE STUDE- RANDE VID ÅA Resultaten från studieklimatundersökningen presenterades. Resultatet var övervägande gott. PfÅA HAR "AVLAT" FRAM NY ORDFÖRANDE Efter elva år lämnar Bodil Mattas posten som ordförande. Hennes efterträdare är Ole Karlsson. AKTUELLT FORSKNING STUDIER & UNDERVISNING INTERNATIONELLT ORGANISATION Brear bygger broar till Sydkorea Johan Brear studerade ett halvår på kvinnouniversitetet Ewha i Sydkorea. Nu vill han tillbaka för att lära sig språket flytande.

2 START MfÅA INNEHÅLL NR 18/ Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tidningen utkommer under terminerna varannan fredag och sänds till huvuddelen av akademins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kommuner, bibliotek och gymnasier i Svenskfinland, till medlemmar i Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f. och till vissa personer verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv. REDAKTION Peter Sandström, chefred. (tj.l.) Michael Karlsson, redaktör tfn (02) e-post: michael.karlsson@abo.fi Heidi von Wright, red. (vikarie) tfn (02) e-post: heidi.wright@abo.fi Nicklas Hägen, red. (vikarie) tfn (02) e-post: nicklas.hagen@abo.fi WEBBREDAKTÖR Ben Roimola tfn (02) e-post: ben.roimola@abo.fi REDAKTÖR I VASA Ari Nykvist tfn (06) e-post: ari.nykvist@abo.fi ADRESS Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo E-POST meddelanden@abo.fi WWW ANSVARIG UTGIVARE Kommunikationschef Thurid Eriksson tfn (02) e-post: thurid.eriksson@abo.fi Tidningen trycks av Uniprint och upplagan är ex. ISSN Åbo 2010 OMVÄRLDEN PÅVERKAR Konsumenter påverkar brands genom sociala medier. LÄS MER PÅ SIDAN 6 Inga terminsavgifter vid ÅA 3 I denna del av Korea styr hon 4 Studerande risar och prisar 8 Medelinsamlingen fortsätter 10 FRÅGOR & SVAR Studiepoäng och STURE Statsfinansieringen av universiteten är på flera sätt beroende av fullgjorda prestationer. I utbildningsverksamheten är det främst studiepoängen, i form av kalkylerat antal heltidsstuderande, och avlagda examina som beaktas. I basfinansieringen för år 2011 har Åbo Akademi fått 5,8 miljoner euro för heltidsstuderande och 11,2 miljoner för avlagda examina. Tillsammans är det 26,6 procent av hela basfinansieringen. Internt fördelar akademin medel ungefär enligt samma modell. Johan Nikula (bilden), vilket ansvar ligger på undervisande personal gällande den här frågan? - För att institutionerna ska få del av dessa medel är det nödvändigt att rapportera prestationerna i tid. Det betyder att alla lärare i tid ska skicka information om studiepoäng till kansliet så att personalen där kan föra in studiepoängen Veckans skribent: Anna-Greta Nyström 14 Teologiforskande scoutledare 16 ÅA-student Finlands Lucia Om forskningsetiska frågeställningar 18 i god tid. Med tanke på att det är jul och nyår här emellan är det viktigt att information om detta går ut redan nu. Varför är det viktigt att studiepoängen införs i tid? - Statistikcentralens tidtabell förutsätter att alla under år 2010 avklarade studiepoäng och avlagda examina är införda i STURE senast För sent rapporterade prestationer förblir obeaktade under de tre följande budgetåren. Det här är alltså väldigt viktigt, konstaterar Johan Nikula. TEXT & FOTO HEIDI VON WRIGHT MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

3 INTERNATIONELLT STUDIER Tre andra universitet i Finland börjar ta terminsavgifter för studenter som kommer från länder utanför EU och EES. INGEN BEHÖVER BETALA TERMINSAVGIFTER VID ÅA I FRAMTIDEN KOM- MER det nog inte att vara så att en del länder i EU tar avgifter, andra inte. Jag tror att Finland följer samma linje som andra länder, menar Harriet Klåvus vid ÅA. På hösten nästa år inför Aaltouniversitetet och Villmanstrands tekniska universitet terminsavgifter. Jyväskylä universitet gör det senare, från 2012 framåt. Priset är euro per termin, och gäller enbart vissa utbildningsprogram. Undervisningsministeriet har gett nio finländska universitet lov att införa terminsavgifter på prov, men då är ett krav att universiteten skall ordna det med egna interna stipendiefonder. Sju mindre universitet står hittills utanför den här gruppen. Till dem hör bland andra Åbo Akademi, Svenska handelshögskolan i Helsingfors och Sibelius-Akademin. Det skall bli väldigt intressant att se om det här leder till ett plus för universiteten som tar en avgift, eller om det tvärtom kommer fler studerande till universiteten som fortsättningsvis erbjuder gratis utbildning, säger Harriet Klåvus, ledande koordinator för den internationella enheten vid Åbo Akademi. År 2011 börjar också universiteten i Sverige ta avgifter för studerande som bor utanför EU/EES. Systemet i Sverige verkar faktiskt vara grundligt planerat. Det påminner om det som Gustav Björkstrand var med och utvecklade medan han var rektor vid ÅA, men som sedan inte togs i bruk, säger Klåvus. Norska universitet räknar med en ökning av utländska sökande nästa år. När Sverige inför avgifter för vissa utländska sökande blir Norge ett av få länder där utbildningen fortfarande är gratis. Varför börjar inte Åbo Akademi med detta? Personligen tycker jag att det kom på en lite konstig tidpunkt, det har skett så många andra reformer under den sista tiden. Vi kan nu i stället följa med hur det går för de första universiteten som prövar på terminsavgifter, säger Klåvus. ÅA har fem magisterprogram som ges på engelska. De är överlag ännu ganska nya, men om några år då de har finslipats kunde vi nog ta avgifter för dem. Å andra sidan har vi en hel del brister som måste åtgärdas före det. Vi har till exempel inget i budgeten för marknadsföring av de internationella programmen inget för deltagande i internationella rekryteringsmässor. ÅA har mig veterligen inte diskuterat vem som kunde sköta stipendieprogrammet för de avgiftsbelagda studenterna, ej heller varifrån pengarna till det skall komma. Det behövs helt enkelt mera resurser, säger Klåvus. Om studerande kommer till ÅA och betalar stora summor för utbildningen ställer det säkert högre krav på ÅA. Programmen skall vara i gott skick och servicen på engelska skall fungera. En annan fråga är om kurser i de engelskspråkiga magisterprogrammen även i fortsättningen är öppna för utbytesstudenterna, som inte betalar någon avgift till ÅA. Jag hoppas att möjligheterna för Åbo Akademis magisterprogram hålls öppna. Det är pilottestet nu som avgör hur det blir, och det pågår fram till TEXT & FOTO MICHAEL KARLSSON NOTERAT ÅA-forskare fick stort stipendium TD Patrik Hagman vid Åbo Akademi har fått ett stipendium på euro av Kyrkans forskningscentral. Hagman forskar om kyrkans roll i Finland, men också i frågor som rör könsneutrala äktenskap. Stora Enso ger euro till Åbo Akademi Stora Enso deltar i Åbo Akademis medelinsamling och donerar euro till akademins grundkapital. Sammanlagt delar Stora Enso ut euro till fem finländska universitet. Det är viktigt för den finska skogsindustrins framgångar att de materiella och intellektuella resurserna för utbildning och forskning fördelas med stor eftertanke och målmedvetenhet. Alla finska forskningsenheter i branschen, liksom alla produktionsanläggningar, måste ha siktet inställt på ledande internationell expertis och effektivitet, konstaterar Juha Vanhainen, Country Manager Finland i Stora Ensos pressmeddelande. 03 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

4 STUDIER SYDKOREA Johan Brear var under våren en av femtio män bland kvinnor på Ewha-universitetet i Seoul, Sydkorea. Nu hoppas han kunna åka tillbaka och lära sig språket flytande. I denna del av Korea styr hon 04 Johan Brear, 21, studerar informationssystem och marknadsföring vid Åbo Akademi. Under våren gjorde han något som inte många andra män gjort då han studerade vid kvinnouniversitetet Ewha i Seoul. Ewhas campus är som en egen liten stad i staden, omgiven av murar och vakter som ser till att besökande män är ute från området före klockan 21. För att ge universitetet en internationell prägel tillåter universitetet en liten kvot utländska manliga studerande. Det är otroligt när du kommer in på campusområdet och det vimlar av kvinnor som tänker varför är det män här? Fast du skulle ta alla studerande vid Åbo Akademi, Åbo universitet och Åbo yrkeshögskola blir de ändå inte så många, säger Johan Brear. Man får veta hur det är att vara kändis, uppmärksamheten är otrolig. Hans intresse för Fjärran Östern är gammalt men Brear styrdes in på Korea när han fick kontakt med några koreanska kvinnor över nätet År 2009 blev han inbjuden på ett besök på ön Jeju och efter det var ödet beseglat. Starten i en helt främmande kultur med ett främmande språk var en utmaning. När jag som 19-åring reste över för första gången kände jag mig skraj men efter två veckor gick det om. Det är skönt, du sitter och dricker en kaffe någonstans i solen och tänker vad häftigt att jag är här på andra sidan klotet. Det är många som pratar om att åka utomlands och skjuter det på framtiden men alla skulle behöva den upplevelsen, säger Johan Brear. Jag var rädd för mitt liv på första kursen. Satt längst bak då läraren frågade mig något på engelska, tilltalade mig med västerlänningen och hundra flickor vände sig mot mig och väntade på mitt svar som solnedgången. Ewha tar in ett femtiotal utländska män varje år. Johan Brear (andra från höger) beskriver uppmärksamheten som "otrolig". (Foto: Privat) Hårda studier Uppvuxen i Björneborg med en engelskspråkig pappa och svenskspråkig mamma är Johan Brear trespråkig.

5 När han reste till Sydkorea kunde han ingen koreanska men under våren studerade han språket tre timmar om dagen, vilket förde honom till nivå två av sex. De pratar bara koreanska med dig från första början på kurserna. Det är tungt men effektivt och jag tror att om jag bodde där ett år till så skulle jag lära mig språket flytande, säger Johan Brear. De gamla pratar ingen engelska alls och de yngre pratar lite beroende på hur mycket de studerat. Utanför Seoul var jag många gånger i situationer där jag var tvungen att kunna säga om jag behövde mat eller vatten. Du måste helt enkelt prata deras språk. Språkstudierna är intensiva men det är alla andra studier också. Det råder en enorm konkurrens på de koreanska universiteten med kurser där en kvot på fem procent måste bli underkända. Alla är tians elever så det är en otrolig press. Studiefaciliteterna är utmärkta men du måste boka tid för att få ett bord att arbeta vid. Jag trodde jag hade hårt studieliv här men där knappar du inte in en Wiki-essä och skickar den till Moodle, utan de gör sina studieprojekt som om de var på riktigt. När vi hade ett projekt om att bygga ut universitetet till Thailand ringde en och kollade vad det skulle kosta att köpa en bit land, en annan bad om offerter av byggfirmor medan jag sökte efter exakta priser för byggnader som redan byggts vid Ewha. Hårda könsroller Könsrollerna i Sydkorea är rätt strikta och ännu för tre år sedan kunde en kvinna som gifte sig innan hon blev magister bli utsparkad från universitetet. Rätten att studera på universitet är något kvinnorna kämpat för och de försvarar den hårt. Brear som tränat tang lang, en gren av den kinesiska kampsporten kung fu fick till exempel inte delta i traditionella koreanska kampsporter. Det satt nio flickor på golvet och drack te när jag kom in i klubbhuset, så jag presenterade mig och frågade om det var okej att jag deltog. It s not ok, svarade de och när jag undrade varför sade de att det var för att jag var man. Visst grämde det men nu vet jag hur det känns att vara diskriminerad på grund av sitt kön. Under sitt halvår i Sydkorea blev Johan Brear en Global Campus Leader med certifikat att verka som ambassadör för universitetet. Nu jobbar han med att få till stånd ett bilateralt utbytesavtal mellan Ewha och Åbo Akademi för att förhoppningsvis kunna återvända för ett år. Planen är att skriva kandidatavhandling om Ewhas studiekort som samtidigt är smartkort och studera koreanska som biämne. Det skulle vara första gången som en man studerar mer än ett år på Ewha så det är unikt och i och med att jag är härifrån är det historiskt också för Åbo Akademi. Sex minuters evakueringstid Av de finska universiteten är det bara Jyväskylä som har utbyte med Ewha, universitetet som bland annat utbildat Sydkoreas första kvinnliga doktor och jurist. Det skulle vara fint att få någon annan dit och bevittna den här världen. Som man får man en annan syn på kvinnor. De har varit mycket diskriminerade och nu sitter de på riktigt höga poster i samhället, det är fint, säger Johan Brear. Han låter sig inte avskräckas av det spända politiska klimatet mellan Nord- och Sydkorea. Mamma är inte riktigt glad, de jag pratat med säger att det tar drygt sex minuter efter att missilerna avfyrats tills de är framme i Seoul så man hinner inte evakuera sig, konstaterar Brear. Men jag var där när det sydkoreanska skeppet sänktes i våras och på natten hade jag allt packat efter varsel från ambassaden. Man satt och tittade upp mot himlen och undrade när det >> Du sitter och börjar smälla men på morgonen var läget lugnt igen. Det går gonstans i solen dricker kaffe nå- snabbt upp och ned men Nord- och tänker "vad och Sydkorea är så nära varandra att de inte kan börja leka på andra sidan klo- häftigt att jag är här med kärnvapen och jag tror inte någon egentligen vill ha krig i Brear om när rädstet", säger Johan regionen. Det blir så stor ekonomisk kris då. mande kultur släplan för en främ- Text Nicklas Hägen per. (Foto: Privat) 05

6 FORSKNING BRAND WORK Arbete för varumärken, brand work, är numera för många produkter i media viktigare än ledarskap och professionell journalistik. 06 Gränsen mellan producent och mottagare oklar Omvärlden, alltså medias konsumenter, påverkar och deltar i produktionen mycket mer än tidigare via webben. Det är inte bara marknadsföringsavdelningarna som skapar brands i media. Själva innehållet är förstås också viktigt, likaså mottagandet i publiken. Media har allt mer samarbete med publiken, som medverkar i produktionen genom sociala medier, till exempel bloggar, Twitter, Facebook och webbforum. I mediabranschen sammanstrålar många medier samtidigt just nu. Gränsen mellan producent och mottagare har ibland varit oklar också tidigare, men nu under de senaste åren har den snabbt fallit sönder, säger Nina Kivinen, forskardoktor i företagets organisation och ledning vid ÅA. För en del företag är det svårt att släppa kontrollen, de vill definiera vad som är korrekt, etiskt rätt och riktigt. Andra går aktivt in för att samarbeta med publiken så mycket som möjligt. Journalister får betalt för sitt arbete, medan andra människor gör liknande saker gratis varför? Jo, det handlar om varumärken som kräver aktiviteter av alla som medverkar i det. Dialogen är samarbete, och samarbete blir allt vanligare. Ett inlägg på ett webbforum kan vara dagens viktigaste nyhet, säger Kivinen. Det finns konflikter i synerna på hurdant innehåll som behövs och logiken i hur man arbetar. Det är inte direkta slagsmål mellan till exempel journalister och företagsägare, men en underhandlingsprocess. Nu diskuteras till exempel dagstidningarnas vara och icke-vara i media och man märker att det är smärtsamt då existensen ifrågasätts. Logiken man har verkat under i många år fungerar och säljer inte längre, sånt som i vissa fall kanske har varit hög journalistik och standard. Frågan är då hur man skall hitta en ny riktning många dagstidningar har under en kort tid prövat på många arbetssätt. Tidningar och tv granskas I oktober beviljades projektet Hybrida organisationer mediabrands som arenor för samproduktion finansiering från Finlands Akademi: euro för två år, Det är ett 50/50-samarbetsprojekt mellan Åbo Akademi och Åbo universitet (TY) och leds av Saara Taalas, som är professor vid Tulevaisuuden tutkimuskeskus, en del av TY.

7 07 Hybrida organisationer kallas det som fr.v. Lotta Häkkinen, Nina Kivinen, Alf Rehn och Saara Taalas skall se närmare på i ett nytt forskningsprojekt som pågår under åren Vid Åbo Akademi leds projektet av professor Alf Rehn. Pengarna används främst till två års heltidslön för de två post docforskarna Nina Kivinen vid ÅA och Lotta Häkkinen vid TY. Tanken för projektet är att vi skall titta på ett förlag eller medieföretag som har flera brands och producerar många tidningar eller tidskrifter, med både inhemska och internationella koncept och vissa med ramar som definieras delvis utifrån. Vi skall också se på ett tvbolag där samma sak gäller för programmen. De har både egna format och andras, där varumärket på sätt och vis ersätter ledarskapet, säger Kivinen. Hon är främst organisationsforskare. Det skall bli intressant att se på sånt som är både medvetet och omedvetet i det hur man hanterar olika typer av koncept och format i media. Antagligen både begränsar och möjliggör det olika sätt att jobba och producera innehåll. Forskningsprojektet startar Vi är väldigt glada över att vi fick finansiering från Finlands Akademi, för det är hård konkurrens och vår forskning är inte typisk på det samhällsvetenskapliga området, säger Kivinen. Koncept med strikta linjer Nina Kivinen är nyfiken på hur redaktörer som skriver för tidskrifter, som har riktlinjer som definierats i något annat land, ser på sina arbetsuppgifter. Det samma gäller vissa tv-koncept. Kanske någon upplever att de inte själva kan kontrollera vad de skriver om och hur de gör det. Det finns också tv-koncept som har väldigt strikta linjer, och kontrollen av vad man gör är någon annanstans, säger Kivinen. Jag undrar också hur det är för människor som samtidigt arbetar för olika typer av varumärken. Klär man sig medvetet olika eller talar man annorlunda från vecka till vecka eller månad till månad beroende på vilket reportage man arbetar med, eller vilket tv-koncept man är producent för? Sånt kunde man tro att är svårt att rubba. Jo, praktiken är ju viktig. Man har sina egna sätt, som man är van att arbeta på. Men jag undrar hur de förändras vartefter tiden går. Text & foto Michael Karlsson

8 AKTUELLT STUDIEKLIMATUNDERSÖKNING Kurser som kolliderar, för lite hjälp med kandidatavhandlingen men också bra stämning och sammanhållning. 08 Studerande risar och prisar Först det positiva: Enligt ÅA:s studerande är stämningen både mellan olika studerande och mellan dem och personalen god, och lärarna är intresserade av hur de klarar sina studier. Studerande har lätt att känna sig hemma på ÅA och tycker de är välrepresenterade i olika organ och arbetsgrupper. Bland annat det här visar årets studieklimatenkät från i våras som nu har publicerats. Enkäten består egentligen av tre olika enkäter riktade till första, tredje och femte årets studerande. De flesta frågorna är samma men varje enkät har några egna delområden; studieorienteringen för gulnäbbarna, arbetet med kandidatavhandlingen och arbetet med avhandlingen pro gradu eller diplomarbetet. Avsikten med studieklimatenkäten och resultatpresentationen är att få kännedom om hur ÅA:s studerande uppfattar sin studietid, att hitta former för direkt stöd för utvecklingen av verksamheten, att göra studerandena medvetna om olika syften med studierna och att både få och ge information om akademins olika stödfunktioner. Kurskollisioner och dålig handledning Närmare 400 studerande deltog i undersökningen varav 169 var första årets studerande, det vill säga gulnäbbar. Och nu till det mindre positiva. Nästan hälften av gulnäbbarna och närmare tre fjärdedelar av tredje årets studerande ansåg att kurstider som kolliderar med varandra försvårar studiernas framskridande. Många av gulnäbbarna var också missnöjda med att egenlärarsystemet inte fungerar som det borde. Tredje årets studerande var missnöjda med brister i handledningen i arbetet med kandidatavhandlingen, säger Ole Karlsson, kvalitetskoordinator på ÅA. Var tredje studerande på årskurs 3 ansåg att lärarnas undervisningsmetoder inte stöder deras inlärning och av femte årets studerande ansåg nästan var femte att de inte har utvecklat ett analytiskt och kritiskt vetenskapligt tänkande under sina studier vid ÅA. Det här plus att över en tredjedel av femte årets studerande ansåg att de inte hade utvecklat kunskaper om ÅA:s forskning i det egna ämnet, Avsikten med studieklimatenkäten och resultatpresentationen är att få kännedom om hur ÅA:s studerande uppfattar sin studietid.

9 09 Stämningen bland studerande vid ÅA är på det hela taget god konstaterar Petra Lindblad, högskolepolitisk sekreterare, Ole Karlsson, kvalitetskoordinator och Jonna Lindqvist, högskolepolitiskt ansvarig i Vasa. förvånar åtminstone mig, påpekar Petra Lindblad, högskolepolitisk sekreterare vid ÅA:s studentkår. Trots att stämningen vid ÅA alltså är god, uppgav ändå omkring hälften av alla som deltog i enkäten att de har bristande studiemotivation och omkring en tredjedel tyckte att brister i studieteknik också försvårar deras studier, tillägger Jonna Lindqvist, högskolepolitiskt ansvarig vid studentkåren i Vasa. Ensamhet inte ovanligt Av gulnäbbarna ansåg över hälften att arbetsbördan är ganska stor och drygt en tredjedel ansåg den vara lämplig. Av tredje årets studerande tyckte en på tio att arbetsbördan är alltför stor och nästan hälften att den är lämplig. Nedstämdhet och ensamhet är inte heller ovanligt bland de som studerar vid ÅA. Av tredje årets studerande uppgav en tredjedel att de har känt sig ensamma och lika många uppgav att de har varit nedstämda på grund av studiemiljön. Samtidigt är studentkåren och de olika ämnes- och specialföreningarna mycket populära och viktiga i synnerhet för gulnäbbar och tredje årets studerande. Därför är det viktigt att vi på ÅA tar hand om de här föreningarna eftersom hela ÅA mår bra om de mår bra, säger Ole Karlsson. Några skilda siffror eller uppgifter för hur studieklimatet ser ut i Åbo jämfört med i Vasa och Jakobstad, finns inte, men för ett år sedan granskade några socialpolitikstuderande i en metodikuppsats hur ÅA:s studerande i Vasa upplever sin ekonomiska situation. Svaren tyder på att de flesta är tillfreds med sin ekonomi och att ekonomin inte är en ångestskapande faktor i vardagen. Hela studieklimatenkäten är en del av förslaget till systematisk studentrespons vid ÅA och en skild resultatrapport ska skickas ut för behandling i institutionsrådet. På basis av studenternas svar framställer kvalitetsenheten sedan ett till tre åtgärdsförslag. Institutionerna och ämnena förväntas uppmärksamma förslagen vid planeringen inför nästa läsår. En första prioritet är nog att förbättra handledningen för kandidatavhandlingen. Men att få en bättre kursplanering med färre antal kurser som kolliderar och att få egenlärarsystemet att fungera bättre i praktiken i synnerhet under de tre första studieåren är också konkreta förslag till sådant som kan förbättra studieklimatet vid ÅA, säger Ole Karlsson. Nästa studieklimatenkät görs i vår. Resultaten från årets studieklimatenkät finns på Text & foto Ari Nykvist

10 AKTUELLT MEDELINSAMLING Medelinsamlingskampanjen fortsätter under nästa år. Enligt koordinator Lotta Silfverberg blir det en framgångskampanj. Två donatorer berättar om sitt engagemang. ÅA medelinsamlar för fullt 10 I nuläget har Åbo Akademi samlat in 7,9 miljoner euro, det betyder att vi närmar oss de 10 miljoner euro som vi lade upp som mål för kampanjen. Det finns alla möjligheter för oss att nå målet inom det här kalenderåret. För en tid sedan meddelade regeringen att de fortsätter med motfinansieringen på 2,5 gånger den donerade summan fram till den 30 juni Det betyder att insamlingskampanjen fortsätter ett halvt år till, konstaterar Lotta Silfverberg, koordinator för medelinsamlingen. I och med att kampanjen fortsätter >> MedelinsamlingsKampanjen fortsätter under våren på liknande sätt som hittills, säger Lotta Silfverberg, koordinator för insamlingen. Under vecka 49 såldes böcker vid Åbo Akademis bibliotek till förmån för medelinsamlingen. Intresset för bokförsäljningen var stort. finns det ytterligare tid för potentiella donatorer att skrida till verket. Jag ser positivt på det faktum att kampanjen fortsätter. Feedbacken kring medelinsamlingen jag fått av alumner och andra privatpersoner har varit klart positiv. Generositeten och den positiva inställningen har överraskat och gjort intryck på mig. Många jag pratat med har varit tacksamma över det ÅA gett dem under deras tid här som studerande och vill nu ge någonting tillbaka, säger Silfverberg. Online-betalningarna har kommit in i jämn takt och efter att alumnibrevet skickats ut, det nådde personer som studerat vid ÅA, blev det ett uppsving i antalet donationer och besök på webbsidan. Det är också positivt att studerande engagerat sig i medelinsamlingen, jag tänker här på projektkursen som nu under december ordnar jippon runt om på campus. Donationer från industrin Under hösten har det kommit in glädjande många donationer från industrin, det visar att studerande får god undervisning och placerar sig bra på arbetsmarknaden och att det finns ett gott forskningssamarbete mellan Åbo Akademi och företagen, säger Silfverberg. Lotta Silfverberg konstaterar att det är givande att se det stöd för Åbo Akademi som finns hos företag och enskilda personer. Det är också trevligt att stödet från finskspråkiga Åbo har varit stort, med donationer från bland annat Turun Kauppaseuran säätiö och Turun Liikemiesyhdistys. Det är bra att båda universiteten här i stan, Åbo Akademi och Åbo universitet, ses som viktiga för regionens samtid och framtid. Kampanjen fortsätter under våren på liknande sätt som hittills. Vi kommer att hålla kontakten och förhandla med parter som visat intresse för donation. Det blir en framgångskampanj, så det vore roligt att se så många som möjligt delta i den, konstaterar Lotta Silfverberg. Text & foto Heidi von Wright

11 NOTERAT "MÅNGA BÄCKAR SMÅ..." Etnolog Sonja Hagelstam är doktorand vid Åbo Akademi och för tillfället anställd av Svenska litteratursällskapet som traditionsvetenskapliga nämndens forskare. I sin forskning studerar hon brevväxlingar mellan frontsoldater och deras familjer under fortsättningskriget. Jag har kommit i kontakt med medelinsamlingen via media, läst om den i Åbo Underrättelser och i MfÅA. Jag tänkte först att det främst handlade om donationer från företag och stiftelser. Sedan fick jag information om att även små summor är uppskattade donationer. Då slog mig tanken att donera en summa, som det heter många bäckar små, gör en stor å, så jag gjorde slag i saken, säger Hagelstam. Sonja Hagelstam säger att Åbo Akademi är viktigt för Åboregionen. Att ge en liten summa pengar till medelinsamlingen är att stöda en konkret sak i min närmiljö. Som Åbobo har jag intresse av att se Åbo Akademi kunna verka fullt ut, och för att det ska vara möjligt behövs pengar. Medelinsamling är ett sätt att samla ihop sådana pengar, konstaterar Sonja Hagelstam. TEXT & FOTO HEIDI VON WRIGHT "GALJONSFIGUR BEHÖVS" Heikki Böök studerade privaträtt vid Åbo Akademi och blev pol.mag För några år sedan pensionerades han efter att ha arbetat som förvaltningsdirektör vid Jorv sjukhus. Böök har kommit i kontakt med universitetens medelinsamling främst via media. I Hufvudstadsbladet har det funnits annonser, och så brukar jag kontinuerligt följa med Åbo Akademis hemsida. I det här skedet av livet när man utfört sitt arbete och ekonomin är tryggad kändes det som en självklarhet att delta i medelinsamlingen. Heikki Böök studerade vid ÅA och tog senare juris kandidatexamen vid Helsingfors universitet. Han ser positivt på medelinsamlingen men anser att den kunde få mer synlighet. Positivt vore ifall medelinsamlingen fick mer synlighet och uppmärksamhet. ÅA har ju lyckats hyggligt, men de största donationerna har kommit från fonder och jag tror att det finns många fler privatpersoner som kunde delta. ÅA borde ha en galjonsfigur på samma sätt som Björn Wahlroos trätt fram för Hanken i Helsingfors. Åbo Akademi är en viktig institution. Som sagt följer jag med hemsidan och den 6 november deltog jag i SF-klubbens 85-års jubileum. Det är trevligt för en ärkegamyl som mig att delta i dylika evenemang, roligt att följa med dagens studerande på det sättet. TEXT HEIDI VON WRIGHT FOTO: PRIVAT NOTERAT Dra sitt strå till stacken Stiftelsen för teknikens främjande (TES) deltar i Åbo Akademis medelinsamling och donerar euro till akademins grundkapital. TES stöder de tekniska universiteten i Finland med sammanlagt fyra miljoner euro. - Även vi vill dra vårt strå till stacken i det pågående nationella talkot. Donationen överensstämmer utmärkt väl med stiftelsens egentliga ändamål, konstaterar styrelsens ordförande, professor Yrjö Neuvo. Befrämjar finländsk forskning Sigrid Jusélius Stiftelse donerar euro till akademins grundkapital. Stiftelsen stöder sex finländska universitet med euro var. Dessa är Åbo Akademi, Helsingfors universitet, Tammerfors universitet, Uleåborgs universitet, Åbo universitet och Östra Finlands universitet. Vid dessa sex universitet bedrivs betydande medicinsk forskning på toppnivå. Vi tror att vår donation befrämjar kvaliteten inom finländsk forskning, förstärker vår internationella konkurrenskraft ytterligare och inspirerar forskarna i deras viktiga arbete för samhället på längre sikt, konstaterar Christian Elfving, verkställande direktör vid Sigrid Jusélius Stiftelse. Vid Åbo Akademi bedrivs medicinsk forskning bland annat inom biokemin, cellbiologin, biovetenskapen och farmacin. Ge ÅA en julklapp meddelande: julklapp 11 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

12 AKTUELLT PERSONALFÖRENINGEN Ole Karlsson efterträder Bodil Mattas som ordförande i Personalföreningen vid Åbo Akademi r.f. Karlsson ny ordförande i PfÅA 12 Bodil Mattas, som har varit ordförande i Personalföreningen vid Åbo Akademi r.f. (PfÅA) i elva år, har ersatts av Ole Karlsson. Vad är orsaken till detta? Tiden går fort. Jag har varit ordförande länge och nu finns det en lämplig efterträdare. Om sanningen skall fram så har vi odlat och avlat fram Ole länge, men i början sa vi ingenting, ler Mattas, som också är ekonomisekreterare för Centret för livslångt lärande. Innan hon blev ordförande var Mattas många år förtroendeman och sekreterare. Hon har samarbetat mest med Tiina Häkkilä, som har varit huvudförtroendeman i elva år och också var ordförande och sekreterare före det. Vi har samarbetat minsann. Före oss var Bengt Sandell och Tom Jokinen stöttepelare och till och med mentorer, kan man säga. Folk har alltså inte försvunnit, utan man har kunnat få hjälp. Nu kommer jag och Tiina också att ha svårt att hålla tyst Ole får komma och slå knytnäven i bordet när han får nog! Men Mattas skojar förstås. S amarbetet inom föreningen är mycket gott, konstaterar Karlsson. Ständigt förändringar PfÅA:s roll är att driva medlemmarnas intressen samt vid behov också stöda dem enskilt, konstaterar Bodil Mattas och Ole Karlsson. Personalföreningen vid ÅA, förkortat PfÅA, har ungefär 350 medlemmar. Under Mattas tid som ordförande har det hänt mycket bland annat det nya lönesystemet (DNL), Bolognaprocessen för studier, Servicecentralen, många elektroniska system, och förstås många löneförhandlingar och hon har varit med på förhandlingar och också sett till att få information och sprida den vidare. Nu är det mycket tal om det ökade ekonomiska ansvaret för universitetet som kom i början på år 2010, då man också övergick från tjänster till arbetsavtal. Stämningen med arbetsgivaren har hittills varit bra vid Åbo Akademi, men nu är många rädda för att det raseras på grund av kortsiktig ekonomistyrning, säger Karlsson. Vi sitter utan förtroendemän och samarbets- och arbetarskyddsavtal på grund av att den juridiska statusen ändrades. De nya avtalen har fördröjts och fördröjts under det här året och det är inget bra tecken. Ärendet har bollats fram och tillbaka sedan våren utan resultat. Sånt är tråkigt, säger Mattas. Vi ser att våra medlemmar nu är trötta. Då det gäller nya elektroniska system skall mycket ändras ännu, eftersom staten räknar med att det i framtiden inte finns lika mycket personal att tillgå då de stora generationerna går i pension. Tyvärr har systemen varit halvfärdiga då de tagits i bruk. Det har lett till mycket frustration, säger Karlsson. IT-förändringsvågen kommer garanterat att fortsätta inom de kommande tio åren. Reformer överlag kommer säkert alltid att ske, och det är ju rätt.

13 FÖRELÄSNING MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Arbetsplatsen måste följa med samhällsutvecklingen hela tiden. Men nu skall vi hoppas att de som driver projekten blir allt mer erfarna och lär sig både att genomföra planeringen inom en rimlig tidtabell, och att kunna förklara för alla involverade vart man vill nå, säger Karlsson. Jan Fiala föreläste vid ÅA under rubriken Litigation of Disability Rights before the European Court of Human Rights. Rätt till lika behandling Oroväckande trend Numera verkar folk ta det för givet att nya arbetsavtal alltid medför nya fördelar. Fackföreningarnas arbete syns tydligen inte tillräckligt. Folk inser inte att det är hårda och sega förhandlingar bakom minsta lilla förändring och förhöjning i lönen sånt som är väldigt trevligt så här inför jul. Men många som drar nytta av fackföreningar vill ändå inte betala för dem, utan går i stället bara med i arbetslöshetskassor. Det är en oroväckande trend att medlemstalet går ner. Vi behöver vara solidariska. Mängd ger styrka, säger Karlsson. Personalen har ett nytt klimat nu i och med att EK, Finlands näringsliv, är arbetsgivarparten. Att vi nu skall få alla gamla förmåner i avtalen är ingen självklarhet. Det skall vändas och vridas om allt, säger Mattas. PfÅA:s roll är att driva hela medlemskårens intressen samt vid behov stöda enskilda medlemmar, men ordnar också roliga saker vid sidan om. Vi har rekreationsverksamhet. En tradition vi har haft i många år är till exempel utbildnings- och picknickkryssningar, där vi också har seriöst innehåll och där arbetsgivaren har varit med. Personalen sitter utspridd i många hus vid ÅA, och på en sådan kryssning lär vi känna varandra. Den vägen diskuterar vi allt möjligt och idéer kommer fram, säger Mattas. Text & foto Michael Karlsson Jan Fiala (bilden) föreläste torsdagen den 25 november under rubriken Litigation of Disability Rights before the European Court of Human Rights. Det intressanta föredraget lockade en handfull människor. Jan Fiala, född i Slovakien, är bosatt i Ungern där han arbetar vid Disability Right Centre (DRC) i Budapest i Ungern, han är också doktorand vid Harvard Law School. Delvis på grund av min minoritetsbakgrund har jag alltid haft ett intresse för frågor kring mänskliga rättigheter. Under min studietid fick jag i uppdrag av BBC att göra något kring handikappades verklighet på institutioner runt om i Ungern. Jag har studerat juridik och visst gick vi igenom grundläggande frågor kring rättsskyddet för handikappade, men jag var långt ifrån nöjd. Vi lärde oss om förmyndarskap och att många handikappade institutionaliseras. Jag insåg att det finns stora problem kring hur vi behandlar människor med fysiska eller psykiska handikapp. De är många gånger osynliga för lagen. Tidigare gömde man handikappade människor eftersom de inte var produktiva för samhället. På flera av de institutioner jag besökt runt om i Europa såg jag fruktansvärda saker. Jan Fiala har representerat många klienter, som blivit diskriminerade på grund av handikapp, inför Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Han är ledare för den centraleuropeiska delen av the Harvard project on Disability. Detta projekt arbetar för att sprida kunskap om mänskliga rättigheter för människor med handikapp världen över. Institutet för mänskliga rättigheter vid Åbo Akademi har koppling till projektet. Text & foto Heidi von Wright 13

14 VECKANS SKRIBENT ANNA-GRETA NYSTRÖM Enligt olika undersökningar lider en tredjedel av högskolestuderande av utmattning. 14 Och hur viktig är undervisningen, egentligen? Det finns undersökningar som visar att högskolan skapar passivitet, att studerande varken trivs eller känner sig delaktiga. Många frågar sig dessutom vad det beror på att studerande inte kan tillämpa sina kunskaper utanför auditorierna. För vi inom vårt universitet en tillräcklig diskussion om just undervisningen och olika undervisningsmetoder? Till Åbo Akademis grundläggande uppgifter hör undervisning baserad på forskning. Vi forskar dock så flitigt att det ibland känns som om ingen tar upp till diskussion själva undervisningen och dess grundläggande idé. Vi vet att det är viktigt att aktivera studeranden. Vi vet att vi i egenskap av lärare har ansvar för att stöda inlärningsprocesser snarare än att försöka överföra kunskap från oss själva till studerande. Ändå finns det motsträvighet till att ta in nya metoder. Hur många lärare ersätter tentamen med kontinuerlig utvärdering under kursens lopp? Hur många lärare ber studeranden själva planera kursen? Hur många lärare övar sig på att föra en dialog med sina studenter i motsats till den traditionella monologen (läs föreläsningen)? Min fråga blir därför förstår vi överhuvudtaget hur inlärning sker? Hur ser processen ut? Vilken roll spelar läraren i en studerandes inlärningsprocess? Det räcker inte att studerande klarar av att hitta information och återge den repetitionsartat, utan informationen som tas in ska också kunna tillämpas i praktiken och omvandlas till kunskap. En inlärningsprocess motsvarar som bäst en forskningsprocess (se Lonka och Hakkarainens Tutkiva oppiminen), en process där man upptäcker någonting nytt. Inlärning i sig innebär att det hos individen sker en konceptuell förändring. Detta innebär att tidigare information omformuleras, antaganden man har förändras och man lär sig nya begrepp och kan använda dem i rätt kontext. Inlärning ska innebära att individens konkreta handlingar förändras. Hela individens världsbild ska förändras. Inlärning är förändring! Detta tankesätt borde fungera som grund för undervisningen. Senast i arbetslivet stöter studerande på problem då allt det som man under studietiden jobbat hårt med att lära sig utantill plötsligt inte bidrar till att ett problem eller en uppgift blir löst. För många är det svårt eller rent av omöjligt att tillämpa det inlärda i en annan eller ny situation. Att kunna överföra kunskap från en situation till en annan bör vara målsättningen med all undervisning. Hur väl stöder vi detta hos våra studerande? Forskning påvisar att människor har intuitiva förutfattade meningar som påverkar hur man tar åt sig ny information och därmed hur man lär sig. Studerande har alltid egna arbetsteorier (antaganden, hypoteser, förklaringar, tolkningar och modeller) om de teman som behandlas till exempel under en kurs. Individen är ingen tabula rasa. Det är därför viktigt att lärare tar i beaktande studerandes tidigare erfarenhet, kunskap och antaganden, eftersom dessa uppfattningar kommer

15 15 att påverka hur studerande tolkar den nya informationen. Studerande måste uppmärksammas på skillnaden mellan egna uppfattningar och ny kunskap. Lärarens roll är att ställa frågor och utmana studerande att se saker från olika perspektiv. Studerande kan då bilda egna uppfattningar som bygger på en konceptuell förändring och läraren fungerar som en samarbetspartner snarare än utvärderare. Det centrala i inlärningen är därmed förmågan att tolerera sakernas svårbegriplighet, sakernas många olika förklaringar och livets allmänna oförutsebarhet. Man bör komma ihåg att i många fall är tänkandets konst viktigare än ökandet av kunskap. Att lära studerande komma ihåg saker utantill har den risken att informationen föråldras inom några år. Exempelvis, inom teknik fördubblas mängden information vartannat år, vilket betyder att efter fyra års studier är hälften av kunskapen föråldrad. Att lära studerande hur man lär sig (metakognition) leder till att de via sina färdigheter kommer att ta till sig ny information som ersätter den gamla, för att senare klara sig allt bättre i en snabbt föränderlig värld. Utmaningen för Åbo Akademi är att utbilda studerande för jobb som ännu inte finns, att hjälpa studerande lösa problem som vi ännu inte definierat som problem och att hitta svar på frågor vi ännu inte känner till. Det centrala i inlärningen är därmed förmågan att tolerera sakernas svårbegriplighet, sakernas många olika förklaringar och livets allmänna oförutsebarhet. Vår uppgift som lärare vid Åbo Akademi blir automatiskt att förstå och stöda inlärningsprocesser, där individerna lär sig att tillämpa sin kunskap i olika situationer. Vi ska lita på att studerande kan och vill, att de har potential till magnifika saker. Då hjälper inte tille exempel utantilläsning för att klara tenter (också kallat bulimipedagogik i och med att majoriteten av studerande frossar i information under en kort tidsperiod, kommer till tenttillfället där all information spys ut på papper och lämnar salen för SKRIBENT VECKANS att genast glömma allt de ÄR Annaläst). Interaktionen mellan lärare och studerande ström, aka- Greta Ny- måste vara öppen och reflekterande. Det är viktigt i internatiodemilektor att studerande drivs av nell marknadsföring. egna målsättningar i och med att kunskap inte kan byggas för kunskapens skull kunskap måste tjäna ett behov, ett syfte eller en målsättning. Studeranden ska inte enbart ses som konsumenter av information och kunskap utan också som kunskapens skapare och dess ägare. Låt studerande äga sin egen inlärningsprocess!

16 AKTUELLT SCOUTORDFÖRANDE Finlands Scoutförbunds nästa ordförande heter Heidi Jokinen och forskar i teologi vid Åbo Akademi. Målet är att göra scoutingen mera lockande för tonåringar. Vargungarnas nya ledare 16 Åbobördiga Heidi Jokinen har varit scout sedan hon som sjuåring började som vargunge. På senare år har vägarna gått via poster som ansvarig för internationella relationer och vice ordförande, och hon har nu valts till ordförande för Finlands Scoutförbunds styrelse från och med årsskiftet. I och med att hon samtidigt är inne på slutrakan på sin doktorsavhandling i teologisk etik med religionsfilosofi innebär det att hon har fullt upp. Det känns spännande för det är ett stort ansvar och en förtroendeuppgift med mycket arbete. Samtidigt vet jag ju att andra har klarat av att sköta uppgiften på sidan om sina jobb så det ska nog gå, säger Heidi Jokinen. Att bli ordförande var ju ingenting jag tänkte på som vargunge men när man blir äldre märker man att det alltid finns nya uppgifter. Det är en stor verksamhet och det krävs en massa möten och mycket planerande för att möjliggöra en organisation på scouter. Som många andra ungdomsverksamheter kämpar också scouterna med att hålla kvar tonåringarna. De är så kritiska och känner ett starkt grupptryck. Scouting ses inte som en vidare snygg hobby och en av de viktigaste prioriteringarna är scoutingens image. Möten och internationalitet Jokinen skriver doktorsavhandling om medling vid brott och analyserar de moraliska frågeställningar som uppstår under processen. Den handlar om förhållandet mellan juridisk rätt och moral, om hur olika juridiska beslut får sin legitimitet och om hur själva medlandet får sin legitimitet av att de två parterna blir aktiva deltagare i beslutsfattandet. Hon har inga problem att hitta paralleller mellan sin scouting och forskning i möten. Hela livet, också scoutingen, handlar om möten mellan olika människor med olika bakgrund och värderingar, säger Heidi Jokinen. Vetskapen om att det alltid finns olika synvinklar gör det lätttare att umgås med andra. Svårigheten kommer in när man inser alla möjliga synvinklar men ändå måste fatta ett beslut. Redan det att alla får uttrycka sig brukar räcka, ibland lär man sig också något själv genom att sätta sina åsikter på prov och krydda med andra synvinklar. Heidi Jokinen säger att språkstudier hade varit ett alternativ om hon inte fastnat för teologin. Åbo tänker hon inte flytta ifrån eftersom hon värderar en nära kontakt till släkt och vänner, men genom scoutingen får hon kontakt också utanför Finlands gränser. Internationella relationer är viktiga för mig. De är också en kärna inom hela scoutrörelsen, vi skulle inte ha scouter i Finland utan dem. Scouterna kan bidra på ett viktigt sätt till barns uppfostran genom att man lär sig möta folk från olika länder och olika bakgrund. Sådana kunskaper behövs var som helst. Text & foto Nicklas Hägen Heidi Jokinen forskar i möten. Att förstå människor med annan bakgrund och andra värderingar är något man lär sig också inom scoutingen, säger hon.

17 AKTUELLT LUCIA Finlands Lucia 2010 är Mirella Uddström som studerar till speciallärare vid Åbo Akademi i Vasa. Hon ser fram emot framträdandena runt om i Svenskfinland. Finlands Lucia igen från ÅA 17 CHristina Nygren-Landgärds, rektor för ÅA i Vasa, överräcker en blombukett till Mirella Uddström, Finlands Lucia Mirella Uddström studerar nästsista året till speciallärare vid pedagogiska fakulteten i Vasa, är hemma från Emsalö i Borgå, men framför allt är hon just nu Finlands Lucia Nu blir det en kreativ paus i studierna. Med cirka 70 framträdanden och luciatåg runtom i Svenskfinland fram till jul, blir det nog inte tid över till gradun eller andra studier, säger Lucian Mirella. Men genast efter årsskiftet sätter hon igång med sin gradu och våren 2012 räknar hon med att få sin examen. Att bli lärare var till en början inte alls vad hon själv hade tänkt sig. Alla i hennes närmaste omgivning tyckte hon skulle bli klasslärare, så hon satte sig förstås på bakhasorna. Men så var jag en tid assistent i Cygnaeusskolan i Åbo och har också på somrarna ofta jobbat med barn och ungdomar och då märkte jag att läraryrket passar mig. Redan för tre år sedan började Mirellas vänner säga att hon skulle ställa upp i Lucia-valet, men först i år tog hon mod till sig och blev glatt överraskad av att bli vald. Det är ju förstås en klyscha, men Lucia är på riktigt en viktig och gammal tradition och jag bidrar gärna till att människor kan stanna upp en stund i julstressen och få en lugn och fin stund med julsånger och ljus. Vi börjar annars ha en rätt lång lista med PF-studerande som har varit Finlands Lucia och det kan nog hela ÅA vara stolt och glad över, påpekar Christina Nygren-Landgärds, rektor för ÅA i Vasa som inför ÅA:s julfest i Vasa passade på att överräcka en bukett blommor till Mirella Uddström. Finlands Lucia med tärnor ska enligt nuvarande planer sprida ljus och värme vid Åbo Akademi i Vasa tisdagen den 21 december. Text & foto Ari Nykvist

18 FORSKNING ETISKA FRÅGOR När jag studerade på 70-talet ställde jag upp som försöksperson för ämnesstuderande i psykologi. De skulle, berättade de, testa hur snabb jag var att svara på en rad, mer eller mindre knepiga frågor. Forskningsetisk vägledning finns att få vid Åbo Akademi 18 I början av testet satte man på mina fingrar ett slags metallhättor från vilka trådar löpte till en apparat. Sen sattes apparaten igång och frågorna haglade. Jag svarade så gott jag kunde och hoppades förstås att jag skulle visa mig duktig i det som man mätte. När testet var klart redogjorde de studerande närmare för sin undersökning. Det visade sig att de inte alls var intresserade av min eventuella snabbhet i att finna svar, eller i svarens innehåll. I själva verket handlade det hela om att se huruvida deras fingerapparat kunde mäta graden av svettutsöndring i mina fingrar vid stress. Jag kände mig lurad En annan minnesbild från min studietid i slutet av 1970-talet: Seminariet i religionshistoria besöktes av en känd religionssociolog från Sverige. Han berättade om en undersökning som han gjort och som berörde medlemskap i Kristen Demokratisk Samling, föregångaren till dagens Kristdemokrater i Sverige. Han redogjorde för det moraliska dilemma han upplevt då han, för att få informanter, ansett sig tvungen att inte berätta hela sanningen om den undersökning som var på gång. En klassisk lögndetektor, även kallad polygraf. Huruvida en sådan verkligen fungerar kan alltid diskuteras. (Hur mycket den egentligen har att göra med den här artikeln kan säkert också diskuteras.) Jag minns hur bland andra jag och en annan seminariedeltagare, som idag också är professor vid Åbo Akademi, tyckte att forskaren var onödigt känslig. Klart att man i det vetenskapliga syftet att nå viktig ny kunskap kan tillåta sig, om inte lögn, så åtminstone att tumma på sanningen. Här var jag alltså själv benägen att acceptera att en forskare lurade sina undersökningspersoner. Idag ser jag mig själv som beklagligt aningslös vid detta tillfälle. Behov av tydliga regler De här två enkla exemplen visar hur moraliska frågor, ofta på ett oreflekterat sätt, finns inlindade i det som en forskare gör. Exempel kunde uppradas i mängd, och med stigande grad av allvar. Idag, då allt mera av forskningen kopplas till ekonomiska konsekvenser, ökar samtidigt frestelsen att tumma på olika principer som anses moraliskt viktiga. Både det här och en explosionsartat ökad volym på forskningen i Finland, har skapat ett behov av tydliga regler och principer för vad man kan och inte kan göra som forskare. Vid Åbo Akademi fungerar sedan fem år en forskningsetisk nämnd med uppgiften att följa med forskningsetiska frågor, och ta ställning till forskningsplaner som kan vara etiskt problematiska. I vissa fall är en forskare förpliktad att sända sin plan till nämnden för kontroll. Normalt räknar man inom vetenskapssamfundet med att god forskningsetik automatiskt ingår i de principer för hur man bedriver forskning som utlärs i våra olika ämnen. Ändå har man i Finland upplevt att det finns ett behov att explicit understryka vad som ingår i etiskt acceptabel forskning. På nationell nivå utgav därför den Forskningsetiska delegationen år

19 EXAMINA 2002 broschyren "God vetenskaplig praxis och handläggning av avvikelser från den". Speciellt lyfter man där fram olika typer av fusk samt plagiering som tydliga brott mot forskarens etiska codex. Också Åbo Akademi har förpliktat sig att följa principerna i den här skriften. Nya etiska principer Det här året har vi vid Åbo Akademi också förbundit oss att följa nyformulerade "Etiska principer för humanistisk, samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig forskning och förslag om ordnande av etikprövning". Här fastställs ytterligare principer som bör beaktas speciellt vid sådana undersökningar som har människor som studieobjekt. Den viktigaste principen i detta sammanhang, "informerat samtycke" lyfts bland annat fram. Det var just denna princip som mina studiekamrater på 70-talet kan sägas ha brutit emot. Och det var samma princip som jag och min seminariekamrat ansåg att man kunde tumma på i vissa fall. Också det föreliggande nya dokumentet anser att det finns situationer då kravet på informerat samtycke kan åsidosättas. Dokumentet redogör närmare för under hurudana omständigheter och på vilket sätt detta kan få ske. Där framgår det klart att man inte skall ta lätt på principen. Mera information om dessa etiska frågor hittar man på ÅA:s hemsida genom att, under "A-Ö" klicka på "Forskningsetik". Den vägen hittar man också de nämnda dokumenten. TAGE KURTÉN ordförande för forskningsetiska nämnden AVLAGDA UNDER TIDEN Filosofie magisterexamen (humaniora) har avlagts av Markus Ahlfors, Åbo (Ekenäs gymnasium), Tove-Maria Börg, Vasa (Vasa gymnasium), Anna- Kaisa Kivikoski, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Michaela Palmberg, Kristinestad (Kristinestads gymnasium). Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper har avlagts av Johan Enkvist, Tammerfors (Svenska samskolan i Tammerfors), Linnea Kauramaa, Åbo (Eurajoen lukio), Gabriella Norrgård, Korsholm (Korsholms gymnasium), Jennie Nylund, Larsmo (Jakobstads gymnasium), Sofie Nyman, Pernå (Lovisa gymnasium), Nina Othman, Jakobstad (Jakobstads gymnasium), Jennie Wisén, Jakobstad (Jakobstads gymnasium). Pedagogie magisterexamen har avlagts av Kjell Nylund, Korsholm, Catharina Sjölund, Helsingfors (Katedralskolan i Åbo), Maria Österberg, Jakobstad (Nykarleby gymnasium). Pedagogie kandidatexamen har avlagts av Maria Forsman, Borgå (Linnankosken lukio), Clara Lindqvist, Sibbo (Sibbo gymnasium). Teologie magisterexamen har avlagts av Mathias Junell, Åbo (Lovisa gymnasium), Per-Erik Stenlund, Hangö (Munksnäs svenska samskola). Teologie kandidatexamen har avlagts av Pär Lidén, Åbo (utländsk skola), Ulf Sundqvist, Jakobstad (Jakobstads gymnasium), Suvi-Tuulia Vaara, Torneå (Torneon yhteislyseo). Ekonomie magisterexamen har avlagts av Anna Ehrström, Hangö (Hankoniemen lukio). Politices magisterexamen har avlagts av Eeva-Leena Ehn, Vasa (Vasa övningsskola). Politices kandidatexamen har avlagts av Richard Byfält, Mariehamn (Mariehamns lyceum), Annette Böling, Ingå (Karis-Billnäs gymnasium), Saara Majuri, Jyväskylä (Jyväskylän lukio). Hälsovårds magisterexamen har avlagts av Anita Ryöppönen, Lovisa (Helsingfors svenska sjukvårdsinstitut). Kandidatexamen i hälsovetenskaper har avlagts av Ulf Donner, Lemland (Vasa svenska hälsovårdsläroanstalt). Filosofie doktorsexamen (naturvetenskaper) har avlagts av Nikolai Kaihovirta, Åbo (Vasa övningsskola), Qaisar Malik, Åbo, Kajsa Rosqvist, Kyrkslätt (Kyrkslätts gymnasium). Diplomingenjörsexamen har avlagts av Thomas Björklöf, Åbo (Ekenäs gymnasium), Mohammad Khajeheian, Iran (utländsk skola), Markus Lövholm, Korsholm (Korsholms gymnasium). Teknologie kandidatexamen har avlagts av Robert Andersson, Borgå (Borgå gymnasium), Niklas Grönblom, Åbo (Gymnasiet Grankulla samskola), Jens Jansson, Åbo (Katedralskolan i Åbo). AVHANDLINGAR Sara Fagerstedt/cellbiologi: Betydelsen av proteinkinas C-isoenzymer och Nedd4-2 för ceramidinducerad ubikvitinering och internalisering av HERG-kaliumkanaler Henri Jokinen/miljö- och marinbiologi: Det pelagiska kustfisksamhället och dess säsongsdynamik, med speciell hänsyn till gösen (Sander lucioperca (L.)): en provfiskeundersökning i Lumparn-området, Åland Mary Mohlin/biovetenskap: AGR2 - A potential biomarker for pancreatic cancer? Ida Lindenschmidt/biovetenskap: Label-free monitoring of cytotoxic responses using Electric Cell-Substrate Impedance Sensing (ECIS)-based method Tina Thesslund/miljöbiologi: In vitro-överlevnad hos Flavobacterium psychrophilum-celler av två kolonityper i serum från regnbågsyngel och juveniler (Oncorhynchus mykiss) Gunilla Högnäs/biovetenskap: The Role of Aneuploidy in Tumorigenesis 19 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

20 DISPUTATIONER 20 REDOVISNING EL Christer Kullman disputerade i redovisning onsdagen den 8 december på avhandlingen Redovisningsinformation på entreprenad i interaktiva relationer. Disputationen äger rum kl. 12 i aud. I, Henriksg. 7. Opponent är professor BO ENQUIST, Karlstads universitet, och som kustos fungerar prof. LARS HASSEL. Så här sammanfattar CHRISTER KULL- MAN själv sin avhandling: En ny doktorsavhandling visar att relationen mellan småföretag och deras redovisningsbyrå samt revisorer inte alltid fungerar optimalt. Orsaken är delvis företagarnas osäkerhet och bristande kunskaper, dels redovisningsexperternas svårighet att möta kundens faktiska behov. Båda sidor är dock medvetna om vikten av förtroende i relationen. Små företag har i form av redovisaren och revisorn en resurskälla för stärkning av i ekonomistyrning. Det gäller för entreprenörerna att bli medvetna om behovet och de potentiella fördelar som finns med att skaffa resurskomplettering inom ekonomistyrning som går längre än vad lagen kräver av räkenskaper. I och med att företag utlokaliserar tjänsterna redovisning och revision uppstår en rådgivningsrelation. Redovisning kan ses som ett specialiserat informationssystem, vars syfte är att identifiera, mäta, registrera, behandla och rapportera ekonomiska händelser som rör ett företag. Dagens ekonomistyrningssystem fångar inte värdet i kundrelationen. Den övergripande frågan för arbetet var vilken form och grad av resurskomplettering som förekommer i den interaktiva relationen mellan entreprenörer i småföretag, redovisningsbyråer och revisorer. För att besvara frågan intervjuades tre entreprenörer, två redovisningsbyråer och två revisorer. Studien visar att entreprenörerna känner att relationen till redovisare och revisor är viktig. Parterna utvecklar en långsiktig relation som bygger på förtroende och tillit som är viktigt för företagets utveckling. Samtidigt visar resultatet att entreprenörernas förståelse och användning av redovisningsinformation varierar. Bland annat syns det att entreprenörerna är osäkra i vilken utsträckning de får del av regelbunden strategisk viktig information från sin rådgivare. Redovisningsföretaget och revisorerna har mindre förståelse för detta problem och anser sig uppvisa ett beteende som motsvarar kundernas förväntan. Undersökningen gav oss en förståelse för att kunden och leverantörerna inte alltid tänker på samma sätt men att båda poängterar att en väl utvecklad kommunikationsstruktur ger alla möjlighet att agera och att interaktiv framåtriktad dialog är en förutsättning för framgång. Att följa upp hur entreprenörer använder sig av denna information i ekonomistyrningsprocessen har gett ett tilläggsvärde. Undersökningen bidrar till förståelsen för hur redovisningsbyrån och dess redovisare i samarbete med revisorn medverkar till rådgivning och hur dessa parter i relationerna upplever kvalitet i rådgivningen. Parterna utvecklar gemensamt en långsiktig relation som bygger på förtroende och tillit. Om relationen bryts tar det lång tid att skapa en ny fungerande rådgivningsrelation." CELLBIOLOGI FM Emilia Peuhu disputerar i cellbiologi fredagen den 17 december på avhandlingen Novel approaches for receptor-targeted cancer cell elimination. FOTO: THOMAS SÖDERSTRÖM Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Mauno Koivisto, BioCity. Opponent är prof. JEAN-PAUL MEDEMA, University of Amsterdam, och som kustos fungerar prof. JOHN ERIKSSON. Så här sammanfattar EMILIA PEUHU själv sin avhandling: Cancerceller fortsätter att dela sig trots att de istället borde 'begå självmord' genom en typ av celldöd som kallas apoptos. För att kunna bekämpa cancer försöker man framkalla denna process i cancercellerna, men de existerande cancerbehandlingarna är ofta ineffektiva på grund av cancercellernas starka motståndskraft mot läkemedel. Behandlingarna kan dessutom förorsaka skadliga bieffekter hos patienterna. Därför behövs nya metoder för att effektivt och målinriktat kunna förstöra cancerceller. I avhandlingen undersöktes två nya sätt för målinriktad eliminering av cancerceller i cellkulturförhållanden. Den första metoden går ut på att framkalla celldöd genom att aktivera de såkallade dödsreceptorerna på cellens yta. För det här ändamålet användes kroppens eget försvarsprotein, TRAIL (eng. Tumor necrosis factor-related Apoptosis-Inducing Ligand), som kan framkalla apoptos specifikt i can- MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR