Momskrav för ideella idrottsföreningar en studie om hur EU:s momsdirektiv kan komma att påverka Sveriges ideella idrottsföreningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Momskrav för ideella idrottsföreningar en studie om hur EU:s momsdirektiv kan komma att påverka Sveriges ideella idrottsföreningar"

Transkript

1 ISRN-nr Momskrav för ideella idrottsföreningar en studie om hur EU:s momsdirektiv kan komma att påverka Sveriges ideella idrottsföreningar VAT Requirements for Non-Profit Sports Associations a study on how the EU s VAT directive could affect Sweden s non-profit sports associations Stine Esters Andersson Karin Sjöqvist Vårterminen 2011 Handledare Simon Lundh Företagsekonomi 3 mot redovisning - uppsats Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

2 Sammandrag Titel: Författare: Momskrav för ideella idrottsföreningar - en studie om hur EU:s momsdirektiv kan komma att påverka Sveriges ideella idrottsföreningar Stine Esters Andersson & Karin Sjöqvist Handledare: Simon Lundh Institution: Lärosäte: Kurs: Syfte: Metod: Slutsatser: Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings universitet Företagsekonomi 3 mot redovisning uppsatsarbete Vi ämnar att i denna uppsats undersöka hur ideella idrottsföreningar påverkas av de nya bestämmelserna från EU om att även ideella föreningar ska betala och redovisa moms. Undersökningen har genomförts genom en enkätundersökning som har skickats ut till vissa utvalda ideella idrottsföreningar. Utifrån föreningarnas svar har sedan slutsatser dragits för att besvara frågeställningarna. Undersökningen har visat att redovisningen för ideella föreningar kommer att alltmer likna vanliga företags redovisning. Hur ideella föreningars respektive ekonomi kommer att påverkas skiljer sig mellan de olika respondenterna. Majoriteten av föreningarna menar att något kommer att behöva ändras i deras administrativa arbete. Främst är det tal om att behöva öka kompetensen i föreningen för att kunna hantera momsredovisningen, men också en ökad svårighet att rekrytera kassör eller ekonomiansvarig belystes. I frågan om föreningens avgifter och priser kommer att påverkas var det 100 % av de stora föreningarna som menar att de kommer att höjas medan endast 33 % av de små föreningarna svarade samma. Det finns, enligt finansdepartementets utredning, möjlighet att införa EU:s momskrav i Sverige samtidigt som många ideella föreningar kan fortsätta vara momsfria. De föreningar som kommer att påverkas är de föreningar med inkomster nära relaterad till idrottsutövning samt övrig försäljning. Här finns det möjlighet att besvara de ökade kostnaderna med ökade bidrag från kommun och stat eller stöd från sponsorer. Ytterligare en möjlighet för att bibehålla ett idrottande hos allmänheten, som har tagits upp i denna studie, är att övergå till idrott i friare former. Sida 2

3 Abstract Title: Authors: Advisor: Institution: University: Course: Purpose: Method: Results: VAT Requirements for Non-Profit Sports Associations a study on how the EU s VAT directive could affect Sweden s non-profit sports associations Stine Esters Andersson & Karin Sjöqvist Simon Lundh Department of Management and Engineering Linköping University Buisness Economics 3 Focus on Accounting In this essay we intend to examine how non-profit associations will be affected by the new regulations from the EU that even non-profit organizations must pay and account for VAT, in particular with regard to sports associations. The survey was conducted through a questionnaire sent out to selected nonprofit sports clubs. Based on the association s responses, conclusions have been drawn in order to answer questions this study is based upon. The study has shown that accounting for non-profit associations will increasingly resemble usual corporate reporting. How non-profit association s economy will be affected differs between the various respondents. The majority of the associations believe that something will have to be amended in their administrative work. Foremost is the question of having to increase the competence of the association to deal with the VAT accounting, but also an increased difficulty in recruiting treasurers or financial managers have been highlighted. On the issue of association s fees and rates will be affected, it was 100 % of the big clubs who believe that prices will rise, while only 33 % of the small associations said the same. According to the investigation done by the Ministry of Finance, there is a possibility to establish the EU's VAT requirements in Sweden while allowing many non-profit associations to remain tax free. The associations, however, that will be affected are the associations with profit in direct relation to sports activities as well as other sales. For these associations it is possible to respond to their increased costs with added grants from government and municipals or financial assistance from sponsors. Another opportunity to maintain means for the public to do sports, which has been identified in this study, is switching to sports in freer forms. Sida 3

4 Innehållsförteckning SAMMANDRAG... 2 ABSTRACT... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 FIGURFÖRTECKNING... 5 DISPOSITION INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION SYFTE FRÅGESTÄLLNING AVGRÄNSNINGAR TIDIGARE FORSKNING METOD FORSKNINGSANSATSER OCH METOD VALIDITET OCH RELIABILITET UNDERSÖKNINGSMETOD Enkäterna Frågornas utformning Bortfall Intervjun Intervjuteknik SVERIGES IDEELLA IDROTTSFÖRENINGAR IDEELLA FÖRENINGAR IDROTT OCH FÖRENINGAR I SVERIGE STYRELSENS ANSVAR IDEELLA FÖRENINGARS REDOVISNING DE IDEELLA ORGANISATIONERNAS INTÄKTER MOMS MOMS FÖR FÖRENINGAR I SVERIGE SVERIGES SYN PÅ MOMS FÖR IDEELLA FÖRENINGAR SVERIGE & EU RELATIONEN SVERIGE - EU EU:S MOMS FÖR IDEELLA FÖRENINGAR Moms för idrottsföreningar GENOMFÖRD UNDERSÖKNING PRESENTATION AV FÖRENINGARNA SVARSRESULTAT Vetskap om momsförändringen Sida 4

5 6.2.2 Anställd respektive ideellt arbetande kassör/ekonomiansvarig Förändring av det ekonomiska och administrativa arbetet Kompetens i föreningarna Påverkan på priser och avgifter Påverkan på ekonomin i föreningarna Övriga kommentarer INTERVJU MED AGNETA ANALYS VETSKAP OM MOMSFÖRÄNDRINGEN FÖRENINGARS FÖRMÅGA ATT KUNNA HANTERA MOMSKRAVEN PÅVERKAN PÅ PRISER/AVGIFTER, EKONOMI OCH REDOVISNING STYRELSEN I FÖRENINGEN RELATIONEN TILL EU FRAMTIDA EFFEKTER SLUTSATS SAMMANFATTNING HINDER OCH PROBLEM VIDARE STUDIER KÄLLFÖRTECKNING LITTERATUR ELEKTRONISKA KÄLLOR MUNTLIGA KÄLLOR BILAGOR BILAGA I Enkätens frågor BILAGA II Intervjuguide med Agneta Gustafson BILAGA III Föreningar som deltog i undersökningen Figurförteckning FIGUR 1 - VET NI OM ATT EU HAR BESLUTAT ATT ALLA FÖRENINGAR I SVERIGE SNART MÅSTE REDOVISA MOMS? FIGUR 2 - ÄR ER EKONOMIANSVARIGE/KASSÖR IDEELLT ARBETANDE ELLER ANSTÄLLD I ER FÖRENING? FIGUR 3 - KOMMER ER FÖRENING BEHÖVA GÖRA NÅGON FÖRÄNDRING INOM DET EKONOMISKA OCH ADMINISTRATIVA ARBETET I OCH MED DET NYA KRAVET PÅ MOMSREDOVISNING? FIGUR 4 - KOMMER ER FÖRENING BEHÖVA GÖRA NÅGON FÖRÄNDRING INOM DET EKONOMISKA OCH ADMINISTRATIVA ARBETET I OCH MED DET NYA KRAVET PÅ MOMSREDOVISNING? FIGUR 5 - KOMMER KRAVET PÅ MOMSREDOVISNING PÅVERKA ERA PRISER/AVGIFTER? FIGUR 6 - KOMMER KRAVET PÅ MOMSREDOVISNING PÅVERKA ERA PRISER/AVGIFTER? Sida 5

6 Disposition Inledning: Uppsatsen kommer att börja med en inledning där uppsatsens ämne, frågeställning och syfte presenteras. Här kommer även avgränsningar för uppsatsen och tidigare forskning i ämnet att presenteras. Metod: Här följer ett kapitel om den metod som uppsatsen har genomförts genom. Här behandlas speciellt enkätundersökningens formgivning och genomförande. Sveriges ideella idrottsföreningar: Detta kapitel handlar om Sveriges ideella idrottsföreningar. Här tas ideella föreningars roll i det svenska samhället upp samt hur dessa föreningar redovisar i dagens läge. Moms: Här följer ett kapitel om moms och speciellt moms för ideella föreningar. Här sammanställs även kort varför Sverige har de regler de har angående moms för ideella föreningar samt varför Sverige inte vill gå över till EU:s momsregler. Sverige & EU: Kapitlet Sverige och EU behandlar Sveriges relation till EU samt hur EU moms för ideella föreningar ser ut. Här presenteras även Finansdepartementets utredning av EU:s momsdirektiv och dess applicering på Sverige. Genomförd undersökning: Kapitlet presenterar resultatet av den genomförda undersökningen. Inledningsvis kommer en genomgång av hur många föreningar som deltagit i undersökningen och hur dessa delas in i storlekskategorier. Både de kvantitativa och de kvalitativa resultaten presenteras ihop. Analys: Här analyseras de resultat som undersökningen har framfört. Analysen grundar sig på de frågeställningar uppsatsen ämnar besvara men belyser även övriga intressanta resultat som uppkommit genom undersökningen. Slutsats: Uppsatsen avslutas med en sammanfattning, vari det även ingår en genomgång av hinder och problem som har uppkommit under arbetet samt förslag till vidare studier. Sida 6

7 1 Inledning Här presenteras uppsatsens ämne, frågeställning och syfte. Här kommer även avgränsningar för uppsatsen och tidigare forskning i ämnet att behandlas. 1.1 Bakgrund Allmännyttiga ideella föreningar behöver idag inte redovisa och betala moms. 1 Detta har dock EU-kommissionen motsatt sig eftersom det strider mot EU:s momsdirektiv. Sverige har försökt att få till en kompromiss på detta område, vilken skulle innebära att mindre föreningar fortsatt inte ska behöva redovisa och betala moms. Denna kompromiss skulle ha inneburit ett undantag för Sverige i förhållande till övriga EU-länder, men nu har denna ansökan från Sverige också avslagits Problemdiskussion Bestämmelserna om momskrav för föreningar har nyss fastslagits och efter en lång tid av momsfria föreningar i Sverige är det många som är oroliga för hur det kommer att påverka det svenska föreningslivet. 3 4 Föreningar är en stor del av svenskars fritidsliv och finns utspridda över hela landet inom många olika verksamhetsområden. 5 Många svenskar kommer någon gång i livet i kontakt med en förening, kanske framförallt under barn- och ungdomstiden. Många oroas över att momsplikten kan komma att skapa högre priser hos föreningarna och därmed även stänga ute vissa barn och ungdomar. 6 Vår uppsats ämnar belysa de frågor som många är oroliga över i samband med denna förändring främst ur ett ekonomiskt perspektiv. Vi önskar ta reda på vad föreningarna tycker om detta och hur de tror att det kommer att påverka deras egen verksamhet. Om det existerar ett problem här ämnar uppsatsen att förklara vilket problem detta gäller. Om det inte föreligger ett problem för föreningarna är även detta viktigt att belysa och föra in i debatten som råder idag. 1.3 Syfte Vi ämnar att i denna uppsats undersöka hur ideella idrottsföreningar kommer påverkas av de nya bestämmelserna från EU om att även ideella föreningar ska betala och redovisa moms. 1 Skatteverket, Ideella föreningar 2 EU-upplysningen Sveriges Riksdag, Moein, Björkman, Statistiska centralbyrån, 2003, ss Björkman, 2011 Sida 7

8 1.4 Frågeställning Hur kommer de nya reglerna att påverka Sveriges föreningars redovisning och ekonomi? Kommer föreningarna behöva göra några förändringar för att kunna hantera den nya redovisningen? Kommer föreningar påverkas olika beroende på deras storlek? Hur ser framtiden ut för föreningarna och deras finansiering? 1.5 Avgränsningar Vi kommer att rikta in vår undersökning på idrottsföreningar, eftersom det ofta är de som figurerar som orosmomentet i debatter kring momskravets negativa påverkan Inom idrotten har vi sedan riktat in oss på tio olika idrottsområden, som kommer att presenteras utförligare längre fram. Dessa idrottsområden har valts ut med intentionen att få ett så nyanserat urval som möjligt, både vad gäller idrotternas storlek och popularitet och de faktiska fysiska företaganden som respektive idrott innebär. Föreningarna är olika stora sett till medlemsantal och ligger utspridda över hela Sverige, både i större och mindre städer. Vi har valt detta tillvägagångssätt för att, om möjligt, kunna se på skillnader i svar mellan olika idrotter samt om det skiljer i svar beroende av föreningens storlek. Då undersökningen ska genomföras och arbetet vara klart inom en tioveckorsperiod gör detta att möjligheten till en djupare och större studie inte är möjlig. 1.6 Tidigare forskning Eftersom detta är ett relativt nytt ämne finns det inte mycket forskning om det. Då EU hittills inte har verkställt någon av de förmaningar som delats ut till medlemsländer angående föreningars momsredovisning, har en undersökning inte kunnat genomföras ännu över hur en sådan implementering av EU:s direktiv har påverkat ett land. Vi finner det därför ytterst intressant att undersöka detta ämne närmare med anledning av den positiva effekt idrott visat sig ha på såväl ungdomar som vuxna, samt för samhället i stort. 10 Dock har en undersökning gjorts för cirka ett år sedan vid Linköpings universitet vid namn Momslagens eventuella anpassning efter momsdirektivet av Linnéa Johansson och Marina Johansson. Den här uppsatsen ämnar komplettera den nämnda uppsatsen genom att vara mer kvantitativ samt genom att momskravet är mer påtagligt för föreningarna i och med att Sveriges inledande förslag till kompromiss har nekats. 7 Moein, Björkman, Hernadi, Riksidrottsförbundet, 2009, s. 10 Sida 8

9 2 Metod Här följer en presentation av den metod som har använts under arbetet med uppsatsen, med speciellt fokus på hur undersökningen har formgetts och genomförts. 2.1 Forskningsansatser och metod Vi har framförallt arbetat med induktiva ansatser. Eftersom induktion innebär att vi, som författare av arbetet, drar allmänna, generella slutsatser utifrån empirisk fakta 11 stämmer det bra in på vårt tillvägagångssätt i denna uppsats. Vi har samlat in empiri från enkäterna för att sedan dra generella slutsatser om föreningarnas framtida situation. Dock bör det poängteras att vår undersökning endast gäller vad föreningarna tror om framtiden och hur de förbereder sig inför den, ej hur det faktiskt kommer att bli. 2.2 Validitet och reliabilitet För att undersöka reliabiliteten hos ett mått på ett begrepp studeras dess följdriktighet, pålitlighet och överensstämmelse. 12 För att nå hög reliabilitet och säkerställa att informationen vi har fått från föreningarna överensstämmer med verkligheten och inga missförstånd har skett har vi genomfört en testomgång på enkätfrågorna; ett test där vi frågade tre personer hur de uppfattar och skulle besvara enkätfrågorna. Reliabiliteten i en kvantitativ, induktiv undersökning kan dock vara ett problem 13 ; det gäller att personer som har kunskap och insikt i föreningarna svarar på frågorna och att de tolkar frågorna på samma sätt som det är tänkt när de skapades. Enligt Björklund och Paulsson är validitet i vilken utsträckning man verkligen mäter det man avser att mäta. För att öka validiteten i vår studie har vi noga formulerat frågorna i vår enkätundersökning och intervjuguide så att de är tydliga och inte vinklade Undersökningsmetod Undersökningen har genomförts genom en enkätundersökning som har skickats ut till ideella idrottsföreningar. Val av respondenter har skett genom ett klusterurval i flera steg 15. Första klustret bestod av alla ideella idrottsföreningar i Sverige, vilket därmed motsvarar hela populationen. Därefter delade vi upp alla ideella idrottsföreningar i olika kluster där varje kluster bestod utav en idrottsgren. För att i slutändan få en mer rättvisande bild delade vi 11 Thurén, 2003, s Bryman, Bell, & Nilsson, 2005, s Thurén, 2003, s Björklund & Paulsson, 2003, s. 59f 15 Bryman, Bell, & Nilsson, 2005, s. 117 Sida 9

10 upp de olika idrottsgrenarna i kluster beroende på hur stora föreningarna är utifrån deras genomsnittliga medlemsantal. Vilka föreningar i de slutliga klustren som blev vårt urval skedde genom ett systematiskt urval. 16 En sådan teoretisk generalisering innebär att vi studerar ett antal utvalda enheter med intentionen att utveckla en helhetsförståelse av den totala populationen eller förståelse för den kontext som de utvalda enheterna gör tillsammans. Det är därmed inte ett slumpat urval utan ett strategiskt urval av enheter som utifrån teoretiska och analytiska syften är mest relevanta och mest intressanta. 17 Dock bör det påpekas att de enskilda föreningarna som har erbjudits att svara på vår enkät är slumpmässigt utvalda med undantag att de behövde ha en e-postadress till allmänhetens förfogande för att kunna ta emot vår undersökning. Undersökningsenkäterna skickades ut till totalt 140 föreningar, 14 föreningar inom varje idrottsgren. Efter en vecka skickades en påminnelse ut till samtliga föreningar som inte hade svarat ännu. Av de 140 föreningarna som erbjöds att delta i undersökning svarade totalt 29 stycken föreningar Enkäterna Datainsamlingen har skett i form av en enkätundersökning. Enkäter karaktäriseras av att vara ett billigare och snabbare alternativ än exempelvis intervjuer. 18 Detta passade oss då vi hade en begränsad tid att genomföra arbetet på. Enligt Bryman & Bell är det viktigt att frågeställningen som frågorna utformas efter är intressant och aktuellt för respondenterna. 19 Vi finner att vårt ämne bör vara ytterst intressant och aktuellt för våra respondenter med tanke på den debatt som sker och hur föreningarna motsatt sig förändringen. Momskravet påverkar föreningarna, det vill säga våra respondenter, i första hand och övriga subjekt endast indirekt genom föreningarna Frågornas utformning Frågorna är dels utformade med fasta svarsalternativ och dels med öppna, djupare frågor. På så vis önskar vi att få fram både ren kvantitativ data, som kan redovisas i procent och diagram och skapa jämförelser med, men också mer kvalitativa data. En nackdel vi är medvetna om vid en enkätundersökning är att det inte finns någon möjlighet att ställa följdfrågor eller få de olika respondenterna att fördjupa sina svar. Det finns heller ingen direkt möjlighet för respondenten att få sina frågor och funderingar kring enkäten besvarade. 20 Förförståelse är både något positivt och negativt inom hermeneutiken. På ett negativt sätt kan till exempel en forskare färgas genom sin förförståelse och tolka data på ett sätt som passar in i hans/hennes förförståelse. 21 När det gäller förförståelsen i samband med detta 16 Bryman, Bell, & Nilsson, 2005, s Grønmo, 2006, s Bryman, Bell, & Nilsson, 2005, s Ibid, s Ibid, s Thurén, 2003, ss Sida 10

11 arbete finns det stor risk att både vi, som författare och upprättare av undersökningsenkäterna, och respondenterna har en förförståelse färgad av den uppmärksamhet som detta ämne har fått i media. Samtidigt är förförståelse en nödvändighet för att vi alls ska kunna förstå något. 22 För att vi ska kunna genomföra denna undersökning behöver vi därmed en förförståelse om en mängd olika saker. Dock kan denna förförståelse ändras om vi genom erfarenheter får kunskaper som motstrider den. 23 Vi har i vår undersökning försökt att skapa så öppna och icke ledande frågor som möjligt, just för att lämna möjlighet för kunskap som motstrider vår förförståelse att komma fram. Enkäten inleds med kontrollfrågor, såsom vad heter er förening?, vilken typ av förening är ni? och redovisar er förening moms idag?, för att så långt som möjligt undvika felaktigheter, exempelvis svar från icke ideella föreningar Bortfall Vid strukturerade intervjuer är det vanligt att det förekommer bortfall, det vill säga att vi inte får svar från samtliga enheter som har inbjudits att svara på undersökningen. Ett typiskt problem som leder till bortfall är att respondenter inte vill svara. Detta kan också leda till att respondenter svarar på ett oseriöst sätt eller ger medvetet felaktiga svar. 24 Dock tror vi att det sistnämnda inte kommer att påverka vår undersökning eftersom vi i sådana fall tror att föreningarna inte svarar på grund av tidsbrist och/eller ointresse snarare än tar sig tiden att förstöra. Det är trots allt till personer som innehar en ansvarsfull position i föreningarna som undersökningarna skickas ut. Ytterligare faktorer som kan leda till bortfall är att respondenten inte har förmåga att svara. 25 Vi har försökt att undvika detta genom att uppmana den som mottar undersökningen att om denne inte är ekonomen eller kassören i föreningen får den vänligen vidarebefordra undersökningen till denne. Vi har även försökt att hålla frågorna på ett relativt okomplicerat plan samt att det finns utrymme för föreningarna att svara vet ej på de flesta frågor Intervjun Vi har även genomfört en ostrukturerad intervju med Agneta Gustafson, universitetslektor vid Örebro Universitet med nyckelkompetens inom ideella organisationer. En ostrukturerad intervju innebär att intervjuaren utgår från en i förväg fastställd intervjuguide. Intervjuguiden innehåller mer allmänna frågeställningar, vars ordningsföljd och formuleringar intervjuaren kan avvika ifrån samt ställa följdfrågor till. 26 Innan intervjun genomfördes skickade vi ut en intervjuguide till respondenten. Genom att respondenten fått ta del av frågorna innan intervjun kan detta bidra till att denne kan förbereda sig mer och ge oss utförligare svar. 22 Thurén, 2003, ss Ibid, ss Grønmo, 2006, s Ibid, s. 184) 26 Bryman, Bell, & Nilsson, 2005, s. 135 Sida 11

12 Intervjun har skett genom en telefonintervju. Då parterna befinner sig på olika orter har vi valt detta sätt att intervjua. Telefonintervjuer karaktäriseras av att vara ett snabbare och mindre kostsamt alternativ, dels med anledning av minskad resväg. Vi är också medvetna om de nackdelar som finns med telefonintervjuer: att vi inte ser respondentens ansiktsuttryck och kan reagera på uttryck som osäkerhet eller undran när denne besvarar en fråga. 27 Vi planerade att intervjun skulle ta max en timme Intervjuteknik Vi planerade att under intervjun kommer en av oss sköta frågeställningarna samtidigt som den andra antecknar. Dock fick Agneta förhinder på utsatt tid och lämnade återbud med kort varsel. På grund av detta kunde endast en av oss genomföra intervjun och därmed blev denne ansvarig både för att ställa frågor och anteckna. Vi använde oss utav en datorstödd intervju, vilket innebär att vi har haft frågeschemat framför oss och antecknat svaren i samma dokument. Enligt Bryman and Bell underlättar datorstödda intervjuer informationshanteringen då dokumentet efter avslutad intervju lätt kan skickas över till andra parter eller sparas ned. 28 I bilaga I och bilaga II ligger frågorna som enkäterna innehöll samt frågorna som intervjun byggde på. 27 Bryman, Bell, & Nilsson, 2005, s Ibid, s. 141 Sida 12

13 3 Sveriges ideella idrottsföreningar Här ämnar vi ge en övergripande bild av Sveriges ideella idrottsföreningar, deras roll i det svenska samhället och hur dessa föreningar redovisar i dagens läge. 3.1 Ideella föreningar För att en förening ska få klassas som en ideell förening finns det fem nyckelkriterier som ska vara uppfyllda. Dels ska de vara formellt organiserade och privata, separerade, i förhållande till staten, vilket innebär att föreningen inte kontrolleras utav staten utan drivs av sin verksamhetsidé. Utöver det ska föreningarna vara självstyrande, icke vinstdrivande och frivilliga att delta i. 29 Det finns idag 20 till 30 miljoner medlemskap i ideella föreningar i Sverige, varje individ är med andra ord i genomsnitt medlem i 2,8 föreningar. 30 Liknande situation återfinns i resten av Skandinavien, här är två av tre medlemmar i åtminstone en förening. I USA, Holland, England och Tyskland är knappt varannan medborgare medlem i någon förening och i Frankrike och Italien är det endast var fjärde. Dock är en stor del av Skandinaviens invånare medlemmar i fackföreningar, genom att bortse från dessa skulle gapet mellan Skandinavien och övriga länder minskas. 31 Föreningslivet i Norden har en lång tradition som delvis skiljer sig mot övriga länder genom att vara mycket demokratiska organisationer med en hög anslutningsgrad. Genom att vara en så stor del av svenskarnas vardag bidrar föreningar även till vår välfärd. Föreningar har även en viktig roll som mötesplats där medborgare kan träffas och utveckla sociala relationer. Föreningarna är därmed ett ställe där människor utvecklar sin sociala kompetens och får vana att samarbeta. Under senare år har dock den demokratiska ådran i föreningarna avtagit och likaså har medlemsantalet och aktiviteten i föreningar avtagit kontinuerligt. Orsaker som har pekats på är ett ökat medieutbud, den offentliga sektorns expansion och ansvarsövertagande samt en allmän individualisering. Inom föreningarna har det skett en professionalisering där verksamheten allt oftare sköts av anställda och där medlemmarna alltmer känner sig som konsumenter. Trots att väldigt många i Sverige är medlemmar i någon sorts förening är det väldigt få som är aktiva medlemmar Idrott och föreningar i Sverige Larsson påpekar att under senare delen av 1900-talet har idrott bland ungdomar gått från att vara en spontan aktivitet till att bli alltmer institutionaliserad och organiserad. 33 Dock 29 Gustafson, Redovisning och kontroll av ideell verksamhet, 2008, s Ibid, 2008, s Statistiska centralbyrån, 2003, s Ibid, ss. 9, Larsson, 2008, s. 86 Sida 13

14 menar Larsson att under den senaste tiden har trenden även rört sig i motsatt håll, mot idrott i mer friare former. 34 Larsson delar in idrott i friare former i två kategorier; idrott utanför en förening som ändå är organiserad och leds av en vuxen person respektive idrott utanför en förening som bedrivs helt på egen hand och utövas ensam eller ihop med kompisar eller föräldrar. 35 Inom denna sorts idrott styr utövarna mer själv över den tid de ägnar åt idrotten och över innehållet. Exempel på sådan friare idrott är gym och fotbollsspelande på egen hand som är populärt inom vissa områden av Sverige. 36 Idag är en tredjedel av alla vuxna i Sverige anslutna till någon idrottsförening, varav hälften är aktiva medlemmar. 37 Bland barn mellan 10 och 18 år i Sverige är det två tredjedelar som tränar idrott i en klubb eller förening minst en dag i veckan. Dock är det skillnader i idrottandet mellan olika demografiska grupper; barn i utsatta hushåll, barn till ensamstående föräldrar, barn med utlandsfödda föräldrar och barn i arbetarhushåll har en mindre aktiv fritid och ett lägre deltagande i organiserade fritidsaktiviteter än övriga barn. Bland de barn som är aktiva i en förening av något slag är det två tredjedelar som är aktiva i idrottsföreningar. Ingen annan typ av förening har lika många deltagare som idrottsföreningarna. 38 Larsson understryker att idrott som fritidssysselsättning har en mycket viktig betydelse för ungdomar, både vad gäller flickor och pojkar: Idrott är en aktivitet som, förutom att den utövas av många, också är en högt prioriterad syssla i många ungdomars liv och därtill förknippad med högt anseende. 39 Eftersom det är så många barn och ungdomar som deltar i idrott och föreningar fungerar dessa även som uppfostrings- och utvecklingsmiljöer. Idrotten har även en hälsofrämjande funktion. Fetma har blivit ett stort hälsoproblem i samhället, både bland unga och vuxna och fysisk aktivitet är en viktig faktor i dess bekämpning. 40 Idrott i unga år innebär en positiv utveckling som håller i sig till vuxenlivet, både på ett fysiskt och psykiskt plan. Larsson förklarar: De ungdomar som har tillgång till idrotten ges andra möjligheter och chanser i livet än de som står utanför. Exempel på detta kan vara att utveckla en god kroppsuppfattning eller ett positivt förhållningssätt till idrott och motion. Den motoriska och fysiska träningen och inlärningen som idrotten erbjuder är av stor vikt för barns och ungdomars totala utveckling. I ett hälsoperspektiv är fysisk aktivitet betydelsefull för individen men också för samhället i stort. 41 Larsson menar vidare att de som är medlemmar i en idrottsförening ägnar sig åt fysisk aktivitet i mycket högre grad än de som inte är med i en idrottsförening. Bland medlemmar i 34 Larsson, 2008, s Ibid, s Ibid, s Statistiska centralbyrån, 2003, s Statistiska centralbyrån, 2009, ss Larsson, 2008, s Ibid, ss Ibid, s. 159 Sida 14

15 föreningar är det mer än tre fjärdedelar som är aktiva på en hög nivå, medan det bara är knappt en tredjedel bland de som inte är med i en förening som är aktiva på samma nivå. Idrottsföreningar utgör därför en viktig del i ungdomars liv och hälsa. 42 Utöver att vara en arena för ett hälsosammare liv utgör idrotten även många gånger ett sätt för ungdomar att koppla av och ett sätt att höja livskvaliteten. Det är också ett sätt för många att uttrycka sin personlighet och skapa en livsstil. 43 Scambler menar dock att idrott både kan ha positiva egenskaper såväl som negativa egenskaper. Han delar upp idrott i två kategorier som kan benämnas motion och sport. Motion representerar sådan idrott som är en lagom utövning av rytmisk och regelbunden träning, exempelvis promenering, joggning, dans och simning. Denna sorts idrott har ett positivt inflytande på vår hälsa, både mentalt och fysiskt, i form av allmänt lägre mortalitet, lägre risk för kranskärlssjukdomar, stroke och hypertoni, bättre kontroll av fetma, möjligtvis skydd mot vissa cancerformer, lägre nivåer av lättare depressioner och ångest, bättre skelett och skydd mot benskörhet. Människor som redan är sjuka kan även erhålla en dämpande effekt av vissa sjukdomar genom motion. Motionen kan både utföras av en ensam person eller i grupp så länge fokus ligger på självutveckling och att kunna behärska en uppgift, vilket ökar deltagarnas psykiska välbefinnande. Scambler menar att denna fokus på behärskning av en uppgift inom motionen är att föredra framför den mer egocentriska fokuseringen inom sportkategorin. Inom sport ligger fokus på konkurrens och att vara bättre än andra. Inom de flesta sporter måste den enskilde deltagaren foga sig till de rörelser, den intensitet och det tempo som tillhör den aktuella sporten och därmed inte kunna anpassa dessa till vad som passar den enskilde personen bäst. Atleter måste träna längre, mer och tidigare i livet för att kunna mäta sig med konkurrensen. Denna sorts träning påverkar ofta hälsan på ett negativt sätt, i motsatts till motionen, menar Scambler. Många idrotter hamnar dock i mittenpartiet mellan de två polerna av helt hälsobefrämjande idrott och idrott som kan orsaka fysiska och psykiska besvär, beroende på hur tävlingsinriktad sporten är och hur mycket närkontakt mellan sportutövarna som den innebär. 44 Denna problematik finns även inom den organiserade idrotten som idrottsföreningar representerar. Många idrottsföreningar har tävling och rangordning som grundpelare. På ett positivt plan, menar Larsson, får ungdomar lära sig konkurrens som något positivt, att inte ge upp utan istället kämpa, att bedömas efter sina resultat och att kroppen kan tränas för att bli bättre. Men det finns också inslag av konkurrens inom organisationen i form av att de duktiga får uppmärksamhet och de som är mindre duktiga kanske inte duger och inte heller får vara med. Vidare skiljer många idrotter mellan flickor/kvinnor och pojkar/män i form av att de tränar och tävlar uppdelade efter kön. Därmed lär sig ungdomar att det är stor skillnad att vara det ena eller andra könet, det innebär något annat att vara pojke och idrotta än att 42 Larsson, 2008, s Ibid, s Scambler, 2005, ss Sida 15

16 vara flicka och idrotta och tvärtom 45 På så vis medverkar idrotten till att skapa och bibehålla en genusdiskurs med tillhörande maktordning Styrelsens ansvar Att sitta i en styrelse är något som många någon gång prövar på under sin livstid. Det kan vara såväl i ett företag som i den förening du själv utövar ett intresse eller i din sons fotbollsklubb. Många som väljer att ta på sig ett styrelseuppdrag är idag inte insatta i vilka krav de har på sig och vilket ansvar de förväntas ta med efterföljande konsekvenser. 47 Skulle någon av styrelsens ledamöter, även vid otillräcklig kompetens, bryta mot någon av organisationens stadgar eller någon lag kan alla ledamöter eller en enstaka ledamot bli personligt ansvarig för skadan. Det ansvar ledamöterna, eller andra föreningsföreträdare, kan ställas till svars för är: skadeståndsansvar, straffrättsligt ansvar samt personligt betalningsansvar. Det första uppstår genom att någon förorsakar föreningen skada uppsåtligen eller av vårdslöshet. När ett brott begås i organisationens verksamhet är det dess företrädare som blir ansvariga och får stå till svars för händelsen, ett straffrättsligt ansvar. Slutligen kan företrädarna i organisationen bli personligt betalningsansvariga om verksamheten inte sköts på ett korrekt sätt. Detta avser främst inbetalningar av skatter och avgifter. Har organisationen själv inte tillräckligt med tillgångar för att möta skulden kan en styrelseledamot bli personligt ansvarig att betala skulden Ideella föreningars redovisning Sedan 2001 är även ideella föreningar bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1999:1087) och sedan 2006 är de ideella föreningarna vars tillgångar överstiger ett värde av en och en halv miljon kronor skyldiga att upprätta ett årsbokslut. Detta innebär att de ideella föreningarna idag följer en lag som är utformad och avsedd för att användas av vinst- och affärsdrivande företag, istället för ett regelverk som ger vägledning för dem. Istället hänvisas de ideella föreningarna till praxis och god redovisningssed. 49 Dock finns det stora skillnader mellan ideella organisationer och vinstdrivande företag vad gäller de grundläggande transaktionerna, en större del av ideella organisationers transaktioner med omvärlden är av icke-monetär typ. Ideella organisationers resurser kan bestå av både pengar, frivilligt arbete och materiella gåvor. På så vis innebär det inte alltid att det uppstår utgifter när organisationen får in resurser och på liknande sätt innebär det inte alltid att utflöden av varor och tjänster framkallar inkomster. Inkomsterna kan komma från helt andra håll än själva kärnverksamhetens produktion, exempelvis i form av gåvor och bidrag. Vad som orsakar in- och utflöden av resurser i en ideell organisation är olika beroende på vilken 45 Larsson, 2008, s Ibid, ss Petersen, IDEA - Arbetsgivarförbundet för ideella organisationer, Gustafson, Redovisning och kontroll av ideell verksamhet, 2008, s. 68 Sida 16

17 form av ideell organisation det rör sig om. 50 Av den anledningen finns det en stor variation i hur de ideella föreningarna redovisar och utformar sina finansiella rapporter. 51 I och med att antalet ideella organisationer har ökat, har också intressenternas informationsbehov ökat. Även om ideella föreningar inte har samma typ av intressenter och finansiärer som företag har och som kräver information för beslutsfattande, behövs det fortfarande information om föreningarna att fatta beslut utifrån, såväl finansiell som icke-finansiell. 52 Idag är allmännyttiga ideella föreningar inte skyldiga att redovisa moms. För att vara befriad från att redovisa moms måste den verksamhet föreningen bedriver uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodose nedanstående punkter. Vilka är att; främja vård och uppfostran, lämna bidrag för undervisning eller utbildning, bedriva hjälpverksamhet bland behövande, främja vetenskaplig forskning, främja nordiskt samarbete eller stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet. Samt främja någon av nedanstående ändamål; religiösa, välgörande, sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller andra liknande kulturella ändamål. Föreningen får heller inte, med några undantag, neka en person medlemskap De ideella organisationernas intäkter Hur den ideella sektorn är beroende av andra aktörer är något som har debatterats. För att studera sektorns beroende eller oberoende av andra aktörer har Wijkström valt att studera varifrån de får sina intäkter. Han har delat upp intäkterna i 3 grupper; offentliga källor, privata gåvor och donationer samt de intäkter som de ideella organisationerna själva genererar. Med offentliga källor menas kommunala, landstingskommunala och statliga medel. Intäkter som de själva genererar är sådant som medlemsavgifter och olika typer av försäljning av varor och tjänster exempelvis inträden till tävlingar, lottförsäljning och lektionsavgifter. Fördelningen för idrotten ser ut som följande; offentliga källor 24 %, egengenererade 62 % och gåvor 14 %. Medlemsavgifterna står för ungefär 50 % av de egengenererade intäkterna. 54 De ideella organisationerna erhåller även andra stöd och resurser än rena pengar. Dels från kommunerna, men även från medlemmar och andra möjliga. Sådant som inte anses användbart av någon kan ses som fullt användbart av andra. Det vita schabraket med en oönskad fläck kan vara fullt användbart för ridskolan men inte den privata tävlingsryttaren. Ett annat indirekt stöd är kommunernas utlåning av olika lokaler och anläggningar. Kommunerna äger och driver idag en del olika idrottsanläggningar i Sverige, även om majoriteten numera ägs av respektive förening. Även skattelättnader är ett indirekt stöd till de ideella organisationerna. Till idrottsföreningar har gjorts en beräkning på att de 50 Gustafson, Normer och praxis - tre ideella föreningar och deras redovisning, 2006, ss Gustafson, Redovisning och kontroll av ideell verksamhet, 2008, s Ibid, s. 66ff 53 Dimitrievski, 2010, s Wijkström & Lundström, 2002, s. 167ff Sida 17

18 tillsammans får ett indirekt stöd uppskattat till ett värde av 3,3 miljarder kronor per år, exklusive skattelättnader Wijkström & Lundström, 2002, s. 176f Sida 18

19 4 Moms Här redogörs för hur moms är beskaffat och speciellt moms för ideella föreningar. Här sammanställs även kort varför Sverige har de regler vi har angående moms för ideella föreningar samt varför Sverige inte vill gå över till EU:s momsregler. Moms, även kallat mervärdesskatt, är något som betalas när företag och konsumenter köper varor och tjänster. Det finns olika momssatser; 25 %, 12 % samt 6 % av priset på varan eller tjänsten. Vilken procent som används beror på vilken typ av vara eller tjänst som är aktuell. 56 För de allra flesta varor och tjänster gäller 25 % i moms % gäller för de flesta livsmedel, rumsuthyrning för hotell, campingverksamhet och försäljning av konstverk % gäller för böcker, tidningar och liknande, persontransporter inom Sverige, vissa entréavgifter, viss museiverksamhet, viss biblioteksverksamhet, försäljning av vissa rättigheter och viss idrottsverksamhet. 59 Det finns även flera varor och tjänster idag som är helt momsfria, bland annat sjukvård, utbildning, lotteri, hyra av fastigheter och försäkringstjänster. 60 Företag är skyldiga att betala moms om samtliga av följande kriterier är uppfyllda: Du omsätter (säljer eller tar ut) varor eller tjänster Omsättningen av varorna eller tjänsterna är momspliktig Omsättningen görs i en yrkesmässig verksamhet Omsättningen görs i Sverige 61 Till yrkesmässig verksamhet räknas sådana som definieras som näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen. 62 Näringsverksamhet är en förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Dessa verksamheter kännetecknas därmed av självständighet, varaktighet och vinstsyfte. 63 Om omsättningen överstiger kr anses det även vara en yrkesmässig verksamhet. För den som ska ta ut moms av sina kunder är momsen ingen kostnad eftersom organisationen som regel har rätt att göra avdrag för den moms som den betalar för sina inköp Skatteverket, Vad är moms? 57 Skatteverket, 25 procents moms 58 Skatteverket, 12 procents moms 59 Skatteverket, 6 procents moms 60 Skatteverket, Vad är moms? 61 Ibid 62 Ibid 63 Hamberg & Grufberg, 2009, s Skatteverket, Vad är moms? Sida 19

20 4.1 Moms för föreningar i Sverige Det är bara ideella föreningar som bedriver yrkesmässig verksamhet som kan vara skatteskyldiga till moms och ha avdragsrätt för ingående moms. Allmännyttiga ideella föreningar som inte är skyldiga att betala inkomstskatt är inte heller skyldiga att deklarera och betala moms. De får inte heller ta ut moms på de varor och tjänster de säljer. 65 Momsfriheten för idrott omfattar: Entréavgift för tillträde till idrottsevenemang Avgift för att utöva idrottslig verksamhet Tjänster som har omedelbart samband med det momsfria idrottsutövandet, till exempel tillgång till redskap samt uthyrning av baddräkter, handdukar, skridskor och racketar 66 För att idrott ska vara momsfri krävs att det är staten, en kommun eller en allmännyttig ideell förening som tar ut avgiften. Någon definition av vad som avses med idrottsevenemang eller idrottslig verksamhet finns inte. Verksamheter som är anslutna till Sveriges Riksidrottsförbund anses vara idrott samt även styrketräning, jazzdans, aerobics, workout och olika kampsporter även om de inte är anslutna till Riksidrottsförbundet. Verksamheter som har annat syfte än motion eller tävling är dock momspliktiga. Exempel på sådana verksamheter är babysim, vattenlek för barn, äventyrsbad, ponnyridning på nöjesfält, biljard på restaurang och go-cartåkning på tivoli. Försäljning av utrustning är alltid momspliktig Sveriges syn på moms för ideella föreningar Momsfriheten för ideella föreningar blev lagstadgade 1:a juli Syftet med att ideella föreningar inte ska behöva betala moms var att det fanns skattefrihet vad gäller inkomstskatt för ideell verksamhet och därmed ville regeringen skapa likhet mellan de två skatteformerna. I propositionen som ledde fram till lagändringen framhölls att det även skulle lätta på den administrativa bördan för den som ideellt handhar föreningens ekonomi. 68 Om föreningar ska börja betala och redovisa moms finns en oro för att detta ska innebära ökade kostnader och ökade administrationsbehov, vilket i sin tur innebär att finansieringen av föreningar försvåras och ideellt arbetande kassörer får större ansvar och arbetsbörda. Gunnar Sandberg (S) uttrycker sin oro för vilka påverkningar detta kan få: 65 Skatteverket, Ideella föreningar 66 Skatteverket, 2010, s Ibid, ss Hamberg & Grufberg, 2009, s Engström, Sandberg, 2011 Sida 20

21 Om EU-kommissionen får sin vilja igenom kommer det att bli dyrare för våra barn och ungdomar att idrotta, vilket leder till ökade samhällsklyftor. Samtidigt blir det svårare att rekrytera ideella krafter till föreningarnas styrelser. 71 Sveriges regering kommer fortsättningsvis att jobba för att få tillåtelse att ha kvar momsfriheten för ideella föreningar. 72 Finansminister Anders Borg menar att det är regeringens intention, om de nya momsreglerna införs, att dessa inte ska drabba den ideella sektorn, dock nämns inte närmare hur regeringen tänker se till att något sådant inte kommer hända. 73 Dock har, vad vi kan se, inget medlemsland ännu blivit tvungna att verkställa EU:s förmaning om krav på momsredovisning gällande föreningar. Det är likväl inte endast Sverige som är under luppen av EU, även Finland, Danmark och Österrike har ombetts att lämna information om de undantag som respektive land har för ideella organisationer och liknande Ibid 72 EU-upplysningen Sveriges Riksdag, Borg, EUROPA, 2008 Sida 21

22 5 Sverige & EU Här behandlas Sveriges relation till EU samt hur EU moms för ideella föreningar ser ut. Även Finansdepartementets utredning av EU:s momsdirektiv och dess applicering på Sverige presenteras. 5.1 Relationen Sverige - EU Frågan om Sveriges medlemskap och dess påverkan på Sverige har varit under debatt ända sedan ett medlemskap blev aktuellt. I samtliga nordiska länder har populationen varit splittrad i två nästintill lika stora delar, en för EU-medlemskap och en emot EU-medlemskap. I Sverige vägde dock den delen som var för EU-medlemskap över 1992 då 52,3 % av befolkningen röstade för medlemskap. Då ett eventuellt medlemskap i EMU blev aktuellt senare hade Sverige högst del av befolkningen som var emot av alla EU:s medlemsländer. Hansen menar att vi i Norden har ett mycket reserverat förhållningssätt till den europeiska frågan. 75 Trägårdh menar att vi i Sverige, vid en första anblick, borde vara väldigt positiva till ett EUoch EMU-medlemskap på grund av de förmåner ett sådant medlemskap skulle innebära för våra stora exportorienterade företag och de möjligheter som inte finns på en nationell nivå. Många i Sverige pekade också på det här i sin propaganda för ett EU-medlemskap. 76 Det sågs även som ett problem om Sverige skulle stå utanför EU-gemenskapen, ett litet land som Sverige skulle inte klara av att bibehålla den ekonomiska kontrollen. Det ansågs då bättre att istället vara med i gemenskapen och därmed kunna påverka den inifrån än att riskera att stå utanför. Naturligtvis fanns det uppfattningar om raka motsatsen, bland annat att EU:s främsta ekonomiska mål skulle komma att bli inflationsbekämpning och inte att främja sysselsättningen. 77 Trägårdh menar även att Sverige ser på sig själva som en perfekt nation; med den modernaste befolkningen, den mest demokratiska nationen och den nationen med mest jämställdhet. Trägårdh uttrycker det på följande vis: this self-aggrandising and messianic discourse revolved around a number of central themes that together formed a powerful national myth. Thus Sweden connoted Democracy, Prosperity, Modernity and Neutrality; Sweden was peculiarly democratic, its economic prowess was extraordinary, the success of its neutrality policy was a testimony to special diplomatic skills, its internationalism was 75 Hansen, 2002, s Trägårdh, 2002, ss Gidehag & Öhman, 2001, ss Sida 22

23 informed by a superior moral sensibility, all expressed as a holy mission to spread the Good Message of Swedish Social Democracy to the World. 78 Denna syn på Sverige som en perfekt nation innebar även en syn på resten av Europa som inte lika välutvecklade nationer. 79 Det allra största orosmomentet är om Sverige förlorar sitt självbestämmande genom att vara med i EU. Detta menar Gidehag och Öhman är befogat eftersom ett internationellt samarbete och medlemskap i en union förutsätter avsägande av självbestämmelse till en viss mån. Frågan är därmed inte om Sverige får ge upp sitt självbestämmande, utan snarare på vilka områden och i hur stor grad. 80 Sveriges EU-medlemskap har inneburit att landet och dess lagstiftning har varit tvungna att rätta sig efter EU:s fördrag, förordningar och direktiv i ett antal frågor. Det är framförallt genom sådana krav på ändring av Sveriges lagstiftning som Sveriges självständighet har avtagit. Däremot får Sverige vara med och bestämma i vilken riktning EU ska röra sig och genom medlemskapet åstadkomma sådant som annars inte skulle ha varit möjligt. Vad som sedan ska värderas högst, självständighet eller påverkansmöjlighet, är svårt att säga. Gidehag och Öhman menar att det beror på vilket område som studeras. 81 Något att ha i åtanke är att Sveriges medlemskap i EU även har haft många positiva effekter på vårt land, som exempel nämner Gidehag och Öhman att det har säkrat en tillgång till den inre marknaden. Genom denna tillgång har även priser pressats och konkurrensen förbättrats inom vissa branscher. 82 Gidehag och Öhman påpekar också att Sveriges traditionella utformning av den politiska styrningen innebär en ramlagstiftning med inflytande från självständiga myndigheter, verk och intressegrupper. Det innebär att lagstiftaren fastställer regler genom ramlagsstiftning, medan de berörda myndigheterna har fyllt ramarna med detaljerat innehåll och kontrollerat att de efterlevs. Det är denna modell som ligger till grund för Sveriges framåtsträvande miljöpolitik. Det är dock stor skillnad på Sveriges lagstiftningsmodell och den som existerar i övriga Europa. Därmed är EU:s direktiv mer detaljerade och strängare än vad Sverige är van vid. Det förekommer inte heller så mycket inflytande från andra håll utöver lagstiftaren. Om detta implementeras i Sverige till fullo skulle det innebära att de olika myndigheterna blir mindre självständiga och regeringen skulle få mer makt under förutsättningen att regeringen fortfarande kan påverka innehållet i lagarna som stiftas. Dock poängterar Gidehag & Öhman att Sverige inte har implementerat EU:s direktiv exakt utan har snarare anpassat den rådande lagstiftningen i Sverige till att stämma mer överens med direktiven från EU. På så vis finns en del av den svenska modellen fortfarande kvar Trägårdh, 2002, ss Ibid, ss Gidehag & Öhman, 2001, s Ibid, s Ibid, s Ibid, ss Sida 23

24 5.2 EU:s moms för ideella föreningar I EU:s momsdirektiv är begreppet beskattningsbar person centralt. En beskattningsbar person är en juridisk eller fysisk person som bedriver ekonomisk verksamhet. Detta begrepp ska användas och tolkas på samma sätt inom hela EU, dock har detta begrepp ingen motsvarighet i den svenska mervärdesskattelagen ännu. Däremot har vi begreppen yrkesmässig verksamhet, som nämnts ovan tillsattes en utredning om just skillnaderna i Sveriges mervärdesskattelag och EU:s lag om detsamma. Utredningen kom fram till att det var lämpligt att begreppet beskattningsbar person infördes i Sveriges lag med följande definition: den som driver ekonomisk verksamhet, oberoende av syfte, resultat, plats eller form för verksamheten. 84 Med ekonomisk verksamhet menas varje verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken, utnyttjande av materiella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav. Detta begrepp är mycket bredare än det svenska begreppet yrkesmässig verksamhet och kommer därför inte att innebära någon förändring för de som redan bedriver yrkesmässig verksamhet. Vidare konstaterade utredningen att staten, de affärsdrivande verken samt kommunerna inte betraktas som beskattningsbara personer eftersom deras verksamheter snarare är ett led i myndighetsutövningar än ekonomisk verksamhet. Dock ledde inte denna utredning till att begreppet beskattningsbar person infördes i de svenska lagarna. 85 EU-kommissionen har i sina utredningar om Sveriges mervärdesskatt kommit fram till att begreppet yrkesmässig verksamhet är alldeles för snäv för att stå i paritet med EU:s begrepp beskattningsbar person samt att ideella föreningar i Sverige inte tillhör yrkesmässiga verksamheter och därmed inte behöver betala moms strider mot mervärdesskattedirektivet inom EU. 86 I Sverige är det vissa organisationer som står utanför mervärdesskattesystemet och därmed inte behöver betala moms, däribland ideella idrottsföreningar. I EU:s momsdirektiv är det i stället vissa transaktioner som är undantag vad gäller momskrav. Det avgörande är då transaktionens natur, inte att vissa beskattningsbara personer står utanför systemet. 87 I utredningen från Finansdepartementet 2009 menar utredarna att de svenska lagarna borde anpassas till det europeiska momsdirektivet. De föreslår att begreppet beskattningsbar person ska införas och ersätta de nuvarande begreppen näringsidkare och företagare samt att begreppet ekonomisk verksamhet ska ersätta det nuvarande begreppet yrkesmässig verksamhet. I utredningen konstateras att de svenska momsundantagen för ideella föreningar medverkar till en konkurrenssnedvridning i förhållande till privata företag. Om Sverige skulle implementera EU:s regler kring momsundantag för transaktioner av vissa varor och tjänster, som gäller oberoende typ av verksamhet, skulle en sådan snedvridning 84 Hamberg & Grufberg, 2009, s Ibid, ss Ibid, s Ibid, ss Sida 24

25 undvikas. Genom att föreningar idag betraktas som slutkonsumenter tilldelas de nackdelen med att inte kunna dra av ingående moms på inköp till verksamheten. Det förekommer, menar utredningen, att föreningar har bolagiserat verksamheten eller delar av den för att just komma åt avdragsrätten. Det främsta argumentet som utredningen lägger fram är dock att svenska lagar i dagsläget markant inte stämmer överens med de europeiska, vilket de borde göra. Dels så att företag inte kan åberopa den ena eller andra lagen beroende på vilket resultat eller vilken skatt som önskas. Dock innebär inte detta att utredningen anser att alla ideella föreningar bör betala moms på alla transaktioner. 88 Istället kan Sverige, genom att identifiera vissa transaktioner och verksamheter som är i linje med EU:s direktiv, fortfarande ha kvar mycket momsfritt. Exempel på tjänster som tillhandahålls av den ideella sektorn och som undantas från momskrav av EU är tjänster avseende själavård, hjälparbete, socialt trygghetsarbete, deltagande i exempelvis teater-, cirkus-, dans-, musik- och filmarrangemang och idrottstjänster. 89 Utredningen anser att om deras förslag om anpassning till EG-rätten genomförs kommer den ekonomiska situationen i de föreningar som omfattas av EU:s undantag inte förändras mot nuvarande. Vad gäller de föreningar som inte innefattas av EU:s undantag kommer att bli momsskyldiga. Dock, påpekar utredningen, kan majoriteten av dessa antas ha en omsättning under kr per år, vilket gör att de kommer att omfattas av skattebefrielse för småföretag, som även det ingår i utredningens förslag. 90 Utredningens samlade bedömning är att den ideella sektorn i stor utsträckning även i framtiden kommer kunna tillhandahålla tjänster inom ramen för regler om skattefrihet eller skattebefrielse Moms för idrottsföreningar I EU:s momsdirektiv finns följande undantag från momskrav: Vissa tillhandahållanden av tjänster med nära anknytning till idrottslig eller fysisk träning vilka görs av organ utan vinstsyfte till personer som ägnar sig åt idrott eller fysisk träning. 92 Detta innebär att ett undantag för moms skulle gälla på exempelvis tillträde till olika anläggningar för utövande av idrott och avgifter för deltagande i tävlingar. Uttrycket med nära anknytning innebär att tjänsten ska ha ett nära samband med den idrottsliga verksamheten, exempelvis uthyrning av idrottsutrustning. Detta undantag medför däremot, till skillnad mot den nuvarande svenska lagen, att inträde till sportevenemang blir skattepliktigt, här kan dock en reducerad skattesats införas. Undantaget för momskrav gäller inte heller omsättning av varor, såsom försäljning av souvenirer, och inte exempelvis serveringsverksamhet som kan förekomma i anslutning till idrottsaktiviteten eftersom dessa 88 Hamberg & Grufberg, 2009, ss , Ibid, s Ibid, ss Ibid, s Ibid, s. 111 Sida 25

26 inte omfattas av den idrottsliga tjänsten. Dock är penninginsamlingsevenemang undantagna från moms om det anordnas uteslutande till förmån för organisationen själv och under förutsättning att ingen konkurrenssnedvridning kan uppstå Hamberg & Grufberg, 2009, ss Ibid, ss. 114, 121 Sida 26

27 6 Genomförd undersökning Här presenteras resultatet av den genomförda undersökningen. Inledningsvis kommer en genomgång av hur många föreningar som har deltagit i undersökningen och hur dessa delas in i storlekskategorier. Både de kvantitativa och de kvalitativa resultaten presenteras ihop. 6.1 Presentation av föreningarna Totalt svarade 29 stycken föreningar inom följande idrottsgrenar: fotboll, friidrott, fäktning, hockey, innebandy, konståkning, orientering, ridning, simning samt squash. Vi har delat in föreningarna i tre kategorier efter storlek; små, medelstora respektive stora föreningar. Kategorierna har vi satt enligt följande: Små föreningar Medelstora föreningar Stora föreningar < 150 stycken medlemmar stycken medlemmar < 500 stycken medlemmar Indelningen har inte gjorts enligt någon standard, utan är anpassad för att passa i denna undersökning. Genom denna indelning efter storlek har föreningarna som svarat på enkäten fördelat sig enligt följande: Heltal Procent Antal små 12 43% Antal medelstora 13 46% Antal stora 3 11% Total 28 Den som är uppmärksam kan se att alla 29 föreningar som har svarat på enkäten inte är representerade här, vilket beror på att en förening valde att inte besvara denna fråga och är därmed borttagen ur alla resultat som innehåller jämförelser efter storlek på föreningarna. Mer information om vilka föreningar som har svarat på undersökningen finns i bilaga III. 6.2 Svarsresultat Vetskap om momsförändringen Av de 29 föreningarna som svarade på vår enkät var det endast en som svarade att de inte visste om att EU har beslutat att Sveriges föreningar måste börja redovisa moms, samtliga övriga respondenter redovisade att de har vetskap om denna förändring. Följande diagram beskriver fördelningen, heltalen beskriver antalet respondenter som svarade respektive svar: Sida 27

28 1 3% 28 97% Vet om momskravet Vet ej om momskravet Figur 1 - Vet ni om att EU har beslutat att alla föreningar i Sverige snart måste redovisa moms? Anställd respektive ideellt arbetande kassör/ekonomiansvarig Av de 29 föreningarna som svarade på vår enkät var det endast två som har en anställd kassör eller ekonomiansvarig. Samtliga av de övriga föreningarna har kassörer eller ekonomiansvariga som är ideellt arbetande. Av de två föreningarna som har en anställd kassör eller ekonomiansvarig är den ena föreningen kategoriserad som en liten förening, en ridklubb, och den andra är kategoriserad som medelstor förening, en fotbollsförening. Följande diagram visar fördelningen, heltalen respresenterar det antal av respondenterna som svarade respektive svar: 2 7% 27 93% Ideellt arbetande Anställd Figur 2 - Är er ekonomiansvarige/kassör ideellt arbetande eller anställd i er förening? Förändring av det ekonomiska och administrativa arbetet Vad gäller frågan om föreningen kommer att behöva göra någon förändring inom det ekonomiska och administrativa arbetet i och med nya krav på momsredovisning har svaren fördelat sig på följande vis: Sida 28

29 7 24% 4 14% 18 62% Kommer behöva förändra Kommer ej behöva förändra Vet ej Figur 3 - Kommer er förening behöva göra någon förändring inom det ekonomiska och administrativa arbetet i och med det nya kravet på momsredovisning? Heltalen representerar det antal föreningar som svarade respektive svar. När resultaten från denna frågeställning delas upp efter storlek på föreningarna ser det ut som följande: 80% 70% 69% 67% 60% 50% 50% 40% 30% 33% 33% 20% 17% 15% 15% 10% 0% Små Medelstora Stora Kommer behöva förändra Kommer ej att behöva förändra Vet ej Figur 4 - Kommer er förening behöva göra någon förändring inom det ekonomiska och administrativa arbetet i och med det nya kravet på momsredovisning? Sida 29

30 Diagrammet motsvarar följande antal respondenter som svarade respektive svar: Små Medelstora Stora Kommer behöva förändra Kommer ej att behöva förändra Vet ej 2 2 Total Umeå Fäktklubb svarar på frågan om momskraven kommer att innebära att förändringar behöver göras i föreningen på följande sätt: men om medlemsavgiften blir momspliktig så måste vi väl redovisa den. Vi har i stort sett inga andra inkomster än LOK-stöd samt aktivitetsstöd ifrån Kommunen. FIF Gnistan svarar lite annorlunda: Moms med blandad verksamhet medför jätte-jättemycket merarbete i en förening. Momsen har många specifika regler som det är svårt för allmänheten att förstå Kompetens i föreningarna En fråga vi ställde i vår enkät var hur föreningarna uppfattade dagens kompetens i föreningen och om den är tillräcklig för att bemöta de nya momskraven. Vad föreningarna har svarat på denna fråga är ganska varierat. Som tidigare nämnts är många föreningar oroliga över hur momskraven kan komma att påverka just administrationen och deras framtida ekonomiska situation. Utifrån föreningarnas svar visar det på att många föreningar kan hantera momsredovisningen redan idag. För sju föreningar kommer det inte att behöva ske någon förändring för att hantera moms. Några föreningar har kompetensen men inte tiden, och resterande besitter varken kompetens eller tid. Några av de föreningar som i dagsläget inte har tiden att hantera momskraven planerar att de kommer behöva utöka sin ideella arbetskraft eller köpa in fler timmar från respektive redovisningskonsult. För att hantera kompetensen planerar några av föreningarna att skicka den ansvarige på utbildning, andra utgår från att de får köpa in tjänsten från redovisningsbyråer. På vilket sätt IBF Falun Ungdom tror sig komma att hantera bristen av kompetens beskrivs av deras svar: Troligen lägga ut det löpande ekonomiarbetet på extern redovisningskonsult vilket medför merkostnader. Oavsett om vi utökar befintlig personals arbetstid och utbildar denne så blir det merkostnad. Sida 30

31 Många föreningar markerar att det kommer bli en större utmaning för föreningen att få en medlem att ta på sig uppdraget som kassör i styrelsen. Några nämner även att de andra uppdragen kommer bli svårare med tanke på det ansvar en ledamot har i och med ett uppdrag i en styrelse. Detta är något som IBF Falun Ungdom nämner på frågan om hur förändringen kan påverka föreningen i ett bredare perspektiv: Svårare att få ideella krafter att ta styrelseuppdrag. I synnerhet svårt att hitta en kassör som jobbar ideellt det är svårt att hitta redan idag. Utan styrelse är det svårt att hålla igång en förening Påverkan på priser och avgifter På frågan om momskravet kommer att påverka föreningens priser eller avgifter svarade föreningarna på följande vis, heltalen representerar det antal föreningar som svarade respektive svar: Höjas 13 45% 2 7% 14 48% Inte påverka priserna/avgifterna Vet ej Figur 5 - Kommer kravet på momsredovisning påverka era priser/avgifter? Det fanns även ett fjärde svarsalternativ till denna fråga, att priserna eller avgifterna kommer att sänkas, men ingen av föreningarna valde detta svar och det är därför inte heller med i diagrammet. När resultaten från denna frågeställning delas upp efter storlek på föreningarna ser det ut som följande: Sida 31

32 120% 100% 100% 80% 60% 58% 46% 46% 40% 33% 20% 0% 8% 8% Små Medelstora Stora Höjas Inte påverka priserna/avgifterna Vet ej Figur 6 - Kommer kravet på momsredovisning påverka era priser/avgifter? Diagrammet motsvarar följande antal föreningar som svarade respektive svar: Små Medelstora Stora Höjas Inte påverka priserna/avgifterna 1 1 Vet ej 7 6 Total Majoriteten av de tillfrågade föreningarna som tror att priserna kommer att höjas har en beräkning på en höjning på minst den aktuella momssatsen och eventuellt lite mer för övriga omkostnader. Huruvida en prisökning kan komma att påverka medlemsantalet i föreningarna är olika, vissa tror att det inte alls kommer att påverka medlemsantalet, vissa tror att de endast kommer att tappa några stycken medan andra tror att det kan vara avgörande för medlemsantalet. På denna fråga svarar Uppsala Simsällskap att: Självklart så kommer så stor prisökning att påverka medlemmarnas förmåga att utöva sin sport. Grums Ridklubb har samma uppfattning och svarar: Ja, det är redan dyrt att rida. Många tycker redan att gränsen är nådd. Sida 32

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58)

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) KKV1007, v1.1, 2010-03-04 YTTRANDE 2010-03-25 Dnr 729/2009 1 (5) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) Fi2009/1548 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor

Läs mer

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening 2014 FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING INNEHÅLL 1 BESKATTNING AV ALLMÄNNYTTIGA SAMFUND... 3 2 MERVÄRDESSKATT OCH MOMSREGISTRERING...

Läs mer

Momslagens eventuella anpassning efter momsdirektivet

Momslagens eventuella anpassning efter momsdirektivet Linköpings Universitet Institutionen för Ekonomisk och Industriell Utveckling C-uppsats, 15hp Vårtermin 2010 ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-G 10/00590 SE Momslagens eventuella anpassning efter momsdirektivet

Läs mer

Definition av ideell förening

Definition av ideell förening 1 Att bilda förening Definition av ideell förening Alla ord som är i fet och kursiv stil hittar du vår Det finns ingen specifik lag som bestämmer hur en ideell förening ska ordlista. Ordlistan finns i

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Ungdomsstyrelsens kommentarer

Ungdomsstyrelsens kommentarer Ungdomsstyrelsens kommentarer till Förordning (2011:65) om statsbidrag till barnoch ungdomsorganisationer Förordningen utfärdades av Utbildningsdepartementet den 20 januari år 2011. Regeringen har skrivit

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Juridik för vattenråd

Juridik för vattenråd Juridik för vattenråd Vattenråd lokal samverkan med olika förutsättningar Vattenråden i Västerhavets vattendistrikt har bildats genom olika initiativ, vilket till viss del påverkar hur de är organiserade.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 augusti 2012 KLAGANDE Föreningen Gnarpsviljan c/o AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning 1 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. METOD... 3 3. RESULTAT... 3 3.1 TRÄNINGSTID... 4 3.2 MOTIV TILL TRÄNING... 6 3.3 VAL AV TRÄNINGSPASS...

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Inför en omsättningsgräns för moms

Inför en omsättningsgräns för moms Finansminister Magdalena Andersson Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-06-05 Inför en omsättningsgräns för moms Sammanfattning Skattskyldighet till moms inträder idag från första kronan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200); SFS 2014:940 Utkom från trycket den 8 juli 2014 utfärdad den 26 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om

Läs mer

Gymnastikförbundet Syd. Från Leif Stille, tel 042-297760, 0705-297760. fax 042-297760, e-mail leif.stille@spray.se

Gymnastikförbundet Syd. Från Leif Stille, tel 042-297760, 0705-297760. fax 042-297760, e-mail leif.stille@spray.se P M Datum 2012-09-20 Till Gymnastikförbundet Syd Från Leif Stille, tel 042-297760, 0705-297760 fax 042-297760, e-mail leif.stille@spray.se Momskonsekvenser vid en bolagisering av föreningens ekonomiska

Läs mer

Skatteverket. Hästföretagarforum. 27 februari 2014

Skatteverket. Hästföretagarforum. 27 februari 2014 Skatteverket Hästföretagarforum 27 februari 2014 Allmänna förutsättningar och utgångspunkter Stort antal små företag i Sverige Ganska komplicerade skatteregler för de små företagen förenklingsmöjligheter

Läs mer

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun VI BILDAR EN FÖRENING Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun SAMMANSTÄLLNING I KORTHET ÖVER VAD SOM SKALL GÖRAS NÄR EN FÖRENING BILDAS - Inbjud de som är intresserade - Besluta om att bilda

Läs mer

Dagordning)för)Astronomisk)Ungdoms)årsmöte)2013803803) )

Dagordning)för)Astronomisk)Ungdoms)årsmöte)2013803803) ) Dagordning)för)Astronomisk)Ungdoms)årsmöte)2013803803) ) 1. #Mötet#öppnas.# 2. Upprop#av#närvarande.# 3. Fråga#om#årsmötets#stadgeenliga#utlysande.# 4. Val#av#mötesfunktionärer.# 4.1. #Val#av#mötesordförande.#

Läs mer

O M. Grundnivå. Vad är moms?

O M. Grundnivå. Vad är moms? 1/11 Vad är moms? Mervärdesskatt kallas i dagligt tal för moms. På engelska heter det VAT (Value Added Tax). Alla företag som är skattskyldiga för moms ska ha ett momsreg.nr/vat-nr. M O M S 2/11 Vem är

Läs mer

öreningar Ekonomiska föreningar av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15

öreningar Ekonomiska föreningar av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 F öreningar av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 I dagligt tal beskriver vi ofta föreningar som en enhetlig grupp men juridiskt så skiljer man mellan ekonomiska och ideella föreningar. Hur dessa föreningar

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen? 2014-02-18 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Momsplikt för ideella föreningar

Momsplikt för ideella föreningar Företagsekonomiska institutionen FEKH69 Examensarbete i Redovisning på kandidatnivå VT14 Momsplikt för ideella föreningar En studie om hur nya krav på redovisning kan komma att påverka ideella föreningar.

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av momshantering Trelleborgs kommun

Revisionsrapport Granskning av momshantering Trelleborgs kommun Revisionsrapport Granskning av momshantering Trelleborgs kommun Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Mats Andersson, Risk Manager Henrik Friang, Risk Manager September 2011 Innehållsförteckning

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning

All rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning All rådgivning på ett ställe Spelregler för hästföretagare Beskattning Spelregler för hästföretagare Beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 1-2011 Skatter

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 1-2011 Skatter L e k t i o n st i p s f r å n S w e d b a n k o c h S pa r b a n k e r n a LYCK SLANTEN Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 1-2011 Skatter

Läs mer

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete RS 2013-04-08--09 Bilaga A till RS-prot nr 16/11-13 Strategi fö r Riksidröttsfö rbundets internatiönella arbete 2013-2017 Inledning Idrotten är

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

HÄSTFÖRETAG vad krävs?

HÄSTFÖRETAG vad krävs? HÄSTFÖRETAG vad krävs? HÄSTFÖRETAGARFORUM 27 FEBRUARI 2014 NÄRINGSVERKSAMHET kan det vara när Det inte är uppfödningsverksamhet Ointresserad av hästar- hatar hästar Rider inte själv Ensamstående utan släkt

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Information från Skatteverket

Information från Skatteverket Information från Skatteverket Informationsträffar och besök Nyföretagarträffar och andra informationsträffar. Företagsbesök Nyföretagarinformationer Starta företag - Riktar sig till personer som funderar

Läs mer

Remissyttrande över Betänkande av mervärdesskatteutredningen (Mervärdesskatt i ett EGrättsligt perspektiv, SOU 2002:74).

Remissyttrande över Betänkande av mervärdesskatteutredningen (Mervärdesskatt i ett EGrättsligt perspektiv, SOU 2002:74). 2003-06-02 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över Betänkande av mervärdesskatteutredningen (Mervärdesskatt i ett EGrättsligt perspektiv, SOU 2002:74). Inledning

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande En sammanställning av resultat från,,,,, Kronobergs län,, och. Sammanfattning procent av männen som tränar på gym uppgav

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING 1. Namn och ändamål Föreningens namn är Pölsebo Småstugeförening. Föreningen har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen i deras egenskap av egnahemsägare

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

Hällefors kommun. Granskning av mervärdesskatt. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 30 maj 2007 Antal sidor: 6

Hällefors kommun. Granskning av mervärdesskatt. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 30 maj 2007 Antal sidor: 6 Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 30 maj 2007 Antal sidor: 6 Innehåll 1. Inledning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 1 4. Metod 2 5. Resultat av granskningen 2 5.1 Allmänna iakttagelser 2 5.1.1 Kontering av moms

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Bolag eller inte bolag? det är frågan

Bolag eller inte bolag? det är frågan Anläggningskonferens 2014-11-05 Bolag eller inte bolag? det är frågan Annika Nordqvist, 08-563 072 44 annika.nordqvist@se.gt.com Tomas Rosenqvist, 018-65 81 21 tomas.rosenqvist@se.gt.com Föreningen inskränkt

Läs mer

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1 BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar K - Projekten Bokföringslagen Förenklat årsbokslut enligt BFNAR 2010:01

Läs mer

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motionens innehåll -att styrelsen ges i uppdrag att utreda och redovisa om vår förening skulle ha vinning av att ombildas från dagens ekonomiska

Läs mer

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE POLICY DOKUMENT KÄVLINGE DOKUMENTETS INNEHÅLL Förhållningssätt och agerande i föreningen gentemot Tobak, Alkohol, Narkotika, Jämställdhet och Sexuella Trakasserier. I huvudsak inriktning barn och ungdomar

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Askersunds kommun. Granskning mervärdesskatt. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6

Askersunds kommun. Granskning mervärdesskatt. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6 Granskning mervärdesskatt Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6 Innehåll 1. Inledning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 1 4. Metod 2 5. Resultat av granskningen 2 5.1 Allmänna iakttagelser

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

SCB i Almedalen 2012. Statistikens betydelse för samhället

SCB i Almedalen 2012. Statistikens betydelse för samhället SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället SCB:s uppgifter Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Samordna överlämnandet av statistiska uppgifter till internationella organisationer

Läs mer

Skall vi kämpa ända in i kaklet? Möjliga effekter av mervärdesskatt för ideella idrottsföreningar i Sverige.

Skall vi kämpa ända in i kaklet? Möjliga effekter av mervärdesskatt för ideella idrottsföreningar i Sverige. Skall vi kämpa ända in i kaklet? Möjliga effekter av mervärdesskatt för ideella idrottsföreningar i Sverige. Pemaj, Toni Thesslund, Sandra Handelshögskolan i Göteborg Magisteruppsats Företagsekonomi Beskattningsrätt

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter

Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådets seminarium den 30 31 oktober 2008 Professor Peter Melz Juridisk generalrapportör Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter Avsikten

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Momsdag för kommuner

Momsdag för kommuner 2014-09-12 14/87 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Samtliga nämnder/styrelser BAKGRUND Mervärdesskattereglerna är svåra både att tolka och tillämpa. Vad gäller

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag.

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag. 1(7) 2011-10-25 Ert Dnr Fi2011/2588/S3 SO Dnr 177/11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm registrator@finance.ministy.se Yttrande från SO över: Månadsuppgift snabbt och enkelt (SOU 2011:40) Arbetslöshetskassornas

Läs mer

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

Broskolans röda tråd i Hemkunskap Broskolans röda tråd i Hemkunskap Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Februari 2014 Torbjörn Bengtsson, Martin Andersson. Habo kommun Granskning avseende momshanteringen

Februari 2014 Torbjörn Bengtsson, Martin Andersson. Habo kommun Granskning avseende momshanteringen Februari 2014 Torbjörn Bengtsson, Martin Andersson Habo kommun Granskning avseende momshanteringen Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 3 3. Momshantering 5 1. Sammanfattning I detta kapitel återfinns

Läs mer

Medlemskap i ideella föreningar

Medlemskap i ideella föreningar Medlemskap i ideella föreningar en mångtydig relation i förändring Gymnastikförbundet, november 2011 Johan Hvenmark (ekon. dr.) Ersta Sköndal högskola Riksidrottsförbundet Tre delar Medlemskap som proxy

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

10 Offentligt ägda företag

10 Offentligt ägda företag Offentlig ekonomi 2009 10 I detta kapitel beskrivs de offentligt ägda företagen. Kapitlet inleds med en genomgång av företagens resultat- och balansräkningar samt några utvalda nyckeltal. Därefter beskrivs

Läs mer

Stadgar Umeå Cheerleadingförening

Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Föreningens namn, m.m. 2 Syfte 3 Beslutande organ 4 Verksamhets- och räkenskapsår 5 Firmateckning 6 Stadgeändring

Läs mer

Aktuella risker och utmaningar varuhandel

Aktuella risker och utmaningar varuhandel Aktuella risker och utmaningar varuhandel På vad ska moms redovisas? Huvudregel Omsättning inom landet av skattepliktiga varor och tjänster av en beskattningsbar person Definitioner materiella ting, bland

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening 1 Definition Med Hattmakare avses i dessa stadgar tillverkare av herrhattar, med användande av traditionsbundna arbetsmetoder och arbetsredskap.

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021

Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021 Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021 Av Regelrevideringsgruppen bestående av Veronica Bache, Dag Brück, Håkan Ericson, Martina Ericsson, Hasse Sundqvist,

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

5. Strategi 2020, verksamhetsinriktning och ekonomiska riktlinjer ( 10.1)

5. Strategi 2020, verksamhetsinriktning och ekonomiska riktlinjer ( 10.1) 5. 2020, verksamhetsinriktning och ekonomiska riktlinjer ( 10.1) Vision Bättre idrott för fler Tillsammans skapar vi bästa möjliga förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att idrotta och

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Bilda förening. så funkar det

Bilda förening. så funkar det Bilda förening så funkar det Vad är en förening? En förening kan startas av ett antal personer som har samma intresse och vill göra något tillsammans. En förening är demokratisk. Det betyder att du som

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Att bilda en förening

Att bilda en förening Att bilda en förening Här hittar du information om hur man startar en förening och om vilka uppgifter styrelsen och styrelsens ledamöter har. Förberedelser För att kunna bilda en förening måste det finnas

Läs mer

Analysmetod och bedömning

Analysmetod och bedömning Analysmetod och bedömning 1 Innehåll Vilka organisationer finns med i Givarguiden?... 3 Varifrån inhämtas informationen i Givarguiden?... 3 Hur granskar Givarguiden organisationerna?... 4 Demokrati...

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen? 2013-09-17 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Spelregler för. hästföretagare - beskattning

Spelregler för. hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler frågor från hästföretagare

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

Lätt och roligt att bilda en förening

Lätt och roligt att bilda en förening Lätt och roligt att bilda en förening Instruktioner till dig som vill starta en förening Vid frågor kontakta på 0155-24 89 01, eller e-post 2 Uppstart av en förening Bjud in de som är intresserade Besluta

Läs mer