Den enskildes egna mål, intressen och önskemål

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den enskildes egna mål, intressen och önskemål"

Transkript

1 Den enskildes egna mål, intressen och önskemål En länsöversikt av de individuella planerna enligt LSS åren Rapport 2006:2

2 Pappersutgåvan av rapporten kan beställas på telefon Skriftlig beställning skickas till Länsstyrelsen, Gävle. Rapporten går också att hämta från Länsstyrelsens hemsida, Bilden på framsidan är Irlands bidrag till Europeiska handikappårets barntävling 2003, arrangerad av the European Commission. Teckningen är målad av Meadhbh O'Sullivan, Cork, Irland.

3 Den enskildes egna mål, intressen och önskemål En länsöversikt av de individuella planerna enligt LSS åren Kristina Söderborg Länsstyrelsen Gävleborg April 2006

4

5 Innehåll Förord 7 Sammanfattning 8 Inledning 11 Metod 14 Urval 16 Resultat Statistik avseende år Individer med insats enligt LSS Individer med individuell plan enligt LSS Barn och unga med individuell plan enligt LSS Statistik avseende år Individer med insats enligt LSS Individer med individuell plan enligt LSS Barn och unga med individuell plan enligt LSS Individuell plan fördelat på personkretsarna Övriga upplysningar från enkäten Statistik avseende år Individer med insats enligt LSS Individer med individuell plan enligt LSS Barn och unga med individuell plan enligt LSS Individuell plan fördelat på personkretsarna Övriga upplysningar från kommunenkäten, del Jämförande statistik avseende åren Handläggarnas inställning Fjorton påståenden att ta ställning till Övriga frågor Brukarenkäten Inledande frågor som besvarades av samtliga Kännedom om individuell plan enligt LSS, fråga Individuell plan eller inte, fråga Första informationen om individuell plan, fråga Initiativ till ytterligare information, fråga Tackat nej till individuell plan, fråga 5 50

6 6.2 Frågor som besvarades av dem som hade IP Hur länge barnet har haft en individuell plan, fråga Hur fungerar den individuella planen just nu, fråga Barnets behov i centrum, fråga Regelbundna uppföljningar, fråga Mer gehör för barnets behov, fråga Individuell plan underlättar kontakter, fråga Förbättrad samordning med individuell plan, fråga Skäl till att begära individuell plan, fråga Frågor som besvarades av dem som inte hade IP Haft individuell plan tidigare, fråga 14 och Önskan om individuell plan, fråga Begäran om individuell plan, fråga Upplevt stöd från LSS-handläggaren, fråga Avslutande frågor som besvarades av samtliga Vårdnadshavaren som samordnare, fråga Delat samordningsansvar, fråga Byte av LSS-handläggare, fråga Samordningsfunktionen i dagsläget, fråga Vilka LSS-insatser, fråga LSS-handläggarens bemötande, fråga Ytterligare kommentarer, fråga Granskning av dokumentet individuell plan Granskningsmall och bedömningskriterier De granskade dokumenten Granskningens genomförande Resultat av granskningen Lagbundna kriterier Övriga kriterier Övriga kommentarer 79 Slutsatser och fortsatt arbete 81 Litteraturlista 86

7 Förord Länsstyrelsen har de senaste åren genom regleringsbrev från regeringen haft i uppdrag att aktivt verka för att individuella planer används i större utsträckning än hittills. Denna rapport innehåller resultaten från både 2004 och Länsstyrelsen har genom en enkätundersökning till kommunerna kartlagt omfattningen av användningen av individuell plan. Vidare har enkäten avsett att belysa handläggarnas arbetssituation och möjligheter att arbeta på det sätt som lagstiftaren avsett. En enkätundersökning riktad till barnfamiljer med funktionshindrade barn eller unga som omfattas av LSS-lagstiftningen har också genomförts, med syfte att kartlägga de funktionshindrades perspektiv på individuell plan. Slutligen har individuella planer från länets samtliga tio kommuner begärts in och granskats. I föreliggande rapport har Länsstyrelsen sammanställt och kommenterat svaren från enkäterna i länets kommuner och även sammanfattat resultaten av granskningen. För rapportens innehåll och utformning svarar socialkonsulenterna Kristina Söderborg och Margareta Svensson. Gävle i april 2006 Christina Markstedt Socialdirektör 7

8

9 Sammanfattning Denna lägesrapport är resultatet av en omfattande kartläggning och granskning av samtliga individuella planer enligt LSS i Gävleborgs län. Länsstyrelsen har valt att belysa arbetet med individuella planer ur flera perspektiv. Socialstyrelsen, LSS-handläggarna och de enskilda har alla på olika sätt kommit till uttryck i rapporten. Länsstyrelsen har med dessa perspektiv som utgångspunkt, gjort en analys av situationen i länet. Inledningen innehåller en kort redogörelse för hur Socialstyrelsen åren ledde ett intensifierat arbete med syfte att öka andelen funktionshindrade som fick en individuell plan. Socialstyrelsen kom i sitt arbete fram till att den individuella planen är ett välfungerande verktyg om det används på rätt sätt. Socialstyrelsen klargjorde också att den individuella planen består av två delar dels arbetsprocessen och dels det färdiga dokumentet. Trots Socialstyrelsens ansträngningar har dock andelen personer med funktionshinder som har en individuell plan bara ökat marginellt. Länsstyrelsens målsättning var att rapporten skall tjäna som hjälp och stöd för samtliga grupper som kommer i kontakt med individuella planer enligt LSS. Ett syfte i arbetet med rapporten var att samla in statistik om förekomsten av individuella planer i länet. Ett annat syfte var att få en uppfattning om LSS-handläggarnas inställning till arbetet med individuella planer. Ytterligare ett syfte var att göra de enskildas röster hörda. Det sista syftet var att länsstyrelsen skulle få en bild av hur kvaliteten på dokumenten var. Statistik för över antalet individuella planer redovisas, uppdelat i olika gruppindelningar kommun, personkrets, ålder och kön. Antal individuella planer i varje kommun ställs också mot folkmängd och antal personer med LSS-insats. I samband med enkäterna om antal individuella planer 2004 och 2005 fick handläggarna redogöra för hur informationen gavs till de funktionshindrade. De flesta kommunerna gav både muntlig och skriftlig information och det skedde huvudsakligen på LSS-handläggarens initiativ. Vilka som deltar i mötena om individuell plan är någonting som bestäms av den enskilde. En tredjedel av handläggarna ansåg att den enskilde hade valt bort någon person som borde ha varit med. Detta kan inträffa eftersom det är den enskilde som väljer vilka som skall 8

10 delta i arbetet med den individuella planen. En fjärdedel av handläggarna uppgav att det hände att inbjudna personer inte kom till mötena. Detta kan leda till att den individuella planen blir uddlös som arbetsmetod, eftersom någon eller några inte deltar, trots att de behövs. Hösten 2005 fick handläggarna en enkät, vars syfte var att kartlägga deras inställning och yttre förutsättningar för arbetet med individuella planer. En del tyckte att arbetsmetoden med individuella planer var tidskrävande, men lika många tyckte inte det. De flesta upplevde inte något starkare stöd från närmaste chefen. En majoritet ansåg att politikerna i deras respektive nämnd inte är insatta i hur arbetet med individuella planer går till. Dessa båda sistnämnda förhållanden försvårar för handläggarna att kunna använda tillräcklig tid till att arbeta med individuella planer. De flesta ansåg emellertid att individuell plan är en bra arbetsmetod. Brukarenkäten skickades ut till samtliga 377 vårdnadshavare till barn med funktionshinder födda 1987 eller senare i länet 43,2% svarade, vilket får anses vara ett bra resultat. Denna grupp valdes utifrån regleringsbrevets anvisningar om att särskilt fokus skulle ges till familjer med funktionshindrade barn. Det framkom i enkätsvaren att en dryg tredjedel av dem som svarade inte hade hört talas om individuell plan. Av de respondenter som i dagsläget hade individuell plan uppgav 93,3% att de ansåg att den fungerade OK, bra eller utmärkt. Tre fjärdedelar uppgav att de upplevde att barnets behov var i centrum i planen. Mer än hälften ansåg att de hade fått mer gehör för sitt barns behov. Knappt hälften tyckte att den individuella planen hade underlättat kontakterna mellan olika instanser. Bland de personer som i dagsläget inte hade individuell plan, men ändå visste vad det var, svarade två tredjedelar att de skulle vilja ha en individuell plan för sitt barn. Tre fjärdedelar visste vart de skulle vända sig för att få en plan. Några frågor besvarades av samtliga respondenter. Där framkom att tre fjärdedelar kände sig ensamma i sin roll som samordnare för sitt barns insatser och hjälpbehov. Om man däremot valde att studera bara den grupp som hade individuell plan var det endast en fjärdedel som uppgav sig ha en liknande känsla. Sista delen av rapporten avhandlar resultaten från granskningen av samtliga individuella planer, som inhämtats från kommunerna. Länsstyrelsen utarbetade en granskningsmall med bedömningskriterier utifrån lagtexten i 10 och 14 LSS och förarbetena till dessa samt i någon mån kvalitetskravet i 6 LSS. Kriterierna indelas i två grupper lagbundna och övriga. Länsstyrelsen gör bedömningen att de flesta 9

11 individuella planerna har brister, som behöver åtgärdas. Den mest förekommande bristen var att planen inte följdes upp minst en gång om året. En annan vanlig brist var att planen hade en starkt verksamhetsinriktad prägel, dvs planen utgick ifrån hur den enskilde hade det med olika insatser, snarare än att utgå ifrån individens perspektiv och vad denne vill med sitt liv. En bidragande orsak till detta torde vara att många kommuner använder en färdig mall, som följer de tio punkterna i 9 LSS. Detta inbjuder till att handläggaren försöker att inordna den enskildes behov under dessa punkter. Några kommuner har tillfört en elfte punkt som handlar om fritids- och hobbyaktiviteter, vilket får anses positivt. Endast en fjärdedel av de individuella planerna innehöll uttryckliga långsiktiga (mer än ett år framåt) mål för de olika insatserna. En överblick av samtliga individuella planer visade att kvaliteten var mycket skiftande. Några individuella planer höll en god kvalitet, där den enskilde fick komma till uttryck och fick ett bemötande av sina önskemål. I de bästa planerna låg fokus hela tiden på den enskildes egna mål, intressen och önskemål. Ibland hade den enskildes egna ord tagits med i planen. Länsstyrelsen gör bedömningen att bland de viktigaste åtgärderna framöver är att kommunerna tillser att kvaliteten höjs på befintliga individuella planer, så att de är i samklang med gällande lagstiftning. Kommunerna behöver också utveckla ett fungerande kvalitetsarbete gällande de individuella planerna. Länsstyrelsen anser att den nyutkomna skriften från Socialstyrelsen Dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:5) kommer att vara ett mycket användbart hjälpmedel i arbetet med att förbättra kvaliteten på länets individuella planer. 10

12 Inledning 1989 års handikapputredning ledde fram till ett lagförslag om införande av rätten till individuell plan i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Rätten till individuell plan villkorades av att den enskilde hade någon insats enligt LSS. Syftet med införandet av denna möjlighet var att stärka den enskildes inflytande över de insatser som skulle beslutas och verkställas enligt LSS. Den enskilde skulle dels få överblick över när olika insatser skulle komma i fråga och dels få ökad möjlighet till självbestämmande. Meningen var också att planen skulle utformas så att den gav möjligheter till uppföljning och förändringar och att den skulle omprövas fortlöpande (Prop. 1992/93:159, s. 97). Socialstyrelsens statistik för år 2000 visade att fortfarande sex år efter lagens införande var det endast en liten andel av de funktionshindrade med LSS-insatser som också hade en individuell plan. I november 2000 var det drygt 5% av de individer som hade LSS-insats som också hade en individuell plan (Socialstyrelsen, 2003). Med anledning av enkätsvaren avseende år 2000 genomförde Socialstyrelsen under åren ett särskilt projekt i syfte att förstärka och intensifiera sina rådgivnings- och informationsinsatser angående individuella planer enligt LSS (Socialstyrelsen, 2002). Projektet utkom med två delrapporter och en slutrapport. En av slutsatserna var att individuell plan är ett välfungerande verktyg om det används på rätt sätt. Avgörande för lyckandegraden konstaterades vara de inblandades inställning till arbetsprocessen respekt för brukarens mål avgör träffsäkerheten (Socialstyrelsen, 2002). En annan viktig slutsats var att individuell plan består av två komponenter, dels arbetsprocessen med att utarbeta planen och dels dokumentationen, dvs den färdiga planen. Arbetsprocessen kräver ett nytt förhållningssätt från handläggarens sida, där denne bland annat får en delvis ny roll samordnarens. Socialstyrelsens rapport visade också på vinster på verksamhetsnivå. Förbättrad samordning av insatser, bättre underlag för planering för framtida behov och effektivare samarbete med andra inblandade var några av de fördelar som lyftes fram i rapporten (Socialstyrelsen, 2002). 11

13 Trots dessa goda förutsättningar visade Socialstyrelsen genom en ny enkätundersökning 2003 att andelen individer med funktionshinder med individuell plan endast ökat från 5,2% till 6,5%. Av samtliga barn och unga med funktionshinder var det knappt 6% som hade individuell plan (Socialstyrelsen, 2003). Socialstyrelsen visade också genom sina studier att de allra flesta individuella planerna fanns inom personkrets 1 (87%). Endast 3% av det totala antalet planer avser personkrets 2 och 10% avser personkrets 3 (Socialstyrelsen, 2003). Personkrets 1 omfattar personer med utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd. Personkrets 2 omfattar personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder. Personkrets 3 omfattar personer med andra och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder. Som ett resultat av Socialstyrelsens rapporter har länsstyrelserna genom regleringsbrev avseende 2004, 2005 och 2006 ett särskilt uppdrag att verka för att arbetsmetoden individuell plan genomförs i högre utsträckning än som hittills varit fallet. Länsstyrelserna har ett särskilt uppdrag att ha fokus på barnfamiljer med funktionshindrade barn i det här arbetet. I Gävleborgs län gjordes en enkätundersökning i november 2004 i syfte att kartlägga hur många som hade individuell plan jämfört med Socialstyrelsens kommunvisa statistik för år Utfallet redovisas nedan under rubriken Resultat. Under 2004 hölls läns- respektive landskapsträffar vid fem tillfällen för länets samtliga kommuners LSS-handläggare och landstingets LSS-handläggare för insatsen råd och stöd. Vid dessa träffar deltog såväl länsstyrelsen som försäkringskassan. Uppslutningen var också mycket god länets samtliga tio kommuner har haft åtminstone en deltagare vardera närvarande vid träffarna. År 2005 har fortsatta läns- respektive landskapsträffar anordnats vid fem tillfällen. Under oktober och november 2005 skickades två enkäter ut, dels till samtliga LSS-handläggare i länet (kommunenkäten) och dels till länets samtliga vårdnadshavare till minderåriga med funktionshinder som hade minst en LSS-insats (brukarenkäten). Brukarenkäten avsåg att särskilt belysa barnfamiljers situation vad gäller individuell plan. Avsikten var också att ta reda på hur vårdnadshavarna uppfattade livssituationen för sig själva och sitt funktionshindrade barn. 12

14 I november 2005 begärdes samtliga individuella planer in för granskning från länets tio kommuner. Syftet med kommunenkätens första del var att få in faktauppgifter rörande antalet personer med individuella planer jämfört med antalet personer berättigade till individuella planer. Vidare avsåg länsstyrelsen att belysa metoder och rutiner kring informationen om individuell plan till de funktionshindrade. Syftet med kommunenkätens andra del var att få en bild av hur handläggarna uppfattade sin arbetssituation i samband med individuella planer. Tanken var att därigenom kunna belysa arbetsprocessen kring individuella planer, dvs den ena delen av metoden individuell plan, och hitta eventuella försvårande omständigheter på kommunnivå. Syftet med brukarenkäten, som var riktad till vårdnadshavare till minderåriga, funktionshindrade i länet, var att kartlägga deras kunskapsnivå och upplevelser rörande individuella planer. Syftet med att begära in samtliga individuella planer var att kartlägga hur den andra delen av arbetet med de individuella planerna fungerade (dokumentationen), och göra en samlad bedömning av kvalitet. De bakomliggande frågeställningar som länsstyrelsen önskade svar på var Har andelen personer med funktionshinder, som har individuella planer ökat mellan åren 2003 och 2005? Hur ser utvecklingen av arbetet med individuella planer ut i länets kommuner? Har metoderna för information till de funktionshindrade utvecklats till rutiner? Hur fungerar arbetsprocessen i samband med individuella planer har handläggarna stöd från politiker och chefspersoner i sin organisation? Hur stor är andelen minderåriga som har individuell plan jämfört med samtliga individer med individuell plan? Är barnfamiljer med individuell plan mer nöjda med sitt barns livssituation än barnfamiljer utan individuell plan? Uppfyller dokumentationen avseende individuella planer de bedömningskriterier som lagtexten anger? 13

15 Metod Enkäterna avseende 2004 och 2005 skiljer sig åt en del, varför deras respektive innehåll först redovisas var för sig. Därefter görs några jämförelser över tiden. I enkäten till LSS-handläggarna avseende 2004 samlade länsstyrelsen in uppgifter från länets samtliga kommuner. Kommunerna lämnade därvid bland annat upplysningar om antal barn och unga (födda 1985 och senare) respektive vuxna (födda före 1985) som hade individuell plan enligt 10 LSS den 1 november 2004; vilka andra typer av planer som upprättades för den enskilde; hur information om individuella planer gavs, var planerna förvarades, hur ofta de följdes upp m.m; samt huruvida handläggarna var intresserade av utbildning om individuell plan eller ej, och man ombads också att komma med förslag till innehåll i eventuell utbildning. I kommunenkäten till LSS-handläggarna avseende 2005 samlade länsstyrelsen in uppgifter från länets samtliga kommuner. Enkäten var uppdelad i två delar. I den första delen lämnade kommunerna bland annat upplysningar om antal barn och unga (födda 1987 och senare) respektive vuxna (födda före 1987) som hade individuell plan enligt 10 LSS den 1 november 2005; antal barn och unga (födda 1987 och senare) respektive vuxna (födda före 1987) som hade någon typ av insats enligt LSS den 1 november 2005; antal avslutade individuella planer under perioden ; hur information om individuell plan ges, och en del följdfrågor kring informationslämnandet och kontakten med de funktionshindrade; hur uppföljning och utvärdering sker; samt hur kommunen planerar att agera för att öka antalet individuella planer framöver. Anledningen till att länsstyrelsen för enkäten 2005 valde att avgränsa minderåriga till individer födda 1987 och senare, var att bättre avpassa indelningen efter faktisk myndighetsålder, vilket gör att urvalet sys- 14

16 tematiskt skiljer sig mellan enkäterna 2004 och Antalet levande födda barn i länet år 1986 var st. Av dessa är statistiskt sett 0,6% funktionshindrade, dvs ungefär 19 personer (Socialstyrelsens statistik på internet). Av dessa bör statistiskt sett 1-2 personer (6,4%) ha en individuell plan. Det bör därmed röra sig om några få individer, vilket gör att jämförelser likväl kan göras mellan de två åren. Den andra delen av kommunenkäten innehöll följande delar: ställningstagande till om ett antal påståenden om handläggarnas syn på sin yrkesroll stämde eller inte, i en skala med fem skalsteg från instämmer helt till instämmer inte alls ; hur länsstyrelsen skulle kunna stödja handläggarna i deras arbete med individuella planer; samt ge upplysning om handläggarnas yrkeserfarenhet, utbildning och antal år i nuvarande anställning. I brukarenkäten bad vi vårdnadshavarna att bland annat svara på om de kände till individuell plan över huvud taget; om deras barn i dagsläget hade individuell plan enligt 10 LSS eller inte; hur de fått information om individuell plan; hur de tyckte att individuell plan fungerade, om de hade sådan; om de skulle vilja ha en individuell plan, om de inte hade sådan i dagsläget; hur de såg på samordningsrollen för sitt barns insatser; samt om hur de ser på LSS-handläggarens bemötande generellt. Granskningen av individuella planer genomfördes enligt en i förväg uppgjord förenklad granskningsmall med ett urval av de bedömningskriterier som hör samman med individuella planer. Mer om metoder för granskningen i resultatdelens kapitel 7 nedan. 15

17 Urval Enkäterna till kommunerna var personligt adresserade till samtliga anställda LSS-handläggare i varje kommun. De handläggare i länet som arbetar med råd och stöd enligt LSS inom landstinget fick också enkäten, samt en länsansvarig handläggare på Försäkringskassan Gävleborg. Brukarenkäten sändes till länets samtliga vårdnadshavare till funktionshindrade barn födda 1987 eller senare, som hade minst en LSSinsats (ca 380 st). Berörda handläggare i kommuner och landsting ansvarade för att rapportera till länsstyrelsen hur många enkäter de behövde till varje kommun. Länsstyrelsen skickade anvisat antal förslutna kuvert innehållande enkät och svarskuvert till länsstyrelsen till respektive handläggare för distribution till vårdnadshavarna. På så vis skyddades de enskildas identitet. Enkäterna märktes dock med en kommunkod, så att varje enkätsvar kunde hänföras till en specifik kommun. Granskning skedde av samtliga vid mättidpunkten i november 2005 aktuella individuella planer i länets samtliga tio kommuner Bollnäs, Gävle, Hofors, Hudiksvall, Ljusdal, Nordanstig, Ockelbo, Ovanåker, Sandviken och Söderhamn. 16

18 Resultat Resultatdelen är indelad i sju kapitel. Kapitel 1-3 innehåller redovisning av inkomna resultat samt vissa uppgifter tagna ur tillgänglig statistik i Socialstyrelsens respektive Statistiska Centralbyråns statistikbanker på internet. Resterande kapitel innehåller jämförande statistik (kap. 4), handläggarnas inställning (kap. 5), brukarenkäten (kap. 6) och granskning av dokumentet individuell plan (kap. 7). 1. Statistik avseende år Individer med insats enligt LSS Antalet individer med insats enligt LSS innefattar alla insatser utom råd och stöd, och bygger på uppgifter vid utgången av tredje kvartalet 2003, dvs den 1 oktober. Uppgifter om folkmängd avser den 31 december Genom att göra en beräkning av antalet individer med LSS-insatser per invånare, får man ett mått på om olika kommuner har olika stor andel personer med LSS-insatser. Tabell 1 Antal individer med insats enligt LSS år 2003, kommunvis. Kommun Folkmängd Antal individer med LSS-insats Antal individer med LSS-insats- / invånare Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Länet Riket

19 Som framgår av Tabell 1 är antalet individer med insats enligt LSS per invånare högst i Söderhamn och lägst i Hofors och Ljusdal. Söderhamn ligger bland de högsta i landet med 90 individer med LSSinsats per invånare endast 18 av landets 290 kommuner har 90 eller fler individer med LSS-insats per invånare. Nivåerna skiljer sig mycket åt i landet från kommunerna med det lägsta antalet funktionshindrade med LSS-insatser i Ydre (10), Habo (23) och Lomma (26), till kommunerna med det högsta antalet funktionshindrade med LSS-insatser i Bräcke (126), Vännäs (121) och Boden (110). Länet som helhet ligger strax över medelvärdet för riket, men den statistikuppgiften blir lite missvisande, eftersom Stockholms län ligger extremt lågt med 45 individer med LSS-insats per invånare. Medianen ligger på 62 individer med LSS-insats per invånare. Näraliggande Dalarnas län har 59 individer med LSS-insats per invånare, medan Uppsala län har Individer med individuell plan enligt LSS Antalet individer med individuell plan enligt LSS bygger på uppgifter per den 1 april Uppgifter om folkmängd avser den 31 december Därför måste dessa siffror tolkas med viss försiktighet. Tabell 2 innehåller en del osäkra uppgifter. Sandviken redovisade till Socialstyrelsen att antalet individuella planer för 2003 var 57, vilket var en felaktig uppgift. Felet bestod i att man hade inrapporterat även individuella planer som var äldre än ett år. Antalet har i december 2005 framräknats till att ha varit 40 st år Därmed har det totala antalet individuella planer i länet också blivit felaktigt, och har justerats i Tabell 2. Ockelbo redovisade inga uppgifter till Socialstyrelsen för 2003, men även här har korrekta uppgifter tagits fram i efterhand av kommunen. Kolumnen längst till höger i Tabell 2 är framräknad som förhållandet mellan antalet individer med LSS-insats i kommunen och antalet individer med LSS-insats med individuell plan. En hög procentuell andel individer med individuell plan kan åstadkommas på två sätt dels genom att det finns många individuella planer men dels också genom att antalet funktionshindrade med LSS-insats i kommunen är lågt, som är fallet med exempelvis Hofors och Ljusdal (se Tabell 1, s. 17). Därigenom kan procentsatsen bli en aning missvisande. Anledningen till att kolumnen ändock tas med i denna rapport är att Socialstyrelsen använder detta sätt att mäta. 18

20 Tabell 2 Antal individer med individuell plan (IP) enligt LSS år 2003, kommunvis per 1 april Kommun Folkmängd Antal individer med IP Antal ind. med IP/ invånare Andel funktionshindrade med IP (%) Bollnäs ,1 1,8 Gävle ,9 5,3 Hofors ,8 13,0 Hudiksvall ,1 2,2 Ljusdal ,6 5,6 Nordanstig ,0 5,7 Ockelbo ,0 8,8 Ovanåker Sandviken ,9 16,7 Söderhamn ,2 2,5 Länet ,5 6,0 Riket ,5 6,1 Tabell 2 ovan visar andelen personer med funktionshinder och LSSinsats, som har individuell plan enligt LSS (kolumnen längst till höger). Sandviken ligger högst med 16,7% och lägst ligger Ovanåker, som inte hade någon individuell plan 2003, enligt tillgänglig statistik. I Diagram 1 nedan görs en jämförelse mellan antal individer med LSS-insatser och antal individer med individuella planer per invånare i respektive kommun. Diagrammet skall läsas så att en hög gul stapel innebär en hög andel funktionshindrade med LSS-insats per invånare. En hög röd stapel innebär följaktligen en hög andel funktionshindrade med individuell plan räknat per invånare. Ju större skillnaden är mellan staplarnas respektive höjd, desto färre personer med LSS-insats har också en individuell plan. En analys av Diagram 1 nedan visar att Sandviken och Hofors har en hög andel personer med funktionshinder som har individuell plan. Ovanåker, Bollnäs, Hudiksvall och Söderhamn har lägst andel i länet. 19

21 Diagram 1 Antal individer med LSS-insats/ invånare jämfört med antal funktionshindrade med individuell plan/ invånare 2003, kommunvis Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Sandviken Riket Antal LSS/ inv. Antal IP/ inv Barn och unga med individuell plan enligt LSS Andelen barn och unga respektive vuxna funktionshindrade med individuell plan i länet jämfört med hela riket visas nedan i Diagram 2. Riket som helhet har en låg procentandel personer med funktionshinder som hade individuell plan, både avseende barn och unga respektive vuxna, enligt Socialstyrelsens bedömning. Diagram 2 Andel barn och unga respektive vuxna funktionshindrade med individuell plan per 1 april procent Barn 0-22 Vuxna 23 - Länet (%) Riket (%) 20

22 2. Statistik avseende år 2004 Samtliga kommuner svarade på enkäten, men vissa handläggare inkom med gemensam redovisning för kommunen. Det innebär att 19 inkomna enkäter antas representera samtliga 29 handläggare i kommuner och landsting avseende resultaten i 2.5 nedan. 2.1 Individer med insats enligt LSS Antalet individer med insats enligt LSS innefattar alla insatser utom råd och stöd, och bygger på årlig statistik till Socialstyrelsen, vid utgången av tredje kvartalet 2004, dvs den 1 oktober. Uppgifter om folkmängd avser den 30 september Tabell 3 Antal individer med insats enligt LSS år 2004, kommunvis. Kommun Folkmängd Antal individer med LSS-insats Antal individer med LSS-insats- / invånare Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Länet Riket Antalet personer med LSS-insatser i länet ökade med 132 jämfört med år 2004 (jämför Tabell 1, s. 17), vilket innebär en procentuell ökning med drygt 8%. Samtidigt var befolkningsmängden i länet i stort sett oförändrad. Ökningen för riket som helhet vad gäller antalet personer med LSS-insatser var 2,6%. 21

23 2.2 Individer med individuell plan enligt LSS Antalet individer med individuell plan enligt LSS bygger på uppgifter som kommunerna har lämnat direkt till Länsstyrelsen Gävleborg per den 1 november Uppgifter om folkmängd avser den 30 september Tabell 4 Antal individer med individuell plan (IP) enligt LSS år 2004, kommunvis. Kommun Folkmängd Antal individer med IP Antal ind. med IP/ invånare Andel funktionshindrade med IP (%) Bollnäs ,1 4,8 Gävle * 3,6* 5,7* Hofors ,8 15,2 Hudiksvall ,1 1,8 Ljusdal ,1 8,9 Nordanstig ,1 11,5 Ockelbo ,8 36,4 Ovanåker ,8 1,6 Sandviken ,4 8,2 Söderhamn Landstinget Länet * 3,9* 6,3* * Antal individer med individuell plan i Gävle är skattat, vilket gör att totalsumman för länet också blir osäker, eftersom den bygger på delvis skattat underlag ,7 0 4,0 0 Gävle kommun har i december 2005 blivit uppmärksammad på att redovisningen av antalet individuella planer för 2004 har varit felaktig. Vad felet berodde på har kommunen inte kunnat redogöra för. Kommunen har inte förmått att lämna några uppgifter om hur många individuella planer som faktiskt fanns i november Kommunen har slutligen ej kunnat redovisa hur många individuella planer för vuxna som har avslutats under perioden 1 november oktober Länsstyrelsen har därför gjort en skattning att antalet individuella planer 2004 till 33 st, som är medelvärdet av uppgifterna för 2003 och Denna uppgift har använts i Tabell 4 och i beräkningar framöver. Mängden individuella planer i länet 2004 har ökat från 97 till 109 jämfört med år 2003, vilket betyder en ökning med drygt 12%. En osäker- 22

24 hetsfaktor är dock Gävles redovisning för Andelen funktionshindrade med individuell plan har ökat endast marginellt, från 6,0 till 6,2% (jämför Tabell 2, s. 19). I Diagram 3 nedan visas en grafisk sammanställning av Tabell 3 och Tabell 4. Diagram 3 kan jämföras med Diagram 1, s. 20, för år Ockelbo uppvisade en kraftig ökning av andelen funktionshindrade med individuell plan jämfört med år Sandviken visade en signifikant minskning av andelen funktionshindrade med individuell plan. Diagram 3 Antal individer med LSS-insats/ invånare jämfört med antal funktionshindrade med individuell plan/ invånare 2004, kommunvis Bollnäs Gävle* Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Länet* Antal LSS/ inv. Antal IP/ inv. * Antal individer med individuell plan i Gävle är skattat, vilket gör att totalsumman för länet också blir osäker, eftersom den bygger på delvis skattat underlag. 2.3 Barn och unga med individuell plan enligt LSS Från och med 2004 har statistik begärts in från kommunerna på ett sådant sätt att det är möjligt att även göra en könsfördelning av personer med individuell plan. En redovisning av fördelningen av individer med individuell plan mellan barn och unga respektive vuxna, fördelat på kön, följer nedan i Tabell 5. Någon riksomfattande statistik avseende individuell plan finns inte tillgänglig efter För att kunna dra några slutsatser av Tabell 5 kan man jämföra köns- och åldersfördelningen med funktionshindra- 23

25 des köns- och åldersfördelning för länet. I tillgänglig statistik hos Socialstyrelsen har olika åldersindelningar för barn och unga använts, beroende på om det handlat om LSS-insatser (0-22 år) eller individuell plan (0-19 år). Länsstyrelsen har valt indelningen 0-19 år i sin statistik, men eftersom det här handlar om fördelningen mellan pojkar och flickor, torde skillnaden i gruppindelning inte ha någon avgörande betydelse. Barn och unga (0-22 år) funktionshindrade med LSS-insats utgör 26,0% av det totala antalet funktionshindrade i länet. Andelen barn och unga med individuell plan i länet (av totala antalet personer med individuell plan) är 20,1%, vilket innebär att det är jämförelsevis vanligare att vuxna med funktionshinder har individuell plan än barn och vuxna. Tabell 5 Antal individer med individuell plan enligt LSS år 2004, fördelat kommunvis med uppdelning barn och unga respektive vuxna samt kön. Kommun Barn Flickor födda 1985 eller senare Barn Pojkar födda 1985 eller senare Vuxna Kvinnor födda före 1985 Vuxna Män födda före 1985 Totalt Bollnäs Gävle 2* 2* 14* 15* 33* Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Landstinget Summa 7* 16* 33* 54* 110* * Antal individer med individuell plan i Gävle är skattat, vilket gör att totalsumman för länet också blir osäker, eftersom den bygger på delvis skattat underlag. Fördelningen mellan pojkar och flickor (0-19 år) med individuell plan i länet är att 30,4% är flickor och 69,6% är pojkar, medan andelen flickor (0-22 år) med funktionshinder i landet som helhet utgör 39,0% av det totala antalet funktionshindrade och pojkarna utgör 61,0%. Även om de två grupperna inte helt överensstämmer åldersmässigt, 24

26 kan man konstatera att Gävleborgs läns flickor är underrepresenterade vad gäller insatsen individuell plan jämfört med pojkar. För vuxna är andelen funktionshindrade kvinnor med LSS-insats i riket 45,9%, medan andelen kvinnor som har individuell plan i länet är endast 30,0%. Inte heller i denna grupp avspeglas könsfördelningen på ett bra sätt, eftersom kvinnorna är starkt underrepresenterade jämfört med männen. Om man ser till det totala antalet funktionshindrade med LSS-insats i länet, har andelen barn och unga med individuell plan år 2004 ökat från 3,6% till 5,1%, jämfört med föregående år (jämför Diagram 2, s. 20). Motsvarande uppgifter för vuxna visar en marginell minskning från 6,8% till 6,7% jämfört med föregående år. 2.4 Individuell plan fördelat på personkretsarna Hur många personer med funktionshinder med individuell plan som återfinns i respektive personkrets, åldersgrupp och kön åskådliggörs i Tabell 6. Tabell 6 Antal individer med individuell plan enligt LSS för hela länet fördelat efter personkrets, kön och ålder per den 1 november Personkrets** Barn Flickor födda 1985 eller senare Barn Pojkar födda 1985 eller senare Vuxna Kvinnor födda före 1985 Vuxna Män födda före 1985 Totalt Summa 7* 16* 33* 54* 110* * Antal individer med individuell plan i Gävle är skattat, vilket gör att totalsumman för länet också blir osäker, eftersom den bygger på delvis skattat underlag. ** Se förklaring s. 12. Fördelningen av individuella planer i länet har jämförts med uppgifter för funktionshindrade i hela riket avseende personkretstillhörighet. För 2004 är andelen individer i hela riket: i personkrets 1 81,3%, i personkrets 2 3,1% och i personkrets 3 15,6%. Andelen individuella planer i personkrets 1 i länet är 81,8 %, i personkrets 2 är andelen 11,8% och personkrets 3 är andelen 6,4%. Det leder till slutsatsen att fördelning- 25

27 en av individuella planer mellan de olika personkretsarna skiljer sig signifikant från riket vad gäller personkretsarna 2 och 3, men överensstämmer med riket avseende personkrets 1. Diagram 4 nedan visar hur de olika kommunernas individuella planer fördelar sig mellan de tre personkretsarna. Underlaget är inte tillräckligt stort för att man skall kunna dra några avgörande slutsatser om fördelningen av individuella planer beroende på personkretstillhörighet i kommunerna. Diagram 4 Antal individer med individuell plan, fördelat på personkrets**, kommunvis Personkrets 3 Personkrets 2 Personkrets Bollnäs Gävle* Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn * Antal individer med individuell plan i Gävle är skattat. ** Se förklaring s Övriga upplysningar från enkäten Olika typer av planer Varje kommun och varje organisation har sin egen begreppsapparat. Enkätsvaren visar att det finns en rik flora av planer som den enskilde medverkar i, mer eller mindre medvetet. De planer som handläggarna uppgav var arbetsplan, personlig plan, bemötandeplan, utvecklingsplan, omvårdnadsplan, habiliteringsplan, individuell planering, boendeplan, korttidsplan, plan för daglig verksamhet samt samverkansplan. Att denna situation skapar begreppsförvirring både för de enskilda 26

28 funktionshindrade och för LSS-handläggarna är lätt att föreställa sig. En handläggare uttryckte att Det är inte lätt för den enskilde att förstå meningen med alla planer. Det upprättas planer i alla verksamheter de vistas i. Information till den enskilde På frågan hur information om individuell plan ges till den enskilde svarade en majoritet (62%) att de gav både muntlig och skriftlig information. En person svarade inte på frågan och resterande tio svarade att de gav enbart muntlig information. Det fanns en stor samstämmighet om vem som är ansvarig för att information om individuell plan ges till personer med LSS-insats. 96% av handläggarna uppgav att LSS-handläggaren i kommunen har ansvaret, två personer angav att habiliteringen ger information, två angav enhetschefen som informationslämnare och en person angav att arbetsledare inom LSS kunde ge information. På denna fråga kunde varje handläggare lämna mer än ett svar. Informationsutbyte mellan kommun och landsting På frågan om informationsutbyte sker mellan kommun och landsting svarade de flesta (79%) ja med olika slags förbehåll, som exempelvis att ja, till dem som deltar eller ja, om den enskilde tillåter eller önskar det. Två angav att informationsutbyte sker bara ibland, någon konstaterade att det var mer vanligt förekommande tidigare och två svarade nej, dvs informationsutbyte skedde inte. Utbildning i arbetsmetoden individuell plan Behovet av utbildning varierar i länets kommuner. Tretton personer (45%) svarade att de ville ha utbildning, tretton (45%) svarade att de inte ville ha utbildning och tre (10%) svarade inte alls. Länsstyrelsen har under det gångna året tolkat svaret så att det inte funnits något allmänt önskemål om utbildning. Övriga synpunkter Enkäten avslutades med en allmänt hållen fråga om övriga synpunkter. En handläggare ansåg att arbetet med individuella planer tar mycket av deras tid. Andra ansåg att individuell plan är ett mycket bra instrument. Det framkom också önskemål om goda exempel på metoder för att upprätta individuella planer. 27

29 3. Statistik avseende år 2005 Kommunenkäten var uppdelad i två delar, där det var möjligt att sända in Del 2 anonymt. Totalt skickades 37 enkäter ut till samtliga LSShandläggare, de två handläggarna för råd och stöd inom landstinget samt en representant från Försäkringskassan. Totalt inkom kommunvisa redovisningar avseende Del 1 från samtliga kommuner. Övriga frågor i Del 1 besvarades individuellt av 32 handläggare, vilket innebär ett bortfall på 5 st (13,5%). Del 2 av enkäten gav 33 svar, vilket innebär ett bortfall på 4 st (10,8%). Nedan följer redovisning av resultaten i Del 1. Del 2 behandlas i kapitel 5 nedan. Uppgifter om folkmängd har hämtats från Statistiska Centralbyråns statistikbank och uppgifter om antalet individer med LSS-insats har ingått i årets enkät. 3.1 Individer med insats enligt LSS Antalet individer med insats enligt LSS innefattar alla insatser utom råd och stöd och avser den 1 november Uppgifter om folkmängd avser den 30 september Tabell 7 Antal individer med insats enligt LSS år 2005, kommunvis. Kommun Folkmängd Antal individer med LSS-insats Antal individer med LSS-insats- / invånare Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Länet Antalet personer med LSS-insats har ökat med 90 st jämfört med föregående år, vilket innebär en ökning med drygt 5%. Andelen funk- 28

30 tionshindrade med LSS-insatser i länet (kolumnen längst till höger) har följaktligen ökat från 63 till 67 per invånare i länet (jämför Tabell 1, s. 17 och Tabell 3, s. 21). De kommuner där en markant ökning har skett är Bollnäs och Sandviken. I Hudiksvall och Nordanstig har andelen funktionshindrade med LSS-insats minskat, medan övriga kommuner är i stort sett oförändrade. 3.2 Individer med individuell plan enligt LSS Antalet individer med individuell plan enligt LSS bygger på uppgifter som kommunerna har lämnat till Länsstyrelsen Gävleborg per den 1 november Uppgifter om folkmängd avser den 30 september 2005, hämtade från Statistiska Centralbyrån. Tabell 8 Antal individer med individuell plan (IP) enligt LSS år 2005, kommunvis (1 IP inom landstinget är ej medräknad nedan). Kommun Folkmängd Antal individer med IP Antal ind. med IP/ invånare Andel funktionshindrade med IP (%) Bollnäs ,6 6,5 Gävle ,3 6,2 Hofors ,9 12,2 Hudiksvall ,5 1,0 Ljusdal ,1 8,6 Nordanstig ,1 8,3 Ockelbo ,8 35,3 Ovanåker ,8 1,6 Sandviken ,0 23,7 Söderhamn ,0 3,2 Länet ,8 8,7 Den mest markanta ökningen står Sandvikens kommun för, som har mer än tredubblat antalet individuella planer jämfört med föregående år. En bidragande orsak kan vara det styrdokument för handikappomsorgen som politikerna i Sandviken har fastställt. Där uttrycks bland annat att kommunen skall ha som mål att öka antalet individuella planer för sina funktionshindrade personer med LSS-insats. Man har också ökat de personella resurserna för att åstadkomma denna förändring. Antalet individuella planer i länet år 2005 har ökat från 110 till 160 (se Tabell 4, s. 22), även om uppgifterna för år 2004 måste användas 29

31 med försiktighet. Ökningen motsvarar 27,3%. Ökningen kan också avläsas i kolumnen längst till höger i Tabell 8 ovan och i Tabell 4, s. 22, där antalet funktionshindrade med individuell plan har ökat från 6,3% till 8,7% jämfört med föregående år. Diagram 5 nedan visar förhållandet mellan antal funktionshindrade med LSS-insatser per invånare och antalet funktionshindrade som också har en individuell plan per invånare. Diagram 5 Antal individer med LSS-insats/ invånare jämfört med antal funktionshindrade med individuell plan/ invånare 2005, kommunvis Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Länet Antal LSS/ inv. Antal IP/ inv. Om man jämför Diagram 5 med Diagram 3, s. 23, ser man utvecklingen av andelen funktionshindrade med individuell plan i Sandviken, där den röda stapeln har vuxit signifikant mer än den gula. 3.3 Barn och unga med individuell plan enligt LSS En redovisning av fördelningen av personer med individuell plan mellan barn och unga respektive vuxna, fördelat på kön, följer nedan i Tabell 9. Nedanstående uppgifter har inrapporterats till länsstyrelsen direkt från kommunerna. 30

32 Tabell 9 Antal individer med individuell plan enligt LSS år 2005, fördelat kommunvis med uppdelning barn och unga respektive vuxna samt kön. Kommun Barn Flickor födda 1987 eller senare Barn Pojkar födda 1987 eller senare Vuxna Kvinnor födda före 1987 Vuxna Män födda före 1987 Totalt Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Landstinget Summa Några kommuner (Bollnäs, Sandviken och möjligen Gävle) har ökat antalet individuella planer för barn jämfört med år Övriga kommuner har minskat eller har ett oförändrat antal individuella planer för barn och unga funktionshindrade. Precis som med Tabell 5 på s. 24 kan man göra en analys av ovanstående uppgifter mot bakgrund av andelen funktionshindrade med LSSinsats inom var och en av de fyra grupperna ovan. Andelen barn och unga (391 st) av det totala antalet funktionshindrade i länet är 21,2%, vilket är en minskning jämfört med år 2004 (26,0%). Detta förhållande skall jämföras med andelen barn och unga med individuell plan, som är 15,6%. Det innebär att procentuellt har andelen barn och unga personer med funktionshinder, som har individuell plan sjunkit markant jämfört med föregående år (20,1%). Det är dock så att varje individuell plan motsvarar 0,6%, vilket medför att en förändring på några få planer ger tydligt utslag i statistiken. Andelen flickor (0-19 år) med individuell plan i länet är 36,0% (föregående år 30,4%). Detta skall jämföras med att andelen flickor (164 st) av det totala antalet funktionshindrade barn och unga är 41,9% (föregående år 39,0%). Både andelen flickor med LSS-insatser och andelen flickor med individuell plan ökar. Trots det kvarstår det förhållandet att flickorna är underrepresenterade i insatsen individuell plan. 31

33 Andelen vuxna funktionshindrade i länet som är kvinnor är 42,9%, medan 57,1% följaktligen är män. Andelen kvinnor med individuell plan i länet är dock bara 28,1% (vilket skall jämföras med 42,9%), mot männen 71,9% (jämfört med 57,1%). Kvinnor är därmed underrepresenterade när det gäller insatsen individuell plan i länet. Betraktar vi det totala antalet barn och unga med funktionshinder i länet var de 391, varav endast 25 av dessa hade individuell plan. Det motsvarar 6,4% (år ,1%) av det totala antalet barn och unga med funktionshinder. Det totala antalet vuxna funktionshindrade i länet var 1 452, varav 135 hade individuell plan. Det innebär att 9,3% hade individuell plan (motsvarande för år 2004 var 6,7%). 3.4 Individuell plan fördelat på personkretsarna Hur många individer med funktionshinder som har individuell plan som återfinns i respektive personkrets, åldersgrupp och kön åskådliggörs i Tabell 10. Tabell 10 Antal individer med individuell plan enligt LSS för hela länet fördelat efter personkrets, kön och ålder per den 1 november Personkrets* Barn Flickor födda 1987 eller senare Barn Pojkar födda 1987 eller senare Vuxna Kvinnor födda före 1987 Vuxna Män födda före 1987 Totalt Summa * Se förklaring s. 12. Individer i personkrets 1 har ökat med 44 st, personkrets 2 har minskat med 2 st och personkrets 3 har ökat med 8 st jämfört med föregående år. Uppgifterna är dock osäkra eftersom Gävle inte har kunnat ta fram uppgifter om antal och personkretstillhörighet på ett tillförlitligt sätt avseende år Diagram 6 nedan visar hur de olika kommunernas individuella planer fördelar sig på de tre personkretsarna. År 2005 har sex av länets kommuner individer med individuella planer i alla personkretsarna. 32

34 Diagram 6 Antal individer med individuell plan, fördelat på personkrets*, kommunvis Personkrets 3 Personkrets 2 Personkrets Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn * Se förklaring s Övriga upplysningar från kommunenkäten, del 1 Informationen till de funktionshindrade Enkäten innehöll flera frågor som rörde informationsflödet från handläggare till personer med funktionshinder. På frågan om hur information gavs till den enskilde, svarade en majoritet (69%) att de hade både skriftlig och muntlig information som de lämnade oftast vid ett personligt möte, ibland i samband med hembesök. Några uppgav att de brukade ge information om individuell plan när den enskilde var missnöjd med någonting rörande sina insatser. Tre handläggare svarade att de brukade ge enbart muntlig information om individuell plan. Nästa fråga i enkäten handlade om på vems initiativ som informationen om individuell plan ges. En övervägande del (66%) angav att informationen gavs på LSS-handläggarens initiativ. Ibland kom initiativet också från olika funktioner inom landstinget, såsom habilitering, kurator för råd och stöd eller annan berörd personal. Några nämnde att den enskilde själv kunde ta initiativ till att få information, ibland genom att de i sin tur hade fått information från någon annan privatperson eller via föräldragrupp. 33

35 Som mottagare av informationen om individuell plan angav nästan samtliga handläggare den enskilde (88%), företrädare (75%) eller vårdnadshavare (34%). På denna fråga kunde man ge mer än ett svar. Andra som fick information om individuell plan var olika personalgrupper, allmänheten, handikapporganisationer, anhöriga och personliga ombud. Sammanfattningsvis konstaterar länsstyrelsen att information oftast gavs både muntligt och skriftligt, att den gavs huvudsakligen till den funktionshindrade själv eller dess företrädare och att informationen ges på LSS-handläggarens initiativ. Hur informationen tas emot Handläggarna ombads att uppskatta hur vanligt det var att den enskilde tackade nej till individuell plan. Här skiljde sig svaren åt rejält allt ifrån förekommer inte till oftast. Resultatet är därför svårtytt. En fjärdedel av handläggarna angav att det inte hände eller hände mycket sällan att en funktionshindrad tackade nej till individuell plan. Dessa svar var dock svårtolkade mot bakgrund av att individuell plan fortfarande är relativt ovanligt i kommunerna. En tredjedel av handläggarna gav svar som kan grupperas som mycket vanligt, oftast, mycket ofta osv. Resterande svar kan hänföras till gruppen ibland, 50/50 osv. En annan fråga i enkäten var om handläggarna trodde att de personer med funktionshinder, som hade tackat nej till individuell plan, hade förstått vad planen skulle kunna innebära för dem. Även här pekade svaren åt olika håll. En fjärdedel av handläggarna svarade att ingen har tackat nej respektive tackar inte nej, vill ha IP. Fem handläggare (16%) trodde att den enskilde oftast förstod innebörden. En majoritet av handläggarna var emellertid osäkra på om den enskilde hade förstått innebörden. På frågan om vad handläggaren trodde var orsaken till att en del personer tackade nej till individuell plan, angav nästan hälften av handläggarna (44%) att den enskilde tyckte att individuell plan inte behövdes, eftersom allting fungerade eller att de bara hade en insats eller liknande. En fjärdedel av handläggarna trodde att de funktionshindrade tyckte att de hade för många planer eller möten och tackade nej av det skälet. Fem handläggare (16%) trodde att de enskilda inte hade förstått innebörden av den individuella planen. 34

Individuell plan enligt LSS

Individuell plan enligt LSS Individuell plan enligt LSS Blekinge län 2005 2006:1 2 Förord Individuell plan enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är ett sätt att underlätta samverkan på den enskildes

Läs mer

FAMILJEHEMSPLACERINGAR OCH PLACERINGAR I ANNAT ENSKILT HEM I GÄVLEBORG

FAMILJEHEMSPLACERINGAR OCH PLACERINGAR I ANNAT ENSKILT HEM I GÄVLEBORG FAMILJEHEMSPLACERINGAR OCH PLACERINGAR I ANNAT ENSKILT HEM I GÄVLEBORG En sammanställning av uppgifter från kommunernas familjehemsförteckningar för år 2002 Länsstyrelsen Gävleborg Sociala enheten Maj

Läs mer

Frågeområde BMI. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg

Frågeområde BMI. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg Frågeområde BMI Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet om BMI redovisas andelen som har övervikt (BMI 25 30), andelen som har fetma (BMI 30 och över) samt andelen som har övervikt eller

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) och Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Våld i nära relationer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Våld i nära relationer Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län 2018 Våld i nära Tillgänglighet Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Tillgänglighet utanför kontorstid

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Socialpsykiatri

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Socialpsykiatri Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län 2018 Tillgänglighet Tillgänglighet utanför kontorstid Socialjour med socionomer alla dagar hela dygnet Rekommenderat i nationella riktlinjer - sysselsättning

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Gävleborg

Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Gävleborg Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Gävleborg Rapport 2005:13 Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Gävleborg Länsstyrelsen Gävleborg Rapport 2005:13 Innehåll Förord 3

Läs mer

2005:7. Assistansersättning åren 2000 2004 ISSN 1652-9863

2005:7. Assistansersättning åren 2000 2004 ISSN 1652-9863 25:7 Assistansersättning åren 2 24 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Assistansersättning åren 2 24 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten för statistik

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Missbruk

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Missbruk Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län 2018 Missbruk Tillgänglighet Tillgänglighet utanför kontorstid Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn

Läs mer

Öppna jämförelser Gävleborg. Vård och omsorg om äldre

Öppna jämförelser Gävleborg. Vård och omsorg om äldre Öppna jämförelser Gävleborg Vård och omsorg om äldre Inledning Öppna jämförelser om vård och omsorg om äldre är ett samarbete mellan Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sammanställningen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 1 400 personer fick arbete i augusti Under augusti månad erhöll 1 396 personer

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn i siffror

Mottagandet av ensamkommande barn i siffror Mottagandet av ensamkommande barn i siffror Sammanställning av statistik över mottagandet nationellt och i Gävleborgs län 2016 KONTAKT Emanuel Hort, Integrationsutvecklare - ensamkommande barn emanuel.hort@lansstyrelsen.se

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015 1 500 personer fick arbete i september Under september månad erhöll 1 531

Läs mer

ANMÄLAN OM MISSFÖRHÅLLANDEN ENLIGT 24a LSS

ANMÄLAN OM MISSFÖRHÅLLANDEN ENLIGT 24a LSS ANMÄLAN OM MISSFÖRHÅLLANDEN ENLIGT 24a LSS Uppföljning av de missförhållanden som anmälts under år 2007 LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN RAPPORT NR 2008:20 Rapporten är sammanställd av Christina Berndtsson,

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Äldreomsorg och kommunal hälsooch sjukvård

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Äldreomsorg och kommunal hälsooch sjukvård Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län 2018 Äldreomsorg och kommunal hälsooch sjukvård Tillgänglighet Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn

Läs mer

Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet

Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet 2016-12-07 KS.2017.0066 U N D E R R U B R I K Nöjdhetsundersökning Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Frågeområde Livsvillkor

Frågeområde Livsvillkor Frågeområde Livsvillkor Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet redovisas olika indikatorer på livsvillkor: ekonomisk trygghet, delaktighet i samhället samt utsatthet för kränkande bemötande

Läs mer

INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS

INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om tio olika insatser

Läs mer

Frågeområde spel. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg

Frågeområde spel. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg Frågeområde spel Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet redovisas inledningsvis en fråga som handlar om man någon gång det senaste året spelat. Det är en vid definition på spel som innebär

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Frågeområde Funktionshinder

Frågeområde Funktionshinder Frågeområde Funktionshinder Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet redovisas andelen som har någon form av funktionsnedsättning i form av nedsatt rörelseförmåga, synproblem eller hörselproblem.

Läs mer

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs Bakgrund Länsstyrelsen genomförde 2004 en tillsyn

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn av myndighetsutövning i samband med beslut om insatser enligt LSS i Lidköpings kommun.

BESLUT. Ärendet Tillsyn av myndighetsutövning i samband med beslut om insatser enligt LSS i Lidköpings kommun. BESLUT Inspektionen för vård och omsorg 2016-09-16 Dnr 8.5-6973/2016-10 1(6) Avdelning sydväst Lena Almvik Gomben* lena.almvik-gombor@ivo.se Vård- och omsorgsnämnden Lidköpings kommun 531 88 Lidköping

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län februari månad 2016 1 400 personer fick arbete i februari Under februari månad erhöll 1 435 personer

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Individuell plan enligt LSS. En rättighet för många som utnyttjas av få

Individuell plan enligt LSS. En rättighet för många som utnyttjas av få Individuell plan enligt LSS En rättighet för många som utnyttjas av få Innehåll 3 Förord 4 Sammanfattning 6 Bakgrund 8 Vad framkom i Socialstyrelsens undersökning år 2003? 10 Vilka olika planer finns?

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Överenskommelse mellan SLL och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade, Dnr 2068/2011

Överenskommelse mellan SLL och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade, Dnr 2068/2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN OCH ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare: Pia Ehnhage Telefon: 08 508 25 911 Till Socialnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-11-01 DNR 1.6-0641/2011 Överenskommelse mellan SLL och kommunerna

Läs mer

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län 2018 LSS

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län 2018 LSS Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län 2018 LSS Tillgänglighet Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Tillgänglighet utanför kontorstid

Läs mer

Frågeområde allmänt hälsotillstånd

Frågeområde allmänt hälsotillstånd Frågeområde allmänt hälsotillstånd Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd är en fråga som redovisas i avsnittet. Inledningsvis redovisas andelar som svarar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016 1 300 personer fick arbete i januari Under januari månad erhöll 1 284 personer

Läs mer

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Individuell plan LSS

Individuell plan LSS Samhällsbyggnadsavdelningen Rapport 2006:6 Sociala enheten Individuell plan LSS När kommunen samordnar alla hjälpande händer på den enskildes villkor Rapport från Länsstyrelsens tillsyn 2005 1(13) Innehållsförteckning

Läs mer

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning Kan tydliga uppdrag förbättra livsvillkoren för personer med psykisk funktionsnedsättning? JANUARI Sociala enheten informerar 2009 Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband

Läs mer

Andelen kvinnor av de företagsamma i Gävleborg uppgår till 26,6 procent. Det är klart lägre än riksgenomsnittet (28,5 procent).

Andelen kvinnor av de företagsamma i Gävleborg uppgår till 26,6 procent. Det är klart lägre än riksgenomsnittet (28,5 procent). Gävleborgs län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling

Läs mer

Företagsamheten 2017 Gävleborgs län

Företagsamheten 2017 Gävleborgs län Företagsamheten 2017 Gävleborgs län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun

Stöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 1 100 personer fick arbete i december Under december månad erhöll 1 092 personer

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS handläggare Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag med tio insatser som ska garantera att

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015. 1 Inledning Befolkningsprognosen är framtagen av Statistiska Centralbyrån (SCB) och sträcker sig från år 2015 till år 2050. Prognosen är framtagen för Gävleborgs län som helhet, samt för länets samtliga

Läs mer

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011.

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. 1 Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare vilken kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län juli månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län juli månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Salomonsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län juli månad 2016 De till arbete minskade I slutet av juli 2016 påbörjade cirka 1 109 av alla

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden

Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (16) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (16) Innehållsförteckning Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden...1

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 Drygt 1 400 personer fick arbete i mars Under mars månad erhöll 1 423 personer

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Rapport 2006:76. Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan

Rapport 2006:76. Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan Rapport 2006:76 Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan Rapport

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

SAMVERKAN SOCIALTJÄNST - BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI. Resultatet av uppföljning inom socialtjänsten i Gävleborgs län

SAMVERKAN SOCIALTJÄNST - BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI. Resultatet av uppföljning inom socialtjänsten i Gävleborgs län SAMVERKAN SOCIALTJÄNST - BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI Resultatet av uppföljning inom socialtjänsten i Gävleborgs län December 2003 Förord Socialstyrelsens Regionala tillsynsenheter och länsstyrelserna har

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 206 Något fler fick arbete i augusti Under augusti månad erhöll 44 personer någon

Läs mer

Frågeområde alkohol och droger

Frågeområde alkohol och droger Frågeområde alkohol och droger Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg Riskabel alkoholkonsumtion bygger på screeningtestet Alcohol Use Disorder Identification Test (AUDIT). AUDIT utvecklades av WHO

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Söderhamns kommun Oktober 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Söderhamns kommun Oktober 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Oktober 2014 Söderhamns kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2.

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR - Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Kalmar län den 31 dec 2001. Meddelande 2002:13 När får jag mitt bistånd? (II) - Ej verkställda domar och beslut

Läs mer

Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001

Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET Rapport Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. SYFTE... 4 4. METOD... 4 5. JÄMFÖRELSER MELLAN OFFICIELL STATISTIK

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna Mars 2010 Riktlinjer och rutiner för individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson och korttidsvistelse enligt

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Kvartalsrapport januari-mars 2015 Befolkningen i Gävleborg ökar. Inflytt från utlandet bidrar mest till ökningen. Under fjärde kvartalet 2014 startades 379 företag

Läs mer

Företagsamheten 2018 Gävleborgs län

Företagsamheten 2018 Gävleborgs län Företagsamheten 2018 Gävleborgs län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Ej verkställda domar och beslut för personer med funktionshinder i Västmanlands län 2004

Ej verkställda domar och beslut för personer med funktionshinder i Västmanlands län 2004 Ej verkställda domar och beslut för personer med funktionshinder i Västmanlands län 2004 LÄNSSTYRELSEN Västmanlands län Samhällsbyggnadsenheten 2004 Nr 16 Samhällsbyggnadsenheten 2004-08-06 701-11038-02

Läs mer

Pendlande Ungdomar. Översikt över gymnasiestuderande elever i Gävleborgs län. Nordanstig. Ljusdal Hudiksvall. Ovanåker Bollnäs Söderhamn.

Pendlande Ungdomar. Översikt över gymnasiestuderande elever i Gävleborgs län. Nordanstig. Ljusdal Hudiksvall. Ovanåker Bollnäs Söderhamn. Pendlande Ungdomar Översikt över gymnasiestuderande elever i Gävleborgs län Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Gävle Hofors Sammanfattning Denna översikt över Gävleborgs

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Ekonomiskt bistånd

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Ekonomiskt bistånd Öppna jämelser in socialtjänsten i Gävleborgs län 2018 Tillgänglighet Tillgänglighet utan kontorstid Socialjour med socioner alla dagar hela dygnet Väntetid personligt besök Gensnittlig väntetid till nybesök

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.filipstad.se LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger rätt till särskilt stöd och service som människor kan behöva

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Gävleborgs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten 2008 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Föräldrars upplevelser av bemötande, information och delaktighet i samband med barnavårdsutredningar

Föräldrars upplevelser av bemötande, information och delaktighet i samband med barnavårdsutredningar SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling 009-07- Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist () Delstudie BBIC Föräldrars upplevelser av bemötande, information och delaktighet i samband

Läs mer

Information om Funktionsnedsättning Stöd och Service enligt LSS

Information om Funktionsnedsättning Stöd och Service enligt LSS Information om Funktionsnedsättning Stöd och Service enligt LSS Verksamheten Funktionsnedsättning Stöd och Service (FuSS) enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) FuSS-verksamhetens

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län oktober månad 206 Ett åttiotal fler fick arbete i oktober Under oktober månad erhöll 390 personer

Läs mer

Formellt skydd av natur - undersökning av markägares upplevelser av myndigheternas arbete

Formellt skydd av natur - undersökning av markägares upplevelser av myndigheternas arbete Formellt skydd av natur - undersökning av markägares upplevelser av myndigheternas arbete Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen Genomförd av CMA Research AB Februari 2018 Formellt skydd av natur - undersökning

Läs mer

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt Socialnämnden genomför vartannat år en brukarundersökning inom Individ- och familjeomsorgen, IFO. Under hösten 2016 genomfördes

Läs mer

I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M I HÖGANÄS

I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M I HÖGANÄS I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Brukarundersökning. Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning

Brukarundersökning. Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning Brukarundersökning Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning 009 Bakgrund Sedan 003 arbetar socialförvaltningen i Tingsryd med Balanserad styrning som metod att styra sin verksamhet. I den Balanserad

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Innehåll 1. Beskrivning av utjämningssystemet för LSS... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Beräkning av utfallet i LSS-utjämningen... 5 1.3 Historik... 6 Förfrågningar

Läs mer