utsikt Länsstyrelsens tidning för lantbrukare i värmland nummer 1 februari 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "utsikt Länsstyrelsens tidning för lantbrukare i värmland nummer 1 februari 2012"

Transkript

1 Värmland utsikt Länsstyrelsens tidning för lantbrukare i värmland nummer 1 februari 2012 Ur innehållet bl a SAM-ansökan sid 3-5 Strandbete - sid 6-7 Gårdsreportage - Östra Ve - sid 8-9 Kurser - sid Höjd ersättning för rovdjursstängsel - sista sidan 1

2 Besök vår Facebooksida om våra stora rovdjur Tanken med sidan är att öka kunskapen om våra stora rovdjur och skapa en dialog kring dem med innevånarna i länet. Vi svarar på frågorna Länsstyrelsen Värmland, i samarbete med Viltskadecenter och Grimsö forskningsstation, svarar på frågor om de stora rovdjuren i Värmland. Facebooksidan är en del i en större informationssatsning kring Värmlands stora rovdjur. Under våren planeras även en föreläsningsserie i länet. Besök oss på com/storarovdjuren.varmland Vill du ha hjälp med att upprätta en växtnäringsbalans? En aktuell växtnäringsbalans är ett krav när du är ansluten till vissa certifieringsorgan eller söker stödet miljöskyddsåtgärder. Om du är ansluten till Arlas kvalitetsprogram rekommenderas du att göra en växtnäringsbalans. Vi hjälper dig att göra en växtnäringsbalans för din gård. Med hjälp av den kan du se vilka åtgärder du bör vidta för att hushålla med växtnäringen på bästa sätt. Kontakta Malin Eliasson, lansstyrelsen.se Extra satsning på djurskyddskontroller på fårgårdar Under stallperioden kommer Länsstyrelsen att satsa lite extra på djurskyddskontroller hos dig som håller får. Erfarenheter från tidigare kontroller har visat att det i en del fårbesättningar finns stor potential för förbättringar på några speciella områden. Det gäller utfodring, klippning/ klövvård och gruppering. Utfodring Rätt mängd foder av rätt kvalité är nödvändig för att djuren ska växa, hålla sig friska och i gott hull. Klippning och klövvård Får ska klippas minst en gång per år och klövarna ses över regelbundet och verkas vid behov. Gruppering Gruppering behövs för att förhindra att tacklamm betäcks vid för låg ålder vilket bland annat kan orsaka lamningssvårigheter. Vad gäller? De djurskyddsbestämmelser som gäller får hittar du på och den checklista som Länsstyrelsen använder vid kontroll finns på tillsammans med lite utförligare information om de planerade kontrollerna. Kontakt Du är också välkommen att kontakta oss via mail eller telefon! Djurskyddstelefon: Djurskyddsmail: 2

3 Din SAM-ansökan 2012 gör du via SAM Internet I år skickas det inte ut några SAM-blanketter. Ansökan ska istället göras via gratistjänsten SAM Internet. Den finns på Jordbruksverkets webbplats se. Logga in med e-legitimation eller med lösenordet du fått i brev från Jordbruksverket. Behöver du hjälp med SAM Internet? Du kan ringa till Länsstyrelsen Värmland på EU-slingan om du har frågor. Gör din ansökan i god tid ifall du behöver fråga om något. Vecka går det även att ringa kvällar och helger till länsstyrelsernas gemensamma jourtelefon Vill du låna en dator? Boka tid här! Du får nu möjlighet att låna en dator för att göra din SAM-ansökan. Vi finns på plats och kan hjälpa dig igång. Vi riktar oss i första hand till dig som ska använda SAM Internet för första gången eller som inte har internetuppkoppling. Boka tid på och kom ihåg att ta med ditt lösenord. Vi finns på följande platser och tider: Arvika, Folkets hus, 28 februari, kl Kristinehamn, Brogårdsskolan, 1 mars, kl Säffle, Majorskullen, 6 mars, kl Sunne, Församlingshemmet, 8 mars, kl Karlstad, Länsstyrelsen, 1 februari - 29 mars, , (ej tisdag och torsdag vecka 8-10). Sista ansökningsdag 29 mars Kommer ansökan in efter den 29 mars minskar dina stöd med 1 procent per arbetsdag som ansökan kommer in för sent. Kommer ansökan in efter den 23 april får du inga stöd alls EU-slingan ring Vi svarar på frågor om SAM-stöden och SAM Internet. Öppen och

4 Nytt och förbättringar i SAM Internet 2012 SAM Internet fungerar med webbläsarna Internet Explorer 8 och 9, Firefox och Google Chrome. Du kan se vilka block som ändrats och de nya blockgränserna genom att klicka på knappen Visa ändrade block som finns i fönstret Kartverktyg. Det finns också en rapport om ändrade block. Där visas de block som har ändrats efter den 5 januari De block som ändrats före den 5 januari finns längst ner i rapporten. Ändringarna kan gälla blockareal, blockets gränser, marktyp samt om marken ger rätt till gårdsstöd eller inte. Du kan se vilket datum blocket har ändrats. Med funktionen Auto-rita skiften så ritas skiftet enligt den nyaste blockgränsen. I fältet till vänster om kartan står nu även uppgift om blockets marktyp, till exempel åkermark, betesmark. Det finns nu en varning som heter FEL 169. Den visas om grödkoden inte är giltig för marktypen. När den här varningen visas kan du inte skicka in ansökan. För att få bort varningen måste du antingen ändra grödkoden så att den stämmer överens med marktypen eller göra ett blockändringsförslag där du talar om att du vill ändra marktyp och förklarar varför. Du kan ha flera blockändringsförslag på samma block. Det går både att ändra marktyp och ändra blockgräns eller dela, slå samman eller ta bort. Du kan flytta runt i kartan när du ritar, delar eller ändrar skiften. Året när flygfotot togs visas vid skala 1:10000 och 1:20000 på kartan Det går inte att använda blocknummer från 900 och högre. Det är inte tillåtet att skriva in streck i kontonummer. Nytt om stöden 2012 I år får du ingen SAM-blankett. Gör din ansökan i SAM Internet istället. Tvärvillkor: Om du har mark som ligger intill en sjö eller vattendrag får du inte sprida gödsel eller handelsgödsel på de två meter av marken som ligger närmast vattnet. Handjursbidraget upphörde den 31 december Om du fått handjursbidrag för djur som slaktats under perioden 1 oktober december 2011 ökar värdet på dina stödrätter istället. Om du har ett åtagande för miljöersättning som gäller till och med 2012 kan du förlänga åtagandet så att det gäller till och med Om du inte förlänger åtagandet i år kan du inte gå in i ett nytt åtagande inom samma ersättning förrän tidigast Det går inte att förlänga åtagandet för miljöskyddsåtgärder, skötsel av våtmarker och markklassen restaurering av betesmarker och slåtterängar inom utvald miljö. Från och med i år kan man inte söka nya åtaganden för miljöersättningarna miljöskyddsåtgärder och skyddszoner. Du måste dra tillbaka din ansökan om utbetalning av miljöersättning för skyddzoner om du ska spruta vissa växtskyddsmedel på det angränsande skiftet. Det gäller de växtskyddsmedel där det står på etiketten att du måste ha skyddszon, till exempel Proline. Om du har suggor och betäckta gyltor kan du söka en ny ersättning som heter ersättning för extra djuromsorg för suggor. 4

5 Att tänka på inför SAMansökan 2012 Det är bara du som har rätt att bruka eller sköta marken den 15 juni som kan söka stöd. För att få utbetalning av gårdsstöd måste du ha minst 4 ha jordbruksmark i din SAM-ansökan. Du måste också ha stödrätter i rätt region för minst 4 ha senast 29 mars. Du måste använda varje stödrätt minst vartannat år för att få behålla dem. Stödrätter används genom att du får utbetalning för dem. Om du har fler stödrätter än hektar mark måste du begära att de ska användas i annan ordning för att inte samma stödrätter ska användas varje år. Detta markerar du under fliken Övriga uppgifter. Om du har stödrätter med olika värde kan det leda till att din utbetalning blir lägre. Sök inte stöd för större areal än blockarealen. Den aktuella blockarealen hittar du i SAM Internet. Om du anser att blockets gränser inte stämmer med verkligheten ska du rita skiftet som du tycker det ska vara. Skriv en förklaring till ändringen under fliken Block som finns i bilden Karta och skiften. Detta gäller både om blocket ska ökas eller minskas. Tänk på att den ansökta markanvändningen måste stämma med blockets registrerade marktyp. Om du anser att den registrerade marktypen är fel måste du skriva en förklaring under fliken Block i bilden Karta och skiften och begära att blockets marktyp ska ändras. Det finns vissa block som enbart kan ge miljöersättning och inte gårdsstöd. Om du har sådana block i ett miljöersättningsåtagande ska du inte rita några skiften på dem. Om du använder e-legitimation när du loggar in på SAM Internet behöver du inte skicka in någon underskriftsida. Annars måste den påskrivna underskriftsidan ha kommit in till Länsstyrelsen senast den 15 juni. Sista dag för att anmäla ändringar av SAM-ansökan är den 15 juni. Länsstyrelsen börjar med fältkontroller första dagarna i maj. Vänta inte med att skicka in eventuella ändringar av din ansökan. Om vi redan har upptäckt något som inte stämmer vid en fältkontroll får du inte ändra. Den 15 juni är sista dag för att lämna in ansökan om övertagande av åtagande eller vissa skiften från en annan lantbrukares SAM-ansökan. Om du tar över en hel SAM-ansökan ska ansökan om övertagande vara inlämnad innan länsstyrelsen fattar beslut om utbetalning. Sista sådatum om du söker miljöersättningar är 30 juni. Om du söker utbetalning för miljöskyddsåtgärder måste du skicka in en kopia på din växtodlingsplan till länsstyrelsen senast 30 juni. Kom ihåg att ändra i din ansökan om något block har ändrats efter att du lämnat ansökan. I början av maj bör du se efter om några uppgifter ska ändras innan länsstyrelsen börjar med kontrollerna. Det kan även vara bra att kontrollera om något ska ändras före den 15 juni. Efter den 15 juni kan du enbart minska arealen. I början av september bör du se efter om något block ändrats så att du behöver minska arealen innan länsstyrelsen fattar beslut om utbetalning. 5

6 Strandbetet en viktig och tuvig resurs Fuktiga och våta marker har alltid varit viktiga som fodermarker därför att de har hög och uthållig produktionsförmåga. Skötsel av markerna kräver bra planering och kan ge både bra betesproduktion och värdefulla miljöer för många fåglar, bland annat vadare och vissa andfåglar. Eftersom olika arter har olika krav på häcknings- och födosöksmiljöer går det inte att hitta skötselråd och skötselkrav som passar alla. Därför är det bra med en viss variation, både inom en betesfålla och mellan olika strandängar. Vissa skötselvillkor måste dock uppfyllas om det finns gårdsstöd och/eller miljöersättning på marken. Mer information om stöden finns på sidan intill. Nedan följer några generella råd som gäller i de allra flesta fall. Släpp ut djuren tidigt Ett tidigt betessläpp (runt mitten av maj) är viktigt. Det är i början av växtsäsongen som växterna smakar bäst och har högst näringsinnehåll. Veketåg, knapptåg, tuvtåtel, vass och de flesta starrarter blir snabbt grova och osmakliga. Släpps djuren på för sent finns stor risk att sådana växter ratas, med risk för att avbetningen inte blir godkänd vid en kontroll. Samma sak riskeras om betestrycket är för lågt. En kontinuerlig avbetning ger nytt tillskott av fräscht bete under hela säsongen och markens produktionsförmåga utnyttjas på bästa sätt. En mosaik med välbetade, verkligen kortsnaggade ytor och tuvor däremellan är positivt för många olika arter av både fåglar och skalbaggar. Flera strandängsfåglar lägger gärna sina bon i skydd av tuvor, medan kortbetade partier är bra att leta mat i för både vuxna och ungar. Använd angränsande vallar Det allra bästa är om det finns vall i direkt anslutning till strandbetet. Genom att flytta djuren mellan vall och strandbete när förstaskörden på vallen är tagen, kan betet styras bättre. Djuren kan hållas kvar på strandbetet någon extra dag för att få bukt med tuviga eller mer osmakliga partier om de sedan kan släppas på en godare och mer näringsrik vall. Vilka djur är lämpliga? Det är inte alla djurgrupper som är lämpliga att ha som betesdjur på strandängen. Om bärigheten är bra kan hästar fungera alldeles utmärkt, men oftast är det nötdjur som är aktuella. Vuxna djur har som regel en bättre utvecklad immunitet mot betesparasiter och är mer erfarna betare. Därför är dikor, sinkor och övriga vuxna nöt samt stutar och övriga ungnöt som redan har betat en säsong bäst lämpade på strandängar. Ungdjur som är ute första betessäsongen bör undvikas på permanenta betesmarker eftersom de är extra känsliga för parasiter. Får och getter föredrar torrare marker. Det främsta sättet att undvika parasiter är att ha en bra betesplanering. Avmaskning får göras även på ekologiskt anslutna gårdar om parasiter har konstaterats genom träckprov. Maria Sundqvist Ulrica Jansson Bild 1. En blå bård mellan fastland och vass hittar många fåglar mat. Utan avbetning växer ytan snabbt igen, men som stödreglerna ser ut nu kan inget stöd betalas ut för den ytan. Länsstyrelsen jobbar därför för att reglerna ska ändras till nästa programperiod. Bild 2. Här är det för stor andel vatten och för dåligt fodervärde för att marken ska godkännas som betesmark i gårdsstödet. Däremot uppfyller marken kraven för miljöstödsblock och kan ge miljöersättning. 6

7 Ersättningar och villkor för strandbeten Det finns två huvudtyper av ersättningar att söka för skötsel av betesmarker: Gårdsstöd respektive Miljöersättningar. Ofta går det att kombinera de båda ersättningarna på samma mark. Grunddefinition av betesmark: Marken ska användas till bete Marken ska inte vara lämplig att plöja På marken ska det växa gräs, örter eller ris som är dugligt som foder åt djuren Marken får inte vara skog du har en strandäng med särskilda värden finns ofta särskilda villkor om hur träd- och buskskiktet ska se ut. Dessa villkor hittar du i din åtagandeplan. Avbetning och stöd Har man endast gårdsstöd på sin betesmark är inte beteskraven så höga. Det räcker då att djuren har betat så att man tydligt kan se att det varit djur där, även i slutet på betessäsongen som är 31 oktober. Om miljöersättning för betesmark med allmänna eller särskilda värden har sökts så är beteskraven högre. Betesmarken ska då vara väl avbetad vid betessäsongens slut. Finns det ytor som djuren ratar och där det är svårt att uppfylla beteskraven är det bättre att endast söka gårdsstöd där eller ta bort ytorna ur ansökan. Ulrica Jansson Vill du veta mer om vilka regler som gäller och vilka ersättningar som passar dina marker kan du kontakta Länsstyrelsen eller andra rådgivare. Läs gärna Jordbrukskerkets broschyrer eller gå till Jordbruksverkets webbplats, Stödregler för vatten För gårdsstöd på betesmarker gäller att områden med en permanent vattenspegel som är större än 100 kvadratmeter inte ger ersättning, se bild 1 och 2. Områden med permanent vattenspegel där djuren betar kan berättiga till miljöersättning om det finns gräs eller örter lämpliga till bete och ytan är minst 0,1 hektar, se bild 2. Igenväxning Se till att varje år hålla efter sly och igenväxning på din betesmark. Om Bild 5. Mängden gammal förna visar att avbetningen inte var tillräckligt bra föregående säsong. Innan de nya stråna har vuxit sig upp genom den gamla tuvan har de redan hunnit bli sträva och osmakliga. Det kommer att bli svårt att få marken tillräckligt bra avbetad även detta år. Bild 3 och 4. Med bra betesplanering, rätt djurgrupper och tidigt betessläpp går det att få tuviga områden bra avbetade, till och med veketåg (bilden till vänster). 7

8 Östra Ve i Väse Tankar inför ett kommande generationsskifte Som många lantbrukare planerar Erik Östervee ett generationsskifte. I familjen finns flera barn men sonen Mattias är den som har det största intresset för lantbruket. Mattias har varit med och format gården i ett antal år och när den nya lösdriftsladugården byggdes var det med tanke på att han så småningom ska ta över driften. Gården Östra Ve ligger i Väse med utsikt över sjön Panken, gårdens åkrar och betesmarker. Den nybyggda ladugården ligger snett bakom den gamla båsladugården och boningshuset. Efter att ha köpt till mer mark är gården nu väl arronderad. Bygger för framtiden För fyra år sedan togs den nya lösdriftshallen i drift. Både far och son ville ha ett rationellt och modernt lantbruk med VMS-teknik (mjölkrobot). Detta för att underlätta både för Gårdsfakta Östra Ve, Väse Drivs av: Erik och Mattias Östervee Produktion: Konventionell mjölk. Totalt finns mellan djur på gården. 81 koplatser. Areal: 160 ha åker och betesmarker, varav ungefär 40 ha spannmål som ibland skördas till helsädesensilage. 90 ha skog. 8 Mattias framtida arbete på gården, men även för att skona Erik som redan har utslitna knän efter hårt arbete med mycket knäböjningar vid mjölkning. Den nya lösdriften, är ren och fin, djuren går lugnt runt och äter, idisslar och mjölkas med hjälp av en planerad kotrafik. Fodervagnen kör ut ensilage varannan timme, vilket gör att det aldrig blir någon rusning fram till foderbordet. Korna ska ha ätit upp lagom till att vagnen kör nästa runda, dygnet runt. Kraftfoder får korna individuellt med hjälp av transpondrar och kraftfoderstationer. Bra fungerande system Både Erik och Mattias är förtjusta i systemet och hur det fungerar. Mycket verkar ha fungerat bra vid övergången från uppbundet system till lösdrift. Med hjälp av bekväma komadrasser och strö i liggbåsen blev det aldrig problem med att korna lade sig annat än i liggbåsen, konstaterar Mattias. Det kan annars vara ett problem när man byter system. Det finns 81 koplatser i den nya ladugården, men helst bör det vara omkring 70 mjölkande kor för att mjölkroboten ska fungera optimalt. Fördelen med ett antal extra platser är att kvigor kan vänjas med att gå i samma system som de ska vara i när de har kalvat, vilket minskar stressen för dem, förklarar Mattias. Ytterligare ett steg till rationalisering är planerna på en ny ungdjursladugård. I dag föds rekryteringen upp i den gamla ladugården som med dagens mått mätt är tungjobbad. Även en del tjurkalvar sparas och föds upp vidare till slakt. Med en ny lösdriftsladugård för ungdjur och slaktdjur kan skötseln underlättas och djurmiljön bli ännu bättre. Tankar kring generationsskifte Funderingar kring generationsskiftet har pågått länge och det som känns bäst för familjen är att gården successivt glider över i Mattias ägo, utan att syskon köps ut eller att gården köps lös. Mattias har investerat mest i företaget med både antal arbetstimmar och intresse berättar Erik. Då vore det konstigt om syskonen skulle skörda frukterna av hans hårda slit. Om gården mot förmodan skulle säljas i framtiden, så kanske saken hamnar i en annan situation och syskonen skulle troligtvis ärva delar av gården. Detta är just problemet inom många familjer, att syskon måste köpas ut eller att gården måste köpas lös. Det gör det nästan omöjligt för den yngre generationen att ekonomiskt klara av att driva gården vidare. Ett annat bekymmer för många är att det dröjer allt för länge innan ett generationsskifte sker. Det beror på att den äldre generationen har svårt att släppa taget om den gård de byggt upp och levt länge på. Erik minns när han skulle ta över gården efter sina föräldrar. Jag och min far jobbade sida vid sida länge och det är klart man kunde ha olika åsikter ibland, men när han försvann förstod jag hur mycket hjälp jag fått av honom. Tanken nu är att jag jobbar vidare i företaget med Mattias och förhoppningsvis uppskattar han att han har mig där. I många situationer är det också bra att kunna vara två, avslutar Erik. Emma Mickelin

9 Familjen Östervees gård Ve i Väse Mattias och Erik Östervee ska jobba tillsammans i företaget även efter generationsskiftet. Köp, gåva, eller både och? Drygt lantbruksfastigheter i Sverige skiftar ägare varje år. Det borde vara dubbelt så många för att åldersstrukturen på ägarna skulle hamna på en sund nivå. Men generationsskifte är en delikat uppgift och kräver lång framförhållning. Med rätt planering underlättas processen. Tidigare har generationsskiften hämmats av skatteregler, men nu har myndigheterna tagit mer hänsyn till att generationsskiften är nödvändigt för ett vitalt lantbruk. Den formella juridiska formen för överlåtelsen är viktig och de skattemässiga konsekvenserna kan bli olika för en lång tid framåt. Valet av överlåtelseform är bland annat beroende av hur mycket avverkningsmogen skog det finns på fastigheten och om det finns en sparad räntefördelning. För att få rätt hjälp juridiskt och skattetekniskt bör kontakt tas med rådgivare på bank, skatteverket, redovisningsbyrå eller liknande. 9

10 Markkväve på våren inte alltid avgörande för skördens storlek Med slägga och borr har Länsstyrelsen tagit kväveprover under 20 år. Med mycket mineralkväve i marken på våren skulle man kunna förvänta sig en hög skörd. Enligt de kväveprover som Länsstyrelsen har tagit under tjugo års tid verkar det snarare som om årsmånen det enskilda året överskuggar variationerna av mineralkväve. Man skulle kunna förvänta sig att en vår med mycket mineralkväve i marken skulle medföra en högre skörd än normalt. Vidare skulle det vara möjligt att dra ner på kvävegivan ett sådant år liksom att man skulle kunna höja den om det är lite kväve i marken. Variationerna mellan åren är dock inte så stora som man kunde förvänta sig även om skördarna varierar. Årsmånen det enskilda året överskuggar för det mesta variationerna. Många faktorer avgör Markens kvävelevererande förmåga styrs av en rad faktorer vilkas betydelse är vanskliga att kvantitativt förutsäga. För många av dessa faktorer finns det emellertid schablonvärden som kan användas då man justerar de riktgivor som finns för olika grödor och avkastningsnivåer. Det gäller bland annat stallgödseleffekt, förfrukt, mullhalt och såtidpunkt. Den kanske mest avgörande faktorn är ju väderleken som varken kan styras eller förutsägas. Underlag för prognoser Sedan 1981 har Länsstyrelsen tagit kväveprover på våren på ett antal gårdar i Värmland. Från början omfattade provtagningen endast växtodlingsgårdar. Efterhand har provtagningen av olika anledningar upphört på en del av de ursprungliga gårdarna. I stället har ett antal gårdar med djurproduktion tillkommit. Syftet med provtagningen var att mineralkvävemängden i marken och en del andra faktorer skulle ge en uppfattning om hur mycket kväve som skulle gödslas till kommande gröda. Provtagning har skett till 60 cm djup och på samma punkt hela tiden. Jordproverna har analyserats på ammonium- och nitratkväve. Utifrån analyserna har råd om gödsling till lantbrukarna formulerats och publicerats i miljöbrev och växtodlingsbrev av både Länsstyrelsen och Hushållningssällskapet. Metod med begränsningar Avkastningen på de olika provplatserna visar av förklarliga skäl på en ganska stor variation. Här spelar förstås jordart, mullhalt, förfrukt och stallgödselanvändning stor roll. Skördarna varierar givetvis mellan gårdarna och åren men är långt ifrån alltid avhängiga mineralkvävehalten på våren. Exempelvis kan man konstatera att på en av gårdarna, som i regel har höga skördar, är mineralkvävehalten på våren nästan alltid låg. Analysen av markkväve vid ett tillfälle på våren har alltså sina begränsningar vid bestämmandet av årets kvävebehov. Det finns dock situationer då en analys kan vara motiverad. Det gäller exempelvis efter förfrukter som ger stora kvävemängder (ärter, bönor, baljväxtrika vallar och potatis) och på organogena jordar. Ny teknik utvecklas Från och med våren 2012 upphör Länsstyrelsens kväveprovtagning. Då det gäller grödor som växer under en lång tid av vegetationsperioden som till exempel höstvete utvecklas ny teknik där man kan avläsa grödans kvävestatus och också ta hänsyn till markens kvävelevererande förmåga i ogödslade rutor. Med hänsyn till detta kan man sedan bestämma storleken på eventuella tilläggsgivor. De nya teknikerna kan komma att utvecklas även för vårsäd. Gunnar Nilsson

11 Å hej, hå - att ta kväveprover är inget latmansgöra Ner till 60 cm djup ska borret på samma punkt varje år. Nu kan Gunnar Nilsson på Lantbruk skicka iväg den ihopsamlade jorden för analys. 11

12 Lär Utsikt dig - värmland mer! Lär dig mer! Byggnadsvård Gå kurs i byggnadsvård! Under 2012 satsar vi lite extra på kurser med byggnadsvårdstema. I dagsläget finns följande kursidéer på förslag: - Första hjälpen för uthusägare - Jordkällare - underhåll, reparation, användning - Timmerlagning - Skiffertak - underhåll och reparation - Bygga gärdesgård - Fönster - underhåll och reparation av uthusfönster Kontakta oss gärna om du har fler tips och idéer om kurser du skulle vilja gå. Kurserna kommer allteftersom att annonseras i vårt kursprogram. Sara Bodin Olsson, Livsmedel - kurser från Skafferiet HACCP-fördjupning För dig som kört din HACCP några år men känner behov av uppdatering arrangerar vi nu kursen HACCPuppdatering och fördjupning. Vi går igenom förändringar i lagstiftning och praxis under de senaste åren, samt vanliga problem i kontakten med tillsynsmyndigheterna och hur du kan komma tillrätta med dem. Tid: 8 och 22 mars, kl Kostnad: 1200 kr + moms Ansvarig: Margareta Edsgård, Anmälan: Senast 27 feb till Margareta Edsgård eller via HS hemsida Paketering av mat och upplevelser Genom att paketera en vistelse på din gård eller småskaliga livsmedelsföretag som en upplevelse, eller erbjuda dina besökare en högklassig middag kan du öka intäkterna i ditt företag. Men hur gör man? Hur ser trender och tendenser ut i Sverige och utomlands? Vilka möjligheter har vi i vår region? Vad säljer och vem ska sälja? Hur ska jag marknadsföra mig och mot vilka? Kursledare: Per Jobs från fishyourdreams.com Tid: 13 och 29 mars Pris: 1200 kr + moms Ansvarig: Stig Emilsson Anmälan: Senast 1 mars till Stig Emilsson eller via HS hemsida 12 Kompetensutvecklingsinsatserna ingår i landsbygdsprogrammet som finansieras gemensamt av Sverige och EU.

13 Lär Utsikt dig - värmland mer! Skog Skogsägaren och klimatet - skogsbruk i ett förändrat klimat Vilka möjligheter och hot innebär ett förändrat klimat för din skog? Vad vill du på sikt? Vi ger dig kunskap om hur du sprider riskerna och hur du blir en bra beställare av skogliga tjänster. Kursen består av en teorikväll inne, del 1 och en exkursionsdag i skogen, del 2. Välj bland nedanstående datum. Målgrupp: Skogsägare och deras anhöriga samt övriga verksamma inom skogsbruket Del 1 - Teori inne 15 feb, kl , Karlstad 16 feb, kl , Torsby 22 feb, kl , Kristinehamn 6 mars, kl , Kristinehamn 13 mars, kl , Karlstad 15 mars, kl , Torsby 29 mars, kl , Karlstad Del 2 - Ute i skogen 26 april, kl , Karlstad 9 maj, kl , Torsby 15 maj, kl , Kristinehamn 23 maj, kl , Karlstad Temadag: Skogens mångfald Här besöker vi objekt som lämpar sig för förbättrande åtgärder vad gäller natur- och kulturmiljövärden. Tid: 31 maj, kl Plats: Ölmhult, Väse Skogsträff: Skogsbruk och vatten Hur ska bra åtgärder utföras vid skogsbruk som berör olika slags vatten i skogslandskapet. Tid: 23 aug, kl Plats: Forshaga Gäller samtliga aktiviteter! Kostnad: Kostnadsfritt. Litteratur och lättare förtäring ingår. Anmälan: En vecka innan kursstart till Monica Lundell eller Ta chansen att få avgiftsfri rådgivning på din fastighet Under 2012 kan du som enskild skogsägare få rådgivning på din fastighet inom de ämnesområden du kan se nedan. Föryngringsavverkning - klimatråd och riskspridning Röjning - klimatråd och riskspridning Biobränsle - grot samt gallring och skogsbränslegallring Åtgärder som gynnar natur- och kulturvärden Anläggning av ädellövskog Skogsbruk vid vatten Frågor: Lennart Ståhl , Harald Lindebjörn och Monica Lundell

14 Ytterligare 17,1 miljoner satsas på bredbandsprojekt Från och med den 1 januari 2012 har Länsstyrelsen Värmland fått ytterligare 17,1 miljoner kronor till att satsa på bredbandsprojekt. I och med detta har vi också gjort om stödformen för dessa projekt. Allt fler tjänster i samhället blir digitala. För att ha möjlighet att använda sig av denna service bör hushåll och företag ha god tillgång till bredband. Svensk IT-politik bygger på att bredband i första hand ska tillhandahållas av marknaden på kommersiell grund. På landsbygden är det dock oftast inte lönsamt för dessa företag att satsa på att bygga ut bredband. Det är därför oftast upp till landsbygds- och glesbygdsborna själva att göra denna investering. Länsstyrelsen främjar dessa privata investeringar till fiberbaserat bredband. Vi kan vara med och finansiera en del av kostnaden för att 14 anlägga kanalisationen, till exempel projektering, material, arbete och maskinhyra. Varför fiber Fiberbaserat bredband har stora fördelar. Det har en överlägsen svarstid, är stabilt och säkert, går att uppgradera, stör inte och påverkas inte heller av väder, avstånd från användare etc. Ett fibernät som byggs idag klarar minst 100 Mbit/s symmetriskt (både till och från användaren), vilket är betydligt snabbare än andra lösningar. Du kan använda fibernät till såväl Internet, telefoni, TV och larm. Hur kommer man igång Att anlägga bredband är oftast ett kostsamt projekt. Ju fler man är som delar på kostnaderna, desto mindre kostnad per anslutning. Därför är det viktigt att försöka få med så många som möjligt i projektet. För att få ned kostnaderna kan man också göra mycket arbete själva, så som att hjälpa till att gräva eller röja. Första steget är att engagera och informera i din hembygd för att få med så många som möjligt i projektet. Länsstyrelsen Värmland har som krav att alla i ett naturligt geografiskt område som vill vara med i projektet ska få vara det. Inom Leader kan du söka projektstöd för just detta eller för att bilda en förening som vill genomföra ett bredbandsprojekt. Vänd dig också gärna till din kommun för att få hjälp och information. På vår webplats kan du läsa mer om hur ni kan gå vidare. Gå in under fliken Samhällsplanering & kulturmiljö, och vidare på Infrastruktur och IT. Åsa Melander

15 Med SAM Internet kan flera göra sina ansökningar själv, menar Anders Ramström. Gör det lätt med SAM Internet Inför SAM-ansökan i år skickas det inte ut några SAM-blanketter. Då ska alla lantbrukare i stället söka sina stöd direkt på datorn i tjänsten SAM Internet. Anledningen till att Jordbruksverket och länsstyrelserna i år satsar på att få med alla lantbrukare i SAM Internet är att det blir färre fel i ansökningarna jämfört med blankett. Färre fel betyder att fler lantbrukare kan få sina stödpengar vid det tidigaste utbetalningsdatumet. Fördelar med SAM Internet Anders Ramström driver två lantbruksföretag. Anders har använt SAM Internet sedan 2005 och tycker att det är ett enkelt och snabbt sätt att göra sin ansökan på. Det dröjde någon ansökningsperiod innan Anders tog sig i kragen och började söka med SAM Internet. Det största motståndet var att lägga in gårdens skiften i datorn. När det väl var gjort så har allt flutit på. En av de största fördelarna med att göra sin ansökan i SAM Internet är att programmet hela tiden gör automatiska kontroller vilket minskar risken för fel i ansökan. Man får en varningslista med exempel på vad som kan vara galet. När man har gått igenom den har man oftast hittat felet, berättar Anders. En annan fördel är att programmet summerar alla arealer när ansökan är färdig. Summeringen ger mig en överblick och jag kan gå tillbaka i ansökan och göra ändringar om något inte stämmer förklarar Anders. Några andra positiva fördelar är att uppgifterna om blockarealen och stödrätter uppdateras dagligen. Dessutom är samtliga ansökningar sparade i datorn. Det är lätt att gå tillbaka till tidigare ansökningar. Nackdelar Det kan bli en del jobb när du söker via SAM Internet första gången, speciellt om du har många skiften som ska registreras. Jag tycker att det kan vara lite pilligt när jag ska dela eller ändra skiften, berättar Anders. Fördelen är att datorn varnar om du råkar överskrida blockarealen. Dålig uppkoppling på datanätet kan dessvärre göra att systemet blir långsamt och att det kan stå och stampa. Jag är egentligen inte så road av att sitta vid datorn, avslöjar Anders men eftersom det går så otroligt snabbt att fylla i mina ansökningar och så smidigt att göra ändringar jämfört med pappersblanketten så väger fördelarna över. Dessutom får jag en total överblick över mina siffror, avslutar Anders. Anna Lena Karlsson Malin Eliasson Gårdsfakta Nira lant (ekologiskt) i Sunne och Östra Ämtervik. NR lantbruk i Molkom. Drivs av: Anders Ramström Produktion: Mjölk, 180 konventionella kor och 160 ekologiska kor Areal: 230 hektar konventionellt odlad mark och 360 hektar ekologiskt odlad areal. Odlar: Vall, korn, havre, vete Övrigt: Anders söker miljöersättningar och kompensationsbidrag. Den ekologiska gården är ansluten till KRAV. Anders tips till nya SAM Internetanvändare: Börja i god tid med din ansökan. Då undviker du lättast datakrångel och du hinner förmodligen lättare att få hjälp av Länsstyrelsens support. Gå på Länsstyrelsens SAM Internetträffar eller fråga någon som sökt förut för att få hjälp och tips, då undviker du många nybörjarfällor. Använd dina papperskartor första gången du lägger in dina skiften. Då får du en bra överblick över gården. Läs mer om SAM Internet på: 15

16 Posttidning B Länsstyrelsen Värmland KARLSTAD Som mottagare av denna tidning finns du med i ett adressregister hos Länsstyrelsen Värmland Ersättningen för rovdjursstängsel höjs Första januari i år höjdes ersättningen för rovdjursstängsel. Ersättningen är till för att täcka de extra kostnader som uppstår när man bygger ett stängsel som är anpassat för att hindra rovdjur, jämfört med ett stängsel som bara behöver hålla tamdjur inne. Från årsskiftet är ersättningen för att sätta upp rovdjursavvisande stängsel 50 kr/meter, vilket innebär en rejäl höjning från det tidigare stödbeloppet på 20 kr/meter. Stöd kan sökas i hela länet och villkoren för att kunna beviljas ersättning för olika djurslag är följande: Får och getter: Stöd kan ges för stängsling kring betesmark, slåtterängar som efterbetas, mark som restaureras till betesmark och betesvall på åkermark. Nöt: Stöd kan ges om risken för rovdjursangrepp bedöms som stor, men endast till stängsling kring betesmark, slåtteräng som efterbetas eller mark som restaureras till betesmark. Stöd utgår inte till stängsling av betesvall på åkermark. Häst: Samma riskbedömning och krav som för nöt. Ersättning ges för stängseltyper som rekommenderas av Viltskadecenter, dvs. femtrådigt elstängsel, alternativt fårnät kompletterat med två eltrådar. Spänningen i trådarna ska uppgå till minst V. Ansökningshandlingar finns på Länsstyrelsens webbplats och kan även beställas i pappersform per telefon. Niklas Wahlström Mer information om hur rovdjursavvisande stängsel ska utformas och sättas upp för att fungera väl finns i broschyren Stängsel för att förebygga skador från rovdjur (Viltskadecenter 2009). Med betesmark i artikeln menas mark som uppfyller Jordbruksverkets krav på betesmark som kan ge gårdsstöd. Länsstyrelsen Värmlands tidning för lantbrukare i Värmland Utgivare: Länsstyrelsen Värmland, KARLSTAD Utkommer med 4 nummer per år E-post: Ansvarig utgivare: Malin Eliasson Redaktion: Emma Mickelin, Roger Bergqvist, Malin Eliasson, Maria Sundqvist Formgivning: Birgitta Skager Foto: Länsstyrelsen Värmland, Tova Bergqvist, Sandra Kylbrant, Hedeås lantbruk Tryck: Elanders Sverige AB Upplaga: ex. Publ nr: 2012:02 Vid byte av adress Vårt adressregister för tidningen Utsikt ändrar vi själva. Därför är det viktigt att du meddelar adressändringar till: Länsstyrelsen Värmland, Lantbruk/tidningen Utsikt, Karlstad. Tel: eller e-post: märkt "Lantbruk/tidningen Utsikt" 16 EUROPEISKA UNIONEN Detta nummer av UTSIKT har producerats inom landsbygdsprogrammet som finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Bra att veta innan du börjar använda SAM Internet

Bra att veta innan du börjar använda SAM Internet Lättläst svenska www.jordbruksverket.se/saminternet SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets webbplats där du söker jordbrukarstöd. I SAM Internet kan du också söka nya åtaganden för miljöersättningar

Läs mer

Så här gör du SAM-ansökan

Så här gör du SAM-ansökan Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets

Läs mer

Nyheter och översikt 2012

Nyheter och översikt 2012 Nyheter och översikt 2012 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter år 2012... 5 Viktiga datum... 19 Tycker du att det är svårt att söka stöd? Använd

Läs mer

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben SAM-ansökan 2015 så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben Information 2 Innehåll Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Vi gör färre små ändringar på blocken efter att SAM Internet öppnat... 5 Vi

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Guide till. SAM Internet

Guide till. SAM Internet Guide till SAM Internet 2014 SAM Internet ditt stöd på webben! Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Ny startsida i SAM Internet...5 Inget lösenord till SAM Internet i SAM-utskicket...5 I år kan du logga

Läs mer

Guide till. SAM Internet

Guide till. SAM Internet Guide till SAM Internet 2013 SAM Internet ditt stöd på webben! Innehåll Nyheter i SAM Internet...5 Du kan få fram en meny genom att högerklicka på kartan...5 Det är möjligt att skicka in en ansökan tre

Läs mer

Guide till. SAM Internet

Guide till. SAM Internet Guide till SAM Internet 2014 SAM Internet ditt stöd på webben! Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Ny startsida i SAM Internet...5 Inget lösenord till SAM Internet i SAM-utskicket...5 I år kan du logga

Läs mer

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten?

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2014 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in den i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

SJVFS 2014:37. Bilaga 1

SJVFS 2014:37. Bilaga 1 Bilaga 1 Blanketter för ansökan om gårdsstöd, stöd för kvalitetscertifiering, kompensationsbidrag, nationellt stöd, stöd till mervärden i jordbruket, tilldelning ur den nationella reserven, överföring

Läs mer

Förläng dina åtaganden senast 3 oktober! För dig som har åtaganden för miljöersättningar som gäller till och med Ja Ja Ja

Förläng dina åtaganden senast 3 oktober! För dig som har åtaganden för miljöersättningar som gäller till och med Ja Ja Ja För dig som har åtaganden för miljöersättningar som gäller till och med 2013 Ja Ja Ja Foto: Shutterstock Foto: Urban Wigert Foto: Smålandsbilder.se Förläng dina åtaganden senast 3 oktober! Du ska skicka

Läs mer

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten?

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2015 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in ansökan i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus EU-nyheter 2013 Emma Hjelm, HIR Malmöhus SAM 2013 18 april sista ansökningsdag SAMI öppnar 14 februari Utskick med lösenord: 14 februari Ändrade block är rödmarkerade i SAMI i år! Max tre ändringar per

Läs mer

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Miljöersättning för bruna bönor på Öland Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är

Läs mer

ÖVERTAGANDE av SAM-ansökan och åtagande 2017

ÖVERTAGANDE av SAM-ansökan och åtagande 2017 Observera att ansökan om utbetalning sker i SAM-ansökan 07! Gäller övertagandet ett helt jordbruksföretag överlåtaren har lämnat in SAM-ansökan ska blanketten komma in till länsstyrelsen i övertagarens

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är

Läs mer

Nyheter och översikt 2014

Nyheter och översikt 2014 Nyheter och översikt 2014 Stöd till landsbygden Innehåll Det här kan du läsa om i broschyren... 4 Här kan du få hjälp... 4 Är det första gången du söker stöd?... 5 Vill du ha koll på vad som är på gång?...

Läs mer

Visa förslag till åtagandeplan i SAM Internet

Visa förslag till åtagandeplan i SAM Internet 2016-10-04 Visa förslag till åtagandeplan i SAM Internet Den här informationen gäller dig som har sökt miljöersättning för betesmarker och slåtterängar under 2015 eller 2016. När du får ett brev från länsstyrelsen

Läs mer

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen: 1(9) Tvärvillkor 2015 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2015. Det finns lagar och regler som bidrar till att bevara jordbruksmarken i gott skick. De finns för att förbättra miljö för

Läs mer

Anvisning till blanketten

Anvisning till blanketten Anvisning till blanketten Ansökan miljöinvestering - fast ersättning 2014-2020 Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du när du ska söka stöd till miljöinvesteringar med fast ersättning

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala kompletterande insatser Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala kompletterande insatser som du kan söka i ditt län. På länsstyrelsens

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Nyheter och översikt 2011

Nyheter och översikt 2011 Nyheter och översikt 2011 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden 2 Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter 2011... 5 Viktiga datum...11 Tycker du det är krångligt att söka stöd? Använd

Läs mer

Nyheter och översikt 2013

Nyheter och översikt 2013 Nyheter och översikt 2013 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden Innehåll Det här kan du läsa om i broschyren...4 Här kan du få hjälp...4 Ställ frågor till oss på webben...5 Är det första gången du

Läs mer

Guide till SAM Internet 2011

Guide till SAM Internet 2011 Guide till SAM Internet 2011 SAM Internet ditt stöd på webben! Innehåll Nyheter i SAM Internet 7 Skicka in din underskrift senast den 15 juni 7 Titta på film om SAM Internet 7 Chatta med oss 7 Nu kan

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Kompensationsstöd 2015

Kompensationsstöd 2015 Kompensationsstöd 2015 Här finns den information som gällde för kompensationsstödet 2015. Namnet på ersättningen är ändrat till kompensationsstöd. Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till

Läs mer

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06 Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd

Läs mer

Miljöersättning för våtmarker

Miljöersättning för våtmarker Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(22) Texten är från 2010-03-12 Artikelnummer JS6001 Version 2 Miljöersättning

Läs mer

Rå dgivning fö rgrö ning

Rå dgivning fö rgrö ning Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller

Läs mer

Stödrätter för gårdsstöd 2016

Stödrätter för gårdsstöd 2016 1(7) Stödrätter för gårdsstöd 2016 Här finns den information som gällde för stödrätter 2016. En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala kompletterande insatser Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala kompletterande insatser som du kan söka i ditt län. På länsstyrelsens

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Lars Hansson Stödkommunikationsenheten Jordbruksverket Gårdsstöd oförändrat i grunden EU:s definitioner och villkor styr stödberättigandet Minst 4 hektar och 4 stödrätter

Läs mer

I detta nummer: Landsbygdsdirektören har ordet

I detta nummer: Landsbygdsdirektören har ordet I detta nummer: Landsbygdsdirektören har ordet Ska du använda växtskyddsmedel? Var med och ansök om pengar för vattenvård Utbetalning av jordbrukarstöd Felaktiga utbetalningar efter fältkontroll Mindre

Läs mer

Från spannmål till spatiala finjusteringar Sveriges lantbrukare tar saken i egna händer, tack vare SAM! Karen Lewis - Länsstyrelsen i Stockholms Län

Från spannmål till spatiala finjusteringar Sveriges lantbrukare tar saken i egna händer, tack vare SAM! Karen Lewis - Länsstyrelsen i Stockholms Län Från spannmål till spatiala finjusteringar Sveriges lantbrukare tar saken i egna händer, tack vare SAM! Karen Lewis - Länsstyrelsen i Stockholms Län Från spannmål till spatiala finjusteringar Sveriges

Läs mer

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet.

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet. Förgröningsstödet Sammanfattning av förgröningsstödet Det är tre villkor som ska uppfyllas: 1. Lantbrukare ska odla minst tre grödor på sin åkermark. Den största grödan får utgöra maximalt 75 % av arealen

Läs mer

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har

Läs mer

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade

Läs mer

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller!

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöd till landsbygden Innehåll Innehåll Innehåll I år är det mycket nytt med jordbrukarstöden...5 Gårdsstöd...8 Förgröningsstöd...14 Stöd till unga jordbrukare...20

Läs mer

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor 1(13) Förgröningsstöd 2016 Här finns den information som gällde för förgröningsstödet 2016. Du som söker gårdsstöd söker också förgröningsstöd. Förgröningsstödet är ett stöd för jordbruksmetoder som är

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Miljöersättning för hotade husdjursraser

Miljöersättning för hotade husdjursraser Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(12) Texten är från 2010-02-23 JS6005 Miljöersättning för hotade husdjursraser

Läs mer

utsikt Länsstyrelsens tidning för lantbrukare i värmland nummer 4 december 2011

utsikt Länsstyrelsens tidning för lantbrukare i värmland nummer 4 december 2011 Värmland utsikt Länsstyrelsens tidning för lantbrukare i värmland nummer 4 december 2011 Ur innehållet bl a Stödinformation - sid 2 Jordbruket utmanas av ett varmare och blötare klimat - sid 4-5 Gårdsreportage

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

ANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020

ANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020 SJV FPMB 12:29 2015-08 ANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020 Använd den här blanketten när du ska söka stöd till miljöinvesteringar med fast ersättning inom landsbygdsprogrammet 2014-2020.

Läs mer

SAM Internet 2009 så här gör du!

SAM Internet 2009 så här gör du! så här gör du! Innehåll Kort om SAM-ansökan i SAM Internet Lättläst svenska.........4 SAM Internet enklare än du tror..........................6 Nyheter 2009...........................................8

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

Guide till SAM Internet 2010

Guide till SAM Internet 2010 Guide till SAM Internet 2010 SAM Internet är till för dig som vill söka jordbrukarstöd snabbt och enkelt med hjälp av datorn. Här kan du läsa om hur du söker stöd i SAM Internet. Du kan också läsa om nyheter

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Näsgård EU-modul är en tilläggs modul och är därmed inte tillgänglig i alla versioner av programmet

Näsgård EU-modul är en tilläggs modul och är därmed inte tillgänglig i alla versioner av programmet EU modul Generellt Näsgård EU-modul läser in förutsättningar angående åttagande och stödrätter från utläst XML fil från SAM Internet aktuellt ansökningsår och sammanställer utifrån dessa och inlagda uppgifter

Läs mer

Kompensationsbidrag. Texten är från JS8001 Version 2

Kompensationsbidrag. Texten är från JS8001 Version 2 Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(23) Texten är från 2010-03-12 JS8001 Version 2 Kompensationsbidrag 2(23)

Läs mer

En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha en stödrätt.

En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha en stödrätt. 1(5) Stödrätter 2015 Här finns den information som gällde för stödrätter 2015. En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för

Läs mer

Nyheter om EU-stöden

Nyheter om EU-stöden Nyheter om EU-stöden Jordbrukardag Alnarp 9 januari 2012 Emma Hjelm & Anders Adholm HIR Malmöhus AB Inför SAM-ansökan 2012 Några viktiga hållpunkter och datum 2012. Processen för återkrav av felaktigt

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen

Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen Foto: Emma Svensson Jordbruksinformation 7-2016 Dikor med kalv kan beta alla typer av naturbetesmark. Naturbetesmarker är en resurs för dikalvproduktionen

Läs mer

Gårdsstödet i korthet

Gårdsstödet i korthet Gårdsstödet 2008 Innehåll Gårdsstödet i korthet.............................. 4 Vill du veta mer?................................. 6 Nyheter........................................ 7 Undvik att få avdrag

Läs mer

Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020

Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Foto: Nils-Erik Nordh Lena Niemi Hjulfors, klimatenheten, Jordbruksverket. lena.niemi@jordbruksverket.se Ny gemensam jordbrukspolitik 2015 Förändringar

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2017 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbakablick på 2016 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd (kurs 9,62) 70% oktober, 20% December resten Juni 17? Nya miljöstöd sena utbetalningar

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Stöd till unga jordbrukare 2016

Stöd till unga jordbrukare 2016 1(8) Stöd till unga jordbrukare 2016 Här finns den information som gällde för stödet till unga jordbrukare 2016. Det finns ett stöd till dig som är 40 år eller yngre och som har startat ett jordbruksföretag

Läs mer

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Jordbruksinformation 10-2010 Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Text: Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB Foto omslag: Anna Jarander Mycket bete i foderstaten är

Läs mer

Stöd till landsbygden

Stöd till landsbygden -så här gör du! Stöd till landsbygden Innehåll Kort om SAM-ansökan Lättläst svenska 4 Använd checklistan! 8 Vill du veta mer? 10 Nyheter 2011 12 Tänk på det här! 14 Sök i SAM Internet! 18 Sammanställningen

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! 1 På Stödrättsbörsen behöver du bara genom bifogad blankett anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris. Efter att du placerat din order sköter Stödrättsbörsen

Läs mer

Miljöersättning för minskat kväveläckage

Miljöersättning för minskat kväveläckage Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(25) Texten är från 2010-08-10 JS6008 Version 3 Miljöersättning för minskat

Läs mer

Anvisning till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvestering med fast ersättning

Anvisning till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvestering med fast ersättning Anvisning till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvestering med fast ersättning 1. Läs om de miljöinvesteringar du kan ansöka om inom ditt län. Informationen hittar du på länsstyrelsens webbplats

Läs mer

Vilka stöd finns att söka?

Vilka stöd finns att söka? För en levande, smart och hållbar landsbygd Vill du starta eller investera i ett företag på landsbygden? Vill du tillsammans med andra utveckla bygden där du bor? Då kan du söka företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

ARBETSGÅNG BYALAG. Sammanställd av Cecilia Sjödén

ARBETSGÅNG BYALAG. Sammanställd av Cecilia Sjödén ARBETSGÅNG BYALAG Sammanställd av Cecilia Sjödén Tips för att komma igång Prata med folk! Kontakta kommunen! Bilda förening! Värva medlemmar! Sök projektstöd! Fiberföreningen hur gör man? Bestäm område,

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! På Stödrättsbörsen behöver du bara genom bifogad blankett anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris. Efter att du placerat din order sköter Stödrättsbörsen

Läs mer

Sök. Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor miljöersättningar

Sök. Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor miljöersättningar Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor 2012 1. Innan du fyller i din blankett ska du ta reda på vilka villkor som gäller för ersättningen som du tänker söka. Läs mer

Läs mer

ARBETSGÅNG BYALAG. Sammanställd av Cecilia Sjödén

ARBETSGÅNG BYALAG. Sammanställd av Cecilia Sjödén ARBETSGÅNG BYALAG Sammanställd av Cecilia Sjödén Tips för att komma igång Prata med folk! Kontakta kommunen! Bilda förening! Värva medlemmar! Sök projektstöd! Fiberföreningen hur gör man? Bestäm område,

Läs mer

Fältuppgifter och kartuppgifter kan hämtas från SAM Internet och läsas in i Näsgård.

Fältuppgifter och kartuppgifter kan hämtas från SAM Internet och läsas in i Näsgård. Import från SAM Internet Allmänt Fältuppgifter och kartuppgifter kan hämtas från SAM Internet och läsas in i Näsgård. OBS Det är bara aktuellt års fält och grödor som kan hämtas från SAM Internet. Fältuppgifter

Läs mer

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i

Läs mer

Anvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2013

Anvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2013 Anvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2013 1. Innan du fyller i din blankett ska du ta reda på vilka villkor som gäller för den eller de miljöersättningar som du tänker söka. Läs mer på

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! 1 På Stödrättsbörsen behöver du bara genom bifogad blankett anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris. Efter att du placerat din order sköter Stödrättsbörsen

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

Sök. Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor miljöersättningar

Sök. Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor miljöersättningar Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor 2013 1. Innan du fyller i din blankett ska du ta reda på vilka villkor som gäller för ersättningen som du tänker söka. Läs mer

Läs mer

Inga uppgifter om förgröning överförs från Näsgård till SAM Internet eftersom Jordbruksverket inte öppnat för denna möjlighet.

Inga uppgifter om förgröning överförs från Näsgård till SAM Internet eftersom Jordbruksverket inte öppnat för denna möjlighet. Export till SAM Internet 2015 Förutsättningar Uppgifter från Näsgård Mark/Karta kan överföras till SAM Internet. All överföring sker via en fil som skapas i Näsgård Karta och därefter sparas på din hårddisk,

Läs mer

Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket

Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket Miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och miljöinvesteringar Linda Qvarnemark, Miljöersättningsenheten

Läs mer

Export till SAM Internet 2017 Manual senast ändrad Export till SAM Internet Att tänka på för vissa grödor

Export till SAM Internet 2017 Manual senast ändrad Export till SAM Internet Att tänka på för vissa grödor Export till SAM Internet 2017 Förutsättningar Uppgifter från Näsgård Mark/Karta kan överföras till SAM Internet. All överföring sker via en fil som skapas i Näsgård Karta och därefter sparas på din hårddisk,

Läs mer

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet 2016-05-25 ÖK-sekretariatet Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 Bakgrund Jordbruksverket har tagit fram en lägesrapport för genomförandet

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2016 Ingemar Henningsson 070-6628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2015 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd det mesta under December (kurs 9,41) Gamla Miljöstöd delbetalning början

Läs mer

Statens Jordbruksverk

Statens Jordbruksverk Statens Jordbruksverk Diarienummer 19-7986/12 Konsekvensutredning på grund av ändringar av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd och landsbygdsstöd Statens

Läs mer

Störst på ekologisk drift och robot

Störst på ekologisk drift och robot FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM

Läs mer

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

djurhållning Med KRAV på grönbete tema: tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.

Läs mer

Sök. Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor miljöersättningar

Sök. Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor miljöersättningar Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor 2014 Innan du fyller i din blankett ska du ta reda på vilka villkor som gäller för ersättningen som du tänker söka. Läs mer

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Gårdsstödet grönsaker, bär och matpotatis

Gårdsstödet grönsaker, bär och matpotatis Gårdsstödet grönsaker, bär och matpotatis Innehåll Vad är tillstånd för grönsaker, bär och matpotatis?...........5 Kan jag få tillstånd för grönsaker, bär och matpotatis?........5 Hur får jag tillstånd

Läs mer

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark Landsbygdsprogrammet Flera förändringar för Ett rikt odlingslandskap Miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer försvinner Utvald miljö försvinner Men vissa delar blir nationella Andra tas bort: Restaurering

Läs mer

Viltskadestatistik 2010

Viltskadestatistik 2010 Viltskadestatistik 2010 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-1 Innehåll Inledning...2 Delområden i statistiken... 3 Rovdjursforum... 4 1. Tamdjur...5 Om

Läs mer

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! På Stödrättsbörsen behöver du bara en blankett för att anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris, därefter sköter Stödrättsbörsen resten. Vi letar

Läs mer

Handjursbidrag. Texten är från Artikelnummer JS2001 Version 2

Handjursbidrag. Texten är från Artikelnummer JS2001 Version 2 Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(19) Texten är från 2010-05-26 Artikelnummer JS2001 Version 2 Handjursbidrag

Läs mer