VÄRLDSARVENS SKYDD I SVENSK LAGSTIFTNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÄRLDSARVENS SKYDD I SVENSK LAGSTIFTNING"

Transkript

1 VÄRLDSARVENS SKYDD I SVENSK LAGSTIFTNING Rättsutredning omfattande miljöbalken (1998:808) samt plan- och bygglagen (2010:900) Diana Zetterberg Rogers samt Annika Andersson SAMMANFATTNING Rättsutredningen avser att undersöka vissa utvalda världsarvs rättsskydd i MB samt PBL och om skyddet är förenligt med världsarvskonventionen. 1

2 1. Innehållsförteckning 1. Inledning, uppdrag och förutsättningar 3 2. Världsarvskonventionens skydd och målsättning 4 3. Världsarvens lagskydd 4 4. Outstanding Universal Values 5 5. Miljöbalken 6 a. Metod och begrepp b. Verktyg c. Roller och Ansvar 6. Plan- och Bygglagen 13 a. Metod b. Begrepp c. Verktyg d. Roller och Ansvar 7. Tillämpbarhet; 17 a. Generella Förutsättningar b. Världsarv bestående av bebyggelse i. Hälsingegårdarna ii. Örlogsstaden Karlskrona c. Världsarv bestående av naturvärden i. Laponia ii. Höga Kusten/Kvarkens Skärgård/Struves Meridianbåge iii. Södra Ölands Odlingslandskap iv. Hällristningarna i Tanum d. Hot i. Tillstånd/prövningar enligt MB ii. Lov/Prövningar enligt PBL 8. Faror och hot 29 a. Tillstånd/prövning enligt MB b. Lov/prövning enligt PBL 9. Sammanfattning 31 2

3 1. Inledning, uppdrag och förutsättningar Rättsutredningen avser världsarvens skydd i miljöbalken (1998:808), MB samt plan- och bygglagen (2010:900), PBL samt övrig relevant lagstiftning. Vid möte med Riksantikvarieämbetet, RAÄ, har framkommit att tyngdpunkten ska ligga på dessa lagar och att Kulturmiljölagen (1988:950) inte behöver belysas. Uppdraget avser att belysa hur några utpekade världsarv skyddas i MB samt PBL och annan relevant lagstiftning samt vilken möjlighet gällande lagstiftning har att skydda områdenas Outstanding Universal Values (OUV) enligt världsarvskonventionen. I uppdraget ingår även att synliggöra eventuella oklarheter i ansvar och roller mellan olika aktörer rörande bevarande och skydd av världsarv, ex vid planprocesser. Enligt uppdragsbeskrivningen anges att kulturhistoriska världen ska skyddas enligt svensk rätt och att skyddet kan bestå i bevarandebestämmelser, krav på vård och underhåll mm. Berörda instanserna har olika verktyg och mandat för att se till att skyddet upprätthålls och frågeställningen är vilka möjligheter som finns inom befintligt lagsystem som inte tas tillvara. Man önskar även veta hur olika världsarv och dess OUV:er värderas i olika bedömningar. Uppdragets omfattning har av RAÄ uppskattats till att avse timmar. Utifrån uppdragets uppskattade tidsåtgång har det inte varit möjligt att utreda världsarvens individuella styrdokument såsom planer, områdesbestämmelser, översiktsplaner, riksintressen samt naturskyddsbestämmelser och vad dessa innebär för skydd i varje enskilt fall. En sådan utredning är mycket tidskrävande då det förutsätter en analys av världsarvens olika värden och en analys av de särskilda bestämmelserna och dess innebörd och konsekvenser. 3

4 2. Världsarvskonventionens skydd och målsättning Staten Sverige har ratificerat Världsarvskonventionen Konventionen medför att statens Sverige har åtagit sig att följa konventionens innehåll. Avsikten är att skydda jordens mest värdefulla kultur och naturmiljöer mot bl.a. förstörelse och förfall. I konventionens artikel 4 och 5 framgår delar av medlemsstaternas åtaganden. Artikel 4 Varje stat som är part i denna konvention erkänner att skyldigheten att säkerställa identifiering, skydd, bevarande, levandegörande och överlämnande till kommande generationer av det kultur- och naturarv som avses i artiklarna 1 och 2 och som befinner sig på dess territorium främst tillkommer denna stat. Den skall göra allt den förmår härför så långt dess egna resurser räcker och, om så är lämpligt, med eventuellt internationellt bistånd och samarbete, särskilt av ekonomisk, konstnärlig, vetenskaplig och teknisk art. Artikel 5 För att säkerställa att effektiva och aktiva åtgärder vidtas, för skydd, bevarande och levandegörande av det kultur- och naturarv som befinner sig på dess territorium skall varje stat som är part i konventionen sträva efter, såvitt det är möjligt och lämpligt för varje land, att (a) anta en allmän politik som syftar till att ge kultur- och naturarvet en funktion i samhällslivet samt skyddet av detta arv i omfattande planeringsprogram; (b) upprätta ett eller flera organ inom sitt territorium, där sådana organ inte finns, för skydd, bevarande och levandegörande av kultur- och naturarvet och förse dessa med lämplig personal och med resurser som gör det möjligt för dem att utföra sina uppgifter; (c) utveckla vetenskapliga och tekniska studier och forskning samt utarbeta sådana arbetsmetoder som gör det möjligt för staten att motverka de faror som hotar dess kultur- eller naturarv; (d) vidta lämpliga rättsliga, vetenskapliga, tekniska, administrativa och ekonomiska åtgärder som är nödvändiga för identifiering, skydd, bevarande, presentation och återställande av detta arv; samt (e) främja upprättande eller utveckling av nationella eller regionala centra för utbildning i skydd, bevarande eller levandegörande av kultur- och naturarvet samt uppmuntra vetenskaplig forskning på detta område. 1 Världsarvskonventionens åtaganden är som oftast vid internationella konventioner, allmänt hållna. För att kunna överblicka Sveriges åtaganden behöver varje utpekat världsarvs särskilda värden identifieras och kartläggas. Konventionens artiklar delar upp världsarv i kultur- eller naturarv. Rättsutredningen omfattar 7 stycken särskilt utpekade världsarv och flera av dessa besitter värden vilka är att hänföra till båda kategorierna kultur- och naturarv men också andra immateriella värden vilka inte erbjuds något skydd under MB eller PBL såsom ex, språk, kultur, tradition, hantverk eftersom MB och PBL avser att reglera den fysiska miljön. 3. Världsarvens lagskydd Världsarven som sådana saknar direkt skydd i svensk lagstiftning, till skillnad från vad som gäller vissa europarättsliga regler, vilka ges direkt effekt. Utpekade byggnadsminnen, riksintressen, fornminnen mm. ges i motsats till världsarven ett skydd medan världsarven är hänvisade till det skydd som befintliga lagar kan erbjuda under de begrepp och verktyg som dessa har. Det blir därmed en fråga om att tolka, jämföra och identifiera världsarvens beståndsdelar för att se om världsarvens OUV:er delvis är skyddade med hänvisning till andra värden vilka har ett erkänt skydd under MB samt PBL

5 4. Outstanding Universal Values För att kunna bedöma världsarvens skydd behöver dess Outstanding Universal Values identifieras. De kriterier/kategorier som man hänfört världsarvet till blir vägledande för om ett värde är ett natur- eller kulturvärde. Dessutom blir motiveringen vägledande för vad, mer specifikt, man anser utgör världsarvets särart och skyddsintresse. Ju tydligare dessa kan identifieras desto större blir möjligheten att kunna härleda värdena till sådana allmänna intressen som är erkända och utpekade inom svensk rätt. Vissa världsarv behöver kunna avgränsas geografisk för att kunna jämföra dem med andra utpekade geografiska områden som har ett uttalat skydd enligt svensk lag (t.ex. geografiska riksintressen/nationalparker, Natura 2000, strandskydd, mm.). Något fullständigt skydd kommer dock inte att kunna uppnås vilket bottnar i det faktum att världsarv som begrepp saknar ett eget skydd i den svenska lagstiftningen och skyddet enligt övrig lagstiftning blir som ett lapptäcke där endast vissa delar av världsarvens OUV blir skyddade eller får ett begränsat skydd. The concept of outstanding universal value is elusive, yet it is crucial for the implementation of the World Heritage Convention as it touches upon each and every aspect of the conservation cycle. 2 För att upptas på listan över världsarv behöver OUV identifieras och ska tillgodose åtminstone ett av 10 urvalskriterier. Dessa kriterier ska alltid ses i förhållande till varandra och alltid ses i sitt sammanhang av de definitioner som räknas upp i artikel 1 och 2. 3 Artikel 1 I denna konvention skall följande betraktas som Kulturarv ; - minnesmärken: arkitektoniska verk, monumentala skulpturer och målningar, element eller byggnadsverk av arkeologisk art, inskriptioner, grottbostäder samt flera företeelser tillsammans som är av särskilt stort universellt värde ur historiskt, konstnärlig eller vetenskaplig synpunkt. - grupper av byggnader: grupper av fristående eller sammanhängande byggnader som på grund av sin arkitektur, enhetlighet eller belägenhet i landskapet är av särskilt stort universellt värde ur historisk, konstnärlig eller vetenskaplig synpunkt; miljöer: verk skapade av människan eller av naturen och människan i förening samt områden innefattande arkeologiska miljöer som är av särskilt stort universellt värde ur historisk, estetisk, etnologisk eller antropologisk synpunkt. Artikel 2 I denna konvention skall följande betraktas som Naturarv - naturföreteelser bestående av fysiska och biologiska formationer eller grupper av sådana formationer som är av särskilt stort universellt värde ur estetisk eller vetenskaplig synpunkt; - geologiska och fysiografiska formationer och klart avgränsande om- råden som utgör vistelsemiljö (habitat) för hotade djur- och växt- arter av särskilt stort universellt värde ur forsknings- eller natur- skyddssynpunkter; naturmiljöer eller klart avgränsade naturområden som är av särskilt stort universellt värde ur forsknings- eller naturskyddssynpunkt eller på grund av deras naturskönhet 4. Sex av kategorierna hänförs till kulturarv och fyra av dem till naturarv. Kultur- och naturvärden är s.k. allmänna intressen som erkänns av både MB och PBL. Dessa s s

6 kriterier och motiveringar blir väsentliga i bedömningen av vilka värden som finns i världsarven vid en jämförelse med utpekade svenska allmänna intressen. Kriteriet lägger en ram för världsarvets skyddsintresse, d.v.s. att om endast naturkriterier uppgivits för världsarvet medans det i övrigt påtalas att det finns även kulturvärden så kommer dessa inte anses utgöra en del av världsarvets skyddsvärden och därmed kan dessa andra värden få en lägre status (jmf Höga Kusten samt Naturskyddsföreningen i Västernorrlands skrivelse till Världsarvskommittén om kalhygge samt Världsarvskommitténs svar av den 18 september 2013). I miljöbalken görs även en distinktion mellan naturvärden och naturvärden av riksintresse. Viktigt är också att beakta att konventionens begrepp och definitioner av kulturarv och naturarv inte självklart är detsamma som MBs terminologi, naturvärden, kulturvärden samt naturvården och kulturmiljövården 5 samt likalydande begrepp i PBL. 5. Miljöbalken (1998:808), MB a. Metod och begrepp Miljöbalken är dels en samling av tidigare äldre spridda författningar med olika syften och funktioner dels utgörs den av nyheter. Till balkens system har man fört ett flertal förordningar och föreskrifter men det finns fortfarande ett stor antal miljörättsliga regleringar utanför balken, bl.a. PBL, väglagen och skogslagen. Både MB och PBL är en lagstiftning som riktar in sig mot den fysiska miljön vilket medför att alla världsarvens värden som inte avser den fysiska miljön generellt sett saknar lagstöd i dessa lagrum, ex. kultur, språk, konstverk mm. Miljöbalken är en skyddslagstiftning som avser att skydda miljön och främja en hållbar utveckling. Miljöbalken anger dels vissa åtgärder som är skyddade och till vilken grad de är skyddade men reglerar även när och hur viss skadlig verksamhet kan tillåtas. De skadliga verksamheterna styrs upp genom en prövning av dess effekter och inverkan och kan förenas med villkor och därtill görs en prövning av att de intressen som ska skyddas inte skadas mer än vad lagstiftningen medger. Miljöbalkens innehåll kan struktureras så att i kapitel 1-6 finns de övergripande bestämmelserna, i kapitel 7-15 finns särskilda verksamheter och specifika områdesskydd, kapitel handlar om prövning och kontroll, tillsyn och sanktioner och civilrättsliga anspråk. Miljöbalkens huvudmål regleras i dess portalparagraf 1 kap 1 stycke 1; Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. I 1 stycke 2 räknas fem stycken delmål upp som dessutom ska ses som en precisering av begreppet hållbar utveckling; Miljöbalken ska tillämpas så att 5 MB 3 kap 6 6

7 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden bevaras, 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Dessa miljömål överlappar varandra men värt att uppmärksamma är att de ibland även konkurrerar, t.ex. pkt 1 till skydd för miljön jämfört med pkt 5 att hushålla med energi. Inte heller är dessa mål uttömmande utan ytterligare vägledning för andra delmål kan fås genom de nationella miljömål som antas. 6 För första gången har begreppet hållbar utveckling definierats i svensk rätt. Begreppet hållbar utveckling bygger på utgångspunkterna att naturen som sådan har ett eget skyddsvärde och att människan i sitt förhållande till jord och natur har ett förvaltaransvar och att man som ägare av en fastighet inte kan nyttja den för sitt egenintresse utan hänsyn till ansvaret att förvalta marken till kommande generationer. I MB andra kapitel finns de sk. allmänna hänsynsreglerna. Här räknas olika principer upp som ska tillämpas vid prövningar enligt MB, bl.a. bevisbörds- regeln, kunskapsregeln, krav på BAT, försiktighetsprincipen, produktvals- principen, hushållningskravet, lokaliseringskravet samt den sk. skälighetsregeln. Dessa bestämmelser tillika balkens målregel kan inte genomdrivas självständigt utan måste tillämpas tillsammans med andra bestämmelser i balken. Reglerna är tillämpliga på verksamheter och åtgärder men MB saknar en legaldefinition av begreppen. En verksamhet anses dock vara av mer varaktig natur medans en åtgärd är av momentan art. 7 De s.k. hushållningsbestämmelserna finns i balkens 3-4 kapitel och är tillika hänsynsreglerna i 2 kap grundläggande regler i balken. Hushållningsbestämmelserna motsvarar i stort sett 2 och 3 kapitlet i den nu upphävda naturresurslagen. Kapitel 3 och 4 innehåller de sk. hushållningsbestämmelserna och reglerar användningen av vissa mark- och vattenområden, bl.a. flera riksintresse. Dels räknar man upp vissa bevarandevärden (natur och kultur) dels vissa användningssätt/nyttjanden (rekreation, försvarsverksamhet, areella näringar mm). Det förekommer även att dessa intressen kan vara konkurrerande, ex. ett mark- eller vattenområde som har betydelse för hotade fågelarter men som samtidigt har värdefulla torvfyndigheter. Miljöbalken har särskilda bestämmelser till skydd för naturen varav flera finns i kap 7; nationalstadspark, (finns bara en området Ulriksdal Haga Brunnsviken Djurgården) 8, Natura områden 9, allemansrätten, 6 Prop 1997/98:45 del 2 sid 8 7 Prop. 1997/98:45 del 1 s MB 4 kap 7 7

8 nationalparker, naturreservat, kulturreservat, naturminne, biotopskydd, djur- och växtskyddsområde, strandskydd, miljöskyddsområde, vattenskyddsområde, särskilt skyddade områden. Kapitel 8 innehåller regler om särskilt skydd för djur- och växtarter. Även i 8 kap. finns skydd för vissa djur och växtarter och 12 kap. finns skydd som rör jordbruk och annan verksamhet som väsentligt kan ändra naturmiljön. Skyddet i både MB och PBL är avsett att fungera på två sätt, dels finns strategiska instrument som tar sikte på det skyddsvärda, där skyddet uppnås genom skyddsbestämmelser. Det andra instrumentet tar sikte på verksamheter och åtgärder vilka hotar det skyddsvärda och där skyddet uppnås genom en kontroll av verksamheten/åtgärden. Kap. 7 ger många exempel på hur naturvärden kan skyddas och här är det inte lagrummen som anger det exakta skyddets omfattning utan detta styrs av det enskilda beslutets innehåll och föreskrifter. Nationalparker 10 Det är regeringen som efter medgivande av riksdagen beslutar om nationalparker och Naturvårdsverket som meddelar föreskrifter för de enskilda nationalparkerna utöver vad som framgår i nationalparksförordningen (1987:9398). Nationalparker syftar ofta till att bevara orörda landskap/fjällmiljöer, men även ex skogs- och sjöområden kan omfattas. Naturreservat 11 Naturreservat får bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda eller bevara värdefulla naturmiljöer och tillgodose behov av området för friluftslivet. Det måste finnas ett starkt angeläget allmänt intresse för att naturreservat ska få bildas och det är länsstyrelsen och kommunen som får bilda dessa. En särskild skötselplan ska utfärdas för området liksom föreskrifter om hur området får utnyttjas och förskrifternas innehåll kan variera mycket i styrka och inriktning. Det kan innebära restriktioner i hur området får användas som ex. bebyggelse, täkt, plantering, avverkning mm. Et beslut avseende naturreservat får inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Kulturreservat 12 Dessa avser att skydda värdefulla kulturpräglade landskap såsom lövängar och betesmarker. Tidigare ansågs denna form av skydd utnyttjas allt för sällan och därför tillkom begreppet kulturreservat i MB för att framhålla denna del av naturvården. Kulturreservat kompletterar bestämmelserna om naturreservat, men också skyddsinstrumenten i Kulturmiljölagen. Beslut om bildande fattas av länsstyrelsen eller kommunen. 9 MB 4 kap 8 10 MB 7 kap MB 7 kap MB 7 kap 9 8

9 Naturminne 13 Detta används för att skydda ett särpräglat naturföremål, såsom märkliga träd, raukar, stenformationer mm. Länsstyrelsen och kommuner äger besluta om naturminne. Kontroll av viss markanvändning I 12 kap MB finns regler om olika verksamheter och åtgärder som väsentligt kan ändra naturmiljön. I dessa fall är huvudregeln att samråd krävs med länsstyrelsen. 14 Verksamheter som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön ska anmälas för samråd till länsstyrelsen och avser att träffa verksamheter och åtgärder som inte kräver tillstånd eller anmälan enligt andra regler i miljöbalken. Exempelvis kan avverkning och andra åtgärder inom skogsbruket medföra väsentlig ändring av naturmiljön. Här finns även bestämmelser avseende miljöhänsyn inom jordbruket som syftar till att skydda natur- och kulturmiljövärden, såsom skydd för odlings- och kulturlandskapen samt växt- och djurliv. Dessa regler får dock inte medföra att pågående markanvändning avsevärt försvåras. 15 Regeringen (eller den myndighet Regeringen bestämmer) får meddela föreskrifter i enlighet med dessa bestämmelser. Miljöbalken pekar, utöver balkens huvudmål i 1 kap 1, ut vissa särskilda skyddsvärden; att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Detta bygger på en insikt att naturen har ett skyddsvärde och att människan har rätt att förändra och bruka naturen som är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. Att notera är att i första stycket talas endast om naturen som har ett skyddsvärde och förvaltarskyldighet. Därefter räknas kulturmiljöer upp i de delmål som framgår av stycke två. Samtliga avvägningar enligt MB ska göras med beaktande av huvudmålet i 1 kap. 1. Kap. 3-4 anger specifika skyddsvärden som består av vissa mark- och vattenområden; känsliga ur ekologisk synpunkt, jordbruksmark, betydelsefulla för rennäringen eller yrkesfisket eller som är betydelsefulla med hänvisning till andra natur- eller kulturvärden, som innehåller värdefulla material eller ämnen, områden som är särskilt lämpliga för industri, kommunikation, energiproduktion m.m. eller totalförsvaret. Dessa viktiga områden ska så långt möjligt skyddas mot påtaglig skada. Vissa specifika utpekade områden kan förklaras utgöra riksintressen i dessa avseenden och då ska området skyddas (d.v.s. en högre grad av skydd). I kap. 4 har vissa geografiska områden pekats ut som riksintressen för vissa angivna intressen vilka ska ges företräde, t.ex. friluftslivets intressen. 13 MB 7 kap MB 12 kap 6 15 MB 12 kap

10 Kompensationsåtgärder Vissa regler i MB kräver att förluster av olika värden, kompenseras av den som får tillstånd eller dispens att utföra en åtgärd som skadar ett särskilt skydds- eller bevarandeområde. Bestämmelser finns i 7 och 16 kap. b. Verktyg MB medför att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. 16 Därtill anger MB vilka typer av verksamheter som kräver anmälan och/eller tillstånd för att få bedrivas ex. miljöfarlig verksamhet, verksamheter som orsakar miljöskador, vattenverksamhet, jordbruk, genteknik, kemiska produkter och avfall. För dessa verksamheter finns ett anpassat regelverk där myndigheter ska ha inblick och kontroll innan verksamheten påbörjas. Vid prövningen så ställs verksamhetens behov mot verksamhetens inverkan på andra allmänna intressen vilka erkänns av MB. I den mån världsarvens OUV täcks av utpekade riksintressen ges värdet en acceptans, en status i prövningen men inget automatiskt skydd. Olika erkända intressen ställs mot varandra vid en intressekonflikt och ges olika grader av skydd. Vad gäller 3 kap. MB så är syftet att områdena ska skyddas mot åtgärder som kan skada eller försvåra intressena och det förutsätts i normalfallet att den negativa effekten/skadan är påtaglig och det finns ingen legaldefinition av vad som avses för att en skada ska anses vara påtaglig. Det är däremot så att en viss nivå av skada tillåts ske innan nivån för påtaglig uppnås. Huvudregeln för avvägningen mellan olika intressen finns i 3 kap 1 : Mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. A. Rena 1- fall Är de fall som inte faller in under någon av nedanstående kategorier. Ett typexempel är att området kan vara lämpat för bostäder men även för ex. sjukhus/vård. Här görs avvägningen mot bakgrund av målregeln i 1 kap 1. B. B- fallen/normalfallen B- fallen avser fall som ryms in under 3 kap 2-9 utan att de anses utgöra riksintressen. T.ex. vägar eller friluftsliv i ekologiskt känsliga områden eller där det finns stora bevarandevärden. När prövningen/avvägningen mellan olika intressen görs här finns ingen tydlighet i hur denna ska göras men vägledning finns i motiven; samhällsekonomiska överväganden och beakta regionalpolitiska och sysselsättningspolitiska aspekter tillika berörda enskilda intressen. I ett mål i Mark- och miljööverdomstolen från 2005 avseende tre vindkraftverk konstaterade domstolen att området var attraktivt med vacker utsikt och av kulturhistoriskt intresse och att 16 MB 2 kap 2 10

11 uppförandet av vindkraftverk på platsen skulle medföra påverkan på landskapsbilden och även på de närmaste omgivningarna på grund av vägdragningar. Området var dock inte av något riksintresse och någon påtaglig skada på kulturmiljön ansågs inte uppkomma. Miljööverdomstolen fann vid en samlad bedömning att det allmänna intresset att bygga ut vindkraften för att främja en hållbar utveckling (se 1 kap. 1 miljöbalken) talar för bifall till bolagets ansökan vid prövning enligt 3 kap. 6 miljöbalken. De motstående intressena är inte av sådan styrka att de utgör hinder för en vindetablering på platsen. 17 Denna dom anses ha principiell betydelse i det att förnyelsebara resurser anses mer förenligt med hållbar utveckling än skyddet för natur- och kulturvärdena. I detta fall var dock lokaliseringen förenlig med den kommunala översiktsplanen. 18 C. Endast ett riksintresse I de fall när endast ett riksintresse under kapitel 3 berörs så är lagen tydlig i det att ingen avvägning ska ske, dvs att området ska skyddas. Här förutsätts dock tre saker för att området ska ges skydd och den ena är att åtgärden/verksamheten (hotet) inte utgör en sedan tidigare pågående markanvändning, att skadan/försvårandet blir påtagligt och att området verkligen är av riksintresse. D. Konkurrerande riksintressen i kap 3 I dessa situationer finns två eller flera motstridiga riksintressen som berörs. Ett typiskt exempel på sådana motstridiga intressen kan vara våtmark som utgör riksintresse både för energitorvtäckt och för naturvården, ett annat är kulturmiljövården kontra vindkraftverk och naturvården kontra mineralutvinning. I enlighet med 3 kap 10 ska företräde normalt ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet eller den fysiska miljön i övrigt. Tre parallella mål avgjordes av Mark- och miljööverdomstolen 2011 där MMÖD fann, vad gällde riksintresset för vindkraft, att vindkraften utgör en förnyelsebar och ren energikälla, som kan bidra till miljöbalkens mål om hållbar utveckling enligt 1 kap 1 miljöbalken. Domstolen konstaterade vidare att främjandet av förnyelsebara energikällor var viktigt för att nå de krav som ställs på Sverige med anledning av EUs klimatåtagande och de nationella planeringsmålen för vindkraft som antagits av riksdagen. Domstolen skrev vidare; Det bör även anmärkas att utbyggnaden av vindkraft utanför områden som är utpekade som varande av riksintresse i Sverige, i praxis har ansetts vara ett mycket angeläget allmänt intresse med hänvisning till samhällets intresse av fortsatt utbyggnad av vindkraften. Det får 17 MÖD 2005:66 18 Gabriel Michanek & Charlotta Zetterberg; Den svenska miljörätten, 3 uppl. Andra tryckning 2014, Iustus förlag Uppsala s

12 därmed anses vara särskilt angeläget att vindkraftverk kan komma till stånd inom sådana områden som är utpekade som riksintresse för detta ändamål. 19 Genom detta ställningstagande förstärks möjligheterna att få tillstånd till vindkraftverk inom områden som är utpekade som riksintressen för vindkraft. Även om det finns motstående intressen inom sådana områden, som enligt 3 kap 10 miljöbalken, ska vägas mot riksintresset för vindkraft, förefaller det troligt att denna avvägning utfaller till förmån för vindkraften. 20 Vad gäller olika konkurrerande intressen enligt 3 kap så medför 3 kap 10 att om ett område är av riksintresse för lokalisering av anläggningar för totalförsvaret så har denna användning alltid företräde. E. Konkurrerande riksintressen i kap 3 och 4 Här avses fall där minst ett riksintresse under kap 3 omfattas även av bestämmelser i 4 kap. Av 3 kap 10 framgår att då har alltid 4 kap företräde i sådana konflikter. c. Roller och ansvar Många gånger sker den första prövningen enligt MB bestämmelser hos länsstyrelsen. På länsstyrelserna finns särskilda miljöprövningsdelegationer som prövar frågor avseende tillstånd till miljöfarlig verksamhet, B- verksamheter. 21 Länsstyrelsen är också tillsynsmyndighet men dessa ärenden handläggs av en annan enhet inom länsstyrelsen då miljöprövningsdelegationen ska vara en självständig och oberoende enhet, men är formellt inte en särskild förvaltningsmyndighet. Prövningar av dispenser avseende t.ex. strandskydd eller biotopskydd hanteras inte av miljöprövningsdelegationen, utan inom en annan enhet på länsstyrelsen. Kommunerna har flera uppgifter enligt MB, bl.a. hanterar de tillsyn över miljöfarlig verksamhet, hälsoskydd och hantering av avfall. I vissa mindre ärenden är kommunen själv tillståndsmyndighet. 22 Vid tillstånd för ex. miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet inleds förfarandet med ett samråd med bl.a. länsstyrelsen i enlighet med 6 kap MB. Mark- och miljödomstolen är den myndighet som prövar ansökan som första instans. Kompletteringar kan begäras men om ansökan tas upp till prövning så kungörs den i ortstidningarna. Dessutom sänds handlingarna till berörda statliga myndigheter; Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, länsstyrelsen samt berörda kommuner. 23 När länsstyrelsen/kommunen prövar en ansökan är förfarandet enklare än i mark- och miljödomstolen. Ärendet kungörs och länsstyrelsen ska samråda med statliga och kommunala myndigheter som har ett intresse i ärendet Mark- och miljööverdomstolen M , samt En genomgång av några vägledande avgöranden del II - av Lars Hydén och- referat/ /vindkraften- och- rennaringen_- en- genomgang- av- nagra- vagledande- avgoranden del- II- - - analys-?id=13190&search=m% förordningen (2011:1237) om miljöprövningsdelegationer 22 13,17 och 39 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 23 MB 22 kap 4 24 MB 19 kap 4 12

13 6. Plan- och Bygglagen (2010:900), PBL a. Metod Plan- och bygglagen, PBL, skiljer sig från MB i det att PBL är en lag och inte flera sammanfogade lagar men den har också den likheten att det är en avvägningslag. Till PBL hör plan- och byggförordningen (2011:338), PBF och i tillägg finns Boverkets byggregler, BBR, som är dels föreskrifter och dels allmänna råd. De allmänna råden är att se som rekommendationen men är inte tvingande trädde en ny plan- och bygglag i kraft som sedan dess genomgått ett flertal förändringar men i stort är mycket oförändrat sedan den äldre plan- och bygglagen (1987:10) varför en hel del äldre rättspraxis fortsatt blir relevant när man ska tolka olika lagrums innebörd. Den 1 januari 2015 träder ytterligare förändringar av lagstiftningen i kraft. Dessa förändringar har beaktats i denna utredning. PBLs syfte framgår av dess portalparagraf, 1 kap 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god långsiktig hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Det kommunala planmonopolet framgår av 1 kap 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag. PBL är en s.k. avvägningslag där olika intressen ställs mot varandra och i 2 kap 1 framgår att både allmänna och enskilda intressen ska beaktas vid olika prövningar enligt PBL. b. Begrepp Prövningen och kontrollen av bebyggelse sker dels genom planer och bestämmelser, (detaljplaner, översiktsplaner, regionplaner samt områdesbestämmelser) och genom lov- samt anmälanärenden. Lov kan ges för olika åtgärder, dels byggnader (nybyggnad, tillbyggnad, ändrad användning mm) och dels för s.k. anläggningar. 25 Därtill kan lov ges för markarbeten, rivningslov, tillfälligt lov, frivilligt lov, skyltlov mm. Vissa åtgärder som normalt sett förutsätter lovplikt blir enligt särskilda regler bygglovsbefriade genom lagbestämmelser eller detaljplan eller områdesbestämmelser, d.v.s. dessa får uppföras utan lov (t.ex. friggebod och attefallskomplementhus). Dels finns även i lagstiftningen viss skyldighet att vårda och underhålla tomt 26 och byggnader 27 och ett förbud mot förvanskning 28. Lagstiftningen är konstruerad så att när vissa minimikrav är uppfyllda ska bygglov ges medans exempelvis tidsbegränsade lov får ges i strid med dessa regler men här finns en valmöjlighet i det att nämnden får bevilja till skillnad mot ska. 25 Plan- och byggförordningen 6 kap 1 26 PBL 8 kap PBL 8 kap PBL 8 kap 13 13

14 c. Verktyg Översiktsplaner Varje kommun är skyldig att ha en översiktsplan omfattande hela kommunen. Syftet med översiktsplanen är att redogöra för kommunens intentioner och avsikter avseende den långsiktiga planeringen och utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska vara vägledande för kommunen i dess arbete men är inte bindande. 29 Kommunfullmäktige ska minst en gång under varje mandatperiod pröva om översiktsplanen är aktuell. 30 Länsstyrelsen ska även en gång under varje mandatperiod redovisa sina synpunkter i fråga om statliga och mellankommunala intressen som kan vara av betydelse för översiktsplanens aktualitet. 31 I översiktsplanen ska kommunen redovisa vilken hänsyn som ska visas i fråga om olika allmänna intressen när kommunen sedan fattar beslut i sakfrågor avseende användande av mark- och vatten. Här ska kommunen även redovisa riksintressen enligt 3 och 4 kap. MB. 32 Kommunen ska utöver dessa intressen även visa bl.a. hur de anser att mark- och vattenområden ska användas, kommunens syn på hur den bebyggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, hur kommunen avser att ta hänsyn till att samordna översiktsplanen med nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling. 33 Detta planförfarande genomgår en viss process med samråd, utställning samt granskning. Kommunen ska samråda med bl.a. länsstyrelsen över förslag till översiktsplan men även med övriga berörda kommuner, regionplaneorgan och andra som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget och ge dem tillfälle att delta. Det ankommer här på länsstyrelsen att bevaka de samlade statliga intressena och som ett led i detta förmedla samrådshandlingar till berörda statliga myndigheter samt inhämta och samordna synpunkter från dessa. 34 Detaljplaner Med hjälp av detaljplaner eller områdesbestämmelser kan kommunen på detaljnivå reglera användning, bebyggelse och byggnadsverk. 35 Detaljplanering ska ske vid 1) ny sammanhållen bebyggelse, om det behövs med hänsyn till omfattningen av bygglovspliktiga byggnadsverk i bebyggelsen, 2) en bebyggelse behöver bevaras eller förändras, 3) ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk om byggnadsverket är en viss typ (ungefär bygglovspliktig) och det får betydande inverkan på omgivningen eller att det råder stor efterfrågan i området för bebyggelse PBL 3 kap PBL 3 kap PBL 3 kap PBL 3 kap 4 33 PBL 3 kap 5 34 PBL 3 kap 9 samt prop. 2009/10:170 Del 1 s PBL 4 kap 1 36 PBL 4 kap 2 14

15 Trots detta kan viss bebyggelse medges utan plan i en lovprövning om användandet inte antas medföra en betydande miljöpåverkan. Detaljplaner har i princip två syften; att reglera förändringar av markanvändning och bebyggelse och att varaktigt reglera bevarandet av vissa byggnader eller bebyggelsemiljöer eller för att reglera förutsättningarna för förnyelse och ombyggnad av befintliga bebyggelseområden. I detaljplan preciseras bestämmelser som ska ge besked till fastighetsägare och andra berörda hur de olika allmänna och enskilda intressena ska tillgodoses och vilka krav som kan ställas på bebyggelse, tomter och allmänna platser. Kommunen har stor frihet att avgöra innehållet i detaljplaner så länge som de kan anses uppfylla angelägna nationella mål som har kommit till uttryck i 2 kap och i hushållningsbestämmelserna i 3-4 kap MB. I propositionen framhöll departementschefen särskilt två mål; den långsiktiga hushållningen med marken och den bebyggda miljön samt hushållningen med energi. 37 Detaljplanen är normalt ett instrument som används inom/för tätbebyggda områden för att visa hur miljön ska få bebyggas, tomtstorlek, allmänna platser som vägar, gator och torg samt kvartersmark. Som huvudregel gäller att vindkraftverk inte får uppföras utan föregående detaljplan som prövar mark- eller vattenområdets lämplighet för åtgärden. Detta förutsätter att vindkraftverket omfattas av bygglovsplikt eller anmälanplikt 38 (högre än 20 meter över markytan eller placeras på ett visst avstånd från gräns, monteras på en byggnad eller har en vindturbin med en diameter större än 3 meter), att det råder stor efterfrågan på området för bebyggande och att kraftverket inte kan prövas i samband med bygglov, förhandsbesked eller anmälan. 39 Detaljplan behövs dock inte om tillräcklig reglering har skett med områdesbestämmelser. 40 Vindkraftverk som har en betydande miljöpåverkan är föremål för två prövningsprocesser, dels prövningen i PBL dels tillståndsprövning enligt MB. Bestämmelsen i PBL (se ovan) infördes i syfte att underlätta utbyggnaden av vindkraftverk eftersom tidigare reglering medförde två parallella processer avseende i stort sett samma frågor. Med hänvisning till den prövning som skedde enligt MB ansåg man det ändamålsenligt att begränsa prövningen i detaljplaneprocessen. 41 För att kommunerna skulle kunna behålla sitt inflytande infördes en bestämmelse i MB 16 kap 4 som innebär att prövningsmyndigheten får ge tillstånd till en anläggning för vindkraftverk endast om kommunen har tillstyrkt det. Av 6 kap 2 PBF framgår att vindkraftverk, vilka har erhållit tillstånd enligt 9 eller 11 kap MB, inte kräver bygglov. Med bestämmelser i detaljplan kan kommunen utöka bygglovsplikten, bestämma preciserade krav med hänsyn till kraven på varsamhet, ange skyddsbestämmelser 37 Prop. 1985/86:1 s PBF 6 kap 1 pkt 6 39 PBL 4 kap 3 40 PBL 4 kap 4 41 Prop. 2008/09:146 s

16 för särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser och införa rivningsförbud för byggnader som är särskilt värdefulla. 42 Om en detaljplan kan antas få betydande miljöpåverkan ska en redovisning av miljökonsekvenserna göras i enlighet med MB 6 kap Områdesbestämmelser Kommunen får med stöd av områdesbestämmelser reglera vissa begränsade områden av kommunen som inte redan omfattas av detaljplan. 43 Kommunens möjligheter att reglera ett mark- eller vattenområdes användning är mer begränsad med områdesbestämmelser. I huvudsak kan grunddragen med användningen anges, användning och utformning av mark för gemensam användning och i samband härmed ange skydd för sådan mark som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, vissa byggnaders areor, lovplikt, placering av byggnadsverk på marken och från den 1 januari 2015 i vissa fall reglera skydd för särskilt värdefull bebyggelse (så kallade 8:13- byggnader) samt för mark för gemensam användning som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. 44 Skyddsbestämmelser och rivningsförbud kan utlösa skadeersättning. 45 Områdesbestämmelser och detaljplaner är även de föremål för ett samrådsförfarande enligt bestämmelser om förenklat och utökat planförfarande (gäller från 1 januari 2015). Även i dessa fall ska kommunen samråda med bl.a. länsstyrelsen som har att tillvarata och samordna statens intressen, verka för att riksintressen och miljökvalitetsnormer tillgodoses och att strandskydd bevakas. 46 Länsstyrelsen har även att yttra sig under granskningstiden om förslaget enligt länsstyrelsens bedömning medför viss negativ inverkan på de intressen som de ska bevaka. 47 Regionplaner I kap 7 PBL finns regler om regionplaner. Regionplaner är ett system för regionplanering som ett alternativ till samverkan kommuner emellan i andra former. Bestämmelserna avser att fungera som en garanti för att samverkan kommer till stånd även i konfliktsituationer men även när det finns en kommunal enighet om att arbeta i fasta former som kan ge stadga åt mellankommunala plankontakter på längre sikt. 48 Det är regeringen som beslutar om regionplaner och innebär att ett regionplaneorgan utses under en viss tid. Regionplaneorganet kan men måste inte anta en regionplan. Lovprövning Utöver planprocessen anger PBL regler för vissa åtgärder som kräver tillstånd i form av lov eller annan kontroll, anmälan, för att säkerställa att arbeten utförs i enlighet med gällande lagstiftning. Dessutom finns andra regler som avser att 42 PBL 4 kap PBL 4 kap PBL 4 kap PBL 14 kap PBL 5 kap PBL 5 kap Plan- och Bygglagen, En kommentar. Del 1 Didón m.fl. s. 7:1-12 s. 1 16

17 säkerställa att byggnader inte tillåts förfalla och ett förbud mot s.k. förvanskning finns och en skyldighet att underhålla vissa tekniska egenskaper. Däröver regler PBL att en tomt ska hållas i vårdat skick. Bygglov krävs för normalt för att uppföra byggnader, göra tillbyggnader, väsentligt ändra en byggnad yttre utseende, att tillskapa ytterligare lokal/bostad samt för att vidta en ändrad användning. 49 Därtill krävs bygglov för vissa uppräknade anläggningar enligt PBF. 50 Därtill finns ett stort antal åtgärder vilka tills största del berör en eller tvåbostadshus, vilka har gjorts bygglovsbefriade. Inom planlagt område krävs marklov för att väsentligt ändra befintlig marknivå och rivningslov krävs för att riva byggnad eller del därav. 7. Tillämpbarhet a. Generella förutsättningar Miljöbalken och plan- och bygglagen utgår från vissa utpekade skyddsintressen som ska beaktas vid lagstiftningens olika prövningar. I båda lagstiftningarna uppstår situationer där olika intressen konkurrerar och då ska en avvägning göras (eller inte göras) efter vissa angivna förutsättningar. MB prövar tillåtligheten av ett flertal olika åtgärder i förhållande till MB huvudmål och andra utpekade skyddsintressen. PBL prövar färre typer av åtgärder och har en snävare målgrupp som blir föremål för lovlighetsprövning. Olika planer/bestämmelser blir verktyg för att kunna skapa förutsägbara riktlinjer. Världsarvens OUV är ett brett spektrum av värden med allt från byggnader, naturvärden och landskap till upplevelser, kulturer, traditioner och språk. Flera av dessa utpekade värden utgör sådana kvalitéer/skyddsintressen som varken MB eller PBL är avsedda att skydda. Ytterligare svårigheter uppstår i att de olika skyddsområdena inte korresponderar med varandra, t.ex. kan världsarv ha en geografisk utsträckning och en nationalpark ha ett annat och ett utpekat riksintresse för kulturmiljön ett tredje geografiskt område där dessa förvisso kan överlappa delvis. Regeringen har i skrivelse 2001/02:171 s. 1 och 18 bedömt att världsarvens skydd vid den tidpunkten var tillfredsställande och att då gällande författningsskydd för natur- och kulturmiljöer motsvarade de krav som konventionen ställde. Många delar av världsarven erhåller ett visst indirekt skydd i de delar som överensstämmer geografisk och i sak med utpekade intressen eller antagna översiktsplaner och/eller detaljplaner. Skyddet är däremot inte absolut eftersom avvägningar ska göras i båda lagstiftningarna som kan medföra att ett allmänt intresse, t.ex. ett världsarv, kan anses svagare än ett annat allmänt intresse. Så kan vara fallet för ex. vid konkurrerande intressen som kommunikationer och energiproduktion kontra natur- och kulturvärden. 49 PBL 9 kap 1 50 PBF 6 kap 1 17

18 PBL arbetar med olika verktyg där största möjliga kontroll/skydd uppnås med väl genomtänkta och avvägda planer och program. Utan detaljplan fungerar systemet annorlunda, dels kommer vissa delar av MB då att prövas i bygglovsärendet men möjligheterna finns ändå att åtgärden inte är lovpliktig och då försvinner en stor del av kontrollfunktionerna. b. Världsarv bestående av bebyggelse i. Hälsingegårdarna För Hälsingegårdarna finns ett utpekat kriterium; (v) to be an outstanding example of traditional human settlement, land- use, or sea- use which is representative of a culture (or cultures), or human interaction with the environment especially when it has become vulnerable under the impact of irreversible change; Motiveringen löd; The large, impressive farmhouses of Hälsingland, with their highly decorative rooms for festivities, reflect an extraordinary combination of timber building and folk art traditions, the wealth and social status of the independent farmers who built them, and the final flowering of a long cultural tradition in Hälsingland. Utifrån närmare tusen hälsingegårdar har sju stycken valts ut för att representera byggnadskonsten som utmärker Hälsingegårdarna, värdena kan hänföras främst till kulturvärden. Motivet för att utpeka de aktuella Hälsingegårdarna som världsarv Justification of Outstanding Universal Value grundade sig på att byggnaderna representerar ett urval av de ca tusen bevarade gårdarna, att densiteten i området av gårdar med dekorerade rum saknar motsvarighet på hela den norra taigan. Vidare representerar byggnaderna piken på en byggnadstradition som har försvunnit men som på sin tid utgjorde en kombination mellan högklassigt byggande och folkloristisk tradition. 51 Väsentligt för urvalet av hälsingegårdarna har varit att: gården har tillräckligt stort antal dekorerade rum relaterade till perioden 1800 till alla bostadshus på gården ska vara bevarade för att förstå skillnaden mellan huvudboningshuset och bostadshuset för festliga tillställningar. olika dekorationstekniker presenteras. gårdarna har en välbevarad kontext där jordbrukslandskapet är tydligt avläsbart och ett stort antal av jordbrukets byggnader finns bevarade. Det omkringliggande landskapet är bevarat med en buffertzon. 52 Samtliga gårdar är skyddade genom byggnadsminnesmärkning enligt Kulturmiljölagen (1988:950) med därtill hörande skyddsföreskrifter. Byggnadsminnesmärkningarna är gjorda under perioden Gemensamt för samtliga skyddsföreskrifter är förbud mot rivning, flyttning, ombyggnad och exteriöra förändringar samt att underhåll ska ske på traditionellt sätt. Vidare är det gemensamt för samtliga skyddsföreskrifter att ny bebyggelse inte får tillkomma inom byggnadsminnets skyddsområde som klargörs genom markering på kartmaterial. I övrigt skiljer sig 51 WHC- 12/36.COM/INF.8B: 2012 Evaluation of Nomination of Cultural Heritage and Mixed Properties to the World Heritage List, s WHC- 12/36.COM/INF.8B: 2012 Evaluation of Nomination of Cultural Heritage and Mixed Properties to the World Heritage List, s

19 skyddsföreskrifterna åt mellan de olika gårdarna. Nämnas kan t.ex. att det inte är alla byggnader som har en skyddad planlösning eller skydd för fast interiör. Samtliga gårdar omfattas även av områdesbestämmelser, framtagna under perioden Det medför att områdesbestämmelser där arbetet är påbörjat innan 2 maj 2011 har den äldre plan- och bygglagen (1987:10), även kallad ÄPBL, som grund medan planer framtagna efter 2 maj 2011 har PBL, som grund. Trots att områdesbestämmelserna är framtagna i olika kommuner har de ett likartat innehåll där det anges en buffertzon, att markanvändning som ska anpassas till områdets kulturhistoriska värde, utökad lovplikt vad gäller bygglov och rivningslov samt regler om placering, utformning och utförande. Flera av de utpekade gårdarna är belägna inom kulturmiljöområden som pekats ut i översiktsplan. Utöver ovan nämnda reglering ligger endast en av de utpekade Hälsingegårdarna inom riksintresse för kulturmiljövården. Sammanfattning över Hälsingegårdarnas skydd i MB/PBL/KML Sett utifrån KML har de utpekade Hälsingegårdarna med tillhörande ekonomibyggnader getts ett så gott skydd som möjligt utifrån det aktuella lagrummets förutsättningar. De skillnader som finns mellan skyddsföreskrifterna för de olika gårdarna kan relateras till att de olika enheterna har olika utgångspunkt och att skyddsföreskrifterna anpassats utifrån varje gårds enskilda förutsättningar och kulturvärden. Områdesbestämmelser, som planinstrument, har vissa begränsningar vad gäller möjligheterna att reglera exploatering av mark. 53 Syftet med att tillskapa områdesbestämmelser för Hälsingegårdarna har varit att skapa en buffertzon där nya byggnader och anläggningar endast får tillkomma efter en restriktiv prövning. Enligt ÄPBL 5 kap 16 kan grunddragen för markanvändningen anges, men inte fastställande av ett exploateringstal. På så vis skiljer sig områdesbestämmelser enligt ÄPBL från detaljplaner i samma lagstiftning. Således finns inget egentligt förbud enligt PBL att uppföra bygglovspliktiga byggnader eller anläggningar inom det område som utgör buffertzonen och som även omfattar byggnadsminnet och världsarvet. Genom att använda olika lagrum har skydd av olika karaktär och styrka kommit till stånd. Genom byggnadsminnesförklaringarna finns ett skydd för att ny bebyggelse eller nya anläggningar inte får uppförs i direkt anslutning till Hälsingegårdarna som ingår i världsarvet, däremot finns inget självklart skydd för att inte uppföra byggnader och anläggningar inom buffertzonerna eftersom frågan istället är öppen för tolkning från fall till fall. 54 Buffertzonerna som fastställs genom områdesbestämmelserna omfattar ett större område än skyddsområdet för byggnadsminnet. Dock är detta område inte tillräckligt stort för att förhindra att t.ex. vindkraftverk inte blir synliga från de aktuella Hälsingegårdarna. Vidare kan själva utformningen av en bestämmelse bli föremål för tolkning. Till exempel anger flera av områdesbestämmelserna följande som användning av mark: 53 planering/omradesbestammelser/ samt Plan- och bygglagen (2010:900) 4 kap 41 och Plan- och bygglagen (2010:900) 9 kap 31 19

20 q: Med q betecknat område utgör en sådan värdefull kulturmiljö som avses i 3 kap 12 PBL. Användningen ska anpassas till bebyggelsens kulturvärden och på platsen traditionell markanvändning ska främjas. Befintlig, kulturhistorisk bebyggelse ska bevaras. Även om bestämmelsen ger uttryck för att den avser markanvändning ger den ändå ett utrymme för tolkning och osäkerhet då beteckningen q traditionellt används som en skyddsbestämmelse i enlighet med bestämmelsens sista mening medan Q traditionellt används för att ange markanvändning. 55 Att foga samman två olika typer av bestämmelser kan vid prövning av bygglov ge en osäkerhetsfaktor kring vad som gäller för den aktuella platsen och huruvida bestämmelsen enbart ska användas för att reglera markanvändningen eller om den även ska användas som en skyddsbestämmelse. Genom ändringar i PBL den 1 juli 2014 har det blivit möjligt att utan bygglov utföra så kallade attefallsåtgärder som innebär tillbyggnad av huvudbyggnad och nybyggnad av komplementbostadshus. 56 Dock måste en anmälan lämnas in innan åtgärderna påbörjas. En restriktion är även att bygglov för åtgärderna måste sökas om bebyggelsen ligger inom område som är särskilt värdefullt. 57 Då områdesbestämmelserna för samtliga Hälsingegårdar anger att områdena är särskilt värdefulla bör det tolkas som att bygglov ska sökas för attefallsåtgärdena. Vidare anger skyddsbestämmelserna enligt KML att nya byggnader inte får uppföras inom byggnadsminnets skyddsområde. På så vis samverkar PBL och KML för att förhindra att Attefallsåtgärder kan uppföras med negativ inverkan på världsarvet. Flera av de utpekade gårdarna är belägna inom kulturmiljöområden som pekats ut i översiktsplan. En översiktsplan är dock inte ett juridiskt bindande dokument utan anger endast grunddragen för hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. 58 Således utgör utpekandet i översiktsplanen endast en viljeinriktning, inte ett skydd. Värt att notera är även att flertalet kommuner inte har aktualitetsförklarat sina översiktsplaner. 59 Då endast en av gårdarna är belägen inom riksintresse för kulturmiljövården är möjligheterna att hävda kulturvärdena i förhållande till andra intressen inom ramen för Miljöbalken begränsade. För frågor som hanteras med lov enligt PBL, t.ex. vissa vindkraftverk och anläggningar, 60 får kulturvärdena en tydlig ingångspunkt genom att det ska ske en prövning om huruvida de tillkommande åtgärderna är utformade med hänsyn till kulturvärdena på platsen. 61 Men det ska även ske en prövning om huruvida de allmänna eller enskilda intressena väger tyngst 62 och i förlängningen kan det leda till en vägning mellan olika allmänna intressen som intresset av att bevara en kulturmiljö och intresset av en långsiktigt hållbar energiutveckling med vindkraft. 55 Boken om detaljplan och områdesbestämmelser (2002) Boverket: s 72 och Plan- och bygglagen (2010:900) 9 kap 4a- 4e 57 Plan- och bygglagen (2010:900) 9 kap 4 d och 8 kap Plan- och bygglagen (2010:900) 4 kap Plan- och bygglagen (2010:900) 4 kap Plan- och byggförordningen (2011:338) 6 kap 1 61 Plan- och bygglagen (2010:900) 2 kap 2 och 6 62 Plan- och bygglagen (2010:900) 2 kap 1 20

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Maria Pettersson; Renewable Energy Development

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Nya PBL: s uppbyggnad

Nya PBL: s uppbyggnad Nya PBL: s uppbyggnad 2010-08-09 Den nya plan- och bygglagen har delvis fått en ny struktur där bestämmelserna delas in i sexton kapitel. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner Ingen kommentar. 2 kap.

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2009:532 Utkom från trycket den 2 juni 2009 utfärdad den 20 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken 2 dels att

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

Kontrollansvariga och deras uppgifter

Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvarig är ett nytt begrepp i plan- och bygglagen som har ersatt begreppet kvalitetsansvarig. Den kontrollansvarige har fått utökade arbetsuppgifter vilket

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Stränderna vattnets skogsbryn Våra stränder har stor betydelse för både människor, djur och växter. För oss människor är strandmiljöerna

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M 1 Lagar, förordningar m m Källa: God inomhusmiljö- en handbok för fastighetsägare : 2 Lagar, förordningar, föreskrifter, ex Miljöbalken (1998:808) Avfallsförordningen NVFS =

Läs mer

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt Tillståndsprocessen en översikt Vad är en tillståndsprocess? Vindkraft miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken För att bedriva miljöfarlig verksamhet krävs tillstånd enligt miljöbalken /anmälan A/B/C-verksamhet

Läs mer

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014.

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. Datum: 2015-01-30 Sidnr 1 av 10 Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. FRÅGA 1: Kan man söka bygglov för nybyggnad och samtidigt göra en anmälan om 15

Läs mer

Arkitekter Ingenjörer. Bjerking presentati on

Arkitekter Ingenjörer. Bjerking presentati on Arkitekter Ingenjörer 1 Bjerking presentati on SJUTTIO ÅR AV HÅLLBARA LÖSNINGAR Bevarandevärt i domstolsprövning plan- och bygglagens egentliga skydd ur bebyggelseantikvarisk synvinkel Maria Ros Annika

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen sida 2 av 27 Innehållsförteckning 3 Vad är PBL? 4 Lagens anda 5 Bygglagsstifningens framväxt 6 Intervju med Yvonne Svensson 7 Vad är myndighetsutövning? 8 Varför ska förtroendevalda

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Handläggare: Job van Eldijk, tfn 010 615 33 17 Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27 1 1. Inledning Syfte

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du söka bygglov hos stadsbyggnadskontoret. Vid vissa andra ändringar

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea Attefallsåtgärder Från den 2 juli 2014 ändrades plan- och bygglagen så att fler åtgärder blev bygglovsbefriade för en- och tvåbostadshus. Allt som tidigare var tillåtet utan bygglov är fortfarande det.

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Åtgärder som inte kräver bygglov

Åtgärder som inte kräver bygglov STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 1 (5) Åtgärder som inte kräver bygglov Följande åtgärder kräver inte bygglov eller anmälan till kommunen (gäller endast för en- och tvåbostadshus) Friggebod Du får

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Miljöprocessutredningen (M 2007:04)

Miljöprocessutredningen (M 2007:04) (M 2007:04) Prövning av vindkraft Delbetänkande SOU 2008:86 Överlämnades den 6 oktober 2008 Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2009 Utredningsuppdraget vindkraft Del av tilläggsdirektivet 2007:184

Läs mer

Frågor som besvarades i sändning och i chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014

Frågor som besvarades i sändning och i chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 Datum 2014-06-25 Diarienummer 1(17) Frågor som besvarades i sändning och i chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 Fråga 1 Får tillbyggnad innehålla kök/våtrum? Utan KA? Svar 1 Boverket: Ja

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 2012-03-28 Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 Fråga 1: I 58 anges att tiden för utdömande av byggsanktionsavgiften

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN 1(5) 2014-09-10 BN 2013-8881 Detaljplan för Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplanen har varit utsänd på samråd under tiden den 9 juni

Läs mer

Jävsnämnden 2011-02-11 1(5)

Jävsnämnden 2011-02-11 1(5) Plats och tid Kommunhuset, Torget 5, Leksand, kl 8.00-10.00 Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Ej tjänstgörande ersättare Tjänstemän Karin Nyström (S), ordförande Bertil Andersson

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset)

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) PLANBESKRIVNING detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) Antagandehandling 008-05- Stadsbyggnadsavdelningen 008-0-4 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV. Information om nya byggsanktionsavgifter

DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV. Information om nya byggsanktionsavgifter DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV Information om nya byggsanktionsavgifter NYA BYGGSANKTIONSAVGIFTER GÖR DET MYCKET DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV Plan- och byggförordningen PBF (2011: 338) 9 kap. 1-21 Den 2 maj 2011 ändrades

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef

Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef Olika sorters bindande regler Lag Riksdagen (bindande) t ex Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken Förordning Regeringen (bindande)

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Bygg- och miljöförvaltningens förslag 1 (6) 2011-05-11 Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Med stöd av 6 kap. 33 kommunallagen uppdrar miljö- och bygglovsnämnden

Läs mer

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014 Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014 Magnus Rönn, Benjamin Danielsson-Grahn, Stig Swedberg Innehåll Bakgrund syfte Begreppet kompensation Styrmedel

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

förvaltning/avdelning/enhet

förvaltning/avdelning/enhet Bygglov för gårdsverk Bygglovsregler för vindkraftsverk. Vad säger miljöbalken? Andra tillstånd som kan krävas. Definition av gårdsverk. Hur söker jag bygglov för gårdsverk? Vad prövas i bygglovet? Hässleholms

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15

Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15 Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15 johan.hjalmarsson@regeringskansliet.se Innehåll Ökat utrymme för avvikelser Större möjligheter att godta planstridiga byggnadsverk Flexiblare

Läs mer

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun 1 Antagandehandling Dnr Ädh 1598/2013 Dnr planmodul: P 13/0020 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Upprättad av samhällsbyggnad den 23 januari

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN SIDAN 1 (5) DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN På uppdrag av fastighetsägarna inom Kile 1:125 har Lars Fernqvist, arkitekt SAR/MSA, upprättat detta

Läs mer

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR Områdesbestämmelserna är antagna av miljö och stadsbyggnadsnämnden DR 105 den 18 maj 2006 170. Detta beslut vann laga kraft den 15 juni 2006. UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer

Sammanhållen bebyggelse och bygglovsbefriade åtgärder utanför detaljplan

Sammanhållen bebyggelse och bygglovsbefriade åtgärder utanför detaljplan Sammanhållen bebyggelse och bygglovsbefriade åtgärder utanför detaljplan Foto, Copyright Daniel Kulander Förord Vad ska ses som sammanhållen bebyggelse och bygglovsbefriade åtgärder på landsbyggden eller

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Innehållsförteckning. Österåkers kommun Byggnadsnämnden

Innehållsförteckning. Österåkers kommun Byggnadsnämnden Österåkers kommun Byggnadsnämnden Innehållsförteckning Allmän information om det så kallade Attefallshuset... 2 Vilka är grundkraven för att få bygga?... 2 Utformning, storlek, höjd och placering?... 2

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Behöver jag söka. bygglov, rivningslov eller marklov?

Behöver jag söka. bygglov, rivningslov eller marklov? Stina fick lov, får du? Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? 2 Ny plan- och bygglag gäller från 2 maj 2011 Den 2 maj 2011 kom en ny plan- och bygglag som ska göra det enklare för dig som

Läs mer

DOM 2011-04-06 Meddelad i Härnösand

DOM 2011-04-06 Meddelad i Härnösand Föredraganden Y Gilbert Meddelad i Härnösand Mål nr Sida 1 (6) KLAGANDEN 1. Erik Fursäter, 601005-0216 Hållands byalag Slagsån 594 830 05 Järpen 2. Barbro Rolandsson, 591211-8246 Skogsvägen 5 A 181 41

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Redovisning av uppdrag 3 i Boverkets regleringsbrev för budgetåret 2012. Uppföljning av vissa bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden.

Redovisning av uppdrag 3 i Boverkets regleringsbrev för budgetåret 2012. Uppföljning av vissa bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden. PM 1(11) Datum 2012-05-29 Diarienummer 10111-951/2012 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag 3 i Boverkets regleringsbrev för budgetåret 2012. Uppföljning av vissa

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN Avdelningen för rättsliga frågor Kjell Cromnier 08-785 45 03 2010-07-07 Stockholms kommu4 Stadsbyggnadsnämn4leiV,,' Box 8314 n kgo.m201c 104 22 Stockholm Unr: 4031-2010-9254-07-

Läs mer

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 Gislaveds kommun är positiv till vindkraftverk. Gislaveds kommun arbetar för att nå ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING. 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande.

Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING. 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande. Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP Halvorstorp TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Plankontoret Upprättad i oktober 2014 ANTAGEN

Läs mer

Frågor inkommit via chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 II

Frågor inkommit via chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 II Datum 2014-07-11 Diarienummer 1(13) Frågor inkommit via chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 II Fråga 1 Får man ha källare på Attefallshus? Svar 1 Boverket: Ja Fråga 2 Kan man bygga takkupor

Läs mer

Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering

Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering Uppsala 2015-01-20 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl

Läs mer

Vindkraft. Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008. Per Molander. Per Molander. Legal#SMC Vindkraft.PPT

Vindkraft. Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008. Per Molander. Per Molander. Legal#SMC Vindkraft.PPT Vindkraft Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008 Per Molander Per Molander Vindkraft Är vindkraften effektiv som investeringsobjekt? Särskilda rättsprinciper för att gynna vindkraft?

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Miljöbalkens hänsynsregler

Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens hänsynsregler Hänsynsreglerna är själva kärnan i Miljöbalken, de grundläggande principerna. De ska efterlevas av alla, både företag, privatpersoner, kommuner och ideella organisationer. Miljökontoret

Läs mer

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

Behöver jag en kontrollansvarig

Behöver jag en kontrollansvarig Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? 2 Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som har ett en- eller tvåbostadshus. När du ska bygga en ny byggnad eller bygga till behöver

Läs mer

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Johan Stenson, 0550-88550 johan.stenson@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-29 Referens Sida 1(7) Behovsbedömning Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN

RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN ANTAGEN AV MILJÖNÄMNDEN 2005-10-13 98 MILJÖNÄMNDEN Riktlinjer för och information om handläggning av olovligt

Läs mer