VÄRLDSARVENS SKYDD I SVENSK LAGSTIFTNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÄRLDSARVENS SKYDD I SVENSK LAGSTIFTNING"

Transkript

1 VÄRLDSARVENS SKYDD I SVENSK LAGSTIFTNING Rättsutredning omfattande miljöbalken (1998:808) samt plan- och bygglagen (2010:900) Diana Zetterberg Rogers samt Annika Andersson SAMMANFATTNING Rättsutredningen avser att undersöka vissa utvalda världsarvs rättsskydd i MB samt PBL och om skyddet är förenligt med världsarvskonventionen. 1

2 1. Innehållsförteckning 1. Inledning, uppdrag och förutsättningar 3 2. Världsarvskonventionens skydd och målsättning 4 3. Världsarvens lagskydd 4 4. Outstanding Universal Values 5 5. Miljöbalken 6 a. Metod och begrepp b. Verktyg c. Roller och Ansvar 6. Plan- och Bygglagen 13 a. Metod b. Begrepp c. Verktyg d. Roller och Ansvar 7. Tillämpbarhet; 17 a. Generella Förutsättningar b. Världsarv bestående av bebyggelse i. Hälsingegårdarna ii. Örlogsstaden Karlskrona c. Världsarv bestående av naturvärden i. Laponia ii. Höga Kusten/Kvarkens Skärgård/Struves Meridianbåge iii. Södra Ölands Odlingslandskap iv. Hällristningarna i Tanum d. Hot i. Tillstånd/prövningar enligt MB ii. Lov/Prövningar enligt PBL 8. Faror och hot 29 a. Tillstånd/prövning enligt MB b. Lov/prövning enligt PBL 9. Sammanfattning 31 2

3 1. Inledning, uppdrag och förutsättningar Rättsutredningen avser världsarvens skydd i miljöbalken (1998:808), MB samt plan- och bygglagen (2010:900), PBL samt övrig relevant lagstiftning. Vid möte med Riksantikvarieämbetet, RAÄ, har framkommit att tyngdpunkten ska ligga på dessa lagar och att Kulturmiljölagen (1988:950) inte behöver belysas. Uppdraget avser att belysa hur några utpekade världsarv skyddas i MB samt PBL och annan relevant lagstiftning samt vilken möjlighet gällande lagstiftning har att skydda områdenas Outstanding Universal Values (OUV) enligt världsarvskonventionen. I uppdraget ingår även att synliggöra eventuella oklarheter i ansvar och roller mellan olika aktörer rörande bevarande och skydd av världsarv, ex vid planprocesser. Enligt uppdragsbeskrivningen anges att kulturhistoriska världen ska skyddas enligt svensk rätt och att skyddet kan bestå i bevarandebestämmelser, krav på vård och underhåll mm. Berörda instanserna har olika verktyg och mandat för att se till att skyddet upprätthålls och frågeställningen är vilka möjligheter som finns inom befintligt lagsystem som inte tas tillvara. Man önskar även veta hur olika världsarv och dess OUV:er värderas i olika bedömningar. Uppdragets omfattning har av RAÄ uppskattats till att avse timmar. Utifrån uppdragets uppskattade tidsåtgång har det inte varit möjligt att utreda världsarvens individuella styrdokument såsom planer, områdesbestämmelser, översiktsplaner, riksintressen samt naturskyddsbestämmelser och vad dessa innebär för skydd i varje enskilt fall. En sådan utredning är mycket tidskrävande då det förutsätter en analys av världsarvens olika värden och en analys av de särskilda bestämmelserna och dess innebörd och konsekvenser. 3

4 2. Världsarvskonventionens skydd och målsättning Staten Sverige har ratificerat Världsarvskonventionen Konventionen medför att statens Sverige har åtagit sig att följa konventionens innehåll. Avsikten är att skydda jordens mest värdefulla kultur och naturmiljöer mot bl.a. förstörelse och förfall. I konventionens artikel 4 och 5 framgår delar av medlemsstaternas åtaganden. Artikel 4 Varje stat som är part i denna konvention erkänner att skyldigheten att säkerställa identifiering, skydd, bevarande, levandegörande och överlämnande till kommande generationer av det kultur- och naturarv som avses i artiklarna 1 och 2 och som befinner sig på dess territorium främst tillkommer denna stat. Den skall göra allt den förmår härför så långt dess egna resurser räcker och, om så är lämpligt, med eventuellt internationellt bistånd och samarbete, särskilt av ekonomisk, konstnärlig, vetenskaplig och teknisk art. Artikel 5 För att säkerställa att effektiva och aktiva åtgärder vidtas, för skydd, bevarande och levandegörande av det kultur- och naturarv som befinner sig på dess territorium skall varje stat som är part i konventionen sträva efter, såvitt det är möjligt och lämpligt för varje land, att (a) anta en allmän politik som syftar till att ge kultur- och naturarvet en funktion i samhällslivet samt skyddet av detta arv i omfattande planeringsprogram; (b) upprätta ett eller flera organ inom sitt territorium, där sådana organ inte finns, för skydd, bevarande och levandegörande av kultur- och naturarvet och förse dessa med lämplig personal och med resurser som gör det möjligt för dem att utföra sina uppgifter; (c) utveckla vetenskapliga och tekniska studier och forskning samt utarbeta sådana arbetsmetoder som gör det möjligt för staten att motverka de faror som hotar dess kultur- eller naturarv; (d) vidta lämpliga rättsliga, vetenskapliga, tekniska, administrativa och ekonomiska åtgärder som är nödvändiga för identifiering, skydd, bevarande, presentation och återställande av detta arv; samt (e) främja upprättande eller utveckling av nationella eller regionala centra för utbildning i skydd, bevarande eller levandegörande av kultur- och naturarvet samt uppmuntra vetenskaplig forskning på detta område. 1 Världsarvskonventionens åtaganden är som oftast vid internationella konventioner, allmänt hållna. För att kunna överblicka Sveriges åtaganden behöver varje utpekat världsarvs särskilda värden identifieras och kartläggas. Konventionens artiklar delar upp världsarv i kultur- eller naturarv. Rättsutredningen omfattar 7 stycken särskilt utpekade världsarv och flera av dessa besitter värden vilka är att hänföra till båda kategorierna kultur- och naturarv men också andra immateriella värden vilka inte erbjuds något skydd under MB eller PBL såsom ex, språk, kultur, tradition, hantverk eftersom MB och PBL avser att reglera den fysiska miljön. 3. Världsarvens lagskydd Världsarven som sådana saknar direkt skydd i svensk lagstiftning, till skillnad från vad som gäller vissa europarättsliga regler, vilka ges direkt effekt. Utpekade byggnadsminnen, riksintressen, fornminnen mm. ges i motsats till världsarven ett skydd medan världsarven är hänvisade till det skydd som befintliga lagar kan erbjuda under de begrepp och verktyg som dessa har. Det blir därmed en fråga om att tolka, jämföra och identifiera världsarvens beståndsdelar för att se om världsarvens OUV:er delvis är skyddade med hänvisning till andra värden vilka har ett erkänt skydd under MB samt PBL

5 4. Outstanding Universal Values För att kunna bedöma världsarvens skydd behöver dess Outstanding Universal Values identifieras. De kriterier/kategorier som man hänfört världsarvet till blir vägledande för om ett värde är ett natur- eller kulturvärde. Dessutom blir motiveringen vägledande för vad, mer specifikt, man anser utgör världsarvets särart och skyddsintresse. Ju tydligare dessa kan identifieras desto större blir möjligheten att kunna härleda värdena till sådana allmänna intressen som är erkända och utpekade inom svensk rätt. Vissa världsarv behöver kunna avgränsas geografisk för att kunna jämföra dem med andra utpekade geografiska områden som har ett uttalat skydd enligt svensk lag (t.ex. geografiska riksintressen/nationalparker, Natura 2000, strandskydd, mm.). Något fullständigt skydd kommer dock inte att kunna uppnås vilket bottnar i det faktum att världsarv som begrepp saknar ett eget skydd i den svenska lagstiftningen och skyddet enligt övrig lagstiftning blir som ett lapptäcke där endast vissa delar av världsarvens OUV blir skyddade eller får ett begränsat skydd. The concept of outstanding universal value is elusive, yet it is crucial for the implementation of the World Heritage Convention as it touches upon each and every aspect of the conservation cycle. 2 För att upptas på listan över världsarv behöver OUV identifieras och ska tillgodose åtminstone ett av 10 urvalskriterier. Dessa kriterier ska alltid ses i förhållande till varandra och alltid ses i sitt sammanhang av de definitioner som räknas upp i artikel 1 och 2. 3 Artikel 1 I denna konvention skall följande betraktas som Kulturarv ; - minnesmärken: arkitektoniska verk, monumentala skulpturer och målningar, element eller byggnadsverk av arkeologisk art, inskriptioner, grottbostäder samt flera företeelser tillsammans som är av särskilt stort universellt värde ur historiskt, konstnärlig eller vetenskaplig synpunkt. - grupper av byggnader: grupper av fristående eller sammanhängande byggnader som på grund av sin arkitektur, enhetlighet eller belägenhet i landskapet är av särskilt stort universellt värde ur historisk, konstnärlig eller vetenskaplig synpunkt; miljöer: verk skapade av människan eller av naturen och människan i förening samt områden innefattande arkeologiska miljöer som är av särskilt stort universellt värde ur historisk, estetisk, etnologisk eller antropologisk synpunkt. Artikel 2 I denna konvention skall följande betraktas som Naturarv - naturföreteelser bestående av fysiska och biologiska formationer eller grupper av sådana formationer som är av särskilt stort universellt värde ur estetisk eller vetenskaplig synpunkt; - geologiska och fysiografiska formationer och klart avgränsande om- råden som utgör vistelsemiljö (habitat) för hotade djur- och växt- arter av särskilt stort universellt värde ur forsknings- eller natur- skyddssynpunkter; naturmiljöer eller klart avgränsade naturområden som är av särskilt stort universellt värde ur forsknings- eller naturskyddssynpunkt eller på grund av deras naturskönhet 4. Sex av kategorierna hänförs till kulturarv och fyra av dem till naturarv. Kultur- och naturvärden är s.k. allmänna intressen som erkänns av både MB och PBL. Dessa s s

6 kriterier och motiveringar blir väsentliga i bedömningen av vilka värden som finns i världsarven vid en jämförelse med utpekade svenska allmänna intressen. Kriteriet lägger en ram för världsarvets skyddsintresse, d.v.s. att om endast naturkriterier uppgivits för världsarvet medans det i övrigt påtalas att det finns även kulturvärden så kommer dessa inte anses utgöra en del av världsarvets skyddsvärden och därmed kan dessa andra värden få en lägre status (jmf Höga Kusten samt Naturskyddsföreningen i Västernorrlands skrivelse till Världsarvskommittén om kalhygge samt Världsarvskommitténs svar av den 18 september 2013). I miljöbalken görs även en distinktion mellan naturvärden och naturvärden av riksintresse. Viktigt är också att beakta att konventionens begrepp och definitioner av kulturarv och naturarv inte självklart är detsamma som MBs terminologi, naturvärden, kulturvärden samt naturvården och kulturmiljövården 5 samt likalydande begrepp i PBL. 5. Miljöbalken (1998:808), MB a. Metod och begrepp Miljöbalken är dels en samling av tidigare äldre spridda författningar med olika syften och funktioner dels utgörs den av nyheter. Till balkens system har man fört ett flertal förordningar och föreskrifter men det finns fortfarande ett stor antal miljörättsliga regleringar utanför balken, bl.a. PBL, väglagen och skogslagen. Både MB och PBL är en lagstiftning som riktar in sig mot den fysiska miljön vilket medför att alla världsarvens värden som inte avser den fysiska miljön generellt sett saknar lagstöd i dessa lagrum, ex. kultur, språk, konstverk mm. Miljöbalken är en skyddslagstiftning som avser att skydda miljön och främja en hållbar utveckling. Miljöbalken anger dels vissa åtgärder som är skyddade och till vilken grad de är skyddade men reglerar även när och hur viss skadlig verksamhet kan tillåtas. De skadliga verksamheterna styrs upp genom en prövning av dess effekter och inverkan och kan förenas med villkor och därtill görs en prövning av att de intressen som ska skyddas inte skadas mer än vad lagstiftningen medger. Miljöbalkens innehåll kan struktureras så att i kapitel 1-6 finns de övergripande bestämmelserna, i kapitel 7-15 finns särskilda verksamheter och specifika områdesskydd, kapitel handlar om prövning och kontroll, tillsyn och sanktioner och civilrättsliga anspråk. Miljöbalkens huvudmål regleras i dess portalparagraf 1 kap 1 stycke 1; Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. I 1 stycke 2 räknas fem stycken delmål upp som dessutom ska ses som en precisering av begreppet hållbar utveckling; Miljöbalken ska tillämpas så att 5 MB 3 kap 6 6

7 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden bevaras, 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Dessa miljömål överlappar varandra men värt att uppmärksamma är att de ibland även konkurrerar, t.ex. pkt 1 till skydd för miljön jämfört med pkt 5 att hushålla med energi. Inte heller är dessa mål uttömmande utan ytterligare vägledning för andra delmål kan fås genom de nationella miljömål som antas. 6 För första gången har begreppet hållbar utveckling definierats i svensk rätt. Begreppet hållbar utveckling bygger på utgångspunkterna att naturen som sådan har ett eget skyddsvärde och att människan i sitt förhållande till jord och natur har ett förvaltaransvar och att man som ägare av en fastighet inte kan nyttja den för sitt egenintresse utan hänsyn till ansvaret att förvalta marken till kommande generationer. I MB andra kapitel finns de sk. allmänna hänsynsreglerna. Här räknas olika principer upp som ska tillämpas vid prövningar enligt MB, bl.a. bevisbörds- regeln, kunskapsregeln, krav på BAT, försiktighetsprincipen, produktvals- principen, hushållningskravet, lokaliseringskravet samt den sk. skälighetsregeln. Dessa bestämmelser tillika balkens målregel kan inte genomdrivas självständigt utan måste tillämpas tillsammans med andra bestämmelser i balken. Reglerna är tillämpliga på verksamheter och åtgärder men MB saknar en legaldefinition av begreppen. En verksamhet anses dock vara av mer varaktig natur medans en åtgärd är av momentan art. 7 De s.k. hushållningsbestämmelserna finns i balkens 3-4 kapitel och är tillika hänsynsreglerna i 2 kap grundläggande regler i balken. Hushållningsbestämmelserna motsvarar i stort sett 2 och 3 kapitlet i den nu upphävda naturresurslagen. Kapitel 3 och 4 innehåller de sk. hushållningsbestämmelserna och reglerar användningen av vissa mark- och vattenområden, bl.a. flera riksintresse. Dels räknar man upp vissa bevarandevärden (natur och kultur) dels vissa användningssätt/nyttjanden (rekreation, försvarsverksamhet, areella näringar mm). Det förekommer även att dessa intressen kan vara konkurrerande, ex. ett mark- eller vattenområde som har betydelse för hotade fågelarter men som samtidigt har värdefulla torvfyndigheter. Miljöbalken har särskilda bestämmelser till skydd för naturen varav flera finns i kap 7; nationalstadspark, (finns bara en området Ulriksdal Haga Brunnsviken Djurgården) 8, Natura områden 9, allemansrätten, 6 Prop 1997/98:45 del 2 sid 8 7 Prop. 1997/98:45 del 1 s MB 4 kap 7 7

8 nationalparker, naturreservat, kulturreservat, naturminne, biotopskydd, djur- och växtskyddsområde, strandskydd, miljöskyddsområde, vattenskyddsområde, särskilt skyddade områden. Kapitel 8 innehåller regler om särskilt skydd för djur- och växtarter. Även i 8 kap. finns skydd för vissa djur och växtarter och 12 kap. finns skydd som rör jordbruk och annan verksamhet som väsentligt kan ändra naturmiljön. Skyddet i både MB och PBL är avsett att fungera på två sätt, dels finns strategiska instrument som tar sikte på det skyddsvärda, där skyddet uppnås genom skyddsbestämmelser. Det andra instrumentet tar sikte på verksamheter och åtgärder vilka hotar det skyddsvärda och där skyddet uppnås genom en kontroll av verksamheten/åtgärden. Kap. 7 ger många exempel på hur naturvärden kan skyddas och här är det inte lagrummen som anger det exakta skyddets omfattning utan detta styrs av det enskilda beslutets innehåll och föreskrifter. Nationalparker 10 Det är regeringen som efter medgivande av riksdagen beslutar om nationalparker och Naturvårdsverket som meddelar föreskrifter för de enskilda nationalparkerna utöver vad som framgår i nationalparksförordningen (1987:9398). Nationalparker syftar ofta till att bevara orörda landskap/fjällmiljöer, men även ex skogs- och sjöområden kan omfattas. Naturreservat 11 Naturreservat får bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda eller bevara värdefulla naturmiljöer och tillgodose behov av området för friluftslivet. Det måste finnas ett starkt angeläget allmänt intresse för att naturreservat ska få bildas och det är länsstyrelsen och kommunen som får bilda dessa. En särskild skötselplan ska utfärdas för området liksom föreskrifter om hur området får utnyttjas och förskrifternas innehåll kan variera mycket i styrka och inriktning. Det kan innebära restriktioner i hur området får användas som ex. bebyggelse, täkt, plantering, avverkning mm. Et beslut avseende naturreservat får inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Kulturreservat 12 Dessa avser att skydda värdefulla kulturpräglade landskap såsom lövängar och betesmarker. Tidigare ansågs denna form av skydd utnyttjas allt för sällan och därför tillkom begreppet kulturreservat i MB för att framhålla denna del av naturvården. Kulturreservat kompletterar bestämmelserna om naturreservat, men också skyddsinstrumenten i Kulturmiljölagen. Beslut om bildande fattas av länsstyrelsen eller kommunen. 9 MB 4 kap 8 10 MB 7 kap MB 7 kap MB 7 kap 9 8

9 Naturminne 13 Detta används för att skydda ett särpräglat naturföremål, såsom märkliga träd, raukar, stenformationer mm. Länsstyrelsen och kommuner äger besluta om naturminne. Kontroll av viss markanvändning I 12 kap MB finns regler om olika verksamheter och åtgärder som väsentligt kan ändra naturmiljön. I dessa fall är huvudregeln att samråd krävs med länsstyrelsen. 14 Verksamheter som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön ska anmälas för samråd till länsstyrelsen och avser att träffa verksamheter och åtgärder som inte kräver tillstånd eller anmälan enligt andra regler i miljöbalken. Exempelvis kan avverkning och andra åtgärder inom skogsbruket medföra väsentlig ändring av naturmiljön. Här finns även bestämmelser avseende miljöhänsyn inom jordbruket som syftar till att skydda natur- och kulturmiljövärden, såsom skydd för odlings- och kulturlandskapen samt växt- och djurliv. Dessa regler får dock inte medföra att pågående markanvändning avsevärt försvåras. 15 Regeringen (eller den myndighet Regeringen bestämmer) får meddela föreskrifter i enlighet med dessa bestämmelser. Miljöbalken pekar, utöver balkens huvudmål i 1 kap 1, ut vissa särskilda skyddsvärden; att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Detta bygger på en insikt att naturen har ett skyddsvärde och att människan har rätt att förändra och bruka naturen som är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. Att notera är att i första stycket talas endast om naturen som har ett skyddsvärde och förvaltarskyldighet. Därefter räknas kulturmiljöer upp i de delmål som framgår av stycke två. Samtliga avvägningar enligt MB ska göras med beaktande av huvudmålet i 1 kap. 1. Kap. 3-4 anger specifika skyddsvärden som består av vissa mark- och vattenområden; känsliga ur ekologisk synpunkt, jordbruksmark, betydelsefulla för rennäringen eller yrkesfisket eller som är betydelsefulla med hänvisning till andra natur- eller kulturvärden, som innehåller värdefulla material eller ämnen, områden som är särskilt lämpliga för industri, kommunikation, energiproduktion m.m. eller totalförsvaret. Dessa viktiga områden ska så långt möjligt skyddas mot påtaglig skada. Vissa specifika utpekade områden kan förklaras utgöra riksintressen i dessa avseenden och då ska området skyddas (d.v.s. en högre grad av skydd). I kap. 4 har vissa geografiska områden pekats ut som riksintressen för vissa angivna intressen vilka ska ges företräde, t.ex. friluftslivets intressen. 13 MB 7 kap MB 12 kap 6 15 MB 12 kap

10 Kompensationsåtgärder Vissa regler i MB kräver att förluster av olika värden, kompenseras av den som får tillstånd eller dispens att utföra en åtgärd som skadar ett särskilt skydds- eller bevarandeområde. Bestämmelser finns i 7 och 16 kap. b. Verktyg MB medför att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. 16 Därtill anger MB vilka typer av verksamheter som kräver anmälan och/eller tillstånd för att få bedrivas ex. miljöfarlig verksamhet, verksamheter som orsakar miljöskador, vattenverksamhet, jordbruk, genteknik, kemiska produkter och avfall. För dessa verksamheter finns ett anpassat regelverk där myndigheter ska ha inblick och kontroll innan verksamheten påbörjas. Vid prövningen så ställs verksamhetens behov mot verksamhetens inverkan på andra allmänna intressen vilka erkänns av MB. I den mån världsarvens OUV täcks av utpekade riksintressen ges värdet en acceptans, en status i prövningen men inget automatiskt skydd. Olika erkända intressen ställs mot varandra vid en intressekonflikt och ges olika grader av skydd. Vad gäller 3 kap. MB så är syftet att områdena ska skyddas mot åtgärder som kan skada eller försvåra intressena och det förutsätts i normalfallet att den negativa effekten/skadan är påtaglig och det finns ingen legaldefinition av vad som avses för att en skada ska anses vara påtaglig. Det är däremot så att en viss nivå av skada tillåts ske innan nivån för påtaglig uppnås. Huvudregeln för avvägningen mellan olika intressen finns i 3 kap 1 : Mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. A. Rena 1- fall Är de fall som inte faller in under någon av nedanstående kategorier. Ett typexempel är att området kan vara lämpat för bostäder men även för ex. sjukhus/vård. Här görs avvägningen mot bakgrund av målregeln i 1 kap 1. B. B- fallen/normalfallen B- fallen avser fall som ryms in under 3 kap 2-9 utan att de anses utgöra riksintressen. T.ex. vägar eller friluftsliv i ekologiskt känsliga områden eller där det finns stora bevarandevärden. När prövningen/avvägningen mellan olika intressen görs här finns ingen tydlighet i hur denna ska göras men vägledning finns i motiven; samhällsekonomiska överväganden och beakta regionalpolitiska och sysselsättningspolitiska aspekter tillika berörda enskilda intressen. I ett mål i Mark- och miljööverdomstolen från 2005 avseende tre vindkraftverk konstaterade domstolen att området var attraktivt med vacker utsikt och av kulturhistoriskt intresse och att 16 MB 2 kap 2 10

11 uppförandet av vindkraftverk på platsen skulle medföra påverkan på landskapsbilden och även på de närmaste omgivningarna på grund av vägdragningar. Området var dock inte av något riksintresse och någon påtaglig skada på kulturmiljön ansågs inte uppkomma. Miljööverdomstolen fann vid en samlad bedömning att det allmänna intresset att bygga ut vindkraften för att främja en hållbar utveckling (se 1 kap. 1 miljöbalken) talar för bifall till bolagets ansökan vid prövning enligt 3 kap. 6 miljöbalken. De motstående intressena är inte av sådan styrka att de utgör hinder för en vindetablering på platsen. 17 Denna dom anses ha principiell betydelse i det att förnyelsebara resurser anses mer förenligt med hållbar utveckling än skyddet för natur- och kulturvärdena. I detta fall var dock lokaliseringen förenlig med den kommunala översiktsplanen. 18 C. Endast ett riksintresse I de fall när endast ett riksintresse under kapitel 3 berörs så är lagen tydlig i det att ingen avvägning ska ske, dvs att området ska skyddas. Här förutsätts dock tre saker för att området ska ges skydd och den ena är att åtgärden/verksamheten (hotet) inte utgör en sedan tidigare pågående markanvändning, att skadan/försvårandet blir påtagligt och att området verkligen är av riksintresse. D. Konkurrerande riksintressen i kap 3 I dessa situationer finns två eller flera motstridiga riksintressen som berörs. Ett typiskt exempel på sådana motstridiga intressen kan vara våtmark som utgör riksintresse både för energitorvtäckt och för naturvården, ett annat är kulturmiljövården kontra vindkraftverk och naturvården kontra mineralutvinning. I enlighet med 3 kap 10 ska företräde normalt ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet eller den fysiska miljön i övrigt. Tre parallella mål avgjordes av Mark- och miljööverdomstolen 2011 där MMÖD fann, vad gällde riksintresset för vindkraft, att vindkraften utgör en förnyelsebar och ren energikälla, som kan bidra till miljöbalkens mål om hållbar utveckling enligt 1 kap 1 miljöbalken. Domstolen konstaterade vidare att främjandet av förnyelsebara energikällor var viktigt för att nå de krav som ställs på Sverige med anledning av EUs klimatåtagande och de nationella planeringsmålen för vindkraft som antagits av riksdagen. Domstolen skrev vidare; Det bör även anmärkas att utbyggnaden av vindkraft utanför områden som är utpekade som varande av riksintresse i Sverige, i praxis har ansetts vara ett mycket angeläget allmänt intresse med hänvisning till samhällets intresse av fortsatt utbyggnad av vindkraften. Det får 17 MÖD 2005:66 18 Gabriel Michanek & Charlotta Zetterberg; Den svenska miljörätten, 3 uppl. Andra tryckning 2014, Iustus förlag Uppsala s

12 därmed anses vara särskilt angeläget att vindkraftverk kan komma till stånd inom sådana områden som är utpekade som riksintresse för detta ändamål. 19 Genom detta ställningstagande förstärks möjligheterna att få tillstånd till vindkraftverk inom områden som är utpekade som riksintressen för vindkraft. Även om det finns motstående intressen inom sådana områden, som enligt 3 kap 10 miljöbalken, ska vägas mot riksintresset för vindkraft, förefaller det troligt att denna avvägning utfaller till förmån för vindkraften. 20 Vad gäller olika konkurrerande intressen enligt 3 kap så medför 3 kap 10 att om ett område är av riksintresse för lokalisering av anläggningar för totalförsvaret så har denna användning alltid företräde. E. Konkurrerande riksintressen i kap 3 och 4 Här avses fall där minst ett riksintresse under kap 3 omfattas även av bestämmelser i 4 kap. Av 3 kap 10 framgår att då har alltid 4 kap företräde i sådana konflikter. c. Roller och ansvar Många gånger sker den första prövningen enligt MB bestämmelser hos länsstyrelsen. På länsstyrelserna finns särskilda miljöprövningsdelegationer som prövar frågor avseende tillstånd till miljöfarlig verksamhet, B- verksamheter. 21 Länsstyrelsen är också tillsynsmyndighet men dessa ärenden handläggs av en annan enhet inom länsstyrelsen då miljöprövningsdelegationen ska vara en självständig och oberoende enhet, men är formellt inte en särskild förvaltningsmyndighet. Prövningar av dispenser avseende t.ex. strandskydd eller biotopskydd hanteras inte av miljöprövningsdelegationen, utan inom en annan enhet på länsstyrelsen. Kommunerna har flera uppgifter enligt MB, bl.a. hanterar de tillsyn över miljöfarlig verksamhet, hälsoskydd och hantering av avfall. I vissa mindre ärenden är kommunen själv tillståndsmyndighet. 22 Vid tillstånd för ex. miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet inleds förfarandet med ett samråd med bl.a. länsstyrelsen i enlighet med 6 kap MB. Mark- och miljödomstolen är den myndighet som prövar ansökan som första instans. Kompletteringar kan begäras men om ansökan tas upp till prövning så kungörs den i ortstidningarna. Dessutom sänds handlingarna till berörda statliga myndigheter; Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, länsstyrelsen samt berörda kommuner. 23 När länsstyrelsen/kommunen prövar en ansökan är förfarandet enklare än i mark- och miljödomstolen. Ärendet kungörs och länsstyrelsen ska samråda med statliga och kommunala myndigheter som har ett intresse i ärendet Mark- och miljööverdomstolen M , samt En genomgång av några vägledande avgöranden del II - av Lars Hydén och- referat/ /vindkraften- och- rennaringen_- en- genomgang- av- nagra- vagledande- avgoranden del- II- - - analys-?id=13190&search=m% förordningen (2011:1237) om miljöprövningsdelegationer 22 13,17 och 39 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 23 MB 22 kap 4 24 MB 19 kap 4 12

13 6. Plan- och Bygglagen (2010:900), PBL a. Metod Plan- och bygglagen, PBL, skiljer sig från MB i det att PBL är en lag och inte flera sammanfogade lagar men den har också den likheten att det är en avvägningslag. Till PBL hör plan- och byggförordningen (2011:338), PBF och i tillägg finns Boverkets byggregler, BBR, som är dels föreskrifter och dels allmänna råd. De allmänna råden är att se som rekommendationen men är inte tvingande trädde en ny plan- och bygglag i kraft som sedan dess genomgått ett flertal förändringar men i stort är mycket oförändrat sedan den äldre plan- och bygglagen (1987:10) varför en hel del äldre rättspraxis fortsatt blir relevant när man ska tolka olika lagrums innebörd. Den 1 januari 2015 träder ytterligare förändringar av lagstiftningen i kraft. Dessa förändringar har beaktats i denna utredning. PBLs syfte framgår av dess portalparagraf, 1 kap 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god långsiktig hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Det kommunala planmonopolet framgår av 1 kap 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag. PBL är en s.k. avvägningslag där olika intressen ställs mot varandra och i 2 kap 1 framgår att både allmänna och enskilda intressen ska beaktas vid olika prövningar enligt PBL. b. Begrepp Prövningen och kontrollen av bebyggelse sker dels genom planer och bestämmelser, (detaljplaner, översiktsplaner, regionplaner samt områdesbestämmelser) och genom lov- samt anmälanärenden. Lov kan ges för olika åtgärder, dels byggnader (nybyggnad, tillbyggnad, ändrad användning mm) och dels för s.k. anläggningar. 25 Därtill kan lov ges för markarbeten, rivningslov, tillfälligt lov, frivilligt lov, skyltlov mm. Vissa åtgärder som normalt sett förutsätter lovplikt blir enligt särskilda regler bygglovsbefriade genom lagbestämmelser eller detaljplan eller områdesbestämmelser, d.v.s. dessa får uppföras utan lov (t.ex. friggebod och attefallskomplementhus). Dels finns även i lagstiftningen viss skyldighet att vårda och underhålla tomt 26 och byggnader 27 och ett förbud mot förvanskning 28. Lagstiftningen är konstruerad så att när vissa minimikrav är uppfyllda ska bygglov ges medans exempelvis tidsbegränsade lov får ges i strid med dessa regler men här finns en valmöjlighet i det att nämnden får bevilja till skillnad mot ska. 25 Plan- och byggförordningen 6 kap 1 26 PBL 8 kap PBL 8 kap PBL 8 kap 13 13

14 c. Verktyg Översiktsplaner Varje kommun är skyldig att ha en översiktsplan omfattande hela kommunen. Syftet med översiktsplanen är att redogöra för kommunens intentioner och avsikter avseende den långsiktiga planeringen och utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska vara vägledande för kommunen i dess arbete men är inte bindande. 29 Kommunfullmäktige ska minst en gång under varje mandatperiod pröva om översiktsplanen är aktuell. 30 Länsstyrelsen ska även en gång under varje mandatperiod redovisa sina synpunkter i fråga om statliga och mellankommunala intressen som kan vara av betydelse för översiktsplanens aktualitet. 31 I översiktsplanen ska kommunen redovisa vilken hänsyn som ska visas i fråga om olika allmänna intressen när kommunen sedan fattar beslut i sakfrågor avseende användande av mark- och vatten. Här ska kommunen även redovisa riksintressen enligt 3 och 4 kap. MB. 32 Kommunen ska utöver dessa intressen även visa bl.a. hur de anser att mark- och vattenområden ska användas, kommunens syn på hur den bebyggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, hur kommunen avser att ta hänsyn till att samordna översiktsplanen med nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling. 33 Detta planförfarande genomgår en viss process med samråd, utställning samt granskning. Kommunen ska samråda med bl.a. länsstyrelsen över förslag till översiktsplan men även med övriga berörda kommuner, regionplaneorgan och andra som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget och ge dem tillfälle att delta. Det ankommer här på länsstyrelsen att bevaka de samlade statliga intressena och som ett led i detta förmedla samrådshandlingar till berörda statliga myndigheter samt inhämta och samordna synpunkter från dessa. 34 Detaljplaner Med hjälp av detaljplaner eller områdesbestämmelser kan kommunen på detaljnivå reglera användning, bebyggelse och byggnadsverk. 35 Detaljplanering ska ske vid 1) ny sammanhållen bebyggelse, om det behövs med hänsyn till omfattningen av bygglovspliktiga byggnadsverk i bebyggelsen, 2) en bebyggelse behöver bevaras eller förändras, 3) ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk om byggnadsverket är en viss typ (ungefär bygglovspliktig) och det får betydande inverkan på omgivningen eller att det råder stor efterfrågan i området för bebyggelse PBL 3 kap PBL 3 kap PBL 3 kap PBL 3 kap 4 33 PBL 3 kap 5 34 PBL 3 kap 9 samt prop. 2009/10:170 Del 1 s PBL 4 kap 1 36 PBL 4 kap 2 14

15 Trots detta kan viss bebyggelse medges utan plan i en lovprövning om användandet inte antas medföra en betydande miljöpåverkan. Detaljplaner har i princip två syften; att reglera förändringar av markanvändning och bebyggelse och att varaktigt reglera bevarandet av vissa byggnader eller bebyggelsemiljöer eller för att reglera förutsättningarna för förnyelse och ombyggnad av befintliga bebyggelseområden. I detaljplan preciseras bestämmelser som ska ge besked till fastighetsägare och andra berörda hur de olika allmänna och enskilda intressena ska tillgodoses och vilka krav som kan ställas på bebyggelse, tomter och allmänna platser. Kommunen har stor frihet att avgöra innehållet i detaljplaner så länge som de kan anses uppfylla angelägna nationella mål som har kommit till uttryck i 2 kap och i hushållningsbestämmelserna i 3-4 kap MB. I propositionen framhöll departementschefen särskilt två mål; den långsiktiga hushållningen med marken och den bebyggda miljön samt hushållningen med energi. 37 Detaljplanen är normalt ett instrument som används inom/för tätbebyggda områden för att visa hur miljön ska få bebyggas, tomtstorlek, allmänna platser som vägar, gator och torg samt kvartersmark. Som huvudregel gäller att vindkraftverk inte får uppföras utan föregående detaljplan som prövar mark- eller vattenområdets lämplighet för åtgärden. Detta förutsätter att vindkraftverket omfattas av bygglovsplikt eller anmälanplikt 38 (högre än 20 meter över markytan eller placeras på ett visst avstånd från gräns, monteras på en byggnad eller har en vindturbin med en diameter större än 3 meter), att det råder stor efterfrågan på området för bebyggande och att kraftverket inte kan prövas i samband med bygglov, förhandsbesked eller anmälan. 39 Detaljplan behövs dock inte om tillräcklig reglering har skett med områdesbestämmelser. 40 Vindkraftverk som har en betydande miljöpåverkan är föremål för två prövningsprocesser, dels prövningen i PBL dels tillståndsprövning enligt MB. Bestämmelsen i PBL (se ovan) infördes i syfte att underlätta utbyggnaden av vindkraftverk eftersom tidigare reglering medförde två parallella processer avseende i stort sett samma frågor. Med hänvisning till den prövning som skedde enligt MB ansåg man det ändamålsenligt att begränsa prövningen i detaljplaneprocessen. 41 För att kommunerna skulle kunna behålla sitt inflytande infördes en bestämmelse i MB 16 kap 4 som innebär att prövningsmyndigheten får ge tillstånd till en anläggning för vindkraftverk endast om kommunen har tillstyrkt det. Av 6 kap 2 PBF framgår att vindkraftverk, vilka har erhållit tillstånd enligt 9 eller 11 kap MB, inte kräver bygglov. Med bestämmelser i detaljplan kan kommunen utöka bygglovsplikten, bestämma preciserade krav med hänsyn till kraven på varsamhet, ange skyddsbestämmelser 37 Prop. 1985/86:1 s PBF 6 kap 1 pkt 6 39 PBL 4 kap 3 40 PBL 4 kap 4 41 Prop. 2008/09:146 s

16 för särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser och införa rivningsförbud för byggnader som är särskilt värdefulla. 42 Om en detaljplan kan antas få betydande miljöpåverkan ska en redovisning av miljökonsekvenserna göras i enlighet med MB 6 kap Områdesbestämmelser Kommunen får med stöd av områdesbestämmelser reglera vissa begränsade områden av kommunen som inte redan omfattas av detaljplan. 43 Kommunens möjligheter att reglera ett mark- eller vattenområdes användning är mer begränsad med områdesbestämmelser. I huvudsak kan grunddragen med användningen anges, användning och utformning av mark för gemensam användning och i samband härmed ange skydd för sådan mark som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, vissa byggnaders areor, lovplikt, placering av byggnadsverk på marken och från den 1 januari 2015 i vissa fall reglera skydd för särskilt värdefull bebyggelse (så kallade 8:13- byggnader) samt för mark för gemensam användning som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. 44 Skyddsbestämmelser och rivningsförbud kan utlösa skadeersättning. 45 Områdesbestämmelser och detaljplaner är även de föremål för ett samrådsförfarande enligt bestämmelser om förenklat och utökat planförfarande (gäller från 1 januari 2015). Även i dessa fall ska kommunen samråda med bl.a. länsstyrelsen som har att tillvarata och samordna statens intressen, verka för att riksintressen och miljökvalitetsnormer tillgodoses och att strandskydd bevakas. 46 Länsstyrelsen har även att yttra sig under granskningstiden om förslaget enligt länsstyrelsens bedömning medför viss negativ inverkan på de intressen som de ska bevaka. 47 Regionplaner I kap 7 PBL finns regler om regionplaner. Regionplaner är ett system för regionplanering som ett alternativ till samverkan kommuner emellan i andra former. Bestämmelserna avser att fungera som en garanti för att samverkan kommer till stånd även i konfliktsituationer men även när det finns en kommunal enighet om att arbeta i fasta former som kan ge stadga åt mellankommunala plankontakter på längre sikt. 48 Det är regeringen som beslutar om regionplaner och innebär att ett regionplaneorgan utses under en viss tid. Regionplaneorganet kan men måste inte anta en regionplan. Lovprövning Utöver planprocessen anger PBL regler för vissa åtgärder som kräver tillstånd i form av lov eller annan kontroll, anmälan, för att säkerställa att arbeten utförs i enlighet med gällande lagstiftning. Dessutom finns andra regler som avser att 42 PBL 4 kap PBL 4 kap PBL 4 kap PBL 14 kap PBL 5 kap PBL 5 kap Plan- och Bygglagen, En kommentar. Del 1 Didón m.fl. s. 7:1-12 s. 1 16

17 säkerställa att byggnader inte tillåts förfalla och ett förbud mot s.k. förvanskning finns och en skyldighet att underhålla vissa tekniska egenskaper. Däröver regler PBL att en tomt ska hållas i vårdat skick. Bygglov krävs för normalt för att uppföra byggnader, göra tillbyggnader, väsentligt ändra en byggnad yttre utseende, att tillskapa ytterligare lokal/bostad samt för att vidta en ändrad användning. 49 Därtill krävs bygglov för vissa uppräknade anläggningar enligt PBF. 50 Därtill finns ett stort antal åtgärder vilka tills största del berör en eller tvåbostadshus, vilka har gjorts bygglovsbefriade. Inom planlagt område krävs marklov för att väsentligt ändra befintlig marknivå och rivningslov krävs för att riva byggnad eller del därav. 7. Tillämpbarhet a. Generella förutsättningar Miljöbalken och plan- och bygglagen utgår från vissa utpekade skyddsintressen som ska beaktas vid lagstiftningens olika prövningar. I båda lagstiftningarna uppstår situationer där olika intressen konkurrerar och då ska en avvägning göras (eller inte göras) efter vissa angivna förutsättningar. MB prövar tillåtligheten av ett flertal olika åtgärder i förhållande till MB huvudmål och andra utpekade skyddsintressen. PBL prövar färre typer av åtgärder och har en snävare målgrupp som blir föremål för lovlighetsprövning. Olika planer/bestämmelser blir verktyg för att kunna skapa förutsägbara riktlinjer. Världsarvens OUV är ett brett spektrum av värden med allt från byggnader, naturvärden och landskap till upplevelser, kulturer, traditioner och språk. Flera av dessa utpekade värden utgör sådana kvalitéer/skyddsintressen som varken MB eller PBL är avsedda att skydda. Ytterligare svårigheter uppstår i att de olika skyddsområdena inte korresponderar med varandra, t.ex. kan världsarv ha en geografisk utsträckning och en nationalpark ha ett annat och ett utpekat riksintresse för kulturmiljön ett tredje geografiskt område där dessa förvisso kan överlappa delvis. Regeringen har i skrivelse 2001/02:171 s. 1 och 18 bedömt att världsarvens skydd vid den tidpunkten var tillfredsställande och att då gällande författningsskydd för natur- och kulturmiljöer motsvarade de krav som konventionen ställde. Många delar av världsarven erhåller ett visst indirekt skydd i de delar som överensstämmer geografisk och i sak med utpekade intressen eller antagna översiktsplaner och/eller detaljplaner. Skyddet är däremot inte absolut eftersom avvägningar ska göras i båda lagstiftningarna som kan medföra att ett allmänt intresse, t.ex. ett världsarv, kan anses svagare än ett annat allmänt intresse. Så kan vara fallet för ex. vid konkurrerande intressen som kommunikationer och energiproduktion kontra natur- och kulturvärden. 49 PBL 9 kap 1 50 PBF 6 kap 1 17

18 PBL arbetar med olika verktyg där största möjliga kontroll/skydd uppnås med väl genomtänkta och avvägda planer och program. Utan detaljplan fungerar systemet annorlunda, dels kommer vissa delar av MB då att prövas i bygglovsärendet men möjligheterna finns ändå att åtgärden inte är lovpliktig och då försvinner en stor del av kontrollfunktionerna. b. Världsarv bestående av bebyggelse i. Hälsingegårdarna För Hälsingegårdarna finns ett utpekat kriterium; (v) to be an outstanding example of traditional human settlement, land- use, or sea- use which is representative of a culture (or cultures), or human interaction with the environment especially when it has become vulnerable under the impact of irreversible change; Motiveringen löd; The large, impressive farmhouses of Hälsingland, with their highly decorative rooms for festivities, reflect an extraordinary combination of timber building and folk art traditions, the wealth and social status of the independent farmers who built them, and the final flowering of a long cultural tradition in Hälsingland. Utifrån närmare tusen hälsingegårdar har sju stycken valts ut för att representera byggnadskonsten som utmärker Hälsingegårdarna, värdena kan hänföras främst till kulturvärden. Motivet för att utpeka de aktuella Hälsingegårdarna som världsarv Justification of Outstanding Universal Value grundade sig på att byggnaderna representerar ett urval av de ca tusen bevarade gårdarna, att densiteten i området av gårdar med dekorerade rum saknar motsvarighet på hela den norra taigan. Vidare representerar byggnaderna piken på en byggnadstradition som har försvunnit men som på sin tid utgjorde en kombination mellan högklassigt byggande och folkloristisk tradition. 51 Väsentligt för urvalet av hälsingegårdarna har varit att: gården har tillräckligt stort antal dekorerade rum relaterade till perioden 1800 till alla bostadshus på gården ska vara bevarade för att förstå skillnaden mellan huvudboningshuset och bostadshuset för festliga tillställningar. olika dekorationstekniker presenteras. gårdarna har en välbevarad kontext där jordbrukslandskapet är tydligt avläsbart och ett stort antal av jordbrukets byggnader finns bevarade. Det omkringliggande landskapet är bevarat med en buffertzon. 52 Samtliga gårdar är skyddade genom byggnadsminnesmärkning enligt Kulturmiljölagen (1988:950) med därtill hörande skyddsföreskrifter. Byggnadsminnesmärkningarna är gjorda under perioden Gemensamt för samtliga skyddsföreskrifter är förbud mot rivning, flyttning, ombyggnad och exteriöra förändringar samt att underhåll ska ske på traditionellt sätt. Vidare är det gemensamt för samtliga skyddsföreskrifter att ny bebyggelse inte får tillkomma inom byggnadsminnets skyddsområde som klargörs genom markering på kartmaterial. I övrigt skiljer sig 51 WHC- 12/36.COM/INF.8B: 2012 Evaluation of Nomination of Cultural Heritage and Mixed Properties to the World Heritage List, s WHC- 12/36.COM/INF.8B: 2012 Evaluation of Nomination of Cultural Heritage and Mixed Properties to the World Heritage List, s

19 skyddsföreskrifterna åt mellan de olika gårdarna. Nämnas kan t.ex. att det inte är alla byggnader som har en skyddad planlösning eller skydd för fast interiör. Samtliga gårdar omfattas även av områdesbestämmelser, framtagna under perioden Det medför att områdesbestämmelser där arbetet är påbörjat innan 2 maj 2011 har den äldre plan- och bygglagen (1987:10), även kallad ÄPBL, som grund medan planer framtagna efter 2 maj 2011 har PBL, som grund. Trots att områdesbestämmelserna är framtagna i olika kommuner har de ett likartat innehåll där det anges en buffertzon, att markanvändning som ska anpassas till områdets kulturhistoriska värde, utökad lovplikt vad gäller bygglov och rivningslov samt regler om placering, utformning och utförande. Flera av de utpekade gårdarna är belägna inom kulturmiljöområden som pekats ut i översiktsplan. Utöver ovan nämnda reglering ligger endast en av de utpekade Hälsingegårdarna inom riksintresse för kulturmiljövården. Sammanfattning över Hälsingegårdarnas skydd i MB/PBL/KML Sett utifrån KML har de utpekade Hälsingegårdarna med tillhörande ekonomibyggnader getts ett så gott skydd som möjligt utifrån det aktuella lagrummets förutsättningar. De skillnader som finns mellan skyddsföreskrifterna för de olika gårdarna kan relateras till att de olika enheterna har olika utgångspunkt och att skyddsföreskrifterna anpassats utifrån varje gårds enskilda förutsättningar och kulturvärden. Områdesbestämmelser, som planinstrument, har vissa begränsningar vad gäller möjligheterna att reglera exploatering av mark. 53 Syftet med att tillskapa områdesbestämmelser för Hälsingegårdarna har varit att skapa en buffertzon där nya byggnader och anläggningar endast får tillkomma efter en restriktiv prövning. Enligt ÄPBL 5 kap 16 kan grunddragen för markanvändningen anges, men inte fastställande av ett exploateringstal. På så vis skiljer sig områdesbestämmelser enligt ÄPBL från detaljplaner i samma lagstiftning. Således finns inget egentligt förbud enligt PBL att uppföra bygglovspliktiga byggnader eller anläggningar inom det område som utgör buffertzonen och som även omfattar byggnadsminnet och världsarvet. Genom att använda olika lagrum har skydd av olika karaktär och styrka kommit till stånd. Genom byggnadsminnesförklaringarna finns ett skydd för att ny bebyggelse eller nya anläggningar inte får uppförs i direkt anslutning till Hälsingegårdarna som ingår i världsarvet, däremot finns inget självklart skydd för att inte uppföra byggnader och anläggningar inom buffertzonerna eftersom frågan istället är öppen för tolkning från fall till fall. 54 Buffertzonerna som fastställs genom områdesbestämmelserna omfattar ett större område än skyddsområdet för byggnadsminnet. Dock är detta område inte tillräckligt stort för att förhindra att t.ex. vindkraftverk inte blir synliga från de aktuella Hälsingegårdarna. Vidare kan själva utformningen av en bestämmelse bli föremål för tolkning. Till exempel anger flera av områdesbestämmelserna följande som användning av mark: 53 planering/omradesbestammelser/ samt Plan- och bygglagen (2010:900) 4 kap 41 och Plan- och bygglagen (2010:900) 9 kap 31 19

20 q: Med q betecknat område utgör en sådan värdefull kulturmiljö som avses i 3 kap 12 PBL. Användningen ska anpassas till bebyggelsens kulturvärden och på platsen traditionell markanvändning ska främjas. Befintlig, kulturhistorisk bebyggelse ska bevaras. Även om bestämmelsen ger uttryck för att den avser markanvändning ger den ändå ett utrymme för tolkning och osäkerhet då beteckningen q traditionellt används som en skyddsbestämmelse i enlighet med bestämmelsens sista mening medan Q traditionellt används för att ange markanvändning. 55 Att foga samman två olika typer av bestämmelser kan vid prövning av bygglov ge en osäkerhetsfaktor kring vad som gäller för den aktuella platsen och huruvida bestämmelsen enbart ska användas för att reglera markanvändningen eller om den även ska användas som en skyddsbestämmelse. Genom ändringar i PBL den 1 juli 2014 har det blivit möjligt att utan bygglov utföra så kallade attefallsåtgärder som innebär tillbyggnad av huvudbyggnad och nybyggnad av komplementbostadshus. 56 Dock måste en anmälan lämnas in innan åtgärderna påbörjas. En restriktion är även att bygglov för åtgärderna måste sökas om bebyggelsen ligger inom område som är särskilt värdefullt. 57 Då områdesbestämmelserna för samtliga Hälsingegårdar anger att områdena är särskilt värdefulla bör det tolkas som att bygglov ska sökas för attefallsåtgärdena. Vidare anger skyddsbestämmelserna enligt KML att nya byggnader inte får uppföras inom byggnadsminnets skyddsområde. På så vis samverkar PBL och KML för att förhindra att Attefallsåtgärder kan uppföras med negativ inverkan på världsarvet. Flera av de utpekade gårdarna är belägna inom kulturmiljöområden som pekats ut i översiktsplan. En översiktsplan är dock inte ett juridiskt bindande dokument utan anger endast grunddragen för hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. 58 Således utgör utpekandet i översiktsplanen endast en viljeinriktning, inte ett skydd. Värt att notera är även att flertalet kommuner inte har aktualitetsförklarat sina översiktsplaner. 59 Då endast en av gårdarna är belägen inom riksintresse för kulturmiljövården är möjligheterna att hävda kulturvärdena i förhållande till andra intressen inom ramen för Miljöbalken begränsade. För frågor som hanteras med lov enligt PBL, t.ex. vissa vindkraftverk och anläggningar, 60 får kulturvärdena en tydlig ingångspunkt genom att det ska ske en prövning om huruvida de tillkommande åtgärderna är utformade med hänsyn till kulturvärdena på platsen. 61 Men det ska även ske en prövning om huruvida de allmänna eller enskilda intressena väger tyngst 62 och i förlängningen kan det leda till en vägning mellan olika allmänna intressen som intresset av att bevara en kulturmiljö och intresset av en långsiktigt hållbar energiutveckling med vindkraft. 55 Boken om detaljplan och områdesbestämmelser (2002) Boverket: s 72 och Plan- och bygglagen (2010:900) 9 kap 4a- 4e 57 Plan- och bygglagen (2010:900) 9 kap 4 d och 8 kap Plan- och bygglagen (2010:900) 4 kap Plan- och bygglagen (2010:900) 4 kap Plan- och byggförordningen (2011:338) 6 kap 1 61 Plan- och bygglagen (2010:900) 2 kap 2 och 6 62 Plan- och bygglagen (2010:900) 2 kap 1 20

Plan och marklagstiftning

Plan och marklagstiftning Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års

Läs mer

Planering av markanvändning

Planering av markanvändning Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Samråd inför miljöprövning Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Erik Olauson, Miljöprövningsdelegationen 18 februari 2010 Nya regler på gång! Miljödepartementet

Läs mer

Bygglov Det krävs vanligtvis bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar av en byggnad än tillbyggnad. Bygglov krävs även för andra

Bygglov Det krävs vanligtvis bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar av en byggnad än tillbyggnad. Bygglov krävs även för andra Lov & anmälan Bygg-, rivnings- och markåtgärder kan delas in i tre kategorier: åtgärder som kräver bygglov, rivningslov eller marklov, åtgärder som kräver anmälan och åtgärder som varken kräver lov eller

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10); SFS 1998:839 Utkom från trycket den 7 juli 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Maria Pettersson; Renewable Energy Development

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-07-15 B 2015-000987 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga

Sammanfattning. Bilaga Bilaga Miljöprocessutredningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att se över de rättsregler som gäller för utbyggnad av vindkraft. Bakgrunden är krav på en snabbare och enklare process från projektering

Läs mer

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. 3 kap. Översiktsplan 1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen

Läs mer

PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön

PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön 1 (7) HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM Ingela Isaksson 08-731 30 05 2015-01-09 PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön Detta PM är upprättat i samband med att detaljplanläggning har inletts för

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR

Läs mer

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl.

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl. Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl. Habo kommun Plan- och genomförandebeskrivning 2014-10-09 Upphävd av byggnadsnämnden 2014-10-09, 86 Laga kraft 2014-11-08 2 Plan- och genomförandebeskrivning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2004:606 Utkom från trycket den 22 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om miljöbalken dels

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M OCH BYGGLAGEN PBF M M Hammurabi, ca 2000 f kr. 229 Om en byggmästare bygger ett hus som faller samman och dödar ägaren så ska byggmästaren avrättas. 230 Om ägarens son dödas så ska byggmästarens son dödas

Läs mer

Antagen Laga Kraft

Antagen Laga Kraft Områdesbestämmelser för del av Stödstorp 2:1 m fl. Vaggeryds kommun Antagen 2015-04-28 79 Laga Kraft 2015-05-27 Bakgrund och syfte Områdets läge framgår av bilden föregående sida. Marken utgörs av tallmo

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr 2012-2103 Naturskyddsföreningen Gotland anser att Energimyndighetens

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Miljöprocessutredningen (M 2007:04)

Miljöprocessutredningen (M 2007:04) (M 2007:04) Prövning av vindkraft Delbetänkande SOU 2008:86 Överlämnades den 6 oktober 2008 Utredningsuppdraget vindkraft Del av tilläggsdirektivet 2007:184 Särskild utredare - Ulf Anderson Utredningssekreterare

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Upplägg Tillämpliga lagar Lagarnas förhållande till varandra Miljöbalkens regler kring dagvatten Kommun/huvudmannens

Läs mer

delegeringsordning Delegeringsordning för lovärenden som handläggs enligt ÄPBL

delegeringsordning Delegeringsordning för lovärenden som handläggs enligt ÄPBL SID 1(10) Stadsbyggnadsnämndens delegeringsordning Bilaga 1 Delegeringsordning för lovärenden som handläggs enligt ÄPBL (påbörjade före den 2 maj 2011) Kontaktcenter Postadress 251 89 Helsingborg Växel

Läs mer

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB 1 (2) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Tillsynsnämnden ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN

Läs mer

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt Tillståndsprocessen en översikt Vad är en tillståndsprocess? Vindkraft miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken För att bedriva miljöfarlig verksamhet krävs tillstånd enligt miljöbalken /anmälan A/B/C-verksamhet

Läs mer

Välkommen till webbsändning om nyheter i plan- och bygglagstiftningen

Välkommen till webbsändning om nyheter i plan- och bygglagstiftningen Välkommen till webbsändning om nyheter i plan- och bygglagstiftningen Bakgrund Prop.2013/14:59 Fler bostäder åt unga och studenter Ändringar i Plan- och bygglagen, PBL (SFS 2014:224) Beslutades i riksdagen

Läs mer

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun

Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Rebecka Persson 2014-11-28 KS 2014/0865 Björn Strimfors Kommunstyrelsen Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun Förslag till

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:900 Utkom från trycket den 8 juli 2014 utfärdad den 26 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut

Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut Elektronisk delgivning Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut Länsstyrelsen ger dispens från strandskyddsbestämmelserna,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2010:882 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken dels att

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M Hammurabi, ca 2000 f kr. 229 Om en byggmästare bygger ett hus som faller samman och dödar ägaren så ska byggmästaren avrättas. 230 Om ägarens son dödas så ska byggmästarens

Läs mer

Lagstiftning. Många olika lagstiftningar rör träd. Vad man får/inte får göra beror på lagstiftning och situation.

Lagstiftning. Många olika lagstiftningar rör träd. Vad man får/inte får göra beror på lagstiftning och situation. Lagstiftning Många olika lagstiftningar rör träd. Vad man får/inte får göra beror på lagstiftning och situation. Ärendehandläggning Service och samordning Parallell tillämpning Utmaning i många prövningar

Läs mer

Remiss Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25)

Remiss Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25) YTTRANDE 2016-10-10 Dnr: 2016/641 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remiss Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25) Mark- och miljööverdomstolen

Läs mer

Tidigare ställningstagande

Tidigare ställningstagande 2(5) Tidigare ställningstagande Översiktsplan I översiktsplan 1990 redovisas aktuellt område som planerat bostadsområde. Motiv anges här för att pröva ekologiskt byggande. För Kullön har en fördjupad översiktsplan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2014-0331 Illustration: White arkitekter BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. SAMRÅDSHANDLING 1(7) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Till detaljplanen

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering

Läs mer

webbseminarium LOVPRÖVNING Yvonne Svensson Rättschef 19 april 2012

webbseminarium LOVPRÖVNING Yvonne Svensson Rättschef 19 april 2012 webbseminarium LOVPRÖVNING Yvonne Svensson Rättschef 19 april 2012 I detta avsnitt behandlas: a. Förhandsbesked / Villkorsbesked b. Lov utanför detaljplan / 2 kap c. Sammanhållen bebyggelse / ändring d.

Läs mer

Boverket och vindkraften

Boverket och vindkraften Boverket och vindkraften Stads- och regionenheten Bengt Larsén Anette Löfgren Mer information på Boverkets hemsida www.boverket.se/samhällsplanering Boverket och vindkraften uppdrag och aktiviteter Att

Läs mer

Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier

Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier Riksintressen Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier Peter Åkerhammar Enheten för mineralinformation och gruvnäring

Läs mer

Lång tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet

Lång tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet Lång tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet För fyra år sedan samlades femton miljölagar ihop till en miljöbalk. Den styr nu hur miljöfarlig verksamhet får bedrivas och hur man söker tillstånd för

Läs mer

SAMRÅDSFÖRSLAG , rev ANTAGANDEHANDLING. ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7

SAMRÅDSFÖRSLAG , rev ANTAGANDEHANDLING. ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 SAMRÅDSFÖRSLAG 2012-03-08, rev. 2012-07-04 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Upphävande av detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 och del av Stärbsnäs 1:21 i Björkö-Arholma församling,

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Kontrollansvariga och deras uppgifter

Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvarig är ett nytt begrepp i plan- och bygglagen som har ersatt begreppet kvalitetsansvarig. Den kontrollansvarige har fått utökade arbetsuppgifter vilket

Läs mer

Planbeskrivning. Risbäcks by SAMRÅDSHANDLING. Dorotea kommun, Västerbottens län. Upphävande av detalj- och byggnadsplaner inom

Planbeskrivning. Risbäcks by SAMRÅDSHANDLING. Dorotea kommun, Västerbottens län. Upphävande av detalj- och byggnadsplaner inom SAMRÅDSHANDLING Upphävande av detalj- och byggnadsplaner inom Risbäcks by Dorotea kommun, Västerbottens län Planbeskrivning Dorotea den 6 december 2011 Dnr: Inledning Syfte med upphävandet På 50-talet

Läs mer

Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd

Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd Halmstad 2009-04-01 Arne Joelsson Länsstyrelsen Hallands län Grundvatten av god kvalitet De regionala miljömålen innebär

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Au 455 Dnr Byggnadsnämnden överlämnar nedan lämnade synpunkter till kommunstyrelsen.

Au 455 Dnr Byggnadsnämnden överlämnar nedan lämnade synpunkter till kommunstyrelsen. PROTOKOLL 1(5) Byggnadsnämnden 2008-11-19 Byggnadsnämndens arbetsutskott Au 455 Dnr 85233 Delbetänkande PRÖVNING AV VINDKRAFT (20U 2008:86) Remiss från KS2008/461-40 BESLUT Byggnadsnämnden överlämnar nedan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING 2011-08-08 Samrådshandling Dnr. Dnr 2011-0423-205 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING Ändring av detaljplan för Del av Gamla I12-området, Hantverksområdet i Eksjö stad 1(6) BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Enligt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 23 juni 2015 SÖKANDE 1. AA 2. BB KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Socialdepartementet) beslut den 28 maj 2014, S2013/4676/PBB, i fråga om

Läs mer

Nya PBL: s uppbyggnad

Nya PBL: s uppbyggnad Nya PBL: s uppbyggnad 2010-08-09 Den nya plan- och bygglagen har delvis fått en ny struktur där bestämmelserna delas in i sexton kapitel. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner Ingen kommentar. 2 kap.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2009:532 Utkom från trycket den 2 juni 2009 utfärdad den 20 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken 2 dels att

Läs mer

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande Dnr Ks 2011.0056 Behovsbedömning MKB Datum 2010-12-29 1 (6) Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och samt del av fastigheten Högby 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Arkitekter Ingenjörer. Bjerking presentati on

Arkitekter Ingenjörer. Bjerking presentati on Arkitekter Ingenjörer 1 Bjerking presentati on SJUTTIO ÅR AV HÅLLBARA LÖSNINGAR Bevarandevärt i domstolsprövning plan- och bygglagens egentliga skydd ur bebyggelseantikvarisk synvinkel Maria Ros Annika

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken Åsa Borgardt, länsjurist

Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken Åsa Borgardt, länsjurist Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken 2016-03-15 Åsa Borgardt, länsjurist God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam

Läs mer

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING tillhörande ändring av detaljplan 496 för VOKALEN 3 Vallås, HALMSTADS KOMMUN Enkelt förfarande KS 2012/0346 Kommunstyrelsen 2012-11-27 Plan Ä 49 K Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i plan- och byggförordningen (2011:338); SFS 2014:471 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Regeringen föreskriver i fråga om plan-

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 november 2016 T 260-15 KLAGANDE OR Ombud: Advokat JA och jur. kand. MK MOTPART Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö kommun 134

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen

Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen Plan- och bygglagstiftningen -PBL -PBF -BBR Miljölagstiftningen -Miljöbalken -Fo om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd,

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Stockholm 2015-03-19 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Storängstorp - kv Jätten m fl förnyat och utvidgat uppdrag att upprätta detaljplan

Storängstorp - kv Jätten m fl förnyat och utvidgat uppdrag att upprätta detaljplan Tjänsteskrivelse 2011-11-29 Handläggare: Samhällsbyggnadsnämnden Storängstorp - kv Jätten m fl förnyat och utvidgat uppdrag att upprätta detaljplan Sammanfattning Storängstorp är en del av stadsdelen Storängen

Läs mer

Strandskyddsdispens och bygglov för nybyggnad av småbåtshamn

Strandskyddsdispens och bygglov för nybyggnad av småbåtshamn 1 (5) Jan Eric Vilén Primusgatan 94 112 67 Stockholm Strandskyddsdispens och bygglov för nybyggnad av småbåtshamn Fastighet RÄVSNÄS S:6 Beslut Bygg- och miljönämnden beslutar: att med stöd av 7 kap 18

Läs mer

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Jokkmokks kommun Miljökontoret Jokkmokks kommun Miljökontoret Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken (1998:808) Administrativa uppgifter Anläggningens namn: Besöksadress: Utdelningsadress: Postnummer och ort: Telefon:

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K

ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för ELDSBERGA 6:13 ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K Normalt förfarande, KS 2013/0280 Samhällsbyggnadskontoret 2015-02-03 Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M 1 Lagar, förordningar m m Källa: God inomhusmiljö- en handbok för fastighetsägare : 2 Lagar, förordningar, föreskrifter, ex Miljöbalken (1998:808) Avfallsförordningen NVFS =

Läs mer

Utredning om ekologisk kompensation

Utredning om ekologisk kompensation Utredning om ekologisk Kommittédirektiv 2016:23 Utredare: Håkan Wåhlstedt Utredningssekreterare: Karolina Ardesjö Lundén och Jim Nilsson Expertgrupp (24 st) Uppdraget Identifiera och föreslå åtgärder för

Läs mer

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Miljölagstiftning s 59-67 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle

Läs mer

en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun).

en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun). 1(6) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun)., fysisk planering

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Detaljplan för gamla vattentornet, del av Västervik 4:2, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kommunledningskontoret 2010-12-20 Behovsbedömning/

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

Förorenad mark i PBL. 5 feb 2010

Förorenad mark i PBL. 5 feb 2010 Förorenad mark i PBL 5 feb 2010 Länsstyrelsens uppdrag i samhällsplaneringen PBL-området ÖVERSIKTSPLAN 4 kap 5 och 9 PBL Ta till vara och samordna statens intressen. Tillhandahålla underlag. Ge råd om

Läs mer

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014.

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. Datum: 2015-01-30 Sidnr 1 av 10 Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. FRÅGA 1: Kan man söka bygglov för nybyggnad och samtidigt göra en anmälan om 15

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer