Sammanfattning av remissvar och Boverkets kommentarer angående förslag till ändring av BBR:s energihushållningskrav 2015

Transkript

1 Diarienummer: /2014 Datum: Sidnr 1 av 7 Sammanfattning av remissvar och er angående förslag till ändring av BBR:s energihushållningskrav 2015 Detta dokument är en sammanfattning av remissvaren för Boverkets förslag till ändring av föreskrifter och allmänna råd om energihushållning, avsnitt 9 i Boverkets byggregler (BBR). Sammanfattningen tar upp de vanligast förekommande synpunkterna sorterade inom åtta olika områden. på synpunkterna lämnas inom varje område. Målgruppen för dokumentet är framförallt de berörda remissinstanserna. Remisstiden gick ut den 5 september och det var 100 instanser som svarade. Fullständiga remissvar finns arkiverade hos Boverkets registratur, diarienummer / Kravnivåns läge Den vanligaste synpunkten, företrädd av 26 remissinstanser, är att man önskar en skarpare skärpning. Många föreslår den nivå som SKL föreslagit i sin promemoria (70 kwh/m2, år i zon III för annan värmekälla än el). De 26 remissinstanserna är: EnergiEffektiviseringsFöretagen, Energimyndigheten, EnergiRådgivarna, Isoleringsfirmornas Förening, Karlstads kommun, LTH, Länsstyrelsen Dalarna, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen Jönköping, Naturvårdsverket, NCC, Statens fastighetsverk, Stockholms stad, Swedisol, Svensk ventilation, Svenska kyl- och värmepumpföreningen, Sveriges centrum för nollenergihus, VVS-företagen, Örebro kommun och Östersunds kommun. Fastighetsägarna, SABO, Sveriges byggindustrier och Veidekke tycker att energikraven är på en lagom nivå. Skanska och Sveriges Byggindustrier är uttalat positiva till den föreslagna skärpningen. EnergiEffektiviseringsFöretagen ser det problematiskt med en definition av låg energianvändning som relaterar till BBR. De menar att resultatet blir att vi har lågenergibyggnader med olika energianvändning beroende på när de byggdes eller byggdes om. MKB Fastighets AB anser att förslaget med en högsta energinivå i lokalbyggnader på 60 kwh/m2, år för klimatzon IV är för skarpt. De lokaler som MKB uppför och förvaltar är oftast inkluderade i övriga bostadsprojekt, vilket gör det komplicerat att särskilja energinivåerna. Energinivån för lokaler måste då appliceras även på bostadsdelen. Dock tillstyrker MKB nivån 70 kwh/m2, år för flerbostadshus i zon IV. Stockholms stad och Swedisol föreslår att det borde finnas fler nivåer, i form av en klassning eller ett spann, att använda sig av för de som frivilligt vill bygga bättre än kraven. Det är tekniskt möjligt att bygga mer energisnålt än gällande kravnivå. Däremot är det inte alltid den mest kostnadsoptimala nivån. Boverkets förslag till skärpning är baserade på resultat från fastighetsekonomiska kalkyler som indikerar vilka nivåer som är kostnadsoptimala. Önskemål om skarpare skärpningar kan komma att tas i beaktande i framtida revideringar. Frågan ses över i regeringsuppdraget där Boverket ska föreslå definition och kvantitativa riktlinjer avseende energihushållningskrav för nära-nollenergibyggnader (N2014/75/E). Nedan benämnt NNE-uppdraget.

2 Sidnr 2 av 7 Andra önskemål om fler nivåer eller klassningar som går utöver vad BBR kräver, har i detta fall legat utanför uppdragets syfte. 2. Differentiering av regler för nybyggnad och ändring/ombyggnad 13 av remissinstanserna har framfört att det är svårare att uppnå nybyggnadskraven vid ombyggnad och renovering av byggnader. Man vill därför ha en differentiering av energikraven för dessa olika fall. De som på något sätt uttryckt detta är: Byggmaterialindustrierna, Isoleringsfirmornas Förening, Riksantikvarieämbetet, SABO, SKL, Skogsindustrierna, Statens fastighetsverk, Swedisol, Svensk ventilation, Svenska kyl- och värmepumpföreningen, Sveriges byggindustrier, Veidekke och VVS-företagen. Fastighetsägarna efterlyser kompletterande konsekvensutredning som omfattar inverkan av ändringarna på befintliga byggnader i samband med ombyggnad eller ändring av byggnad. Med dagens regelverk på plan- och byggområdet ska energikraven för nybyggnad också eftersträvas vid renovering och ombyggnad. Vid ändring av en byggnad får kraven anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning (8 kap. 7 plan- och bygglagen [2010:900]). Ett framtida förtydligande samt eventuell tydligare och diversifierad kravnivå kan vara aktuell. Detta behöver dock analyseras mer. 3. Viktningsfaktorer för el och övriga energikällor Det finns en uppfattning i 14 remissyttranden att värmepumpar med dagens regelverk gynnas jämfört med framförallt fjärrvärme. De vill därför att viktningsfaktorn mellan de eluppvärmda och de icke eluppvärmda byggnaderna ska höjas. Följande 14 instanser har på något sätt uttryckt detta: E.ON, EnergiEffektiviseringsFöretagen, EnergiRådgivarna, Göteborg Energi, Karlstads kommun, SKL, Svensk energi, Svensk fjärrvärme, Sveriges Byggindustrier, Sveriges centrum för nollenergihus, Veidekke, Örebro kommun och Östersunds kommun. LTH framför att nuvarande brister som styr mot elvärmda byggnader (värmepumplösningar) bör ses över. Länsstyrelsen i Skåne län vill vikta el som värdefullare än övrig värme. Även Svensk fjärrvärme önskar att förhållandet mellan elvärmda och icke elvärmda byggnader justeras. Remissinstansen föreslår, bland annat, att avrundningarna bör göras till närmaste heltal, istället för närmaste fem- eller tiotal. Argument för ovanstående synpunkter är bland annat att man inte anser att reglerna idag är teknikneutrala, att en byggnad borde bedömas utifrån hur mycket energi byggnaden behöver oavsett värmesystem samt att reglerna går emot grundtanken i EG:s energieffektiviseringsdirektiv (2006/32/EG) där minskad användning av högkvalitativ energi såsom elenergi ska eftersträvas, speciellt för uppvärmningsbehov. Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Skåne län, NCC, Swedisol och Veidekke önskar att primärenergifaktorer ska införas i BBR.

3 Sidnr 3 av 7 Sveriges centrum för nollenergihus anser att byggnader som inte kommer att omfattas av elvärmeklassningen genom att spetsa med fjärrvärme borde definieras som icke elvärmda om installerad icke elvärmeeffekt överstiger viss angiven effekt per Atemp. Uppdragets syfte var att föreslå en skärpning av energikraven i byggreglerna. Detta utan att förändra de förhållanden/viktningsfaktorer som har funnits i hittills gällande regelverk, mellan olika uppvärmningssätt. De föreslagna kravnivåerna för byggnader i den nya fjärde klimatzonen innebar dock ett förändrat förhållande mellan elvärmda och icke elvärmda byggnader. Boverket har därför justerat kravnivåerna uppåt för icke elvärmda flerbostadshus respektive lokaler i klimatzon IV. Boverket har således tagit till sig av synpunkter som framfördes i remissen. Justeringen har gjorts i det slutgiltiga ändringsförslaget av energikraven i BBR. I NNE-uppdraget ingår att se över om andra systemgränser än de nuvarande skulle vara mer ändamålsenliga i samband med införandet av nära-noll-energibyggnader. Frågan om primärenergifaktorer undersöks också i nämnda uppdrag. 4. Systemgränser Av remissinstanserna är det 15 stycken som på något sätt har framfört synpunkter på att reglerna bör reglera byggnadsskalet och själva byggnadens egenskaper, utom värmesystemet och brukaren. Argument som används är att byggnaden kommer att leva under en mycket lång period varför värmesystemet kommer hinna bytas ut flertalet gånger och därmed ändra den ursprungliga specifika energianvändningen. Med dagens regler kan ett utbyte av värmekällan även innebära en högre energianvändning än den ursprungliga. De 15 är: Avdelningen för installationsteknik på Chalmers, E.ON, Energimyndigheten, Göteborg Energi, Karlstads kommun, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Skånes län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Malmö stad, Norrköpings kommun, Statens fastighetsverk, Swedisol och Örebro kommun. GEOTEC tycker att definitionen köpt energi är bra och vill behålla den. Skanska tycker att kraven som ställs på byggnadens köpta energi kan leda till suboptimeringar. Skanska ser gärna en bredare systemsyn som inbegriper säsongslager och byggnadslösningar som, i kombination med infrastrukturlösningar, innebär hög energi- och klimateffektivitet. Statens fastighetsverk föreslår att kraven ställs på byggnadens nettoenergi. Boverket anser att det är relevant att utreda olika möjligheter till systemgränsdragningar. Detta är ett av målen med NNE-uppdraget. 5. Uppdelning i typer och storlekar av byggnader Ingen remissinstans emotsätter sig indelningen av småhus och flerbostadshus. Byggmaterialindustrierna, Energimyndigheten, EnergiRådgivarna, Fastighetsägarna, Göteborg Energi, HSB Riksförbund, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Myresjöhus AB, SABO, Svensk energi, Svensk fjärrvärme och Swedisol stödjer uttryckligen den nya indelningen.

4 Sidnr 4 av 7 Energimyndigheten, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Statens fastighetsverk och Stockholms stad önskar en ytterligare indelning i byggnadskategorier, främst för lokaler. Länsstyrelserna i Dalarnas, Hallands, Jönköpings, Kronobergs, Örebros respektive Västra Götalands län anser att även fritidshus ska ha energikrav. Elva remissinstanser, EnergiRådgivarna, Formas, Luleå kommun, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Örebro län, NCC, SKL, Stockholms stad, Swedisol och VVSföretagen, ifrågasätter att hus med mindre lägenheter skulle behöva ha en högre specifik energianvändning på grund av det ökade behovet av varmvatten och ventilationsflöden. De tycker istället att behovet av extra ventilation och varmvatten i mindre lägenheter skulle kunna lösas på annat sätt, så att likvärdiga krav som för övriga byggnader gäller för klimatskalet. Ett exempel som ges är att om tappvarmvattenanvändningen överstiger ett visst värde är det att betrakta som onormalt brukande, och att man därmed får korrigera den specifika energianvändningen efter det. Peab Sverige tycker att hotell också har samma problematik med varmvattenanvändning som mindre hus och lägenheter. Myresjöhus AB, NCC, Nibe AB, SCN, Sveriges centrum för nollenergihus, Örebro kommun och Östersunds kommun varnar för att risken för styrning mot större hus på ett sådant sätt att det blir enklare att uppnå kraven i ett större småhus än i ett mindre. Anledningen är att mindre småhus, och eventuellt också mindre flerbostadshus, ofta har en sämre formfaktor. SKL påpekar att nuvarande och föreslagna byggregler främjar större bostadsenheter. För att undvika det hade det varit önskvärt att skilja ut varmvattenförbrukningen. Mark - och miljööverdomstolen noterar att definitioner av begreppen småhus och flerbostadshus inte införs. Det är önskvärt med en precisering av begreppen så att gränsdragningsproblematik inte uppstår. Boverket anser att önskemålet om en differentiering av de olika lokalkategorierna är relevant. Underlaget för att kunna utforma en sådan differentiering var dock för litet i denna revidering. Att bygga små småhus blir allt svårare ju skarpare kraven blir, då klimatskalets area för dessa byggnader är större i förhållande till boarean. Regler för olika storlek av småhus kan därför komma att beaktas i kommande utredningar. Flera viktiga samhällsmål behöver beaktas och balanseras inom bostads- och byggnadspolitiken. Mot bakgrund av regeringsuppdraget om bostäder för unga och studenter, infördes därför lättnader i energikrav för hus med mindre lägenheter. Begreppet småhus eller en- och tvåbostadshus är inte definierat i PBL eller i PBF. Boverket har föreskriftsrätt för att skriva tillämpningsföreskrifter. Av BBR 1:6 framgår att när det gäller definitionen småhus i BBR så gäller den definition som finns i publikationen Plan och byggtermer 1994, av TNC 95. Boverket har inte uppfattat att distinktionen mellan småhus/enoch tvåbostadshus och flerbostadshus har vållat några tolkningsproblem.

5 Sidnr 5 av 7 6. Klimatzonsindelning Förslaget om den nya zonindelningen stöds av Byggmaterialindustrierna, EnergiRådgivarna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Göteborg Energi, Luleå kommun, Länsstyrelsen i Skånes län, MKB Fastighets AB, Myresjöhus AB, Naturvårdsverket, SABO, Statens fastighetsverk, Stockholms stad, Sveriges byggindustrier, Svensk energi, Svensk fjärrvärme, Swedisol och Veidekke. Energimyndigheten, Länsstyrelsen i Uppsala län, NCC (men med översyn av faktorer), Projektengagemang Energi & klimatanalys, SKL och Örebro kommun, Östersunds kommun anser att skillnaderna inom zonerna är för stora och önskar därför att fler zoner, eller att andra lösningar, införs. Man för fram förslag på olika lösningar på zonindelningen, till exempel Boverkets tidigare förslag, SVEBY:s indelning eller SMHI:s normalårskorrigering eller energiindex. Energimyndigheten anser att det är önskvärt att arbetet med att införa geografiska klimatfaktorer, istället för klimatzoner, prioriteras. Sveriges centrum för nollenergihus vill istället ha endast en referensort. Peab Sverige påpekar att Gotland i zon III har gynnsammare klimat än Kalmar som tillhör zon IV. E.ON motsäger sig att införa en extra zon, då de föreslagna nivåerna i klimatzon 4 accentuerar konkurrenssnedvridningen mellan olika system för uppvärmning. Boverket anser att olika möjligheter till geografiska indelningar är relevanta att beakta. Frågan kommer att ses över framöver. 7. Ändringsfrekvens av BBR Byggmaterialindustrierna, E.ON, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Örebro län,. Skanska, Svenska kyl- och värmepumpföreningen, Svensk ventilation, Sveriges byggindustrier, Swediso och Veidekke har på något sätt uttryckt att energikraven har ändrats för ofta under de senaste åren. Några av dessa uttrycker önskemål om att få en långsiktigare plan på hur reglerna kommer att se ut i framtiden. Önskemål framförs också om att skärpningen som nu görs borde samköras med det kommande uppdraget om nära-nollenergihus. En del av remissinstanserna har dessutom uttryckt önskemål om att det i högre utsträckning ska samköras när andra delar av BBR ska ändras. Argument för detta behov är att branschen behöver tid på sig att ställa om sina processer och dessutom krävs det av dem att efter varje regeländring vara påläst om vad som gäller. Önskemål om tidshorisont sträcker sig alltifrån en plan fram till 2020 till en plan så långt fram som till Boverket ser synpunkterna som relevanta men i nuvarande fall var uppdraget tydligt formulerat att Boverket skulle föreslå en skärpning av reglerna.

6 Sidnr 6 av 7 8. Övriga synpunkter a. Antaganden i de fastighetsekonomiska kalkylerna Tio remissinstanser har synpunkter på olika sorters kostnader eller andra antaganden i beräkningarna: EnergiRådgivarna, Isoleringsfirmornas Förening, LTH, Naturvårdsverket, NCC, Peab Sverige, Sveriges centrum för nollenergihus, Swedisol, VVS-företagen och Örebro kommun. Boverket har använt sig utav kostnadsunderlag tillhandahållet av konsultfirman Wikells. I utredningen har strävan varit att redovisa de bedömningar och antaganden som gjorts i de fastighetsekonomiska så tydligt som möjligt. Känslighetsanalyser av olika kostnadsnivåer kan vara aktuella att inkludera i framtida utredningar. b. Uppföljning av kraven Tretton remissinstanser har synpunkter på hur dagens uppföljning görs samt påpekar vikten av att mäta och följa upp resultatet för att energikraven ska uppnås. Dessa är: Energimyndigheten, Luleå kommun, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Örebro län, MKB Fastighets AB, Peab Sverige, SABO och Skanska. Vissa av de ovan nämnda remissinstanserna framhåller också att energikraven i BBR bör följas upp gentemot de nationella energi- och klimatpolitiska målen. Att följa upp hur energikraven i byggreglerna tillämpas och följs är viktigt, men det var inte syftet med detta uppdrag. Det också är av betydelse att följa upp energikravens bidrag till relevanta samhällsmål. En sådan analys ingick dock inte heller i uppdragets syfte. c. Lufttäthet, täthet och uteluftsflöden Swedisol har uttryckt önskemål om mätbara krav på täthet och Villaägarnas riksförbund efterfrågar kvantitativa täthetskrav även för byggnader som är större än 50 kvm. Stockholms stad önskar att begreppet lufttäthet/luftläckage förtydligas. NCC anser att kravet på täthet kan ifrågasättas då det i realiteten innebär att byggnaden ska täthetsprovas för kontroll av att kravet uppfyllt, vilket i praktiken sannolikt inte kommer ske. Fastighetsägarna, Sveriges byggindustrier och Länsstyrelsen i Örebro län har uttryckt sig positiva till införandet av krav på täthet. Tillägg för utökade uteluftsflöden bör vara olika för olika zoner enligt Astma- och allergiförbundet och Svensk ventilation.

7 Sidnr 7 av 7 Boverket har noterat inkomna synpunkter. d. Varmvattenförbrukning NCC, Projektengagemang Energi & klimatanalys och Skanska vill hänvisa till SVEBY vad gäller normalt brukande, främst av varmvatten. MKB, NCC, SABO och SKL uttrycker önskemål om att energi för varmvattenförbrukning ska brytas ut ur byggnadens specifika energianvändning och särredovisas. Boverket har noterat inkomna synpunkter.