Vården skapar ohälsa kri2ska perspek2v på screening och preven2on Birgi7a Hovelius, Professor em i allmänmedicin, Lunds universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vården skapar ohälsa kri2ska perspek2v på screening och preven2on Birgi7a Hovelius, Professor em i allmänmedicin, Lunds universitet"

Transkript

1 Vården skapar ohälsa kri2ska perspek2v på screening och preven2on irgi7a Hovelius, Professor em i allmänmedicin, Lunds universitet 1. Medikalisering, riskfokusering och hälsoism 2. Allmänläkarens problem med riskepidemin och nya diagnoser och syndrom 3. Kritiska perspektiv på screening och förebyggande åtgärder 4. Vilka medikaliseringsprojekt är på gång?

2 Studentlitteratur, 2009 Månedsskrift for praktisk lægegerning, 2009

3 Allmänmedicinare - Organspecialister På sjukhuset är sjukdomarna desamma och patienterna kommer och går Inom allmänmedicin är patienterna desamma och sjukdomarna kommer och går Organspecialister vill inte att patienter ska dö i deras organ eller inom deras specialitet Iona Heath President, Royal College of General Practitioners

4 1. Medikalisering, riskfokusering och hälsoism esvär beskrivs som sjukdom som kan behandlas, ex psykisk obalans, stress, potensproblem och håravfall Screening leder till riskfokusering och förebyggande åtgärder (fördelar och skador) Medicinens kolonisering av framtiden Kommersiellt utnyttjande av människokroppen Jag går en promenad för att hålla mej frisk

5 Slide 1 av 34

6 Varför är medikalisering e7 problem? Utredning/behandling av friska Medicin till friska en sjuk idé? Icke- medicinska metoder nedvärderas Alla effektiva medicinska åtgärder har biverkningar ex läkemedel, sjukskrivning Sociala och politiska problem bör lösas med sociala och politiska metoder Läkare känner sig tvingade att lösa problem som de inte kan lösa En ökande andel av ett lands välstånd går till vården denna ökning bör avbrytas

7 2. Allmänläkarens problem med riskepidemin och nya diagnoser och sjukdomar Figur 1. Den goda konsultationen bygger på ett harmoniskt möte mellan patient och läkare. Sigurdsson et al, Läkartidningen 2003

8 Allmänläkarens problem med riskepidemin och nya diagnoser och sjukdomar Sigurdsson et al, Läkartidningen 2003 FYSS Kolesterol Östrogenbehandling i klimakteriet entäthet MI Depression Rökning ADHD hos vuxna Social fobi REDUCTIL Kardiovaskulära riskfaktorer Pre-hypertoni Utmattningssyndrom STD prevention Riskbruk av alkohol Chlamydia PSA Premenstruell dysfori Genetiska test

9 3. Kri9ska perspek9v på screening och Rank A A A A preven9on Preventive Service lood pressure Papanicola ou test50, a Mammogra m b Clinical breast exam22, b Height and weight check Total blood cholesterol c Fecal occult blood test d Sigmoidosc opy28 31, d Assess for problem drinking51, 52 Rubella serology e Vision screening f Assess for hearing impairmen t f Annual Minutes Frequency Per Service Screening Hours Per Year A A A A Sammanfattning: Enligt rekommendationer från US Preventive Services Task Force ska allmänläkare använda 7,4 timmmar per arbetsdag på screening, rådgivning och vaccinationer. Counseling Tobacco cessation21, g Regular physical activity54, h Lap/ shoulder belt35 Motorcycle/ bike/atv helmet h Problem drinking 23 27, i Driving while intoxicated h Limit fat and cholesterol/ diet36,56 Adequate calcium intake a STD prevention h Contracepti on j Smoke detector h Safe storage/ removal of firearms h Visits to dental care provider h Floss, brush daily h Fall prevention f, h Immunizations A Td booste r Rubell a e Pneu mococ cal vaccin e f Influe nza f Primary care: is there enough time for prevention? American Journal of Public Health 2003 Hot water heater set < F f,h

10 Etiska dilemman Ett teoretiskt problem 76% Praktiska problem av vuxna år "inte tillräckligt friska" Getz L, Kirkengen AL, Hetlevik I. Individually based preventive medical recommendations are they sustainable and responsible? A call for ethical reflection. Scand J Prim Health 2005;

11 Peturson H, Getz L, Sigurdsson JA, Hetlevik I. Can individuals with a significant risk for cardiovascular disease be adequately identified by combination of several risk factors. J of Eval of Clin Pract. 2009

12 Disease or a risk factor CVD (MI, Stroke, AP, DM) Hypertension (140/80) Pre-hypertenson Cholesterol 5 MI 25 Waist (M>102; F>88cm) Smoking % Relatives MI, Stroke 32.7 One or more of above 97.6 Peturson H, Getz L, Sigurdsson JA, Hetlevik I. Can individuals with a significant risk for cardiovascular disease be adequately identified by combination of several risk factors. J of Eval of Clin Pract 2009

13 Cochrane 2011 Sta2ns for the primary preven2on of cardiovascular disease Authors conclusions Although reductions in all- cause mortality, composite endpoints and revascularisations were found with no excess of adverse events, there was evidence of selective reporting of outcomes, failure to report adverse events and inclusion of people with cardiovascular disease. Only limited evidence showed that primary prevention with statins may be cost effective and improve patient quality of life. Caution should be taken in prescribing statins for primary prevention among people at low cardiovascular risk. Total dödlighet 362/14052 i statingrupperna (2,57%); 432/14103 i kontrollgrupperna (3.06%) Absolut riskreduktion 0,49% Relativ riskreduktion 16% (statistisk ordblindhet!) Dödlighet i hjärt- kärlsjukdom 85/8823 i statingrupperna (0,96); 108/8796 i kontrollgrupperna (1,23%) Absolut riskreduktion 0,27% Relativ riskreduktion 22% (statistisk ordblindhet!)

14 Screening fördelar och skador (ex mammografi) Om man screenar kvinnor (50-69 år) vartannat år under 10 år blir resultatet att cirka 50 kvinnor har/tillskrivs bröstcancer 1 kvinna kommer att undgå att dö i bröstcancer 10 friska kvinnor kommer i onödan att behandlas som cancerpatienter operation och ofta strålbehandling/kemoterapi (överdiagnostik) 200 friska kvinnor kommer att få ett falskt alarm Informerat samtycke!?

15 Screening för bukaortaaneurysm (SU 2008) män år (MASS). Fyra års uppföljning: absolut risk vid screening 0,19%; kontrollgrupp 0,33% Ingen påverkan av total dödlighet enl. metaanalys med män (Cochrane) 700 män behöver genomgå screening för att ett dödsfall till följd av aneurysm ska undvikas 5 procent har bukaortaaneurysm (>30 mm)vid screening 5/1000 operation direkt (överbehandling 3/1000) 45/1000 regelbundet återkommande undersökningar SU: Screening är etiskt och ekonomiskt försvarbart

16 Screening för bukaortaaneurysm ej mo2verad ukaortascreening påverkar inte den totala dödligheten (MASS- 10 år) Cirka 70% av de män som fått konstaterat ett aortaaneurysm vid screening har blivit överdiagnostiserade (MASS- 10 år) De psykosociala konsekvenserna av att få konstaterat ett aneurysm som ska kontrolleras inte är tillräckligt vetenskapligt belyst

17 Kri2ska perspek2v på förebyggande åtgärder Kvinnor som söker för förebyggande (min kursivering) behandling utan påtagliga aktuella symtom kan få hormonbehandling. SU 1996 Östrogen är faktiskt naturmedlet framför alla andra för oss kvinnor. Professor i gynekologi 1996 SU reviderar synen på östrogenbehandling i klimakteriet: Påtagligt ökad risk för blodpropp och bröstcancer. Rubrik i Läkartidningen 2002 Hovelius, Johansson EE (red). Kropp och genus i medicinen. Studentlitteratur 2004

18 Vad förklarade östrogenkatastrofen med >3000 bröstcancerfall? ristande vetenskaplighet inom medicinen: epidemiologi och kortvariga behandlingsstudier Myten om östrogenbrist iomedicinskt synsätt Klimakteriet - symbol för plötsligt åldrande och ohälsa Förskrivarintressen Kommersiella krafter

19 Olika perspektiv på förebyggande åtgärder iomedicinsk Resursmobiliserande Sociokulturell kram kram (se Skapar kram vården ohälsa?) Kost K Kompetens K Kultur Rökning R Resurser R Relationer Alkohol A Acceptans A Arbete Motion M Mening M Måltider

20 4. Vilka medikaliseringsprojekt är på gång inom hjärt- kärlområdet? Screening - bukaorta/män 65 år Sverige först i världen med nationell screening Screening - blodtryck hos tandläkaren? Primärprevention av hjärtkärlsjukdom med t ex polypill/polycaps Functional food Nikotinvaccin Operation för fetma vid MI 30-35

21 Ja, vården skapar ohälsa, tyvärr!

22

23 Cochrane Mul2ple risk factor interven2ons for primary preven2on of coronary heart disease Authors conclusions Interventions using counselling and education aimed at behaviour change do not reduce total or CHD mortality or clinical events in general populations but may be effective in reducing mortality in high- risk hypertensive and diabetic populations. Risk factor declines were modest but owing to marked unexplained heterogeneity between trials, the pooled estimates are of dubious validity. Evidence suggests that health promotion interventions have limited use in general populations.

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Hälsoeffekter av motion?

Hälsoeffekter av motion? Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September

Läs mer

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning Bakgrund 1994 First Joint Task Force Recommendations (Pyörälä) 1994 Joint European Societies

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Gå eller cykla till jobbet. Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012

Gå eller cykla till jobbet. Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012 Gå eller cykla till jobbet Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012 Läkemedlet fysisk aktivitet ger minskad risk för: Hjärt-kärlsjukdom 30-50% Diabetes typ 2 Övervikt och fetma Tjocktarmscancer

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv

Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv Jan Håkansson distriktsläkare Krokoms HC Ordf i SFAM.L (Svensk förening för allmänmedicin; läkemedelsrådet) Medlem i expertgrupp hjärta kärl i Jämtlands

Läs mer

Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09

Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09 Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09 Fallet alkohol Alkohol ingen vanlig handelsvara Evidensbaserad prevention en definition EBP innebär att

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

Minskar måttlig alkoholkonsumtion risken för hjärt-kärlsjukdom?

Minskar måttlig alkoholkonsumtion risken för hjärt-kärlsjukdom? Minskar måttlig alkoholkonsumtion risken för hjärt-kärlsjukdom? Sven Andréasson Karolinska institutet Riddargatan 1 Mottagningen för alkohol och hälsa Hur säker är den skyddande effekten? Observationsstudier:

Läs mer

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min

Läs mer

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi

Läs mer

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease

Läs mer

2014-02- 02. Livet är en. Hálfdán Pétursson, PhD ST-läkare. Du är här

2014-02- 02. Livet är en. Hálfdán Pétursson, PhD ST-läkare. Du är här Livet är en Hálfdán Pétursson, PhD ST-läkare Du är här 1 I. Vi överskattar risk - CVD prevention - Förebyggande medicinens arrogans II. Vi underskattar risk - Psychosociala aspekter - Allostatic load III.

Läs mer

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik Publikationer/Statistik - Inklusionskriterier, exklusionskriterier - Studiepopulation (hur sjuka var patienterna?) - Studiers generaliserbarhet - Utfallsvariabler (endpoints), primära/sekundära, sammansatta

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983 Prevention Primär prevention Förhindra uppkomsten av cancer Sekundär prevention Tidig upptäckt Tertiär prevention Minska risken för komplikationer och död vid manifest sjukdom t.ex. adjuvant behandling,

Läs mer

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion Magnus Löndahl överläkare Endokrinologen Skånes Universitetssjukhus En bild fr Hur bör vi använda behandlingsriktlinjer?

Läs mer

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby 2012-05-10 Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete

Läs mer

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Organpreservation Kroppstemperatur 37 C, 3-4 nm Fosfolipidernas sammansättning 45% mättade fettsyror i

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

PROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept

PROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept PROJEKTRAPPORT Följsamhet till fysisk aktivitet på recept Ett ST-projekt inom allmänmedicin på Trångsunds vårdcentral Tobias Gelius Trångsunds vårdcentral tobias.gelius@sll.se Handledare: Bo Christer Bertilsson

Läs mer

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom

Läs mer

Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på?

Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på? Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på? Medel för utveckling inom ANDT Folkhälsomyndigheten 16 april 2015 Karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense 1 Conclusion: While it is possible

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för

Läs mer

Implementering av fysisk aktivitet

Implementering av fysisk aktivitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Implementering av fysisk aktivitet Helen Sundberg leg sjukgymnast/fysioterapeut Fysisk aktivitet på recept (FaR ) en vägledning för implementering Johan Faskunger Matti

Läs mer

Välfärdssjukdomar i låginkomstländer

Välfärdssjukdomar i låginkomstländer Välfärdssjukdomar i låginkomstländer eller vad kan vi lära av varandra? Joep Perk, professor hälsovetenskap, läkare Linnéuniversitetet, Kalmar Mpongwe District Hospital Explaining the fall in CHD deaths

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer,

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer, Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer, Universitetssjukhuset i Lund Etiska aspekter på devicebehandling Carl

Läs mer

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. 31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan

Läs mer

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 2013 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Rådgivning Att lära sig Motiverande Samtal (MI)

Rådgivning Att lära sig Motiverande Samtal (MI) Rådgivning Att lära sig Motiverande Samtal (MI) Lena Lindhe Söderlund Med dr och socionom Folkhälsocentrum i Linköping Lena.lindhe.soderlund@lio.se 070-3798656 Vad är verksamt? Motiverande samtal Allians

Läs mer

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

D-vitamin. Näringsrekommendationer

D-vitamin. Näringsrekommendationer THE SAHLGRENSKA ACADEMY UNIVERSITY OF GOTHENBURG D-vitamin Näringsrekommendationer Elisabet Rothenberg, docent, dietist adjungerad lektor avdelningen för klinisk näringslära, Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Anders Ekbom, Professor Karolinska Institutet Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk epidemiologi Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

En guidad tur i kostdjungeln

En guidad tur i kostdjungeln Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Hälsoinriktade insatser avseende alkohol

Hälsoinriktade insatser avseende alkohol Hälsoinriktade insatser avseende alkohol Vad säger socialstyrelsen Vad säger forskningen? Hur gör vi i praktiken? Known unknown As we know, There are known knowns. There are things we know we know. We

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Patientens sjukdomsbild 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county Data source: The National Board of Health

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Hélène Pessah-Rasmussen överläkare, docent VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukhus 160316 Behovet av palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Träning vid angina! Mats Börjesson, Professor, överläkare GIH och Karolinska Sjukhuset, Stockholm

Träning vid angina! Mats Börjesson, Professor, överläkare GIH och Karolinska Sjukhuset, Stockholm Träning vid angina! 130529 Mats Börjesson, Professor, överläkare GIH och Karolinska Sjukhuset, Stockholm Berg C, Int J Obes 2005;29:916-24 MONICA studien (1985) jmft INTERGENE (2002): -medelvikt ökat 3.3

Läs mer

www.whocc.se+ www.whocc.dk Översikt Introduktion till patientfokus WHO: Health 2020, NCD 2025, SDG 2030 Forskning Effekt på patientnivå (KRAM) Bättra jämlikhet i hälsa (effekt på tvärs) Ny forskning inom

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet! Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin

Läs mer

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Mona Schlyter, Malmö Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt SECAMI The Secondary prevention and Compliance

Läs mer

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? CARL JOHAN ÖSTGREN Intressekonflikt Konsultuppdrag och föreläsningar för: AstraZeneca, BMS, NovoNordisk, MSD, Lilly, SanofiAventis,

Läs mer

Influensa och pneumokocker Epidemiologi, smittskyddsåtgärder och hälsoekonomi. Vaccindagen Anders Nystedt, Smittskyddsläkare

Influensa och pneumokocker Epidemiologi, smittskyddsåtgärder och hälsoekonomi. Vaccindagen Anders Nystedt, Smittskyddsläkare Influensa och pneumokocker Epidemiologi, smittskyddsåtgärder och hälsoekonomi Vaccindagen 2016-10-04 Anders Nystedt, Smittskyddsläkare Kan man med vaccination påverka sjuklighet och överdödlighet i influensa?

Läs mer

Hälsa historiskt perspektiv

Hälsa historiskt perspektiv Hälsa historiskt perspektiv För överlevnad Frihet från sjukdom WHO definition 1948 a complete state of physical mental and social wellbeing and not merely the absence of disease and infirmity Hälsans bestämningsfaktorer

Läs mer

Hur högt är för högt blodtryck?

Hur högt är för högt blodtryck? Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Typ 2 diabetes hos äldre. Anders Tengblad Distriktsläkare, Med Dr Jönköping

Typ 2 diabetes hos äldre. Anders Tengblad Distriktsläkare, Med Dr Jönköping Typ 2 diabetes hos äldre Anders Tengblad Distriktsläkare, Med Dr Jönköping 1 5 50% Ej diabetes Diabetes 40% Risk att få hjärtinfarkt inom 7 år 30% 20% 10% 0% hjärtfrisk Tidigare hjärtinfarkt Blodsockret

Läs mer

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay

Läs mer

XIVSvenska. Distansvård ur pa.enternas perspek.v Rapport från SUS Lund. Barbara Jabur Juul- Möller Leg. ssk NASPExAM Ingen intressekon=likt

XIVSvenska. Distansvård ur pa.enternas perspek.v Rapport från SUS Lund. Barbara Jabur Juul- Möller Leg. ssk NASPExAM Ingen intressekon=likt Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Distansvård ur pa.enternas perspek.v Rapport från SUS Lund Barbara Jabur Juul- Möller Leg. ssk NASPExAM Ingen intressekon=likt Ljungby Växjö

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Förmaksflimmer Nya behandlingsmöjligheter

Förmaksflimmer Nya behandlingsmöjligheter Förmaksflimmer Nya behandlingsmöjligheter (och svårigheter) Viveka Frykman Danderyds Sjukhus Vårdtillfällen av FF 44 % ökning under 12 år 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1998 2000 2002

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!??

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!?? Prevnut 15 maj 2009 FaR - Fysisk aktivitet på recept FaR - Fysisk aktivitet på recept Ing-Mari Dohrn MSc, leg sjukgymnast vetenskaplig bakgrund rekommendationer praktisk tillämpning Människans utveckling

Läs mer

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

Läs mer

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri

Läs mer