Annan påbyggnadsutrustning 7. Innehåll. KRAN BAKOM HYTT 2 Montering 2 Stabilitet 3 Exempel på beräkning av stabilitetsfaktorn 4

Transkript

1 Innehåll KRAN BAKOM HYTT 2 Montering 2 Stabilitet 3 Exempel på beräkning av stabilitetsfaktorn 4 HJÄLPRAM 6 Infästning av kran 7 FÖRSTÄRKT KRANINFÄSTNING 9 Stora kranar 10 BAKMONTERAD KRAN 13 MITTMONTERAD KRAN 15 STABILITET 16 Bakmonterad kran med extra stödbenspar 17 Hjälpram 18 FÖRSTÄRKNING AV BAKÖVERHÄNG 24 INFÄSTNING AV KRAN 27 Infästning av kran med klammor 28 BAKGAVELLYFT 29 DRAGBALKAR 30 INFÄSTNING AV TUNGA KOMPONENTER 32 FRONTMONTERAD UTRUSTNING 34 1

2 KRAN BAKOM HYTT Montering Vid dåliga och mycket dålìga körförhållanden får endast kran med ledad brygga (eller trepunktsupphängd kran) användas bakom hytt. Används kran med fast brygga kan detta orsaka skador på kraninfästningen, chassiramen och övriga chassidetaljer eftersom kranens infästning begränsar chassiramens vridningsmöjligheter. Vid goda och medelgoda körförhållanden kan både kranar med ledad och fast brygga monteras bakom hytt. Kranar med ledad brygga ger erfarenhetsmässigt en bättre komfort eftersom chassiramens vridningsvekhet inte begränsas av kraninfästningen. 3- punktsbryggan skall som regel vara vänd framåt. Detta ger lägre framaxeltryck och oftast bättre utrymme för föraren att sköta reglagen. Endast kranar med ledad brygga får användas bakom hytt vid dåliga och mycket dåliga körförhållanden. Kran med ledad brygga. 26:7041 2

3 Stabilitet Då kranen arbetar bestäms stabiliteten av bilen, lasten, stödbenen, underlaget och kranens arbetsriktning i förhållande till bilen. För att få god stabilitet ska stödbenen vara långt utskjutna. Förutom stödbenen tjänstgör hjulen som stödpunkter. Stabiliteten är sämst vid lyft snett framför bilen. Detta kan innebära att kranens arbetsområde måste begränsas till ett område av 180 bakom stödbenen. Det är föraren av kranen som i varje situation ska se till att stabiliteten är tillräcklig. Stabilitetsfaktor En viktig princip: Alla vikter som verkar på "fordonssidan" av stjälplinjen, är alltid stabiliserande moment. 26:7068 Beräkning av maximalt tillåtet böjmoment Beräkningen skall baseras på maximal statisk last tillsammans med statiska och dynamiska krafter från kranen. Resultatet av beräkningen får ej överstiga 80% av ramens sträckgräns. Alla vikter som verkar på den sida av stjälplinjen som vänder bort från fordonet är alltid stjälpande moment. Jämför vi totalsumman stabiliserande moment med totalsumman stjälpande moment, får vi en s k stabilitetsfaktor (n). Stabiliserande moment, totalt = n Stjälpande moment, totalt Den beräknade faktorn n ska vara minst 1,4 för att uppnå god stabilitet. I vissa länder är en beräkning tillräcklig, men avgörande är dock inte beräkningen utan ett stabilitetsprov. Ett förslag till ny Europastandard anger en provlast på 1,25 av maximal last och prov runt hela svängområdet. Det är föraren av kranen som i varje situation ska se till att stabiliteten är tillräcklig. 3

4 Exempel på beräkning av stabilitetsfaktorn Kran monterad bakom hytt Kran monterad bakom hytt och extra stödben på 3-axligt fordon Beräkningsskiss för kran monterad bakom hytt. G1 = Vikten av utdragsbalkarna med de båda stödbenen + monteringstillbehör och olja G2 = Kranens vikt utan stödben P = Kranens max lyftförmåga på max armlängd M1 = Det olastade fordonets vikt på framaxel M2 = Det olastade fordonets vikt på bakaxel som blir: M1xD + G1xA + M2xC + G2xE = n P x B Beräkningsskiss för kran monterad bakom hytt och 3-axligt fordon G1 = Vikten av utdragsbalkarna med de båda stödbenen + monteringstillbehör och olja G2 = Kranens vikt utan stödben G4 = Vikten av extra stödben P = Kranens max lyftförmåga på max armlängd M1 = Det olastade fordonets vikt på framaxel M2 = Det olastade fordonets vikt på bakaxel som blir: M1xD + G1xA + M2xC + G2xE + G4xF = n P x B 4

5 Kran monterad bakom hytt och extra stödben på 4-axligt fordon (dubbla framaxlar) G1 = Vikten av utdragsbalkarna med de båda stödbenen + monteringstillbehör och olja G2 = Kranens vikt utan stödben G4 = Vikten av extra stödben P = Kranens max lyftförmåga på max armlängd M1 = Det olastade fordonets vikt på framaxel M2 = Det olastade fordonets vikt på bakaxel som blir: M1xD + G1xA + M2xC + G2xE + G4xF = n P x B OBS! Om måttet E är på andra sidan om stjälplinjen enl skissen skall G2xE placeras under linjen i formeln (dvs i nämnaren). Beräkningsskiss för 4-axlad bil (dubbla framaxlar). Lägg märke till att vikten M1 är placerad mellan framaxlarna. 5

6 HJÄLPRAM Kranar upp till ca 30 tonnmeter. För allmän information om hjälpramar se kapitel 2. Kran bakom hytt ger upphov till vrid- och böjkrafter samt stora punktbelastningar i infästningen. För att undvika höga påkänningar och minska risken för komfortstörande ramsvängningar ska hjälpramen börja framför kranen och gå till bakre änden av chassiramen. Används tipp, fast flak eller annan påbyggnad ska hjälpramen anslutas till påbyggnadens hjälpram genom att svetsa ihop de båda hjälpramsprofilerna. Inom givet yttröghetsmoment kan man välja godtyckliga dimensioner på profilerna. Rekommendationerna avser stålhjälpram av U- profil och av motsvarande material som chassiramen, se avsnitt Rammaterial, under kapitel Generella påbyggnadsanvisningar. I hjälpramens främre del bör tvärbalkar användas i anslutning till kranens infästning i chassiramen. På bilar med 3-vägstipp ska främre tippbäraxeln placeras så långt fram som möjligt för att undvika komfortstörande ramsvängningar. Ram Max Hjälpram kranstorlek Höjd x bredd x Min (ton m) tjocklek (mm) yttröghetsmoment per balk I x (cm 4 ) F800 F950 Förstärkt kraninfästning. Ram Max Hjälpram kranstorlek Höjd x bredd x Min (ton m) tjocklek (mm) yttröghetsmoment per balk I x (cm 4 ) F950 F x 80 x x 80 x x 80 x x 80 x F x 80 x Max kranstorlek och exempel på hjälpramsdimension x 80 x x 80 x x 80 x x 80 x Max kranstorlek och exempel på hjälpramsdimension med förstärkt kraninfästning. Vid önskemål om lägre hjälpram (minskad totalhöjd), kan detta lösas med exempelvis hjälpram av fyrkant-profil och/eller livplåtar och/eller hel plåt mellan hjälpramsbalkarna, under förutsättning att det totala böjmotståndet bilram + hjälpram blir ungefär samma som för bilram + hjälpram enligt tabellen. 6

7 Infästning av kran För att erhålla så god körbarhet som möjligt bör kranen vila på speciella kranfästen som är fastskruvade i chassiramens liv. Avståndet mellan kran och hjälpram ska vara 2-5 mm. Hjälpramens främre del ska inte vara infäst i kranfästena utan ska på vanligt sätt vara infäst i chassiramen med i längsled flexibla fästen. Kranen ska placeras så långt fram som möjligt för att minska påkänningarna i chassiramen och för att minska risken för komfortstörande svängningar :7021 Vissa typer av kranar kan fästas in med byglar. Nedanstående figur visar exempel på kranfäste för bygel. Denna typ av fäste kräver stort utrymme och går därför inte alltid att använda. 8 Kranfäste för bygel. 26:7028 7

8 26:7027 Många kranar är förberedda för att monteras på hjälpramen med krampor, detta kan tillåtas vid kranmontering om chassiramens och hjälpramens flänsar skyddas enligt bilden. 26:7009 8

9 FÖRSTÄRKT KRANINFÄSTNING För att kunna använda de större kranstorlekarna enligt tabellen på sid 6, måste en förstärkt kraninfästning göras. Kranen ska vila på ett kranfäste som är fastskruvat i chassiramens och hjälpramens liv. Hjälpramen skall om möjligt dras fram till bakre framfjäderfäste. Vid luftfjädrad framaxel skall hjälpramen dras fram så långt som möjligt mot fjäderbälgarna. Kranfäste, hjälpram och chassiram ska bindas ihop till en styv enhet. Detta innebär en sämre komfort eftersom bilen kommer att upplevas som stötig. Vid dåliga och mycket dåliga körförhållanden måste hastigheten minskas väsentligt eftersom chassiramens vridningsmöjlighet är begränsad. Se följande figurer för lämplig infästning av större kranar. 45 R5 26: :7024 Förstärkt kraninfästning för större kranstorlekar. 9

10 Stora kranar Stora kranar från 30 tonmeter och uppåt kräver som regel två stödbenspar och betydligt böj och vridstyvare hjälpramar. Vid två stödbenspar måste hjälpramen kryssförstärkas längs hela längden, se bild, för att kunna stå emot vridkrafterna. Nedan, och på följande två sidor, visas några exempel på hjälpramar för stora kranar, på dragbilar respektive lastbilar. Exemplen kan ge viss vägledning för dimensionering och konstruktion, men det är alltid påbyggaren som ansvarar för att hållfasthets- och stabilitetsberäkningar blir riktigt utförda. 26: : :

11 Hjälpramsexempel för stora kranar på dragbil. Bilden visar ett exempel på hur man åstadkommer en något högre hjälpram under själva kranen än under vändskivan. På den undre fyrkant-profilen (ex 80x140x10) ligger en ca 12 mm stålplåt längs hela hjälpramen, som också utgör fäste för vändskivan. Under kranen är det en extra fyrkant-profil (ex 60x140x10) och tvärbalkar så långt bak som det får plats, med hänsyn till trailern, och ytterligare en 12 mm stålplåt. Livplåtarna enligt bilden är ca 10 mm tjocka. Exemplet gäller för en kran på ca Tm 26:7026 Vid riktigt stora kranar Tm måste livplåtarna dras ned under ramlivet där ytterligare en fyrkantprofil placeras på ca 160x90x10. Allternativt byggs en låda runt bilramen som förbinder främre och bakre stödbenspar. Exemplen kan ge viss vägledning för dimensionering och konstruktion, men det är alltid påbyggaren som ansvarar för att hållfasthets- och stabilitetsberäkningar blir riktigt utförda. 11

12 Hjälpramsexempel för stora kranar på lastbil. Bilden visar ett exempel på hur man åstadkommer en hjälpram för en kran på ca 45 Tm. Fyrkant-profilen (ex 150x250x10) tvärbalkar (ex U-profil 220x80x9) Livplåtarna enligt bilden är ca 10 mm tjocka. 26:7025 Vid riktigt stora kranar Tm, se exemplet på föregående sida för stora kranar på dragbilar. Exemplen kan ge viss vägledning för dimensionering och konstruktion, men det är alltid påbyggaren som ansvarar för att hållfasthets- och stabilitetsberäkningar blir riktigt utförda. 12

13 BAKMONTERAD KRAN 26:7044 Vid lastning och lossning med bakmonterad kran utsätts baköverhänget för mycket kraftiga påkänningar. Det är därför mycket viktigt att baköverhänget görs tillräckligt styvt för att undvika skador på chassiramen och hjälpramen. Kranen kan vara fast monterad i chassiramen eller vara fastsatt med konsoler i chassiramens liv. Kran fastsatt med konsoler i chassiramens liv. 13

14 Bakmonterad kran ger oftast ett ogynnsamt belastningsförhållande eftersom kranen är monterad längst bak med en lång hävarm till chassiramens bakersta stödpunkt. Den fjädring och vridning av baköverhänget som kranen orsakar ger upphov till motsvarande rörelse i chassit framför baköverhänget och kan då ge upphov till komfortstörande ramsvängningar. De uppstår i första hand vid olastat fordon och kan sällan undvikas helt. Obs! Med bakmonterad kran och vid olastat fordon är framaxeltrycket lågt. Detta kan orsaka framhjulslåsning vid bromsning och halt väglag. För att öka framaxeltrycket kan kran med förskjutbar infästning användas. Som regel är bakmonterad kran kombinerad med fast flak eller timmerpåbyggnad. 26:7032 Kranens långa hävarm till chassiramens bakre stödpunkt kan ge upphov till komfortstörande svängningar. 14

15 MITTMONTERAD KRAN Brittisk tegeltransportbil 8x4 axelavstånd 6500, med mittmonterad kran. Hjälpram 125x80x8 U-profil, stål. Hjälpramen ska ha samma höjd längs hela bilramen. Flexibel infästning i främre delen av hjälpramen, fasta fästen i bakre. Fasta plåtar ska förstärka hjälpramens infästning mot chassiramen vid kranen, se figur

16 STABILITET Stabiliteten bestäms av bilen, kranens last, arbetsriktning, stödbenen och underlaget. Samma stabilitetsfaktor gäller för bakmonterade kranar som för kran bakom hytt. Figurerna visar exempel på hur stabilitetsfaktorn kan räknas ut för bil med bakmonterad kran. Vid lyft bakåt kan stabiliteten vara mycket stor. Om kranen då används för tunga lyft kan det ge mycket höga påkänningar i chassiramen. Det är föraren av kranen som i varje situation måste se till att stabiliteten är tillräcklig. Använd aldrig kranen när bilens stödaxeln är upplyft. M1 M1 C E M2 G1 90 G2 E C M2 G1 G2 90 A B P 26:7033 B D P 26:7034 Vid arbete med kran på luftfjädrad bil, töm inte bälgarna innan stödbenen är på ansatta. M2xC + M1xD = n P x B + G2xE G1xA + M2xC + G2xE = n P x B OBS! Stjälplinjen i skissen går genom krancentrum. Därmed får G1 (vikt för stödbensutrustning m m) inte inkluderas i beräkningen. OBS! Stjälplinjen i skissen går genom centrum av framaxeln. Därmed får framaxelvikten M1 inte inkluderas i beräkningen. 16

17 Bakmonterad kran med extra stödbenspar F D M1 G4 C M2 G2 P 90 G1 = Vikten av utdragsbalkarna med de båda stödbenen + monteringstillbehör och olja G1 A E B 26:7040 G2 = Kranens vikt utan stödben G4 = Vikten av extra stödben P = Kranens max lyftförmåga på max armlängd M1 = Det olastade fordonets vikt på framaxel M2 = Det olastade fordonets vikt på bakaxel som blir: OBS! Om måttet E är på andra sidan om stjälplinjen enl skissen skall G2xE placeras under linjen i formeln (dvs i nämnaren). M1xD + G1xA + M2xC + G2xE + G4xF = n P x B 17

18 Hjälpram För allmän information om hjälpramar se kapitel 2. Kranen ger tillsammans med lasten ett böjande och vridande moment i baköverhänget under körning och då kranen arbetar. Påkänningarna i chassiramen är störst i bakaxel/ boggiinfästningen. Ett långt baköverhäng medför ett stort böjande moment. Belastningen ska fördelas på framaxeln, bakaxelpartiet och stödbenen. Stödbenets längd måste anpassas så att bakaxelpartiet tar sin rätta del av belastningen på chassiramen. Därför måste stödbenen i regel justeras under lastning och lossning för att kompensera chassiramens höjdförändring. Hjälpramen ska dimensioneras så att påkänningarna i chassiramen inte blir för stora med avseende på hållfastheten. Hjälpramen kan dock knappast dimensioneras så att den helt kan förhindra att baköverhänget fjädrar och vrider sig på grund av de höga dynamiska belastningarna. Hjälpramar för bakmonterade kranar ej större än ca 20 tonmeter. Hjälpramen ska göras styv i baköverhänget med hjälp av t ex diagonalstag. Den kan bestå av U- eller Z- profiler för att ge en relativt vridningsvek främre del. Tabellerna på nästa sida anger rekommenderade hjälpramsdimensioner för olika chassityper. 18

19 Ram Biltyp Max kranstorlek Lmax Min yttröghetsmoment Hjälpram (ton m) per balk I X (cm 4 ) Höjd x Bredd x Tjocklek (mm) F800 4x2 Z 8 4x2 A/B x 80 x x 80 x x 80 x x 80 x x 80 x x 80 x 8 4x2 Z x 80 x x 80 x x 80 x x 80 x x 80 x x 80 x 8 4x2 A/B x 80 x x 80 x 8 F x 80 x x 80 x 8 6x2 A/B 6x4 A/B 8x2 A 8x4 A x 80 x x 80 x x 80 x x 80 x x 80 x x 80 x 8 6x4 Z 8x4 Z x 80 x x 90 x x 90 x x 80 x x 80 x x 80 x 8 6x2 Z 8x2 Z x 80 x x 80 x x 80 x x 80 x x 80 x x 80 x 8 F958 6x4 Z 8x4 Z x 80 x x 90 x x 90 x x 80 x 8 6x2 A 6x4 A 8x2 A 8x4 A x 80 x x 80 x x 80 x x 80 x x 80 x x 80 x 8 Yttröghetsmomentet I X förutsätter att hjälpramen är utförd i stål med motsvarande kvalitet som chassiramen, se avsnittet Rammaterial under kapitel Generella påbyggnadsanvisningar. Den rekommenderade hjälpramsprofilen är endast ett exempel på hur man med en viss U-profil uppnår yttröghetsmomentet. 19

20 L 26: :7065 L 20

21 L 26: :7030 L 21

22 26:7031 L 22

23 Hjälpramar för bakmonterade kranar större än ca 20 tonmeter. Vid montering av stora bakmonterade kranar räcker det inte med enbart vanlig hjälpram och kryssförstärkning, utan ramen måste också förstärkas med livplåtar, se skiss. Vid kranar upp till ca 30 tonmeter räcker det i allmänhet om livplåtarna går från bakkant ram fram till framför boggin. Vid kranar större än ca 30 tonmeter bör livplåtarna gå ända fram till de främre stödbenen. 26:7063 Vid bakmonterade kranar som kräver två stödbenpar skall hjälpramen kryssförstärkas längs hela dess längd, se skiss. 26:

24 FÖRSTÄRKNING AV BAKÖVERHÄNG Diagonalstag Vid lastning och lossning av bilar med bakmonterad kran, utsätts baköverhänget för kraftiga påkänningar. Det är därför mycket viktigt att baköverhänget görs tillräckligt styvt för att undvika skador på chassi- och hjälpram. Diagonalstag ska användas i hjälpramens bakre del. Diagonalstagen förhindrar parallellförskjutning mellan hjälpramens sidobalkar och ger därigenom en vridstyv ram. Det är viktigt att stagens infästningar görs i anslutning till hjälpramens tvärbalkar och fästplåtar. Diagonalstagen ska vara av sluten fyrkantsprofil eller plattstång. Om plattstång används måste diagonalstag sättas dit både på hjälpramens under och översida, se figur nedan. Hjälpramens tvärbalkar bör dessutom förses med ändstycken. Exempel 6 x 2-bil. Lämplig utformning för diagonalstag av plattstång 1. Plattstång min 80 x 10 mm 2. Ändstycken 3. Hjälpram 4. Fästplåtar :

25 6 x 2-bilar med förstärkt baköverhäng från fabrik GB 6x2 Z med axelavstånd som ska utrustas med bakmonterad kran kan beställas från fabrik med förstärkt baköverhäng. Förstärkningen innebär följande: 1. Förstärkningsplåt 2. Förstärkt tvärbalk med ändstycken i ramens bakre del. Diagonalstag i hjälpramens bakre del ska även användas för detta ramalternativ. 1 26: :

26 6 x 2 och 8 x 2 Z-bilar utan förstärkt baköverhäng från fabrik Dessa bilar ska förutom diagonalstag förstärkas med plåtar på chassiramens undersida, för att få jämn övergång från styvt till mjukare parti. Förstärkningsplåtarna ska svetsas fast både i chassiramens liv och i stödaxelinfästningens undersida. Tillverka plåtar enligt figur R ø 30 (5x) 26:7010 Förstärkningsplåt : Fästplåt 2. Pluggsvets 3. Svets 1 26: :7013 Ditsättning av förstärkningsplåt. 26 2

27 INFÄSTNING AV KRAN Kranen kan vara fast monterad i chassiramen eller vara fastsatt med konsoler i chassiramens liv. Kran fastsatt med konsoler Konsolerna ska fästas in i chassiramens liv med skruvförband. Antal skruvar och skruvdimension ska anpassas efter belastningen. I övrigt hänvisas till kapitel Generella påbyggnadsanvisningar avsnitt Skruvförband. Chassiramen ska förstärkas med en hjälpram. Fast monterad kran Kranen ska vila på kranfästen som är fastskruvade i chassiramens liv. Antalet skruvar och skruvdimension ska anpassas efter belastningen. Se även under kapitel Generella påbyggnadsanvisningar avsnitt Skruvförband. Chassiramen ska förstärkas med en hjälpram. Kranfäste, hjälpram och chassiram ska bindas ihop till en styv enhet. Se nedanstående figur för exempel på infästning. Kranfäste, hjälpram och chassiram ska bindas ihop till en styv enhet. Se nedanstående figur för exempel på infästning. 26: :7006 Infästning av fast monterad kran. Infästning av kran med konsol. 27

28 8 8 26:7008 Två alternativ på infästning av fast monterad kran. Infästning av kran med klammor Många kranar är förberedda för att monteras på hjälpramen med klammor, detta kan tillåtas vid kranmontering om chassiramens och hjälpramens flänsar skyddas enligt bilden. 26:7009 Kraninfästning med klammor. 28

29 BAKGAVELLYFT Bakgavellyft utsätter baköverhänget för böj och vridkrafter. Behovet av chassiramförstärkning måste bedömas från fall till fall beroende på lyftkapacietet, påbyggnadens utförande och baköverhängets längd. Som regel kräver bakgavellyften emellertid ingen förstärkning av chassiramen utöver den som påbyggnaden utgör. Bakgavellyftens lyftkapacitet får vara max 2000 kg. 26:7042 Avståndet mellan drivaxeln och chassiramens bakre ände bör inte vara längre än 3000 mm på 4 x 2- bilar och 4000 mm på 6 x 2-bilar. I övrigt vad som gäller montering hänvisas till bakgavellyfttillverkarens anvisningar. Vid behov av bakgavellyft med större lyftkapacitet än vad som anges ovan, kan baköverhänget förstärkas enligt samma principer som för bakmonterad kran. Bakgavellyften kan också utrustas med egna stödben för att minska påkänningarna i baköverhänget. 26:7005 Infästning av bakgavellyft. Kontrollera alltid strömförbrukningen vid montering av bakgavellyft så att generatorkapaciteten är tillräcklig. 29

30 DRAGBALKAR En dragbalk kan vara centralt monterad, halvt undermonterad, helt undermonterad eller flänsmonterad enligt nedanstående figurer. Tillkopplad släpvagn i kombination med undermonterad dragbalk ger förutom sidkrafter, även vridkrafter i baköverhänget. Avståndet L bör därför inte överstiga 100 mm. Om måttet L är större än 100 mm så måste baköverhänget förstärkas med krysstag i hjälpramen. För mer information om dragbalks montering se kap 8 och Centralt monterad dragbalk. L Helt undermonterad dragbalk. 30

31 Dragbalken får inte monteras så att den ligger an mot chassiramens flänsar. Dragbalken eller gavelplåtarna ska monteras i chassiramens liv med skruvförband. Antalet skruvar och skruvdimension ska anpassas efter belastningen, M16 skruv är oftast en lämplig skruvdimension. Flänsmonterad dragbalk bör undvikas men kan vara enda möjligheten p g a utrymmesskäl. Obs! Flänsmonterad dragbalk får endast monteras bakom chassiramens bakersta stödpunkt. I övrigt vad gäller montering hänvisas till dragbalkstillverkarens anvisningar Halvt undermonterad dragbalk. L 26:7004 Flänsmonterad dragbalk. 31

32 INFÄSTNING AV TUNGA KOMPONENTER Tunga komponenter t ex reservhjulshållare, hydraultankar och kompressorer som sätts fast i ramsidobalkarna, ger upphov till stora vridkrafter i chassiramen. På dragbilar med enkelram får avståndet mellan hål och nedre ramfläns inte vara mindre än 80 mm. Detta gäller om infästningen görs mellan bakre framfjäderfäste och främre bakfjäderfäste. Anpassa antal skruvar och skruvdimension efter belastningen. Använd låsmutter för att förhindra att muttern gängar upp sig och lossnar. I övrigt se kapitel Generella påbyggnadsanvisningar under avsnitt Skruvförband. 26:7018 Infästning För komponenter som på grund av sin tyngd utsätter ramsidobalken för ett vridande moment mindre än 600 Nm ska infästningen förstärkas med en plåt (min tjocklek 6 mm) eller plattjärn på ramsidobalkens insida och utsida enligt nedan. Bilar med enkelram (F800 OCH F950) För att undvika för höga påkänningar och skador på chassiramen ska infästning av tunga komponenter göras enligt följande principer. Obs! Följande förstärkningar behöver inte göras om infästningen görs i anslutning till befintliga tvärbalkar i chassiramen. min 80 mm 130 kg 26:7020 Hålborrning och skruvförband Alla infästningar ska göras med skruvförband i sidobalkarnas liv. 300 mm Exempel enligt figur: 300 mm x 130 kg = 390 Nm. Inga hål får borras i ramflänsarna. 32

33 För komponenter som på grund av sin tyngd utsätter ramsidobalken för ett vridande moment större än 600 Nm ska infästningen förstärkas med en tvärbalk eller stag mellan ramsidobalkarna enligt nedan. 250 kg 400 mm 26:7019 Exempel enligt figur: 400 mm x 250 kg =1000 Nm. Bilar med dubbelram (F958) Tunga komponenter ska fästas in enligt samma principer som för bilar med enkelram. Förstärkning av infästningen behöver däremot endast göras för mycket tunga komponenter (vikt större än 250 kg). Infästningen ska då förstärkas med tvärbalk eller stag mellan ramsidobalkarna enligt föregående figurer. 33

34 FRONTMONTERAD UTRUSTNING Frontmonterad utrustning kan exempelvis vara snöplog, winch eller dragkrok. Gemensamt för all frontmonterad utrustning är att samma infästningspunkter på chassit kan användas. Komplett sats med fästen, skruvar, distanser, etc (enl bild) kan fås monterat från fabrik eller köpas som tillbehör. M24X100 De andra två infästningspunkterna är infästningspunkterna för bogsersprint på vänster och höger sida. 34

35 Infästningen i bogsersprintlägena skall göras med någon form av expanderbult så att en glappfri förbindning uppnås. +1 ø44,5 0 För att fördela kraften på båda infästningspunkterna skall de förbindas med en balk, se bild. 1157±1,5 26: ±1,1 +1 ø36,

36 Fästet för den frontmonterade utrustningen skall vara ledat infäst till förbindningsbalken, i punkt C, för att undvika snedbelastningar i de gjutna fästena, se bild. M M = max 2000 kg. L = max 200 mm (avståndet från centrum bogsersprinten till centrumleden). M x A = max 3000 kgm. (30kNm) 26:7067 Firma Mähler & Söner i Östersund har tagit fram ett expanderbultfäste komplett med förbindningsbalk, se bild. Mähler & Söner säljer fästet under artikel nr Tel Fax

37 Maximalt tillåten drag- respektive tryckkraft är 250 kn (25 ton) enligt nedanstående formel: F = max 40 kn sin α α Maximalt tillåten kraft F, som funktion av vinkeln α. F (kn) α ( ) 26:7066 α ( ) F(kN)

38 Den högsta tillåtna drag- respektive tryckkraften på 250 kn (25 ton), får anbringas maximalt 250 mm under centrum på det övre ledade fästet, se bild. max :