Regional cancerstrategi för Stockholm-Gotland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional cancerstrategi för Stockholm-Gotland"

Transkript

1 1 Regional cancerstrategi för Stockholm-Gotland Åren Med patientens perspektiv i en jämlik cancervård Syftet med den regionala cancerstrategin, liksom med den nationella, är att ta ett samlat grepp över cancervårdens utveckling för att systematiskt och samordnat åtgärda dagens brister och i tid kunna möta framtidens utmaningar Förslag september 2011

2 2 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Jämlik cancervård 9 Förebyggande arbete 10 Tidig upptäckt 12 Vårdprocesser 13 Rehabilitering 18 Palliativ vård 20 Utbildning och kompetensförsörjning 21 Register och information 23 Forskning 24 Appendix 25 Synergier och samordning med andra utvecklingsplaner 25 Internationell utblick 25 Sammanfattning av tidigare cancerplaner 26 Länkar Regionalt Cancercentrum Stockholm- Gotland Den nationella cancerstrategin Förslaget till Regional Cancerstrategi och tagits fram av Regionalt cancercentrum för Stockholm-Gotland. Konsultativt stöd vid framtagandet av faktaunderlag och förslag till fokusområden för strategin har erhållits av McKinsey & Company. En arbetsgrupp med bred representation från professionen har medverkat vid framtagandet av underlaget. Styrgrupp för projektet har varit Catarina Andersson Forsman (ordförande) och Ann-Christin Kullberg hälso- och sjukvårdsdirektörer i Stockholms läns landsting (SLL) respektive Region Gotland (RG) samt Leif Karnström, avdelningschef på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i SLL.

3 3 SAMMANFATTNING Antalet personer som lever med cancer förväntas fördubblas fram till år Detta beror i första hand på en ökad befolkning och allt fler äldre men också på att behandlingen av vissa cancersjukdomar har gjort stora framsteg där patienter med cancer lever längre. För att möta framtidens utmaningar har en nationell cancerstrategi tagits fram. De nationella målen för cancervårdens utveckling är minska risken att insjukna och dö i cancer förbättra omhändertagandet av patienter med cancer förlänga överlevnad och förbättra livskvaliteten efter diagnos minska regionala skillnader i överlevnad minska skillnader mellan befolkningsgrupper i insjuknande och överlevnad I överensstämmelse med den nationella cancerstrategin har sex regionala cancercenter inrättats. Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland invigdes den 1 juni Den första uppgiften har varit att ta fram ett förslag till regional cancerstrategi för åren Med cancerstrategin som grund är Regionalt cancercentrums nästa uppgift att ta fram en årlig handlingsplan för vad Regionalt cancercentrum i samverkan med övriga aktörer konkret och mätbart ska genomföra. Den regionala cancerstrategin för Stockholm Gotland sammanfattas: Cancervården måste möta nuvarande och framtida patienters och närståendes krav på information, delaktighet och kvalitet. Patientens möjligheter att göra välinformerade val av såväl behandlingsalternativ som val av utförare måste stärkas. Vården måste utvecklas utifrån patientens perspektiv. Olika förutsättningar beroende på geografiska faktorer inom regionen skall beaktas och vid behov skall särskilda insatser göras för att säkerställa implementeringen av den nationella cancerstrategin över hela regionen. Särskilda insatser ska göras för att öka jämlikhet och jämställdhet inom cancervården för befolkningen i region Stockholms - Gotland. Betydande skillnader finns mellan geografiska områden i regionen och mellan socioekonomiska grupper när det gäller livsstilsrelaterad ohälsa. Ökade kunskaper behövs om orsaker till ojämlikhet och metoder för att minska skillnader. Öka de förebyggande insatserna i regionen för att minska sjuklighet och död i cancersjukdomar. Insatserna ska ske systematiskt, samordnat och evidensbaserat och riktas mot definierade riskgrupper.

4 4 Vårdens förmåga att arbeta efter evidensbaserad kunskap ska stärkas. Kunskapsbildning och kunskapsspridning mellan olika vårdnivåer och personalkategorier ska öka. Cancervårdens organisation ska förbättras med tydligare rollfördelning och samverkan. Utvecklingen kräver att nivåstruktureringar genomförs för att säkerställa att patienten erbjuds optimal vård. Samverkan mellan olika aktörer inom regionen samt övriga regionala cancercentrum i Sverige stärks liksom anknytning till den nationella cancerstrategin och internationellt samarbete. Pågående och planerat utvecklingsarbete i SLL och RG synkroniseras fortlöpande. En del i strategin är att förstärka uppföljningen och återföringen av resultat: Kontinuerligt bevaka utvecklingen av cancerincidens och cancermortalitet i regionen. Utveckla konkreta långsiktiga (10-20 år) målsättningar för cancerincidens och canceröverlevnad i regionen. Utveckla mätetal och indikatorer för att följa hur sjukdomsförebyggande metoder, prevention och förbättringar av cancervårdkedjan bidrar till att öka överlevnaden i cancer.

5 5 NULÄGE Cancer är i dag den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige, och den som ökar snabbast (Bild 1). För den äldre befolkningen ligger cancer bakom majoriteten av dödsfallen. Cancervården står också för en betydande del av sjukvårdkostnaderna, ca 7 % av Sveriges totala sjukvårdskostnader, och förväntas öka framöver. Den faktiska samhällskostnaden är ännu högre, inklusive indirekta kostnader som ökad dödlighet, sjukfrånvaro och produktivitetsförluster beräknas den totala samhällskostnaden till ca 33 miljarder kronor. Bild 1. Cancer är i dag den näst vanligaste och mest ökande dödsorsaken i Sverige och står för en majoritet av dödsfallen i den arbetsföra befolkningen Procent, 2008 Dödsorsaker 5-årig trend Procentenheter Dödsfall orsakade av tumörer; män Andel av dödsfallen per åldersgrupp Dödsfall orsakade av tumörer; kvinnor Andel av dödsfallen per åldersgrupp ESTIMAT Cirkulationsorganens sjukdomar ,2 34% 55% Cancer ,3 Andningsorganens sjukdomar 6.2-0,7 35% Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar Sjukdomar i nervsystemet Matsmältningsorganens sjukdomar ,5 1, % 13% 12% Övriga , KÄLLA: Socialstyrelsen; Cancerfonden McKinsey & Company 8 Orsaker till detta är bland annat att antalet personer som lever med cancer (prevalens) ökar, och fler insjuknar (incidens), samt en längre genomsnittsöverlevnad. I Stockholm-Gotland öknar prevalensen med drygt 3% per år (Bild2). Ökningen i insjuknande beror till stor del på att befolkningen åldras. Bild 2.

6 6 Procentuellt förväntas prevalensen av cancer i Stockholm- Cancerprevalens Gotland öka snabbare än befolkningen Prognos Stockholm-Gotland Tusentals invånare Faktisk prevalens Prognos prevalens GROVA ESTIMAT Befolkning Prognos Befolkning ,6% p.a. 3,3% p.a Vid bibehållen ökningstakt av befolkning och prevalens kommer region Stockholm-Gotland ha invånare med cancer inom 20 års tid Antal invånare med cancer kommer då utgöra 6,4% av regionens befolkning att jämföra med dagens 2,1% KÄLLA: En nationell cancerstrategi för framtiden; Onkologiskt centrum; SCB McKinsey & Company 26 Den äldsta delen av befolkningen står för den största totala ökningen av cancer, vilket beror på att gruppen blir större snarare än på en reell incidensökning (Bild 3). Den reella incidensökningen är störst i åldersgruppen år. Hudcancer är den cancerform som har ökat kraftigast, följt av prostata- och bröstcancer. Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken efter hjärtkärlsjukdomar (Bild 3). Bild 3. Den äldre delen av befolkningen står för den största ökningen av cancer i regionen Antal insjuknade i cancer i Stockholm-Gotland Årliga antalet insjuknade i cancer i regionen har nästan dubblerats sedan 1970 Till största del drivet av befolkningsökning om ca 35% i angiven period Kraftigast ökning relativt de andra ålderskategorierna har skett bland de allra äldsta KÄLLA: Socialstyrelsens statistikdatabas McKinsey & Company 27

7 7 Bild 4. visar att Stockholm-Gotland ligger i nivå med riket som helhet vad gäller incidens av de största tumörgrupperna, och har hög 5-årig överlevnad jämfört med det nationella genomsnittet. Överlevnad påverkas på flera faktorer. Internationella studier visar att överlevnad i bröstcancer påverkas av både tidig diagnos och effektfull behandling. Bild 4. Stockholm-Gotland uppvisar god nationell överlevnad med avseende på flertalet stora cancerformer 5-årsöverlevnad efter diagnos angiven i procent Kvinnor Malignt melanom Bröstcancer Lungcancer 1 Koloncancer Sthlm-Gotland Syd Väst Sydöst Uppsala-Örebro Norr Ø 92.3 Ø 87.0 Ø 27.1 Ø 65.3 Män Malignt melanom Prostatacancer Lungcancer 1 Koloncancer Sthlm-Gotland Syd Väst Sydöst Uppsala-Örebro Norr Ø 85.8 Ø 86.4 Ø 20.6 Ø års överlevnaden använd för att bättre spegla behandlingsresultat KÄLLA: Socialstyrelsen, Cancer i Sverige, Insjuknande och överlevnad utifrån regional och socioekonomisk indelning; Team analysis McKinsey & Company 25 Cancervårdens resultat är beroende av väl fungerande och effektiv vårdsamverkan. För att uppnå målen med kontinuitet och multidisciplinärt omhändertagande av den enskilda patienten krävs samordning, Bild 6 illustrerar detta. Bild 6.

8 8 Cancervård är komplex med hög grad av multidisciplinäritet 80% av cancervården sker utanför onkologiska kliniken Distribution av cancervårdens kostnader 1 Procent Onkologi 21 och den multidisciplinära karaktären innebär att patienten behöver behandling på flertalet kliniker Patientflöde mellan olika kliniker Kliniker Onkologisk avd. Hematologi 15 Gastro 10 Urologi 8 Kirurgi Neurokirurgi Lungmedicin Öra-Näsa-Hals Gynekologi 4 4 Övriga 15 1 Kostnad för patienter med cancer som primärdiagnos 2 Patientflöde för patienter med >2 besök 3 dagar före eller efter besök på en klinik KÄLLA: Sjukhusdata McKinsey & Company 11 Patientens perspektiv Inriktning Flertalet patienter kan göra välinformerade val. Patientens delaktighet i vårdplanering ökar med snabbt och effektivt omhändertagande samt en bärande kontakt genom hela vårdprocessen. Patienter och närståendes kunskap om e-hälsa/interaktiva lösningar ökar. Patientens ställning i vården stärks och åtgärder som direkt påverkar cancerpatientens upplevelse av vården ska förbättras. Detta sker genom aktivt arbete på flera områden till exempel genom att förbättra kontinuiteten i vårdkedjan, minska ledtider, öka möjligheten till direktinläggning och utveckla kontaktsjuksköterskefunktionen. För att patienten ska kunna delta aktivt i vårdplanering, uppföljning och utvärdering av den vård som erbjuds krävs god information. Detta kräver att återföringen av information från kvalitetsregister bli tillgänglig för både patienter och personal som arbetar i cancervården. Relevanta mått och mål behöver utvecklas och följas regelbundet. Öppna Jämförelser som nu finns för cancervården ska användas för att förbättra vården inom de områden där brister kan identifieras, liksom att dra lärdom av områden där resultaten visar på väl fungerande arbetssätt. Ett brett samarbete över organisatoriska gränser och tydligare styrning av cancervården som helhet är viktiga delar för att nå resultat som påverkar den enskilda cancerpatienten. Regionala cancercentrum skapar en möjlighet att följa upp initiativ som tas samt att kontinuerligt utvärdera dessa mot uppsatta mål. För att kunna utveckla cancervården är det viktigt att patienters upplevelser och synpunkter tas tillvara. Ett Patient och närstående råd kommer att knytas till Regionalt cancercentrum.

9 9 e- hälsa är en central del i Framtidens hälso- och sjukvård. För cancerpatienten kan e- hälsa spela en roll i att underlätta vardagen, som exempel är vanligt för en cancerpatient att ha ett mycket stort antal vårdkontakter. Genom att själv kunna styra sina tider och kontrollera resultat, se om skickade remisser nått mottagaren och själv kunna läsa sin journal bidrar e- hälsa till patientens delaktighet och ökar patientens möjlighet att påverka vården. En patient som är välinformerad och är delaktig i behandlingen känner sig tryggare och får en bättre livskvalitet. Alla cancerpatienter ska ha en individuell skriftlig vårdplan. Detta gäller inte bara den medicinska behandlingen utan också cancerrehabilitering och palliativ vård. JÄMLIK CANCERVÅRD Inriktning Kartlägga skillnader i tillgång på cancervård, och undanröja dessa skillnader samt säkerställa allas lika rättigheter i vården. Information om rättigheten att få en förnyad bedömning, sk second opinion, skall ges till alla patienter Att erbjuda invånarna jämlik och jämställd vård har länge varit ett mål. Ökad samordning behövs för att föra ut nyvunnen kunskap och erfarenheter. För att åtgärda brister krävs mer kunskap om när och var ojämlikheten uppstår. Vissa kommuner och stadsdelar visar återkommande resultat där befolkningen genomgående har sämre hälsa. Skillnader i jämlikhet i vård som kan påvisas speglar samhället i stort, och behöver synliggöras för att kunna erbjuda jämlik och jämställd vård. Förbättringsmöjligheter finns: stora skillnader ses inom regionen Trots nationell och internationell topplacering vad det gäller överlevnad finns mycket att förbättra för Stockholm Gotland regionen. Stora skillnader ses mellan olika delar av regionen i både insjuknande och överlevnad. Skillnader i incidens kan till stor del kopplas till socioekonomiska skillnader, och riskbeteenden. Till exempel är lungcancerincidensen högre i kommuner med låg medelinkomst, medan bröst-, och prostatacancer är vanligare i kommuner med hög medelinkomst. Överdödligheten i cancer är mer än dubbelt så hög hos unga människor med låg socioekonomisk bakgrund (Bild 6). Bild 6.

10 10 En tydlig korrelation mellan cancermortalitet och socioekonomisk klass föreligger i Sverige 5-årig relativ mortalitet i cancer för båda kön 1 Ålder år år år ESTIMAT Socioekonomisk klass Hög 5-årig relativ mortalitet Medel 5-årig relativ mortalitet 14.8% 18.0% 85.2% 21.8% 28.8% 31.5% 36.3% Oavsett ålder är sannolikheten att överleva i cancer mindre ju lägre socioekonomisk grupp patienten tillhör Låg 5-årig relativ mortalitet 25.4% 34.2% 41.4% 1 5-årig relativ mortalitet, samtliga cancersjukdomar i Sverige KÄLLA: Socialstyrelsen, Cancer i Sverige, Insjuknande och överlevnad utifrån regional och socioekonomisk indelning; team analys McKinsey & Company En cancerdiagnos innebär för många att få ett besked om en sjukdom som kan vara livshotande. Detta ger cancerpatienter rättigheten att få en förnyad bedömning, second opinion. Undersökningar visar den rättigheten inte är allmänt känd.( Bild 7). Bild 7. 40% av tillfrågade cancerpatienter känner inte till rätten att få en second opinion bedömning Patienter har enligt Hälso- och sjukvårdslagen rätt till second opinion: Vid livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada Om du står inför valet att utsätta dig för särskilt riskfylla behandlingar Om ditt val har särskilt stor betydelse för din framtida livskvalitet 2007 angav tre av fyra patienter med prostatacancer att de inte fått information om rätten till second opinion 1 Andel som blivit informerade Procent, angav 60% av tillfrågade cancerpatienter att de kände till rätten till second opinion 2 Andel som känner till rätten Procent, Stockholm - Hela Sverige högst i Sverige Kalmar - lägst i Sverige Bröstcancer Andra cancerformer 1 Enkät till 4700 patienter med prostatacancer varav 2400 svarande 2 Undersökning bland 757 patienter med bröstcancer och 363 patienter med annan cancer KÄLLA: Cancerfonden, pressmeddelande 2007; Sifo Navigare på uppdrag av Bröstcancerföreningarnas riksorganisation McKinsey & Company 108 FÖREBYGGANDE ARBETE Inriktning

11 11 Folkhälsoarbetet i hela regionen stärks och insatser koncentreras där de behövs mest. Sjukdomsförebyggande metoder som används och utvecklas i regionen ska även användas inom cancerområdet. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder inom vården ska prioriteras Ökade satsningar på förebyggande vård och riktade insatser till grupper med stora behov eller sämre hälsa skapar förutsättningar för en jämlik hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsinsatser, bemötande samt kommunikation och information till medborgare och patienter anpassas efter olika målgruppers behov. För att aktivt styra utvecklingen mot en förbättrad hälsa och förtydligad cancerprevention ska evidensbaserade åtgärder, hälsofrämjande insatser och sjukdomsförebyggande metoder implementeras, utvärderas och tydligt definieras i vårdavtal. Vetskapen att ohälsosamma levnadsvanor orsakar sjukdom, är uttalad men arbetet med de sjukdomsförebyggande metoderna har inte en självklar ställning i hälso- och sjukvården. Vissa beteenden och infektioner ökar risk för insjuknande i cancer. Tex. rökning, övervikt och högt alkoholintag höjer risken för lung-, tjocktarms- respektive levercancer. HPV-infektion är starkt associerat till livmoderhalscancer och kan förebyggas med vaccination. Folkhälsoarbete sker på flera områden. Stora geografiska skillnader ses vad gäller förekomst av riskbeteenden, och insatser är motiverade för att minska riskbeteenden i dessa områden. Rökning, brist på fysisk aktivitet och övervikt hänger ofta ihop, medan hög alkoholkonsumtion tenderar att finnas som ensamt riskbeteende. Gotland har hög förekomst av såväl rökning som övervikt och alkoholkonsumtion (Bild 8). Bild 8 I Stockholm-Gotland ser man stora skillnader i riskbeteende på kommunal nivå ALKOHOL - KONSUMTION Kommuner, Stadsdelar, Stockholms län Stockholms stad RÖKNING Kommuner, Stockholms län Stadsdelar, Stockholms stad Första kvartilen (bästa resultaten i regionen) Andra och tredje kvartilen Fjärde kvartilen (sämsta resultaten i regionen) Data ej tillgänglig FETMA (BMI>30) Kommuner, Stockholms län Gotland Stadsdelar, Stockholms stad AVSAKNAD AV FYSISK AKTIVITET Kommuner, Stockholms län Gotland Stadsdelar, Stockholms stad Stor skillnad Stockholms kommuner emellan Rökning, fetma och avsaknad av fysisk aktivitet korrelerar ofta Alkoholkonsumtion tenderar att vara hög inom områden där man samtidigt har bra resultat på rökning, fetma och fysisk aktivitet Gotland förefaller hamna i det sämre intervallet i samtliga områden Gotland Gotland KÄLLA: karolinska.se/oc, Öppna jämförelser 2009 McKinsey & Company 27

12 12 TIDIG UPPTÄCKT Inriktning Kunskapen om tidiga symtom på cancer ökar hos allmänhet och vårdpersonal. Högt och jämnt deltagande i cancerscreeningsprogram inom regionen samt bevakning av utvecklingen av nya screenings- och surveillance (uppföljning) former. Förbättrad kommunikationen mellan vårdgivare. Välfungerande screeningsprogram, men deltagande lågt i vissa områden Screening syftar till att hitta cancer i tidigt stadium genom undersökning av friska individer då chansen för överlevnad är större. Exempel är mammografi samt cellprovtagning från livmoderhalsen. Mortaliteten i bröstcancer har minskat efter införandet av mammografi screening år I region Stockholm Gotland bedrivs idag tre screeningsformer inom cancerområdet, mammografi, cellprovtagning från livmoderhalsen samt screening för tjock- och ändtarmscancer. Den sistnämnda är samordnad på regionnivå. Trots utvecklade system varierar deltagandet kraftigt mellan olika områden i regionen. Till exempel varierar deltagandet i cellprovtagning mellan 30 och 90%. Internationellt ses exempel på framgångsrika riktade insatser i områden med lågt screeningsdeltagande (Bild 9), vilket tyder på att ökat deltagande borde kunna uppnås även inom region Stockholm-Gotland. Bild 9 Satsning på mammografideltagande i invandrartäta områden i London har ökat deltagandet med 27% EXEMPEL Tower Hamlet - London 2005: 51% mammografideltagande att jämföra med 76% nationellt Stor andel invandrare och stor andel med låg socioekonomisk status 2005: Satsning för att öka deltagandet med inriktat på vit befolkning och befolkning härstammande från Bangladesh Åtgärder innefattade Utbildning till primärvården Ersättning till primärvården baserat på screeningdeltagande i upptagningsområdet Fokusgrupper Telefonsamtal inför samt om missad screening Information på olika språk I vissa fall hjälp med transport Investering Effekt: Deltagande upp från 51 till 76% i Tower Hamlet Deltagandet i mammografiscreeningen i Tower Hamlet har ökat med 27% och är nu större än snittet för hela London Deltagande i mammografi Procent % /6 2006/7 2007/8 2008/9 UK Tower Hamlet London KÄLLA: Eilbert KW, et al. British Journal of Cancer. 2009; National Social Marketing Centre web site; Tower Hamlets Joint Strategic Needs Assessment 2009/10 McKinsey & Company 44 Kommunikation mellan vårdnivåer

13 13 En majoritet av alla cancerdiagnoser upptäcks i primärvården, och kommunikationen mellan primärvården och specialistvården är därför viktig för patienterna. I nuläget ses brister både i samband med remittering till specialistvården och vid återremittering till primärvården efter behandling. Täckande riktlinjer saknas för hur primärvården skall hantera patienter med misstänkt cancer, enskilda läkares rutiner och hur långt primärvården själva driver utredningen är avgörande för tid till diagnos (bild 10). Bild 10 Internationella studier visar att cancerutredning ofta initieras i primärvården samt att utdragen diagnostik i vissa fall leder till höjd mortalitet Stor del av cancerpatienter söker primärvård med sina symtom 1 Symtom 90 90% av cancerpatienter diagnostiseras utefter symtom Primärvård Screening, obduktion Akutsjukhus 80-85% av dessa patienter söker till att börja med i primärvården Utdragen diagnostik ger i vissa fall höjd mortalitet Evidensgrad Cancerform Bröst Lunga Tjock- och ändtarm Hud Övre mage och tarm Äggstock Livmoderslemhinna Testikel Urinblåsa Prostata Munhåla Struphuvud Näthinna Symtom på cancer presenteras ofta först i primärvården I vissa fall ökar mortaliteten om diagnostiken blir utdragen Viktigt att man via primärvården fattar misstanke och har tydliga utredningsvägar för att inte försena diagnostiken 1 England och Danmark Fullmåne= positivt samband i flertalet studier, Nymåne= inget eller negativt samband i flertalet studier KÄLLA: Faculty of health science, Århus 2011; British Journal of Cancer 2009, 101, S9 S12 McKinsey & Company 99 VÅRDPROCESSER Inriktning Införa en individanpassad och i största möjliga mån standardiserad vårdkedja för samtliga cancerpatienter. Resurseffektiv vård som säkerställer tillgång till diagnostiska metoder för alla cancerpatienter. Alla cancerpatienter har tillgång till en kontaktsjuksköterska eller motsvarande funktion genom hela vårdprocessen. Upprätta riktlinjer för ledtider samt följa upp dessa i kvalitetsregister. En välfungerande vårdkedja från prevention till diagnostik, behandling, rehabilitering och palliativ vård är av central betydelse för patienten. Att vårdkedjan fungerar väl har en direkt betydelse för utfallet av behandlingen. Inom ramen för den nationella cancerstrategin görs ett arbete på nationell nivå runt ledtider och

14 Recidiv 14 målnivåer. Regionalt cancercentrum ska leda och samordna regionens arbete med att effektivisera cancersjukvårdens processer. För detta ändamål ska regionala processledare tillsättas med ansvar att arbeta med förbättrad samordning mellan olika delar av vårdkedjan (bild 11). Sett ur ett patientperspektiv ska processerna präglas av lättillgänglighet, integritet, kontinuitet, tydlig ansvarsfördelning och gott bemötande. Under sin behandling hinner cancerpatienten normalt träffa flera olika vårdgivare vilket gör koordinering viktig. Idag ses stora skillnader i behandling och utfall mellan olika regioner. Bild 11 Vårdprocessen kan delas in i fem steg Vårdkontakt till diagnos Diagnos till behandlingsstart Behandlingsstart till efterbehandlingsbeslut Efterbehandlingsbeslut till tilläggsbehandling 5 Palliation Friskförklaring Viktiga faktorer Remissförförande Utredning, t.ex. Labprover Radiologi Cytologi Endoskopi Remisshantering Tillgång till specialister Multidisciplinär bedömning Operation Behandling B A Ledtider Remisshantering Tillgång till specialister Multidisciplinär bedömning Behandling Kontaktsjuksköterska Beläggningsgrad på onkologiska klinker Kostnader Personal Läkemedel Övriga Tillgänglighet till linjeacceleratorer Information till patient och närstående Säkerställa flöde genom vårdkedjan Kontaktperson i vården och mellan vårdgivare Uppföljning Ställningstagande till övergång till palliativ vård Uppföljning av patient I primärvård På specialistklinik Rehabilitering Friskförklaring McKinsey & Company 36 Kontaktsjukssköterskans funktion i vårdprocessen Kontaktsjuksköterskor har funnits i Stockholm sedan år Deras uppgift är att coacha patienten i vården och agera å patientens vägnar. Kontaktsjuksköterskan(Kssk) ska i sin samordnande roll skapa kontinuitet i komplicerade vårdkedjor och förenkla samarbetet mellan olika kliniker och specialiteter. Kssk fungerar även som koordinator genom hela sjukdomsförloppet, genom att vara tillgänglig för patient och närstående. Kontakten etableras redan i anslutning till att diagnosen ställs och fortgår under den fortsatta vårdprocessen. Funktionen har ett tydligt definierat uppdrag genom en uppdragsbeskrivning och en speciellt framtagen utbildning. Den nationella cancerstrategin beskriver vikten av en bärande kontakt genom en cancerdiagnos och behandling. Samtal med patientföreningar understryker behovet av funktionen Kssk. Avtalsuppföljningar i vården visar att tjänsten är ojämlikt fördelad och behöver följas upp och utvecklas ytterligare (Bild12). Verksamheten expanderar, idag finns det runt 100 anställda kontaktsjuksköterskor i Stockholm och målsättningen är att alla cancerpatienter skall få tillgång till en kontaktsjuksköterska. Bild 12

15 15 Kontaktsjuksköterskan ska bland annat koordinera cancerpatienternas många vårdkontakter Lungcancerpatienter under 1 års tid efter diagnos Patientens väg genom vården 1 alla byten av vårdgivare representeras av pilar Övriga A Övr Karolinska universitetssjukhuset KM A Lu Patient 1 Patient 2 Patient 3 Patient 4 Patient 5 48 ESTIMAT 1 övergång 2 övergångar > 3 övergångar Antal vårdkontakter och antalet övergångar mellan vårdgivare första året Medelvärde Primärvård R Övr 26 R P SöS OM Övr OS Vård i livets slutskede G ASiH Antal vårdkontakter Antal övergångar Cancerpatienter har väldigt många vårdkontakter Flera vårdnivåer samarbetar i vården kring patienten Mer än varannan vårdkontakt är hos en ny vårgivare jämfört med förra kontakten 1 Slumpvis utvalda patienter som alla diagnostiserades första gången med lungcancer under år 2009 i Stockholm KÄLLA: HSN-f Valdatabas; teamanalys McKinsey & Company 64 Multidisciplinär bedömning. Det finns en nationell målsättning om multidisciplinär bedömning för varje enskild patient där så är tillämpligt. En multidisciplinär konferens är extra angelägen då det är svårt att sammanvägt bedöma nyttan av operation, strålbehandling och läkemedelsbehandlig där fler behandlingar kan behöva kombineras. I Stockholm Gotland får en hög andel bröstcancerpatienter nära 100 % multidisciplinär bedömning inför operation. Medan andelen är lägre för övriga cancerformer, endast 13 % av de gynekologiska cancerformerna och 17 % av prostatapatienterna multidisciplinärt (Bild 13). Denna andel ska öka. Bild 13

16 16 TRACKER: Diagnos till behandlingsstart 7,5 gånger större chans att bedömas multidisciplinärt före operation för bröstcancerpatienter i regionen än patienter med gynekologisk cancer Andel patienter som fått multidisciplinär bedömning i procent, 2009 GROVA ESTIMAT 100% = N=Antal 1, , Bröstcancer Gyncancer Tjock- och ändtarmscancer Lungcancer Prostatacancer NOTERA: Patienter som genomgått akutoperation är exkluderade KÄLLA: HSN-f Valdatabas; teamanalys McKinsey & Company 51 Nivåstrukturering val av rätt vårdnivå En beskrivning om vilka cancersjukdomar som ska behandlas var i regionen ska tas fram. Beskrivningen ska omfatta arbetsfördelningen mellan regionens sjukhus så att vårdinsatser, som till exempel operativa ingrepp, benmärgstransplantationer och komplicerad cytostatika behandling utförs av personal som har stor erfarenhet. Även diagnostiska metoder ska ingå i nivåstruktureringen. De mindre vanliga cancerformerna ska behandlas vid ett enda centrum i regionen, vilket ska framgå av beskrivningen liksom en beskrivning av vilka behandlingar eller diagnostiska metoder som ska genomföras utanför regionen. Detta arbete sker inom ramen för nationella samordningsgruppen för Regionala cancercentrum. Vissa behandlingar exempelvis viss cytostatika och viss strålning är av mer rutinartad karaktär och bör förläggas på patientens närsjukhus. Viss basal kirurgi kan utföras på mindre enheter. Det krävs en tydlig ansvarsuppdelning mellan sjukhusen för att uppnå en tillräcklig koncentration av såväl patienter som resurser. De verksamheter som särskilt kräver koncentration till färre enheter är avancerade ingrepp och terapier, ovanliga cancerformer och sådan behandlig som kräver mycket kostsamma läkemedel och teknologi. Det finns stark evidens för att centraliserad cancerkirurgi ger högre överlevnad (Bild 14), kortare vårdtider och färre re-operationer Bild 14.

17 17 2 TRACKER: Diagnos till behandlingsstart Centralisering av cancerkirurgi till stora universitetssjukhus ger minskad dödlighet i cancer Mortalitet mellan hög- vs lågvolym 1 sjukhuskirurgi per cancerform 1,0 0,89 0,95 0,71 0,84 0,74 Mortalitetsnivån på 1,0 visar på en likadan mortalitet efter operation på ett högvolym- versus lågvolymsjukhus Patientmortaliteten minskar med kirurgi på högvolym-sjukhus Cancer i urinblåsa Grovtarmscancer Matstrupscancer Cancer i bukspottskörteln Lungcancer 1 Medicare data för patienter 65+ år, jämförelse av topp- och bottenrankade sjukhusens kirurgiska operationsvolymer KÄLLA: Birkmeyer et al, Hospital Volume and Late Survival After Cancer Surgery, Annals of Surgery, 2007 McKinsey & Company 44 Ledtider Ledtider i vårdkedjan varierar vilket innebär att förbättringsmöjligheter finns. Stockholm Gotland har i jämförelse med andra regioner i Sverige korta ledtider för bröstcancer och småcellig lungcancer, medan ledtiderna för icke-småcellig lungcancer är längre. (Bild 15). Även inom regionen ses variation. Bild 15. Stor skillnad i ledtider mellan småcellig och ickesmåcellig lungcancer Ledtider för lungcancer i Sverige år 2008; mediantider Från remiss till diagnos Från diagnos till behandlingsbeslut Småcellig lungcancer, 2008 Sthlm-Gotland Södra Norra Sverige Västra Uppsala-Örebro Sydöstra Icke-småcellig lungcancer, 2008 Södra Uppsala-Örebro Norra Sverige Västra Sydöstra Sthlm-Gotland Stor skillnad på ledtiderna, även mellan olika cancerformer från samma lokal Stockholm har kortast ledtider för småcellig lungcancer men längst ledtider för ickesmåcellig lungcancer Stockholm har idag dubbelt så långa ledtider från remiss till diagnos jämfört Södra Regionen med avseende på ickesmåcellig lungcancer Dagar KÄLLA: Lungcancer i Sverige, Nationellt register McKinsey & Company 76

18 18 Mellan cancerformer ses stor variation i varje steg i vårdkedjan och mellan olika patienter med samma form av cancer (Bild 16). Ett exempel på kraftig variation är diagnostik, där nationella riktlinjer för vad som är en acceptabel tidsram helt saknas. Bild 16. Ledtider för patienter med tjock- och ändtarmscancer varierar kraftigt inom Stockholm Samtliga förstagångsopererade tjockändtarmscancerpatienter i Stockholm 2009 Ledtider Dygn, Median Vårdkontakt till diagnos Operation till PAD svar och multidisciplinär konferens 1 +98% Diagnos till operation GROVA ESTIMAT Postoperativ multidisciplinär konferens till avancerad onkologisk behandling 2 1a kvartilen Median 3e kvartilen I alla led varierar ledtiderna kraftigt Tiden från diagnos till operation varierar kraftigast a/7b 3 1 Förutsätter att PAD svar inkommit vid postoperativa multidisciplinär konferensen 2 Strålbehandling och kemoterapi 3 Jämförelsen påverkas av att tiden till strålbehandling generellt är längre än tiden till cytostatikabehandling KÄLLA: HSN-f Valdatabas; teamanalys McKinsey & Company 68 REHABILITERING Inriktning Tydliga riktlinjer för cancerrehabilitering ska utvecklas. Psykosocialt omhändertagandet utvecklas i regionen för att alla patienter ska ha samma rätt och lika tillgång till bedömning för behov av psykosocialt stöd och cancerrehabilitering samt att vid behov erbjudas detta. På Karolinska universitetssjukhuset, Onkologiska kliniken finns Sektionen för cancerrehabilitering, som arbetar multiprofessionellt med både psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering. Patienter som vårdas på andra kliniker än ovan nämnda i regionen har ej möjlighet att ta del av dessa tjänster (Bild 17). Dessa patienter kan remitteras för mer generell rehabilitering vid andra instanser, men ett samlat grepp och ett jämlikt omhändertagande saknas. Bild 17.

19 19 Få cancerpatienter i Stockholm remitteras till enheten för cancerrehabilitering ESTIMAT Stöd Antal cancerpatienter och remitterade för stöd Tusentals, Stockholm, Insjuknar i cancer Rehabilitering 11 6 Behandlas på annan klinik 6 5 Onkologens patienter 5 3 Remitteras ej Antal cancerpatienter och remitterade för rehabilitering Tusentals, Stockholm, % 2 Remitteras -91% 1 Av alla patienter som årligen insjuknar i cancer i Stockholm är det bara en liten del som remitteras till Enheten för cancerrehabilitering Flertalet patienter hör till andra kliniker än onkologiska kliniken och har därför inte möjlighet att bli remitterade Av de patienter som hör till onkologiska kliniken är det varje enskild läkares ansvar att remittera för stöd och rehabilitering och man ser att en stor del inte erhåller sådan remiss Insjuknar i cancer Behandlas på annan klinik Onkologens patienter Remitteras ej Remitteras KÄLLA: Incidens och prevalens i Stockholm-Gotland; Intervju med personal på onkologen och Enheten för cancerrehabilitering McKinsey & Company 87 Det psykosociala omhändertagandet till personer med cancer utgör en viktig del av hela vårdkedjan. Detsamma gäller för rehabilitering efter behandling för cancer. Alla patienter behöver inte avancerat psykosocialt stöd, men för vissa grupper kan det vara direkt avgörande att detta erbjuds i rätt tid och på rätt nivå (Bild 17). Bild 17. Stöd och rehabilitering vid cancer syftar till att behandla och lindra fysiska och psykiska tillstånd och symtom Stor andel av cancerpatienter upplever psykiska besvär Andel cancerpatienter under kurativ behandling med psykiska besvär Procent Stöd Psykosocialt stöd Stöd från kurator, psykolog Psykiatrisk behandling Stöd från familj och anhöriga Existentiellt och andligt stöd Stöd från kyrkliga organisationer, så som sjukhuspräst Stöd för att finna mening med situationen man befinner sig i Stöd till anhörig Stöd till anhöriga till patienter som drabbats av cancer T.ex. stöd till barn till föräldrar som drabbats av cancer eller till föräldrar vars barn drabbats Sjukgymnastik Extrem trötthet Depression 44 Ångest Träning upplagt för att behandla både fysiska och psykiska symtom under cancerbehandling Extrem trötthet Lymfödem Generell svaghet Depression KÄLLA: Annals of Oncology 2011; European Journal of Cancer 2011 McKinsey & Company 76 En stor del av cancerpatienter upplever psykiska besvär såsom trötthet, depression och ångest. Psykosocialt omhändertagandet och rehabilitering kan påverka upplevelsen av dessa symtom. Ett led i att förbättra dessa områden är att Regionalt

20 20 cancercentrum kan ta ett helhetsgrepp för att utveckla stödet till patienter, närstående till patienter med cancer samt speciellt att barnperspektivet ska beaktas. PALLIATIV VÅRD Inriktning Patienter i behov av palliativ vård ska utan dröjsmål erbjudas detta på rätt vårdnivå. Förbättra rutiner för anslutning till palliativ vård. Behovet av att öka den palliativa kompetensen inom cancervården är uttalat. Cancervården har utvecklats till att kunna bota fler och förlänga överlevnaden hos många patienter vilket gör att stärkt palliativ kompetens inom och utanför sjukhusen är angeläget. Specialiserad palliativ vård är ett område som ska vidgas från fokus på vård i livets slutskede till att även omfatta exempelvis mer understödjande cancervård. Palliativ vård kan ges i form av slutenvård och som vård i det egna hemmet (ASIH). ASIH som vårdform och dess betydelse för palliativ vård inom cancerområdet behöver utvecklas och kunskapen spridas inom och utanför vården. Det finns behov av att utveckla vårdprocesser och samarbete mellan vårdgivare och att skapa förutsättningar för gemensamt ansvarstagande för patienten. Internationell forskning visar att patienter med dålig prognos har bättre livskvalitet vid tidig anslutning till palliativ vård (Bild 19). Högkvalitativ palliativ vård är av högsta prioritet för att minska lidande. Rätt uppbyggd är palliativ vård ett effektivt användande av sjukvårdsresurser Bild 19 Tidigare anslutning till palliativ vård ökar livskvalitet och medianöverlevnad vid metastaserad lungcancer Tidig kontakt EXEMPEL Standard Livskvalitet 1 Poäng, intervall 0-136; högt är bättre än lågt P=0,03 91,5 98,0 Artikel publicerad i New England Journal of Medicine i augusti patienter med nydiagnosticerad metastaserad icke-småcellig lungcancer inkluderade i randomiserad studie Hälften fick tidig remiss till palliativt öppenvårdsteam Hälften följde standardiserat vårdprogram Positiv korrelation mellan tidig palliativ anslutning och Ökad livskvalitet Minskad andel patienter med depressiva symtom Ökad medianöverlevnad Andel patienter med depressiva symtom 2 Procent P=0,01 Medianöverlevnad Månader P=0,02 1 Mätt med FACT-L (standardiserat skattningsdokument) 2 Mätt med Hospital Anxiety and Depression Scale (standardiserat skattningsdokument) 16,0 8,9 38,0 11,6 KÄLLA: New England Journal of Medicine, augusti 2010 McKinsey & Company 93

21 21 Stockholm ligger nationellt sett väl framme vad gäller palliativ vård och, jämfört med andra regioner finns tillgång på palliativa vårdplatser. Platserna har ökat under 2000-talet, framför allt i den södra delen av regionen. Stockholm ligger i topp på flera mått i Palliativregistret, som registrerar kvalitetsmått för palliativ vård. Detta gäller inte för hela regionen då Gotland saknar ASIH och inte heller har specialiserade palliativa vårdplatser utanför onkologavdelningen på Visby lasarett. Vidare saknas organiserade former för supportive care och cancerrehabilitering inom onkologverksamhetens uppdrag inom RG. En inventering från år 2007 visar att två vanliga orsaker till att patienter inte ansluts, trots att de bedöms vara i behov av palliativ vård, är platsbrist och att patienten dör innan plats erbjuds(bild 20). Bild 20 35% av remisserna i regionen får dock avslag: platsbrist och att patienten hinner avlida innan anslutning är vanliga orsaker Inkomna remisser och anslutna 1 Orsaker till att patienter inte ansluts 1 Antal, SLL Inkomna remisser Ej anslutna Anslutna -35% Procent av enheterna som angivit respektive orsak, SLL 2007 Platsbrist Avled innan anslutning Ej behov av palliativ vård Patient o/e anhöriga önskade inte anslutning Annan orsak Slutenvård ASiH % av inkomna remisser till specialiserade palliativa enheter resulterar i att patienten får avslag Inom slutenvården anger nära 70% platsbrist och 63% att patienten hinner avlida som orsaker till att anslutning inte är möjlig Inom ASIH uppger nära 90% att patienten hinner avlida innan anslutning som en av orsakerna till att anslutning inte är möjlig Är att avlida innan anslutning ett tecken på platsbrist eller sen remittering? 1 Ingen information från Nackageriatriken, Nynäs vård och Stockholmsgeriatriken KÄLLA: Kartläggning av palliativa vårdenheter I Stockholms län och på Gotland 2009 McKinsey & Company 99 UTBILDNING OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING Inriktning Utveckla och upprätthålla god kvalitet på utbildning för personal som arbetar med cancer inom regionen. Tillse att primärvården erhåller den utbildning som krävs för att bidra till tidig upptäckt av cancer. Kompetensen hos alla yrkesgrupper ska tas tillvara genom att utveckla det multiproffessionella teamarbetet. För fungerande gränsöverskridande vårdkedjor behöver personalen utbildas och tränas i teamarbete. Detta kräver en satsning på att fortlöpande kompetensutveckla på alla personalkategorier inte minst vad gäller arbete inom tematiska vårdstrukturer. För att samverkan med primärvården ska fungera tillfredställande behöver kompetensen höjas och utvecklas även hos primärvårdspersonalen.

22 22 Framtidens fokusering på processinriktat arbetssätt kommer att kräva en ökad personalrörlighet över organisationsgränser. Ett arbete behöver göras för att underlätta möjligheten att lättare att växla arbetsplats i syfte att stärka kompetensen och effektivisera patientomhändertagandet. Det har visat sig att sjuksköterskemottagningar förhindrat eller motverkat återinsjuknande samt förbättrat livskvaliteten för patienter. Därmed har dessa mottagningar bidragit till en minskning av det totala sjukvårdsbehovet och följaktligen även till en minskning av vårdens kostnader. Tillgång till rätt kompetens är en nyckelfråga för att säkerställa en högkvalitativ cancervård. Inom cancervård behövs ofta mycket hög kompetens, både vad gäller diagnostik och operation men också vad gäller omvårdnad. Till viss del kan tillgång till kompetens säkerställas genom centralisering av exempelvis operationer. En långsiktig kompetensförsörjningsplan krävs där utbildning och övriga insatser tydliggörs. Vårdpersonal inom primärvården har genom sin täta patientkontakt en unik möjlighet att arbeta förebyggande och fånga upp patienter med förhöjd risk. Majoriteten av cancerutredningar initieras i primärvård och hos privata specialister. Cancerkompetens inom primärvården är därför mycket viktig för att säkerställa tidig diagnos och snabb remittering till specialistvården. Majoriteten av behandling och uppföljning sker däremot på sjukhusen, och tillräcklig tillgång till relevant specialistkompetens inom alla områden är här nödvändig. Idag sker den största delen av uppföljningen efter cancer inom specialistvården. Nationellt sett har Stockholm hög onkologisk kompetens, med flest onkologer och onkologiska specialistsjuksköterskor per 100,000 invånare (Bild 21). Det finns en brist på specialistutbildade sjuksköterskor generellt. Viktigt att beakta att onkologi utgör drygt tjugo procent av cancervården, övrig cancervård utförs på andra enheter och brist på personal förekommer inom många områden. För RG del föreligger brist på cancerbehandlande specialistfunktioner. Regionen totalt står sannolikt inför en brist på personal med cancerbehandlande specialistfunktioner i framtiden. Bild 21. Även tillgången till onkologiska specialistsjuksköterskor är nationellt sett god, men når ändå inte upp till nationella mål ESTIMAT Antal specialistsjuksköterskor i onkologi per invånare, Sydöstra Väst Syd Norra Uppsala- Örebro Per invånare har Stockholm-Gotland flest specialistsjuksköterskor i landet Stockholm-Gotland och Uppsala- Örebro är dock de enda regionerna där tillgången har minskat Stockholm- Gotland Sjuksköterskekåren totalt. Inget mål finns för just onkologi KÄLLA: Tillgång på specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor 2008, Socialstyrelsen; vardforbundet.se; intervju McKinsey & Company 101

23 23 REGISTER OCH INFORMATION Inriktning Bättre användning av kvalitetregisterdata för verksamhetsutveckling inom vården samt möjliggöra för patienter och närstående att enkelt kunna ta del av inrapporterade uppgifter. Systematiskt kvalitetssäkra innehållet i kvalitetsregister. Förenkla överföring av uppgifter till kvalitetsregister. Möjligheten till integration av den medicinska informationen med kvalitetsregister skapar nya förutsättningar att kunna bedöma patientnyttan av given vård. För att utveckla cancervårdens kvalitet behöver det finnas en systematisk återkoppling till vårdgivarna. Skapandet av nya kvalitetsregister har många gånger skett genom individer/gruppers försorg, där man haft starkt intresse för att utveckla vården. Kvalitetsregistren ser olika ut vilket försvårar för användare (bild 22). Bild 22. Krav ställs ej på att alla nationella kvalitetsregister skall innefatta samma typ av information och patientrapporterade utfallsmått har ej ännu etablerats som ett kvalitetsmått Som angivet mätvärde i 2011 års ansökan Förekommer Planeras Saknas Kvalitetsmått i nationella kvalitetsregistren Ett urval Register Multidisciplinär konferens Patientrapporterade utfallsmått Möjlighet för klinik att jämföra sina resultat med region/nation Redovisar antal sjukhus med låga operationsvolymer Ledtider Täckningsgrad Bröstcancer Gyn-onkologi Lungcancer Prostatacancer Kolorektalcancer Total Procent 40% 60% 80% 20% 100% 60% 40% 100% 100% KÄLLA: Kvalitetsregister.se McKinsey & Company 113 Det är angeläget att cancervården använder de kvalitetsindikatorer som anges i de nationella riktlinjerna och i nationella -regionala vårdprogram för att registren ska kunna användas till att utveckla vården. Registren behöver utvecklas så att användarvänligheten ökar och därmed möjligheten för fler att ta del av resultaten. Ett redskap för utveckling av kvalitetsregistren är det vårdprogramarbete som sker inom ramen för samarbetet mellan olika kliniker och professioner där onkologiskt

24 24 centrum varit sammankallande. Detta kan utvecklas. Vårdprogramarbetet ger underlag för förbättringsarbete på region och kliniknivå. En brist i dagen register är avsaknaden på patientrapporterade mått. Perspektivet för patientens upplevelse av behandlingen, biverkningarna och effekten påverkar upplevd livskvalitet men finns inte systematiskt dokumenterade och inte tillgänglig för uppföljning av vården med patientens perspektiv (bild 23). Bild 23. Pågående utredning kring användningen av patientrapporterade utfallsmått Patientrapporterade utfallsmått nyttjas i liten utsträckning Patientrapporterade utfallsmått Redovisade eller ej, enligt ansökan 2011 Register Bröstcancer Gyn-onkologi Lungcancer Prostatacancer Kolorektalcancer Förekommer Planeras Saknas SKL är ansvarig för en pågående utredning Sammanställa de patientrapporterade mått som används idag Generella Sjukdomsspecifika Föreslå gemensamma mått som kan användas Livskvalitet Patientnöjdhet Ta fram plan för implementering Total procent 80% 20% KÄLLA: Kvalitetsregister.se; SKL.se; intervju McKinsey & Company 114 FORSKNING Inriktning Främja forskning med patientfokus, innovationer samt införandet av dessa i cancervårdens dagliga verksamhet. Patientens delaktighet i forskningen ska stärkas samt möjligheten att delta i kliniska studier öka. Kliniska cancerforskningen i regionen behöver stärkas och strukturer utvecklas för samarbetet mellan universitet, högskolor och den forskande industrin förbättras. Införandet av nya innovationer, liksom utmönstringen av förlegade metoder är viktiga delar i arbetet så att evidensbaserade metoder snabbare kommer cancerpatienter till del. Mot bakgrund av cancervårdens komplexitet är det angeläget att utvärdera behandlingsmetoder och utveckla cancervårdens organisation.

25 25 Det finns unika förutsättningar att bedriva forskning i Sverige genom till exempel användande av personnummer, cancerregister och kvalitetsregister. APPENDIX Synergier och samordning med andra utvecklingsplaner Flera planer har betydelse för utformningen av den aktuella cancerstrategin. Grundläggande är att anknyta och söka synergier med pågående och planerat utvecklingsarbete i SLL och RG. Planer med koppling till cancerstrategin är bland annat, Framtidens hälso- och sjukvård, SLL Kompetensförsörjningsplan för SLL / RG Organisations- och verksamhetsanpassningar RG I ovanstående planer anges bland annat att viktiga frågor för att utveckla vården är ökat fokus på den hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vården liksom att etablera vårdkedjor. Sett ut patientens perspektiv handlar dessa planer om en satsning för att fokusera på förbättringar som kommer patienten till del som ökad jämlikhet, satsning på rehabilitering och ökat inflytande genom e-hälsa. På fler områden berörs processorienterat arbetssätt, inte minst i frågorna runt nya Karolinska sjukhuset. Det ökade vårdbehov man räknar med innebär förskjutningar mellan de vårdnivåer som finns idag. Dessa åtgärder påverkar cancerpatienterna genom att de svårast sjuka kommer beredas snabbare tillgång till högt specialiserad vård och när behoven av förändras anpassas vårdnivån till patientens behov på ett tydligare sätt än idag. e Hälsa e Hälsa kommer att vara en central del av hälso- och sjukvårdsstrukturen i framtiden och kommer att genomsyra alla vårdnivåer. Utvecklade e-hälsotjänster ska säkerställa logistisk koordination av vården. Personalförsörjningsplan Behovet av utbildad personal kommer öka vilket kräver nya arbetssätt och anpassad utbildning. Nationella initiativ Cancerområdet är föremål för ett flertal initiativ för att fullfölja den nationella cancerstrategin. Till exempel kan nämnas ett uppdrag som påbörjas hösten 2011 som syftar till belysa frågan om nivåstrukturering till gagn för cancerpatienten. Ytterligare ett område är patologi, där Sverige i likhet med många andra länder i Europa har ett uttalat problem med tillgången på erfarna patologer. Internationell utblick Fokus i de flesta europeiska cancerstrategierna berör följande områden; Prevention, hälsoarbetet, framförallt rökningen Jämställdhetsfrågor, lika tillgång till vård

för Stockholm Gotland Åren 2012 2015 Med patientens perspektiv i en jämlik cancervård Oktober 2011

för Stockholm Gotland Åren 2012 2015 Med patientens perspektiv i en jämlik cancervård Oktober 2011 Regional cancerstrategi för Stockholm Gotland Åren 2012 2015 Med patientens perspektiv i en jämlik cancervård Syftet med den regionala cancerstrategin är att ta ett samlat grepp över cancervårdens utveckling

Läs mer

Bättre cancervård med patienten i fokus

Bättre cancervård med patienten i fokus Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och

Läs mer

Ännu bättre cancervård

Ännu bättre cancervård Ännu bättre cancervård Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om insatser i enlighet med nationella cancerstrategin Varför cancerstrategi? Dubblering av antalet personer som

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet Uppdrag >ll myndigheter Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp Regionala cancercentra (RCC) Implementering av den nationella cancerstrategin Kjell Asplund Presentation på Socialstyrelsen mars

Läs mer

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland www.pwc.se Revisionsrapport Lars Åke Claesson Kerstin Karlstedt 12 november 2014 Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland Region Gotland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund

Läs mer

Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR.

Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR. Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR. Vision och mål RCC Norr och landstingen/regionen i den norra sjukvårdsregionen har en gemensam vision: Likvärdig

Läs mer

Långsiktig strategi för cancervården i norra regionen Regionalt Cancercentrum Norr

Långsiktig strategi för cancervården i norra regionen Regionalt Cancercentrum Norr Långsiktig strategi för cancervården i norra regionen - 2025 Regionalt Cancercentrum Norr Innehållsförteckning 1. Samordning av cancervården... 3 2. Strategi: Vård med patientens fokus... 4 3. Strategi:

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården

Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Per Fessé Cancersamordnare Omkring 60 000 personer i Sverige

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland Regionens revisorer Revisionsskrivelse Datum 2014-11-12 Änr 2014-11- 2 5 REGION GOTLAND Hälso- och sjukvårdsnämnden Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland På uppdrag av de förtroendevalda

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3

V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:482 av Karin Rågsjö m.fl. (V) En jämlik cancervård 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Regionala skillnader 3 5 Omotiverade

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

Verksamhetsplan Cancerra det i Landstinget Sö rmland (Lökalt RCC ra d)

Verksamhetsplan Cancerra det i Landstinget Sö rmland (Lökalt RCC ra d) 131213 Verksamhetsplan Cancerra det i Landstinget Sö rmland (Lökalt RCC ra d) 2014-2015 RRC Uppsala-Örebro skall verka för en likvärdig och god vård för alla cancerpatienter. Cancerrådet i Sörmland skall

Läs mer

Att använda registerdata i lokalt och regionalt processarbete

Att använda registerdata i lokalt och regionalt processarbete Att använda registerdata i lokalt och regionalt processarbete Björn Ohlsson Regional patientprocessledare Kolorektal cancer Regionalt cancercentrum syd Fem nationella mål Minska risken för insjuknande

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Delar i en helhet Regional cancerplan RCC Syd

Delar i en helhet Regional cancerplan RCC Syd 1 Delar i en helhet Regional cancerplan 2015-18 RCC Syd Landstingsstyrelsen Gunilla Skoog 2 Berednings och beslutsprocess RCC syd nationellt uppdrag ta fram en cancerplan för södra regionen. Professionerna

Läs mer

RC syd och RCC syd kan de bli nåt? Björn Ohlsson Regional patientprocessledare kolorektal cancer RCC Syd samt blivande chef RC syd Karlskrona

RC syd och RCC syd kan de bli nåt? Björn Ohlsson Regional patientprocessledare kolorektal cancer RCC Syd samt blivande chef RC syd Karlskrona RC syd och RCC syd kan de bli nåt? Björn Ohlsson Regional patientprocessledare kolorektal cancer RCC Syd samt blivande chef RC syd Karlskrona Vad är RCC? Varför en nationell cancerstrategi? Dubblering

Läs mer

En jämlik cancervård i hela Halland

En jämlik cancervård i hela Halland En jämlik cancervård i hela Halland Strategiska cancerenheten Region Halland Uppdrag: En jämlik cancervård Halland satsar på cancervården för att leva upp till den nationella cancerstrategin. Den strategiska

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL INLEDNING... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Johan Cosmo Regional samordnare av cancersjukvård 044/3091812 Johan.cosmo@skane.se Datum 160129 Version 2 1 (5) Frågor och svar om Kortare väntetider

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med

Läs mer

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag

Läs mer

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST

Läs mer

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 1 (8) Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 Uppdraget Vårdprocessgrupperna för urologiska och gynekologiska tumörsjukdomar och specialitetsråden för urologi

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården

Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården Rapport 2012 2 (6) Sammanfattning Alla cancerpatienter ha tillgång till en kontaktsjuksköterska eller motsvarande, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Läs mer

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården December 2011 Versionshantering Datum 2011-12-07 Beskrivning

Läs mer

Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv

Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv Katja Vuollet Carlsson Samordnande kontaktsjuksköterska RCC Norr Västerås, Onkologidagarna 2016-03-17 Aktiv överlämning Under patientens tid i

Läs mer

Rekommendationer rörande nationell och regional nivåstrukturering för sex åtgärder inom cancerområdet

Rekommendationer rörande nationell och regional nivåstrukturering för sex åtgärder inom cancerområdet Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-05-11 LS 2016-0272 Landstingsstyrelsen Rekommendationer rörande nationell och regional nivåstrukturering för sex åtgärder inom cancerområdet

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Granskning av jämlik cancervård. Landstinget i Uppsala län

Granskning av jämlik cancervård. Landstinget i Uppsala län www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av jämlik cancervård Jean Odgaard Fredrik Markstedt Februari 2016 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2. Syfte, Revisionsfråga och

Läs mer

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Bröstcancer Lungcancer Lymfom Tjock- och ändtarmscancer Ledtider ur regionala kvalitetsregister 2015-11-16 Sju landsting i samverkan Regionalt cancercentrum

Läs mer

Filippa Nyberg Verksamhetschef RCC Uppsala Örebro Namn Sammanhang

Filippa Nyberg Verksamhetschef RCC Uppsala Örebro Namn Sammanhang Att integrera forskning och innovation i vårdprocesser och förbättringsarbete: Nationella och regionala exempel Filippa Nyberg Verksamhetschef RCC Uppsala Örebro 2014-03-14 Namn Sammanhang En nationell

Läs mer

Nationell Nivåstrukturering av Cancervård Så här arbetar RCC i samverkan

Nationell Nivåstrukturering av Cancervård Så här arbetar RCC i samverkan Nationell Nivåstrukturering av Cancervård Så här arbetar RCC i samverkan Förutsättningar I framtiden krävs en tydligare ansvarsuppdelning mellan universitetssjukhusen och övriga sjukhus i regionen samt

Läs mer

Vårdkvalitet är mer än medicinska resultat

Vårdkvalitet är mer än medicinska resultat RSL 28 maj 2014 Ragnhild Holmberg 2 Vårdkvalitet är mer än medicinska resultat Upplevd kvalitet (kund) Processkvalitet Medicinsk kvalitet Patientens perspektiv 3 Regionalt cancercentrum, RCC Sydöst Vision:

Läs mer

Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen

Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen Statistik Nästan 58 000 människor i Sverige drabbades av cancer år 2013. I hela världen insjuknade omkring 14 miljoner under 2012. Cancerfallen ökar kontinuerligt i både Sverige och världen, dels på grund

Läs mer

Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider

Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider Victoria Fomichov Statistiker Koloncancer i sydöstra regionen Medelåldern för diagnosår 2010 är 72 år. Ca 400 fall

Läs mer

Etablerande av ett regionalt kunskapscentrum för patologi/cytologi i Stockholms läns landsting Region Gotland (RKC)

Etablerande av ett regionalt kunskapscentrum för patologi/cytologi i Stockholms läns landsting Region Gotland (RKC) 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2015-05-04 HSN 1411-1527 HSN Handläggare: Gunnel Blomgren Jan Forslid Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, p 10 Etablerande av ett regionalt kunskapscentrum för

Läs mer

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC God vård? Hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig säker patientfokuserad

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

20556 Cancerstrategi :Layout Sida 2. Cancerfonden om utredningen: En nationell cancerstrategi för framtiden

20556 Cancerstrategi :Layout Sida 2. Cancerfonden om utredningen: En nationell cancerstrategi för framtiden 20556 Cancerstrategi :Layout 1 09-03-12 10.40 Sida 2 Cancerfonden om utredningen: En nationell cancerstrategi för framtiden mars 2009 20556 Cancerstrategi :Layout 1 09-03-12 10.40 Sida 3 Kontakt: Maria

Läs mer

Förslag till upphandling av bröstdiagnostiska tjänster inom SLL samt förlängning av avtal

Förslag till upphandling av bröstdiagnostiska tjänster inom SLL samt förlängning av avtal HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 p 14 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Malin Rydberg Förslag till upphandling av bröstdiagnostiska tjänster inom SLL samt förlängning av avtal

Läs mer

Var tredje svensk får en cancerdiagnos under sin livstid är lösningen centraliserad specialistvård?

Var tredje svensk får en cancerdiagnos under sin livstid är lösningen centraliserad specialistvård? Var tredje svensk får en cancerdiagnos under sin livstid är lösningen centraliserad specialistvård? Bakgrund Cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. För män är prostatacancer den allra vanligaste

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen. Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson

Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen. Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson RCC Norrs styrning och ledning Politisk nivå Tjänstemannanivå Linjeorganisation Professionen Förbundsdirektion

Läs mer

3 (8) Christoffer Bernsköld (S) 2:e v. ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnden

3 (8) Christoffer Bernsköld (S) 2:e v. ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnden 2 (8) En fråga om kvinnoliv... 3 Cellprovskontroll räddar liv... 4 Sjunkande andel kvinnor testas... 4 Vilka når inte landstinget idag?... 5 Mammografi räddar liv... 5 Stor andel kvinnor testas... 6 Vilka

Läs mer

Huvud- och halscancer

Huvud- och halscancer Regionens landsting i samverkan Huvud- och halscancer Regional rapport för diagnosår 2008-20 från Nationella kvalitetsregistret för huvud- och halscancer Uppsala-Örebroregionen Feb 2015 Regionalt cancercentrum,

Läs mer

Frågor som nämns vid senaste ledningsgrupp:

Frågor som nämns vid senaste ledningsgrupp: Frågor som nämns vid senaste ledningsgrupp: Nya strukturer på flera ställen ex: onkologklinik, kirurgi Prostata cancer nationella riktlinjer kommer Väntetiderna är alldeles för långa Behovet av multid.k.

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Kvalitetsdata i cancervården

Kvalitetsdata i cancervården Kvalitetsdata i cancervården RCC Syd augusti 2015 Den andra kvalitetsrapporten från RCC Syd fokuserar på deltagande i multidisciplinära terapikonferenser (MDK) med jämförelse mellan olika diagnoser och

Läs mer

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL INLEDNING... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra

Läs mer

Regionalt cancercentrum Sydöst platsbesök den 2 september 2015. Helena von Knorring Göran Zetterström

Regionalt cancercentrum Sydöst platsbesök den 2 september 2015. Helena von Knorring Göran Zetterström Regionalt cancercentrum Sydöst platsbesök den 2 september 2015 Helena von Knorring Göran Zetterström 2 Kriterier den tredje uppföljningen Förebyggande insatser och tidig upptäckt att det finns en regional

Läs mer

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010 Roche AB Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom Bröstcancer och övriga cancerformer Juni 1 Bakgrund och syfte Roche har tillsammans med BRO genomfört en undersökning bland personer som har

Läs mer

Regionalt cancercentrum sydöst

Regionalt cancercentrum sydöst Regionalt cancercentrum sydöst Vi finns för att cancer finns Var tredje dödsfall i sydöstra sjukvårdsregionen orsakas av cancer Andelen dödsfall pga cancer i sydöstra sjukvårdsregionen Medelökningen av

Läs mer

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård

Läs mer

Aktuella studier. Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor. Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet

Aktuella studier. Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor. Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet Aktuella studier Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet Regionala arbetsgruppen för kontaktsjuksköterska Utvärdering av ny

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Nationella register och vårdprogram. www.cancercentrum.se

Nationella register och vårdprogram. www.cancercentrum.se Nationella register och vårdprogram www.cancercentrum.se Magnus Rizell Registerhållare, ordf. nat VP magnus.rizell@vgregion.se Patient - process Ett processorienterat synsätt Vårdteam Regional vårdprocessgrupp

Läs mer

Länsdag palliativ vård

Länsdag palliativ vård Palliativa rådet i Dalarna Länsdag palliativ vård 15-04-15 Gunilla Lundquist Palliativa teamet Västerbergslagen Bakgrund Nationella cancerstrategi för framtiden 2009 Sex RCC Nationella riktlinjer palliativ

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Ännu bättre cancervård

Ännu bättre cancervård 1 (11) Ännu bättre cancervård En delrapport om nationell samordning av delar av den högspecialiserade cancervården 1 september 2012 Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Uppdrag till processledare och vårdprocessgrupper i Uppsala Örebro-regionen

Uppdrag till processledare och vårdprocessgrupper i Uppsala Örebro-regionen Uppdrag till processledare och vårdprocessgrupper i Uppsala Örebro-regionen Struktur Processledarens uppgift är att leda gruppens arbete i samspel med RCC Uppsala Örebro, de lokala cancerråden och landstingens

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST Nicolas Rolin grundar Hôtel-Dieu Hospices de Beaune i Frankrike (1443) Medicinska kliniken Lunds lasarett, 3 4 september

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Nivåstrukturering av gynekologisk och urologisk cancer

Nivåstrukturering av gynekologisk och urologisk cancer TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-10-17 LS-LED15-1307-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Palliativtråd i Dalarna Ann-Christin Runkvist

Palliativtråd i Dalarna Ann-Christin Runkvist Palliativtråd i Dalarna Ann-Christin Runkvist Fakta om Dalarna 15 Kommuner 31 351 km 2 Folkmängd 277 047 2,9% av Sveriges innevånare Åldrad befolkning Ca 1% av Dalarnas befolkning dör årligen Den palliativa

Läs mer

Förslag till cancerplan

Förslag till cancerplan Förslag till cancerplan 2016-2019 Cancerplan 2016-2019 I detta dokument har RCC samlat de mer övergripande förslagen till aktiviteter och mål för Cancerplan 2016-2019 Syftet är att ge alla intressenter

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Specialiserad palliativ slutenvård

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Specialiserad palliativ slutenvård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-05-22 p 4 1 (7) Handläggare: Marite Sandström Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Specialiserad palliativ

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling.

Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling. Motion angående cancerpaket D Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling. En snabb diagnos och insatt behandling vid

Läs mer