Strukturer för framgångsrik rökavvänjning vilka är drivkrafterna?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strukturer för framgångsrik rökavvänjning vilka är drivkrafterna?"

Transkript

1 Rökningen förvärrar eller orsakar en lång lista av följdsjukdomar som t ex: aorta aneurism, cerebrovaskulär sjukdom, perifer kärlsjukdom, vaskulär demens, lunginflammation, astmaanfall, kirurgiska komplikationer, osteoporos, tuberkulos, typ II-diabetes, magsår, makuladegeneration, cataract, hörselnedsättning, plötslig spädbarnsdöd, spontan abort, dödfödsel, låg födelsevikt, barnlöshet... Strukturer för framgångsrik rökavvänjning vilka är drivkrafterna? Varje år dör cirka personer i Sverige av orsaker som kan hänföras till rökning. Storbritannien är världsledande vad gäller rökavvänjning och budskapet var att titta på och lära av den framgångsrika brittiska modellen för rökavvänjning. Mötet, som arrangerades av läkemedelsföretaget Pfizer, avhandlades under den tobaksfria veckan i november Medicinkonsult, Zvi Wirschubsky, ger här en sammanställning av mötets viktigaste budskap. Cirka 1 miljard människor i världen röker. I Sverige röker omkring 13 procent av befolkningen (1 miljon personer) och det sker en ökning av rökare bland ungdomar. Cirka 3,5 miljoner människor dör varje år av rökning i världen vilket har beräknats förkorta livslängden med 10 år. Rökstopp ger i medeltal åtta år mer i livsländ. Storbritannien är världsledande vad gäller rökavvänjning och ett av mötets huvudbudskap var att titta på och lära av den framgångsrika brittiska modellen för rökavvänjning. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen har nyligen tagit fram nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder när det gäller t ex tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. Riktlinjerna riktar sig mot politiker, tjänstemän och verksamhetschefer och ska vara stöd för styrning och ledning för vård- och omsorgspersonal som kan söka i riktlinjerna på webben. Patienter, brukare och anhöriga kan informera sig i en patientversion av riktlinjerna. Varför finns det nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Hälften av alla kvinnor och 65 procent av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana som t ex rökning, snusning, alkohol, stillasittande, lite frukt och grönt, cannabis, spel och fetma. En femtedel av sjukdomsbördan, DALYs (Disability Adjusted Life Years) i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor. Tobak står för 9,2 procent av sjukdomsbördan jämfört med alkohol 4,9 procent, fysisk inaktivitet 3,7 procent och lågt intag av frukt och grönt; 3 procent för män och 1,9 procent för kvinnor Dessa levnadsvanor står för över hälften av den sjuklighet som kan behandlas. Trots detta finns det ingen enhetlig praxis i sjukvården. Socialt utsatta oftare har ohälsosamma levnadsvanor. Förekomsten av ohälsosamma levnadsvanor är ojämnt fördelad i befolkningen. Det finns fyra gånger fler lågutbildade än högutbildade kvinnor som röker. Personer med kort utbildning och ekonomiska problem har också sämre matvanor och är mindre fysiskt aktiva än personer med lång utbildning och en god ekonomisk situation. Att ha flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt är vanligare om en person har ekonomiska problem, är utan sysselsättning eller är född utanför Sverige. Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? 13 procent eller ca en miljon av befolkningen röker dagligen. 14 procent har riskabla alkoholvanor medan 35 procent har otillräcklig fysisk aktivitet. 20 procent har ohälsosamma matvanor. De ohälsosamma levnads-» 19

2 vanorna ger ökad risk för bl.a. högt blodtryck, övervikt/fetma, diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer, leverskador, olycksfall, psykisk ohälsa, alkoholberoende. Riktlinjernas rekommendationer Rekommendationerna består av någon form av rådgivning som delas upp i tre nivåer: kort rådgivning, rådgivning och kvalificerad rådgivning. Vilken rådgivning som ges beror på tid, innehåll och personalens kvalifikationer. Det är generellt bättre effekt med högre nivå. Kort rådgivning innebär mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer som maximalt tar tio minuter. Rådgivningen har ingen särskild uppföljning men kan eventuellt kompletteras med skriftlig information. Rådgivning är ofta mer omfattande i tid (10 30 minuter). Här har rådgivningen mer en karaktär av patientcentrerat samtal eller dialog. Rådgivning kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel och med särskild uppföljning. Patientcentrering innebär att innehållet i rådgivning kring levnadsvanor anpassas med utgångspunkt från den enskilda patientens förutsättningar med avseende på ålder, hälsa, risknivåer, etc. Kvalificerad rådgivning tar ofta ännu längre tid. Den är patientcentrerad och strukturerad/teoribaserad, t ex motiverande samtal (MI) och KBT. Personalen har särskild utbildning och rådgivningen kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel och med särskild uppföljning Vilka omfattas av riktlinjerna? Riktlinjerna och rekommendationerna riktar sig främst till vuxna med ohälsosamma levnadsvanor eller vid särskilda tillstånd t ex inför operation, vid graviditet, vid amning och när man är förälder. Andra målgrupper är s k högriskgrupper dvs personer med ökad risk för negativa hälsomässiga konsekvenser, t.ex. rökning hos vuxen med lungsjukdom Ekonomiska konsekvenser Socialstyrelsen bedömer att införlivandet av rekommendationerna leder till en kostnadsökning jämfört med idag i bl a i form av tid som personalen behöver avsätta för sin kompetenshöjning och fortbildning Störst kostnadsökning har mat och rökning, mindre för alkohol och fysisk aktivitet. Finansiella aspekter En del av kostnadsökningen finansieras redan från början med lägre vårdkostnader, operation, graviditet, läkemedel, olyckor. På lång sikt finansieras kostnadsökningen till större delen av lägre vårdkostnader. Exempel är rökstopp som inför operation minskar risken för komplikationer och förbättrar läkningsprocessen. Gravida som slutar röka minskar risken för fostret. Fysisk aktivitet och matvanor sparar läkemedelskostnader (högt blodtryck och blodfettsrubbningar) och minskat alkoholintag leder till färre olyckor Kvalitetsindikatorer Kvalitetsindikatorer möjliggör uppföljning och jämförelser som kan initiera förbättringar på både lokal, regional och nationell nivå. Socialstyrelsen planerar uppföljningar av hur riktlinjerna påverkar praxis ca 1-2 år efter att en riktlinje publicerats. Publicerade jämförelser stimulerar till förbättringar. Goda erfarenheter av rökavvänjningsarbete i Storbritannien Andy McEwen, PhD, University College London & Cancer Research UK, (samt chef för NHS Centre for Smoking Cessation and training) gav i sitt föredrag en översikt av det brittiska rökavvänjningsprogrammet som varit i gång ett antal år. Rökningens skador Varje år dör cirka personer i Sverige av orsaker som kan vad hänföras till rökning dvs kranskärlssjukdom, cancer och Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). Rökning förkortar i medeltal livslängden med tio år. Men eftersom detta endast drabbar cirka 50 procent av rökarna så förkortas livslängden med hela 20 år hos den andra hälften av rökarna. Rökningen förvärrar eller orsakar en lång lista av följdsjukdomar som t ex: Aorta aneurism Cerebrovaskulär sjukdom Perifer kärlsjukdom Vaskulär demens Lunginflammation Astmaanfall Kirurgiska komplikationer Andy McEwen, PhD, University College London & Cancer Research UK, (samt chef för NHS Centre for Smoking Cessation and training) gav i sitt föredrag en översikt av det brittiska rökavvänjningsprogrammet som varit i gång ett antal år. 20 Medicinsk access nummer

3 Osteoporos Tuberkulos Typ II-diabetes Magsår Makuladegeneration Cataract Hörselnedsättning Plötslig spädbarnsdöd Spontan abort Dödfödsel Låg födelsevikt Barnlöshet Fördelar med rökstopp Att sluta röka är det allra viktigaste beteendet som en person kan göra för att förbättra sina nuvarande och framtida hälsa. Rökstopp halverar risken för lungcancer, bromsar progress av olika hjärtsjukdomar, och minskar försvagning av lungfunktion. Rökstopp lägger inte bara år till livet, utan lägger till livskvalitet till åren. Rökare som upphört kan inte bara förvänta sig ett längre liv än de som fortsätter att röka, men även ett hälsosammare liv också. Tidigare rökare upplever färre sjukdagar än nuvarande rökare, de har bättre kondition och känner sig mycket friskare än rökare. Rökningens beroendeframkallande karaktär Rökare i norra Europa är mycket medvetna om tobakens skadeverkningar. Ungefär 70 procent av rökarna säger att de vill upphöra men mindre än 5 procent lyckas. Nikotin är mer beroendeframkallande än kokain och heroin. Missbruk är aktiviteter som orsakas av ett dysfunktionellt motivationssystem. Beroendet relaterar sig till olika typ av sjukdom. Det varierar från individ till individ och beteende till beteende. Synen på rökare och deras missbruk har ofta varit att människan är en rationell beslutsfattare. Men människan är också i högsta grad en känslomässig beslutsfattare där självbeskrivning och uppfattning är viktiga källor till motivation. Människan varierar även i sina personlighetsdrag och benägenhet att vara impulsiv, ha ångest osv. Våra beteenden härrör även från sociala erfarenheter och beteenden som grundar sig i hur vi konstruerar vår värld. Ett annat perspektiv är att människan ses som djur dvs att våra vanor är resultat av positiv förstärkning (belöning) eller och negativ förstärkning (smärta). Denne teori utgår från att beteenden grundar sig på biologiska imperativ Tobaksberoende visar sig som starka önskningar och begär efter att röka när rökare försöker sluta. Rökare är oftast mycket otåliga och har orealistiska förväntningar på rökstopp. Dessa går tillsammans med känslor av aggression, nedstämdhet, ökad aptit, rastlöshet och koncentrationssvårigheter som försvagar viljan att inte röka. Problemet är oftast starkast i de första veckorna efter stoppet och avtar i efterhand. Ibland kvarstår viljan och lusten att röka som kan utlösas månader eller år efter rökstopp. Det brittiska rökavvänjningsprogrammet Den inkommande Labourregeringen fastslog 1997 att rökning är den enskilt största förebyggande orsaken till för tidig död i landet ( per år med en genomsnittlig livsförkortning av 10 år). Rökning är den största orsaken till ojämlikhet i hälsa mellan rika och fattiga. De flesta rökare försöker sluta många gånger med mycket begränsad framgång eftersom cigaretter är beroendeframkallande. Beteendestöd och läkemedel är mycket kostnadseffektiva evidensbaserade metoder som leder till mer rökstopp och räddar därmed liv. Bakgrund Redan 1998 publicerades riktlinjer för rökavvänjning i Storbritannien. Samma år publicerade myndigheten Institutionen för hälsa (DH) en rapport med rubriken Rökning dödar och de första rökavvänjningstjänsterna inrättades i fattiga områden. Året därefter inrättades liknande tjänster i hela England. Idag finns omkring 150 rökavvänjningscentra runt om i Storbritannien. National Institute for Health and Clinical Excellence (NICE) publicerade från och med år 2000 till 2008 riktlinjer och rekommendationer om Nicotine replacement therapy (NRT), Zyban, Champix och om hur man ska förmå rökare att sluta skapades NHS Centre for Smoking Cessation and Training (NCSCT) och förra året kom ny policy för tobakskontroll som betonar ökad tillgång till effektiv hjälp med rökavvänjning. Samma år kom den första nationella utvärderingen och certifiering av rökavvänjare. Idag arbetar cirka 5000 personer inom det engelska rökavvänjningsprogrammet. Rökavvänjning lönar sig De totala kostnaderna för att behandla tobaksrelaterade sjukdomar i Storbritannien har uppskattats till 580 miljarder euro. Dessa utgifter inkluderar inte indirekta kostnader, som förlorad produktivitet och informell vård, eller kostnader för att behandla sjukdomar som orsakas av passiv rökning. I jämförelse är kostnaderna för allmänläkares rådgivning, medicinering och rökstoppstjänster låg, cirka 265 miljoner euro. Förskrivning av läkemedel för rökstopp kostar varje år 73 miljoner euro. En internationell översikt har beräknat att samhällets kostnader för över 300 medicinska ingrepp är engelska pund per vunnet levnadsår. Kostnaden per vunnet levnadsår för rökavvänjningsinsatser i Storbritannien är i intervallet från 212 till 837 engelska pund. Kort rådgivning All vårdpersonal (särskilt läkare) håller ett uppdaterat register över rökvanor och rekommenderar alla rökare att sluta minst en gång om året. Man erbjuder hjälp med de mest effektiva metoderna. Kommunikation och social marknadsföring För att nå rökare med budskapet att sluta röka användes betald reklam i t ex TV, radio, affischer och tryckta medier. Man arbetade med opinionsbildning i media i form av presskonferenser och nyhetsinslag. Samtidigt» 21

4 ordnades specifika kampanjer t ex som en dag där man slutar röka. Myndigheten National Health Services (NHS) hemsida förmedlar budskapet om rökstopp. Andra sätt att nå ut med budskapet var via relationsmarknadsföring t ex e-post till kända kontakter. Läkemedel över disk Alla former av nikotinläkemedel finns till allmän försäljning över disk. Det finns ett stort utbud av produkter till varierande priser. Alla rökavvänjningsprogram presenteras av tillverkarna genom t ex deras webbplatser. Förskrivna läkemedel NRT, bupropion och vareniklin förskrivs av allmänläkare och är subventionerade eller till minimal kostnad. Rökavvänjningsmyndigheten finansieras med allmänna skattemedel och levereras genom ca 150 lokala rökavvänjningsenheter som beställts av Primary Care Trusts (PCT). Varje tjänst följer ett årligt mål för antalet rökare som slutar efter fyra veckors behandling. Vissa patienter slutar röka i grupp. Handläggningen bör involvera flera sessioner av rökavvänjningsprogram med utbildade utövare. Beteendestöd En session genomförs 1-2 veckor innan rökstopp. En annan session genomförs vid rökstopp och sedan varje vecka t o m fyra veckor efter rökstopp. Det är viktigt att fastställa ett definitivt sluta röka datum och en rökning förbjuden -regel där rökning inte är ett alternativ. Läkemedel används optimalt för att minska behovet av att röka. Kolmonoxiduppföljning används som ett motiverande verktyg. Särskild uppmärksamhet ges åt inrättande av en god relation med rökare så att de mår så bra att kan komma tillbaka tala om att de inte har rökt. Sjukvården bör argumentera mot föreställningar som rökare brukar ha t ex myten om att rökning hjälper mot stress. som uppnått rökstopp har gjort det med hjälp av NHS rökavvänjningstjänster. Nyckelfrågor Rökavvänjningstjänsterna är mycket kostnadseffektiva och McEwen menar därför att det ändå finns många fler rökare som kan dra nytta av behandlingen. NHS Centre for Smoking Cessation and Training (NCSCT) bör verka för större spridning av nationella standarder för leverans och uppföljning. Myndigheten bör också säkerställa effektiva system för remiss från resten av sjukvården och för tillräcklig marknadsföring av kommunikation och social marknadsföring. Slutsats Det brittiska rökavvänjningsprogrammet har hitintills behandlat över rökare per år, vilket ger färre rökare till en kostnad av mindre än euro per ex-rökare. Man har framgång hos 54 procent av patienterna som behandlas enskilt och hos 63 procent av patienterna som behandlas i grupp. Detta innebär att rökavvänjningsprogrammet är en av de mest tillgängliga kostnadseffektiva kliniska interventioner som finns. Tobaksbruk är fortfarande det största hotet mot folkhälsan och typen av beroende gör det mycket svårt att sluta röka. Det finns ett brådskande behov av att öka antalet personer som slutar röka och att öka andelen framgångsrika av dem som gör ett försök att sluta. Element av omfattande tobaksbruk reklamförbud Det finns en reglering av tobaksreklam inom EU förbjöds all TV-reklam. Reklam blev förbjudet i tryckta medier, radio, internet och sponsring av gränsöverskridande idrottsevenemang Undantag är biografer, affischer och skyltar, indirekt reklam, tryckt media som publiceras utanför EU och försäljningsställen Prioriteringar för tobaksreklam och marknadsföring Avsluta alla tobaksreklam och sponsring i hela Europa, särskilt vid ställen för försäljning av tobak och cigaretter och vid varuautomater. Skydda barn och ungdomar från att röka via bildspråk i filmer och etermedier. Åtgärda missbruk av sponsringsförbud (t ex Marlboro). Hälsovarningar Varningstext på framsidan och bak- Utförandet av tjänster Högsta andelen framgångsrika rökare International Comparisions visar internationella jämförelser av rökavvänjningsprogram. Sverige hamnar på en föga smickrande 19:plats. 22 Medicinsk access nummer

5 sidan av förpackningar behövs i alla EU-länder Hälsofrämjande kampanjer Hjälpkampanjer genomförs via återkommande besök av webbplatsen över tiden, via hälsovarningar på cigarettpaket och i form av generiska förpackningar. Information om rökstopp bör finnas på alla tobak förpackningar. Slagkraftiga, innovativa och ihållande massmediekampanjer bör genomföras. Rökfri policy Prioriteringar bör göras för rökförbud och för att skydda barn från passiv rökning. Detta kan genomföras via omfattande rökförbud överallt. Man kan med fördel utnyttja ett växande stöd för rökstopp utomhus och vid privata platser. Det behövs nya metoder för att uppmuntra föräldrar att göra bostäder rökfria och för att föra ut budskapet att barn bäst skyddas genom att hindra vuxna rökare. Prioriteringar för pris och rimliga priser Priset är underutnyttjat som tobakskontrollerande åtgärd i Europa. McEwen presenterade data som visade att priset korrelerar med en viss sjukdomsprevalens. Politiskt ledarskap krävs för att hantera smuggling. Prioriteringar för skademinskning Det finns idag cirka 100 miljoner rökare i Europa. Endast nikotin substitution fungerar inte för de som inte kan sluta röka utan bara i kombination med beteendestöd. Marknaden för nikotinläkemedel bör liberaliseras och produktinnovation bör uppmuntras. Priskonkurrensen kan med fördel användas för tobakskontroll tillsammans utbredd ersättning för rökning. Lagstiftningsreformer möjliggör förändring och skyddar det allmänna. Slutsatser Rökning är fortfarande den enskilt största orsaken till dödsfall. En övergripande politik för tobakskontroll kan minska tobakens följdverkningar och sjukdomar. Det är rätt tid för att detta ska göras nu, avslutade McEwen. Zvi Wirschubsky Medicinsk konsult 23

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder Nationella riktlinjer EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR Dr Ragnhild I Walther, Dr Stig Norberg - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Rekommendationer Hälsofrämjande - om metoder och

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk Bild 1 Tobaksfritt att motivera och ge råd 9-10 dec 2014 Psykolog Margareta Pantzar Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering Bild 2 Förhållningssättet Motiverande samtal kännetecknas av: Patientens egen

Läs mer

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Vetenskapligt underlag Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Vetenskapligt underlag Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Vetenskapligt underlag Bilaga Innehåll Dagligrökning vuxna... 3 Rökning gravida, ammande och föräldrar... 22 Rökning ungdomar under 18 år...

Läs mer

Sluta röka, börja leva

Sluta röka, börja leva Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS P Ett bra beslut! Vad är CHAMPIX? När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Innehåll Innehåll 2 Metodbeskrivning 3 1. Antaganden 4 2. Data i beräkningarna 4 3. Förväntat

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Rökning och rökavvänjning. Cancersjukdom och rökning. -sjuksköterskans roll. Tumörhypoxi. Rökning och strålbehandling. ÖNH cancer och rökning

Rökning och rökavvänjning. Cancersjukdom och rökning. -sjuksköterskans roll. Tumörhypoxi. Rökning och strålbehandling. ÖNH cancer och rökning Rökning och rökavvänjning -sjuksköterskans roll Lena Sharp, leg ssk, Med Dr, Områdeschef Karolinska universitetssjukhuset Onkologkliniken, strålbeh avd Cancersjukdom och rökning 10 000 cancerfall/år i

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation du väljer din väg. Broschyren är framtagen genom ett samarbete mellan nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) och Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut distributionstjänst

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Tobaksavvänjning - utbud Samverkan lönar sig SRL finns tillgänglig 51 timmar/vecka Flera aktörer kan stötta på olika vis Karolinska Institutets folkhälsoakademi

Läs mer

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) I Socialstyrelsens nationella riktlinjer 1 ges rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors

Läs mer

Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet

Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet SiS tobakspolicy SiS mål är att vara en rökfri myndighet där varken medarbetare, klienter eller ungdomar röker. Ingen ska behöva utsättas för tobaksrök

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

Tobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter

Tobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter Tobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter Halland 2011-12-15 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Ordförande i Psykologer mot Tobak Barbro.holm-ivarsson@telia.com www.psykologermottobak.org

Läs mer

tobaksberoende Allmänna synpunkter

tobaksberoende Allmänna synpunkter Tobaksberoende tobaksberoende I första hand nikotinersättningsmedel I andra hand vareniklin Champix Allmänna synpunkter Tobaksberoende orsakat av rökning leder till komplikationer i flera olika organsystem.

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Samtal vid vägval MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Astri Brandell Eklund, specialist i allmänmedicin, medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) Statens

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Innehåll 3 INLEDNING 4 Tobak eller hälsa 6 Värdet av att slippa tobak 8 Du kan vara en förebild och ett stöd 9 Visst kan du ta upp frågan

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERVENTIONER FÖR ATT FÖRÄNDRA OTILLRÄCKLIG FYSISK AKTIVITET, OHÄLSOSAMMA MATVANOR, TOBAKSBRUK SAMT MISSBRUK/BEROENDE AV ALKOHOL VID SCHIZOFRENI. Mats Berglund

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor gäller alla personer 18 år och äldre Berörda enheter All verksamhet

Läs mer

Hanna Broberg Produk/onsledare och Utbildare

Hanna Broberg Produk/onsledare och Utbildare Hanna Broberg Produk/onsledare och Utbildare !! Över 30 år av tobaksförebyggande arbete 1979 2011 Sverige ett av världens bästa länder på att inte röka! Vuxenbefolkning Män 10% dagligrökare Kvinnor 12%

Läs mer

Tobaksarbetet i Sverige/Östergötland. Maria Elgstrand Hälsoprocessledare HFS Landstinget i Östergötland

Tobaksarbetet i Sverige/Östergötland. Maria Elgstrand Hälsoprocessledare HFS Landstinget i Östergötland Tobaksarbetet i Sverige/Östergötland Maria Elgstrand Hälsoprocessledare HFS Landstinget i Östergötland Dagens agenda Tobaksbruket regionalt och nationellt Varför tobaksprevention Socialstyrelsens riktlinjer

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Program för bättre hälsa

Program för bättre hälsa Program för bättre hälsa Mål Strategier Åtgärder Program för bättre hälsa Program för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete antogs av landstingsfullmäktige 2010-06-22 och anger riktlinjer för

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm 2010-12-13 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Remissvar från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Samtal om levnadsvanor är idag en central

Läs mer

Tobaksrökens innehåll

Tobaksrökens innehåll Tobaksrökens innehåll 4000 kemiska ämnen 50-tal ämnen är cancerframkallande Beta-naftylamin och 4-aminobifenyl är förbjudna ämnen i arbetsmiljön Rökning som hälsoproblem Ca 6400 dör årligen pga. aktiv

Läs mer

Apotekets råd om. Sluta röka

Apotekets råd om. Sluta röka Apotekets råd om Sluta röka Det lönar sig alltid att sluta röka även om du har rökt i större delen av ditt liv. Det förbättrar din hälsa och minskar risken för sjukdomar. När du slutar röka påbörjar kroppen

Läs mer

Tobacco Endgame, Rökfritt Sverige 2025 En plan för Jämtlands Läns Landsting

Tobacco Endgame, Rökfritt Sverige 2025 En plan för Jämtlands Läns Landsting Tobacco Endgame, Rökfritt Sverige 2025 En plan för Jämtlands Läns Landsting Version: 1 Ansvarig: Elin Khokhar, Anna Nicolaisen, Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum

Läs mer

Hur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt?

Hur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt? Hur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt? Cecilia Birgersson Utredare Statens folkhälsoinstitut 2012-11-08 Sid 1 Som arbetsgivare kan man göra skillnad! Cirka 18/dag dör av rökning

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att

Läs mer

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak och operation Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak påverkar operationsresultatet När du blir opererad är det många faktorer som avgör om resultatet

Läs mer

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Tobaksfri i samband med operation En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Projektledare David Chalom Processledare Marie-Louise Norberg Tobakspreventiv enhet

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Frågor och svar: ny EU-lagstiftning om tobak

Frågor och svar: ny EU-lagstiftning om tobak EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 19 december 2012 Frågor och svar: ny EU-lagstiftning om tobak I dag lägger EU-kommissionen fram ett förslag om ändring av tobaksdirektivet. Förslaget innebär omfattande

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och

Läs mer

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen Historia Människor har rökt sedan förhistorisk tid. Tobak och en rad hallucinogena droger röktes över hela Amerika så tidigt som 5000 f.kr. som en del av shamanistiska ritualer. Rökning i Amerika hade

Läs mer

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC PRIMÄRVÅRDEN Samtal om ohälsosamma matvanor I patientenkäten (01) uppger 3% av patienterna att de under sitt besök på hälsocentralen

Läs mer

Våra roller i det tobakspreventiva arbetet Levnadsvanedagen. 6 maj 2015 Margareta Pantzar Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention

Våra roller i det tobakspreventiva arbetet Levnadsvanedagen. 6 maj 2015 Margareta Pantzar Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention Våra roller i det tobakspreventiva arbetet Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Margareta Pantzar Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention Våra olika roller i det tobaksförebyggande arbetet främja hälsa, förebygga,

Läs mer

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Mitt barn röker. Innehåll Mitt barn röker. 3 Vägen till att bli rökare 4 Steg 1 Förberedelse 5 Steg 2 Testning 6 Steg 3 Experimentering

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening Tobak är ett av de största hälsoproblem vi har Tobak är, trots stora framgångar i det tobaksförebyggande

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

Rökfria miljöer. Linda Maripuu Jenny Hansson Enheten för hälsofrämjande levnadsvanor

Rökfria miljöer. Linda Maripuu Jenny Hansson Enheten för hälsofrämjande levnadsvanor Rökfria miljöer Linda Maripuu Jenny Hansson Enheten för hälsofrämjande levnadsvanor Sid. Folkhälsomyndigheten förslog fler rökfria platser utomhus I syfte att skydda allmänheten från passiv rökning behöver

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

FOLKHÄLSOPROFIL 2010

FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 Riksdagen beslutade år 2003 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-09-28 Vår beteckning 515/2004 SÖKANDE GlaxoSmithKline Box 263 431 23 Mölndal Företrädare: Kenneth Parenmalm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Nivå ett. Nivå två. Katinka Nordgaard Sjuksköterska KBT terapeut Hälsoenheten SUS

Nivå ett. Nivå två. Katinka Nordgaard Sjuksköterska KBT terapeut Hälsoenheten SUS Nivå ett Nivå två Katinka Nordgaard Sjuksköterska KBT terapeut Hälsoenheten SUS Skånes universitetssjukvård Hälsoenheten Patientsäkerhet Jämlik vård Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen

Läs mer

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 En tobaksfri generation Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 Länkar http://www.lakemedelsverket.se/alla-nyheter/nyheter-2013/e-cigaretter-med-nikotin-ar-vanligtvis-lakemedel/ http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/

Läs mer