Strukturer för framgångsrik rökavvänjning vilka är drivkrafterna?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strukturer för framgångsrik rökavvänjning vilka är drivkrafterna?"

Transkript

1 Rökningen förvärrar eller orsakar en lång lista av följdsjukdomar som t ex: aorta aneurism, cerebrovaskulär sjukdom, perifer kärlsjukdom, vaskulär demens, lunginflammation, astmaanfall, kirurgiska komplikationer, osteoporos, tuberkulos, typ II-diabetes, magsår, makuladegeneration, cataract, hörselnedsättning, plötslig spädbarnsdöd, spontan abort, dödfödsel, låg födelsevikt, barnlöshet... Strukturer för framgångsrik rökavvänjning vilka är drivkrafterna? Varje år dör cirka personer i Sverige av orsaker som kan hänföras till rökning. Storbritannien är världsledande vad gäller rökavvänjning och budskapet var att titta på och lära av den framgångsrika brittiska modellen för rökavvänjning. Mötet, som arrangerades av läkemedelsföretaget Pfizer, avhandlades under den tobaksfria veckan i november Medicinkonsult, Zvi Wirschubsky, ger här en sammanställning av mötets viktigaste budskap. Cirka 1 miljard människor i världen röker. I Sverige röker omkring 13 procent av befolkningen (1 miljon personer) och det sker en ökning av rökare bland ungdomar. Cirka 3,5 miljoner människor dör varje år av rökning i världen vilket har beräknats förkorta livslängden med 10 år. Rökstopp ger i medeltal åtta år mer i livsländ. Storbritannien är världsledande vad gäller rökavvänjning och ett av mötets huvudbudskap var att titta på och lära av den framgångsrika brittiska modellen för rökavvänjning. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen har nyligen tagit fram nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder när det gäller t ex tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. Riktlinjerna riktar sig mot politiker, tjänstemän och verksamhetschefer och ska vara stöd för styrning och ledning för vård- och omsorgspersonal som kan söka i riktlinjerna på webben. Patienter, brukare och anhöriga kan informera sig i en patientversion av riktlinjerna. Varför finns det nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Hälften av alla kvinnor och 65 procent av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana som t ex rökning, snusning, alkohol, stillasittande, lite frukt och grönt, cannabis, spel och fetma. En femtedel av sjukdomsbördan, DALYs (Disability Adjusted Life Years) i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor. Tobak står för 9,2 procent av sjukdomsbördan jämfört med alkohol 4,9 procent, fysisk inaktivitet 3,7 procent och lågt intag av frukt och grönt; 3 procent för män och 1,9 procent för kvinnor Dessa levnadsvanor står för över hälften av den sjuklighet som kan behandlas. Trots detta finns det ingen enhetlig praxis i sjukvården. Socialt utsatta oftare har ohälsosamma levnadsvanor. Förekomsten av ohälsosamma levnadsvanor är ojämnt fördelad i befolkningen. Det finns fyra gånger fler lågutbildade än högutbildade kvinnor som röker. Personer med kort utbildning och ekonomiska problem har också sämre matvanor och är mindre fysiskt aktiva än personer med lång utbildning och en god ekonomisk situation. Att ha flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt är vanligare om en person har ekonomiska problem, är utan sysselsättning eller är född utanför Sverige. Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? 13 procent eller ca en miljon av befolkningen röker dagligen. 14 procent har riskabla alkoholvanor medan 35 procent har otillräcklig fysisk aktivitet. 20 procent har ohälsosamma matvanor. De ohälsosamma levnads-» 19

2 vanorna ger ökad risk för bl.a. högt blodtryck, övervikt/fetma, diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer, leverskador, olycksfall, psykisk ohälsa, alkoholberoende. Riktlinjernas rekommendationer Rekommendationerna består av någon form av rådgivning som delas upp i tre nivåer: kort rådgivning, rådgivning och kvalificerad rådgivning. Vilken rådgivning som ges beror på tid, innehåll och personalens kvalifikationer. Det är generellt bättre effekt med högre nivå. Kort rådgivning innebär mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer som maximalt tar tio minuter. Rådgivningen har ingen särskild uppföljning men kan eventuellt kompletteras med skriftlig information. Rådgivning är ofta mer omfattande i tid (10 30 minuter). Här har rådgivningen mer en karaktär av patientcentrerat samtal eller dialog. Rådgivning kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel och med särskild uppföljning. Patientcentrering innebär att innehållet i rådgivning kring levnadsvanor anpassas med utgångspunkt från den enskilda patientens förutsättningar med avseende på ålder, hälsa, risknivåer, etc. Kvalificerad rådgivning tar ofta ännu längre tid. Den är patientcentrerad och strukturerad/teoribaserad, t ex motiverande samtal (MI) och KBT. Personalen har särskild utbildning och rådgivningen kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel och med särskild uppföljning Vilka omfattas av riktlinjerna? Riktlinjerna och rekommendationerna riktar sig främst till vuxna med ohälsosamma levnadsvanor eller vid särskilda tillstånd t ex inför operation, vid graviditet, vid amning och när man är förälder. Andra målgrupper är s k högriskgrupper dvs personer med ökad risk för negativa hälsomässiga konsekvenser, t.ex. rökning hos vuxen med lungsjukdom Ekonomiska konsekvenser Socialstyrelsen bedömer att införlivandet av rekommendationerna leder till en kostnadsökning jämfört med idag i bl a i form av tid som personalen behöver avsätta för sin kompetenshöjning och fortbildning Störst kostnadsökning har mat och rökning, mindre för alkohol och fysisk aktivitet. Finansiella aspekter En del av kostnadsökningen finansieras redan från början med lägre vårdkostnader, operation, graviditet, läkemedel, olyckor. På lång sikt finansieras kostnadsökningen till större delen av lägre vårdkostnader. Exempel är rökstopp som inför operation minskar risken för komplikationer och förbättrar läkningsprocessen. Gravida som slutar röka minskar risken för fostret. Fysisk aktivitet och matvanor sparar läkemedelskostnader (högt blodtryck och blodfettsrubbningar) och minskat alkoholintag leder till färre olyckor Kvalitetsindikatorer Kvalitetsindikatorer möjliggör uppföljning och jämförelser som kan initiera förbättringar på både lokal, regional och nationell nivå. Socialstyrelsen planerar uppföljningar av hur riktlinjerna påverkar praxis ca 1-2 år efter att en riktlinje publicerats. Publicerade jämförelser stimulerar till förbättringar. Goda erfarenheter av rökavvänjningsarbete i Storbritannien Andy McEwen, PhD, University College London & Cancer Research UK, (samt chef för NHS Centre for Smoking Cessation and training) gav i sitt föredrag en översikt av det brittiska rökavvänjningsprogrammet som varit i gång ett antal år. Rökningens skador Varje år dör cirka personer i Sverige av orsaker som kan vad hänföras till rökning dvs kranskärlssjukdom, cancer och Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). Rökning förkortar i medeltal livslängden med tio år. Men eftersom detta endast drabbar cirka 50 procent av rökarna så förkortas livslängden med hela 20 år hos den andra hälften av rökarna. Rökningen förvärrar eller orsakar en lång lista av följdsjukdomar som t ex: Aorta aneurism Cerebrovaskulär sjukdom Perifer kärlsjukdom Vaskulär demens Lunginflammation Astmaanfall Kirurgiska komplikationer Andy McEwen, PhD, University College London & Cancer Research UK, (samt chef för NHS Centre for Smoking Cessation and training) gav i sitt föredrag en översikt av det brittiska rökavvänjningsprogrammet som varit i gång ett antal år. 20 Medicinsk access nummer

3 Osteoporos Tuberkulos Typ II-diabetes Magsår Makuladegeneration Cataract Hörselnedsättning Plötslig spädbarnsdöd Spontan abort Dödfödsel Låg födelsevikt Barnlöshet Fördelar med rökstopp Att sluta röka är det allra viktigaste beteendet som en person kan göra för att förbättra sina nuvarande och framtida hälsa. Rökstopp halverar risken för lungcancer, bromsar progress av olika hjärtsjukdomar, och minskar försvagning av lungfunktion. Rökstopp lägger inte bara år till livet, utan lägger till livskvalitet till åren. Rökare som upphört kan inte bara förvänta sig ett längre liv än de som fortsätter att röka, men även ett hälsosammare liv också. Tidigare rökare upplever färre sjukdagar än nuvarande rökare, de har bättre kondition och känner sig mycket friskare än rökare. Rökningens beroendeframkallande karaktär Rökare i norra Europa är mycket medvetna om tobakens skadeverkningar. Ungefär 70 procent av rökarna säger att de vill upphöra men mindre än 5 procent lyckas. Nikotin är mer beroendeframkallande än kokain och heroin. Missbruk är aktiviteter som orsakas av ett dysfunktionellt motivationssystem. Beroendet relaterar sig till olika typ av sjukdom. Det varierar från individ till individ och beteende till beteende. Synen på rökare och deras missbruk har ofta varit att människan är en rationell beslutsfattare. Men människan är också i högsta grad en känslomässig beslutsfattare där självbeskrivning och uppfattning är viktiga källor till motivation. Människan varierar även i sina personlighetsdrag och benägenhet att vara impulsiv, ha ångest osv. Våra beteenden härrör även från sociala erfarenheter och beteenden som grundar sig i hur vi konstruerar vår värld. Ett annat perspektiv är att människan ses som djur dvs att våra vanor är resultat av positiv förstärkning (belöning) eller och negativ förstärkning (smärta). Denne teori utgår från att beteenden grundar sig på biologiska imperativ Tobaksberoende visar sig som starka önskningar och begär efter att röka när rökare försöker sluta. Rökare är oftast mycket otåliga och har orealistiska förväntningar på rökstopp. Dessa går tillsammans med känslor av aggression, nedstämdhet, ökad aptit, rastlöshet och koncentrationssvårigheter som försvagar viljan att inte röka. Problemet är oftast starkast i de första veckorna efter stoppet och avtar i efterhand. Ibland kvarstår viljan och lusten att röka som kan utlösas månader eller år efter rökstopp. Det brittiska rökavvänjningsprogrammet Den inkommande Labourregeringen fastslog 1997 att rökning är den enskilt största förebyggande orsaken till för tidig död i landet ( per år med en genomsnittlig livsförkortning av 10 år). Rökning är den största orsaken till ojämlikhet i hälsa mellan rika och fattiga. De flesta rökare försöker sluta många gånger med mycket begränsad framgång eftersom cigaretter är beroendeframkallande. Beteendestöd och läkemedel är mycket kostnadseffektiva evidensbaserade metoder som leder till mer rökstopp och räddar därmed liv. Bakgrund Redan 1998 publicerades riktlinjer för rökavvänjning i Storbritannien. Samma år publicerade myndigheten Institutionen för hälsa (DH) en rapport med rubriken Rökning dödar och de första rökavvänjningstjänsterna inrättades i fattiga områden. Året därefter inrättades liknande tjänster i hela England. Idag finns omkring 150 rökavvänjningscentra runt om i Storbritannien. National Institute for Health and Clinical Excellence (NICE) publicerade från och med år 2000 till 2008 riktlinjer och rekommendationer om Nicotine replacement therapy (NRT), Zyban, Champix och om hur man ska förmå rökare att sluta skapades NHS Centre for Smoking Cessation and Training (NCSCT) och förra året kom ny policy för tobakskontroll som betonar ökad tillgång till effektiv hjälp med rökavvänjning. Samma år kom den första nationella utvärderingen och certifiering av rökavvänjare. Idag arbetar cirka 5000 personer inom det engelska rökavvänjningsprogrammet. Rökavvänjning lönar sig De totala kostnaderna för att behandla tobaksrelaterade sjukdomar i Storbritannien har uppskattats till 580 miljarder euro. Dessa utgifter inkluderar inte indirekta kostnader, som förlorad produktivitet och informell vård, eller kostnader för att behandla sjukdomar som orsakas av passiv rökning. I jämförelse är kostnaderna för allmänläkares rådgivning, medicinering och rökstoppstjänster låg, cirka 265 miljoner euro. Förskrivning av läkemedel för rökstopp kostar varje år 73 miljoner euro. En internationell översikt har beräknat att samhällets kostnader för över 300 medicinska ingrepp är engelska pund per vunnet levnadsår. Kostnaden per vunnet levnadsår för rökavvänjningsinsatser i Storbritannien är i intervallet från 212 till 837 engelska pund. Kort rådgivning All vårdpersonal (särskilt läkare) håller ett uppdaterat register över rökvanor och rekommenderar alla rökare att sluta minst en gång om året. Man erbjuder hjälp med de mest effektiva metoderna. Kommunikation och social marknadsföring För att nå rökare med budskapet att sluta röka användes betald reklam i t ex TV, radio, affischer och tryckta medier. Man arbetade med opinionsbildning i media i form av presskonferenser och nyhetsinslag. Samtidigt» 21

4 ordnades specifika kampanjer t ex som en dag där man slutar röka. Myndigheten National Health Services (NHS) hemsida förmedlar budskapet om rökstopp. Andra sätt att nå ut med budskapet var via relationsmarknadsföring t ex e-post till kända kontakter. Läkemedel över disk Alla former av nikotinläkemedel finns till allmän försäljning över disk. Det finns ett stort utbud av produkter till varierande priser. Alla rökavvänjningsprogram presenteras av tillverkarna genom t ex deras webbplatser. Förskrivna läkemedel NRT, bupropion och vareniklin förskrivs av allmänläkare och är subventionerade eller till minimal kostnad. Rökavvänjningsmyndigheten finansieras med allmänna skattemedel och levereras genom ca 150 lokala rökavvänjningsenheter som beställts av Primary Care Trusts (PCT). Varje tjänst följer ett årligt mål för antalet rökare som slutar efter fyra veckors behandling. Vissa patienter slutar röka i grupp. Handläggningen bör involvera flera sessioner av rökavvänjningsprogram med utbildade utövare. Beteendestöd En session genomförs 1-2 veckor innan rökstopp. En annan session genomförs vid rökstopp och sedan varje vecka t o m fyra veckor efter rökstopp. Det är viktigt att fastställa ett definitivt sluta röka datum och en rökning förbjuden -regel där rökning inte är ett alternativ. Läkemedel används optimalt för att minska behovet av att röka. Kolmonoxiduppföljning används som ett motiverande verktyg. Särskild uppmärksamhet ges åt inrättande av en god relation med rökare så att de mår så bra att kan komma tillbaka tala om att de inte har rökt. Sjukvården bör argumentera mot föreställningar som rökare brukar ha t ex myten om att rökning hjälper mot stress. som uppnått rökstopp har gjort det med hjälp av NHS rökavvänjningstjänster. Nyckelfrågor Rökavvänjningstjänsterna är mycket kostnadseffektiva och McEwen menar därför att det ändå finns många fler rökare som kan dra nytta av behandlingen. NHS Centre for Smoking Cessation and Training (NCSCT) bör verka för större spridning av nationella standarder för leverans och uppföljning. Myndigheten bör också säkerställa effektiva system för remiss från resten av sjukvården och för tillräcklig marknadsföring av kommunikation och social marknadsföring. Slutsats Det brittiska rökavvänjningsprogrammet har hitintills behandlat över rökare per år, vilket ger färre rökare till en kostnad av mindre än euro per ex-rökare. Man har framgång hos 54 procent av patienterna som behandlas enskilt och hos 63 procent av patienterna som behandlas i grupp. Detta innebär att rökavvänjningsprogrammet är en av de mest tillgängliga kostnadseffektiva kliniska interventioner som finns. Tobaksbruk är fortfarande det största hotet mot folkhälsan och typen av beroende gör det mycket svårt att sluta röka. Det finns ett brådskande behov av att öka antalet personer som slutar röka och att öka andelen framgångsrika av dem som gör ett försök att sluta. Element av omfattande tobaksbruk reklamförbud Det finns en reglering av tobaksreklam inom EU förbjöds all TV-reklam. Reklam blev förbjudet i tryckta medier, radio, internet och sponsring av gränsöverskridande idrottsevenemang Undantag är biografer, affischer och skyltar, indirekt reklam, tryckt media som publiceras utanför EU och försäljningsställen Prioriteringar för tobaksreklam och marknadsföring Avsluta alla tobaksreklam och sponsring i hela Europa, särskilt vid ställen för försäljning av tobak och cigaretter och vid varuautomater. Skydda barn och ungdomar från att röka via bildspråk i filmer och etermedier. Åtgärda missbruk av sponsringsförbud (t ex Marlboro). Hälsovarningar Varningstext på framsidan och bak- Utförandet av tjänster Högsta andelen framgångsrika rökare International Comparisions visar internationella jämförelser av rökavvänjningsprogram. Sverige hamnar på en föga smickrande 19:plats. 22 Medicinsk access nummer

5 sidan av förpackningar behövs i alla EU-länder Hälsofrämjande kampanjer Hjälpkampanjer genomförs via återkommande besök av webbplatsen över tiden, via hälsovarningar på cigarettpaket och i form av generiska förpackningar. Information om rökstopp bör finnas på alla tobak förpackningar. Slagkraftiga, innovativa och ihållande massmediekampanjer bör genomföras. Rökfri policy Prioriteringar bör göras för rökförbud och för att skydda barn från passiv rökning. Detta kan genomföras via omfattande rökförbud överallt. Man kan med fördel utnyttja ett växande stöd för rökstopp utomhus och vid privata platser. Det behövs nya metoder för att uppmuntra föräldrar att göra bostäder rökfria och för att föra ut budskapet att barn bäst skyddas genom att hindra vuxna rökare. Prioriteringar för pris och rimliga priser Priset är underutnyttjat som tobakskontrollerande åtgärd i Europa. McEwen presenterade data som visade att priset korrelerar med en viss sjukdomsprevalens. Politiskt ledarskap krävs för att hantera smuggling. Prioriteringar för skademinskning Det finns idag cirka 100 miljoner rökare i Europa. Endast nikotin substitution fungerar inte för de som inte kan sluta röka utan bara i kombination med beteendestöd. Marknaden för nikotinläkemedel bör liberaliseras och produktinnovation bör uppmuntras. Priskonkurrensen kan med fördel användas för tobakskontroll tillsammans utbredd ersättning för rökning. Lagstiftningsreformer möjliggör förändring och skyddar det allmänna. Slutsatser Rökning är fortfarande den enskilt största orsaken till dödsfall. En övergripande politik för tobakskontroll kan minska tobakens följdverkningar och sjukdomar. Det är rätt tid för att detta ska göras nu, avslutade McEwen. Zvi Wirschubsky Medicinsk konsult 23

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 1 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

Rökavvänjning i den kliniska vardagen. Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se

Rökavvänjning i den kliniska vardagen. Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se Rökavvänjning i den kliniska vardagen Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se Hälsokonsekvenser av rökning jämfört med andra riskfaktorer Tobak Högt blodtryck Alkohol Högt kolesterol Högt BMI

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 14 nov 2012 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen

Läs mer

minska de negativa hälsoeffekterna av tobaksrökning genom att halvera andelen tobaksrökare till 5 % fram till 2015,

minska de negativa hälsoeffekterna av tobaksrökning genom att halvera andelen tobaksrökare till 5 % fram till 2015, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Cecilia Lindvall TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-04-22 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-05-24, P 27 1 (3) HSN 1509-1090 Svar på skrivelse från (L), (M), (C), (KD),

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 17 oktober 2002 PE 319.363/15-41 ÄNDRINGSFÖRSLAG 15-41 Förslag till betänkande (PE 319.363) Jules Maaten Förebyggande av rökning

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen! 1 Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen! 2 Levnadsvanor Levnadsvanor vad är det egentligen? Nya förhållanden och behov - Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk Bild 1 Tobaksfritt att motivera och ge råd 9-10 dec 2014 Psykolog Margareta Pantzar Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering Bild 2 Förhållningssättet Motiverande samtal kännetecknas av: Patientens egen

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Vetenskapligt underlag Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Vetenskapligt underlag Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Vetenskapligt underlag Bilaga Innehåll Dagligrökning vuxna... 3 Rökning gravida, ammande och föräldrar... 22 Rökning ungdomar under 18 år...

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder Nationella riktlinjer EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR Dr Ragnhild I Walther, Dr Stig Norberg - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Rekommendationer Hälsofrämjande - om metoder och

Läs mer

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Sluta röka, börja leva

Sluta röka, börja leva Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS P Ett bra beslut! Vad är CHAMPIX? När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt

Läs mer

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Dr Ragnhild Ivarsson Walther Dr Stig Norberg projektledare ARM-sektionen SLS Skeppet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD DALY Sverige 2010 Trendkänsligt! http://www.healthmetricsandevaluation.org/

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Innehåll Innehåll 2 Metodbeskrivning 3 1. Antaganden 4 2. Data i beräkningarna 4 3. Förväntat

Läs mer

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 22 januari 2013 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många använder tobak idag? 11% rökte dagligen 2011 (10% män/12%

Läs mer

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Svenska psykiatrikongressen 15 mars 2012 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.psykologermottobak.org Det är cyniskt att ge behandling för

Läs mer

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska

Läs mer

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 2011-04 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.psykologermottobak.org Hur många använder tobak idag? 12 % män och 13 % kvinnor rökte dagligen

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Bilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Rådgivning för ungdomar som röker och snusar

Rådgivning för ungdomar som röker och snusar Rådgivning för ungdomar som röker och snusar Margareta Pantzar, psykolog, FFoU-enheten LANDSTINGET I UPPSALA Psykologer mot Tobak Nationella tobaksmål till 2014 Tobaksfri livsstart Halvering av antalet

Läs mer

RÖKNING OCH JOBBET EN ATTITYDUNDERSÖKNING GENOMFÖRD AV NOVUS

RÖKNING OCH JOBBET EN ATTITYDUNDERSÖKNING GENOMFÖRD AV NOVUS RÖKNING OCH JOBBET EN ATTITYDUNDERSÖKNING GENOMFÖRD AV NOVUS En rapport för journalister framtagen av Pfizer Kontaktperson: Annelie Barkelund, Informationschef Pfizer, Tel: 08-550 529 75. Mobil: 076-889

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-11 Dnr 1600618 1 (6) Beredningen för primärvård, psykiatri

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Rökning och rökavvänjning. Cancersjukdom och rökning. -sjuksköterskans roll. Tumörhypoxi. Rökning och strålbehandling. ÖNH cancer och rökning

Rökning och rökavvänjning. Cancersjukdom och rökning. -sjuksköterskans roll. Tumörhypoxi. Rökning och strålbehandling. ÖNH cancer och rökning Rökning och rökavvänjning -sjuksköterskans roll Lena Sharp, leg ssk, Med Dr, Områdeschef Karolinska universitetssjukhuset Onkologkliniken, strålbeh avd Cancersjukdom och rökning 10 000 cancerfall/år i

Läs mer

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Tobaksavvänjning - utbud Samverkan lönar sig SRL finns tillgänglig 51 timmar/vecka Flera aktörer kan stötta på olika vis Karolinska Institutets folkhälsoakademi

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor stöd för styrning och ledning 2010 Preliminär version Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm

Läs mer

Rökning, snus och e-cigaretter

Rökning, snus och e-cigaretter Rökning, snus och e-cigaretter Barbro Holm Ivarsson Ordf Psykologer mot Tobak Rökning 10% röker dagligen Socioekonomiskt utsatta röker mer Rökning orsakar ett 60-tal sjukdomar Varannan rökare dör i förtid

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) I Socialstyrelsens nationella riktlinjer 1 ges rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors

Läs mer

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och

Läs mer

MI i Socialstyrelsens riktlinjer med exempel från tobaksområdet

MI i Socialstyrelsens riktlinjer med exempel från tobaksområdet MI i Socialstyrelsens riktlinjer med exempel från tobaksområdet Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se www.mi-utbildarna.se www.psykologermottobak.org Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.motiverandesamtal.org

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Riksföreningen för operationssjukvård och Svensk sjuksköterskeförening, ett projekt i två delar om levnadsvanor i samband med ett

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Är det farligt att snusa? Det är ju så mycket bättre att snusa än att röka. Eller? Exakt hur snus skadar hälsan är omtvistat. Snusning ökar risken

Är det farligt att snusa? Det är ju så mycket bättre att snusa än att röka. Eller? Exakt hur snus skadar hälsan är omtvistat. Snusning ökar risken Sanningen om Farligt begär Är det farligt att snusa? Det är ju så mycket bättre att snusa än att röka. Eller? Exakt hur snus skadar hälsan är omtvistat. Snusning ökar risken för ohälsa och olika sjukdomar.

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer