Strukturer för framgångsrik rökavvänjning vilka är drivkrafterna?
|
|
- Carina Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rökningen förvärrar eller orsakar en lång lista av följdsjukdomar som t ex: aorta aneurism, cerebrovaskulär sjukdom, perifer kärlsjukdom, vaskulär demens, lunginflammation, astmaanfall, kirurgiska komplikationer, osteoporos, tuberkulos, typ II-diabetes, magsår, makuladegeneration, cataract, hörselnedsättning, plötslig spädbarnsdöd, spontan abort, dödfödsel, låg födelsevikt, barnlöshet... Strukturer för framgångsrik rökavvänjning vilka är drivkrafterna? Varje år dör cirka personer i Sverige av orsaker som kan hänföras till rökning. Storbritannien är världsledande vad gäller rökavvänjning och budskapet var att titta på och lära av den framgångsrika brittiska modellen för rökavvänjning. Mötet, som arrangerades av läkemedelsföretaget Pfizer, avhandlades under den tobaksfria veckan i november Medicinkonsult, Zvi Wirschubsky, ger här en sammanställning av mötets viktigaste budskap. Cirka 1 miljard människor i världen röker. I Sverige röker omkring 13 procent av befolkningen (1 miljon personer) och det sker en ökning av rökare bland ungdomar. Cirka 3,5 miljoner människor dör varje år av rökning i världen vilket har beräknats förkorta livslängden med 10 år. Rökstopp ger i medeltal åtta år mer i livsländ. Storbritannien är världsledande vad gäller rökavvänjning och ett av mötets huvudbudskap var att titta på och lära av den framgångsrika brittiska modellen för rökavvänjning. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen har nyligen tagit fram nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder när det gäller t ex tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. Riktlinjerna riktar sig mot politiker, tjänstemän och verksamhetschefer och ska vara stöd för styrning och ledning för vård- och omsorgspersonal som kan söka i riktlinjerna på webben. Patienter, brukare och anhöriga kan informera sig i en patientversion av riktlinjerna. Varför finns det nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Hälften av alla kvinnor och 65 procent av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana som t ex rökning, snusning, alkohol, stillasittande, lite frukt och grönt, cannabis, spel och fetma. En femtedel av sjukdomsbördan, DALYs (Disability Adjusted Life Years) i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor. Tobak står för 9,2 procent av sjukdomsbördan jämfört med alkohol 4,9 procent, fysisk inaktivitet 3,7 procent och lågt intag av frukt och grönt; 3 procent för män och 1,9 procent för kvinnor Dessa levnadsvanor står för över hälften av den sjuklighet som kan behandlas. Trots detta finns det ingen enhetlig praxis i sjukvården. Socialt utsatta oftare har ohälsosamma levnadsvanor. Förekomsten av ohälsosamma levnadsvanor är ojämnt fördelad i befolkningen. Det finns fyra gånger fler lågutbildade än högutbildade kvinnor som röker. Personer med kort utbildning och ekonomiska problem har också sämre matvanor och är mindre fysiskt aktiva än personer med lång utbildning och en god ekonomisk situation. Att ha flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt är vanligare om en person har ekonomiska problem, är utan sysselsättning eller är född utanför Sverige. Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? 13 procent eller ca en miljon av befolkningen röker dagligen. 14 procent har riskabla alkoholvanor medan 35 procent har otillräcklig fysisk aktivitet. 20 procent har ohälsosamma matvanor. De ohälsosamma levnads-» 19
2 vanorna ger ökad risk för bl.a. högt blodtryck, övervikt/fetma, diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer, leverskador, olycksfall, psykisk ohälsa, alkoholberoende. Riktlinjernas rekommendationer Rekommendationerna består av någon form av rådgivning som delas upp i tre nivåer: kort rådgivning, rådgivning och kvalificerad rådgivning. Vilken rådgivning som ges beror på tid, innehåll och personalens kvalifikationer. Det är generellt bättre effekt med högre nivå. Kort rådgivning innebär mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer som maximalt tar tio minuter. Rådgivningen har ingen särskild uppföljning men kan eventuellt kompletteras med skriftlig information. Rådgivning är ofta mer omfattande i tid (10 30 minuter). Här har rådgivningen mer en karaktär av patientcentrerat samtal eller dialog. Rådgivning kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel och med särskild uppföljning. Patientcentrering innebär att innehållet i rådgivning kring levnadsvanor anpassas med utgångspunkt från den enskilda patientens förutsättningar med avseende på ålder, hälsa, risknivåer, etc. Kvalificerad rådgivning tar ofta ännu längre tid. Den är patientcentrerad och strukturerad/teoribaserad, t ex motiverande samtal (MI) och KBT. Personalen har särskild utbildning och rådgivningen kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel och med särskild uppföljning Vilka omfattas av riktlinjerna? Riktlinjerna och rekommendationerna riktar sig främst till vuxna med ohälsosamma levnadsvanor eller vid särskilda tillstånd t ex inför operation, vid graviditet, vid amning och när man är förälder. Andra målgrupper är s k högriskgrupper dvs personer med ökad risk för negativa hälsomässiga konsekvenser, t.ex. rökning hos vuxen med lungsjukdom Ekonomiska konsekvenser Socialstyrelsen bedömer att införlivandet av rekommendationerna leder till en kostnadsökning jämfört med idag i bl a i form av tid som personalen behöver avsätta för sin kompetenshöjning och fortbildning Störst kostnadsökning har mat och rökning, mindre för alkohol och fysisk aktivitet. Finansiella aspekter En del av kostnadsökningen finansieras redan från början med lägre vårdkostnader, operation, graviditet, läkemedel, olyckor. På lång sikt finansieras kostnadsökningen till större delen av lägre vårdkostnader. Exempel är rökstopp som inför operation minskar risken för komplikationer och förbättrar läkningsprocessen. Gravida som slutar röka minskar risken för fostret. Fysisk aktivitet och matvanor sparar läkemedelskostnader (högt blodtryck och blodfettsrubbningar) och minskat alkoholintag leder till färre olyckor Kvalitetsindikatorer Kvalitetsindikatorer möjliggör uppföljning och jämförelser som kan initiera förbättringar på både lokal, regional och nationell nivå. Socialstyrelsen planerar uppföljningar av hur riktlinjerna påverkar praxis ca 1-2 år efter att en riktlinje publicerats. Publicerade jämförelser stimulerar till förbättringar. Goda erfarenheter av rökavvänjningsarbete i Storbritannien Andy McEwen, PhD, University College London & Cancer Research UK, (samt chef för NHS Centre for Smoking Cessation and training) gav i sitt föredrag en översikt av det brittiska rökavvänjningsprogrammet som varit i gång ett antal år. Rökningens skador Varje år dör cirka personer i Sverige av orsaker som kan vad hänföras till rökning dvs kranskärlssjukdom, cancer och Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). Rökning förkortar i medeltal livslängden med tio år. Men eftersom detta endast drabbar cirka 50 procent av rökarna så förkortas livslängden med hela 20 år hos den andra hälften av rökarna. Rökningen förvärrar eller orsakar en lång lista av följdsjukdomar som t ex: Aorta aneurism Cerebrovaskulär sjukdom Perifer kärlsjukdom Vaskulär demens Lunginflammation Astmaanfall Kirurgiska komplikationer Andy McEwen, PhD, University College London & Cancer Research UK, (samt chef för NHS Centre for Smoking Cessation and training) gav i sitt föredrag en översikt av det brittiska rökavvänjningsprogrammet som varit i gång ett antal år. 20 Medicinsk access nummer
3 Osteoporos Tuberkulos Typ II-diabetes Magsår Makuladegeneration Cataract Hörselnedsättning Plötslig spädbarnsdöd Spontan abort Dödfödsel Låg födelsevikt Barnlöshet Fördelar med rökstopp Att sluta röka är det allra viktigaste beteendet som en person kan göra för att förbättra sina nuvarande och framtida hälsa. Rökstopp halverar risken för lungcancer, bromsar progress av olika hjärtsjukdomar, och minskar försvagning av lungfunktion. Rökstopp lägger inte bara år till livet, utan lägger till livskvalitet till åren. Rökare som upphört kan inte bara förvänta sig ett längre liv än de som fortsätter att röka, men även ett hälsosammare liv också. Tidigare rökare upplever färre sjukdagar än nuvarande rökare, de har bättre kondition och känner sig mycket friskare än rökare. Rökningens beroendeframkallande karaktär Rökare i norra Europa är mycket medvetna om tobakens skadeverkningar. Ungefär 70 procent av rökarna säger att de vill upphöra men mindre än 5 procent lyckas. Nikotin är mer beroendeframkallande än kokain och heroin. Missbruk är aktiviteter som orsakas av ett dysfunktionellt motivationssystem. Beroendet relaterar sig till olika typ av sjukdom. Det varierar från individ till individ och beteende till beteende. Synen på rökare och deras missbruk har ofta varit att människan är en rationell beslutsfattare. Men människan är också i högsta grad en känslomässig beslutsfattare där självbeskrivning och uppfattning är viktiga källor till motivation. Människan varierar även i sina personlighetsdrag och benägenhet att vara impulsiv, ha ångest osv. Våra beteenden härrör även från sociala erfarenheter och beteenden som grundar sig i hur vi konstruerar vår värld. Ett annat perspektiv är att människan ses som djur dvs att våra vanor är resultat av positiv förstärkning (belöning) eller och negativ förstärkning (smärta). Denne teori utgår från att beteenden grundar sig på biologiska imperativ Tobaksberoende visar sig som starka önskningar och begär efter att röka när rökare försöker sluta. Rökare är oftast mycket otåliga och har orealistiska förväntningar på rökstopp. Dessa går tillsammans med känslor av aggression, nedstämdhet, ökad aptit, rastlöshet och koncentrationssvårigheter som försvagar viljan att inte röka. Problemet är oftast starkast i de första veckorna efter stoppet och avtar i efterhand. Ibland kvarstår viljan och lusten att röka som kan utlösas månader eller år efter rökstopp. Det brittiska rökavvänjningsprogrammet Den inkommande Labourregeringen fastslog 1997 att rökning är den enskilt största förebyggande orsaken till för tidig död i landet ( per år med en genomsnittlig livsförkortning av 10 år). Rökning är den största orsaken till ojämlikhet i hälsa mellan rika och fattiga. De flesta rökare försöker sluta många gånger med mycket begränsad framgång eftersom cigaretter är beroendeframkallande. Beteendestöd och läkemedel är mycket kostnadseffektiva evidensbaserade metoder som leder till mer rökstopp och räddar därmed liv. Bakgrund Redan 1998 publicerades riktlinjer för rökavvänjning i Storbritannien. Samma år publicerade myndigheten Institutionen för hälsa (DH) en rapport med rubriken Rökning dödar och de första rökavvänjningstjänsterna inrättades i fattiga områden. Året därefter inrättades liknande tjänster i hela England. Idag finns omkring 150 rökavvänjningscentra runt om i Storbritannien. National Institute for Health and Clinical Excellence (NICE) publicerade från och med år 2000 till 2008 riktlinjer och rekommendationer om Nicotine replacement therapy (NRT), Zyban, Champix och om hur man ska förmå rökare att sluta skapades NHS Centre for Smoking Cessation and Training (NCSCT) och förra året kom ny policy för tobakskontroll som betonar ökad tillgång till effektiv hjälp med rökavvänjning. Samma år kom den första nationella utvärderingen och certifiering av rökavvänjare. Idag arbetar cirka 5000 personer inom det engelska rökavvänjningsprogrammet. Rökavvänjning lönar sig De totala kostnaderna för att behandla tobaksrelaterade sjukdomar i Storbritannien har uppskattats till 580 miljarder euro. Dessa utgifter inkluderar inte indirekta kostnader, som förlorad produktivitet och informell vård, eller kostnader för att behandla sjukdomar som orsakas av passiv rökning. I jämförelse är kostnaderna för allmänläkares rådgivning, medicinering och rökstoppstjänster låg, cirka 265 miljoner euro. Förskrivning av läkemedel för rökstopp kostar varje år 73 miljoner euro. En internationell översikt har beräknat att samhällets kostnader för över 300 medicinska ingrepp är engelska pund per vunnet levnadsår. Kostnaden per vunnet levnadsår för rökavvänjningsinsatser i Storbritannien är i intervallet från 212 till 837 engelska pund. Kort rådgivning All vårdpersonal (särskilt läkare) håller ett uppdaterat register över rökvanor och rekommenderar alla rökare att sluta minst en gång om året. Man erbjuder hjälp med de mest effektiva metoderna. Kommunikation och social marknadsföring För att nå rökare med budskapet att sluta röka användes betald reklam i t ex TV, radio, affischer och tryckta medier. Man arbetade med opinionsbildning i media i form av presskonferenser och nyhetsinslag. Samtidigt» 21
4 ordnades specifika kampanjer t ex som en dag där man slutar röka. Myndigheten National Health Services (NHS) hemsida förmedlar budskapet om rökstopp. Andra sätt att nå ut med budskapet var via relationsmarknadsföring t ex e-post till kända kontakter. Läkemedel över disk Alla former av nikotinläkemedel finns till allmän försäljning över disk. Det finns ett stort utbud av produkter till varierande priser. Alla rökavvänjningsprogram presenteras av tillverkarna genom t ex deras webbplatser. Förskrivna läkemedel NRT, bupropion och vareniklin förskrivs av allmänläkare och är subventionerade eller till minimal kostnad. Rökavvänjningsmyndigheten finansieras med allmänna skattemedel och levereras genom ca 150 lokala rökavvänjningsenheter som beställts av Primary Care Trusts (PCT). Varje tjänst följer ett årligt mål för antalet rökare som slutar efter fyra veckors behandling. Vissa patienter slutar röka i grupp. Handläggningen bör involvera flera sessioner av rökavvänjningsprogram med utbildade utövare. Beteendestöd En session genomförs 1-2 veckor innan rökstopp. En annan session genomförs vid rökstopp och sedan varje vecka t o m fyra veckor efter rökstopp. Det är viktigt att fastställa ett definitivt sluta röka datum och en rökning förbjuden -regel där rökning inte är ett alternativ. Läkemedel används optimalt för att minska behovet av att röka. Kolmonoxiduppföljning används som ett motiverande verktyg. Särskild uppmärksamhet ges åt inrättande av en god relation med rökare så att de mår så bra att kan komma tillbaka tala om att de inte har rökt. Sjukvården bör argumentera mot föreställningar som rökare brukar ha t ex myten om att rökning hjälper mot stress. som uppnått rökstopp har gjort det med hjälp av NHS rökavvänjningstjänster. Nyckelfrågor Rökavvänjningstjänsterna är mycket kostnadseffektiva och McEwen menar därför att det ändå finns många fler rökare som kan dra nytta av behandlingen. NHS Centre for Smoking Cessation and Training (NCSCT) bör verka för större spridning av nationella standarder för leverans och uppföljning. Myndigheten bör också säkerställa effektiva system för remiss från resten av sjukvården och för tillräcklig marknadsföring av kommunikation och social marknadsföring. Slutsats Det brittiska rökavvänjningsprogrammet har hitintills behandlat över rökare per år, vilket ger färre rökare till en kostnad av mindre än euro per ex-rökare. Man har framgång hos 54 procent av patienterna som behandlas enskilt och hos 63 procent av patienterna som behandlas i grupp. Detta innebär att rökavvänjningsprogrammet är en av de mest tillgängliga kostnadseffektiva kliniska interventioner som finns. Tobaksbruk är fortfarande det största hotet mot folkhälsan och typen av beroende gör det mycket svårt att sluta röka. Det finns ett brådskande behov av att öka antalet personer som slutar röka och att öka andelen framgångsrika av dem som gör ett försök att sluta. Element av omfattande tobaksbruk reklamförbud Det finns en reglering av tobaksreklam inom EU förbjöds all TV-reklam. Reklam blev förbjudet i tryckta medier, radio, internet och sponsring av gränsöverskridande idrottsevenemang Undantag är biografer, affischer och skyltar, indirekt reklam, tryckt media som publiceras utanför EU och försäljningsställen Prioriteringar för tobaksreklam och marknadsföring Avsluta alla tobaksreklam och sponsring i hela Europa, särskilt vid ställen för försäljning av tobak och cigaretter och vid varuautomater. Skydda barn och ungdomar från att röka via bildspråk i filmer och etermedier. Åtgärda missbruk av sponsringsförbud (t ex Marlboro). Hälsovarningar Varningstext på framsidan och bak- Utförandet av tjänster Högsta andelen framgångsrika rökare International Comparisions visar internationella jämförelser av rökavvänjningsprogram. Sverige hamnar på en föga smickrande 19:plats. 22 Medicinsk access nummer
5 sidan av förpackningar behövs i alla EU-länder Hälsofrämjande kampanjer Hjälpkampanjer genomförs via återkommande besök av webbplatsen över tiden, via hälsovarningar på cigarettpaket och i form av generiska förpackningar. Information om rökstopp bör finnas på alla tobak förpackningar. Slagkraftiga, innovativa och ihållande massmediekampanjer bör genomföras. Rökfri policy Prioriteringar bör göras för rökförbud och för att skydda barn från passiv rökning. Detta kan genomföras via omfattande rökförbud överallt. Man kan med fördel utnyttja ett växande stöd för rökstopp utomhus och vid privata platser. Det behövs nya metoder för att uppmuntra föräldrar att göra bostäder rökfria och för att föra ut budskapet att barn bäst skyddas genom att hindra vuxna rökare. Prioriteringar för pris och rimliga priser Priset är underutnyttjat som tobakskontrollerande åtgärd i Europa. McEwen presenterade data som visade att priset korrelerar med en viss sjukdomsprevalens. Politiskt ledarskap krävs för att hantera smuggling. Prioriteringar för skademinskning Det finns idag cirka 100 miljoner rökare i Europa. Endast nikotin substitution fungerar inte för de som inte kan sluta röka utan bara i kombination med beteendestöd. Marknaden för nikotinläkemedel bör liberaliseras och produktinnovation bör uppmuntras. Priskonkurrensen kan med fördel användas för tobakskontroll tillsammans utbredd ersättning för rökning. Lagstiftningsreformer möjliggör förändring och skyddar det allmänna. Slutsatser Rökning är fortfarande den enskilt största orsaken till dödsfall. En övergripande politik för tobakskontroll kan minska tobakens följdverkningar och sjukdomar. Det är rätt tid för att detta ska göras nu, avslutade McEwen. Zvi Wirschubsky Medicinsk konsult 23
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs meröppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 1 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merTobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen
Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merSjälvstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%
Läs merTobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen
Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,
Läs merKOL och rökavvänjning
KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn
Läs merTobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet
Tobaksbruk 1,5 miljoner i riket 49 500 länsbor Avdelning folkhälsa och hållbarhet www./halsoframjande 9 % röker dagligen (10 %) 13 % snusar dagligen (10 %) 21 % använder tobak dagligen (19 %) Källa: Folkhälsomyndigheten,
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs merStark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet
Stark för kirurgi Stark för livet Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet Socialstyrelsen:insatser som främjar arbetet med sjukdomsförebyggande metoder Svenska Läkaresällskapets levnadsvaneprojekt
Läs merLEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merEffektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.
Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd
Läs merLite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND
Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel
Läs merEnkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län
Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merNationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte
Läs merI' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden
m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merTobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete
Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se
Läs merYttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Läs merRekommendationer från Hälsorådet
Rekommendationer från Hälsorådet Levnadssvanor Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763;
Läs merTobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet
Tobaksbruk 1,5 miljoner i riket 49 500 länsbor Avdelning folkhälsa och hållbarhet www./halsoframjande 8 % röker dagligen (9 %) 13 % snusar dagligen (11 %) 20 % använder tobak dagligen (19 %) Källa: Folkhälsomyndigheten,
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska
Läs merVarför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent
Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent Non-Communicable Diseases (NCD) Noncommunicable diseases (NCDs) are the leading causes of death globally, killing more people
Läs merRådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd
Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande
Läs merLäkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merFöredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.
PM 2018:27 RVI (Dnr 137-1773/2017) Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Stöd för styrning och ledning Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 9 februari 2018
Läs merSå kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården
Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten
Läs merATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR
ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merRökningen är det minsta av deras problem -eller?
Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 14 nov 2012 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård
Läs merFri från tobak i samband med operation
Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen
Läs merHälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merTobaken hindrar hållbar utveckling och bidrar till ojämlik hälsa. Katarina Östergren Enheten för Hållbar Utveckling Landstinget Sörmland
Tobaken hindrar hållbar utveckling och bidrar till ojämlik hälsa Katarina Östergren Enheten för Hållbar Utveckling Landstinget Sörmland Exempel från några av målen Det finns effektiva metoder för att
Läs merKortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får
Läs merDokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder
Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Läs merNoll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Läs merSAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Läs merSluta med tobak och få en bättre hälsa
Sluta med tobak och få en bättre hälsa 1 Det finns många fördelar med att sluta med tobak. Du som väljer att till exempel sluta röka förlänger livet med i genomsnitt 10 år. Med rökning följer många hälsorisker
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merDina levnadsvanor din hälsa
Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot
Läs merSjälvstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen
Självstudier Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen Det här är en revidering av riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder från 2011. Vid revideringen
Läs merFri från tobak i samband med operation. Information för patienter
Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens
Läs merFri från tobak i samband med operation. Information för personal
Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Anna Boman Sörebo Agneta Eklund Regionala utvecklingsgruppen 2018-12-06-07 Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Antagen av Samverkansnämnden 2018-12-xx
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merminska de negativa hälsoeffekterna av tobaksrökning genom att halvera andelen tobaksrökare till 5 % fram till 2015,
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Cecilia Lindvall TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-04-22 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-05-24, P 27 1 (3) HSN 1509-1090 Svar på skrivelse från (L), (M), (C), (KD),
Läs merLevnadsvanor - Tobak. Godkänt den: Ansvarig: Christina Lindberg Gäller för: Region Uppsala. Levnadsvanor - Tobak.
Godkänt den: 2017-02-26 Ansvarig: Christina Lindberg Gäller för: Region Uppsala Innehåll Inledning...3 Rökning...3 Snusning...3 Riskgrupper...3 Frågor om tobak...3 1. Rökvanor...3 2. Snusvanor...3 Bedömning
Läs merLevnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt
Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens
Läs merHalvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande
Läs merRökavvänjning i den kliniska vardagen. Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se
Rökavvänjning i den kliniska vardagen Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se Hälsokonsekvenser av rökning jämfört med andra riskfaktorer Tobak Högt blodtryck Alkohol Högt kolesterol Högt BMI
Läs mer3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet
Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition
Läs merSÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?
Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merregiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna
Bildkälla: Fysioterapeuterna Otillräcklig fysisk aktivitet orsakar Vart femte fall av hjärt-kärlsjukdom Vart tionde fall av stroke Vart sjunde fall av diabetes typ 2 Vart sjunde fall av tjocktarmscancer
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 17 oktober 2002 PE 319.363/15-41 ÄNDRINGSFÖRSLAG 15-41 Förslag till betänkande (PE 319.363) Jules Maaten Förebyggande av rökning
Läs merHälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merSFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor
SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs
Läs merKompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!
1 Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen! 2 Levnadsvanor Levnadsvanor vad är det egentligen? Nya förhållanden och behov - Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Vetenskapligt underlag Bilaga
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Vetenskapligt underlag Bilaga Innehåll Dagligrökning vuxna... 3 Rökning gravida, ammande och föräldrar... 22 Rökning ungdomar under 18 år...
Läs merRegionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna
Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,
Läs merEFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder
Nationella riktlinjer EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR Dr Ragnhild I Walther, Dr Stig Norberg - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Rekommendationer Hälsofrämjande - om metoder och
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Innehåll Innehåll 2 Metodbeskrivning 3 1. Antaganden 4 2. Data i beräkningarna 4 3. Förväntat
Läs merTobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor
Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens
Läs merHälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje
Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma
Läs merALKOHOL. en viktig hälsofråga
ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även
Läs merTrendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?
Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Dr Ragnhild Ivarsson Walther Dr Stig Norberg projektledare ARM-sektionen SLS Skeppet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD DALY Sverige 2010 Trendkänsligt! http://www.healthmetricsandevaluation.org/
Läs merSocialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården Sara Johansson Generaldirektörens stab 2017-12-08 Hur kan Socialstyrelsen stödja ert arbete för en god och jämlik vård och
Läs merVägen till ett tobaksfritt liv...
Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar
Läs merSluta röka, börja leva
Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS P Ett bra beslut! Vad är CHAMPIX? När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt
Läs merregiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018
Vuxna med särskild risk med otillräcklig fysisk aktivitet Erbjuda rådgivande samtal (prioritet 2) Erbjuda rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet (prioritet 2) Erbjuda
Läs merHälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling
Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk
Bild 1 Tobaksfritt att motivera och ge råd 9-10 dec 2014 Psykolog Margareta Pantzar Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering Bild 2 Förhållningssättet Motiverande samtal kännetecknas av: Patientens egen
Läs merRådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin
Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 22 januari 2013 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många använder tobak idag? 11% rökte dagligen 2011 (10% män/12%
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA
BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning
Läs merÅterkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson
Läs merVarför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska
Läs merRådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin
Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Svenska psykiatrikongressen 15 mars 2012 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.psykologermottobak.org Det är cyniskt att ge behandling för
Läs merTobaksavvänjning sparar liv och pengar
Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och
Läs mer